Om alkoholpolitiken urholkas

Transkript

1 ESA bsterberg Om alkoholpolitiken urholkas dricker vi då som mellaneuropeer? Esa Osterberg: If aleohol poliey measures would be given up altogether. Or how much aleohol Finns would be eonsuming as Central Europeans Esa Osterberg: Om alkoholpolitiken urholkas - vi då som mellaneuropeer? drieker A study estimating the changes in alcohol consumption and problems in Sweden was published in November Its purpose was to estimate changes in alcohol consumption and alcohol-related problems if the State alcohol retailing monopoly (System bol aget) is modified (permits beer and wine sales in private grocery stores) or if the monopoly is eliminated entirely. Also, the effect of possibie price changes on alcohol consumption was estimated. Two scenarios were considered: Swedish alcohol prices resembling approximately current alcohol prices in Denmark and, secondly, current alcohol prices approximating current alcohol prices in Germany. This article reviews the Swedish study and a similar study conducted in Norway. Similar estimates are calculated for Finland and the results are compared with other future predictions. According to different calculations the possibie price changes will have a greater effect on consumption than increases in alcohol availability. If alcohol prices are decreased to the German level and if alcohol availability were in Finland like it is in Germany today, alcohol consumption would increase about 4 litres per capita. This would mean a mean per capita alcohol consumption of 11.5litres ayear. I november 1993 publicerades en studie som behandlade de eventuella forandringarna i alkoholkonsumtion och -skador i Sverige. Undersokningen skulle uppskatta hur konsumtion och skador forandras om det statliga alkoholmonopolet andrar karaktar, så att ol och vin får sal jas i livsmedelshandeln, eller om monopolet helt och hållet upphor. Vidare skattades effekterna av mojliga prisforandringar på alkoholkonsumtionen. Två scenarier beaktades: ett, enligt vilket de svenska priserna skulle ligga ungefar på Danmarks nivå; ett annet, dar alkoholpriserna antogs narma sig den nuvarande prisnivån i Tyskland. Denna artikel refererar den svenska studien och en liknande, som genomforts i Norge. Skattningar gors darefter for alkoholkonsumtionen i Finland, och resultaten jamfors med andra prognoser. Enligt olika berakninger skulle prisandringarna ha storre effekt på konsumtionen an en okad tillganglighet till alkohol (ex.vis i livsmedelsbutiker). Om priserna sanks till den tyska nivån och om alkoholen vore lika lattillganglig i Finland som i Tyskland idag, skulle alkoholkonsumtionen stiga med ungefar 4 liter per capita. Detta skulle innebara en alkoholkonsumtion på 11,5 liter alkohol per capita och år i Finland. Key words: Alcohol policy, consumtion, monopoly, availability, pricing policy, forecasting, deregulation, EU, EEA, Scandinavia På vårvintern 1993 foreslog Systembolagets VD Gabriel Romanus for Harold Holder, forskningschef vid Prevention Research Center, au denne skulle samla en internationell forskargrupp for au utreda på vilket satt det faktum att alkoholen i Sverige eventuellt blir mera tillganglig kommer att påverka alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna. Det var framfor allt två frågor som intresserade Romanus. Han ville for det forsta veta vilka konsekvenserna blir om man borjar salufora ol, vin och spritdrycker forutom i Systembolaget också i landets livsmedelsaffarer. For det andra ville han veta vad som hander om, farutom att tillgangligheten okar som ovan, dessutom priserna till år 1996 skulle sjunka med 50 procent. De frågor Romanus staller anknyter till den diskussion som forts i både Sverige och de ovriga Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:

2 nordiska Hinderna kring vilka effekter den europeiska integrationen kan forvantas få nar det galler alkoholdryckernas tillganglighet och prisnivå (se t.ex. Tigerstedt 1990; Kolstad 1993). Harold Holders forskargrupp blev klar med sitt arbete i november Ungefar vid samma tidpunkt publicerades en liknande analys av situationen for Norges del, gjord av Ole-Jørgen Skog m.fl. Den senare rapporten hade bestallts av det norska finansministeriet. Jag skall i den har artikeln redogora for dessa två utredningar, och gora motsvarande berakningar av på vilket satt en okad tillganglighet kommer att inverka på alkoholkonsumtionen i Finland. Sverige: alternativen I sin analys av effekterna av en okad tillganglighet utgick Holder-gruppen ifråga om alkoholpriserna från två olika alternativ. I det forsta utgick man från att alkoholpriserna skulle sjunka ungefar till den nuvarande prisnivån i Danmark. Detta alternativ kunde bli verklighet t.ex. om Sverige blir medlem av EU, vilket skulle innebara att granskontrollen lindras betydligt, eller helt forsvinner. Detta skulle i sin tur leda till en okad inforsel av alkoholvaror från Danmark, vilket skulle tvinga Sverige att sanka alkoholdryckernas beskattning och prisnivå - ifall man vill att inkomsterna från alkoholforsaljningen stannar inom landet, och inte forsvinner i den danska statens kassakistor. Prisnivån i Sverige och Danmark skulle darigenom narma sig varandra. Eftersom det alltid ar forbundet med vissa kostnader att gora inkopsresor over gransen kunde man andå bibehålla en något hogre beskattning och prisnivå i Sverige, utan att granshandeln fordenskull skulle uppnå oacceptabla proportioner. Å andra sidan har man i Danmark i borjan av 1990-talet halverat acciserna på vin och ol, och det ar uppenbart att de danska alkoholpriserna som ett resultat av den europeiska integrationen kommer att sjunka ytterligare under de narmaste åren. Forskargruppen forsokte darfor inte gora någon exakt prisjamforelse mellan Sverige och Danmark. Man forsokte inte heller bedoma hur många procent hogre de svenska pris erna kunde tillåtas forbli. I de kalkyler som gjordes bedomde man att forverkligandet av en "dansk modell" skulle innebara att spritdryckerna går ner med 15 procent. For vinernas del skulle minskningen vara 25 procent, och for olens del 50 procent. I det andra alternativet jamforde Holdergruppen med prisnivån i Tyskland. I den dansktyska granshandeln har olet och vinerna spelat en betydande roll, eftersom de har varit avsevart billigare i Tyskland an i Danmark. Dessutom har varje EU-medborgare sedan borjan av 1993 haft ratt att over granserna inom unionen utan specieilt tillstånd fora 110 liter ol, 90 liter svaga viner, 20 liter starkviner och 10 liter spritdrycker - och hur stora mangder som helst ifall han/hon kan bestyrka att de ar amnade for privat konsumtion. Dessa bestammelser galler aven Danmark, utom vad betraffar spritdrycker. Danmark har namligen som EU-medlem tillsvidare kunnat begransa inforselmangderna av spritdrycker. Den undantagsklausul som beviljats Danmark ifråga om spritdrycker galler for narvarande endast till borjan av Eftersom spritdryckerna ar bet ydligt billigare i Tyskland an i Danmark, skulle slopandet av undantagsbestammelserna innebara att inforseln av spritdrycker från Tyskland okar. I en sådan situation kan man vanta sig att beskattningen av spritdryckerna lindras, samtidigt som pris erna går ner, på samma satt som det under de senaste åren gått for olets och vinets del. På langre sikt ar det darfor majligt att de tyska alkoholpriserna via Danmark också kommer att påverka prisnivån i Sverige. I sjalva verket ar en dylik indirekt harmonisering av beskattning och prisnivå EU:s oppet uttalade målsattning. Dvs. om marknadskrafterna inte kan åstadkomma den efterstravade harmoniseringen ar det mojligt att man forr eller senare kommer att forverkliga den på politisk vag. Eftersom alkoholbeskattningen Tyskland representerar genomsnittet inom EU (se t.ex. Hibell1990), ar det helt realistiskt att utgå ifrån att alkoholpriserna i Sverige kommer att sjunka till den nuvarande nivån i Tyskland, låt vara att det knappast sker under den allra narmaste framtiden. Enligt Holder-gruppens bedomning kommer ett forverkligande av den "tyska modellen" att sanka de svenska priserna på foljande satt: spritdrycker med 60 procent, viner med 50 procent, och ol med 60 procent. Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. 17, 1994:

3 Nar det galler alkoholens tillganglighet utgick gruppen också från två alternativ. I det forsta utgick man ifrån att vinerna och olet skulle slappas fria, vilket skulle innebara att dessa kunde saljas också i c livsmedelsaffarer, forutom i Systembolagets butiker. Det ol man nu saljer i livsmedelsaffarerna i Sverige har en hogsta alkoholhalt på 3.5 volymprocent, medan ol av klass I i Finland har maximalt 2.8 volymprocent och mellanolet (klas s III) har over 3.~ men under 4.7 volymprocent. I praktiken har det mellanol som saljs c. 4.5 volymprocent alkohol. Det har innebar att man i de svenska livsmedelsaffarerna inte salufor något som motsvarar det finska mellanolet, utan något som befinner sig mittemellan vårt mellanol och vår pilsner. En avveckling av detaljhandelsmonopolet skulle darfor i Sverige for Olets del ha betydligt storre konsekvenser an i Finland. I det andra tillganglighetsalternativet utgick man ifrån att Systembolagets detaljhandelsmonopol helt skulle skrotas, dvs. att samtliga alkoholdrycker skulle kunna saljas också i livsmedeisaffarer. Detta alternativ kunde bli verklighet t.ex. om EFTA-domstolen skulle konstatera att detaljhandelsmonopolet strider mot EES-avtalet. Forskargruppen ansåg att en delvis avveckling av Systembolagets detaljhandelsmonopol ar ett mojligt resultat av de forhandlingar som Sverige for om ett EU-medlemskap. Man ansåg dessutom att detta ar mojligt också av rent inrikespolitiska skal. Sverige: konsekvenser for alkohol konsumtionen Det finns sammanlagt nio olika kombinationer av situationer, ifall vi utgår dels från laget i Sverige hosten 1993 och dels de olika tidigare namnda alternativen ifråga om pris och tillganglighet. I sin analys av de olika kombinationernas konsekvenser anvande Holdergruppen en multiplikativ modell, dar en viss forandring i tillganglighet och prisnivå alltid åstadkommer en relativt sett lika stor forandring, oberoende av utgångslaget (se narmare Holder et al. 1993, 40-42). Det innebar alltså att gruppen forsokte gora en bedomning av hur stor den relativa forandringen skulle bli enligt de olika basalternativen. Denna analys gjordes skilt for varje dryckeskategori. En partiell avveckling av detaljhandelsmonopolet, dvs. en situation dar Ol med mer an 3.7 viktprocent alkohol samt svaga viner skulle saljas i alia livsmedelsaffarer, skulle enligt forskargruppen leda till att olkonsumtionen skulle oka med 15 och vinkonsumtionen med 25 procent, medan spritdryckskonsumtionen skulle. sjunka med 5 procent. En total avveckling av detaljhandelsmonopolet skulle i sin tur oka konsumtionen av ol med 15 procent, konsumtionen av vin med 20 procent, och konsumtionen av spritdrycker med 10 procent. Detta ansåg gruppen vara en konservativ bedomning, dvs. ett slags minimiforandringar - och understrok att man inte alls skulle bli forvånad om forandringarna blir avsevart storre. I sin bedomning av vilka konsekvenser forandringar i tillgangligheten skulle få utgick forskargruppen från de undersokningar som gjorts i både Norden och USA. Vi har ju i Norden erfarenheter bl.a. från hur det gick nar mellanolet i Sverige slapptes fritt 1965, for att sedan igen forbjudas 1977 (se t.ex. Noval & Nilsson 1984; Salomaa 1993), från experimentet med forsiiljning av starkol i livsmedelsaffarerna i två lan i Sverige under åren (APU 1971), från frislappandet av mellanolet i Finland 1969, samtidigt som man gjorde en totalreform av alkohollagstiftningen (se t.ex. Makela & Osterberg 1975; Miikela & Sulkunen & Osterberg 1981) samt frislappandet av olet på Island 1989 (Olafsd6ttir 1991). De nordamerikanska erfarenheterna sammanhanger med avvecklingen av detaljhandelsmonopolet ifråga om vin. Man har sedan slutet av 1960-talet slopat vinmonopolet i sex amerikanska delstater (Idaho, Iowa, Maine, Washington och West Virginia), samt i landskapet Quebec i Kanada (se Macdonald 1986; Smart 1986; Wagenaar & Holder 1990). I delstaten Iowa slopade man dessutom år 1987 detaljhandelsmonopolet ifråga om spritdrycker (Holder & Wagenaar 1990). I analysen av prisforandringarnas konsekvenser utgick forskargruppen från de priselasticiteter som Bengt Assarsson uppgav i sin undersokning, dvs. ol -1.2, viner -0.9 och spritdrycker -0.9 (Assarsson 1991). Det ar speciellt det absoluta vardet på olets pris elasticitet som i Sverige ar stort, ifall man jamfor det med resultaten från andra Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:

4 TabelI l. Bedomningar av alkoholkonsumtionens storlek i Sverige på basen av olika tillganglighetsalternativ; i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år svenska danska tyska priser priser priser detaljhandelsmonopol 6,3 8,3 11,1 monopol enbart for spritdrycker 7,1 9,3 12,3 inget monopol 7,3 9,5 12,7 undersokningar som beror de industrialiserade vasthinderna (se t.ex. Orstein & Levy 1984; Olsson 1991; Osterberg 1993). Det ar dessutom sannolikt att pris elasticitetens absoluta varde sjunker nar alkoholkonsumtionen okar. Av de har orsakerna beslot gruppen att i sina analyser anvanda sig av lagre elasticitetsvarden an Assarsson hade anvant. De elasticiteter man utgick ifrån var for olets del -0.6, for vinernas -0.7 och for spritdryckernas del Nar man som utgångspunkt tog konsumtionen år 1992 (i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år), gav ovannamnda elasticiteter foljande resultat (tabeli 1). Sverige: vilka blir alkoholskadeverkningarna? Innan man i Holders grupp borjade transformera den kalkylerade konsumtionsokningen till okningar av alkoholskadorna forsokte man beakta forandringarna i den icke-registrerade alkoholkonsumtionen. Det ar ju namligen uppenbart au en overgång till en tysk prisnivå, samtidigt med en total avveckling av detaljhandelsmonopolet, inte bara okar forsaljningen av alkoholdrycker utan också minskar den icke-registrerade konsumtionen. Storleken på den sistnamnda i Sverige har i olika undersakningar uppskattats till c liter per vuxen invånare (se Kolk 1993; Kiihlhorn 1993). Sammansattningen av den icke-registrerade konsumtionen i Sverige ar sådan au denna inte helt skulle forsvinna, också om alkoholens tillganglighet skulle oka betydligt jamfort med i dag. Oberaende av hur strang eller hur liberal den svenska alkoholpolitiken ar kommer svenskarna också i fortsauningen att konsumera alkohol nar de reser utomlands. De kommer också au fortsat- TabelI 2. Kalkylerad okning av dodligheten i Sverige som en foljd av okad alkoholkonsumtion; merdodlighet per år i relation tillokningen av alkoholkonsumtionen i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år okning av merdodlighet merdodlighet alkohol- i relation till den i relation till konsumtionen sammanlagda olika dodsorsaker dodligheten 1, , , , ta med au inhandla tax-free alkohol, aven om pris erna i Sverige skulle sankas till tysk nivå - också tyskarna sjalva kaper ju tax-free drycker. Med dessa motiveringar kom Holder-gruppen till au en overgång till tysk prisnivå, i kombination med en total avveckling av detaljhandelsmonopolet, skulle minska den icke-registrerade alkoholkonsumtionen med c. 1.5 liter. Okningen av den faktiska totalkonsumtionen skulle darmed stanna vid c. 5 liter, och inte stiga till 6.4 liter (som vi kan utlasa ur tabell 1). Far berakningen av den akade alkoholkonsumtionens inverkan på den alkoholbetingade dadligheten anvande Holder-gruppen sig av två olika berakningsgrunder. I den ena utgick man från den sammanlagda dodligheten, och beraknade vilken inverkan den okade alkoholkonsumtionen skulle få på denna. I den andra utgick man från diverse alkoholbetingade dadsorsaker, t.ex. leverchirras, och från sådana dadsorsaker dar alkoholen spelar en betydande rall, t.ex. våldsam dod (se narrnare Norstram 1993). I det har analysschemat bedomdes konsekvenserna av den okade alkoholkonsumtionen skilt for varje enskild dodsorsak, varefter de okade dodlighetstalen adderades. Resultaten av kalkylen återges i tabell 2. Analysen for Norges del Den rapport som galler Norge ar till sin uppbyggnad likartad med den svenska. Det galler aven den modell som anvandes i analysen av hur de olika alternativen skulle påverka den norska alkoholkonsumtionen. DarfOr kommer jag har att enbart fasta mig vid de viktigaste skillnaderna mel- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:

5 TabelI 3. Bedomningar av alkoholdryckernas pris i Norge enligt dryckeskategori under olika betingelser: "svensk", "dansk" respektive "tysk" modell; priserna i procent av nuvarande priser i Norge nuvarande svenska danska tyska prisnivå priser priser priser i Norge ol viner spritdrycker TabelI 4. Bedomningar av alkoholkonsumtionens storlek i Norge under olika tillgonglighetsbetingelser; i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år norska svenska danska tyska priser priser priser priser detaljhandelsmonopol 4,7 6,2 7,4 9,8 monopol enbart for spritdrycker 5,1 6,7 7,9 10,8 inget monopol 5,3 6,9 8,1 11,1 lan de två Hinderna. Den forsta viktiga skillnaden mellan Norge och Sverige galler mellanolet. Till skillnad från i Sverige saljs mellanol i livsmedelsaffarerna i Norge. Forandringen skulle darfor bli mindre an i Sverige, eftersom en partiell avveckling av detaljhandels monopolet enbart skulle berora starkolet och de svaga vinerna. Av den har orsaken antog forskargruppen, ledd av Ole-Jørgen Skog, att olkonsumtionen kommer att bibehållas på samma nivå, trots att detaljhandelsmonopolet delvis skulle avvecklas. Daremot raknade man med en något storre okning av vinkonsumtionen an i Sverige, eller 50 procent. Det ar ju att observera att vinkonsumtionen i Sverige ar storre an i Norge och Finland. Minskningen av spritdryckskonsumtionen i samband med en delvis avveckling av detaljhandelsmonopolet beraknades i sin tur uppgå till 10 procent. Hall man helt skulle skrota detaljhandelsmonopolet skulle c livsmedelsaffarer få ratt att salufora alkoholdrycker, utover Vinmonopolets 109 butiker. Också i detta alternativ raknade Skoggruppen med att olkonsumtionen skulle stanna på nuvarande mva. Vinkonsumtionen beraknades oka med 40 % och spritdryckerna med 15 %. En annan betydande skillnad mellan landerna ar att alkoholbeskattningen i Norge ar hogre an i Sverige. Darfor har man i den norska rapporten utover den "danska" och den "tyska" modellen också granskat den "svenska" modellen. Alkoholprisernas forandringar utgående från dessa tre modeller presenteras enligt dryckeskategori i tabell 3. Också de varden på priselasticiteterna som anvants i analysen avviker till en del från dem som anvandes i den svenska rapporten. I de norska analyserna ar elasticiteterna: spritdrycker -0.8, viner -0.8 och ol -0.6 (se narrnare Skog et al. 1993, 1-9). Då dessa siffror satts in i samma analysschema som i fallet Sverige ovan, får vi de konsumtionsmangder som finns återgivna i tabell 4. Okningen av den alkoholbetingade dodligheten i Norge har beraknats for den handels e att den faktiska totalkonsumtionen (både den registrerade och den icke-registrerade konsumtionen) okar med 1 liter, med 2,5 liter respektive 5 liter. Scenariet med en nettookning av totalkonsumtionen på 1 liter beskriver en situation, dar tillgangligheten ar oforandrad, men pris erna har sjunkit till svensk nivå. Nettookningen på 2,5 liter står for en situation, dar monopolet skrotats for de svaga dryckernas del och priserna sjunkit till dansk nivå, medan en nettookning på 5 liter slutligen återspeglar den situation, dar det inte langre finns något detaljhandelsmonopol och dar pris erna harmoniserats nastan till tysk nivå. Motsvarande okning av den alkoholbetingade dodligheten skulle enligt Skog-gruppen vara av storleksklassen 300, 850 respektive Finland: konsekvenser for alkoholkonsumtionen Totalforsaljningen av ol kommer knappast att oka i Finland ifall man skulle borja salufora svaga viner och starkai aven i de livsmedelsaffarer och cafeer som i dag har ratt att salja mellanol, utover AIkos 248 butiker och utskankningsrestauranger. Detta kan motiveras med att olets tillganglighet redan nu ar synnerligen god, och att den konsumtionsokning som skulle folja av ett mer tillgangligt starkai skulle kompenseras av att Olet i viss utstrackning skulle Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 17, 1994:

6 ersattas av viner. Forsaljningen av viner kunde daremot oka med c. 60 procent, medan forsrujningen av spritdrycker minskar med 5 procent. Den har berakningen grundar sig på medeivardet av de forandringar som skedde nar man avveeklade detaljhandelsmonopolet for vin i Iowa oeh West Virginia (se niirmare Wagenaar & Holder 1990; Osterberg 1992; Osterberg 1993; Holder et al. 1993, 43-47; Skog et al. 1993, 20-22) Ifall AIkos detaljhandelsmonopol helt skulle skrotas kan man andå vanta sig at: olkonsumtionen skulle bibehållas på i stort sett samma nivå som i dag. Okningen av vinkonsumtionen beraknas till 50 procent och okningen av spritdryckskonsumtionen till 10 procent. Motiveringarna till dessa siffror kan man, forutom av det som konstaterats tidigare, hitta i de erfarenheter man i USA gjort av vad som hander nar detaljhandelsmonopolet for viner och spritdrycker avvecklas (se narrnare Holder & Wagenaar 1990; Osterberg 1992; Holder et al. 1993, 43-47; Skog et al. 1993, 20-22). De HnHindska alkoholpriserna påverkas av prisnivån i Tyskland. Eftersom denna påverkan emellertid sker via Danmark och Sverige, och dessutom sammanhanger både med villkoren for granshandeln och hur denna regleras, har vi inte har någon anledning att taia om vare sig de danska eller de tyska priserna i någon speciellt exakt mening. Berakningarna nedan bygger darfor snarare på två alternativa scenarier, som visserligen kan beskrivas med begreppen "dansk" respektive "tysk" modell, men som andå enbart ar exempel på vad som eventuellt kan handa. I den "danska" modellen antar man att spritdryckernas priser sjunker med 20 procent, vinernas med 30 procent och olets med 40 procent. I den "tyska" skulle motsvarande prissankningar i alia dryckeskategorier vara 50 procent. Maija Salo kom i sin analys av detaljhandelsforsaljningen av alkoholdrycker under åren till att priselasticiteten for spritdrycker var -1.0, for viner -1.3 och for ol -0.6 (Salo 1990). Om man for Finlands del på motsvarande satt anpassar vardena på priselasticiteterna, får man foljande elasticiteter: spritdrycker -0.7, viner -0.8 och ol Nar ovanstående siffror matas in i den modeli som tidigare anvandes for Sverige och Norge, TabelI 5. Bedomningar av alkoholkonsumtionens storlek i Finland under olika tillgonglighetsbetingelser; i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år finska danska tyska priser priser priser detaljhandelsmonopol 8,4 10,3 12,3 monopol enbart for spritdrycker 9,0 11,1 13,3 inget monopol 9,2 11,4 13,7 kommer vi till de konsumtionsmangder som presenteras i tabeli 5. Jåreforelse av kalkylerna Jukka Salomaa har i ett par av sina rapporter antingen tangerat eller direkt analyserat samma problem som Holders och Skogs forskargrupper. Vi såg i tabeli 5 att en fullstandig avveckling av detaljhandelsmonopolet i Finland skulle oka alkoholkonsumtionen per invånare med en knapp liter, medan Salomaa år 1991 uppskattaje att konsumtionsokningen i motsvarande situation skulle uppgå till liter. Denna skattning bygger på de erfarenheter man Hck i samband med att detaljhandelsmonopolet avvecklades i USA (Salomaa 1991; berakningar utforda av Salomaa 1994). Då Saloma a analyserade alkoholkonsumtionen i OECD-Ianderna kom han samtidigt att bedoma också effekterna av monopolsystemet. Han konstaterade då att alkoholkonsumtionen per capita i Finland år 1992 hade kunnat vara ungefar 1.3 liter hagre, ifall vi inte hade haft något alkoholmonopol (Salomaa 1990; berakningar gjorda av Salomaa 1994). Enligt tabeli 5 skulle en halvering av alkoholpriserna i Finland, dvs. en sankning nastan till tysk nivå, vilket ar detsamma som genomsnittet inom EU, ha okat alkoholkonsumtionen per capita med något mer an 3 liter. I Salomaas OECDrapport uppskattas motsvarande siffra till c. 2-3 liter (Salomaa 1990; berakningar av Salomaa 1994). Vi kan ytterligare notera att Antti Somervuori har beraknat att en sankning av spritdryckernas och vinernas pris med 30 procent, respektive olets med 15 procent, skulle hoja alkoholkonsumtionen med 11 procent. Matar vi in Somer- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:

7 vuoris antaganden i den modeli som ligger bakom siffrorna i tabeli 5 får vi som resultat en konsumtionsokning på 17 procent. Enligt tabeli 5 skulle den samverkande effekten av okad tillganglighet och prisforandringar som mest hoja alkoholkonsumtionen i Finland med c. 4 liter per capita. I sin analys av motsvarande forandrings effekter kommer Salomaa till 3-4 liter per capita, vilket innebar att de två analyserna således inte namnvart skiljer sig från varandra. Detta okar givetvis inte kalkylernas tillforlitlighet specielit mycket - de bygger ju alia på samma bas data och på likartade antaganden och modeller. Det ar visserligen intressant att konstatera, att Holder-gruppen tillmater effekterna av en okad tillganglighet mindre bet ydelse an effekterna av prisforandringar. De anser också forandringarna i tillganglighet vara av klart mindre bet ydelse an Salomaas rapporter ger sken av. Det ar darfor aht skal att ta Holder-gruppen på orden nar den konstaterar att de effekter som sammanhanger med tillgangligheten ar att betrakta som minimivarden. Det har utesluter forvisso inte det faktum att också Salomaa i sin rapport kommer till att en harmonisering av pris erna till europeisk nivå skulle hoja konsumtionsnivån mer an en motsvarande harmonisering ifråga om tillganglighet. I tabell 5 skattas att alkoholkonsumtionen enligt den "danska" modellen (danska priser, inget alkoholmonopol) skulle vara cirka 8,8 liter per invånare. Som jamforelse kan konstateras att alkoholkonsumtionen i Danmark år 1992 var 9,9 liter och i Italien 8,4 liter. Enligt den "tyska" modellen (tyska priser, inget alkoholmonopol) forutspår tabeli 5 en konsumtion i Finland på 11,1 liter. I Tyskland var konsumtionen per invånare 10,9 liter år 1992 och i Frankrike, det land som leder konsumtionsstatistiken 11,9 liter. Åven om det alltså inte finns någon enhetlig konsumtions nivå i Europa, kan vi andå generaliserande konstatera att en tillganglighet på mellaneuropeisk nivå skulle oka också vår konsumtion till Belgiens, Osterrikes och Tysklands nivå. Resultatet kan som sådant tyckas trivialt; i praktiken skulle det dock handia om en okning av alkoholkonsumtionen med 60 procent, en motsvarande okning av alkoholskadorna och darmed foljande belastningar samt ett sammanbrott for statens alkoholinkomster. Diskussion Det ar problematiskt att bedoma effekterna av stora forandringar, eftersom en beskrivning av den hypotetiska varld som foljer på forandringarna forutsatter att man gjort ett stort antal olika antaganden på olika nivåer. Holders grupp har t.ex. gjort sina kalkyler som om alternativen hade forverkligats år 1993, och som om deras "permanenta" effekt, som i verkligheten kanske kommer att visa sig inom c. fem år, redan hade varit verklighet år Man var med andra ord inte intresserade av de ytterlighetsfenomen som eventuelit foljer på den forsta entusiasmen, eller på de efterslapningseffekter som fororsakas av långsam tandning, utan, kunde man saga, av det forsta balanstillstånd som uppstår på medellång sikt. Ett annat satt att i stora drag konkretisera kalkylerna ar att saga att man forsokt bedoma hur alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna skulle te sig fram till slutet av detta årtionde ifall de uppstiillda alternativen hade forverkligats har och nu, och ifall aha andra faktorer som påverkar alkoholkonsumtionen under de narmaste åren hade bibehållits oforandrade. Svårigheten i berakningar av det har slaget ar att man inte forsoker, eller ens formår, bedoma vilka de kumulativa kulturella effekterna av forandringarna kan tankas bli. Man tar t.ex. inte stallning till långtidseffekterna av att vin skulle borja saluforas i livsmedelsaffarer. Vi behover t.ex. bara tanka på den mojligheten att vinet som en foljd av okad tillganglighet och lagre priser efter ett par decennier har blivit en vasentlig del av nordbons måltidsvanor. Med dessa anmarkningar vill jag inte forneka det legitirna i kalkylerna. Jag vill bara påminna om att bedomningar av de effekter stora f6randringar har alltid ar forenade med många problem och betydande osiikerhetsfaktorer. Man kan i sjiilva verket saga att syftet med ovannamnda kalkyler inte har varit att åstadkomma så traffsiikra numeriska berakningar av kommande handels er som mojligt. Deras uppgift har snarare varit att producera kalkyler och scenarier som bygger på en rationeli bedomning av situationen, på en presentation av de viktigaste alternativen, och på en bedomning av de olika alternativens effekter, på basen av basta mojliga - men samtidigt en aning konservativa - faktakunskap. Det har av den orsaken att syftet Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. 11, 1994:

8 med kalkylerna ar att fungera som en utgångspunkt och inte ett rattesnore for diskussionen. I den har diskussionen ar det sedan fritt fram for alia dem som t.ex. tror att vinet och olet kommer att ersatta mjolkens och vattnets plats på det finlandska matbordet att presentera sina egn a bedomningar utgående från den baskunskap som finns till hands. I sjalva verket ar verkligheten sjalv, med dess snabba forandringar, ett avsevart storre hot mot kalkylernas aktualitet. Man behover bara konstatera att EU-kommissionen, sedan den offentliggjort de har berorda rapporterna gallande Sverige och Norge i november 1993, for sin del i december 1993 accepterat att detaljhandelsmonopolen i Sverige och Finland blir bestående losningar (se Regeringens proposition 1993/94:136, bilaga 2). Finland och Sverige (och i korrekturskedet aven Norge) har dessutom i samband med sina medlemsforhandlingar fått ratt au under en overgångstid begransa inforseln av alkoholdrycker från ett annat EU-land: under de två forsta åren som medlemmar ar maximimangderna 1 liter spritdrycker eller 3 liter starkviner och 5 liter svaga viner och 15 liter ol. Två år efter anslutningen ar det meningen att man skall återvanda till forhandlingsbordet for att diskutera begransningarnas vidare ode på basen av de erfarenheter man fått. Det ser alltså inte langre ut som om ett eventuelit EU-medlemskap med nodvandighet skulle leda till att detaljhandelsmonopolet skrotas, vare sig partielit eller totalt, eller till att alkoholpriserna som en foljd av en okad granshandel skulle sjunka ner till en tysk, eller ens en dansk nivå. En annan sak ar sedan att forandringar av det har slaget kan drivas fram också av faktorer inom de nordiska landerna sj alva - och då vore ju kalkylerna aktuella igen. LITTERATUR Oversattning: Thomas Rosenberg Assarsson, Bengt: Efterfrågan på alkohol i Sverige I: Alkoholbeskattningen. SOU 1991:5. Stockholm 1991 HibeIl, Bjorn: Pressen på den svenska alkoholpolitiken okar. Alkohol och narkotika 84 (1990): 1, 6-11 Holder, Harold D. & Giesbrecht, Norman & Norstrom, Thor & Olsson, Orvar & Osterberg, Esa & Skog Ole-Jørgen: Assessment of consequences resulting from the elimination of the Swedish alcohol retailing monopoly ("Systembolaget"). Systembolaget, November 1993 Holder, Harold D. & Wagenaar, Alexander c.: Effects of the elimination of a state monopoly on distilled spirits' retail sales. A time-series analysis of Iowa. British Journal of Addictions 85 (1990): 12, Kolk, Thomas: Alkoholkonsumtionens 'morkerta!'. Analys och beriikning. Den 25 mars 1993 Kolstad, Helge (red.): Nordisk alkoholpolitik. Beskrivelse og vurdering av alkoholpolitiske tiltak i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige. Avholdsfolkets Landsnemd. Oslo 1993 Kiihlhorn, Eckart: Statistikford och icke-statistikford alkohol. December 1993 Macdonald, Scott: The irnpact of increased availability of wine in grocery stores on consumption: Four case histories. British Journal of Addiction 81 (1986): 3, Miikelii, Klaus & Osterberg, Esa: Ol i briinnvinsland. Alkoholpolitik 38 (1975): 4, Miikelii, Klaus & Sulkunen, Pekka & Osterberg, Esa: Suomen viikijuomaolot (Alkoholforhållanden i Finland ). I: Sosiaalipolitiikka Sosiaalipoliittisen yhdistyksen vuosikirja Vol. 6, s Vammala 1981 Norstrom, Thor: Projektioner av alkoholskadeutvecklingen i Sverige. Nordisk Alkoholtidskrjft 10 (1993): 5, Noval, Stanley & Nilsson, Tom: Mellanolets effekt på konsumtionsnivån och tillviixten hos den totaia alkoholkonsumtionen. I: Nilsson, Tom (red.): Niir mellanolet forsvann. Linkoping 1984 Olafsd6ttir, Hildigunnur: The entrance of beer and the persistence of spirit culture. Paper presented at the 17th Annual Alcohol Epidemiology Symposium. Sigtuna, Sweden June 1991 Olsson, Orvar: Prisets och inkomstens bet ydelse for alkoholbruk, missbruk och skador. Stockholm: CAN, 1991 Ornstein, Stanley L & Levy, David: Price and income elasticities and the demand for alcoholic beverages. P In: Galanter, Marc (ed.): Recent developments in alcoholism. Plenum, New York 1983 Regeringens proposition 1993/94:136, bilaga 2 Salo, Maija: Alkoholijuomien viihittiiiskulutuksen analyysi vuosilta Taloudellinen tutkimus ja suunnittelu Nro 16. Aiko, Helsinki 1990 Salomaa, Jukka: Alkoholin kulutus eriiissii OECD-maissa vuosina (Alkoholkonsumtionen i endel OECD-liinder åren ). Oy AIko Ab, Ekonomisk forskning och planering. Forskningsrapport nr 16. Helsinki 1990 Salomaa, Jukka: Mietojen juomien viihittiiismyynnin vapauttamisen vaikutuksista alkoholin kulutukseen Suomessa (Effekterna av en avreglering av detaljhandeln med svaga drycker på alkoholkonsumtionen i Finland). Oy Aiko Ab, Ekonomisk forskning och planering. Intern rapport, December 1991 Salomaa, Jukka: Varken mellanol eller prisnivå forkiarar konsumtionsskillnaderna mellan Finland och Sverige. Nordisk Alkoholtidskrjft 10 (1993): 6, Salomaa, Jukka: Kalkyler som Salomaa levererat til! forfatta- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:

9 ren, 1994 Skog, Ole-Jørgen & Horverak, Øyvind & Nordlund, Sturla & Norstrom, Thor: Vurdering av konsekvenser av ulike endringer i omsetningsform og priser for alkohol i Norge. SIFArapport Nr 4/93. Oslo 1993 Smart, Reginald G.: The impact on consumption of selling wine in grocery stores. Alcohol and Alcoholism 21(1986): 3, Svenska folkets alkoholvanor. Rapport från alkoholpolitiska utredningen. SOU 1971:77. Stockholm 1971 Tigerstedt, Christoffer (red.): EG, alkohol och Norden. NAD-publikation Nr 19. Nordiska namnden for alkohol- och drogforskning. Helsingfors 1990 Wagenaar, Alexander C. & Holder, Harold D.: A change from public to private saie of wine: results from natural experiments in Iowa and West Virginia. Journal of Studies on Alcohol 52 (1991): 2, Osterberg, Esa: Vin i livsmedelshandeln i West Virginia och Iowa. Nordisk Alkoholtidskrift 9 (1992): 4, Osterberg, Esa: GlobaI status of alcohol control research. Alcohol HeaIth & Research World 17 (1993): 3, Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994: