Granskning av riktlinjer för familjehemsplaceringar

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av riktlinjer för familjehemsplaceringar Kalmar kommun Oktober 2007 Stefan Wik *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Tillvägagångssätt Barnkonventionen och barnets bästa Barnkonventionen Barnets bästa Organisation Barn- och familjesektionen Familjerättsektionen Ärendehantering Anmälan från myndighet Anmälan från allmänheten Något om omhändertaganden Samverkan mellan barn- och familjesektionen och familjehemsteamet Ärendestatistik Att rekrytera familjehem Socialstyrelsen om sammanbrott vid tonårsplaceringar Barns behov i centrum Iakttagelser Länsstyrelsen granskning av barn som far illa Barnkonventionen, kommunens checklista och familjehemsplaceringar Kollegiegranskningar mellan de fem residenskommunerna Nämndens egen aktgranskning Revisionell bedömning Allmänt Svar på revisionsfrågor...14 Bilaga: Socialförvaltningens mall för att utvärdera kvaliteten

3 1 Inledning och bakgrund Av socialtjänstlagen framgår att socialnämnden ska: verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden Insatser ska alltså göras i hemmiljön. Men många gånger får barn och ungdomar boende och omvårdnad utanför det egna hemmet. Kommunens revisorer har beslutat att granska vad som gäller för familjehemsplaceringar utifrån följande frågeställningar: - Vilka principer gäller för familjehemplaceringar - Hur görs urvalet familjehemsföräldrar - Hur beaktas det enskilda barnets behov vid en familjehemsplacering - Hur tillämpas barnkonventionen vid placeringar av barn utanför det egna hemmet - Hur säkerställer socialnämnden att riktlinjer och konventioner tillämpas som grundar sig på barnets bästa? - I vilka fall och i vilken omfattning leder familjehemsplaceringar till adoption? - Vad säger Socialstyrelsens studier om familjehemsplaceringar? 2 Tillvägagångssätt Vi har intervjuat socialsekreterare på barn- och familjesektionen och familjerättsektionen. Vi har tagit del av relevant information. 3 Barnkonventionen och barnets bästa 3.1 Barnkonventionen I "Majoritetens riktlinjer (GPF) " slås fast att: "Barns och ungdomars tankar och idéer om nuet och framtiden ska tas tillvara och finnas med på dagordningen / / Barnkonventionen är en konvention som förpliktar och som vi tar på största allvar. För att arbetet ska bli genomgripande krävs attitydförändringar, rutiner för beslutsfattande och ständiga omprövningar av våra arbetssätt och de prioriteringar vi gör." I riktlinjerna sägs att konventionen har följande fyra viktiga grundpelare: 3

4 Barnets rätt till likvärdiga villkor (Artikel 2) Barn ska ha likvärdiga livsvillkor oberoende av t.ex. ekonomisk ställning, familjebakgrund eller socialt ursprung. Ett skydd mot diskriminering. Barnets bästa i främsta rummet (Artikel 3) Omfattar alla åtgärder som vidtas på olika nivåer i samhället där barn på något sätt berörs. Barnets rätt till liv och utveckling (Artikel 6) Skapa en miljö som garanterar maximala möjligheter till överlevnad och utveckling (fysisk, psykisk, moralisk osv.) Barnets rätt att uttrycka sina åsikter (Artikel 12) Rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet (både personliga och t.ex. närmiljö- och samhällsfrågor). Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Kommunen har utarbetat en checklista för att arbeta med barnkonventionen. Checklistan är till för att: Fungera som tankestöd och arbetsmaterial i varje förvaltning och bolag Införliva barn- och ungdomsperspektivet i samtliga av kommunens verksamheter Nå bättre och mer väl underbyggda beslut. Checklistan ska användas av alla nämnder/förvaltningar och kommunala bolag. Den kan och bör anpassas till respektive verksamhet En årlig översyn av checklistan ska göras Checklista Inför ett beslut, ställningstagande, vägval, bedömningar och resonemang, ska vi alla ställa oss frågorna nedan. Vid beslut bör även dokumentation ske. Frågorna besvaras med utgångspunkt i de fyra grundpelarna i Barnkonventionen. Inför ärendehantering och beslut På vilket sätt berör (direkt eller indirekt) frågan/ärendet barn och ungdomar? Bör barn och ungas egna åsikter och erfarenheter tas tillvara och i så fall, i vilken utsträckning bör de kunna påverka? Se medinflytandestegen, (bilaga) Varför denna nivå? Hur ska deras perspektiv kunna lyftas fram? Metod för att nå dialog få in synpunkter? 4

5 Vilka synpunkter/intressen har barn och ungdomar haft? Efter beslut Fanns motstående intressen till barns och ungdomars synpunkter? Vad blev resultatet? Har avvägningen gjorts? En uppföljning/återkoppling till de tillfrågade barnen och ungdomarna bör ske snarast. Hur (metod) och när genomfördes den? 3.2 Barnets bästa I socialtjänstlagen stadgas det: När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 4 Organisation Det är två av socialförvaltningens sektioner, barn- och familjesektionen samt familjerätts- /familjehemssektionen, som företrädesvis arbetar med barn som far illa. 4.1 Barn- och familjesektionen Barn- och familjesektionen är organiserade enligt följande skiss. Sektionschef 1:e socialsekreterare 1:e socialsekreterare 1:e socialsekreterare 1:e socialsekreterare Medling, Fältsekreterare, Familjecentraler Mottagningsteam Ungdomsteam år Familjteam Ungbo Hemma hos, Paletten, Familjebehandlare Multiversum öppenvård för ungdomar Aquarellen 5

6 4.2 Familjerättsektionen Familjerättsektionen har följande organisation: Sektionschef Familjerättsteam 1:e socialsekreterare handläggare assistent Familjehemsteam 1:e socialsekreterare handläggare familjerådslag assistent Ensamkommande barn Föreståndare Asylboende PUT-boende Inom familjehemsteamet arbetar man med: Rekrytering av familjehem Handläggning och Familjerådslag. Metoden familjerådslag är ett möte där familjen och det informella nätverket samlas för att besluta om insatser för familjens barn. Målet är att man ska enas om en handlingsplan där barnens behov står i centrum. Handläggningen innebär att utifrån en upprättad vårdplan följer det placerade barnet genom bland annat besök i familjehemmet och besök och kontakter med den skola som barnet går i. Det är också familjehemsteamet som bevakar och ser till att övervägande om placeringens avslut görs var sjätte månad. Handläggarna håller också kontakterna med barnet biologiska föräldrar och svarar för handledning till familjehemmen och beslutar om ersättningar till familjehemmen. 5 Ärendehantering När en anmälan kommer till socialförvaltningen om att ett barn eller en ungdom far illa kommer den till barn- och familjesektionens mottagningsteam. Där görs en bedömning av det skyddsbehov som barnet eller den unge har. Anmälan kan komma från skolan, den psykiska barn- och ungdomsvården (BUP), polisen eller allmänheten. 6

7 5.1 Anmälan från myndighet Anmälande myndigheter uppmanas att alltid göra anmälningar skriftligen. När en myndighet, exempelvis skolan, kommer in med anmälan erbjuder sig mottagningsteamets socialsekreterare att ta emot anmälan vid ett möte, som den anmälande myndigheten kallar till. Vårdnadshavaren kallas också. Vid mötet redogör den anmälande myndigheten för innehållet i sin anmälan. Mötet avslutas med att parterna kommer överens om hur uppföljning ska ske och vilken återkoppling som socialsekreteraren kan ge alternativt inte ge. Socialsekreteraren bokar tid för enskilda samtal med barnet och familjen. 5.2 Anmälan från allmänheten Det finns rutiner för hur anmälan om barn som far illa från allmänheten ska tas emot. Av rutinerna framgår att anmälare uppmanas att lämna uppgifter skriftligt. Om detta inte är möjligt dokumenteras uppgifterna i anmälan av socialsekreteraren. Det är viktigt att noggrant stämma av med anmälaren så att anmälningen är korrekt uppfattad. Vid muntliga anmälningar används följande checklista: Namn på barnet och vårdnadshavarna, adress och telefonnummer till vårdnadshavarna Uppgifter om syskon under 18 år i hemmet Om anmälaren är anonym. Vem anmälaren är och vilken relation anmälaren har till barnet. Be anmälaren konkret beskriva vad som är anledningen till anmälan, ge exempel Ta reda på hur anmälaren har fått kännedom om att barnet kan fara illa Hur länge har oron funnits Om anmälan avser misshandel /sexuella övergrepp. - Finns synliga blåmärken, andra skador på barnet? Ta reda på om anmälaren vet var barnet finns, och om det är skyddat? Känner barnet/familjen/vårdnadshavaren till att anmälaren har kontaktat socialtjänsten? Övrig information som anmälaren har angående barnet och dess familj Bedömning om det finns akut skyddsbehov. I socialförvaltningens rutiner finns också beskrivet syftet med att göra en förstahandsbedömning och när den ska göras. Vidare finns det i rutinerna exemplifierat vad som är allvarliga uppgifter, vad som gäller för socialtjänsten vid vaga och motstridiga uppgifter. Barn- och familjesektionens handläggare använder sig av en referensgrupp i vilken bland annat polis och åklagare ingår. I referensgruppen diskuteras ärenden och anmälningar som har avidentifierats. Ett område som behandlas är om anmälan och den problembild som är känd kan ligga till grund för ansökan om insatser enligt LVU. 7

8 Referensgruppens uppfattning eller bedömning ligger till grund för hur handläggaren ska arbeta vidare med en anmälan om utredningen behöver fördjupas. 5.3 Något om omhändertaganden Även om många insatser för barn och familj görs i hemmiljön, finns det barn- och ungdomar som exempelvis placeras i familjehem. Vissa placeringar görs enligt socialtjänstlagen (SoL) och andra placeringar görs enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Placeringar i familjehem enligt SoL är frivilliga och beslut om dessa placeringar fattar socialnämnden. Placeringar enligt LVU kan ske utan den enskildes samtycke. I dessa fall ansöker socialnämnden om placering i familjehem. Länsrätten beslutar om dessa placeringar i följande fall: om ett barn eller ungdom utsätts för: fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling tar skada om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vårdas ett barn med stöd av SoL i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. Har den unge beretts vård med stöd av 2 LVU, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vård enligt lagen fortfarande behövs. Har den unge beretts vård med stöd av 3 LVU, ska socialnämnden inom sex månader från dagen för verkställighet av vårdbeslutet pröva om vård med stöd av lagen ska upphöra. Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Nämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. 8

9 5.4 Samverkan mellan barn- och familjesektionen och familjehemsteamet Varannan vecka finns det mötestid avsatt där barn- och familjesektionens socialsekreterare och personalen i familjehemsteamet kan träffas. Vid dessa träffar diskuteras vilka barn och ungdomar som kan behöva familjehem och vilken typ av hem som behövs. Därutöver tas, när så behövs, kontakter i ärenden av mer akut karaktär mellan sektionerna. 5.5 Ärendestatistik I det följande diagram redovisas familjehemsplaceringar och vårddygn för barn- och ungdomar 0-20 år: Placeringar i familjehem Antal barn sep-07 År Vårddygn Vårddygn År 9

10 5.6 Att rekrytera familjehem Att rekrytera ett familjehem är ett grannlaga och ofta tidskrävande arbete. Utöver att hitta en familj, som är intresserad av och som har de kvalifikationer krävs för att bli ett godkänt familjehem, behövs också den blivande familjens förmåga matchar de behov som just det speciella barnet har. Områden som behöver övervägas är bland andra: Bör familjehemmet utifrån det enskilda barnets behov ha egna barn? Ska det placerade barnet vara yngst? När barn ska placeras ställer lagstiftningen krav på att nämnden i första hand ska se undersöka om barnet kan bo hos någon med släktanknytning I socialtjänstlagens 6 kap. 5 står det: När ett barn placeras ska det i första hand övervägas om barnet kan tas om hand av någon anhörig 1 eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock enligt 1 kap. 2 alltid beaktas. Utifrån barnets bästa undersöks det alltid om ett barn kan placeras i det nätverk som barnet har. En modell som ibland används för detta ändamål är familjerådslag. Rådslaget kan leda till att någon anhörig visar intresse av att ta hand om barnet. Om en sådan möjlighet visar sig, är det sedan någon av handläggarna på teamet, som startar utredning av personens möjligheter att bli godkänt som familjehem. För att utreda ett familjehem utgår socialnämnden i kommunen enligt den så kallande Kälvestenmetoden 2, som bygger på följande delar: 1 Antal släktingplaceringar i Kalmar var 14 stycken under år 2005 och 23 stycken under år Den 30 september 2007 var 13 barn placerade hos släktingar. 2 Anna-Lisa Kälvesten, tidigare medarbetare på Barnbyn Skå 10

11 Telefonkontakt Första bedömning endast samtal med en av dem Samtal v 1-2 v Personligt möte Samtal 2 Tillstånd för reg. utdrag samt för referenser ang. ev. tidigare placeringar 1-2 v Reg.utdrag inkommit tidsplanering inbokas Basintervju 1 v Kompl. svaren i Fördjupningsintervju frågeformulär Skriv ned intryck från intervjun 1 v Kompl. svaren i frågeformulär Tolkning Utomstående med vid tolkning Gemensamt återförande av intervjun till sökande Familjehemsutredning Det är alltså ett mycket omfattande arbete som görs när ett familjehem rekryteras. Det är inte ovanligt att en familjehemsutredning kan ta två månader att genomföra. I undantagsfall kan den ske inom loppet av 14 dagar. 6 Socialstyrelsen om sammanbrott vid tonårsplaceringar Socialstyrelsen har i en forskningsrapport Sammanbrott vid tonårsplaceringar - om ungdomar i fosterhem och på institution utgiven i september månad 2001 utvärderat effekterna efter vård i familjehem och på institution. Undersökningen bygger på studier av 70 procent av de tonåringar (776 st.) som placerades (922 placeringar) under Undersökningsfrågorna var: I hur hög grad är dygnsvård av tonåringar genomförbar? Hur vanligt är det att tonårsplaceringar avbryts i förtid mot socialtjänstens avsikter, att de slutar med sammanbrott? Vilka faktorer ökar respektive minskar risken för sammanbrott? 11

12 Beroende på vilken definition för sammanbrott som används, bröt mellan 41 och 51 procent av alla familjehemsplaceringar samman inom fem år, de flesta redan första året. För offentliga hem för vård eller boende (HVB-hem) var motsvarande siffror 26 och 32 procent och för enskilda HVB-hem var siffran 52 procent. I 44 procent av alla sammanbrott var det tonåringen som rymde eller vägrade återvända till vårdmiljön. Familjehemmen eller institutionerna uppgav att sammanbrotten (36 procent) berodde på att de inte ville mer, inte orkade mer. Vad orsakar risken för sammanbrott? Placeringsform. Sammanbrotten är fler i vanliga familjehem än i släktinghem. Asocialt beteende. Placeringar av barn med asocialt beteende löper tydligt större risk att sluta i sammanbrott än andra placeringar. Sammanbrott skäl till placering. Om placeringen direkt orsakas av sammanbrott i en tidigare placering (men inte om sammanbrottet finns flera år tillbaka i det förflutna), ökar risken för ett nytt sammanbrott om barnet hamnar i HVB-vård. Placeringar som föregås av utredningar i 12-vården. De flesta placeringar av tonåringar som blivit utredda på 12-hem, men inte får fortsatt 12-hemsvård, slutar i sammanbrott när dessa barn hamnar i familjehem eller på HVB. Avstånd hem/vårdmiljö. Risken minskar för sammanbrott när familjehem och enskilda HVB-hem är belägna 10 mil eller längre från barnens hemort. 7 Barns behov i centrum Kommunen deltar under hösten i utbildningen barns behov i centrum (BBiC). BBiC är ett system som bidrar till mer strukturerade analyser och utredningar av barns behov. BBiC har skapats i England. I Sverige har det under Socialstyrelsens ledning anpassats till svenska förhållanden. Av den dokumentation som beskriver BBiC betonas: Barns behov Föräldrarnas förmåga Faktorer i familj och miljö Såväl utredningen som uppföljningen av insatser måste därför omfatta ovanstående områden. Kommunen har upprätta en utbildningsplan för genomförandet av BBiC. Utbildningen genomförs i två steg. I steg ett utbildar Socialstyrelsen handledare som i sin tur ska utbilda socialförvaltningens personal. 12

13 Utöver att använda metoden vid barnavårdsutredningar är socialnämndens avsikt att den ska användas för att följa upp gjorda familjehemsplaceringar. 8 Iakttagelser 8.1 Länsstyrelsen granskning av barn som far illa I december 2006 genomförde länsstyrelsen en granskning av hur socialtjänsten i kommunen hanterar barnavårdsanmälningar, som inte leder vidare till utredning. Med anledning av länsstyrelsens kritik har socialnämnden beslutat att delegationen att inleda utredning har flyttats från handläggarna i mottagningsteamet till arbetsledaren för teamet. Inom sektionen har också beslutats om att införa fler metoder när det gäller samtal med små barn. 8.2 Barnkonventionen, kommunens checklista och familjehemsplaceringar Genom de intervjuer, som vi har haft med personal från de båda sektionerna, kan vi konstatera att den checklista som kommunen har tagit fram i arbetet med barnkonventionen inte används explicit. Däremot säger de intervjuade att det är självklart att barnkonventionens principer kommer till användning i det praktiska arbetet. Det är enligt de intervjuade exempelvis självklart att vid en familjehemsplacering görs intervjuer enskilt med det barn som placeras i familjehem. 8.3 Kollegiegranskningar mellan de fem residenskommunerna Mellan de fem residenskommunerna pågår inom socialtjänsten flera projekt som rör stödoch informationsutbyte. Ett fördjupningsarbete pågår där förutom socialtjänsten i Kalmar också Halmstads Kristianstads och Karlskrona kommuner deltar. I detta arbete ska handläggare från Kalmar kommun intervjua barn som bor i familjehem i någon av de andra kommunerna. Handläggare från någon av de andra kommunerna ska på motsvarande sätt intervjua barn i Kalmar. Intervjuerna kommer att handla om vad barnen anser och tycker om att bo i familjehemmet. 13

14 8.4 Nämndens egen aktgranskning En del av socialnämndens kvalitetsarbete är att löpande granska: barnperspektivet utifrån barnkonventionen samverkan och dokumentation Arbetet genomförs i tvärgrupper där socialsekreterarna bedömer och värderar kvaliteten utifrån ovanstående punkter. I bilaga redovisas den mall som används vid kvalitetsgranskningen. 9 Revisionell bedömning 9.1 Allmänt Vår bedömning är att socialnämnden har väl dokumenterade rutiner både för att ta emot anmälningar om barn som riskerar att fara illa och placeringar i samt godkännande av familjehem. Rutinerna för rekrytering av familjehem bygger på ett etablerat tankesätt. Nämnden arbetar också i praktiken genom familjerådslag eller andra former av nätverksarbete med att undersöka om barn i första hand kan placeras hos anhöriga eller närstående. Vi bedömer också att vid placeringar av barn i familjehem finns en medvetenhet om att matcha barnens behov med familjehemmens möjligheter att tillgodose dem. Det genomförs uppföljningar genom besök i familjehemmen. Till en början är kontakterna täta. Kontakterna tas antingen genom besök eller genom telefon. Det är vanligt med kontakter en gång i veckan i ett inledande skede. Kontakterna minskar sedan och i vissa ärenden tas kontakt en gång i halvåret. I genomsnitt uppskattas att kontakter med familjehemmen görs med 2-3 månaders mellanrum. Vi bedömer att det bör göras en checklista som bland annat styr kontaktfrekvens och vilka frågor som ska beaktas vid kontakterna. Vi bedömer att de former för kollegiegranskning som görs inom ramen för femkommunprojektet bidrar till att öka kompetensen inom området. Vi bedömer också att utbildningen i och införandet av BBiC också kommer att bidra till att höja kompetensnivån ytterligare. 9.2 Svar på revisionsfrågor Vilka principer gäller för familjehemplaceringar? I första hand ska en placering hos anhöriga eller närstående göras. Som en del i denna process använder sig socialnämnden sig av familjeråd/nätverksstöd. 14

15 Hur görs urvalet av familjehemsföräldrar? Socialnämnden använder sig av Kälvestenmetoden för att välja familjehem. Hur beaktas det enskilda barnets behov vid familjehemsplaceringar? I den utredning som görs och som ligger till grund för ett barns placering i ett familjehem kartläggs också de särskilda behov som barnet har. Vid en placering matchas barnens behov mot de egenskaper, familjesituation o.s.v. som det tänkta familjehemmet har. I placeringar i ett släktinghem kanske inte familjens situation eller resurser alltid passar de behov som barnet har. I dessa fall kan familjehemsplaceringen kompletteras med andra former av stödinsatser för barnet, exempelvis en kontaktperson. Övergår familjehemsplaceringar i adoptioner? Det är synnerligen ovanligt att en familjehemsplacering övergår i en adoption. Hur tillämpas barnkonventionen vid familjehemsplaceringar? Hur säkerställer socialnämnden att barnkonventionen tillämpas. Den checklista, som rör barnkonventionen och som kommunen har tagit fram så att alla nämnder ska användas den, tillämpas inte. Det är däremot naturligt för de handläggare som utreder barnens behov att de träffar det aktuella barnet och låter det komma till tals. Vid samtalen med barnen ordnas det så att handläggaren träffar barnet ensamt. Vi föreslår att nämnden tar fram rutiner för att kunna använda barnkonventionen på ett praktiskt sätt i familjehemsarbetet. Vi konstaterar att de tvärgrupper som arbetar internt med aktgranskning, där barnperspektivet är ett av de områden som granskas, ligger i linje med barnkonventionen. 15