Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Årsredovisning 2005

Transkript

1 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Årsredovisning 2005

2 2 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Jobba idag för en tryggad morgondag.

3 Innehållsförteckning Kommunernas pensionsförsäkring 2 Verkställande direktörens översikt 7 Kommunernas pensionsförsäkring känner sitt ansvar 9 Kommun- och servicestrukturreformen samt finansieringen av det kommunala pensionsskyddet 12 Styrelsens verksamhetsberättelse 14 Resultaträkning 32 Balansräkning 33 Principer för uppgörande av bokslutet 34 Noter till resultaträkningen 35 Noter till balansräkningen 37 Övriga noter 45 Datum och underskrift för bokslutet och styrelsens verksamhetsberättelse 48 Revisionsberättelse 48 Förvaltningsorganen under perioden Medlemssamfund 52 Organisation 53 Kontaktuppgifter 54

4 2 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Kommunernas pensionsförsäkring Kommunernas pensionsförsäkring har hand om arbetspensionsskyddet och dess finansiering för de anställda inom kommunsektorn. Våra medlemssamfund är alla städer, kommuner, samkommuner samt merparten av de kommunala aktiebolagen och föreningarna. Vid årsskiftet hade vi 930 medlemssamfund. Ca personer omfattas av det kommunala pensionsskyddet. Kommunernas pensionsförsäkring är mätt med antalet försäkrade och avgiftsinkomster Finlands största pensionsanstalt. Även som placerare hör vi till de tre största pensionsanstalterna. Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet styrs av följande värden: l Samhällsansvaret utgör grund för vår verksamhet. l Vi arbetar för kunden. l Vårt arbete är högklassigt, framgångsrikt och ekonomiskt. l Vi är alltid tillförlitliga och rättvisa. l Vi når framgång endast genom öppet samarbete. l Vi tar sikte på framtiden. Kommunernas pensionsförsäkring 2005 År 2005 var vid Kommunernas pensionsförsäkring ett år fullt av förändringar. I början av april fick vi en ny verkställande direktör, då Simo Lämsä som sedan år 1981 lett Kommunernas pensionsförsäkring gick i pension. Han efterträddes av Markku Kauppinen, som redan länge satt sig in i Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet i egenskap av styrelsens vice ordförande. Eftersom mandattiden för Kommunernas pensionsförsäkrings förvaltningsorgan motsvarar en kommunal mandatperiod, ändrades även förvaltningsorganens sammansättning vid ingången av En stor förändring som inverkade på den praktiska verksamheten var då personalen i februari flyttade från tre olika adresser till det nya gemensamma kontorshuset vid Unionsgatan. Det nya huset har visat sig vara funktionellt och det har även väckt mycket intresse bland utomstående, vilket ett stort antal olika slags besöksgrupper visar. Kommunernas pensionsförsäkring följer systematiskt upp sina klienters och övriga intressentgruppers uppfattningar om verksamheten. Vid början av året genomfördes en kundnöjdhetsundersökning vars målgrupp var såväl försäkrade som arbetsgivarkunder, och under hösten lät man göra en omfattande imageundersökning, där man utredde ett tjugotal olika intressentgruppers bild av Kommunernas pensionsförsäkring. Resultaten av bägge undersökningarna gav vid handen att Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet utvecklats i en positiv riktning. År 2005 gick personer i pension från kommunsektorn, vilket är mer än någonsin förut. Medelåldern för dem som gick i pension var 58,4 år. Under året avgjordes totalt pensionsansökningar, 3 % fler än i fjol. Störst var ökningen beträffande antalet deltidspensioner. Ökningen berodde på att en ny åldersklass började omfattas av deltidspensionen. Antalet ansökningar om invalidpension sjönk däremot. Behandlingstiderna för pensionerna förkortades väsentligt under året. Kommunernas pensionsförsäkring sporrar på många sätt kommunarbetsgivarna att hålla kvar de anställda i arbete tills de uppnår pensionsåldern för ålderspension. Man strävar efter detta bl.a. genom följande metoder; utveckling av arbetslivet, yrkesinriktad rehabilitering, utbildning och information. Betydelsen av fortsatt förvärvsarbete såväl ur den anställdas som ur arbetsgivarens synvinkel lyfts fram vid all utbildning och information.

5 År 2005 avgick personer med pension från kommunsektorn. Deras medelålder var 58,4 år.

6 4 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Det kommunala pensionsskyddet omfattar nästan en halv miljon försäkrade. Av dem är 77 % kvinnor.

7 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Till Kommunernas pensionsförsäkrings kundrådgivningstelefoner som är avsedda för de försäkrade kom under årets lopp över samtal. Antalet samtal har något minskat, vilket delvis torde bero på att kunderna allt oftare får svar på sina frågor via nättjänsten. På Kommunernas pensionsförsäkrings webbsidor kan man kontrollera sina egna anställningsuppgifter och det intjänade pensionsbeloppet. Tjänsten utökades år 2005 med en möjlighet att räkna ut hur deltidspensionen inverkar på den kommande ålderspensionen. Vidare får man från den nya tjänsten en beräkning av deltidspensionsbeloppet. Under året kontrollerade över kunder sina uppgifter. Den kommunala lönesumman ökade under året med 5,3 % och uppgick till 11,39 miljarder euro. Avgiftsinkomsten år 2005 ökade med 7,6 % mot i fjol, dvs. totalt 3,30 miljarder euro. Under årets lopp betalades i pensioner 2,34 miljarder euro, vilket är 5,1 % mer än föregående år. Balansomslutningen var vid utgången av året 17,43 miljarder euro. Placeringarna uppgick vid slutet av året enligt bokföringsvärdet till 16,95 miljarder euro och enligt marknadsvärdet till 19,13 miljarder euro, vilket är 21,9 % mer än vid utgången av föregående år. Nästan fyra femtedelar av placeringarna är utländska placeringar. Ränteplaceringarna utgjorde vid utgången av året 42 % av samtliga placeringar enligt marknadsvärde, aktieplaceringarna 47 %, fastighetsplaceringarna 7 % och de alternativa placeringarna 4 %. Avkastningen enligt marknadsvärde var 14,3 %. Den kumulativa realavkastningen från fonderingens början fram till slutet av år 2005 var 4,9 % per år. KOMMUNERNAS PENSIONSFÖRSÄKRINGS NYCKELTAL Ändring % Nya pensionsansökningar, antal ,1 Löpande pensioner, antal ,2 Pensionsutgifter, mrd. euro 2,34 2,22 5,1 KomPL-lönesumman, mrd. euro 11,39 10,82 5,3 Avgiftsinkomst, mrd. euro 3,30 3,07 7,6 Antal försäkrade ,8 Kostnader för verksamheten, milj. euro 51,0 47,5 7,4 Antal anställda, ordinarie ,3 Balansomslutning, mrd. euro 17,43 15,23 14,5 Placeringarna enligt gängse värde, mrd. euro 19,13 15,69 21,9 Placeringsavkastning enligt gängse värde, % 14,3 7,5 Placeringarnas årliga realavkastning från fonderingens början år 1988, % 4,9 4,1

8 6 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Kommunernas pensionsförsäkrings nya hus blev färdigt i början av år 2005 på Unionsgatan i Helsingfors.

9 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Verkställande direktörens översikt År 2005 kan man ur Kommunernas pensionsförsäkrings synvinkel anse ha varit framgångsrikt. Reformen av det kommunala pensionsskyddet som fordrade mycket arbete började enligt förväntningarna och inga större problem uppstod. Ett av våra viktigaste mål har varit att handlägga våra pensionsansökningar så att den försäkrades utkomst inte avbryts vid övergången till pension. I denna strävan har vi lyckats väl. Handläggningstiderna för pensionsansökningarna har förkortats och till och med underskridit de uppställda tidtabellsmålen. I antalet inkomna pensionsansökningar har inte inträffat stora förändringar, för tillfället ser det i varje fall inte ut som om pensionsreformen inom kommunsektorn skulle föranleda någon ålderspensionsrusch före den egna pensionsåldern. Antalet invalidpensionsansökningar har sjunkit något jämfört med föregående år. I fjol gick personer i pension inom kommunsektorn vilket är mer än någonsin tidigare. När de stora åldersklasserna i allt högre grad går i pension talar vi under många år som följer om ännu större tal. Gamla rekord kommer att slås när näst intill hälften av de kommunanställda lämnar arbetslivet under de närmaste 15 åren. Detta innebär en stor utmaning förutom för finansieringen av de kommunala pensionerna även för tillgången på arbetskraft inom kommunsektorn. Även om åldern för övergång till pension har stigit en aning, är det fortfarande viktigt att sträva efter att främja fortsatt arbete och å andra sidan skapa en sådan arbetsgivarbild av kommunsektorn att arbete inom kommunen skulle innebära ett lockande alternativ för unga som är på väg in i arbetslivet. Kommunernas pensionsförsäkring hade även ekonomisk framgång i sin verksamhet under det gångna året. Avgiftsinkomsterna steg gynnsamt och antalet medlemssamfund ökade. Speciellt glada är vi över att vi som medlemssamfund fick sådana nya kommunala aktiebolag vilka skulle ha haft även alternativa lösningar för skötseln av sina pensionsförsäkringar. En ändring av 2 i lagen om kommunala pensioner, enligt vilken fler än tidigare bolag och stiftelser med kommunal majoritet kommer att ha möjlighet att välja det kommunala pensionssystemet, är som bäst under behandling i riksdagen. Kommunernas pensionsförsäkrings placeringsavkastning enligt marknadsvärde uppgick i fjol till 14,3 %. Resultatet kan anses vara utomordentligt. Vår placeringsverksamhet har dock varit föremål för kritik på grund av att andelen inhemska placeringar har varit lägre hos oss än hos många andra finländska placerare. Kritikens udd har riktats mot det att Kommunernas pensionsförsäkring inte i tillräcklig omfattning anses stödja den inhemska sysselsättningen. Allmänt taget torde man dock kunna konstatera att de finländska börsbolagen inte lider av brist på kapital vilket betyder att en placerare som Kommunernas pensionsförsäkring endast i ringa utsträckning, om överhuvudtaget, med hjälp av börsplaceringar kan förstärka företagens intresse för att bevara och stärka sin produktion i Finland. En flyttning av produktionen utomlands beror mera på andra orsaker än på kapitalbrist. Principerna för placeringsverksamheten härleder sig i Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet från vår centrala basuppgift, att säkerställa pensionsskyddet för löntagarna inom kommunsektorn nu och långt in i framtiden. Vilket som helst enskilt lands placeringsmarknader är för en stor placerare ur pensionsriskhanteringens synvinkel synnerligen krävande. En geografisk spridning av riskerna är även av denna orsak nödvändig. Ett av de centrala målen för Kommunernas pensionsförsäkrings placeringsverksamhet är att stärka bevarandet av lönekonkurrenskraften inom kommunsektorn så att de avgifter som uppbärs av kommunarbetsgivarna och löntagarna inte längre i betydande mån stiger från nuvarande nivå. Att kontrollera avgifternas stegringstryck kan vara det bästa sättet att främja bevarandet av kommunernas rekryteringsförmåga och sålunda också sysselsättningen. Oavsett det ovan sagda är placeringar i Finland inom ramen för vår basuppgift fortfarande mycket viktigt för Kommunernas pensionsförsäkring. Fjolårets siffror får tala för sig själv: vid årsskiftet låg Finland granskat per land självfallet på första plats bland Kommunernas pensionsförsäkrings placeringar, med en andel på ca 19 % (3,6 miljarder euro), den inhemska andelen av fastighetsplaceringarna utgjorde fortfarande över 90 %, via kapitalfonder var Kommunernas pensionsförsäkring med om att finansiera cirka 130 icke listade små och medelstora finländska företag. Utöver dessa har vi alldeles nyligen placerat också bland annat i en fastighetsfond som söker objekt utanför huvudstadsregionen. Inom den närmaste tiden kommer de senaste årens riktlinjer för placeringsverksamheten att övervägas då Kommunernas pensionsförsäkrings styrelse i samband med granskningen av pensionsanstaltens strategihelhet, i enlighet med det uppställda målet, kommer att fatta beslut även om den nya finansierings- och placeringsstrategin som utsträcker sig till år Det resultatmässigt framgångsrika året 2005 bildar en god utgångspunkt för fokusering på framtiden och nya utmaningar. Med dessa tankar vill jag framföra mitt varmaste tack för ett mycket framgångsrikt år till alla våra kunder, medlemmarna i våra styrande organ och vår utomordentliga personal. Samtidigt vill jag än en gång på alla de anställdas vägnar sända hälsningar och tacka min företrädare, lantrådet Simo Lämsä, som i början av april 2005 övergick till att njuta av sina välförtjänta pensionsdagar. I ett välskött hus har det känts bra att inleda arbetet. Markku Kauppinen

10 Kommunernas pensionsförsäkring ansvarar för finansieringen av pensionsskyddet samt för att de fonderade medlen placeras produktivt och tryggt även på sikt.

11 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Kommunernas pensionsförsäkring känner sitt ansvar Grunden för Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet utgörs av de gemensamt överenskomna värden som vi följer i den praktiska verksamheten. Samhällsansvar har definierats som ett av våra värden. De övriga värdena är att vi arbetar för kunden; att arbetet är högklassigt, framgångsrikt och ekonomiskt; att vi är tillförlitliga och rättvisa; att samarbetet är öppet samt att vi tar sikte på framtiden. Det ekonomiska ansvaret utgör en viktig del av vårt samhällsansvar. Kommunernas pensionsförsäkring ansvarar för finansieringen av pensionsskyddet och för att de fonderade medlen har placerats produktivt och tryggt också på sikt. Vi är ansvariga för pensionsmedlen förutom inför vår ägare, Finlands kommunsektor, i sista hand även inför de enskilda försäkrade. De kommunalt anställda måste kunna lita på att deras pensionsbesparingar är tryggade och att pensionerna betalas ut i sinom tid. Finansieringen av pensioner baserar sig på pensionsavgifterna och på placeringsavkastningen. Vi strävar efter att stabilisera pensionsavgiften på sikt på en sådan nivå att den inte ger upphov till en oskälig belastning för kommunarbetsgivaren men samtidigt tryggar utbetalningen av framtida pensioner. Vi tror att detta är möjligt om antalet kommunalt anställda som omfattas av det kommunala pensionsskyddet inte minskar i betydande mån. Vi försöker se till att våra arbetsgivarkunder har tillräckliga kunskaper om hur deras lösningar när det gäller att anordna pensionsskyddet påverkar pensionsförmånerna, pensionsavgifterna och på sikt även finansieringen av pensionsskyddet. Planmässig och ansvarsfull placeringsverksamhet För att placeringsverksamheten skall vara framgångsrik, skall den vara långsiktig och planmässig samt basera sig på en noga övervägd placeringsstrategi. Kommunernas pensionsförsäkring har som mål att placeringarnas realavkastning på sikt skall uppgå till minst 4 %, vilket även globalt sett kan ses som ett utmanande mål. Detta mål har vi uppnått, och i fjol blev realavkastningen för hela fonderingstiden 4,9 %. Hos Kommunernas pensionsförsäkring har man fäst uppmärksamhet även vid samhällsansvaret i placeringsverksamheten, och styrelsen har godkänt en princippromemoria i ärendet, där man går igenom såväl allmänna principer i anslutning till ämnet som de kriterier och förfaringssätt som utnyttjas vid bedömningen av placeringsobjektens verksamhet. Hos Kommunernas pensionsförsäkring har man vid bedömningen av placeringsobjektens lämplighet utgått ifrån att verksamhetsområdet i sig inte gör ett företag till ett olämpligt placeringsobjekt, utan att företagets verksamhet skall vara etiskt och lagligt. Den största utmaningen för placeringsverksamhet med samhällsansvar är att få tillförlitlig information om placeringsobjekten. Då merparten av de typiska placeringsobjekten för en institutionaliserad placerare som Kommunernas pensionsförsäkring utgörs av stora multinationella företagsgrupperingar, vilkas verksamhet har decentraliserats och vilka som hjälp använder omfattande underleverantörsnätverk, är det i praktiken omöjligt för en placerare som effektivt sprider sin portfölj att själv försäkra sig om samhällsansvaret när det gäller samtliga placeringsobjekts verksamhet. Här använder man sig av utomstående serviceleverantörer som specialiserat sig på branschen som hjälp för den egna placeringsorganisationen, vilket givetvis inte eliminerar Kommunernas pensionsförsäkrings primära ansvar för placeringsobjektens samhällsansvar. Redan existerande placeringar bedöms ur denna synvinkel minst två gånger om året och vid val av nya värdepappersplaceringar utgör bedömningen av samhällsansvar en viktig del av företagsanalysen.

12 10 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Utveckling av arbetspensionsskydd i samarbete Kommunernas pensionsförsäkring bygger upp det finländska välståndet genom att verka som en del av den kommunala självstyrelsen och det kommunala arbetspensionssystemet. I vårt sociala ansvar ingår att vi aktivt utvecklar arbetspensionsskyddet i samarbete med olika parter. Pensionsskyddet garanterar de försäkrades och deras förmånstagares fortsatta utkomst i fall av ålderdom, arbetsoförmåga och familjeförsörjares frånfälle. Vårt mål är att fatta rättvisa och klart uttryckta pensionsbeslut så att pensionssökandens utkomst inte avbryts när arbetet upphör. För närvarande håller vi på att förnya de tjänster som kommunarbetsgivarna erbjuds och paketera dem till servicepaket. I synnerhet webbtjänsterna utvecklas, och användningsmöjligheterna för extranettjänsten som är avsedd för kommunarbetsgivare utvidgas. Tjänsterna utvecklas i samarbete med kunderna och deras åsikter beaktas. Kommunernas pensionsförsäkring fäster mycket uppmärksamhet vid kundtjänstens kvalitet och mäter regelbundet kundnöjdheten och sin image. Arbetshälsa och fortsatt förvärvsarbete som mål Vi bär för vår del också ansvar för de kommunalt anställdas arbetshälsa genom att erbjuda kommunarbetsgivarna information och redskap för att förbättra arbetshälsan. Arbetsförmåga i kommunen är Kommunernas pensionsförsäkrings program för att utveckla det kommunala arbetslivet, främja arbetshälsan och stöda fortsatt förvärvsarbete. Andra sätt att sporra fortsatt förvärvsarbete är bl.a. yrkesinriktad rehabilitering, erbjudande av delinvalidpension som alternativ till invalidpension och information till kommunarbetsgivarna om hur en tidig övergång till pension inverkar på kommunens pensionsavgifter. Den kommunalt anställda kan tydligt se hur fördelaktigt det är att fortsätta arbeta i jämförelse med en tidig pensionering genom att när han eller hon planerar att gå i pension räkna ut sitt pensionsbelopp vid olika åldersalternativ med hjälp av kalkylatorn på Kommunernas pensionsförsäkrings webbsidor. Kommunernas pensionsförsäkring vill också sköta väl om sin personal. De anställdas yrkeskunskap upprätthålls genom kontinuerlig utbildning, som det även föreligger behov av då pensionslagstiftningen ändras och datasystemen utvecklas. En färsk intern imageundersökning och de med jämna mellanrum återkommande atmosfärmätningarna påvisar att de anställda ser Kommunernas pensionsförsäkring som en god arbetsgivare. l

13 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Kommunernas pensionsförsäkring bär för sin del ansvar för de kommunalt anställdas arbetshälsa genom att erbjuda kommunarbetsgivarna information och arbetsredskap för att förbättra arbetshälsan.

14 12 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Kommun- och servicestrukturreformen samt finansieringen av det kommunala pensionsskyddet Diskussionen kring de kommunala tjänsterna har på senaste tid varit intensiv. Visioner om hur servicestrukturen borde utvecklas har presenterats från olika håll. En objektiv bedömning försvåras givetvis av de dolda intressen som ofta är förknippade med dessa synpunkter. Enighet torde dock råda om att den nuvarande modellen inte som helhet är hållbar när befolkningen åldras, fastän den ännu på många håll fungerar tämligen väl. Kommunsektorns produktivitet måste framöver höjas, eftersom det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt med arbetskraft att rekrytera för att möta den ökande utmaningen när det gäller tjänster på nuvarande produktivitetsnivå. Med tanke på finansieringen av det kommunala pensionsskyddet är de kritiska frågorna i vilken utsträckning detta sker genom att lägga ut serviceproduktionen och vilka utläggningssätt kommunerna väljer. Finansieringen av det kommunala pensionssystemet baserar sig som för övriga arbetspensionssystem huvudsakligen på en avgift som är relaterad till de arbetstagares löner som omfattas av pensionsskyddet. Fastän den pension som i sinom tid skall betalas bestäms på basis av samma löner, används avgiften dock inom de finländska pensionssystemen till största delen till finansiering av redan löpande pensioner. En sådan ur hand i mun -finansiering kunde i princip anordnas även på annan än lönegrund, exempelvis direkt på basis av kommunernas skatteintäkter. I praktiken är detta emellertid inget realistiskt alternativ, eftersom priset på det kommunala arbetet beträffande bikostnaderna då bestämdes enligt annan grund än inom övriga sektorer. Med tanke på arbetsmarknadens funktionsduglighet är den enda lösningen att för avgifterna utnyttja samma grund inom samtliga sektorer, åtminstone till den del som pensionsskyddets innehåll är motsvarande. Så har man också gjort inom det kommunala pensionssystemet: man strävar efter att hålla den lönebaserade avgiften ungefär på samma nivå som den privata sektorns pensionsavgift, och den extra kostnad som beror på skillnaden i pensionsskydden finansieras med en betalningsandel som är direkt relaterad till pensionsutgifterna. Fonderingsgraden för Finlands lagstadgade pensionssystem är som störst ca en tredjedel av det intjänade pensionsansvaret. Detta innebär att finansieringen fortfarande till största delen är bunden till lönesummor enligt sektor. Hos Kommunernas pensionsförsäkring syns övergången från kommunsektorn till den privata sektorn alltså direkt som en försämring av finansieringsgrunden och styrs mot en ökning av priset på det kommunala arbetet, ifall inte en höjning av avgiftsnivån kan förhindras genom att utnyttja fonder. Den kraftiga höjning av avgiftsnivån som genomfördes inom det kommunala pensionssystemet sedan början av 1990-talet tillsammans med en framgångsrik placeringsverksamhet när det gäller fondmedel möjliggör en stabilisering av pensionsavgifterna också vid en rimlig minskning av antalet anställda. Problemet är naturligtvis att detta förfarande endast kan tillämpas i begränsad utsträckning. Om servicestrukturen snabbt förändras så att en betydande andel av de organisationer som producerar tjänster inte omfattas av det kommunala pensionsskyddet, blir man tvungen att anordna finansieringen genom att klart höja avgiftsnivån och höja priset på det kommunala arbetet eller genom att försämra pensionsförmånerna. Bägge alternativen är givetvis förknippade med stora problem.

15 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Servicestrukturomvandlingens eventuella effekter på finansieringen av det kommunala pensionssystemet kan naturligtvis bedömas även genom att konstatera att stegringen av avgiftsprocenten inte utgör något problem, eftersom de kommande utgifterna motsvarande minskar då antalet anställda minskar. Detta stämmer, men problemets kärna är tidpunkten. Enligt Kommunernas pensionsförsäkrings bedömningar är förutsättningen för en stabilisering av avgiftsnivån att fonden kan utökas ännu under nästan 10 års tid. Om lönesumman kraftigt minskar redan under de närmaste åren, börjar upplösningen av fonderna tidigare än planerat och nyttan av den kumulerande avkastningen fonderingens primära mål blir delvis ouppnådd. Detta åter avspeglas i en högre höjning av avgiftsnivån än beräknat. Med tanke på finansieringen av de kommunala pensionerna vore det synnerligen önskvärt att en eventuell strukturomvandling sker sansat och på ett sätt som erbjuder anpassningstid. Kommunernas pensionsförsäkring har försökt förbereda sig inför strukturomvandlingarna på olika sätt. En av åtgärderna, att ta i bruk en pensionsutgiftsbaserad avgift, genomfördes redan i mitten av 1990-talet. Syftet är att erbjuda de kommunala aktiebolagen möjlighet till en avgiftsnivå inom det kommunala pensionssystemet som motsvarar de privata bolagens. Förfarandet effektiverades från ingången av 2005 så att aktiebolag som grundats efter denna tidpunkt inte i något som helst skede blir tvungna att betala den pensionsutgiftsbaserade avgiften. Målet är också att sänka den lönebaserade avgiften exakt till nivån för den privata sektorns motsvarande avgift, kommunala aktiebolag har då åtminstone inte på grund av pensionsavgiftsskäl något behov av att lösgöra sig från det kommunala pensionssystemet. Kommunernas pensionsförsäkring föreslog i fjol en lagändring, genom vilken man tillåter ett samfund att omfattas av det kommunala pensionssystemet när kommunerna har bestämmanderätt. Detta förslag var en följd av kommunernas önskemål om att möjliggöra kommunernas och den privata sektorns flexibla samarbete inom serviceproduktionen. Ändringsförslaget rönte kraftigt motstånd från den privata sektorns arbetsgivarorganisationer, försäkringsbranschen samt social- och hälsovårdsministeriet. Ur Kommunernas pensionsförsäkrings synvinkel vore det önskvärt att lagändringen inte gav upphov till konflikter mellan de olika parterna, eftersom syftet givetvis inte är att tränga sig på de privata pensionsbolagens revir utan att eliminera hinder för utvecklingen av servicestrukturerna. Trycket på att effektivera serviceproduktionen tillsammans med de ekonomiska realiteterna styr kraftigt kommunernas verksamhet under de närmaste åren. Ur Kommunernas pensionsförsäkrings synvinkel ligger faran i att man i kommunerna i svåra situationer fattar oändamålsenliga beslut, vilkas alla effekter t.ex. med tanke på pensionsavgifterna och de anställdas pensionsskydd man inte är medveten om. Inte heller genom servicestrukturomvandlingen kan man helt sänka de relativa pensionskostnaderna, kommunsektorn svarar i vilket fall som helst för finansieringen av det kommunala pensionsskyddet. I denna uppgift strävar Kommunernas pensionsförsäkring efter äkta kompanjonskap med kommunfältet, så att inte pensionskostnaderna blir ett hinder för tryggande av kommunala tjänster även i framtiden. l

16 14 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Styrelsens verksamhetsberättelse Verksamhetsförhållandenas utveckling Ur Kommunernas pensionsförsäkrings synvinkel var år 2005 på många sätt lyckat. Detta berodde till stor del på gynnsamma verksamhetsbetingelser. Placeringsverksamheten avkastade utomordentligt, avgiftsinkomsterna ökade som förväntat, och det praktiska genomförandet av pensionsreformen startade positivt. Den globala ekonomiska utvecklingen var år 2005 fortfarande brokig. Tillväxten fortsatte i Asien och den var rimlig även i Förenta staterna, men i Europa, speciellt beträffande de stora ländernas problem, var ingen betydande lindring skönjbar. Trots detta steg börskurserna i Europa klart snabbare än i Förenta staterna. Japans långvariga problem förefaller att vara ett passerat stadium. Detta tar sig uttryck i en kraftig stegring i kursutvecklingen och delvis också i Kommunernas pensionsförsäkrings placeringsavkastning. Ett annat positivt drag var kapitalfondernas aktivitet när det gäller realisering av placeringsobjekt. Marknaderna tog emot detta positivt, och ur kapitalplacerarnas synvinkel blev året synnerligen framgångsrikt. När den befarade stegringen av räntenivån uteblev i fjol, erbjöd även räntemarknaderna en skälig avkastning. För placerarna var år 2005 det mest balanserade på långa tider. Inom pensionsverksamheten koncentrerade man sig på att anpassa sig till den stora pensionsreformen som trädde i kraft vid årets början. Inom den privata sektorn trädde reformen i kraft med full effekt genast, och i de utredningar som gjordes under årets lopp har man fått fingervisningar om att övergången till pension i enlighet med målet senarelagts något. De skyddsarrangemang som tidigare gjorts inom det kommunala pensionssystemet fördröjer reformens ikraftträdande, och om reformens inverkan på pensioneringsåldern finns ännu inga tillgängliga tillförlitliga beräkningar. Till följd av de stora åldersklassernas åldrande ökade det antal kommunalt anställda som gick i pension klart i fjol, så behovet av att senarelägga pensioneringen är i vilket fall som helst stort. Fastän besluten som gäller pensionsreformens innehåll hade fattats redan år 2004, utgjorde informationen och utbildningen i anslutning till reformen årets centrala funktioner i fjol. Kommunernas pensionsförsäkring lyfte fram de tjänster och den information som riktades till de anställda och arbetsgivarna som en av de funktionella prioriteringarna år Pensionsanstalternas ökade samarbete när det gäller verkställigheten av pensionsskyddet fortsatte. Detta kom till uttryck i det systemsamarbete som Kommunernas pensionsförsäkring startade tillsammans med Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, som gäller förnyelse av pensionsdatasystemen. Även hela arbetspensionssystemets gemensamma projekt när det gäller utvecklingen av förvärvsuppgiftssystemet och pensionsberäkningssystemet fortsatte. Under årets lopp stod det dock klart att de olika sektorerna ställer något olika förväntningar på samarbetet. I de internationella bedömningarna har Finlands pensionsreform fått tämligen positiva bedömningar, fastän det i synnerhet beträffande förtidspensionerna har framställts önskemål om vidareutveckling. De internationella influenserna syns även i Finland allt mer, speciellt till följd av EU:s ökade aktivitet. Tillämpningen av den öppna koordinationsmetoden på pensionsskyddet fortsatte genom att förnyade versioner av de nationella pensionsrapporterna gjordes upp. Kommunernas pensionsförsäkring deltog i pensionsrapportens beredningsarbete och försökte också i övrigt öka sitt deltagande i det globala samarbetet. Inom kommunsektorn var nyckelordet i diskussionerna år 2005 kommun- och servicestrukturreformen. Tryggandet av kommunala tjänster för samtliga medborgare har allmänt accepterats som ett mål. Beträffande metoderna har full enighet emellertid inte kunnat uppnås. Med tanke på det kommunala pensionssystemets ekonomi och funktionsduglighet är det frågan om en väldigt betydelsefull sak. Kommunernas pensionsförsäkring gjorde i början av året ett förslag om utvidgning av tillämpningsområdet av

17 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning lagen om kommunala pensioner till att gälla alla organisationer som omfattas av kommunernas bestämmanderätt. Förhoppningen är att förslaget framskrider till beslut under första hälften av år Avgiftsinkomst Antalet försäkrade enligt lagen om kommunala pensioner (KomPL) uppgick vid utgången av 2005 till ca anställda, dvs. en knapp procent mer än vid slutet av föregående år. KomPLavgiftsinkomsten bestod som under tidigare år av fyra olika komponenter: arbetsgivarens och arbetstagarens lönebaserade avgifter, den pensionsutgiftsbaserade avgiften och självriskavgifter. KomPL-lönesumman som ligger till grund för de lönebaserade avgifterna uppgick till milj. euro, vilket var 572 milj. euro och 5,3 % mer än år Den lönebaserade avgiften utgjorde i genomsnitt 22,0 % av lönerna, dvs. 0,05 procentenheter mindre än år Avgiften fördelades sålunda att arbetstagarens andel för dem som ännu inte fyllt 53 år var 4,6 % och för dem som fyllt 53 år 5,8 % av lönerna, dvs. totalt 559 milj. euro och arbetsgivarens 17,1 % och milj. euro. Totalt insamlades lönebaserade avgifter till ett belopp om milj. euro, vilket är 5,1 % mer än år Den pensionsutgiftsbaserade avgiften uppbars av medlemssamfunden enligt delegationens beslut till ett belopp om 632 milj. euro, vilket relaterat till lönesumman är 5,5 %. Ökningen mot i fjol blev 93 milj. euro, dvs. 17,3 %. Grunderna för självriskavgifterna kvarstod oförändrade. Vid arbetslöshetspensionsfall uppbars av arbetsgivaren 60 % av det ansvar som pensionen medför. När det gäller individuell förtidspension var motsvarande procent 40 och beträffande invalidpensioner 20. Självriskavgifter uppbars inalles 64 milj. euro, vilket är 0,6 % av lönesumman. Självriskavgifterna minskade med 5 milj. euro från föregående år. I KomPL-avgiftsinkomst för år 2005 flöt det in totalt milj. euro, vilket är 28,1 % av KomPL-lönesumman. Ökningen mot i fjol är 209 milj. euro och 7 %. Ekonomiskt stöd är en förmån som motsvarar grupplivförsäkring och den betalas ut efter en kommunal tjänsteinnehavares eller arbetstagares frånfälle till hans eller hennes förmånstagare. Vid utgången av 2005 hade 641 medlemssamfund anordnat ekonomiskt stöd via Kommunernas pensionsförsäkring. Betalningsandelar för ekonomiskt stöd uppbärs för år 2005 ca 6 milj. euro, något mer än i fjol. Arbetslöshetsförsäkringsfondens försäkringspremie var 92 milj. euro. KOMPL-AVGIFTSPROCENT Arbetsgivarens andel Löntagarens Lönebaserad Pensionsutgifts- Självrisk- Totalt pensionsavgiftsprocent Totalt i År avgift baserad avgift avgifter genomsnitt ,10 5,55 0,56 23,21 4,90*) 28, ,45 4,98 0,64 23,07 4,60 27, ,45 4,59 0,69 22,73 4,60 27, ,65 4,17 0,70 22,52 4,40 26, ,55 3,85 0,78 22,18 4,50 26, ,35 3,60 0,71 21,66 4,70 26, ,35 3,34 0,76 21,45 4,70 26, ,35 3,10 0,74 21,19 4,70 25, ,40 2,95 0,34 20,69 4,50 25, ,50 2,58 0,43 20,51 4,30 24,81 *) för dem som ännu inte fyllt 53 år 4,60 % och för dem som fyllt 53 år 5,80 %

18 16 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Pensioner PENSIONSANSÖKNINGAR OCH PERSONER SOM AVGÅTT MED PENSION år Avgjorda pensionsansökningar Avgjorda nya pensionsansökningar Beviljade nya pensioner Beslut om förlängning justering och utbetalning Avslagna pensionsansökningar Personer som avgått med pension från kommunsektorn Nya deltidspensioner och familjepensioner Fribrevspension TIDEN FÖR BEHANDLING AV PENSIONSANSÖKNINGAR Behandlingstid, dagar Ändring Pensionsslag år 2005 år 2004 Invalidpension Individuell förtidspension Arbetslöshetspension Familjepension Avgjorda innan pensionen började löpa, dagar Ändring Pensionsslag år 2005 år 2004 Ålderspension Deltidspension Pensionsansökningar och -avgöranden År 2005 avgjordes totalt pensionsansökningar. Antalet avgjorda ansökningar steg med ca (3 %). Mest ökade antalet deltidspensionsansökningar (46 %), vilket berodde på att en ny åldersklass fick rätt till deltidspension. År 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för deltidspension från 56 år till 58 år och nu har dessa åldersklasser som då kom i kläm kunnat börja söka deltidspension. Antalet ålderspensionsansökningar ökade med 1 700, vilket berodde på åldersklassernas ökning och delvis på pensionsreformen. Antalet personer som sökt pension på grund av arbetsoförmåga minskade med 2 600, och deras andel av samtliga avgöranden sjönk till under hälften. Antalet ansökningar om full invalidpension minskade (14 %), då däremot antalet ansökningar om delinvalidpension ökade (10 %). Den minskning av invalidpensionsansökningar som började redan föregående år berodde på principen om sista anstalt som överförde handläggningen av de flesta uppföljningsbeslut till den arbetspensionsanstalt där sökanden varit försäkrad på basis av sin sista anställning. Antalet nya pensionsansökningar dvs. antalet personer som för första gången ansökt om ifrågavarande pensionsslag steg till Pension beviljades på ansökningar. Av de ansökningar som gällde invalidpension avslogs 21,4 %, vilket är 0,6 procentenheter mindre än året innan. Målet för servicenivån var att 89 % av besluten skall kunna fattas i så god tid att inga avbrott sker i utkomsten. Enligt servicenivåmätaren fattades 88 % av pensionsbesluten i tid, då motsvarande tal i fjol var 84 %. Behandlingstiderna förkortades betydligt inom samtliga pensionsslag. Avgång med pension på kommunsektorn Nära en halv miljon försäkrade omfattas av lagen om kommunala pensioner. Kännetecknande för denna grupp är kvinnodominans (77 % kvinnor) och en relativt hög medelålder (45,0 år). Förutom dessa faktorer inverkar också det gamla yrkesbaserade pensionsålderssystemet fortfarande i betydande mån på avgången med pension på kommunsektorn. År 2005 avgick från kommunsektorn personer med pension, vilket är ca 800 fler än året innan och samtidigt mer än någonsin förut. Till de pensionerade räknas inte personer som gått i deltidspension och inte heller de som lyfter familjepension. Antalet nya deltidspensioner var AVGJORDA ANSÖKNINGAR ENLIGT PENSIONSSLAG Alla ansökningar, antal Ändring, % av vilka nya pensions- Pensionsslag år 2005 år 2004 ansökningar år 2005 Ålderspension , Förtida ålderspension ,3 795 Invalidpension , Delinvalidpension , Arbetslöshetspension , Deltidspension , Familjepension , Övriga ansökningar ,3 ALLA ,

19 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning FÖRSÄKRADE ENLIGT ÅLDER OCH KÖN Ålder, år Män Kvinnor Alla ALLA DE FÖRSÄKRADE Person Ålder Män Kvinnor PERSONER SOM AVGÅTT MED PENSION FRÅN KOMMUNSEKTORN, MEDELÅLDER OCH MEDELPENSION PER PENSIONSSLAG ÅR 2005 Pensionsslag Personer Medelålder, år Medelpension, e/mån Ålderspension , Förtida ålderspension , Invalidpension , Delinvalidpension ,2 554 Rehabiliteringsstöd ,6 979 Partiellt rehabiliteringsstöd ,5 584 Individuell förtidspension , Arbetslöshetspension ,4 762 ALLA ,

20 18 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 PERSONER SOM AVGÅTT MED INVALIDPENSION ENLIGT SJUKDOMSGRUPP ÅR 2005 Andel av alla, % Sjukdomsgrupp Invalidpension Rehabiliteringsstöd Alla Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen 46,1 35,5 42,0 Störningar i den mentala hälsan 17,3 38,6 26,3 Tumörer 7,2 7,8 7,3 Sjukdomar i cirkulationsorganen 8,6 3,9 6,6 Sjukdomar i nervsystemet 7,0 3,7 5,4 Övriga sjukdomar 13,8 10,5 12,4 ALLA 100,0 100,0 100,0 Medelåldern för dem som gått i pension var 58,4 år. Medelåldern steg från i fjol med 0,3 år. Medelåldern för dem som gått i ålderspension steg med 0,5 år. Även för dem som gått i invalidpension som är i kraft tillsvidare och för dem som övergått till visstidsinvalidpension, alltså rehabiliteringsstöd, steg medelåldern med 0,5 år från föregående år. De stigande medelåldrarna beror till stor del på att det gamla yrkesbaserade pensionsålderssystemet gradvis upphör och på att de försäkrade blivit äldre. Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt störningar i den mentala hälsan var de mest betydande orsakerna till arbetsoförmåga. De täcker nästan 70 % av sjukdomarna hos dem som avgick med invalidpension. Invalidpensioner som är i kraft tillsvidare beviljas oftast på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, då åter rehabiliteringsstöd oftast beviljas på grund av störningar i den mentala hälsan. Självrättelseförfarande som gäller pensionsbeslut Ändring i Kommunernas pensionsförsäkrings pensionsbeslut söks hos kommunernas pensionsnämnd, vars beslut överklagas hos försäkringsdomstolen. Besvären tillställs Kommunernas pensionsförsäkring som kan rätta sitt beslut eller översända besvären till behandling i besvärsinstanserna. Kommunernas pensionsförsäkring behandlade år 2005 totalt besvär över sina pensionsbeslut (1 884 besvär år 2004). Av dessa gällde (1 547) bedömningen av arbetsförmågan. Av samtliga besvär rättade Kommunernas pensionsförsäkring 9,4 % (11,5 %). Av de besvär som gällde bedömning av arbetsförmågan rättades 8,5 % (11,4 %). Kommunernas pensionsförsäkring behandlade år 2005 totalt 479 (769 år 2004) beslut av kommunernas pensionsnämnd vilka överklagats hos försäkringsdomstolen. Av besvären gällde 424 (704) bedömning av arbetsförmågan, och av dem rättade Kommunernas pensionsförsäkring 2,4 % (7,0 %).

21 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Registret och de försäkrades förhandsservice Till registret inkom 6,3 miljoner anmälningar som gällde anställningars inledning, avslutning, inkomster och avbrott. Andelen felaktiga anmälningar från medlemssamfunden var 1,9 %. Arbetsgivarnas företrädare får då de så önskar kontakt i realtid till Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister för kontroll och korrigering av registrerade uppgifter. Anställningsregistrets nättjänst hade användare i medlemssamfunden vid årets slut. De försäkrade kan på elektronisk väg i form av självbetjäning kontrollera sina anställningsuppgifter och beloppet av den intjänade pensionen på Kommunernas pensionsförsäkrings webbsidor. De försäkrade kan även räkna ut beloppet för ålderspension, förtida ålderspension och deltidspension i olika åldersalternativ. Dessa nättjänster hade användare. På begäran skickades registerutdrag till försäkrade. Vidare besvarades förfrågningar som förutsatte individuellt svar. Utbetalda pensioner KomPL-pensionsutgiften uppgick vid utgången av 2005 till totalt milj. euro, vilket var 113 milj. euro och 5,0 % mer än året innan. De löpande pensionerna var vid årets slut totalt , vilket var 3,2 % mer än år KomPL-PENSIONSUTGIFT ENLIGT PENSIONSSLAG , milj. euro Ålderspension Förtida ålderspension Invalidpension Individuell förtidspension Arbetslöshetspension Familjepension Deltidspension Rehabiliteringsstöd Överföringsersättningar för EU-pensioner Andelar som betalas till staten TOTALT

22 20 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Sporrande av fortsatt förvärvsarbete År 2004 inleddes projektet Fortsätt som främjar fortsatt förvärvsarbete och en förlängning av arbetskarriärerna, det fortgår fram till slutet av år Projektet inverkar på fortsatt förvärvsarbete med alla de metoder genom vilka Kommunernas pensionsförsäkring ändamålsenligt kan påverka saken. Projektet är ett samarbetsprojekt som sträcker sig över avdelningsgränserna, under den tid projektet pågår har utvecklingen av arbetslivet, den yrkesinriktade rehabiliteringen, invalidpensionsbeslutsfunktionen, forskningen, statistiken och informationen koordinerats med målet att skapa en omfattande servicehelhet för medlemssamfunden, som påverkar avgöranden som gäller fortsatt förvärvsarbete. Projektet Fortsätt har som en del av utvecklingen av arbetslivet fortsatt under paraplyet Arbetsförmåga i kommunen. På alla kurser har betydelsen av att fortsätta såväl för individen som för arbetsgivaren lyfts fram. Den yrkesinriktade rehabiliteringens samarbete på region- och lokalnivå har utvidgats. Ett stödprojekt för dem som fått avslag på sin pensionsansökan har startat och de första erfarenheterna har varit positiva en betydande del av dem som deltagit i projektet har återvänt till arbetet. Rehabilitering Inom rehabiliteringsverksamheten var medlemssamfundssamarbetet föremål för särskild uppmärksamhet. Målet var att göra den yrkesinriktade rehabiliteringen mer känd och samtidigt intensifiera samarbetet mellan medlemssamfundens personaladministration och företagshälsovård. Rehabiliteringsspecialisterna gjorde 83 medlemssamfundsbesök, varav 21 i anslutning till presentationen av rehabiliteringen vid utbildningstillfällen som medlemssamfunden arrangerat. Dessutom föreläste rehabiliteringsspecialisterna tillsammans med Kommunernas pensionsförsäkrings kundutbildare vid 19 utbildningstillfällen. Under årets lopp träffade rehabiliteringsspecialisterna ca företrädare för kommunsektorn. Antalet nya rehabiliteringsklienter sjönk från föregående år med 10 %. De nya klienterna uppgick till 1 897, av dem var kvinnor och 331 män. Klienternas medelålder var 46,3 år. Av dem var 67 % i arbete när rehabiliteringsärendet anhängiggjordes medan 33 % hade sökt eller beviljats rehabiliteringsstöd. De yrken som var allmännast företrädda var primärskötare, städare, sjukskötare, sjukhus- och vårdbiträde samt lantbruksavbytare. Antalet beslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering var Den huvudsakliga medicinska begränsningen av arbetsförmågan bestod av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen (49 %). Den näst största gruppen var störningar i den mentala hälsan (25 %). Andelen avslagsbeslut var 25 %. Den huvudsakliga orsaken till avslagen var att sökanden inte bedömdes löpa risk för förlust av arbetsförmågan. Antalet beslut som gällde rehabiliteringsplaner var Av dessa beslut gällde 66 % arbetsprövning och arbetsträning på arbetsplatsen. Rehabiliteringsprogrammet slutfördes av 496 rehabiliteringsklienter. Av dem återgick 83 % i förvärvsarbete. Det är möjligt att söka ändring i det beslut som gäller rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Behandlingsprocessen för besvären är den samma som för pensionsbesluten. Kommunernas pensionsförsäkring behandlade år 2005 sammanlagt 64 besvär som gällde rehabiliteringsbeslut, av vilka 8 % rättades. Över de beslut som kommunernas pensionsnämnd fattade lämnades sex besvär in hos försäkringsdomstolen.

23 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Utvecklingen av arbetslivet Med hjälp av programmet Arbetsförmåga i kommunen stöddes främjandet av arbetshälsan i medlemssamfunden. Verksamheten stöder utvecklingen av det kommunala arbetslivet, så att personalen frisk och välmående skall kunna fortsätta arbeta så länge som möjligt. Under verksamhetsåret anordnades tre seminarier, i vilka deltog ca 400 personer. Teman för personalledningens seminarium var aktivt ingripande och kompetensledning. Regionala seminarier anordnades för kommunerna i Norra Österbotten, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. I samband med seminarierna gjordes medlemssamfundsbesök i sammanlagt ca 70 kommuner eller samkommuner. Som en ny tjänst inleddes träningen Arbetshälsa strategiskt, som var riktad till kommunernas personalledning och i vilken deltog personer från 11 kommuner. Programmet Arbetsförmåga i kommunen gav upphov till publikationerna Aktiivinen aikainen puuttuminen tavoitteena pitkäaikaisterveys och Työhyvinvointia alaistaidoilla ja esimiestyön hallinnalla. Vidare publicerades guiden Hyvä esimiestyö i samarbete med Arbetarskyddscentralens Kommungrupp och en reviderad upplaga av guiden Att främja arbetshälsan inom den kommunala sektorn. På webbsidorna för programmet Arbetsförmåga i kommunen presenterades ny praxis och nya arbetsredskap för att främja arbetshälsan. Nyhetsbrevet har ökat i popularitet och det har redan över prenumeranter. Nyhetsbrevet innehåller sakkunnigartiklar och i dem presenteras konkreta metoder för personalutvecklingen inom kommunsektorn. Genom den longitudinella undersökningen Kommunjobb 2010 följer man upp arbetshälsan inom kommunsektorn, övergången till pension och den verksamhet som stöder arbetshälsan. Undersökningen Kommunjobb 2010 utgör en del av det för Finlands kommunförbund, Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunernas pensionsförsäkring gemensamma projektet Kommunjobb 2010, med vilket man bereder sig inför den åtstramade konkurrensen om arbetskraft. Under år 2005 publicerades två forskningsrapporter och två forskningsartiklar om undersökningen Kommunjobb I dem behandlades arbetshälsan inom kommunsektorn ur olika synvinklar. Om forskningsresultaten hölls föredrag vid flera tillställningar. Vidare vidtogs förberedelser inför undersökningens första uppföljningsskede som börjar i januari 2006.

24 22 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2005 Kundtjänst och information Utvecklingen av kundtjänsten Om Kommunernas pensionsförsäkrings standardkurser och seminarier insamlas regelbundet feedback, som utnyttjas för att utveckla tillställningarna. Deltagarna besvarar utvärderingen via extranet. Med hjälp av enkäten fås information om kursarrangemangen och om hur man lyckats med kursinnehållet. Också i Kommunernas pensionsförsäkrings kundnöjdhetsundersökning frågas efter erfarenheter beträffande de tjänster som producerats för de försäkrade och för arbets - givarklienterna, undersökningen har genomförts vart annat år redan tre gånger. Kommundirektörerna var målgrupp för undersökningen första gången år Enkätresultaten stödde redan gjorda iakttagelser om denna viktiga målgrupps kunskapsbehov i frågor som gäller pensionsavgifterna. Målnivån för kundnöjdhetsundersökningen har definierats till att ca 80 % av kunderna är nöjda eller väldigt nöjda med tjänsten. Denna målnivå uppnåddes. Som målnivå för kursfeedbacken har definierats 4 på bedömningsskalan 1 5. Medelvärdet för kursfeedbacken var över 4, dvs. målnivån överskreds. Av företrädarna för kommunarbetsgivarna frågades hösten 2005, hur Kommunernas pensionsförsäkring genom de tjänster som bjuds ut har lyckats hjälpa arbetsgivaren att stöda de anställdas fortsatta förvärvsarbete. På skalan 1 5 blev resultatet 3,7. Detta resultat tyder på att tillvägagångssättet för stödande av fortsatt förvärvsarbete har varit det rätta. Under slutet av året fattades beslut om att insamla ett kundstrategiindex för Kommunernas pensionsförsäkring, det tas experimentellt i bruk under år Med hjälp av indexet är det meningen att rapportera om ändringar i kundstrategin. Med indexet skall samlas in feedback bl.a. om hur Kommunernas pensionsförsäkrings tjänster och samarbete har lyckats med de försäkrade samt med arbetsgivar-, kompanjons- och intressentgruppskunder. Arbetsgivarkundernas behov av service har utretts vid intressentgruppsmöten. Nytt kurs- och webbmaterial som är riktat till arbetsgivarkunderna färdigställdes. Det behandlar kommunchefens pensionsärenden, den ekonomiska nyttan av fortsatt förvärvsarbete samt Kommunernas pensionsförsäkrings tjänster till kommunerna vid kommun- och servicestrukturomvandlingar. Vidare påbörjades ett pilotprojekt där kundcheferna kartlägger servicebehovet i landskapet Kajanaland och i Egentliga Finland. Kundtjänst per telefon för försäkrade De kundtjänsttelefoner som är avsedda för de försäkrade hos Kommunernas pensionsförsäkring mottog samtal under år Till pensionsrådgivningen för försäkrade kom samtal, till registrets utdragstjänst samtal och till pensionsbetalningsenhetens servicetelefon samtal.