Från cell till samhälle DE NYA PROFESSORERNA BERÄTTAR OM SIN FORSKNING PRISTAGARE PRESENTERAS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från cell till samhälle DE NYA PROFESSORERNA BERÄTTAR OM SIN FORSKNING PRISTAGARE PRESENTERAS"

Transkript

1 Från cell till samhälle 2014 DE NYA PROFESSORERNA BERÄTTAR OM SIN FORSKNING PRISTAGARE PRESENTERAS

2

3

4 Innehåll Förord Anders Hamsten rektor 4 Professorer Francesco Cosentino professor i klinisk kardiovaskulär forskning 6 Peter Fransson professor i hjärnans systemfysiologi 7 Johan Fritzell professor i socialgerontologi 8 Helena Erlandsson Harris professor i reumatologisk inflammationsforskning 9 Per-Johan Jakobsson professor i translationell inflammationsforskning 10 Luca Jovine professor i strukturbiologi med särskild inriktning mot proteinkristallografi 11 Seppo Koskinen professor i bild- och funktionsmedicin 12 Olle Kämpe Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelsers donationsprofessor i klinisk endokrinologi 13 Martin Lövdén professor i kognitiv neurovetenskap med särskild inriktning mot åldrande 14 Vivianne Malmström professor i reumatologisk immunologi 15 Anna Martling professor i kirurgi med inriktning mot kolorektal cancer 16 David Mataix-Cols professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap med inriktning mot ångest- och tvångssyndrom och relaterade störningar 17 András Simon professor i cell- och molekylärbiologi 18 Adjungerade professorer Sven Almer 20 Aniko Bartfai 20 Annika Bergquist 21 Anna Färnert 21 Johan Hansson 22 Stellan Hertegård 22 Torbjörn Holm 23 Claes-Roland Martling 23 Anders Oldner 24 Christer Rolf 24 Kerstin Sandelin 25 Sarah Wamala 25

5 Gästprofessorer Marta Alarcón Riquelme 26 Emily Holmes 26 Foreign adjunct professors 28 Priser och utmärkelser Mottagare av Karolinska Institutets Stora Silvermedalj Dimitris N. Chorafas pris 32 Eric K Fernströms pris 32 Håkan Mogrens stipendium 33 Karolinska Institutets etikpris 33 Karolinska Institutets pedagogiska pris 34 Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik 35 Medicine doktor Axel Hirschs pris 35 Lennart Nilsson Award 36 Skandias Lennart Levi-pris 38 Ångpanneföreningens pris 38

6 Förord Det är med glädje och stolthet jag gratulerar Karolinska Institutets nyutnämnda professorer till den högsta akademiska befattningen. Ni kommer att ha er professorsgärning vid ett av världens ledande medicinska universitet och kommer att verka i en tid när betydande satsningar görs på livsvetenskaperna och inom Karolinska Institutet. Förväntningarna på er från det svenska samhället är mycket högt ställda. Som universitet har vi också mycket höga ambitioner för vår forskning. Vi siktar mot vetenskapliga genombrott som förändrar synen på både normala livsprocesser och sjukdomar och som förbättrar människors hälsa. Samma förväntningar på excellens som vår omgivning och vi själva ställer på forskningen riktas också mot våra utbildningar, i vilka jag förväntar mig att ni kommer att medverka aktivt med er kunskap och som viktiga förebilder för våra studenter. Karolinska Institutets framgångar förr, nu och i framtiden beror uteslutande på många enskilda medarbetares briljans, entusiasm, tävlingslust, lojalitet och inte minst hårda arbete. Våra nya professorer har som sina viktigaste uppgifter att bygga upp och leda kreativa miljöer och stimulera samtliga medarbetare till nytänkande. I den nittonde upplagan av Från cell till samhälle presenteras samtliga nya professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer och foreign adjunct professors. Vi presenterar även de pristagare som under året premierats för stora insatser vid vårt universitet och för den medicinska forskningen och undervisningen. Vår särskilda jubileumsmedalj, den Stora Silvermedaljen, instiftad i samband med 200-årsjubileet år 2010, utdelas för storartade insatser för Karolinska Institutet. Stora utmaningar väntar våra nyutnämnda professorer och helt nya möjligheter. För de invalidiserande folksjukdomarna saknas fortfarande effektiv prevention, tidig diagnostik och kunskap om sjukdomarnas innersta molekylära mekanismer det senare en förutsättning för individuellt utformad och därmed effektivare och i bästa fall kurativ behandling. Jag önskar er all lycka och framgång i ert nya uppdrag. Foto: Ylva Sundgren. Stockholm i oktober 2014 Anders Hamsten Rektor Karolinska Institutet

7 ADJUNGERADE PROFESSORER PROFESSORER FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE

8 PROFESSORER Riskfaktorernas gemensamma nämnare Det är väl känt att faktorer som diabetes, övervikt och åldrande innebär ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Men exakt på vilket sätt? Genom att förstå de molekylära mekanismerna bakom dessa samband vill professor Francesco Cosentino rädda fler människor från att insjukna eller dö i kardiovaskulär sjukdom. Trots stora framsteg i vården fortsätter hjärt-kärlsjukdom att vara den största orsaken till sjukdom och död i världen. För att kunna utveckla nya och ännu bättre behandlingar krävs att vi förstår hur det egentligen går till när sjukdomen uppstår, förklarar Francesco Cosentino, professor i klinisk kardiovaskulär forskning. Det är välkänt att faktorer som diabetes, fetma och åldrande ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, säger han. En gemensam nämnare för dessa tre faktorer är att blodkärlen utsätts för oxidativ stress, det vill säga överproduktion av fria radikaler. Vi studerar i detta sammanhang de molekylära mekanismernas utlösning av oxidativ stress i kärlväggen. Cosentino verkar också som överläkare vid kardiologen på Karolinska universitetssjukhuset och hans forskning spänner från laboratoriebänk till kliniska försök. Ett relativt nytt fokus för Francesco Cosentinos forskargrupp är epigenetik, det vill säga det dynamiska fenomen som påverkar när och hur olika arvsanlag aktiveras utan att själva DNA-sekvensen förändras. Epigenetiska förändringar är reversibla, därför är de väldigt intressanta som mål för framtida terapier, menar Cosentino. Nyligen har det spekulerats i om hög blodsockernivå kan göra ett epigenetiskt avtryck som resulterar i ett så kallat hyperglykemiskt minne. Francesco Cosentino och hans kolleger i gruppen har i labbexperiment kunnat demonstrera och beskriva detta fenomen. Det rör sig om epigenetiska förändringar av prooxidativa och proinflammatoriska gener. I vår senaste studie har vi kunnat visa att hyperglykemiskt minne också finns hos människan. ANDERS NILSSON Francesco Cosentino professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid institutionen för medicin, Solna Francesco Cosentino föddes i Rom 1963 och utbildade sig till läkare vid La Sapienza, Rom höll han ett kardiovaskulärt stipendium vid Mayo Clinic, USA, där han också disputerade fick han en tjänst inom kardiologi på universitetssjukhuset i Bern. Två år senare flyttade han till universitetssjukhuset i Zürich, där han blev privat dozent och vidare titular professor i kardiologi. År 2006 utsågs han till associate professor vid La Sapienza. Sedan dess har han också varit aktiv som överläkare i Rom. Cosentino har bibehållit en deltidstjänst vid Zürich universitet där han har lett en internationell forskargrupp. Francesco Cosentino har varit mycket aktiv inom European Society of Cardiology (ESC), bland annat som ordförande i en arbetsgrupp och i framtagande av guidelines. Han sitter i ESC:s styrelse. Sedan 2009 är han associate editor på European Heart Journal. Francesco Cosentino utnämndes den 1 december 2013 till professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet, förenad med befattning som överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. 6 FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2014

9 PROFESSORER Hjärnan nätverkar i vila Mer kunskap om hur hjärnans olika delar är sammankopplade i olika nätverk är viktig för förståelsen och i förlängningen behandlingen av både hjärnskador och psykisk sjukdom. Peter Fransson kartlägger hur dessa nätverk ser ut och fungerar. Peter Fransson forskar om hjärnans nätverk, det vill säga hur olika delar av hjärnan är kopplade till varandra, och vilken funktion dessa kopplingar har. En viktig del i forskningen är att studera hjärnaktivitet när hjärnan är i viloläge. Tidigare har forskningen om hjärnans funktion varit väldigt inriktad på att lokalisera olika delar i hjärnan: var sitter syn, hörsel, och så vidare? säger Peter Fransson. I detta har ingått att man framför allt undersökt hur hjärnan svarar på olika former av stimuli. Perspektivet i vår forskning är i stort sett det motsatta: vi tittar på vilka strukturer som knyter ihop olika delar av hjärnan, och hur det pågår en massa processer av sig självt, utan stimuli. Ett exempel är ett nätverk som löper längs hjärnans mittfåra och som blir mer aktivt när hjärnan inte behöver koncentrera sig på en viss arbetsuppgift. Mycket tyder på att nätverket är knutet till funktioner som hör ihop med vår jagupplevelse, såsom det självbiografiska minnet. Ökad kunskap om hjärnans nätverk kan få stor betydelse för behandlingen av både hjärnskador och psykisk sjukdom, tror Peter Fransson, som är involverad i flera kliniska forskningsprojekt. I en pågående studie tittar vi på nätverkens funktion hos patienter med hjärntrauma, och försöker se om vi kan förutsäga hur bra hjärnan kommer att läka, säger han. De preliminära resultaten ser lovande ut. Vi är också med på ett hörn i forskning om psykisk sjukdom, bland annat en stor studie om autism. ANDERS NILSSON Peter Fransson professor i hjärnans systemfysiologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap Peter Fransson föddes i Lund Han utbildade sig till civilingenjör i elektroteknik vid Lunds universitet, med examen Efter grundutbildningen arbetade han som forskningsingenjör vid Lunds universitet , och därefter som forskningsingenjör vid KI blev han antagen som KI-doktorand med placering vid Max Planckinstitutet för biofysikalisk kemi, Göttingen, Tyskland. Peter Fransson disputerade i neurovetenskap vid KI 1999, med avhandlingen Analysis and Development of Strategies for Functional Magnetic Resonance Neuroimaging. Han har sedan fortsatt forska vid KI:s MR Research Center, inledningsvis som postdoc, och från 2011 som ledare för en egen forskargrupp. Peter Fransson blev docent Peter Fransson utnämndes den 1 juni 2014 till professor i hjärnans systemfysiologi vid Karolinska Institutet. FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE

10 PROFESSORER Det åldrande samhället är en utmaning Med en växande andel äldre i befolkningen ökar vikten av att förstå vilka faktorer som är viktiga för äldres hälsa. Johan Fritzell forskar om hur socioekonomiska faktorer som ekonomi och utbildning påverkar hur friska vi är och hur länge vi lever. Johan Fritzell forskar om hur social ojämlikhet påverkar hälsa. Sedan årsskiftet är han professor i socialgerontologi vid Stockholms universitets och KI:s gemensamma center ARC, Aging Research Center, efter tolv år som professor vid dess systercenter CHESS. Min flytt till ARC är både en logisk fortsättning och en viss kursändring jämfört med vad jag gjort tidigare, säger han. Jag behåller det socioekonomiska perspektivet, men inriktar mig mer på äldres hälsa. Tydliga hälsoskillnader mellan socialgrupperna följer oss genom livet. Johan Fritzells forskning handlar om de bakomliggande orsakerna till dessa skillnader, samt om hur gapet utvecklas över tid. Tyvärr är tendensen idag att skillnaden i hälsa ökar mellan olika grupper, säger han. Enkelt uttryckt ökar medellivslängden för grupper med hög utbildning och bra ekonomi, medan den har stagnerat för dem med låg utbildning och sämre ekonomi. Johan Fritzell forskar framför allt med hjälp av omfattande personregister. Han är också involverad i internationella forskningssamarbeten som WHO:s program Social Determinants of Health, och samarbetar mycket med brasilianska universitet, framför allt UERJ i Rio de Janeiro. I Fritzells grupp vid ARC bedrivs även mycket forskning om välfärdsstatens organisation av äldres äldre sjukvård och omsorg. Det åldrande samhället är en av de mest fundamentala samhällsförändringarna i vår tid, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen, säger han. Det är i grunden en framgångssaga att medellivslängden ökat så markant men också en utmaning! ANDERS NILSSON Johan Fritzell professor i socialgerontologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Johan Fritzell föddes i Stockholm 1954 och är utbildad sociolog vid Stockholms universitet, där han doktorerade 1991 med en avhandling om inkomstfördelning i Sverige. Johan Fritzell forskade vid SOFI, Swedish Institute for Social Research, och var chef för svenska levnadsnivåundersökningen arbetade han åt regeringen i Kommittén Välfärdsbokslut. Sedan 2002 har han en professur vid CHESS, Centre for Health Equity Studies var han även forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier. Fritzell har varit och är involverad i flera stora internationella forskningssamarbeten, inom EU:s sjunde ramprogram, och är idag huvudansvarig för två internationella projekt. Han var styrelseledamot i FAS (idag Forte) och har fortfarande uppdrag för detta forskningsråd. Johan Fritzell utnämndes den 1 januari 2014 till professor i socialgerontologi vid Karolinska Institutet. 8 FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2014

11 PROFESSORER När inflammationen går fel Helena Erlandsson Harris forskar om de kemiska signaler i kroppen som sätter igång och förstärker en inflammation. Målet är att bidra till utvecklingen av nya läkemedel som hjälper människor med kronisk eller akut inflammation till ett bättre liv. En inflammation är kroppens försvar mot olika yttre hot, som bakterier och virus. Men ibland skapar inflammationen allvarliga problem istället för att lösa dem. Det gäller vid autoimmuna sjukdomar som reumatism, men också vid helt andra tillstånd, som stroke. Helena Erlandsson Harris forskar om vilka mekanismer som styr inflammationen, och hur dessa kemiska processer kan dämpas för att hjälpa patienter. Framför allt intresserar hon sig för proteinet HMGB1 ett ämne som kroppen använder som kemisk larmsignal. Om vi vet hur den signaleringen sker har vi också goda förutsättningar att ingripa och bryta den onda cirkeln, förklarar hon. Vi förstår mer och mer bland annat har vi nyligen upptäckt att HMGB1 uppträder i tre olika strukturer smaker. Nu är vi väldigt intresserade av hur dessa är kopplade till olika inflammatoriska skeenden. Även om forskningen koncentreras på reumatism är resultaten relevanta för förståelsen och behandlingen av även andra sjukdomar, som till exempel lupus, myosit, MS och blodförgiftning, säger hon. Vi har redan bra studier som pekar på att hämning av HMGB1 skulle kunna vara en bra behandling vid både reumatism och blodförgiftning. Helena Erlandsson Harris är också koordinator för det europeiska forskningsprojektet Counterstroke, som syftar till att identifiera nya tänkbara läkemedel som kan minska hjärnskadorna vid stroke, genom att hämma HMGB1. Även vid stroke uppstår en missriktad inflammation, som skadar vävnad i kroppen. Samarbetet omfattar fyra akademiska forskargrupper i Sverige, England, Tyskland och Italien, samt två forskningsbolag i Sverige respektive Italien. ANDERS NILSSON Helena Erlandsson Harris professor i reumatologisk inflammationsforskning vid institutionen för medicin, Solna Helena Erlandsson Harris föddes i Umeå 1966 och fick sin grundutbildning i biologi vid Uppsala universitet. Hon disputerade vid Karolinska institutet 1997 med Lars Klareskog som handledare hade hon en postdoc-tjänst finansierad av SSF, och i ett EU-finansierat projekt var hon forskarassistent med stöd från Loo och Hans Ostermans stiftelse, och forskarassistent anställd av VR. Hon blev docent i immunologi Sedan 2009 är Helena Erlandsson Harris vice föreståndare för CMM, Centrum för Molekylär Medicin vid KI. Hon är också föreståndare för en nationell forskarskola inom kronisk inflammation. Hon sitter i redaktionsrådet för Arthritis Research and Therapy sedan är hon koordinator för EU-projektet Counterstroke. Helena Erlandsson Harris utnämndes den 1 maj 2014 till professor i reumatologisk inflammationsforskning vid Karolinska Institutet. FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE

12 PROFESSORER Siktar på mer effektiv värktablett Med proteomik storskalig analys av proteiner vill Per-Johan Jakobsson förstå kroniskt inflammatoriska sjukdomar som reumatism bättre. Hans forskning om prostaglandiner kan på sikt leda till mer träffsäkra läkemedel mot värk och feber. Per-Johan Jakobsson forskar för att förbättra situationen för patienter med kroniskt inflammatoriska sjukdomar. Ett av hans forskningsspår gäller prostaglandiner, en grupp hormonliknande ämnen. Med bättre kunskap om hur kroppen bildar dessa substanser är det möjligt att utveckla bättre antiinflammatoriska läkemedel. Prostaglandin E2 driver på inflammation och ger värk, feber och sjukdomskänsla, vilket man kan vilja lindra med läkemedel, säger han. Problemet är att dagens läkemedel för detta, som acetylsalicylsyra, också slår mot produktionen av andra typer av prostaglandiner. Dessa är nyttiga på olika sätt, så det är olyckligt att även de hämmas. Per-Johan Jakobsson viktigaste fynd hittills är enzymet PGES som han upptäckt och beskrivit. Detta enzym behövs för bildandet av prostaglandin E2. Genom att blockera PGES skulle man därför selektivt kunna minska detta prostaglandin utan att hämma övriga, nyttiga former. Per-Johan Jakobsson är medgrundare till företaget NovaSaid som tillsammans med indiska läkemedelsbolaget Cadila nu söker efter en läkemedelskandidat som kan blockera PGES. Vid KI fortsätter Jakobsson sin grundforskning, vilken med åren breddats. Ett viktigt spår i min forskargrupp numera är proteomik, det vill säga storskalig analys av proteiner med hjälp av masspektrometri. Vi använder det bland annat för att försöka förstå olika sjukdomstillstånd bättre. Själv är jag kliniker inom reumatologi men vi samarbetar också med kliniker på andra områden för att deras patientmaterial ska bli utnyttjat till sin fulla potential. ANDERS NILSSON Per-Johan Jakobsson professor i translationell inflammationsforskning vid institutionen för medicin, Solna Per-Johan Jakobsson föddes i Stockholm 1965 och utbildade sig vid Karolinska Institutet. Där doktorerade han 1994, tog examen i biomedicin 1996 och läkarexamen var han postdoc vid Merck Frosst, Montreal var han återvändande postdoc vid KI hos Bengt Samuelsson. Jakobsson blev docent var han forskarassistent vid KI, finansierad av Medicinska forskningsrådet, och han har därefter fortsatt som forskargruppledare vid KI med finansiering bland annat som klinisk Wallenbergforskare. Parallellt med forskningen har Per-Johan Jakobsson arbetat kliniskt. Han fick sin läkarlegitimation 2007 och blir färdig specialist i reumatologi under Han har ett patent knutet till enzymet PGES och var med och grundade företaget NovaSaid Per-Johan Jakobsson utnämndes den 1 mars 2014 till professor i translationell inflammationsforskning vid Karolinska Institutet. 10 FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2014

13 PROFESSORER Befruktning på molekylär nivå Hur blir barn till på molekylnivå? Det försöker Luca Jovine svara på i sin forskning. Kunskapen om befruktningens mekanismer kan på sikt leda till både nya preventivmedel och nytt hopp för barnlösa. Äggcellen och spermien har studerats länge i forskningen, men hur det egentligen går till när de förenas är fortfarande till stor del okänt. Luca Jovine forskar för att bringa klarhet i detta. Hans första stora upptäckt kom 2009 när Jovines forskargrupp kartlade den fullständiga tredimensionella strukturen av ZP3 det protein på äggcellen som spermien binder till. Sedan dess har han fortsatt att utforska de molekylära mekanismerna för befruktningen, hos både människa och djur. Vi tittar på många olika arter däggdjur, fåglar, även ickeryggradsdjur, säger han. Det finns ofta ganska stora likheter, men inga har exakt samma system. På så vis hålls befruktningen inom arten, även vid yttre befruktning. På sikt kan kunskapen från Luca Jovines grundforskning bli viktig för att förstå och utveckla behandlingar mot infertilitet men också för att utveckla nya former av hormonfria preventivmedel. Proteinerna som medierar befruktningen har, så vitt vi vet, ingen annan funktion i kroppen, vilket gör dem till utmärkta mål för läkemedel. Det skulle kunna innebära nya preventivmedel utan problematiska biverkningar. För att bestämma proteinernas strukturer använder Jovine kristallografi. Att producera och rena proteinerna och få dem att kristalliseras, är en utmaning. Vi går vidare med flera olika proteiner nu, säger Luca Jovine. Bland annat har vi strukturbestämt ZP2 som också verkar spela en viktig roll för människans befruktning. Dessutom undersöker vi de kända par av proteiner från spermie och ägg som binder till varandra. Ingen har ännu kartlagt strukturerna hos ett sådant par det vill vi verkligen göra. ANDERS NILSSON Luca Jovine professor i strukturbiologi med särskild inriktning mot proteinkristallografi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära Luca Jovine föddes i Milano Efter studier i molekylärbiologi vid universitetet i Milano kom han som doktorand till MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge 1994, och disputerade där tillbringade han som forskare vid The Netherlands Cancer Institute, Amsterdam, och åter vid MRC i Cambridge var han postdoc vid Mount Sinai School of Medicine, New York. Sedan 2005 är han verksam vid KI. Luca Jovine har belönats med bland annat Erik K Fernströmpriset 2011, Göran Gustafssonpriset i kemi 2012 och Hugo Theorells pris i biofysik Han har ett EMBO Young Investigator Award för och ett ERC Starting Grant Luca Jovine utnämndes den 1 oktober 2013 till professor i strukturbiologi med särskild inriktning mot proteinkristallografi vid Karolinska Institutet. FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE

14 PROFESSORER Vill göra röntgen mer tillgänglig och tillförlitlig Seppo Koskinen är med och utvecklar både metoder och helt ny teknik för att göra radiologin ännu mer tillförlitlig och samtidigt mer tillgänglig. Mobil tomografi för svårflyttade patienter och bättre bildkvalitet nära metallimplantat är två aktuella resultat. Seppo Koskinen är klinisk radiolog och forskar om hur radiologins verktyg och metoder kan förbättras. Vi vill att radiologin ska vara en one stop shop i vården, säger han. Ofta måste det gå undan, samtidigt är det viktigt att få tillförlitlig information helst också komplett så att patienten inte behöver komma tillbaka för nya bilder. I ett aktuellt projekt har han varit med och utvecklat ny metodik för att reducera det brus i röntgenbilden som metallimplantat ofta ger upphov till. Genom att kombinera modern teknik med särskilt utvecklad programvara har gruppen lyckats filtrera bort mycket av störningarna, vilket ger läkaren större möjligheter att till exempel upptäcka cancer. I ett annat samarbetsprojekt har Seppo Koskinen hjälpt ett företag att utveckla en mobil datortomograf. Det kan vara svårt, ibland omöjligt, att flytta en patient från exempelvis intensiven till röntgenavdelningen, säger han. Tidigare har man fått använda slätröntgen i sådana fall, men med den här tomografen går det att göra en skiktröntgen av till exempel en armbåge eller ett knä vid patientens säng. Tomografen kan också användas när patienten är stående, vilket är en stor fördel vid symtom som bara uppträder vid belastning, till exempel i fotleden. Seppo Koskinen ser fram emot att han i sin nya roll som KIprofessor kommer att få undervisa mer än tidigare. För mig är det en viktig och rolig del av jobbet, och gränsen mellan utbildning och forskning är inte heller skarp. Något som jag är mycket engagerad i är att utveckla användningen av våra digitala bildarkiv inom både undervisning och forskning. ANDERS NILSSON Seppo Koskinen professor i bild- och funktionsmedicin vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Seppo Koskinen föddes 1963 i Björneborg, Finland, och utbildade sig till läkare vid Åbo universitet. Han fick sin läkarlegitimation 1990 och disputerade var han postdoc vid Brigham & Women s Hospital, Harvard Medical School, handledd av Ferenc Jolesz, pionjär inom intraoperativ MR. Seppo Koskinen fick sin specialistutbildning i Åbo, där han blev färdig specialist i radiologi arbetade han som överläkare vid Helsingfors universitets centralsjukhus blev han docent vid Helsingfors universitet och var han tillförordnad professor vid Åbo universitet. Han blev 2006 den första nordiska hedersmedlemmen i American Society of Emergency Radiology och är sedan 2011 ordförande för Nordiskt forum för trauma- och akutradiologi. Seppo Koskinen utnämndes den 1 september 2014 till professor i bild- och funktionsmedicin vid Karolinska Institutet, förenad med befattning som överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. 12 FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2014

15 Ovanlig sjukdom ger generell kunskap PROFESSORER Olle Kämpe forskar inom autoimmunitet. Genom att studera specifika sjukdomar som Addisons sjukdom och APS-1 vill han öka den generella förståelsen för hur och varför immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Forskningen har resulterat i diagnostiska metoder, och kan på sikt leda till nya behandlingar. När Addisons sjukdom eller autoimmuna sjukdomar i bisköldkörtlarna eller äggstockarna diagnostiseras idag, så används världen över metoder som utvecklats i Olle Kämpes forskargrupp. Ibland kommer våra rön till klinisk nytta, och det är bra, säger han. Men det huvudsakliga målet med vår forskning är att förstå uppkomstmekanismer för autoimmunitet dels på T-cellsnivå, dels genetiskt. Vad känner T-cellen igen och varför? Vad har antikropparna valt ut? Och parallellt med det: hur fungerar genetiken bakom autoimmuniteten? Varför är autoimmunitet vanligare i vissa familjer och vad kan det ge för fördelar när det gäller försvaret mot infektioner? Olle Kämpe studerar framför allt ovanliga autoimmuna sjukdomar, till exempel Addisons sjukdom och autoimmunt polyendokrint syndrom, typ 1 (APS-1), men ambitionen är att resultaten ska ge mer generell förståelse av autoimmunitet. Varför forska om Addison, kan man undra? För att det är en så otroligt homogen patientgrupp, vilket är tacksamt för en forskare! Vi har byggt upp världens största Addisonregister, med en majoritet av svenska Addisonpatienter, från serum, DNA och kliniska uppgifter. Ett intressant forskningsspår för framtiden är det fält som öppnats i och med gruppens upptäckt av autoimmunitet mot enzymet transglutaminas 4. Det var ett oväntat fynd, och väldigt vackert! Vi har identifierat den här autoimmuniteten hos vissa män med APS typ 1, och sedan nystat vidare i mekanismer och relaterade autoimmuniteter. Resultaten är inte publicerade än. Olle Kämpe, som har varit professor i Uppsala sedan 1999, flyttade våren 2014 sin forskargrupp till KI. ANDERS NILSSON Olle Kämpe Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelsers donationsprofessor i klinisk endokrinologi vid institutionen för medicin, Solna Olle Kämpe föddes 1956 i Lidköping. Han utbildade sig till läkare vid Uppsala universitet, med läkarexamen 1986 och läkarlegitimation Doktorsavhandlingen lade han fram 1982 med Per Peterson som handledare. Efter utbildningen har Olle Kämpe varit verksam som forskare och läkare vid Uppsala universitet respektive Akademiska sjukhuset. Han blev specialist i endokrinologi 1992 och i internmedicin 1994 samt professor och överläkare fick Olle Kämpe Erik K Fernströms pris för yngre forskare. Han invaldes i Kungl. Vetenskapsakademien Han är styrelsemedlem i svensk-franska forskningsföreningen AFSR och har uppdrag för det belgiska forskningsrådet. Olle Kämpe tillträdde den 1 april 2014 Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelsers donationsprofessor i klinisk endokrinologi vid Karolinska Institutet. FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE

16 PROFESSORER Hur behålla tankeskärpan i hög ålder? En hjärna som håller igång ordentligt löper mindre risk att drabbas av demens. Men varför? Och mer exakt vilka faktorer i vårt beteende är det som påverkar hur vår hjärna åldras? Det är vad Martin Lövdén vid ARC, Aging Research Center, forskar om. Vår hjärna styr vårt beteende, men vårt beteende påverkar också vår hjärna. Martin Lövdén vill förstå hur denna påverkan går till och varför våra hjärnor utvecklas så olika när vi blir äldre: medan vissa drabbas av demens behåller andra sin tankeskärpa upp i hög ålder. Min forskning följer två spår, säger han. Det ena är stora registerstudier där vi tittar på hur till exempel utbildningsnivå, yrke eller livsstil påverkar äldres kognitiva förmåga och risk för demens. De visar rätt tydliga samband: faktorer som komplext yrke och aktiv livsstil innebär högre sannolikhet att få behålla mycket av sin kognitiva förmåga i hög ålder. Det andra spåret i Martin Lövdén forskning är experiment som undersöker hur försökspersoners hjärnor påverkas av olika typer av stimulans till exempel att navigera i ett dataspel eller att skriva med fel hand. Vi studerar försökspersonernas hjärnor med MR-kamera, och ser hur beteendet i försöken leder till förändringar i hjärnans struktur som att ett område inledningsvis ökar i volym, och sedan normaliseras igen. Vi ser också ökningar i vit substans. Vi har teorier om vad detta beror på, men vill utforska det vidare. Försökspersoner blir med tiden allt bättre på att lösa just de uppgifter som de får öva på. Hos yngre personer kan träningen också höja den generella kognitiva prestationen. Något motsvarande märks däremot inte hos äldre. En intressant fråga för oss är om det är möjligt att uppnå de effekterna även hos äldre? Kan vi med farmakologisk intervention eller fysisk aktivitet öka hjärnans plasticitet, anpassningsbarhet, för äldre? säger Martin Lövdén. ANDERS NILSSON Martin Lövdén professor i kognitiv neurovetenskap med särskild inriktning mot åldrande vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Martin Lövdén föddes i Malmö 1972 och fick sin grundutbildning i psykologi och neurovetenskap vid Salzburgs universitet, Karolinska Institutet samt Lunds universitet. Han disputerade vid Stockholms universitet 2002 med en avhandling om episodiskt minne. Martin Lövdén var postdoc vid Saarlands universitet, Tyskland, samt vid Max Planck Institute for Human Development, Tyskland. Han blev forskarassistent vid Lunds universitet, med finansiering från VR, 2007 och stannade där till Han har också erhållit Sofia Kovalevskajapriset 2006, och har med prissumman fortsatt forska vid Max Planck. Martin Lövdén blev docent Sedan 2010 är han verksam vid ARC, Aging Research Center, KI. Martin Lövdén utnämndes den 1 april 2014 till professor i kognitiv neurovetenskap med särskild inriktning mot åldrande, vid Karolinska Institutet. 14 FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2014

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå Några av personalen på neurologen i Umeå samlade på bild fr v: Bo Lundqvist, Peter Andersson, Hans Lindsten, Helena Fordell, Jan Malm, Anders Svenningsson, Laleh Zarrinkoob, Lars Forsgren, Peter Sundström,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Vem lyssnar vi helst på människan eller maskinen?

Vem lyssnar vi helst på människan eller maskinen? personlig inbjudan Vem lyssnar vi helst på människan eller maskinen? blicka 10 patienten och tekniken om den individualiserade vårdens utmaningar DEN 11 NOVEMBER PÅ NORRA LATIN I STOCKHOLM välkommen till

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Bilaga p. 207. Bilaga p. 208. Bilaga p. 209

Bilaga p. 207. Bilaga p. 208. Bilaga p. 209 Sid 1 (7) Anders Bergh Maria Fällman Birgitta Bernspång Marianne Hultmark Carina Wallmark Patrick Mauritzon Lena Lundin Viktor Flodin Anna Olson STIPENDIUM: 207. Beslut Postdoktoralt stipendium. Dekanus

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet Dnr 3-2831/2014 Utbildningsplan för tandläkarprogrammet 2TL13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-09-22

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Regionala forskningsrådet

Regionala forskningsrådet Regionala forskningsrådet Katarina Wijk, docent, föreståndare 2 juni 2016 Forskning utan gränser Exempel på pågående forskningsprojekt över regiongränserna Samarbete med fokus på förebyggande av livmoderhalscancer

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

20 år av framgångsrik hjärnforskning

20 år av framgångsrik hjärnforskning 20 år av framgångsrik hjärnforskning Var tredje svensk kommer att drabbas av en hjärnsjukdom Cirka 100 000 människor i Sverige lider idag av Alzheimers sjukdom, var 17:e minut drabbas någon av stroke och

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

EXTERNA INKOMSTER PER FINANSIÄRSGRUPP - BIDRAG Rullande 12 mån, 5 år kvartalsvis

EXTERNA INKOMSTER PER FINANSIÄRSGRUPP - BIDRAG Rullande 12 mån, 5 år kvartalsvis KAROLINSKA INSTITUTET 352 357 382 38 41 442 471 547 575 595 68 629 646 663 673 661 654 65 665 681 76 559 21 226 223 142 14 129 13 149 165 25 235 282 279 266 261 22 228 225 221 223 23 29 517 568 55 566

Läs mer

Sammanfattning av Dag för genombrott

Sammanfattning av Dag för genombrott Sammanfattning av Dag för genombrott Stockholm 1 juni SÅ MÅR STOCKHOLM SCAPIS GER SVAR I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos Stockholmarna i

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller Förändra attityder Koppla begreppet funktionshinder till nya områden: Catwalks Fashion and beauty

Läs mer

Korta fakta

Korta fakta Korta fakta 2012-2013 Karolinska Institutet e Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Bilaga p Bilaga p Bilaga p. 276

Bilaga p Bilaga p Bilaga p. 276 Sid 1 (6) Anders Bergh, ordförande Maria Fällman Birgitta Bernspång Marianne Hultmark Carina Wallmark Patrick Mauritzon Anna Olson, sekreterare STIPENDIUM: 274. Beslut Stipendium inom grundutbildning för

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)

Läs mer

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail ALS Likemannstreff 26 mars 2014 Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet, Jämtlands Läns Landsting Neurologiska

Läs mer

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Svensk förening för neuroradiologi (SFNR) har som organisation eller via enskilda företrädare uttalat sig flera gånger tidigare om hur specialistutbildningen

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Danderyds sjukhus. en period av växande och utveckling

Danderyds sjukhus. en period av växande och utveckling Danderyds sjukhus 2014-2018 en period av växande och utveckling NY AKUTVÅRDSBYGGNAD KLAR 2018 För mig som vd är det otroligt glädjande att bygget äntligen startat. Jag ser fram emot ett modernare sjukhus

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2005-2007

FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2005-2007 1 FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2005-2007 2005 1. Jonkanalers molekylära funktion (tillsatt) 2. Diabetesforskning

Läs mer

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök 1 Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan,

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Masterprogrammet i molekylära tekniker inom na 5MT15 Inrättad av rektor 2014-06-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-06-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-12-17 Sid 2 (5) 1. Basdata

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer