Kriminologiska institutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminologiska institutionen"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Ekonomisk brottslighet i organiserad form en studie om gärningsmän och deras bekanta C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2006 Susanna Lindqvist

2

3 SAMMANFATTNING I denna uppsats har jag studerat personer dömda för organiserad ekonomisk brottslighet, vilket är ett samlingsbegrepp som innefattar ett flertal brott beroende av definition. Begreppet kommer i denna uppsats att utgöras av brottet utpressning. Ett syfte har varit att undersöka vad personer som är dömda för utpressning har för relationer till ekonomiska verksamheter. Med ekonomiska verksamheter menar jag både legala, i form av legala näringsverksamheter och illegala i form av ekonomisk brottslighet. Ett annat syfte med uppsatsen har varit att undersöka om man kan finna ett samband mellan individer som är dömda för utpressning och deras bekantas ekonomiska brottsbelastning. Enligt tidigare forskning är utpressning som utförs av medlemmar i kriminella nätverk ofta ett tecken på brott som begås inom ramen för organiserad ekonomisk brottslighet. Urvalet av personer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet utgörs därmed i denna uppsats av 75 individer dömda för utpressning mellan åren 2000 och 2005 som även är kända gängmedlemmar av polisen. Som teoretisk utgångspunkt hänvisar jag till Sutherlands teori om differentiella associationer. Denna utgår från att brott är något som individer lär sig via sociala interaktioner med andra människor. För att undersöka om denna teori kunde appliceras på min studie studerades 265 individer som enligt Polisens allmänna spaningsregister var bekanta till de 75 gängmedlemmar som dömdes för utpressning mellan åren 2000 och Gängmedlemmar dömda för utpressning samt deras bekanta studerades för att se hur många av dessa som var dömda för brott som kan innefattas i begreppet ekonomisk brottslighet och jämfördes sedan. Gängmedlemmar dömda för utpressning har även undersökts för att se vilka av dessa som sitter i styrelsen för en legal näringsverksamhet samt om andra kompanjoner inom styrelsen för samma företag har någon form av ekonomisk brottsbelastning. Resultaten visade att 17 procent av dem som dömts för utpressning även var dömda för annan form av ekonomisk brottslighet. Resultaten visade också att nära 23 procent av dem som dömts för utpressning satt i styrelsen för en legal näringsverksamhet. De resultat som jämförde gängmedlemmar dömda för utpressning och deras bekanta pekar åt två olika håll då vissa brottskategorier kan anses vara överrensstämmande mellan de två urvalen medan man vid andra brottskategorier inte kan finna några samband mellan dem.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Disposition Definitioner Organiserad brottslighet Ekonomisk brottslighet Organiserad, ekonomisk brottslighet Nätverk Gäng 6 2. TIDIGARE FORSKNING Organiserad brottslighet då och nu Gäng, kriminella nätverk och definitionsproblem Gäng och kriminella nätverk inom organiserad brottslighet Likheter och skillnader mellan ekonomisk brottslighet 10 och organiserad brottslighet 2.5 Utpressning som variabel för organiserad ekonomisk brottslighet En ökning av organiserad ekonomisk brottslighet TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Teoretiska utgångspunkter i tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter i denna studie METOD Material och urval Gängmedlemmar dömda för utpressning mellan åren 2000 och Bekanta till gängmedlemmar enligt Polisens allmänna spaningsregister Gängmedlemmar med egen näringsverksamhet 19 samt deras kompanjoner Sammanställning av material och urval Definitioner för variabler Tillvägagångssätt, metodval och andra metoder Validitet och reliabilitet Etiska överväganden RESULTAT Gängmedlemmar dömda för utpressning mellan åren 2000 och Bekanta till dömda gängmedlemmar enligt Polisens allmänna spaningsregister Kompanjoner och gängmedlemmar med egen näringsverksamhet Jämförelse mellan gängmedlemmars och deras bekantas ekonomiska brottsbelastning Sammanfattning av resultat 33

6 6. ANALYS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING 40 BILAGOR

7 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Organiserad och ekonomisk brottslighet är två samlingsbegrepp som inom kriminalpolitiken ofta används parallellt med varandra. Inget av begreppen innefattar klara brottsdefinitioner och är därför beroende av den diskurs 1 som begreppen ingår i. En grundläggande skillnad mellan begreppen är att ekonomisk brottslighet begås inom en laglig näringsverksamhet medan den organiserade brottsligheten i helhet förs inom en illegal verksamhet. Men det finns också en mängd likheter mellan begreppen; bl.a. är brottsutövare i båda kategorierna ofta ute efter ekonomisk vinning i en verksamhet som är organiserat planerad (Emanuelsson Korsell 2000, s.11). Trots att både ekonomisk och organiserad brottslighet har förekommit under lång tid i Sverige började detta att diskuteras som samhällsproblem först under 1970-talet. Begreppen har sedan dess förklarats som två skilda problem där den ekonomiska brottsligheten har ansetts vara mer accepterad än den organiserade. Detta har troligen att göra med den ansedde, typiska utövaren för de olika brottsbegreppen. Den organiserade brottslingen brukar särskiljas från den ansedde ekonomiska då denne enligt traditionen ofta har ett belastningsregister som innefattar både ekonomisk brottslighet och annan traditionell brottslighet, medan den typiska ekonomiska brottslingen endast begår ekonomisk brottslighet. En vanligt förekommande bild är också att den ekonomiska brottslingen har en hög social status och är välbärgad till skillnad från den traditionella brottslingen (Emanuelsson Korsell 2000, s.10). Första gången det publicerades kriminologiska teorier på den ekonomiska gärningsmannen var 1945 då den amerikanska kriminologen Sutherland myntade uttrycket White collar crime eller på svenska manschettbrottslighet, där den typiska gärningsmannen särskiljdes från den traditionella brottslingen på ovannämnda sätt (Sarnecki 2003, s.155). Detta har sedan dess levt kvar i det svenska samhället vilket har inneburit att ekonomisk brottslighet fortfarande är mer socialt accepterad än organiserad brottslighet (Emanuelsson Korsell 2000, s.10) grundades Ekobrottsmyndigheten som har till uppgift att bekämpa och förebygga ekonomisk brottslighet, med fokus på grov ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar dementerar den allmänna bilden om den typiska manschettbrottslingen och menar att det är viktigt att man inte ser den ekonomiska brottslingen förskönad, då denne ofta har en multikriminell bakgrund och även begår andra 1 Med diskurs menar jag det samlingsnamn vari begreppen diskuteras, utifrån infallsvinklar, begrepp, sätt att resonera, frågeställningar, sammanhang mm. (Wikipedias hemsida, ). 1

8 traditionella brott (Engelbrektsson, Apropå nr 4/2005). Ekobrottsmyndigheten kom 2005 ut med en rapport som påvisar ett ökat samband mellan ekonomisk och organiserad brottslighet. Sambandet har uppmärksammats av Ekobrottsmyndigheten som i sin rapport tycker sig se att gärningsmän som åtalas för grov ekonomisk brottslighet nu mer än tidigare är delar av kriminella nätverk och har multikriminella bakgrunder (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.22). Den nya bilden av organiserad och ekonomisk brottslighet som ett sammanslaget fenomen vet man relativt lite om, och om det är så att den ekonomiska brottsligheten tenderar att bli organiserad så har det skapats ett samhällsproblem som för närvarande bekämpas tudelat p.g.a. vårt skillnadstänkande mellan ekonomisk och organiserad brottslighet. Som det ser ut idag är brottsbekämpningen inom båda samlingsbegrepp uppdelad mellan myndigheter, och bekämpas efter brottets juridiska definition (BRÅ 2002, s.45). Denna uppsats är en studie där jag valt att undersöka vilka relationer förbrytare inom kriminella nätverk har till legala näringsverksamheter samt hur bevandrade de är inom ekonomisk brottslighet. Studien syftar således till att undersöka hur vanligt fenomenet organiserad ekonomisk brottslighet är. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka vad personer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet har för relationer till ekonomiska verksamheter. Med ekonomiska verksamheter menar jag både legala, i form av legala näringsverksamheter och illegala i form av ekonomisk brottslighet. Detta har sin bakgrund i Ekobrottsmyndighetens rapport (2005) vari man menar att den ekonomiska brottsligheten mer och mer utförs i organiserad form (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.20) och i Rikskriminalpolisens rapport om organiserad brottslighet (2004) där man antar att gemenskap inom kriminella nätverk kan påverka individer att begå organiserad, ekonomisk brottslighet (Rikskriminalpolisen 2004, s.13). Ett annat syfte med uppsatsen är därmed att undersöka om man kan finna ett samband mellan individer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet och deras bekantas ekonomiska brottsbelastning. 2

9 För att undersöka detta har jag valt att ställa följande frågor: 1. Hur vanligt är det att medlemmar av kriminella nätverk som är dömda för utpressning även är dömda för annan ekonomisk brottslighet? 2. Hur vanligt är det att medlemmar av kriminella nätverk som är dömda för utpressning har bekanta som är dömda för ekonomisk brottslighet? 3. Hur vanligt är det att medlemmar av kriminella nätverk som är dömda för utpressning är registrerade som styrelsemedlemmar i legala företag? 4. Hur många andra styrelsemedlemmar inom samma legala företag som individerna ovan är dömda för ekonomisk brottslighet? 1.3 Avgränsningar Tidigare forskning har visat att när utpressning begås av personer som ingår i kriminella gäng är det fråga om organiserad ekonomisk brottslighet (Axelsson-Palmer 2005, s.32). När jag i denna uppsats skall undersöka vad personer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet har för relationer till ekonomiska verksamheter har jag därmed utgått från tidigare forskning. Detta innebär att individer som är dömda för utpressning mellan år 2000 och 2005 och som enligt polisen är kända gängmedlemmar, kommer att utgöra urvalet av dömda organiserade ekonomiska gärningsmän. (För brottsrubricering av utpressning i brottsbalken, se Bilaga 1.) Vid undersökning av vilka som har begått ekonomisk brottslighet kommer endast synlig ekonomisk brottslighet att tas upp, vilket görs i form av de ekonomiska brott som dessa individer är dömda för. De individer som i uppsatsen är bekanta till personer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet, utgör ett urval av individer som enligt ASP (Polisens allmänna spaningsregister) har påträffats tillsammans med den dömde. 1.4 Disposition I kapitel 2 kommer tidigare forskning på området att beskrivas för att skapa en djupare förförståelse hos läsaren på det undersökta området. I kapitel 3 framförs uppsatsens teoretiska utgångspunkter. I kapitel 4 framförs en källkritik över tidigare forskning som tar upp vissa punkter som jag personligen anser vara viktiga att tänka på vid läsning av tidigare forskning. Vidare kommer i samma kapitel en metoddel om den forskning som ingår i uppsatsen, där även validitet och reliabilitet som inkluderar mörkertal och bortfall tas upp. Kapitel 5 redovisar de resultat som studien kommit fram till med ett avslutande stycke där de viktigaste resultaten sammanfattas. 3

10 Kapitel 6 består av en resultatanalys samt en avslutande diskussion med förslag på fortsatt forskning. 1.5 Definitioner Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet består vanligen av individer som genom sammanslutningar ingår i mer eller mindre konstanta nätverk (Emanuelsson Korsell, Apropå nr 6/1999). Dessa nätverk är systematiskt organiserade och planerade att drivas under en längre period. Tanken med verksamheten är att få ut illegal vinning genom en illegal verksamhet (Bergqvist 2002, s.34). EU har skapat 11 kriterier som definierar organiserad brottslighet: Samarbete mellan fler än två personer*. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden*. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar*. Strävan efter vinning och/eller makt*. Någon form av disciplin och kontroll. Verksamhet på lokal nivå. Användning av våld eller andra metoder för hot. Användning av kommersiella eller andra affärsmässiga strukturer. Deltagande i penningtvätt. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi. Alla ovanstående punkter är inte gemensamma för alla länder, utan definieras olika beroende på land. Punkterna markerade med en * är i Sverige obligatoriska kriterier. Utöver dessa skall åtminstone ett av resterande kriterier inkluderas för att kunna definieras som organiserad brottslighet (Ullgren, Apropå nr 2/2002). 4

11 1.5.2 Ekonomisk brottslighet Inom ekonomisk brottslighet förekommer definitionsproblematik. Vanligen brukar dock begreppet innefatta legala näringsverksamheter som tjänar pengar på att begå brott (BRÅ 2004, s.5). Inom begreppet har det skapats ett antal kriterier som vanligen måste uppfyllas för att brottet skall räknas som ekonomiskt. Dessa är: Brottslighet med ett ekonomiskt motiv som vinning. Brottsligheten skall bedrivas inom en legal näringsverksamhet. Brottsligheten skall vara konsekvent, av stor omfattning, röra stora statliga eller medborgerliga värden eller drabba grupper eller enskilda (Emanuelsson Korsell 2000, s.9) Organiserad ekonomisk brottslighet Både organiserad och ekonomisk brottslighet har som nämnts ovan bestämda kriterier för vad som innefattas i samlingsbegreppen. Men det är när kriterierna för begreppen börjar flyta ihop som organiserad ekonomisk brottslighet skapas, dvs. när ekonomisk brottslighet utförs av organiserade kriminella grupper. Tablå Sammanslagen tablå över grundläggande kriterier för organiserad respektive ekonomisk brottslighet. O: Kriterium för organiserad brottslighet, E: Kriterium för ekonomisk brottslighet Kriterium Brottslighet med ett ekonomiskt motiv som vinning. Brottsligheten skall bedrivas inom en legal näringsverksamhet. Brottsligheten skall vara konsekvent, av stor omfattning, röra stora statliga eller medborgerliga värden eller drabba grupper eller enskilda Samarbete mellan fler än två personer*. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden* Misstanke om allvarliga kriminella handlingar*. Strävan efter vinning och/eller makt* Någon form av disciplin och kontroll Verksamhet på lokal nivå. Användning av våld eller andra metoder för hot. Användning av kommersiella eller andra affärsmässiga strukturer. Deltagande i penningtvätt. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi Brottsdefinition O och E E O O O och E O O O och E O och E O O O och E O O 5

12 Tablå visar de grundläggande kriterier för organiserad respektive ekonomisk brottslighet som är nämnt tidigare. När den ekonomiska brottsligheten (E) överrensstämmer med den organiserade brottslighetens kriterier (O) skapas fenomenet organiserad ekonomisk brottslighet. Det svenska obligatoriska kriteriet för organiserad brottslighet är; Strävan efter makt eller vinning är även ett obligatoriskt kriterium för ekonomisk brottslighet. När de andra tre obligatoriska kriterierna kan definieras på en ekonomisk brottslighet har den övergått till organiserad ekonomisk brottslighet. Detta innebär att den ekonomiska brottsligheten förs i en organiserad form, med grov ekonomisk brottslighet under en lång tidsperiod Nätverk Inom kriminalpolitiken finns olika definitioner för sammansättningar och grupperingar av individer. I denna uppsats har jag valt att precisera dessa grupperingar efter Rikskriminalpolisens definition (2005): Ett antal noder som är länkade till varandra, och består av en eller flera grupper och till dem länkade enskilda individer. Styrande funktioner utgörs av ett eller flera nav (Rikskriminalpolisen 2005, s.6) Gäng Även definitionen av gäng har i denna uppsats utgått från Rikskriminalpolisens definition (2005) av begreppet: En grupp som ofta har ett säreget varumärke (namn, symbol, titlar eller dyl.). Regleras av en intern hierarki (Rikskriminalpolisen 2005, s.6). 2. TIDIGARE FORSKNING På 1970-talet började begreppen organiserad och ekonomisk brottslighet definieras som samhällsproblem i Sverige. Trots detta har den organiserade brottsligheten kommit i skymundan då man kriminalpolitiskt valt att koncentrera sig på ekonomisk brottslighet (Emanuelsson Korsell 2000, s.10). Detta gör att det förekommit mycket lite forskning på såväl organiserad brottslighet samt organiserad ekonomisk brottslighet. Den mest omfattade studien på området är troligen Brottsförebyggande rådets (BRÅ) Organiserad brottslighet lösa maskor eller fasta nätverk (2002). Rapporten är en analys av sammanslagna resultat som utförts både i kvantitativ enkätform och som kvalitativa intervjuer med chefsåklagare vid De internationella åklagarkamrarna, avdelningschefer vid Ekobrottsmyndigheten, regionchefer vid Tullverket, representanter vid polismyndigheter, och personer inom hos Riksåklagarämbetet och Rikskriminalpolisen. 6

13 Även Rikskriminalpolisen har kommit ut med forskning om kartläggning av organiserad brottslighet och kriminella nätverk i Sverige under åren 2003, 2004 och I dessa analyseras nätverkens utformning, omfattning och skadeverkan mm. Dessa rapporter har tagits fram i samarbete mellan Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket. Dessa rapporter innehåller dock en mycket vag metoddel om hur insamlingen av kartläggandet har sett ut för de olika myndigheterna. De nämner endast vilka uppgifter Rikskriminalpolisen har bett att få från diverse myndigheter och går inte vidare in på hur myndigheterna har tagit fram dessa data, vilket begränsar rapporternas tillförlitlighet kom Ekobrottsmyndigheten ut med en rapport rörande utvecklingen av ekonomisk brottslighet som till stor del innefattade organiserad ekonomisk brottslighet. Rapporten analyserar grov ekonomisk brottslighet som tenderar att utvecklas till en form av organiserad brottslighet. Som underlag till rapporten har Ekobrottsmyndigheten analyserat domar och anmälningsstatistik. 2.1 Organiserad brottslighet då och nu I 1920-talets Sverige låg medborgarnas alkoholkonsumtion på en hög nivå. Den svenska staten och nykterhetsrörelsen hade tillsammans beslutat att något var tvunget att göras åt problemet. Alkoholrestriktioner och motbokssystem infördes och det var i samband med detta som den första organiserade brottsligheten tog fart i landet i form av olaglig alkoholförsäljning. Trots att organiserad brottslighet funnits sedan dess var det först 50 år senare som denna typ av kriminalitet började diskuteras som ett samhällsproblem (BRÅ 2002, s.17). Organiserad brottslighet diskuteras ofta som en synonym till ekonomisk brottslighet. Rikspolisstyrelsens arbetsgrupp mot ekonomisk och organiserad brottslighet (AMOB) gjorde en stor kartläggning under 1970-talet då man särskiljde begreppen genom deras definitioner. Enligt dessa begås ekonomisk brottslighet inom en laglig näringsverksamhet, medan organiserad brottslighet i helhet förs inom en illegal verksamhet. Men eftersom definitionerna inte innefattar några bestämda, juridiska brott behandlas anmälningar inte som ett gemensamt fenomen inom brottsbekämpande myndigheter utan behandlas separat utifrån juridiska definitioner (BRÅ 2002, s.9-10). Den organiserade brottsligheten skiljer sig länder emellan och över tid. Detta innebär att definitioner av organiserad brottslighet i Sverige inte alltid stämmer överens med de internationella regler som är uppsatta (de elva punkter som är beskrivna i kapitel 1.5.1). En av 7

14 punkterna som nämns för de internationella kriterierna är användning av våld eller andra metoder för hot. Detta är ett kriterium som enligt respondenterna i BRÅ:s studie anses vara tämligen ovanligt vad gäller organiserad brottslighet i Sverige, men som dock anses vara under uppgång beroende på öppnare gränser mot Europa och en transnationalisering av kriminella nätverk (BRÅ 2002, s.21-24). De organiserade brott som förekommer inom kriminella nätverk i Sverige är enligt samma respondenter: smuggling i form av alkohol, människor och narkotika, organiserad ekonomisk brottslighet såsom skattebrott, bedrägerier, penningtvätt och handel med svart arbetskraft, handel med stulna bilar, illegal invandring, illegal spelverksamhet, handel med vapen och utpressning genom grova hot och rån (BRÅ 2002, s.8). 2.2 Gäng, kriminella nätverk och definitionsproblem Gäng har fascinerat kriminologiska forskare under lång tid och det finns både tidigare forskning och teorier på området. Vanligen betraktas gäng enligt kriminologiska forskare som ett ungdomsfenomen, men här förekommer definitionsproblem som forskare inte har kunnat enas om. Den amerikanska kriminologen Yablonsky definierar gäng enligt följande kriterier: Det finns ett antal bestämda medlemmar i gänget som är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med självklara ledare. Medlemmarna i gänget har således varsin roll och medlemmarna skall kunna definiera varandra (Yablonsky i Sarnecki 2003, s.171). Bland senare begreppsförklaringar av gäng finns Curry och Deckers definition: Ett gäng definieras av en grupp individer som ingår i gruppen över en längre tidsperiod (ett år). Gruppen använder sig av särskilda symboler i form av kläder, tatueringar eller något annat som visar att de ingår i gänget, symbolerna visas också genom en särskild kommunikation som medlemmarna har gentemot varandra som t.ex. klotter, handsignaler mm (Curry och Deckers i Sarnecki 2003, s.171). Andra forskare såsom Klein menar att gäng inte bara kan definieras utifrån grupper av individer då olika typer av gäng skiljer sig från varandra. Gängen bör därför definieras olika beroende på vad som för samman gänget i fråga, t.ex. ungdomsgäng, fängelsegäng eller MC-gäng mm (Klein i Sarnecki 2003, s.172). Den gängdefinition som formuleras i denna uppsats utgår som sagt från Rikskriminalpolisens (2005) definition som grundar sig på två av ovanstående teorier i form av att ett gäng består av en grupp individer där gänget är uppbyggt på ett hierarkiskt vis och där medlemmar i gänget använder sig av särskilda symboler. 8

15 2.3 Gäng och kriminella nätverk inom organiserad brottslighet Två av EU:s kriterier för organiserad brottslighet är att samarbete sker mellan fler än två personer och att verksamheten sker under en obegränsad eller lång utsträckning av tid. Dessa två kriterier skulle gemensamt kunna utgöra definitioner för gäng enligt Curry och Deckers definition (Sarnecki 2003, s.171). Men enligt svensk forskning framkommer det både i BRÅ:s (2002)och i Rikskriminalpolisens (2005) rapporter att den organiserade brottsligheten i Sverige snarare är utförd av kriminella nätverk än av gäng (BRÅ 2002, s.8, Rikskriminalpolisen 2005, s.10). BRÅ (2002) menar därför att man bör särskilja på traditionell och en nyare form av organiserad brottslighet. Detta eftersom samhörigheten inom de traditionella organiserade gängen grundade sig i en gemensam kultur, etnicitet och/eller nationalitet, vilket inte är särskilt vanligt i Sverige. Numera skapas kriminella nätverk av individer som vill ha en professionalisering inom nätverken för att få ut maximalt med vinning av den brottslighet som utförs. Detta har inneburit att den fasta formen av gäng inte längre existerar i samma utsträckning; istället består den organiserade brottsligheten av lösare former av kriminella nätverk där individerna kan bytas ut för att få en maximal vinning och professionalisering av kriminaliteten. I samband med professionaliseringen utnyttjas också öppnare gränser mellan länder där nätverk kan bestå av individer som från sina hemländer sköter sin del av nätverken. Detta gör att nätverken inte längre grundar sig i gemensam etnicitet eller nationalitet (BRÅ 2002, s.23-24). Eftersom det grundläggande målet med organiserad brottslighet är ekonomisk vinning struktureras verksamheten upp på samma vis som en legal verksamhet med särskilda bestämmelser för hur verksamheten skall fungera. Den utvecklande professionaliseringen inom nätverken gör att många nätverk till stor del kan livnära sig på den kriminella verksamheten (BRÅ 2002, s.24-26). I Rikskriminalpolisens rapport (2004) värderas antalet kriminella nätverk till 98 stycken. Kartläggningen visar att nätverken är utformade med ett fåtal centrala individer som utgör en sammansvetsad kärna och med en varierad omfattning av medlemmar. I lite drygt 59 procent av fallen består den centrala kärnan av en till fyra individer, 27 procent innehar fyra till tio stycken centrala individer och ca nio procent av nätverken tycks ha en central kärna bestående av fler än 10 individer. I rapporten framkommer skillnader i nätverkens sammansättning beroende på myndighet som har rapporterat in fallet. Bl.a. kan man se att de nätverk som skatteverket har rapporterat in främst består av små grupperingar innefattande högst 10 9

16 personer, medan polisens och tullverkets kartläggning kan innefatta grupper på upp till 35 personer. I polisens kartläggning kan man finna att nätverken oftare består av en större central kärna än i de andra myndigheternas rapporter. Man har också funnit att det inom många av nätverken finns en hierarkisk struktur medlemmarna emellan (Rikskriminalpolisen 2004, s.10-11). Precis som i BRÅ:s rapport så finner man en förändring över nätverkens sammansättning. Man menar att gängen är sammansatta grupperingar av personer där effektivitet och största möjliga ekonomisk vinning är de grundläggande målen med verksamheten (Rikskriminalpolisen 2004, s.13). Vid kartläggande av organiserade ekonomiska nätverk är man dock mer försiktig vid uttalande av nätverkens sammansättningar. Här delas nätverk in utifrån brottskategorier med en särskild benämning för organiserad ekonomisk brottslighet. Man menar här liksom i BRÅ:s rapport att brottslighet som anses vara organiserad i Sverige inte alltid uppnår de 11 kriterier EU satt upp för organiserad brottslighet. Inom den ekonomiska brottslighet som förekommer i Sverige är det ytterst sällan som man kan koppla flera personer till brott, vilket enligt Rikskriminalpolisens kartläggning (2005) gör det svårt att se vem eller vilka som verkligen är hjärnan bakom brottet då dessa ofta gömmer sig bakom s.k. målvakter (Rikskriminalpolisen 2005, s.10-11). Med målvakt menas en utomstående person som inte är delaktig i de brottsliga upplägg som ett företag kan utföra, men som har det juridiska ansvaret för näringsverksamheten. Dessa individer är ofta ovetande om de brott som företaget begår och blir på så vis lurade in i sin position som målvakt (Larsson 2005, Apropå nr 4-5/2005). Den organiserade ekonomiska brottsligheten nämns i samma rapport också vara svår att kartlägga då man inte vet om dessa kluster av grupper består av stora nätverk eller nära kontakt mellan flera olika kriminella nätverk (Rikskriminalpolisen 2005, s.10-11). 2.4 Likheter och skillnader mellan ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet Enligt Bergqvist (2002) finns det två sätt att separera organiserad brottslighet från ekonomisk brottslighet. Det ena är utifrån fokus på verksamhet. Den organiserade brottslighetens verksamhet är kriminaliserad och grundtanken är att tjäna pengar på den kriminaliserade verksamheten. Exempel på detta är människosmuggling. Detta skiljer sig från den ekonomiska brottsligheten då denna begås inom en legal näringsverksamhet, där andra delar av företaget sköts inom ramen för samhällets regler och lagar. Den organiserade brottslighetens metoder skiljer sig också från den ekonomiska då den vanligen tar till olagliga metoder som hot och våld för att skydda sin verksamhet vilket inte sker inom ekonomisk brottslighet (Bergqvist 2002, s.34). 10

17 För att förklara de stora likheterna som finns mellan den ekonomiska och den organiserade brottsligheten hänvisar Emanuelsson Korsell (2000) till Ruggieros studie från Här nämns att brottsutövare i de båda kategorierna är ute efter ekonomisk vinning i en verksamhet som är organiserat planerad. Legala näringsverksamheter är registrerade av bolagsverket, medan illegala näringsverksamheter inte är det. Detta innebär att legala verksamheter måste följa vissa regler och lagar såsom bokföringslagen och skatteplikt. Följaktligen påverkar detta vanligen näringsverksamhetens strukturella upplägg och organisation. Ruggiero menar dock att den illegala verksamheten ofta är planerad som en legal verksamhet med professionaliseringar inom arbetsområden, där varje individ har bestämda arbetsuppgifter och med ett vinnande intresse för att kunna utveckla verksamheten genom ny personal och utvecklande metoder och teknik. Dessutom menar han liksom Ekobrottsmyndigheten (2005) att det kan förekomma organiserad brottslighet inom ramen för en legal näringsverksamhet. Ruggeiro anser att eftersom både legala och illegala verksamhetsformer har ett ekonomiskt vinningssyfte är så är de båda beroende av tillfällesstrukturen. Detta innebär att både den organiserade brottsligheten och den grövre ekonomiska brottsligheten ökar i ett samhälle där rikedom och makt eftersträvas (Ruggerio i Emanuelsson Korsell 2000, s.9-10). Det skillnadstänkande mellan organiserad och ekonomisk brottslighet som har skapats i Sverige uppmärksammas även i Robert Anderssons avhandling (2002); Kriminalpolitikens väsen. Robert Andersson menar i denna att gärningsmän separeras efter framtida förutsättningar där man försöker inkludera vissa individer in i samhället igen medan andra exkluderas. För att man skall kunna avgöra vilka som skall inkluderas delas gärningsmännen in i tre grupper: Engångsförbrytaren, Den reformbara och Den yrkeskriminella individen. Tanken är att Engångsförbrytaren behöver en knäpp på näsan, dvs. ett litet straff som t.ex. böter för att inte begå brott igen, Den reformbara individen skall få hjälp att förändra sitt tankesätt så att denne i framtiden väljer att inte begå brott medan Den yrkeskriminella individen har valt att gå en kriminell väg och bör därför exkluderas ur samhället (Andersson 2002, s.189). Detta kan jämföras med den uppdelning som gjordes redan på 70-talet då man inom den svenska kriminalpolitiken satte upp distinkta skillnader mellan manschettbrottslingen och den organiserade brottslingen (Emanuelsson Korsell 2000, s.10). Det normativa tänkande har grundat sig på att manschettbrottslingen som annars har en hög social status skall inkluderas i samhället igen och att man därför accepterar lite småfiffel, medan den organiserade brottslingen inte kan accepteras och istället bör exkluderas ur samhället. 11

18 Den vanligaste formen av ekonomisk brottslighet som svartjobb och skattefusk är så pass bred och vanligt förekommande i dagens Sverige att samhället nästintill ser det som acceptabelt fusk. Det är inget som förekommer inom särskilda samhällsgrupper utan finns inom alla samhällsklasser (Emanuelsson Korsell i Sjöstrand 2005, s.41). Till skillnad från den tidigare indelning där man delat in ekonomisk brottslighet i en grupp, och organiserad brottslighet i en annan, delar Ekobrottsmyndigheten (2005) i sin rapport upp den ekonomiska brottsligheten i tre grupper: Små företag med oplanerad brottslighet Små företag som begår oplanerad brottslighet beroende på slarv, en hårdnande konkurrens eller andra ekonomiska problem som gör att individerna utför oplanerad brottslighet. Dessa utgör den stora skalan av ekonomisk brottslighet och innefattar främst brottskategorierna skattebrott och bokföringsbrott. Företag med planerad brottslighet Företag som utför brottslighet som är mer planerad. Den olagliga verksamheten planeras och döljs i en legal företagsverksamhet som vanligen sköts regelrätt. I denna grupp förskingras ofta stora summor pengar, och verksamheten styrs av vinstintresset. Multikriminella företag, en blandning av ekonomisk och organiserad brottslighet Inom kriminella nätverk och grupper skapas bolag för att kunna dölja och förskingra pengar som inkommit via annan kriminell brottslighet som ofta är organiserad. Företagen är mycket väl planerade och strukturerade, där de som ingår i företaget vanligen är medlemmar av kriminella nätverk och alla har varsina positioner i företaget som de är specialiserade på (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.3). Skillnaden med den tidigare uppdelningen mellan ekonomisk och organiserad brottslighet och den som Ekobrottsmyndigheten (2005) har delat upp, tycks vara att den ekonomiska brottsligheten numera är indelat i en mindre allvarlig och en grövre brottslighet, medan den organiserade ekonomiska brottsligheten liksom tidigare anses vara den grövsta formen. 2.5 Utpressning som variabel för organiserad ekonomisk brottslighet Gängmedlemmar som är dömda för utpressning kommer i denna uppsats att utgöra urvalet av individer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet. Urvalet grundar sig på tidigare forskning som visar att utpressning ofta är ett brott som förekommer inom organiserad ekonomisk brottslighet, bl.a. definieras brottet utpressning av 12

19 respondenterna i BRÅ:s undersökning (2002) som ett brott som ingår i samlingsbegreppet organiserad ekonomisk brottslighet (BRÅ 2002, s.27). Axelsson Palmer skrev 2005 en uppsats på Kriminologiska institutionen om utpressning mot företagare för att undersöka om det utgör organiserad brottslighet. Undersökningen bestod av 823 rapporter om utpressning och människorov utförda mellan åren 1995 och 2002 som var dokumenterade i CBS (Centrala brottspaningssystemet) 2 ; (Axelsson-Palmer 2005, s.22). I undersökningens resultat redovisas att antalet polisanmälningar gällande utpressning hade ökat markant mellan åren 1995 och I resultaten som gällde utpressning mot företagare var gärningsmännen i 143 fall av 719 medlemmar i gäng som på något vis uppmärksammats av media. Dessa var vanligen mellan år gamla. 65 stycken av respondenterna var enligt polisens kartläggning medlem i ett av polisen känt gäng, eller kriminellt nätverk. År 2004 hade 56 av dessa dömts för utpressning. Enligt studien av Axelsson Palmer påvisades att alla individer som var skäligen misstänkta för utpressning och medlemmar i gäng enligt polisens register, var brottsbelastade och hade ett medeltal på 35,6 månader i fängelse innan straffet för utpressning genomfördes (Axelsson-Palmer 2005, s.26-32). Axelsson Palmer menar att utpressning i dessa fall rör sig om organiserad brottslighet eftersom de studerade individerna har begått brottet utpressning, flertalet gärningsmän tidigare är kriminellt belastade, samt att det är en stor andel som är kända gängmedlemmar (Axelsson-Palmer 2005, s.32). 2.6 En ökning av organiserad ekonomisk brottslighet 2005 kom Ekobrottsmyndigheten ut med rapporten Ekobrottsligheten och ekobrottslingarna i ett framtidsperspektiv. Utifrån denna rapport menar Ekobrottsmyndigheten att den ekonomiska brottsligheten är i ett expanderande skede, med en stark uppgång av den anmälda delen ekonomiska brott. Antalet polisanmälda ekonomiska brott har ökat med 47 procent mellan åren 2001 och 2004, vilket tolkas som toppen på ett isberg, dvs. en liten synlig del av den ekonomiska brottslighet som faktiskt tros förekomma (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.20). Trots att de vanligast anmälda brottskategorierna är de som förekommer inom gruppen Små företag med oplanerad brottslighet (se kapitel 2.4) tros den kriminella strukturen inom ekonomisk brottslighet variera och den ekonomiska brottsligheten tros bli mer och mer organiserad. Det som kan påvisa en koppling mellan ekonomisk och organiserad brottslighet 2 CBS är ett nationellt system för spaningsuppgifter om allvarliga och gärningsmän i den mån de identifieras och bedöms vara skäligen misstänkta (Axelsson Palmer 2005, s.2) 13

20 är att det vid anmälda brott blir vanligare att kriminella personer köper in sig i företag eller med kriminella metoder tvingar sig in i företag, för att kunna driva dessa med ekobrott som bakomliggande affärsidé. Målen för deras verksamhet är att lura staten eller andra på pengar, eller att tvätta pengar från annan kriminell verksamhet, men även att med olagliga verktyg som hot eller våld begå brott i företagets namn (Ekobrottmyndigheten 2005, s.6-7). Grövre ekonomisk brottslighet begås oftare än tidigare av företagsamma individer som är delar av kriminella nätverk, vars mål är att få ut största möjliga ekonomiska vinning från företagen. Detta gör att brottsligheten sker under långa tidsperioder och de inblandades arbetsuppgifter blir allt mer uppdelade och professionaliserade. På grund av professionaliseringen av de inblandandes arbetsuppgifter rekryteras kriminella personer med olika brottsbakgrund in i företagen, vilket leder till att företagen bildar en multikriminell verksamhet där kriminella individers idéer och tidigare brottsmetoder överförs och börjar användas i företagen. De kriminella som idag döms för ekonomisk brottslighet har i högre utsträckning än tidigare en tyngre brottsbelastning med ett bredare arkiv på tidigare brott. Detta tyder på ökad organiserad ekonomisk brottslighet då det som nämns ovan också är typiska kriterier för att en brottslighet skall ses som organiserad. Detta är en anledning till att man ser att den ekonomiska brottsligheten blir mer och mer kopplad till organiserad brottslighet (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.22). Den statistik som Ekobrottsmyndighetens rapport (2005) grundar sig på är baserad på polisanmälda brott. Det kan dock finnas problematik med att göra statistik baserat på polisanmälda brott: Mörkertal redovisas aldrig I statistiken över polisanmälda brott redovisas endast de brott som kommit till polisens kännedom och inte den faktiska brottsnivån. Hur stora mörkertalen är inom ekonomisk brottslighet vet man inte, vilket innebär att man har svårt att avgöra vad en uppgång av antalet polisanmälda brott beror på. En polisanmälan säkerställer ej att ett brott har begåtts Vid själva polisanmälan av brott åsätts en klassificering på brottet. Denna klassificering kan förändras vid utredning och under rättegång. Man kan inte heller vara säker på att ett brott har begåtts innan det prövats av domstol. Brottets definition kan förändras När man som i Ekobrottsmyndighetens rapport undersöker hur ekobrott har förändrats under en tidsperiod måste man undersöka om definitionen för ekobrott har förändrats under den studerade tiden. En förändring av 14

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Nämnden bedömer att den granskade personuppgiftsbehandlingen är förenlig med PDL:s bestämmelser.

Nämnden bedömer att den granskade personuppgiftsbehandlingen är förenlig med PDL:s bestämmelser. Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-12-12 Dnr 98-2013 Polismyndigheten i Skånes behandling av känsliga personuppgifter inom ramen för satsningen mot livsstilskriminellas brottslighet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Kommittédirektiv Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Dir. 2013:19 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera om det

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i polisdatalagen (2010:361); SFS 2014:597 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om polisdatalagen

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT FI Dnr 16-3153 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund 5 Typologier 7 Beställarbolag 7 Fakturaskrivande bolag 7 Finansiella

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013

Kommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Kommittédirektiv En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten Dir. 2013:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och föreslå

Läs mer

Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Utpressning ett rationellt brott? En undersökning om hur personer med anknytning till kriminella nätverk går till väga C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2006 Henrik Fridström

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar

Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar RKP RAPPORT 2008:7 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten September 2008 Utgivare Rikskriminalpolisen Box 12256 102 26 Stockholm Telefon 08-401

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Vad känner vi till om ekobrottslingar?

Vad känner vi till om ekobrottslingar? Vad känner vi till om ekobrottslingar? Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottsligheten upplevs som alienerande, dvs det är något som sker över huvudet och som man som medborgare

Läs mer

Privata aktörers ansvar

Privata aktörers ansvar Privata aktörers ansvar Riksrevisor Gudrun Antemar, Sverige Bekämpningen av den svåraste brottsligheten och de mest samhällsskadliga företeelserna måste i framtiden bygga på ett tätare samarbete mellan

Läs mer

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON

Läs mer

UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM

UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-04-01 Jämförande statistik Som det tidigare är återgivet är tjänsten socialsekreterare unga lagöverträdare

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och ss län Anmälda brott per kom mmun jan dec 213 län Klas Eriksson Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott brottsområde

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning Generaldirektörens förord Ekobrottsmyndighetens vision är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Visionen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Konstaterade fall av dödligt våld

Konstaterade fall av dödligt våld Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Konstaterade fall av dödligt våld Sammanfattning Omfattning

Läs mer

Uppförandekod & Whistleblowpolicy

Uppförandekod & Whistleblowpolicy Uppförandekod & Whistleblowpolicy Inledning PeaceWorks uppförandekod och whistleblowpolicy riktar sig till anställda, praktikanter, förtroendevalda, volontärer och andra som åtagit sig ett uppdrag för

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter i Polisens brottsbekämpande

Läs mer

Krafttag mot bedrägerier

Krafttag mot bedrägerier Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3235 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Krafttag mot bedrägerier Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Jan Landström Jan.landstrom@nacka.se Tel: 08-718 87 45 Nacka kommun Detta ska jag hinna med att prata med er om Ordinarie

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Lag. om ändring av strafflagen. Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015

Lag. om ändring av strafflagen. Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889) 6 kap. 5, 17 kap. 1 a, 8 a 2 punkten och 18 a 1 mom. 4 punkten, 25 kap.

Läs mer

Webbilaga. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Rapport 2016:13. En uppföljning

Webbilaga. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Rapport 2016:13. En uppföljning Webbilaga Rapport 2016:13 Denna webbilaga innehåller vissa tabeller från rapporten. I dessa tabeller redovisades av platsskäl enbart andelen svarande, men i bilagan framgår även antalet. De har samma tabellnummer

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Kriminella gäng i Göteborg

Kriminella gäng i Göteborg Kriminella gäng i Göteborg Sommaren 2001 drabbade medlemmar i Original Gangsters samman med ett annat gäng på Nästets badplats utanför Göteborg. Ett stort antal vanliga badande utsattes för fara i samband

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation Promemoria 2017-05-02 Ju2017/03958/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ämnesråd Marie Skåninger 08-405 35 82 076-140 84 59 marie.skaninger@regeringskansliet.se Uppdrag att överväga ett särskilt

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Peter Lindström 2014 Vad är KRIMINOLOGI? Criminology is the body of knowledge regarding crime as a social

Läs mer

Tertialrapport 2, 2014

Tertialrapport 2, 2014 Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Utvecklingen inom olika brottskategorier Stöld och skadegörelse

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2010:80. En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt. Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010

Kommittédirektiv. Dir. 2010:80. En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt. Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010 Kommittédirektiv En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt Dir. 2010:80 Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över kriminaliseringen av penningtvätt

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Lag och rätt. Normer, regler och lagar. Lag och rätt Normer, regler och lagar. Sverige en är rättsstat Rättssäkerhet: Innebär bl. a. att en människa inte kan dömas till något utan att ha genomgått en rättegång. Den anklagade är alltså oskyldig

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Yttrande Datum. EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson / Regeringskansliet Justitiedepartementet

Yttrande Datum. EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson / Regeringskansliet Justitiedepartementet EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson Yttrande Datum 2004-02-27 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienr (åberopas vid korresp) 900 2003/0373 Er referens

Läs mer

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet Lagrådsremiss Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 november 2009 Beatrice Ask Gunnel Lindberg (Justitiedepartementet)

Läs mer

Källkritik. Källkritik och frikyrkor.

Källkritik. Källkritik och frikyrkor. Källkritik Källkritik och frikyrkor. Källkritik Fyra grundkriterier. Äkthet = Är källan vad den utger sig för att vara? Original eller kopia? Äkta eller falsk? Tid = När upprättades källan? Är informationen

Läs mer

Kriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors

Kriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 470 Kriminella nätverk Fucked for Lifes etablering i Kramfors Anna-Karin Arvidsson Malin Isaksson Rapport

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 december 2005 B 2448-03 KLAGANDE JW Ombud och offentlig försvarare: advokaten TM MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Ny miljöbrottsenhet i den nya polisorganisationen. Förorenaren ska betala

Ny miljöbrottsenhet i den nya polisorganisationen. Förorenaren ska betala Kortrapport miljöbrott Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också vara skadliga för människors hälsa. Miljöbrott kan röra sig om stort eller smått, från

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

KAN BIDRAGSBROTT ANSES VARA EKONOMISK BROTTSLIGHET?

KAN BIDRAGSBROTT ANSES VARA EKONOMISK BROTTSLIGHET? Lunds Universitet Sociologiska Institutionen KAN BIDRAGSBROTT ANSES VARA EKONOMISK BROTTSLIGHET? - Om definitionsproblematiken kring begreppet ekonomisk brottslighet Författare: Helena Sjöblom Kriminologikandidatprogrammet,

Läs mer