Kriminologiska institutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminologiska institutionen"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Ekonomisk brottslighet i organiserad form en studie om gärningsmän och deras bekanta C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2006 Susanna Lindqvist

2

3 SAMMANFATTNING I denna uppsats har jag studerat personer dömda för organiserad ekonomisk brottslighet, vilket är ett samlingsbegrepp som innefattar ett flertal brott beroende av definition. Begreppet kommer i denna uppsats att utgöras av brottet utpressning. Ett syfte har varit att undersöka vad personer som är dömda för utpressning har för relationer till ekonomiska verksamheter. Med ekonomiska verksamheter menar jag både legala, i form av legala näringsverksamheter och illegala i form av ekonomisk brottslighet. Ett annat syfte med uppsatsen har varit att undersöka om man kan finna ett samband mellan individer som är dömda för utpressning och deras bekantas ekonomiska brottsbelastning. Enligt tidigare forskning är utpressning som utförs av medlemmar i kriminella nätverk ofta ett tecken på brott som begås inom ramen för organiserad ekonomisk brottslighet. Urvalet av personer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet utgörs därmed i denna uppsats av 75 individer dömda för utpressning mellan åren 2000 och 2005 som även är kända gängmedlemmar av polisen. Som teoretisk utgångspunkt hänvisar jag till Sutherlands teori om differentiella associationer. Denna utgår från att brott är något som individer lär sig via sociala interaktioner med andra människor. För att undersöka om denna teori kunde appliceras på min studie studerades 265 individer som enligt Polisens allmänna spaningsregister var bekanta till de 75 gängmedlemmar som dömdes för utpressning mellan åren 2000 och Gängmedlemmar dömda för utpressning samt deras bekanta studerades för att se hur många av dessa som var dömda för brott som kan innefattas i begreppet ekonomisk brottslighet och jämfördes sedan. Gängmedlemmar dömda för utpressning har även undersökts för att se vilka av dessa som sitter i styrelsen för en legal näringsverksamhet samt om andra kompanjoner inom styrelsen för samma företag har någon form av ekonomisk brottsbelastning. Resultaten visade att 17 procent av dem som dömts för utpressning även var dömda för annan form av ekonomisk brottslighet. Resultaten visade också att nära 23 procent av dem som dömts för utpressning satt i styrelsen för en legal näringsverksamhet. De resultat som jämförde gängmedlemmar dömda för utpressning och deras bekanta pekar åt två olika håll då vissa brottskategorier kan anses vara överrensstämmande mellan de två urvalen medan man vid andra brottskategorier inte kan finna några samband mellan dem.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Disposition Definitioner Organiserad brottslighet Ekonomisk brottslighet Organiserad, ekonomisk brottslighet Nätverk Gäng 6 2. TIDIGARE FORSKNING Organiserad brottslighet då och nu Gäng, kriminella nätverk och definitionsproblem Gäng och kriminella nätverk inom organiserad brottslighet Likheter och skillnader mellan ekonomisk brottslighet 10 och organiserad brottslighet 2.5 Utpressning som variabel för organiserad ekonomisk brottslighet En ökning av organiserad ekonomisk brottslighet TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Teoretiska utgångspunkter i tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter i denna studie METOD Material och urval Gängmedlemmar dömda för utpressning mellan åren 2000 och Bekanta till gängmedlemmar enligt Polisens allmänna spaningsregister Gängmedlemmar med egen näringsverksamhet 19 samt deras kompanjoner Sammanställning av material och urval Definitioner för variabler Tillvägagångssätt, metodval och andra metoder Validitet och reliabilitet Etiska överväganden RESULTAT Gängmedlemmar dömda för utpressning mellan åren 2000 och Bekanta till dömda gängmedlemmar enligt Polisens allmänna spaningsregister Kompanjoner och gängmedlemmar med egen näringsverksamhet Jämförelse mellan gängmedlemmars och deras bekantas ekonomiska brottsbelastning Sammanfattning av resultat 33

6 6. ANALYS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING 40 BILAGOR

7 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Organiserad och ekonomisk brottslighet är två samlingsbegrepp som inom kriminalpolitiken ofta används parallellt med varandra. Inget av begreppen innefattar klara brottsdefinitioner och är därför beroende av den diskurs 1 som begreppen ingår i. En grundläggande skillnad mellan begreppen är att ekonomisk brottslighet begås inom en laglig näringsverksamhet medan den organiserade brottsligheten i helhet förs inom en illegal verksamhet. Men det finns också en mängd likheter mellan begreppen; bl.a. är brottsutövare i båda kategorierna ofta ute efter ekonomisk vinning i en verksamhet som är organiserat planerad (Emanuelsson Korsell 2000, s.11). Trots att både ekonomisk och organiserad brottslighet har förekommit under lång tid i Sverige började detta att diskuteras som samhällsproblem först under 1970-talet. Begreppen har sedan dess förklarats som två skilda problem där den ekonomiska brottsligheten har ansetts vara mer accepterad än den organiserade. Detta har troligen att göra med den ansedde, typiska utövaren för de olika brottsbegreppen. Den organiserade brottslingen brukar särskiljas från den ansedde ekonomiska då denne enligt traditionen ofta har ett belastningsregister som innefattar både ekonomisk brottslighet och annan traditionell brottslighet, medan den typiska ekonomiska brottslingen endast begår ekonomisk brottslighet. En vanligt förekommande bild är också att den ekonomiska brottslingen har en hög social status och är välbärgad till skillnad från den traditionella brottslingen (Emanuelsson Korsell 2000, s.10). Första gången det publicerades kriminologiska teorier på den ekonomiska gärningsmannen var 1945 då den amerikanska kriminologen Sutherland myntade uttrycket White collar crime eller på svenska manschettbrottslighet, där den typiska gärningsmannen särskiljdes från den traditionella brottslingen på ovannämnda sätt (Sarnecki 2003, s.155). Detta har sedan dess levt kvar i det svenska samhället vilket har inneburit att ekonomisk brottslighet fortfarande är mer socialt accepterad än organiserad brottslighet (Emanuelsson Korsell 2000, s.10) grundades Ekobrottsmyndigheten som har till uppgift att bekämpa och förebygga ekonomisk brottslighet, med fokus på grov ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar dementerar den allmänna bilden om den typiska manschettbrottslingen och menar att det är viktigt att man inte ser den ekonomiska brottslingen förskönad, då denne ofta har en multikriminell bakgrund och även begår andra 1 Med diskurs menar jag det samlingsnamn vari begreppen diskuteras, utifrån infallsvinklar, begrepp, sätt att resonera, frågeställningar, sammanhang mm. (Wikipedias hemsida, ). 1

8 traditionella brott (Engelbrektsson, Apropå nr 4/2005). Ekobrottsmyndigheten kom 2005 ut med en rapport som påvisar ett ökat samband mellan ekonomisk och organiserad brottslighet. Sambandet har uppmärksammats av Ekobrottsmyndigheten som i sin rapport tycker sig se att gärningsmän som åtalas för grov ekonomisk brottslighet nu mer än tidigare är delar av kriminella nätverk och har multikriminella bakgrunder (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.22). Den nya bilden av organiserad och ekonomisk brottslighet som ett sammanslaget fenomen vet man relativt lite om, och om det är så att den ekonomiska brottsligheten tenderar att bli organiserad så har det skapats ett samhällsproblem som för närvarande bekämpas tudelat p.g.a. vårt skillnadstänkande mellan ekonomisk och organiserad brottslighet. Som det ser ut idag är brottsbekämpningen inom båda samlingsbegrepp uppdelad mellan myndigheter, och bekämpas efter brottets juridiska definition (BRÅ 2002, s.45). Denna uppsats är en studie där jag valt att undersöka vilka relationer förbrytare inom kriminella nätverk har till legala näringsverksamheter samt hur bevandrade de är inom ekonomisk brottslighet. Studien syftar således till att undersöka hur vanligt fenomenet organiserad ekonomisk brottslighet är. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka vad personer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet har för relationer till ekonomiska verksamheter. Med ekonomiska verksamheter menar jag både legala, i form av legala näringsverksamheter och illegala i form av ekonomisk brottslighet. Detta har sin bakgrund i Ekobrottsmyndighetens rapport (2005) vari man menar att den ekonomiska brottsligheten mer och mer utförs i organiserad form (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.20) och i Rikskriminalpolisens rapport om organiserad brottslighet (2004) där man antar att gemenskap inom kriminella nätverk kan påverka individer att begå organiserad, ekonomisk brottslighet (Rikskriminalpolisen 2004, s.13). Ett annat syfte med uppsatsen är därmed att undersöka om man kan finna ett samband mellan individer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet och deras bekantas ekonomiska brottsbelastning. 2

9 För att undersöka detta har jag valt att ställa följande frågor: 1. Hur vanligt är det att medlemmar av kriminella nätverk som är dömda för utpressning även är dömda för annan ekonomisk brottslighet? 2. Hur vanligt är det att medlemmar av kriminella nätverk som är dömda för utpressning har bekanta som är dömda för ekonomisk brottslighet? 3. Hur vanligt är det att medlemmar av kriminella nätverk som är dömda för utpressning är registrerade som styrelsemedlemmar i legala företag? 4. Hur många andra styrelsemedlemmar inom samma legala företag som individerna ovan är dömda för ekonomisk brottslighet? 1.3 Avgränsningar Tidigare forskning har visat att när utpressning begås av personer som ingår i kriminella gäng är det fråga om organiserad ekonomisk brottslighet (Axelsson-Palmer 2005, s.32). När jag i denna uppsats skall undersöka vad personer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet har för relationer till ekonomiska verksamheter har jag därmed utgått från tidigare forskning. Detta innebär att individer som är dömda för utpressning mellan år 2000 och 2005 och som enligt polisen är kända gängmedlemmar, kommer att utgöra urvalet av dömda organiserade ekonomiska gärningsmän. (För brottsrubricering av utpressning i brottsbalken, se Bilaga 1.) Vid undersökning av vilka som har begått ekonomisk brottslighet kommer endast synlig ekonomisk brottslighet att tas upp, vilket görs i form av de ekonomiska brott som dessa individer är dömda för. De individer som i uppsatsen är bekanta till personer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet, utgör ett urval av individer som enligt ASP (Polisens allmänna spaningsregister) har påträffats tillsammans med den dömde. 1.4 Disposition I kapitel 2 kommer tidigare forskning på området att beskrivas för att skapa en djupare förförståelse hos läsaren på det undersökta området. I kapitel 3 framförs uppsatsens teoretiska utgångspunkter. I kapitel 4 framförs en källkritik över tidigare forskning som tar upp vissa punkter som jag personligen anser vara viktiga att tänka på vid läsning av tidigare forskning. Vidare kommer i samma kapitel en metoddel om den forskning som ingår i uppsatsen, där även validitet och reliabilitet som inkluderar mörkertal och bortfall tas upp. Kapitel 5 redovisar de resultat som studien kommit fram till med ett avslutande stycke där de viktigaste resultaten sammanfattas. 3

10 Kapitel 6 består av en resultatanalys samt en avslutande diskussion med förslag på fortsatt forskning. 1.5 Definitioner Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet består vanligen av individer som genom sammanslutningar ingår i mer eller mindre konstanta nätverk (Emanuelsson Korsell, Apropå nr 6/1999). Dessa nätverk är systematiskt organiserade och planerade att drivas under en längre period. Tanken med verksamheten är att få ut illegal vinning genom en illegal verksamhet (Bergqvist 2002, s.34). EU har skapat 11 kriterier som definierar organiserad brottslighet: Samarbete mellan fler än två personer*. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden*. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar*. Strävan efter vinning och/eller makt*. Någon form av disciplin och kontroll. Verksamhet på lokal nivå. Användning av våld eller andra metoder för hot. Användning av kommersiella eller andra affärsmässiga strukturer. Deltagande i penningtvätt. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi. Alla ovanstående punkter är inte gemensamma för alla länder, utan definieras olika beroende på land. Punkterna markerade med en * är i Sverige obligatoriska kriterier. Utöver dessa skall åtminstone ett av resterande kriterier inkluderas för att kunna definieras som organiserad brottslighet (Ullgren, Apropå nr 2/2002). 4

11 1.5.2 Ekonomisk brottslighet Inom ekonomisk brottslighet förekommer definitionsproblematik. Vanligen brukar dock begreppet innefatta legala näringsverksamheter som tjänar pengar på att begå brott (BRÅ 2004, s.5). Inom begreppet har det skapats ett antal kriterier som vanligen måste uppfyllas för att brottet skall räknas som ekonomiskt. Dessa är: Brottslighet med ett ekonomiskt motiv som vinning. Brottsligheten skall bedrivas inom en legal näringsverksamhet. Brottsligheten skall vara konsekvent, av stor omfattning, röra stora statliga eller medborgerliga värden eller drabba grupper eller enskilda (Emanuelsson Korsell 2000, s.9) Organiserad ekonomisk brottslighet Både organiserad och ekonomisk brottslighet har som nämnts ovan bestämda kriterier för vad som innefattas i samlingsbegreppen. Men det är när kriterierna för begreppen börjar flyta ihop som organiserad ekonomisk brottslighet skapas, dvs. när ekonomisk brottslighet utförs av organiserade kriminella grupper. Tablå Sammanslagen tablå över grundläggande kriterier för organiserad respektive ekonomisk brottslighet. O: Kriterium för organiserad brottslighet, E: Kriterium för ekonomisk brottslighet Kriterium Brottslighet med ett ekonomiskt motiv som vinning. Brottsligheten skall bedrivas inom en legal näringsverksamhet. Brottsligheten skall vara konsekvent, av stor omfattning, röra stora statliga eller medborgerliga värden eller drabba grupper eller enskilda Samarbete mellan fler än två personer*. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden* Misstanke om allvarliga kriminella handlingar*. Strävan efter vinning och/eller makt* Någon form av disciplin och kontroll Verksamhet på lokal nivå. Användning av våld eller andra metoder för hot. Användning av kommersiella eller andra affärsmässiga strukturer. Deltagande i penningtvätt. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi Brottsdefinition O och E E O O O och E O O O och E O och E O O O och E O O 5

12 Tablå visar de grundläggande kriterier för organiserad respektive ekonomisk brottslighet som är nämnt tidigare. När den ekonomiska brottsligheten (E) överrensstämmer med den organiserade brottslighetens kriterier (O) skapas fenomenet organiserad ekonomisk brottslighet. Det svenska obligatoriska kriteriet för organiserad brottslighet är; Strävan efter makt eller vinning är även ett obligatoriskt kriterium för ekonomisk brottslighet. När de andra tre obligatoriska kriterierna kan definieras på en ekonomisk brottslighet har den övergått till organiserad ekonomisk brottslighet. Detta innebär att den ekonomiska brottsligheten förs i en organiserad form, med grov ekonomisk brottslighet under en lång tidsperiod Nätverk Inom kriminalpolitiken finns olika definitioner för sammansättningar och grupperingar av individer. I denna uppsats har jag valt att precisera dessa grupperingar efter Rikskriminalpolisens definition (2005): Ett antal noder som är länkade till varandra, och består av en eller flera grupper och till dem länkade enskilda individer. Styrande funktioner utgörs av ett eller flera nav (Rikskriminalpolisen 2005, s.6) Gäng Även definitionen av gäng har i denna uppsats utgått från Rikskriminalpolisens definition (2005) av begreppet: En grupp som ofta har ett säreget varumärke (namn, symbol, titlar eller dyl.). Regleras av en intern hierarki (Rikskriminalpolisen 2005, s.6). 2. TIDIGARE FORSKNING På 1970-talet började begreppen organiserad och ekonomisk brottslighet definieras som samhällsproblem i Sverige. Trots detta har den organiserade brottsligheten kommit i skymundan då man kriminalpolitiskt valt att koncentrera sig på ekonomisk brottslighet (Emanuelsson Korsell 2000, s.10). Detta gör att det förekommit mycket lite forskning på såväl organiserad brottslighet samt organiserad ekonomisk brottslighet. Den mest omfattade studien på området är troligen Brottsförebyggande rådets (BRÅ) Organiserad brottslighet lösa maskor eller fasta nätverk (2002). Rapporten är en analys av sammanslagna resultat som utförts både i kvantitativ enkätform och som kvalitativa intervjuer med chefsåklagare vid De internationella åklagarkamrarna, avdelningschefer vid Ekobrottsmyndigheten, regionchefer vid Tullverket, representanter vid polismyndigheter, och personer inom hos Riksåklagarämbetet och Rikskriminalpolisen. 6

13 Även Rikskriminalpolisen har kommit ut med forskning om kartläggning av organiserad brottslighet och kriminella nätverk i Sverige under åren 2003, 2004 och I dessa analyseras nätverkens utformning, omfattning och skadeverkan mm. Dessa rapporter har tagits fram i samarbete mellan Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket. Dessa rapporter innehåller dock en mycket vag metoddel om hur insamlingen av kartläggandet har sett ut för de olika myndigheterna. De nämner endast vilka uppgifter Rikskriminalpolisen har bett att få från diverse myndigheter och går inte vidare in på hur myndigheterna har tagit fram dessa data, vilket begränsar rapporternas tillförlitlighet kom Ekobrottsmyndigheten ut med en rapport rörande utvecklingen av ekonomisk brottslighet som till stor del innefattade organiserad ekonomisk brottslighet. Rapporten analyserar grov ekonomisk brottslighet som tenderar att utvecklas till en form av organiserad brottslighet. Som underlag till rapporten har Ekobrottsmyndigheten analyserat domar och anmälningsstatistik. 2.1 Organiserad brottslighet då och nu I 1920-talets Sverige låg medborgarnas alkoholkonsumtion på en hög nivå. Den svenska staten och nykterhetsrörelsen hade tillsammans beslutat att något var tvunget att göras åt problemet. Alkoholrestriktioner och motbokssystem infördes och det var i samband med detta som den första organiserade brottsligheten tog fart i landet i form av olaglig alkoholförsäljning. Trots att organiserad brottslighet funnits sedan dess var det först 50 år senare som denna typ av kriminalitet började diskuteras som ett samhällsproblem (BRÅ 2002, s.17). Organiserad brottslighet diskuteras ofta som en synonym till ekonomisk brottslighet. Rikspolisstyrelsens arbetsgrupp mot ekonomisk och organiserad brottslighet (AMOB) gjorde en stor kartläggning under 1970-talet då man särskiljde begreppen genom deras definitioner. Enligt dessa begås ekonomisk brottslighet inom en laglig näringsverksamhet, medan organiserad brottslighet i helhet förs inom en illegal verksamhet. Men eftersom definitionerna inte innefattar några bestämda, juridiska brott behandlas anmälningar inte som ett gemensamt fenomen inom brottsbekämpande myndigheter utan behandlas separat utifrån juridiska definitioner (BRÅ 2002, s.9-10). Den organiserade brottsligheten skiljer sig länder emellan och över tid. Detta innebär att definitioner av organiserad brottslighet i Sverige inte alltid stämmer överens med de internationella regler som är uppsatta (de elva punkter som är beskrivna i kapitel 1.5.1). En av 7

14 punkterna som nämns för de internationella kriterierna är användning av våld eller andra metoder för hot. Detta är ett kriterium som enligt respondenterna i BRÅ:s studie anses vara tämligen ovanligt vad gäller organiserad brottslighet i Sverige, men som dock anses vara under uppgång beroende på öppnare gränser mot Europa och en transnationalisering av kriminella nätverk (BRÅ 2002, s.21-24). De organiserade brott som förekommer inom kriminella nätverk i Sverige är enligt samma respondenter: smuggling i form av alkohol, människor och narkotika, organiserad ekonomisk brottslighet såsom skattebrott, bedrägerier, penningtvätt och handel med svart arbetskraft, handel med stulna bilar, illegal invandring, illegal spelverksamhet, handel med vapen och utpressning genom grova hot och rån (BRÅ 2002, s.8). 2.2 Gäng, kriminella nätverk och definitionsproblem Gäng har fascinerat kriminologiska forskare under lång tid och det finns både tidigare forskning och teorier på området. Vanligen betraktas gäng enligt kriminologiska forskare som ett ungdomsfenomen, men här förekommer definitionsproblem som forskare inte har kunnat enas om. Den amerikanska kriminologen Yablonsky definierar gäng enligt följande kriterier: Det finns ett antal bestämda medlemmar i gänget som är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med självklara ledare. Medlemmarna i gänget har således varsin roll och medlemmarna skall kunna definiera varandra (Yablonsky i Sarnecki 2003, s.171). Bland senare begreppsförklaringar av gäng finns Curry och Deckers definition: Ett gäng definieras av en grupp individer som ingår i gruppen över en längre tidsperiod (ett år). Gruppen använder sig av särskilda symboler i form av kläder, tatueringar eller något annat som visar att de ingår i gänget, symbolerna visas också genom en särskild kommunikation som medlemmarna har gentemot varandra som t.ex. klotter, handsignaler mm (Curry och Deckers i Sarnecki 2003, s.171). Andra forskare såsom Klein menar att gäng inte bara kan definieras utifrån grupper av individer då olika typer av gäng skiljer sig från varandra. Gängen bör därför definieras olika beroende på vad som för samman gänget i fråga, t.ex. ungdomsgäng, fängelsegäng eller MC-gäng mm (Klein i Sarnecki 2003, s.172). Den gängdefinition som formuleras i denna uppsats utgår som sagt från Rikskriminalpolisens (2005) definition som grundar sig på två av ovanstående teorier i form av att ett gäng består av en grupp individer där gänget är uppbyggt på ett hierarkiskt vis och där medlemmar i gänget använder sig av särskilda symboler. 8

15 2.3 Gäng och kriminella nätverk inom organiserad brottslighet Två av EU:s kriterier för organiserad brottslighet är att samarbete sker mellan fler än två personer och att verksamheten sker under en obegränsad eller lång utsträckning av tid. Dessa två kriterier skulle gemensamt kunna utgöra definitioner för gäng enligt Curry och Deckers definition (Sarnecki 2003, s.171). Men enligt svensk forskning framkommer det både i BRÅ:s (2002)och i Rikskriminalpolisens (2005) rapporter att den organiserade brottsligheten i Sverige snarare är utförd av kriminella nätverk än av gäng (BRÅ 2002, s.8, Rikskriminalpolisen 2005, s.10). BRÅ (2002) menar därför att man bör särskilja på traditionell och en nyare form av organiserad brottslighet. Detta eftersom samhörigheten inom de traditionella organiserade gängen grundade sig i en gemensam kultur, etnicitet och/eller nationalitet, vilket inte är särskilt vanligt i Sverige. Numera skapas kriminella nätverk av individer som vill ha en professionalisering inom nätverken för att få ut maximalt med vinning av den brottslighet som utförs. Detta har inneburit att den fasta formen av gäng inte längre existerar i samma utsträckning; istället består den organiserade brottsligheten av lösare former av kriminella nätverk där individerna kan bytas ut för att få en maximal vinning och professionalisering av kriminaliteten. I samband med professionaliseringen utnyttjas också öppnare gränser mellan länder där nätverk kan bestå av individer som från sina hemländer sköter sin del av nätverken. Detta gör att nätverken inte längre grundar sig i gemensam etnicitet eller nationalitet (BRÅ 2002, s.23-24). Eftersom det grundläggande målet med organiserad brottslighet är ekonomisk vinning struktureras verksamheten upp på samma vis som en legal verksamhet med särskilda bestämmelser för hur verksamheten skall fungera. Den utvecklande professionaliseringen inom nätverken gör att många nätverk till stor del kan livnära sig på den kriminella verksamheten (BRÅ 2002, s.24-26). I Rikskriminalpolisens rapport (2004) värderas antalet kriminella nätverk till 98 stycken. Kartläggningen visar att nätverken är utformade med ett fåtal centrala individer som utgör en sammansvetsad kärna och med en varierad omfattning av medlemmar. I lite drygt 59 procent av fallen består den centrala kärnan av en till fyra individer, 27 procent innehar fyra till tio stycken centrala individer och ca nio procent av nätverken tycks ha en central kärna bestående av fler än 10 individer. I rapporten framkommer skillnader i nätverkens sammansättning beroende på myndighet som har rapporterat in fallet. Bl.a. kan man se att de nätverk som skatteverket har rapporterat in främst består av små grupperingar innefattande högst 10 9

16 personer, medan polisens och tullverkets kartläggning kan innefatta grupper på upp till 35 personer. I polisens kartläggning kan man finna att nätverken oftare består av en större central kärna än i de andra myndigheternas rapporter. Man har också funnit att det inom många av nätverken finns en hierarkisk struktur medlemmarna emellan (Rikskriminalpolisen 2004, s.10-11). Precis som i BRÅ:s rapport så finner man en förändring över nätverkens sammansättning. Man menar att gängen är sammansatta grupperingar av personer där effektivitet och största möjliga ekonomisk vinning är de grundläggande målen med verksamheten (Rikskriminalpolisen 2004, s.13). Vid kartläggande av organiserade ekonomiska nätverk är man dock mer försiktig vid uttalande av nätverkens sammansättningar. Här delas nätverk in utifrån brottskategorier med en särskild benämning för organiserad ekonomisk brottslighet. Man menar här liksom i BRÅ:s rapport att brottslighet som anses vara organiserad i Sverige inte alltid uppnår de 11 kriterier EU satt upp för organiserad brottslighet. Inom den ekonomiska brottslighet som förekommer i Sverige är det ytterst sällan som man kan koppla flera personer till brott, vilket enligt Rikskriminalpolisens kartläggning (2005) gör det svårt att se vem eller vilka som verkligen är hjärnan bakom brottet då dessa ofta gömmer sig bakom s.k. målvakter (Rikskriminalpolisen 2005, s.10-11). Med målvakt menas en utomstående person som inte är delaktig i de brottsliga upplägg som ett företag kan utföra, men som har det juridiska ansvaret för näringsverksamheten. Dessa individer är ofta ovetande om de brott som företaget begår och blir på så vis lurade in i sin position som målvakt (Larsson 2005, Apropå nr 4-5/2005). Den organiserade ekonomiska brottsligheten nämns i samma rapport också vara svår att kartlägga då man inte vet om dessa kluster av grupper består av stora nätverk eller nära kontakt mellan flera olika kriminella nätverk (Rikskriminalpolisen 2005, s.10-11). 2.4 Likheter och skillnader mellan ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet Enligt Bergqvist (2002) finns det två sätt att separera organiserad brottslighet från ekonomisk brottslighet. Det ena är utifrån fokus på verksamhet. Den organiserade brottslighetens verksamhet är kriminaliserad och grundtanken är att tjäna pengar på den kriminaliserade verksamheten. Exempel på detta är människosmuggling. Detta skiljer sig från den ekonomiska brottsligheten då denna begås inom en legal näringsverksamhet, där andra delar av företaget sköts inom ramen för samhällets regler och lagar. Den organiserade brottslighetens metoder skiljer sig också från den ekonomiska då den vanligen tar till olagliga metoder som hot och våld för att skydda sin verksamhet vilket inte sker inom ekonomisk brottslighet (Bergqvist 2002, s.34). 10

17 För att förklara de stora likheterna som finns mellan den ekonomiska och den organiserade brottsligheten hänvisar Emanuelsson Korsell (2000) till Ruggieros studie från Här nämns att brottsutövare i de båda kategorierna är ute efter ekonomisk vinning i en verksamhet som är organiserat planerad. Legala näringsverksamheter är registrerade av bolagsverket, medan illegala näringsverksamheter inte är det. Detta innebär att legala verksamheter måste följa vissa regler och lagar såsom bokföringslagen och skatteplikt. Följaktligen påverkar detta vanligen näringsverksamhetens strukturella upplägg och organisation. Ruggiero menar dock att den illegala verksamheten ofta är planerad som en legal verksamhet med professionaliseringar inom arbetsområden, där varje individ har bestämda arbetsuppgifter och med ett vinnande intresse för att kunna utveckla verksamheten genom ny personal och utvecklande metoder och teknik. Dessutom menar han liksom Ekobrottsmyndigheten (2005) att det kan förekomma organiserad brottslighet inom ramen för en legal näringsverksamhet. Ruggeiro anser att eftersom både legala och illegala verksamhetsformer har ett ekonomiskt vinningssyfte är så är de båda beroende av tillfällesstrukturen. Detta innebär att både den organiserade brottsligheten och den grövre ekonomiska brottsligheten ökar i ett samhälle där rikedom och makt eftersträvas (Ruggerio i Emanuelsson Korsell 2000, s.9-10). Det skillnadstänkande mellan organiserad och ekonomisk brottslighet som har skapats i Sverige uppmärksammas även i Robert Anderssons avhandling (2002); Kriminalpolitikens väsen. Robert Andersson menar i denna att gärningsmän separeras efter framtida förutsättningar där man försöker inkludera vissa individer in i samhället igen medan andra exkluderas. För att man skall kunna avgöra vilka som skall inkluderas delas gärningsmännen in i tre grupper: Engångsförbrytaren, Den reformbara och Den yrkeskriminella individen. Tanken är att Engångsförbrytaren behöver en knäpp på näsan, dvs. ett litet straff som t.ex. böter för att inte begå brott igen, Den reformbara individen skall få hjälp att förändra sitt tankesätt så att denne i framtiden väljer att inte begå brott medan Den yrkeskriminella individen har valt att gå en kriminell väg och bör därför exkluderas ur samhället (Andersson 2002, s.189). Detta kan jämföras med den uppdelning som gjordes redan på 70-talet då man inom den svenska kriminalpolitiken satte upp distinkta skillnader mellan manschettbrottslingen och den organiserade brottslingen (Emanuelsson Korsell 2000, s.10). Det normativa tänkande har grundat sig på att manschettbrottslingen som annars har en hög social status skall inkluderas i samhället igen och att man därför accepterar lite småfiffel, medan den organiserade brottslingen inte kan accepteras och istället bör exkluderas ur samhället. 11

18 Den vanligaste formen av ekonomisk brottslighet som svartjobb och skattefusk är så pass bred och vanligt förekommande i dagens Sverige att samhället nästintill ser det som acceptabelt fusk. Det är inget som förekommer inom särskilda samhällsgrupper utan finns inom alla samhällsklasser (Emanuelsson Korsell i Sjöstrand 2005, s.41). Till skillnad från den tidigare indelning där man delat in ekonomisk brottslighet i en grupp, och organiserad brottslighet i en annan, delar Ekobrottsmyndigheten (2005) i sin rapport upp den ekonomiska brottsligheten i tre grupper: Små företag med oplanerad brottslighet Små företag som begår oplanerad brottslighet beroende på slarv, en hårdnande konkurrens eller andra ekonomiska problem som gör att individerna utför oplanerad brottslighet. Dessa utgör den stora skalan av ekonomisk brottslighet och innefattar främst brottskategorierna skattebrott och bokföringsbrott. Företag med planerad brottslighet Företag som utför brottslighet som är mer planerad. Den olagliga verksamheten planeras och döljs i en legal företagsverksamhet som vanligen sköts regelrätt. I denna grupp förskingras ofta stora summor pengar, och verksamheten styrs av vinstintresset. Multikriminella företag, en blandning av ekonomisk och organiserad brottslighet Inom kriminella nätverk och grupper skapas bolag för att kunna dölja och förskingra pengar som inkommit via annan kriminell brottslighet som ofta är organiserad. Företagen är mycket väl planerade och strukturerade, där de som ingår i företaget vanligen är medlemmar av kriminella nätverk och alla har varsina positioner i företaget som de är specialiserade på (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.3). Skillnaden med den tidigare uppdelningen mellan ekonomisk och organiserad brottslighet och den som Ekobrottsmyndigheten (2005) har delat upp, tycks vara att den ekonomiska brottsligheten numera är indelat i en mindre allvarlig och en grövre brottslighet, medan den organiserade ekonomiska brottsligheten liksom tidigare anses vara den grövsta formen. 2.5 Utpressning som variabel för organiserad ekonomisk brottslighet Gängmedlemmar som är dömda för utpressning kommer i denna uppsats att utgöra urvalet av individer som är dömda för organiserad ekonomisk brottslighet. Urvalet grundar sig på tidigare forskning som visar att utpressning ofta är ett brott som förekommer inom organiserad ekonomisk brottslighet, bl.a. definieras brottet utpressning av 12

19 respondenterna i BRÅ:s undersökning (2002) som ett brott som ingår i samlingsbegreppet organiserad ekonomisk brottslighet (BRÅ 2002, s.27). Axelsson Palmer skrev 2005 en uppsats på Kriminologiska institutionen om utpressning mot företagare för att undersöka om det utgör organiserad brottslighet. Undersökningen bestod av 823 rapporter om utpressning och människorov utförda mellan åren 1995 och 2002 som var dokumenterade i CBS (Centrala brottspaningssystemet) 2 ; (Axelsson-Palmer 2005, s.22). I undersökningens resultat redovisas att antalet polisanmälningar gällande utpressning hade ökat markant mellan åren 1995 och I resultaten som gällde utpressning mot företagare var gärningsmännen i 143 fall av 719 medlemmar i gäng som på något vis uppmärksammats av media. Dessa var vanligen mellan år gamla. 65 stycken av respondenterna var enligt polisens kartläggning medlem i ett av polisen känt gäng, eller kriminellt nätverk. År 2004 hade 56 av dessa dömts för utpressning. Enligt studien av Axelsson Palmer påvisades att alla individer som var skäligen misstänkta för utpressning och medlemmar i gäng enligt polisens register, var brottsbelastade och hade ett medeltal på 35,6 månader i fängelse innan straffet för utpressning genomfördes (Axelsson-Palmer 2005, s.26-32). Axelsson Palmer menar att utpressning i dessa fall rör sig om organiserad brottslighet eftersom de studerade individerna har begått brottet utpressning, flertalet gärningsmän tidigare är kriminellt belastade, samt att det är en stor andel som är kända gängmedlemmar (Axelsson-Palmer 2005, s.32). 2.6 En ökning av organiserad ekonomisk brottslighet 2005 kom Ekobrottsmyndigheten ut med rapporten Ekobrottsligheten och ekobrottslingarna i ett framtidsperspektiv. Utifrån denna rapport menar Ekobrottsmyndigheten att den ekonomiska brottsligheten är i ett expanderande skede, med en stark uppgång av den anmälda delen ekonomiska brott. Antalet polisanmälda ekonomiska brott har ökat med 47 procent mellan åren 2001 och 2004, vilket tolkas som toppen på ett isberg, dvs. en liten synlig del av den ekonomiska brottslighet som faktiskt tros förekomma (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.20). Trots att de vanligast anmälda brottskategorierna är de som förekommer inom gruppen Små företag med oplanerad brottslighet (se kapitel 2.4) tros den kriminella strukturen inom ekonomisk brottslighet variera och den ekonomiska brottsligheten tros bli mer och mer organiserad. Det som kan påvisa en koppling mellan ekonomisk och organiserad brottslighet 2 CBS är ett nationellt system för spaningsuppgifter om allvarliga och gärningsmän i den mån de identifieras och bedöms vara skäligen misstänkta (Axelsson Palmer 2005, s.2) 13

20 är att det vid anmälda brott blir vanligare att kriminella personer köper in sig i företag eller med kriminella metoder tvingar sig in i företag, för att kunna driva dessa med ekobrott som bakomliggande affärsidé. Målen för deras verksamhet är att lura staten eller andra på pengar, eller att tvätta pengar från annan kriminell verksamhet, men även att med olagliga verktyg som hot eller våld begå brott i företagets namn (Ekobrottmyndigheten 2005, s.6-7). Grövre ekonomisk brottslighet begås oftare än tidigare av företagsamma individer som är delar av kriminella nätverk, vars mål är att få ut största möjliga ekonomiska vinning från företagen. Detta gör att brottsligheten sker under långa tidsperioder och de inblandades arbetsuppgifter blir allt mer uppdelade och professionaliserade. På grund av professionaliseringen av de inblandandes arbetsuppgifter rekryteras kriminella personer med olika brottsbakgrund in i företagen, vilket leder till att företagen bildar en multikriminell verksamhet där kriminella individers idéer och tidigare brottsmetoder överförs och börjar användas i företagen. De kriminella som idag döms för ekonomisk brottslighet har i högre utsträckning än tidigare en tyngre brottsbelastning med ett bredare arkiv på tidigare brott. Detta tyder på ökad organiserad ekonomisk brottslighet då det som nämns ovan också är typiska kriterier för att en brottslighet skall ses som organiserad. Detta är en anledning till att man ser att den ekonomiska brottsligheten blir mer och mer kopplad till organiserad brottslighet (Ekobrottsmyndigheten 2005, s.22). Den statistik som Ekobrottsmyndighetens rapport (2005) grundar sig på är baserad på polisanmälda brott. Det kan dock finnas problematik med att göra statistik baserat på polisanmälda brott: Mörkertal redovisas aldrig I statistiken över polisanmälda brott redovisas endast de brott som kommit till polisens kännedom och inte den faktiska brottsnivån. Hur stora mörkertalen är inom ekonomisk brottslighet vet man inte, vilket innebär att man har svårt att avgöra vad en uppgång av antalet polisanmälda brott beror på. En polisanmälan säkerställer ej att ett brott har begåtts Vid själva polisanmälan av brott åsätts en klassificering på brottet. Denna klassificering kan förändras vid utredning och under rättegång. Man kan inte heller vara säker på att ett brott har begåtts innan det prövats av domstol. Brottets definition kan förändras När man som i Ekobrottsmyndighetens rapport undersöker hur ekobrott har förändrats under en tidsperiod måste man undersöka om definitionen för ekobrott har förändrats under den studerade tiden. En förändring av 14

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Jan Landström Jan.landstrom@nacka.se Tel: 08-718 87 45 Nacka kommun Detta ska jag hinna med att prata med er om Ordinarie

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

KAN BIDRAGSBROTT ANSES VARA EKONOMISK BROTTSLIGHET?

KAN BIDRAGSBROTT ANSES VARA EKONOMISK BROTTSLIGHET? Lunds Universitet Sociologiska Institutionen KAN BIDRAGSBROTT ANSES VARA EKONOMISK BROTTSLIGHET? - Om definitionsproblematiken kring begreppet ekonomisk brottslighet Författare: Helena Sjöblom Kriminologikandidatprogrammet,

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Kriminella gäng i Göteborg

Kriminella gäng i Göteborg Kriminella gäng i Göteborg Sommaren 2001 drabbade medlemmar i Original Gangsters samman med ett annat gäng på Nästets badplats utanför Göteborg. Ett stort antal vanliga badande utsattes för fara i samband

Läs mer

Kriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors

Kriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 470 Kriminella nätverk Fucked for Lifes etablering i Kramfors Anna-Karin Arvidsson Malin Isaksson Rapport

Läs mer

Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg

Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg 2005-10-21 Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg Polismyndigheten Västra Götaland Länskriminalpolisen Underrättelseroteln U-415/05 Rekrytering till kriminella gäng i Göteborg Rapporten innehåller

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det

Läs mer

Ni lurade Sverige och EU med

Ni lurade Sverige och EU med Öppet brev till Beatrice Ask Ni lurade Sverige och EU med Polisen har i uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. Men Sveriges polis har misslyckats med att minska brottsligheten och öka tryggheten,

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013 Försäkringsbedrägerier- från småfifflare till maffia Varje år betalar den svenska försäkringsbranschen ut ungefär 50 miljarder kronor i skadeersättning till sina

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport

Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport Lena Melin SamO-Kut Nord December 2008 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Uppdrag och syfte... 3 1.2. Inriktning och avgränsningar... 3 1.3. Metod... 3 2.

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren 2 Prioriterade prejudikatfrågor Riksåklagarens uppgift som åklagare

Läs mer

Butiksrån var, när, hur och vem?

Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån är ett allvarligt brott som har ökat under många år. År 2008 och 2009 nåddes de hittills högsta nivåerna med över 1 000 anmälda

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

OSUND STRATEGISK ANBUDSGIVNING

OSUND STRATEGISK ANBUDSGIVNING 1 10 maj 2012 Fråga juristen om upphandling av vård och omsorg OSUND STRATEGISK ANBUDSGIVNING Upphandla vård och omsorg, Stockholm den 10 maj 2012 Kristian Pedersen / Delägare / Advokat 21 september 2011

Läs mer

Peab Säkerhet Bygg- & Järnhandlarnas årsmöte 2014. PGA OF SWEDEN NATIONAL Bara

Peab Säkerhet Bygg- & Järnhandlarnas årsmöte 2014. PGA OF SWEDEN NATIONAL Bara Peab Säkerhet Bygg- & Järnhandlarnas årsmöte 2014 PGA OF SWEDEN NATIONAL Bara Peter Martin Peppe 87-89 Militärtjänstgöring reservofficer 89-91 Securitas 91-92 Försäljare Brandskydd 92-07 Polis 07-09 säkerhetskonsult

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Kamrater och brott är brottsligt beteende inlärt?

Kamrater och brott är brottsligt beteende inlärt? Kriminologiska institutionen Kamrater och brott är brottsligt beteende inlärt? En kvantitativ studie av ungdomsbrott och differentiella associationer Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30

Läs mer

R A P P O R T 2 0 0 7 : 1. Rapport om den ekonomiska brottsligheten

R A P P O R T 2 0 0 7 : 1. Rapport om den ekonomiska brottsligheten R A P P O R T 2 0 0 7 : 1 Rapport om den ekonomiska brottsligheten 1 Rapport om den ekonomiska brottsligheten 2007 Ekobrottsmyndigheten Box 820. 101 36 Stockholm Tel vx 08-762 00 00 www.ekobrottsmyndigheten.se

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

EKONOMISK BROTTSLIGHET

EKONOMISK BROTTSLIGHET EKONOMISK BROTTSLIGHET OCH OBESTÅND HUR SER UTVECKLINGEN UT? Magisteruppsats i Företagsekonomi Emmeli Gustafsson Camilla Martinsson VT 2008:MF06 Svensk titel: Ekonomisk brottslighet och obestånd - hur

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

Omvärlds- och hotbildsanalys 2006. Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder

Omvärlds- och hotbildsanalys 2006. Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder Omvärlds- och hotbildsanalys 2006 Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder I N N E H Å L L 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekobrottsmyndighetens vision Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att

Läs mer

Kortanalys. Tid för brott. Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott?

Kortanalys. Tid för brott. Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott? Kortanalys Tid för brott Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott? Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Organiserad brottslighet

Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. Slutbetänkande av Utredningen om skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Stockholm 2014 SOU

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Privata aktörers ansvar

Privata aktörers ansvar Privata aktörers ansvar Sektionsmöte Referatskrivare: Hovrättsfiskalen Thomas Pettersson Debattledaren, statsadvokaten Lise-Lotte Nilas, Danmark, hälsade deltagarna välkomna och ställde inledningsvis frågan

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012 Revisionsrapport Bisysslor Lekebergs kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Revisionsfråga 2 Revisionsmetod 2 Avgränsning 3 Allmänt om bisyssla 3 Förtroendeskadliga

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Eko- och miljöbrott EKONOMISK BROTTSLIGHET Linda

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen.

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen. Hans Öhlander Presentation av Finanspolisen Rikskriminalpolisen Finanspolisen vid Kriminalunderrättelsetjänsten Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen Rikskriminalchef Sekretariat Huvudenhet för Kriminalunderrättelseverksamhet

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet 1 2 Vårt uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom rättsväsendet med särskild kompetens för analys och utredning. Vårt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006 X X X X 7 5 Årsredovisning 2006 7 6 X X X X I N N E H Å L L 1 Innehåll 2 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Resultatredovisning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2009

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2009 AKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (13) RIKSPOLISSTYRELSEN Datum 20100614 AMA 2010/0217 RKP A102196/10 Justitiedepartementet 10333 STOCKHOLM Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng

De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng Kriminologiska institutionen De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng En kvalitativ intervjustudie Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer