Kökspanna K 148. Bruks- och uppställnings-anvisningar

Transkript

1 Kökspanna K 148 Bruks- och uppställnings-anvisningar AB HANS FORSMAN Box 93, Finningevägen 75, Strängnäs Tel: , Fax: info@hansforsman.se,

2 Förord Bästa kund Vi gratulerar dig till köpet av kökspannan K148. Du har gjort ett bra val, med denna produkt garanterar vi hög kvalitet genom att vi använder bästa, beprövade material; pålitlig funktion tack vare avancerad teknik som strikt motsvarar tyska resp europeiska normer (enligt DIN 18882, DIN EN 12815); lång livslängd tack vare robust konstruktion. Med K148 får du en tidsenlig panna med följande funktioner: Matlagning, bakning, stekning Centralvärme Varmvattenberedning Spisen är energisnål, miljövänlig och lätt att sköta. Allt som du behöver veta och lite tips får du på följande sidor. Tänk på att installationen av pannan endast får göras av behörig fackman som kan stå till förfogande om det skulle uppstå problem i ett senare skede. Bygganmälan: Du som byggherre är skyldig att till byggnadsnämnden göra en "bygganmälan" senast tre veckor innan installationen utförs. Råd, ta kontakt med Skorstensfejarmästare innan installation. Besiktning: Efter installation skall alltid Sakkunig Brand eller Skorstensfejarmästare besiktiga installationen innan du får börja elda. Detta gäller oavsett om du installerat kaminen till en befintlig eller ny skorsten. OBSERVERA Vid reservdelsbeställningar skall typnummer och fabriksnummer som är angivna på typplåten anges. ANVÄND ENDAST ORIGINAL RESERVDELAR Typplåten sitter på vänster främre fot och blir synlig när man drar ut vedvagnen 2 / 27

3 Uppbyggnad 3 / 27

4 Spisens delar 1. Lock (specialtillbehör) 2. Asklåda 3. Asklucka 4. Ugnslucka 5. Vedvagn 6. Manometer 7. Eldstadslucka 8. Lock över kokplattans hål 9. Kokplattans delar 10. Rengöringslucka 11. Rökhålslock 12. Vev för höjning och sänkning 13. Rostlucka 14. Skakstång 15. Sekundärluftspjäll 16. Dragregulator 17. Termometer (ugnslucka) 18. Termometer (vatten) 19. Centralreglage Spistillbehör - Vev - Locklyftare - Sotskrapa - Eldgaffel - Rengöringskvast - Asklåda - Ugnsrost - Bakplåt - Skyddshandskar 4 / 27

5 Innehållsförteckning Inledande sidor 1. Betjäning 2. Uppställning 3. Montering 4. Anvisningar för anslutning till systemet 5. Tekniska data 6. Bilder Sida Förord...2 Uppbyggnad...3 Spisens delar...4 Innehållsförteckning...5 Det viktigaste i korthet Driftstart som integralspis Viktiga manöverdelar Upptändning Uppvärmning och kontinuerlig eldning Uppvärmning under övergångstiden och på sommaren Matlagning Stekning och bakning Skötsel och rengöring Orsak till störningar Brandsäkerhet Rökkanalen som funktionsdel i spisen Uppvärmningsspis för öppen och sluten anläggning Avståndsförbindelse och tillbehör Montering av locken Val av röranslutningsriktning Montering av spisstången Allmän information Viktiga anvisningar Integrering i en befintlig anläggning Bränsle-ABC Värmeeffektdata Mått, effektvärden, avgasvärden Måttritning Kortfattade anvisningar, ritningar Bilder 5 / 27

6 Det viktigaste i korthet - Du får under inga omständigheter börja elda i spisen om det inte finns något vatten eller bara otillräckligt med vatten i värmeanläggningen eller om anläggningen frusit! - Askluckan bör bara stå öppen när du börjar elda. Under drift skall den hållas stängd eftersom dragregulatorn annars inte kan reglera effekten och det föreligger risk för överhettning av spisen! - Maximalt drifttryck i värmeanläggningen får inte överskrida 2,5 bar (säkerhetsventilens reaktionstryck)! - Vid påfyllning av uppvärmningsvatten skall en tryckgräns på 1,5 bar (kallt) eller 2,0 bar (varmt) beaktas! - Endast torr ved får användas och inte rökintensivt avfall, kolgrus eller finflis! - I rostens nedre läge (vinterläge) skall eldrummet fyllas med bränsle bara portionsvis. - Se till att spishällen inte blir glödhet och undvik att maten kokar över! - Innan drift, se till att täcklocket vid kylslingans inlopp är åtdragen med de 6 muttrarna. - Skorstensdraget bör inte ligga under 18 Pa för fullastdrift. Vid för stort drag i en rökkanal med en enda ansluten spis i spisens uppställningsrum skall en dragbegränsare/spjäll installeras. medför ökad brandrisk eller annan olägenhet. Kontakta skorstensfejarmästare eller sakkunnig brand för besiktning. - Rengör spisen, rökröret och rökkanalen regelbundet! - Dra inte några vågräta rökrörssträckor som är över 1 m! - Reducera inte rökrörets diameter från rörstutsen till rökkanalen! - Fönster och dörrar i uppställningsrummet får inte vara fullständigt täta på grund av nödvändig tillförsel av förbränningsluft! - Beakta brandsäkerhetsföreskrifterna vid uppställning av spisen och dragning av rökröret! Se bifogad ritning för uppställning och anslutning (sista sidan). - Innan spisen tas i drift för första gången skall rökkanalen kontrolleras enligt förklaringarna i uppställningsanvisningarna! - Risken för kokning i systemet kan reduceras med kylslingan (denna monteras bak på pannan se bild 31-34), som finns till självkostnadspris, eller nödströmsaggregat Eligen, tillbehör från AB Hans Forsman. OBSERVERA! Rökkanal som ansluts till fler än en eldstad ska utformas så att detta inte 6 / 27

7 1. Betjäning 1.1 Driftstart som integralspis Om pannan integreras i en befintlig centralvärmeanläggning och olje- eller gaspannan bibehålls i anläggningen för att täcka toppbehovet kan spisen eldas efter gottfinnande. Olje- eller gaspannan ombesörjer då i regel bara varmvattenberedningen medan spisen eldas och bör därför ha ett avgasspjäll för att undvika onödiga stilleståndsförluster. Pannan skall stängas av Om olje- eller gascentralvärmepannan inte kopplas in bör blandningsventilen på pannan för returtemperaturen om spisen integreras i anläggningen efter blandaren och inte mellan panna och blandare ställas in så att den i allmänhet installerade varmvattenberedaren kan förses med värme från pannan. Bruksvattentemperaturen är då direkt avhängig av framledningstemperaturen. Samma gäller också om spisen integreras mellan blandare och panna vilket är att föredra eller vid direkt anslutning av spisen till en fri fram- eller returledningsstuts på den befintliga värmepannan. I alla dessa installationsfall bör pannan ha ett avgasspjäll. 1.2 Viktiga manöverdelar Justerbar rost (12) Rosten på din spis är justerbar i höjd mellan vinter och sommar. För att ställa rosten högre eller lägre används medlevererade vev (12) (bild 4). Sommardrift (övre rostläge) garanterar hög kokeffekt samtidigt som vatteneffekten är låg. Rostlucka (13) I rostens lägre vinterläge tjänstgör rostluckan för upptändning och slaggning. Rostluckan kan öppnas genom att svänga på regeln (bild 5). 7 / 27

8 1. Betjäning Skakanordning Rosten kan skakas i varje läge med hjälp av skakstången (14). På heta delar kan då spiskrok användas (bild 6). Släng inte glödande aska i soptunnan eller i det fria! Dragregulator (16) Temperaturregulatorn styr förbränningshastigheten och således spisens värmeeffekt med hjälp av lufttillförseln. Centralreglage (19) Med hjälp av spiskroken kan du justera centralreglaget (bild 7). Det finns 3 lägen: I. Uppvärmning och matlagning på sommaren II. Uppvärmning III. Stekning och bakning, matlagning på vintern Lock över kokplattans hål (8) Locket kan lyftas av med spiskroken och bränsle kan på så sätt fyllas på bekvämt uppifrån (bild 9). Locket är samtidigt spishällens hetaste ställe. Sekundärluftspjäll (15) Med sekundärluftspjället kan lufttillförseln för efterbränning av avgaserna regleras när rosten står i vinterläge. I sommarläget hålls spjället stängt (bild 10). Vedvagn (5) Vedvagnen glider på skenor och kan tas ut helt genom att lyfta den något över begränsningen (bild 11). OBSERVERA! Förvara inte några lättantändbara föremål (papper osv) i vedvagnen. Termometer och manometer Mellan eldstads- och askluckan finns det två instrument (bild 8). - Termometern (18) visar framledningstemperaturen i C. - Manometern (6) mäter trycket i centralvärmeanläggningen i bar. 8 / 27

9 1. Betjäning 1.3 Upptändning I rostens nedre läge (vinterläge) Placera tändklotsar eller träull och små vedträn på rosten medan ask-, eldstadsoch rostluckan står öppna. Tänd genom rostluckan och stäng rost- och eldstadsluckan (bild 13). När veden brinner ordentligt lägger du på ved genom eldstadsluckan. Stäng askluckan först efter ca 5 minuter och öppna sekundärluftspjället. Med dragregulatorn (16) kan nu önskat effektsteg väljas. I rostens övre läge (sommarläge) Tillvägagångssättet är i princip samma som i rostens nedre läge utom att upptändning görs genom eldstadsluckan (bild 14). Vid utomhustemperaturer som ligger över +15 C kan det förekomma rökutsläpp vid upptändning på grund av sämre skorstensdrag. Detta kan avhjälpas med en träullseld i rökkanalen. OBSERVERA! Ur miljösynpunkt bör man inte använda papper för upptändning och inte fylla eldstaden på en gång utan i två eller tre portioner på grundglöden med 10 till 15 minuters mellanrum. VARNING! När uppvärmningsspisen är i drift får en i spisens uppställningsrum befintlig frånluftsfläkt inte sättas på. Det finns då risk för att avgaser från spisen sugs in! 1.4 Uppvärmning och kontinuerlig eldning Eldning med ved - Centralreglaget (19) på II - Sekundärluftspjället (15) "öppet" Placera långa och kraftiga vedträn i minst två portioner på en yppig glöd. Kluven brännved förbättrar förbränningens kvalitet och reglerbarhet. Hårda träslag brinner drygare än mjuka träslag. Vid bristfälligt skorstensdrag (eventuellt på grund av hög utomhustemperatur) och reglerad underluft genom dragregulatorn kan askluckan öppnas en stund efter påläggning av bränslet för att sätta i gång förbränningen. Kontinuerlig vedeldning Med dragregulatorn (16) ställs förbränningshastigheten in så att framledningstemperaturen ungefär upprätthålls. Med ved, särskilt med mjuka träslag, är kontinuerlig eldning endast möjlig i begränsad utsträckning. Eldning med kol - Centralreglaget (19) på II - Sekundärluftspjället (15) "öppet" Fyll på kol i minst två portioner först efter att det uppstått en kraftig grundglöd med ca 15 minuters mellanrum. 9 / 27

10 1. Betjäning Kontinuerlig koleldning Ställ tillbaka temperaturregulatorn (16) först när gula små flammor slår igenom i det påfyllda kollagret. Brun- och stenkolsbriketter är särskilt lämpliga för kontinuerlig eldning över natten. 1.5 Uppvärming under övergångstiden och på sommaren Vid eventuellt bristfälligt skorstensdrag på grund av högre utomhustemperaturer kan rökgaserna inte dra ut fullständigt. Därför: - Centralreglaget på I - Fyll på mindre mängd bränsle - Vrid inte tillbaka dragregulatorn för mycket - Skaka ofta för att upprätthålla drag i spisen. 1.6 Matlagning Använd alltid kastruller med massiva plana bottnar med passande lock. Matlagning på vintern - Rostläge "nere" - Dragregulatorn på "3" - Centralreglaget på "II eller "III" - Sekundärluftspjället "öppet" Under den varma årstiden används spisen för det mesta bara för matlagning, stekning, bakning och för varmvattenberedning. För detta ändamål använder man det övre rostläget för att garantera att uppställningsrummet och varmvattenberedaren eller acktanken inte värms upp för mycket. Om kokplattan inte blir tillräckligt varm kan askluckan undantagsvis öppnas. Om varmvattenberedarens värmeupptagningsförmåga överskrids avleds överskottsenergin via den termiska avloppssäkringen (sluten anläggning). Detta får emellertid inte bli något regelbundet drifttillstånd. 1.7 Stekning och bakning Stekning och bakning på vintern - Rostläge "nere" - Centralreglaget på "III" - Sekundärluftspjället "öppet" Stäng om möjligt locket. För stekning är en kraftig eld nödvändig. För detta lämpar sig särskilt ved för att hålla ugnstemperaturen över 200 C. Ugnstemperaturen kan regleras genom att fylla på bränsle och via dragregulatorn. För bakning räcker det med en svag eld. För detta ändamål ställs dragregulatorn tillbaka och endast lite bränsle fylls på. Förvärm i varje fall stekugnen och använd inte några bakformar i vitplåt. 10 / 27

11 1. Betjäning Stekning och bakning på sommaren - Rostläge "uppe" - Centralreglaget på "III" - Sekundärluftspjället "stängt" I övrigt gäller samma anvisningar som ovan. Vid bakugnstemperaturer över 300 C skall dragregulatorn ställas tillbaka eller ugnsluckan öppnas lite. Den kvarhålls i läge. Påfyllning av stekugnen Placera formbröd eller sockerkakor på stekrosten i det nedersta inskjutningsläget. För kraftig stekyta använd det övre inskjutningsläget. 1.8 Skötsel och rengöring Tidsintervaller för rengöring av spis och rökrör beror i huvudsak på vilket bränsle du använt, rökkanalens drag och driftsätt. Det är viktigt att den rengörs om - uppvärmningseffekten försämras - bränslet brinner dåligt trots kraftig lufttillförsel (öppen asklucka) - det ibland tränger ut rök (avgaslukt i rummet) - eldningsperioden är över. - Ta ut kokplattorna (bild 15) och sopa skorstensanslutningen (bild 16). (Om rökanslutningen ligger upptill kan kokplattan ligga kvar.) - Sopa ner sot och aska från stekugnens tak in i dragschakten. - Rengör de tre schakten bredvid och bakom stekugnen uppifrån och ner med en sotskrapa och sopa efter med sotborsten (bild 17). - Rengör kokplattorna (helst utomhus) och lägg tillbaka dem. - Dra ut vedvagnen, öppna rengöringsluckan och placera asklådan på tvären under rengöringsluckan. Sopa nu ner sot och flygaska i asklådan (bild 18) med sotskrapan. Stäng därefter rengöringsluckan igen. - Befria rosten i det nedre läget från slagg och andra rester med eldgaffeln. - Rengör den yttre emaljytan med vatten eller tvållösning medan spisen är kall. Torka därefter ytan torr. - Ta bort fastbrända matrester på kokplattan med en metallspackel och behandla ytan eventuellt med grafit, ugnssvärta eller syrafri olja. Rengöring av bakugnen Bakugnen bör rengöras efter varje användning och inte bara med större mellanrum. Rengör den medan den fortfarander är handvarm. Onödigt dammutsläpp kan undvikas om alla öppningar på spisen hålls stängda utom de som håller på att rengöras. 11 / 27

12 1. Betjäning Inbrända rester mjukas först upp med att du lägger på en fuktig trasa. Enklare är det att behandla med de rengöringsmedel för stekugnar som är vanliga i handeln. Stålborstar och metallsvampar är inte att rekommendera för rengöring av emaljerade föremål eftersom det skrapar emaljen. Efter rengöring bör ugnen stå öppen några minuter för att lufta så att det inte uppstår obehaglig lukt när ugnen värms upp nästa gång. 1.9 Orsak till störningar Din spis har tillverkats enligt teknikens senaste rön. Trots detta kan det uppstå störningar som beror på skorstenen, bränslet eller värmeanläggningen. Vid uppställning av spisen skall Byggnadsnämndens och VVSbranschens bestämmelser beaktas. 12 / 27

13 1. Betjäning Störning Spisen ryker - på sommaren - på vintern - vid driftstart Kontroll / åtgärd - Öppna askluckan en stund (höga utomhustemperaturer ger dåligt skorstensdrag). - Värm skorstenen med en papperseld (i skorstenen eller spisen). - Öppna askluckan en stund. - Använd inte något fuktigt eller rökintensivt bränsle. - Fyll eldrummet långsamt och efter hand. - När rengjordes spisen senast? - Vid första driftstart är ett tillfälligt rökutsläpp fullständigt normalt. Detta försvinner efter ett tag. Spisen har inte ordentligt drag Dragregulatorn stänger till och orsakar dålig förbränning. För hög värme vid matlagning och stekning Framledningstemperaturen uppnås inte Rosten sitter fast vid skakning Kokljud Termisk avloppssäkring träder i funktion Kondensvatten i spisen - Är draget i rökkanalen för svagt? - Är ugnsröranslutningen otät? - Är alla rengöringsluckor på skorstenen och spisen stängda ordentligt? - Är frisklufttillförseln i uppställningsrummet tillräcklig? (Dörrar och fönster får inte vara fullständigt täta.) - Är rökkanalen otät eller överbelastad? - Är en laddomat med termostat 61 grad eller högre kopplad till systemet? - Tag ut givaren för dragregulatorn och sköt dragspjället manuellt istället. - Är dragregulatorn tillbakaställd? - Lägg på mindre bränslemängd. - Har energirikt bränsle använts (torr ved)? - Är anläggningen korrekt dimensionerad? - Har tillräckligt med bränsle fyllts på? - Har slagg tagits bort? - Har eventuellt spik från byggnadsvirke kommit kläm? - Har värmeelementen öppnats? - Har cirkulationspumpen fallit från? - Är anläggningen avluftad? - Är askluckan stängd? - Veva eventuellt upp rosten. - Är bränslet för fuktigt? - Är returledningstemperaturen för låg? 13 / 27

14 2. Uppställning 2.1 Brandsäkerhet Rökkanalen som är avsedd för anslutning måste vara belastbar till C. Om spisen placeras på ett golv av brännbart material som trä, plast osv måste den stå på en bottenplatta av plåt som skjuter ut minst 10 cm på sidan och minst 30 cm framför eldrummets öppning. Väggarna på sidan och bakom spisen får inte bestå av brännbara material eller vara täckta med brännbara material om ett avstånd på 20 cm till spisen underskrids. Mellansektioner (tillbehör från Wamsler) på 55 resp. 110 mm finns som lämpliga brandhämmande distansmoduler. Överskåp över spisen måste ha ett avstånd på minst 100 cm till spishällen. Avståndet på sidan till köksmöbler av trä eller plast måste vara minst 20 cm. Vid dragning av rökröret måste man se till att röret har ett avstånd på 50 cm till brännbara material som dörrfoder av trä eller plast och tapeter och liknande. Avståndet kan reduceras med hälften om rökröret isoleras på så sätt att man säkert kan förhindra att dessa detaljer värms upp över +85 C. I övrigt skall Byggnadsnämdens bestämmelser beaktas! Se bifogad ritning för uppställning och anslutning (sista sidan). 2.2 Rökkanalen som funktionsdel i spisen Kopplingsstycket mellan spis och skorsten bör ha samma tvärsnitt som rörstutsen på spisen. Skorstenens tvärsnitt bör vara konstant och om möjligt kvadratiskt eller runt. Husskorstenar skall skyddas mot avkylning. Detta gäller särskilt för rökrör och skorstenar av stålplåt. På de ställen där de är utsatta för kraftig avkylning bör de förses med en bra värmeisolering. Moderna skorstenar av monteringsfärdiga delar eller i flerskiktskonstruktion är att föredra under förutsättning att de är godkända av kommunens byggnadsmyndigheter. Vågräta rökrörstycken med en längd över 0,5 m måste stiga tio grader mot rökkanalsanslutningen. Rör som inte är värmeskyddade eller inte är dragna lodrätt får inte vara längre än 1 meter. Den effektiva rökkanalshöjden från mitten av rörstutsen till rökkanalens överkant måste vara minst 5 m. Vid en lägre höjd skall spisen anslutas upptill med ett lodrätt rökrör som är minst 1 meter långt. Det är inte tillåtet att ansluta spisen till en rökkanal vars effektiva höjd ligger under 4 m. 14 / 27

15 2. Uppställning Nödvändig förbränningsluft kan endast tillföras till spisen och avgaser avledas genom rökkanalen om det finns en ständig, 0,8 gångers luftväxling / h i uppställningsrummet (genom dörrar, fönster, luftinloppsschakt). Rådfråga behörig skorstensfejarmästare före anslutning av spisen! 2.3 Kökspannan för öppen och sluten anläggning Pannan får användas med värmeväxlare för termisk avloppsäkring endast i slutna anläggningar. Vid anslutning till en öppen anläggning upphör vår garanti för korrosionsskador att gälla. För öppna anläggningar lämpar sig pannan om inte någon värmeväxlare för termisk avloppssäkring installeras. För ytterligare anvisningar om centralvärmeanläggningen se punkt 4. Pannor för fasta bränslen får användas i slutna anläggningar endast med en strömoberoende, termisk avloppssäkring och med en säkerhetsventil som är inställd på 2,5 bar och placerad över spisen! Den termiska avloppssäkringen har till uppgift att se till att trycket i eldningsfickan inte överskrider tillåtet maximivärde vid stor eld och lågt uttag av uppvärmnings-/bruksvatten. Säkerhetsventilen måste därför regelbundet kontrolleras att den är i funktionsdugligt skick. Detta görs genom att trycka på den röda knappen ett tag. Under denna tid måste det strömma vatten genom ventilen. Spisen får (även på prov) endast värmas upp om - den är ansluten till ett centralvärmesystem som är fullständigt fyllt med vatten och avluftat; - den termiska avloppssäkringen och säkerhetsventilen fungerar och är i driftdugligt skick och de kontrollerats om den används i ett slutet system. 2.4 Avståndsförbindelse och tillbehör Om spisen installeras mellan köksmöbler skall en avståndsförbindelse som levereras från fabriken användas för övergången till underskåp. De avståndsförbindelser som du kan välja mellan är prvade enligt EN tillsammans med spisen och uppfyller Boverkets byggregler BBR: se certifikat. OBSERVERA Spisen får (även på prov) endast värmas upp om - den är ansluten till ett centralvärmesystem som är fullständigt fyllt med vatten och avluftat; - den termiska avloppssäkringen och säkerhetsventilen fungerar och är i driftdugligt skick och de kontrollerats om den används i ett slutet system. 15 / 27

16 3. Montering 3.1 Montering av locken Locken sticks in med gångjärnstapparna i instickshylsorna (bild 20). Om locken inte står parallellt skall utjämningsringarna som ingår i tillbehöret skjutas på gångjärnstapparna vid behov. 3.2 Val av röranslutningsriktning Rörstutsen är monterad på spisen baktill på sidan. Om ett rökgasutsläpp på sidan önskas skall följande åtgärder vidtas: - Ta av rörstutsen baktill (bild 21). - Lossa rökhålslocket på sidoväggen genom att vrida ca varv. Skruva inte ut skruven helt. Skjut därefter locket så långt nedåt att fästbygeln friläggs och rökhålslocket kan tas av (bild 22). - Skär ut aluminiumisoleringen med en kniv (bild 23). - Ta ut det perforerade isolermaterialet (skär ut det vid behov) (bild 24). - Håll fast i kontralocket till den inre sidoväggens rökhålslock med handen genom den bakre rökrörsöppningen och ta bort rökhålslocket (bild 25). - Flytta kontralocket till den oanvända rökrörsöppningen (bild 26), stäng öppningen med det förut borttagna rökhålslocket (bild 27) och isolera. (Här kan det borttagna isoleringsmaterialet från sidoväggen användas). - Förslut bakväggens öppning med medlevererade blindlock (bild 28). - Montera rörstutsen på det nya anslutningsstället. 3.3 Montering av spisstången För montering av spisstången är 2 skruvar förmonterade framtill nedtill på spisramen (bild 29). - Öppna eldstadsluckan och ugnsluckan - Skruva ur skruvarna - Lägg spisstången med den ena änden på eldstadsluckan (bild 29). - Skruva först fast spisstången i den andra änden. bild / 27

17 3. Montering Rätt Fel lägre än taknocken minst 100 cm minst 5 m under 5 m inga ytterligare eldstäder anslutna till rökkanalen ytterligare eldstäder anslutna till rökkanalen utan godkännande från skorstensfejarmästare eller sakkunnig Brand. ej använda röranslutningar tättslutna tjuvdrag genom öppen röranslutning tät röranslutning, t ex genom dubbelt rökkanalsfoder tjuvdrag genom otät röranslutning sotluckan tätt tillsluten tjuvdrag genom öppen sotluckan 17 / 27 bild 19

18 4. Anvisningar för uppvärmnings- / varmvattenberedning 4.1 Allmän information Följande tips och anvisningar behandlar endast frågor av principiell betydelse. Vi förutsätter att den som ställer upp och justerar en värmeanläggning har nödvändiga fackkunskaper och hantverkliga baskunskaper. Detta gäller självfallet också om spisen integreras i efterhand som integralspis i en befintlig anläggning. Pannan med värmeväxlare för termisk avloppssäkring är endast lämpade för slutna anläggningar. Dessutom rekommenderar vi även för öppna anläggningar extern avloppssäkring i kombination med varmvattenberedare för att säkerställa matlagningsfunktionen vid inskränkt värmebehov på vattensidan. Värmeelementen, vars storlek fastställs med hjälp av värmebehovet i de rum som skall värmas upp, får inte kräva mer än 14 kw sammanlagt när spisen är ensam i anläggningen. Effektresten på 2 kw är nödvändig för varmvattenberedningen. Vid beräkning av värmeelementen skall också fördelningsrörens värmeavgivning beaktas. Under normala driftförhållanden och vanliga byggnadstekniska förutsättningar uppgår uppvärmningsförmågan i klimatzonen -15 C till ungefär 300m 3 på vattensidan om varmvattnet bereds på annat ställe. Med bruksvattenberedning via spisen reduceras uppvärmningsförmågan på vattensidan till ungefär 260m 3. Dessutom värmer spisen upp ett uppställningsrum på ca 35m 3 genom sin omedelbara avstrålning. 4.2 Viktiga anvisningar Pannan skall justeras exakt med ett vattenpass. För fram- och returledningsanslutningen på spisen skall vinkelskruvkopplingar eller raka skruvkopplingar användas (inte rörmuffar eller svetsar). Vågräta röravgångar från spisen skall utföras i 1". Reduceringar får inte göras förrän i det lodräta planet. Påfyllnings- och tömningskranen bör alltid monteras på den lägsta punkten i anläggningen i returledningen. Upp till en statisk höjd på 10 m skall tryckexpansionskärlet väljas enligt följande uppställning, beroende av anläggningens vatteninnehåll: Vatteninnehåll Kärlstorlek liter liter upp till Mellan expansionskärlet och uppvärmningsspisen får inte några handmanövrerbara avstängningsventiler installeras. 18 / 27

19 4. Anvisningar för uppvärmnings- / varmvattenberedning Över den högsta cirkulationspunkten i slutna anläggningar skall en avluftningssträcka anordnas. Denna skall vara upphöjd minst 0,5 m och ha en diameter på minst 1". Vid dess övre ände skall en avluftningsventil monteras. På tyngdkraftsanläggningar (självcirkulation) bör de vågräta rörledningarnas stigning resp fallhöjd uppgå till minst 0,5 cm/m. Radiatorer med mer än 25 ribbor eller plattvärmeelement som är över 1,5 m långa skall anslutas växelsidigt diagonalt i fram- och returledningen. Vid en nedre fördelning måste varje värmeelement förses med en avluftningsventil. Värmeelementen får inte ha någon lutning mot avluftningen. Eftersom värmeelementen på spisens våningsplan i regel står på ungefär samma höjd bör dessa uppvärmningsanläggningar principiellt byggas med cirkulationspump. Om emellertid en ren tyngdkraftsanläggning utan pump måste utföras får värmeelementens medel inte ligga under pannans medel. I det enklaste installationsfallet är cirkulationspumpen ansluten till strömnätet via en brytare och går då i kontinuerlig drift under eldningsperioden medan spisens vatteneffekt regleras med den installerade dragregulatorn. Pumpen kan emellertid också styras av en maximitermostat i varmvattenberedaren för att säkerställa bruksvattnets minimitemperatur. Det är emellertid också möjligt att koppla cirkulationspumpen via en rumstermostat. I detta fall bör emellertid den med tyngdkraftscirkulation anslutna varmvattenberedaren inte ha en volym som understiger 260 l om inte några ytterligare värmeelement är anslutna med tyngdkraftscirkulation. Oberoende av ovanstående styrningssätt skall cirkulationspumpen och/eller boilerlastpumpen primärt styras av en termostat med fast inställd inkopplingstemperatur mellan 50 och 55 C för att undvika lågtemperaturdrift i pannan. Denna termostat installeras omedelbart vid spisens returledningsanslutning efter en reglerbar bypass i området mellan fram- och returledningen. I installationsenheten som levereras från fabriken är denna termiska övervakning av pannan redan installerad som kontinuerligt reglerande blandningsventil. Ovannämnda styrning av pumparna kan då utgå. Vid beräkning av värmebehovet skall beaktas att inte bara själva pannan utan också en beredare utan isolering eller med dålig isolering avger värme till uppställningsrummet. Förutom vanliga beredare med installerade värmeväxlare och dubbelmantelberedare som också tillverkas i isolerat utförande är det också möjligt att använda en varmvattenberedare med genomströmningsvärmeväxlare. 19 / 27

20 4. Anvisningar för uppvärmnings- / varmvattenberedning Eftersom rören i genomströmningsvärmeväxlare snabbt kalkas igen av hårt vatten bör en bruksvattenberedare med genomströmningsfunktion endast användas i trakter med mycket mjukt, alltså kalkfritt, vatten eller i kombination med en avkalkningsanläggning. Värmeelementledningar i pumpvärmeanläggningar kan dras i ½". Det är att rekommendera att installera en reglerbar cirkulationspump vars pumpeffekt kan anpassas efter respektive förhållanden. Pumpen bör monteras i returledningen. Beakta bara genomströmningsriktningen. För byte vid reparationer bör en avstängningsventil installeras omedelbart framför och efter pumpen. Expansionskärl, boilers och ledningar som installeras på vinden måste skyddas ordentligt så att de inte fryser. Om en anläggning tas ur drift under en längre tid på vintern skall den tömmas. Värmeelement, avluftningsventiler eller andra avstängningsorgan skall då öppnas. Innan en anläggning tas i drift måste vatten matas in via påfyllnings- och tömningskranen tills vatten strömmar ut ur bräddavloppet på det öppna expansionskärlet. I en sluten anläggning måste ett övertryck på mellan 1 och 1,5 bar råda. I varje fall måste man se till att anläggningen fylls långsamt och att luften strömmar ut via de installerade avluftningsventilerna innan ovannämnda statiska tryck uppstår resp expansionskärlet rinner över. Av korrosionssäkerhetsskäl rekommenderas om möjligt en sluten anläggning. På öppna anläggningar kan korrosionsskador på bruksvattenboilern och pannan och värmeelementen inte uteslutas i längden på grund av ohindrat insläpp av luftsyre till uppvärmningsvattnet. Ur värmeanläggningens kretslopp får inte något bruksvatten tas ut. Bruksvattenuttag är bara tillåtet indirekt via mellanvärmeväxlare (dubbelmantelboilers eller genomströmningsvärmeväxlare). Säkerhetsfram- och returledningar och rörledningarna till och från bruksvattenberedaren får inte vara under 1". På slutna anläggningar måste en säkerhetsventil med ett öppningstryck på 2,5 bar installeras i framledningen över spisen. Tillverkarens garanti gäller inte för korrosionsskador på pannan om gulmetaller används i varmvattenkretsloppet i öppna anläggningar eller i sådana fall inte något lämpligt korrosionsskyddsmedel enligt tillverkarens direktiv används. 4.3 Integrering i en befintlig anläggning Spisen med installerad värmeväxlare för termisk avloppssäkring är lämplig för installation i en befintlig uppvärmningsanläggning som är utförd som slutet system. Säkerhetsventilen som är monterad i källaren på centralvärmepannan kan inte också avsäkra uppvärmningsspisen. En egen säkerhetsventil skall därför inplaneras i närheten av spisen. 20 / 27

21 5. Tekniska data 5.1 Bränsle-ABC Rökfri och störningsfri drift av spisen och angiven nominell värmeeffekt för ett skorstensdrag på 0,14 mbar kan endast garanteras om inte några andra än nedanstående bränslen används. Bränsleart Värmeinnehåll ca Anmärkning Brunkolsbriketter kj/kg Hårt trä, lufttorkat Mjukt trä, lufttorkat Elda inte med kolgrus eller finflis eller rökintensivt avfall! 5.2 Värmeeffektdata kj/kg kj/kg Kontinuerlig eldning möjlig endast i begränsad utsträckning Följande tabell visar spisens brinntid, vatteneffekt och värmeavgivning (till uppställningsrummet) under normala förhållanden enligt DIN i relation till påfyllningsmängd och regulatorläge för brännmaterialen kol och ved. Effekttabell enligt DIN EN Bränsle * Påfyllnings mängd i kg Temperaturregulatorläge Brinntid timmar Total effekt kw Vatteneffekt kw Värmeavgivning till rummet kw ** Nominell värmeeffekt vid drag = 3 kol 8 1, ,14 mbar ved 13 1, * Antracit nöt 2: Hu = 9,36 kwh/kg (vanlig kornstorlek i hushållen nöt 2-3) Bokträ: Hu = 4,16 kwh/kg ( restfuktighet max 15%) ** med stängt lock 21 / 27

22 5. Tekniska data Vid användning av kol i kornstorlek som inte är vanlig i hushåll ökar dragbehovet för nominell värmeeffekt och omskakning måste göras oftare. Spisens eldrum rymmer en 30% större bränslemängd än i tabellen. Brinntiden förlängs då motsvarande. 5.3 Mått, effektvärden, avgasvärden Apparattyp K148 K Konstruktionstyp GAB CE DIN EN Yttermått bredd x höjd x djup (utan lock) 902 x 850 x 60 mm Höjd med öppet lock 1466 mm Höjd med stängt lock 880 mm Eldrum bredd x djup 234 x 421mm Eldrummets höjd min / max 280 / 470 mm Spishäll bredd x längd 845 x 43 mm Eldstadsluckans öppning bredd x höjd 180 x 200 mm Stekugn bredd x höjd x djup 460 x 360 x 420 mm Fram- och returledningsanslutning R1", baktill och på sidan Avgasanslutning 150 mm diameter Eldningsfickans vatteninnehåll 18,5 l Drifttryck max 2,5 bar Eldningsfickans tryckförlust på vattensidan vid en genomströmning på 0,75 m 3 /h: 4 mbar 1,5 m 3 /h: 8 mbar Erforderligt tryck vid nominell värmeeffekt 0,14 mbar Avgastemperatur vid avgasstutsen vid nominell värmebelastning (ved / kol) 204 / 249 C Avgasmassflöde vid nominell värmebelastning (ved / kol) 32,9 / 37,2 g/sec Uppvärmningsförmåga med kol för uppställningsrummet vid gynnsamma, mindre gynnsamma och ogynnsamma uppvärmningsförhållanden enligt DIN 18893/tabell 2. vid kontinuerlig eldning vid temporär eldning 165 / 95 / 65 m / 68 / 46 m 3 Framledningstemperatur i reglersteg 1/2/3 45 / 60 / 80 C Vikt brutto / netto 236 / 215 kg 22 / 27

23 5. Tekniska data 5.4 Måttritning framledning returledning framledning 1 värmeväxlaranslutning för tas 3/8 returledning bakre vägg på spis 23 / 27

24 5. Tekniska data 5.5 Kortfattade anvisningar Centralreglage Sekundärluftspjäll Temperaturregulator Eldning i början Eldning Matlagning Stekning / bakning I II vinter II eller III, sommar I STÄNGT ÖPPET vid kol, STÄNGT vid kontinuerlig eldning vinter ÖPPET, sommar STÄNGT III vinter ÖPPET sommar STÄNGT steg 3 vid behov steg 3 stekning: steg 3, bakning: vid behov 6.0 Bilder bild 4 bild 5 bild 6 bild 7 bild 8 bild 9 24 / 27

25 6. Bilder bild 10 bild 11 bild 12 bild 13 bild 14 bild 15 bild 16 bild 17 bild / 27

26 6. Bilder bild 20 bild 21 bild 22 bild 23 bild 24 bild 25 bild 26 bild 27 bild / 27

27 Innovation av tradition Tillverkarförsäkran Tillverkningen har skett i enlighet med handlingarna för godkännandebevis 0277/02 för K148 artikelnummer utgåva: Ändringar som tjänar till tekniska framsteg och / eller åstadkommer en kvalitetsförbättring förbehålls.