Om alkoholpolitiken urholkas

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om alkoholpolitiken urholkas"

Transkript

1 ESA bsterberg Om alkoholpolitiken urholkas dricker vi då som mellaneuropeer? Esa Osterberg: If aleohol poliey measures would be given up altogether. Or how much aleohol Finns would be eonsuming as Central Europeans Esa Osterberg: Om alkoholpolitiken urholkas - vi då som mellaneuropeer? drieker A study estimating the changes in alcohol consumption and problems in Sweden was published in November Its purpose was to estimate changes in alcohol consumption and alcohol-related problems if the State alcohol retailing monopoly (System bol aget) is modified (permits beer and wine sales in private grocery stores) or if the monopoly is eliminated entirely. Also, the effect of possibie price changes on alcohol consumption was estimated. Two scenarios were considered: Swedish alcohol prices resembling approximately current alcohol prices in Denmark and, secondly, current alcohol prices approximating current alcohol prices in Germany. This article reviews the Swedish study and a similar study conducted in Norway. Similar estimates are calculated for Finland and the results are compared with other future predictions. According to different calculations the possibie price changes will have a greater effect on consumption than increases in alcohol availability. If alcohol prices are decreased to the German level and if alcohol availability were in Finland like it is in Germany today, alcohol consumption would increase about 4 litres per capita. This would mean a mean per capita alcohol consumption of 11.5litres ayear. I november 1993 publicerades en studie som behandlade de eventuella forandringarna i alkoholkonsumtion och -skador i Sverige. Undersokningen skulle uppskatta hur konsumtion och skador forandras om det statliga alkoholmonopolet andrar karaktar, så att ol och vin får sal jas i livsmedelshandeln, eller om monopolet helt och hållet upphor. Vidare skattades effekterna av mojliga prisforandringar på alkoholkonsumtionen. Två scenarier beaktades: ett, enligt vilket de svenska priserna skulle ligga ungefar på Danmarks nivå; ett annet, dar alkoholpriserna antogs narma sig den nuvarande prisnivån i Tyskland. Denna artikel refererar den svenska studien och en liknande, som genomforts i Norge. Skattningar gors darefter for alkoholkonsumtionen i Finland, och resultaten jamfors med andra prognoser. Enligt olika berakninger skulle prisandringarna ha storre effekt på konsumtionen an en okad tillganglighet till alkohol (ex.vis i livsmedelsbutiker). Om priserna sanks till den tyska nivån och om alkoholen vore lika lattillganglig i Finland som i Tyskland idag, skulle alkoholkonsumtionen stiga med ungefar 4 liter per capita. Detta skulle innebara en alkoholkonsumtion på 11,5 liter alkohol per capita och år i Finland. Key words: Alcohol policy, consumtion, monopoly, availability, pricing policy, forecasting, deregulation, EU, EEA, Scandinavia På vårvintern 1993 foreslog Systembolagets VD Gabriel Romanus for Harold Holder, forskningschef vid Prevention Research Center, au denne skulle samla en internationell forskargrupp for au utreda på vilket satt det faktum att alkoholen i Sverige eventuellt blir mera tillganglig kommer att påverka alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna. Det var framfor allt två frågor som intresserade Romanus. Han ville for det forsta veta vilka konsekvenserna blir om man borjar salufora ol, vin och spritdrycker forutom i Systembolaget också i landets livsmedelsaffarer. For det andra ville han veta vad som hander om, farutom att tillgangligheten okar som ovan, dessutom priserna till år 1996 skulle sjunka med 50 procent. De frågor Romanus staller anknyter till den diskussion som forts i både Sverige och de ovriga Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:

2 nordiska Hinderna kring vilka effekter den europeiska integrationen kan forvantas få nar det galler alkoholdryckernas tillganglighet och prisnivå (se t.ex. Tigerstedt 1990; Kolstad 1993). Harold Holders forskargrupp blev klar med sitt arbete i november Ungefar vid samma tidpunkt publicerades en liknande analys av situationen for Norges del, gjord av Ole-Jørgen Skog m.fl. Den senare rapporten hade bestallts av det norska finansministeriet. Jag skall i den har artikeln redogora for dessa två utredningar, och gora motsvarande berakningar av på vilket satt en okad tillganglighet kommer att inverka på alkoholkonsumtionen i Finland. Sverige: alternativen I sin analys av effekterna av en okad tillganglighet utgick Holder-gruppen ifråga om alkoholpriserna från två olika alternativ. I det forsta utgick man från att alkoholpriserna skulle sjunka ungefar till den nuvarande prisnivån i Danmark. Detta alternativ kunde bli verklighet t.ex. om Sverige blir medlem av EU, vilket skulle innebara att granskontrollen lindras betydligt, eller helt forsvinner. Detta skulle i sin tur leda till en okad inforsel av alkoholvaror från Danmark, vilket skulle tvinga Sverige att sanka alkoholdryckernas beskattning och prisnivå - ifall man vill att inkomsterna från alkoholforsaljningen stannar inom landet, och inte forsvinner i den danska statens kassakistor. Prisnivån i Sverige och Danmark skulle darigenom narma sig varandra. Eftersom det alltid ar forbundet med vissa kostnader att gora inkopsresor over gransen kunde man andå bibehålla en något hogre beskattning och prisnivå i Sverige, utan att granshandeln fordenskull skulle uppnå oacceptabla proportioner. Å andra sidan har man i Danmark i borjan av 1990-talet halverat acciserna på vin och ol, och det ar uppenbart att de danska alkoholpriserna som ett resultat av den europeiska integrationen kommer att sjunka ytterligare under de narmaste åren. Forskargruppen forsokte darfor inte gora någon exakt prisjamforelse mellan Sverige och Danmark. Man forsokte inte heller bedoma hur många procent hogre de svenska pris erna kunde tillåtas forbli. I de kalkyler som gjordes bedomde man att forverkligandet av en "dansk modell" skulle innebara att spritdryckerna går ner med 15 procent. For vinernas del skulle minskningen vara 25 procent, och for olens del 50 procent. I det andra alternativet jamforde Holdergruppen med prisnivån i Tyskland. I den dansktyska granshandeln har olet och vinerna spelat en betydande roll, eftersom de har varit avsevart billigare i Tyskland an i Danmark. Dessutom har varje EU-medborgare sedan borjan av 1993 haft ratt att over granserna inom unionen utan specieilt tillstånd fora 110 liter ol, 90 liter svaga viner, 20 liter starkviner och 10 liter spritdrycker - och hur stora mangder som helst ifall han/hon kan bestyrka att de ar amnade for privat konsumtion. Dessa bestammelser galler aven Danmark, utom vad betraffar spritdrycker. Danmark har namligen som EU-medlem tillsvidare kunnat begransa inforselmangderna av spritdrycker. Den undantagsklausul som beviljats Danmark ifråga om spritdrycker galler for narvarande endast till borjan av Eftersom spritdryckerna ar bet ydligt billigare i Tyskland an i Danmark, skulle slopandet av undantagsbestammelserna innebara att inforseln av spritdrycker från Tyskland okar. I en sådan situation kan man vanta sig att beskattningen av spritdryckerna lindras, samtidigt som pris erna går ner, på samma satt som det under de senaste åren gått for olets och vinets del. På langre sikt ar det darfor majligt att de tyska alkoholpriserna via Danmark också kommer att påverka prisnivån i Sverige. I sjalva verket ar en dylik indirekt harmonisering av beskattning och prisnivå EU:s oppet uttalade målsattning. Dvs. om marknadskrafterna inte kan åstadkomma den efterstravade harmoniseringen ar det mojligt att man forr eller senare kommer att forverkliga den på politisk vag. Eftersom alkoholbeskattningen Tyskland representerar genomsnittet inom EU (se t.ex. Hibell1990), ar det helt realistiskt att utgå ifrån att alkoholpriserna i Sverige kommer att sjunka till den nuvarande nivån i Tyskland, låt vara att det knappast sker under den allra narmaste framtiden. Enligt Holder-gruppens bedomning kommer ett forverkligande av den "tyska modellen" att sanka de svenska priserna på foljande satt: spritdrycker med 60 procent, viner med 50 procent, och ol med 60 procent. Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. 17, 1994:

3 Nar det galler alkoholens tillganglighet utgick gruppen också från två alternativ. I det forsta utgick man ifrån att vinerna och olet skulle slappas fria, vilket skulle innebara att dessa kunde saljas också i c livsmedelsaffarer, forutom i Systembolagets butiker. Det ol man nu saljer i livsmedelsaffarerna i Sverige har en hogsta alkoholhalt på 3.5 volymprocent, medan ol av klass I i Finland har maximalt 2.8 volymprocent och mellanolet (klas s III) har over 3.~ men under 4.7 volymprocent. I praktiken har det mellanol som saljs c. 4.5 volymprocent alkohol. Det har innebar att man i de svenska livsmedelsaffarerna inte salufor något som motsvarar det finska mellanolet, utan något som befinner sig mittemellan vårt mellanol och vår pilsner. En avveckling av detaljhandelsmonopolet skulle darfor i Sverige for Olets del ha betydligt storre konsekvenser an i Finland. I det andra tillganglighetsalternativet utgick man ifrån att Systembolagets detaljhandelsmonopol helt skulle skrotas, dvs. att samtliga alkoholdrycker skulle kunna saljas också i livsmedeisaffarer. Detta alternativ kunde bli verklighet t.ex. om EFTA-domstolen skulle konstatera att detaljhandelsmonopolet strider mot EES-avtalet. Forskargruppen ansåg att en delvis avveckling av Systembolagets detaljhandelsmonopol ar ett mojligt resultat av de forhandlingar som Sverige for om ett EU-medlemskap. Man ansåg dessutom att detta ar mojligt också av rent inrikespolitiska skal. Sverige: konsekvenser for alkohol konsumtionen Det finns sammanlagt nio olika kombinationer av situationer, ifall vi utgår dels från laget i Sverige hosten 1993 och dels de olika tidigare namnda alternativen ifråga om pris och tillganglighet. I sin analys av de olika kombinationernas konsekvenser anvande Holdergruppen en multiplikativ modell, dar en viss forandring i tillganglighet och prisnivå alltid åstadkommer en relativt sett lika stor forandring, oberoende av utgångslaget (se narmare Holder et al. 1993, 40-42). Det innebar alltså att gruppen forsokte gora en bedomning av hur stor den relativa forandringen skulle bli enligt de olika basalternativen. Denna analys gjordes skilt for varje dryckeskategori. En partiell avveckling av detaljhandelsmonopolet, dvs. en situation dar Ol med mer an 3.7 viktprocent alkohol samt svaga viner skulle saljas i alia livsmedelsaffarer, skulle enligt forskargruppen leda till att olkonsumtionen skulle oka med 15 och vinkonsumtionen med 25 procent, medan spritdryckskonsumtionen skulle. sjunka med 5 procent. En total avveckling av detaljhandelsmonopolet skulle i sin tur oka konsumtionen av ol med 15 procent, konsumtionen av vin med 20 procent, och konsumtionen av spritdrycker med 10 procent. Detta ansåg gruppen vara en konservativ bedomning, dvs. ett slags minimiforandringar - och understrok att man inte alls skulle bli forvånad om forandringarna blir avsevart storre. I sin bedomning av vilka konsekvenser forandringar i tillgangligheten skulle få utgick forskargruppen från de undersokningar som gjorts i både Norden och USA. Vi har ju i Norden erfarenheter bl.a. från hur det gick nar mellanolet i Sverige slapptes fritt 1965, for att sedan igen forbjudas 1977 (se t.ex. Noval & Nilsson 1984; Salomaa 1993), från experimentet med forsiiljning av starkol i livsmedelsaffarerna i två lan i Sverige under åren (APU 1971), från frislappandet av mellanolet i Finland 1969, samtidigt som man gjorde en totalreform av alkohollagstiftningen (se t.ex. Makela & Osterberg 1975; Miikela & Sulkunen & Osterberg 1981) samt frislappandet av olet på Island 1989 (Olafsd6ttir 1991). De nordamerikanska erfarenheterna sammanhanger med avvecklingen av detaljhandelsmonopolet ifråga om vin. Man har sedan slutet av 1960-talet slopat vinmonopolet i sex amerikanska delstater (Idaho, Iowa, Maine, Washington och West Virginia), samt i landskapet Quebec i Kanada (se Macdonald 1986; Smart 1986; Wagenaar & Holder 1990). I delstaten Iowa slopade man dessutom år 1987 detaljhandelsmonopolet ifråga om spritdrycker (Holder & Wagenaar 1990). I analysen av prisforandringarnas konsekvenser utgick forskargruppen från de priselasticiteter som Bengt Assarsson uppgav i sin undersokning, dvs. ol -1.2, viner -0.9 och spritdrycker -0.9 (Assarsson 1991). Det ar speciellt det absoluta vardet på olets pris elasticitet som i Sverige ar stort, ifall man jamfor det med resultaten från andra Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:

4 TabelI l. Bedomningar av alkoholkonsumtionens storlek i Sverige på basen av olika tillganglighetsalternativ; i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år svenska danska tyska priser priser priser detaljhandelsmonopol 6,3 8,3 11,1 monopol enbart for spritdrycker 7,1 9,3 12,3 inget monopol 7,3 9,5 12,7 undersokningar som beror de industrialiserade vasthinderna (se t.ex. Orstein & Levy 1984; Olsson 1991; Osterberg 1993). Det ar dessutom sannolikt att pris elasticitetens absoluta varde sjunker nar alkoholkonsumtionen okar. Av de har orsakerna beslot gruppen att i sina analyser anvanda sig av lagre elasticitetsvarden an Assarsson hade anvant. De elasticiteter man utgick ifrån var for olets del -0.6, for vinernas -0.7 och for spritdryckernas del Nar man som utgångspunkt tog konsumtionen år 1992 (i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år), gav ovannamnda elasticiteter foljande resultat (tabeli 1). Sverige: vilka blir alkoholskadeverkningarna? Innan man i Holders grupp borjade transformera den kalkylerade konsumtionsokningen till okningar av alkoholskadorna forsokte man beakta forandringarna i den icke-registrerade alkoholkonsumtionen. Det ar ju namligen uppenbart au en overgång till en tysk prisnivå, samtidigt med en total avveckling av detaljhandelsmonopolet, inte bara okar forsaljningen av alkoholdrycker utan också minskar den icke-registrerade konsumtionen. Storleken på den sistnamnda i Sverige har i olika undersakningar uppskattats till c liter per vuxen invånare (se Kolk 1993; Kiihlhorn 1993). Sammansattningen av den icke-registrerade konsumtionen i Sverige ar sådan au denna inte helt skulle forsvinna, också om alkoholens tillganglighet skulle oka betydligt jamfort med i dag. Oberaende av hur strang eller hur liberal den svenska alkoholpolitiken ar kommer svenskarna också i fortsauningen att konsumera alkohol nar de reser utomlands. De kommer också au fortsat- TabelI 2. Kalkylerad okning av dodligheten i Sverige som en foljd av okad alkoholkonsumtion; merdodlighet per år i relation tillokningen av alkoholkonsumtionen i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år okning av merdodlighet merdodlighet alkohol- i relation till den i relation till konsumtionen sammanlagda olika dodsorsaker dodligheten 1, , , , ta med au inhandla tax-free alkohol, aven om pris erna i Sverige skulle sankas till tysk nivå - också tyskarna sjalva kaper ju tax-free drycker. Med dessa motiveringar kom Holder-gruppen till au en overgång till tysk prisnivå, i kombination med en total avveckling av detaljhandelsmonopolet, skulle minska den icke-registrerade alkoholkonsumtionen med c. 1.5 liter. Okningen av den faktiska totalkonsumtionen skulle darmed stanna vid c. 5 liter, och inte stiga till 6.4 liter (som vi kan utlasa ur tabell 1). Far berakningen av den akade alkoholkonsumtionens inverkan på den alkoholbetingade dadligheten anvande Holder-gruppen sig av två olika berakningsgrunder. I den ena utgick man från den sammanlagda dodligheten, och beraknade vilken inverkan den okade alkoholkonsumtionen skulle få på denna. I den andra utgick man från diverse alkoholbetingade dadsorsaker, t.ex. leverchirras, och från sådana dadsorsaker dar alkoholen spelar en betydande rall, t.ex. våldsam dod (se narrnare Norstram 1993). I det har analysschemat bedomdes konsekvenserna av den okade alkoholkonsumtionen skilt for varje enskild dodsorsak, varefter de okade dodlighetstalen adderades. Resultaten av kalkylen återges i tabell 2. Analysen for Norges del Den rapport som galler Norge ar till sin uppbyggnad likartad med den svenska. Det galler aven den modell som anvandes i analysen av hur de olika alternativen skulle påverka den norska alkoholkonsumtionen. DarfOr kommer jag har att enbart fasta mig vid de viktigaste skillnaderna mel- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:

5 TabelI 3. Bedomningar av alkoholdryckernas pris i Norge enligt dryckeskategori under olika betingelser: "svensk", "dansk" respektive "tysk" modell; priserna i procent av nuvarande priser i Norge nuvarande svenska danska tyska prisnivå priser priser priser i Norge ol viner spritdrycker TabelI 4. Bedomningar av alkoholkonsumtionens storlek i Norge under olika tillgonglighetsbetingelser; i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år norska svenska danska tyska priser priser priser priser detaljhandelsmonopol 4,7 6,2 7,4 9,8 monopol enbart for spritdrycker 5,1 6,7 7,9 10,8 inget monopol 5,3 6,9 8,1 11,1 lan de två Hinderna. Den forsta viktiga skillnaden mellan Norge och Sverige galler mellanolet. Till skillnad från i Sverige saljs mellanol i livsmedelsaffarerna i Norge. Forandringen skulle darfor bli mindre an i Sverige, eftersom en partiell avveckling av detaljhandels monopolet enbart skulle berora starkolet och de svaga vinerna. Av den har orsaken antog forskargruppen, ledd av Ole-Jørgen Skog, att olkonsumtionen kommer att bibehållas på samma nivå, trots att detaljhandelsmonopolet delvis skulle avvecklas. Daremot raknade man med en något storre okning av vinkonsumtionen an i Sverige, eller 50 procent. Det ar ju att observera att vinkonsumtionen i Sverige ar storre an i Norge och Finland. Minskningen av spritdryckskonsumtionen i samband med en delvis avveckling av detaljhandelsmonopolet beraknades i sin tur uppgå till 10 procent. Hall man helt skulle skrota detaljhandelsmonopolet skulle c livsmedelsaffarer få ratt att salufora alkoholdrycker, utover Vinmonopolets 109 butiker. Också i detta alternativ raknade Skoggruppen med att olkonsumtionen skulle stanna på nuvarande mva. Vinkonsumtionen beraknades oka med 40 % och spritdryckerna med 15 %. En annan betydande skillnad mellan landerna ar att alkoholbeskattningen i Norge ar hogre an i Sverige. Darfor har man i den norska rapporten utover den "danska" och den "tyska" modellen också granskat den "svenska" modellen. Alkoholprisernas forandringar utgående från dessa tre modeller presenteras enligt dryckeskategori i tabell 3. Också de varden på priselasticiteterna som anvants i analysen avviker till en del från dem som anvandes i den svenska rapporten. I de norska analyserna ar elasticiteterna: spritdrycker -0.8, viner -0.8 och ol -0.6 (se narrnare Skog et al. 1993, 1-9). Då dessa siffror satts in i samma analysschema som i fallet Sverige ovan, får vi de konsumtionsmangder som finns återgivna i tabell 4. Okningen av den alkoholbetingade dodligheten i Norge har beraknats for den handels e att den faktiska totalkonsumtionen (både den registrerade och den icke-registrerade konsumtionen) okar med 1 liter, med 2,5 liter respektive 5 liter. Scenariet med en nettookning av totalkonsumtionen på 1 liter beskriver en situation, dar tillgangligheten ar oforandrad, men pris erna har sjunkit till svensk nivå. Nettookningen på 2,5 liter står for en situation, dar monopolet skrotats for de svaga dryckernas del och priserna sjunkit till dansk nivå, medan en nettookning på 5 liter slutligen återspeglar den situation, dar det inte langre finns något detaljhandelsmonopol och dar pris erna harmoniserats nastan till tysk nivå. Motsvarande okning av den alkoholbetingade dodligheten skulle enligt Skog-gruppen vara av storleksklassen 300, 850 respektive Finland: konsekvenser for alkoholkonsumtionen Totalforsaljningen av ol kommer knappast att oka i Finland ifall man skulle borja salufora svaga viner och starkai aven i de livsmedelsaffarer och cafeer som i dag har ratt att salja mellanol, utover AIkos 248 butiker och utskankningsrestauranger. Detta kan motiveras med att olets tillganglighet redan nu ar synnerligen god, och att den konsumtionsokning som skulle folja av ett mer tillgangligt starkai skulle kompenseras av att Olet i viss utstrackning skulle Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 17, 1994:

6 ersattas av viner. Forsaljningen av viner kunde daremot oka med c. 60 procent, medan forsrujningen av spritdrycker minskar med 5 procent. Den har berakningen grundar sig på medeivardet av de forandringar som skedde nar man avveeklade detaljhandelsmonopolet for vin i Iowa oeh West Virginia (se niirmare Wagenaar & Holder 1990; Osterberg 1992; Osterberg 1993; Holder et al. 1993, 43-47; Skog et al. 1993, 20-22) Ifall AIkos detaljhandelsmonopol helt skulle skrotas kan man andå vanta sig at: olkonsumtionen skulle bibehållas på i stort sett samma nivå som i dag. Okningen av vinkonsumtionen beraknas till 50 procent och okningen av spritdryckskonsumtionen till 10 procent. Motiveringarna till dessa siffror kan man, forutom av det som konstaterats tidigare, hitta i de erfarenheter man i USA gjort av vad som hander nar detaljhandelsmonopolet for viner och spritdrycker avvecklas (se narrnare Holder & Wagenaar 1990; Osterberg 1992; Holder et al. 1993, 43-47; Skog et al. 1993, 20-22). De HnHindska alkoholpriserna påverkas av prisnivån i Tyskland. Eftersom denna påverkan emellertid sker via Danmark och Sverige, och dessutom sammanhanger både med villkoren for granshandeln och hur denna regleras, har vi inte har någon anledning att taia om vare sig de danska eller de tyska priserna i någon speciellt exakt mening. Berakningarna nedan bygger darfor snarare på två alternativa scenarier, som visserligen kan beskrivas med begreppen "dansk" respektive "tysk" modell, men som andå enbart ar exempel på vad som eventuellt kan handa. I den "danska" modellen antar man att spritdryckernas priser sjunker med 20 procent, vinernas med 30 procent och olets med 40 procent. I den "tyska" skulle motsvarande prissankningar i alia dryckeskategorier vara 50 procent. Maija Salo kom i sin analys av detaljhandelsforsaljningen av alkoholdrycker under åren till att priselasticiteten for spritdrycker var -1.0, for viner -1.3 och for ol -0.6 (Salo 1990). Om man for Finlands del på motsvarande satt anpassar vardena på priselasticiteterna, får man foljande elasticiteter: spritdrycker -0.7, viner -0.8 och ol Nar ovanstående siffror matas in i den modeli som tidigare anvandes for Sverige och Norge, TabelI 5. Bedomningar av alkoholkonsumtionens storlek i Finland under olika tillgonglighetsbetingelser; i liter 100 % alkohol per invånare som fyllt 15 år finska danska tyska priser priser priser detaljhandelsmonopol 8,4 10,3 12,3 monopol enbart for spritdrycker 9,0 11,1 13,3 inget monopol 9,2 11,4 13,7 kommer vi till de konsumtionsmangder som presenteras i tabeli 5. Jåreforelse av kalkylerna Jukka Salomaa har i ett par av sina rapporter antingen tangerat eller direkt analyserat samma problem som Holders och Skogs forskargrupper. Vi såg i tabeli 5 att en fullstandig avveckling av detaljhandelsmonopolet i Finland skulle oka alkoholkonsumtionen per invånare med en knapp liter, medan Salomaa år 1991 uppskattaje att konsumtionsokningen i motsvarande situation skulle uppgå till liter. Denna skattning bygger på de erfarenheter man Hck i samband med att detaljhandelsmonopolet avvecklades i USA (Salomaa 1991; berakningar utforda av Salomaa 1994). Då Saloma a analyserade alkoholkonsumtionen i OECD-Ianderna kom han samtidigt att bedoma också effekterna av monopolsystemet. Han konstaterade då att alkoholkonsumtionen per capita i Finland år 1992 hade kunnat vara ungefar 1.3 liter hagre, ifall vi inte hade haft något alkoholmonopol (Salomaa 1990; berakningar gjorda av Salomaa 1994). Enligt tabeli 5 skulle en halvering av alkoholpriserna i Finland, dvs. en sankning nastan till tysk nivå, vilket ar detsamma som genomsnittet inom EU, ha okat alkoholkonsumtionen per capita med något mer an 3 liter. I Salomaas OECDrapport uppskattas motsvarande siffra till c. 2-3 liter (Salomaa 1990; berakningar av Salomaa 1994). Vi kan ytterligare notera att Antti Somervuori har beraknat att en sankning av spritdryckernas och vinernas pris med 30 procent, respektive olets med 15 procent, skulle hoja alkoholkonsumtionen med 11 procent. Matar vi in Somer- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:

7 vuoris antaganden i den modeli som ligger bakom siffrorna i tabeli 5 får vi som resultat en konsumtionsokning på 17 procent. Enligt tabeli 5 skulle den samverkande effekten av okad tillganglighet och prisforandringar som mest hoja alkoholkonsumtionen i Finland med c. 4 liter per capita. I sin analys av motsvarande forandrings effekter kommer Salomaa till 3-4 liter per capita, vilket innebar att de två analyserna således inte namnvart skiljer sig från varandra. Detta okar givetvis inte kalkylernas tillforlitlighet specielit mycket - de bygger ju alia på samma bas data och på likartade antaganden och modeller. Det ar visserligen intressant att konstatera, att Holder-gruppen tillmater effekterna av en okad tillganglighet mindre bet ydelse an effekterna av prisforandringar. De anser också forandringarna i tillganglighet vara av klart mindre bet ydelse an Salomaas rapporter ger sken av. Det ar darfor aht skal att ta Holder-gruppen på orden nar den konstaterar att de effekter som sammanhanger med tillgangligheten ar att betrakta som minimivarden. Det har utesluter forvisso inte det faktum att också Salomaa i sin rapport kommer till att en harmonisering av pris erna till europeisk nivå skulle hoja konsumtionsnivån mer an en motsvarande harmonisering ifråga om tillganglighet. I tabell 5 skattas att alkoholkonsumtionen enligt den "danska" modellen (danska priser, inget alkoholmonopol) skulle vara cirka 8,8 liter per invånare. Som jamforelse kan konstateras att alkoholkonsumtionen i Danmark år 1992 var 9,9 liter och i Italien 8,4 liter. Enligt den "tyska" modellen (tyska priser, inget alkoholmonopol) forutspår tabeli 5 en konsumtion i Finland på 11,1 liter. I Tyskland var konsumtionen per invånare 10,9 liter år 1992 och i Frankrike, det land som leder konsumtionsstatistiken 11,9 liter. Åven om det alltså inte finns någon enhetlig konsumtions nivå i Europa, kan vi andå generaliserande konstatera att en tillganglighet på mellaneuropeisk nivå skulle oka också vår konsumtion till Belgiens, Osterrikes och Tysklands nivå. Resultatet kan som sådant tyckas trivialt; i praktiken skulle det dock handia om en okning av alkoholkonsumtionen med 60 procent, en motsvarande okning av alkoholskadorna och darmed foljande belastningar samt ett sammanbrott for statens alkoholinkomster. Diskussion Det ar problematiskt att bedoma effekterna av stora forandringar, eftersom en beskrivning av den hypotetiska varld som foljer på forandringarna forutsatter att man gjort ett stort antal olika antaganden på olika nivåer. Holders grupp har t.ex. gjort sina kalkyler som om alternativen hade forverkligats år 1993, och som om deras "permanenta" effekt, som i verkligheten kanske kommer att visa sig inom c. fem år, redan hade varit verklighet år Man var med andra ord inte intresserade av de ytterlighetsfenomen som eventuelit foljer på den forsta entusiasmen, eller på de efterslapningseffekter som fororsakas av långsam tandning, utan, kunde man saga, av det forsta balanstillstånd som uppstår på medellång sikt. Ett annat satt att i stora drag konkretisera kalkylerna ar att saga att man forsokt bedoma hur alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna skulle te sig fram till slutet av detta årtionde ifall de uppstiillda alternativen hade forverkligats har och nu, och ifall aha andra faktorer som påverkar alkoholkonsumtionen under de narmaste åren hade bibehållits oforandrade. Svårigheten i berakningar av det har slaget ar att man inte forsoker, eller ens formår, bedoma vilka de kumulativa kulturella effekterna av forandringarna kan tankas bli. Man tar t.ex. inte stallning till långtidseffekterna av att vin skulle borja saluforas i livsmedelsaffarer. Vi behover t.ex. bara tanka på den mojligheten att vinet som en foljd av okad tillganglighet och lagre priser efter ett par decennier har blivit en vasentlig del av nordbons måltidsvanor. Med dessa anmarkningar vill jag inte forneka det legitirna i kalkylerna. Jag vill bara påminna om att bedomningar av de effekter stora f6randringar har alltid ar forenade med många problem och betydande osiikerhetsfaktorer. Man kan i sjiilva verket saga att syftet med ovannamnda kalkyler inte har varit att åstadkomma så traffsiikra numeriska berakningar av kommande handels er som mojligt. Deras uppgift har snarare varit att producera kalkyler och scenarier som bygger på en rationeli bedomning av situationen, på en presentation av de viktigaste alternativen, och på en bedomning av de olika alternativens effekter, på basen av basta mojliga - men samtidigt en aning konservativa - faktakunskap. Det har av den orsaken att syftet Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. 11, 1994:

8 med kalkylerna ar att fungera som en utgångspunkt och inte ett rattesnore for diskussionen. I den har diskussionen ar det sedan fritt fram for alia dem som t.ex. tror att vinet och olet kommer att ersatta mjolkens och vattnets plats på det finlandska matbordet att presentera sina egn a bedomningar utgående från den baskunskap som finns till hands. I sjalva verket ar verkligheten sjalv, med dess snabba forandringar, ett avsevart storre hot mot kalkylernas aktualitet. Man behover bara konstatera att EU-kommissionen, sedan den offentliggjort de har berorda rapporterna gallande Sverige och Norge i november 1993, for sin del i december 1993 accepterat att detaljhandelsmonopolen i Sverige och Finland blir bestående losningar (se Regeringens proposition 1993/94:136, bilaga 2). Finland och Sverige (och i korrekturskedet aven Norge) har dessutom i samband med sina medlemsforhandlingar fått ratt au under en overgångstid begransa inforseln av alkoholdrycker från ett annat EU-land: under de två forsta åren som medlemmar ar maximimangderna 1 liter spritdrycker eller 3 liter starkviner och 5 liter svaga viner och 15 liter ol. Två år efter anslutningen ar det meningen att man skall återvanda till forhandlingsbordet for att diskutera begransningarnas vidare ode på basen av de erfarenheter man fått. Det ser alltså inte langre ut som om ett eventuelit EU-medlemskap med nodvandighet skulle leda till att detaljhandelsmonopolet skrotas, vare sig partielit eller totalt, eller till att alkoholpriserna som en foljd av en okad granshandel skulle sjunka ner till en tysk, eller ens en dansk nivå. En annan sak ar sedan att forandringar av det har slaget kan drivas fram också av faktorer inom de nordiska landerna sj alva - och då vore ju kalkylerna aktuella igen. LITTERATUR Oversattning: Thomas Rosenberg Assarsson, Bengt: Efterfrågan på alkohol i Sverige I: Alkoholbeskattningen. SOU 1991:5. Stockholm 1991 HibeIl, Bjorn: Pressen på den svenska alkoholpolitiken okar. Alkohol och narkotika 84 (1990): 1, 6-11 Holder, Harold D. & Giesbrecht, Norman & Norstrom, Thor & Olsson, Orvar & Osterberg, Esa & Skog Ole-Jørgen: Assessment of consequences resulting from the elimination of the Swedish alcohol retailing monopoly ("Systembolaget"). Systembolaget, November 1993 Holder, Harold D. & Wagenaar, Alexander c.: Effects of the elimination of a state monopoly on distilled spirits' retail sales. A time-series analysis of Iowa. British Journal of Addictions 85 (1990): 12, Kolk, Thomas: Alkoholkonsumtionens 'morkerta!'. Analys och beriikning. Den 25 mars 1993 Kolstad, Helge (red.): Nordisk alkoholpolitik. Beskrivelse og vurdering av alkoholpolitiske tiltak i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige. Avholdsfolkets Landsnemd. Oslo 1993 Kiihlhorn, Eckart: Statistikford och icke-statistikford alkohol. December 1993 Macdonald, Scott: The irnpact of increased availability of wine in grocery stores on consumption: Four case histories. British Journal of Addiction 81 (1986): 3, Miikelii, Klaus & Osterberg, Esa: Ol i briinnvinsland. Alkoholpolitik 38 (1975): 4, Miikelii, Klaus & Sulkunen, Pekka & Osterberg, Esa: Suomen viikijuomaolot (Alkoholforhållanden i Finland ). I: Sosiaalipolitiikka Sosiaalipoliittisen yhdistyksen vuosikirja Vol. 6, s Vammala 1981 Norstrom, Thor: Projektioner av alkoholskadeutvecklingen i Sverige. Nordisk Alkoholtidskrjft 10 (1993): 5, Noval, Stanley & Nilsson, Tom: Mellanolets effekt på konsumtionsnivån och tillviixten hos den totaia alkoholkonsumtionen. I: Nilsson, Tom (red.): Niir mellanolet forsvann. Linkoping 1984 Olafsd6ttir, Hildigunnur: The entrance of beer and the persistence of spirit culture. Paper presented at the 17th Annual Alcohol Epidemiology Symposium. Sigtuna, Sweden June 1991 Olsson, Orvar: Prisets och inkomstens bet ydelse for alkoholbruk, missbruk och skador. Stockholm: CAN, 1991 Ornstein, Stanley L & Levy, David: Price and income elasticities and the demand for alcoholic beverages. P In: Galanter, Marc (ed.): Recent developments in alcoholism. Plenum, New York 1983 Regeringens proposition 1993/94:136, bilaga 2 Salo, Maija: Alkoholijuomien viihittiiiskulutuksen analyysi vuosilta Taloudellinen tutkimus ja suunnittelu Nro 16. Aiko, Helsinki 1990 Salomaa, Jukka: Alkoholin kulutus eriiissii OECD-maissa vuosina (Alkoholkonsumtionen i endel OECD-liinder åren ). Oy AIko Ab, Ekonomisk forskning och planering. Forskningsrapport nr 16. Helsinki 1990 Salomaa, Jukka: Mietojen juomien viihittiiismyynnin vapauttamisen vaikutuksista alkoholin kulutukseen Suomessa (Effekterna av en avreglering av detaljhandeln med svaga drycker på alkoholkonsumtionen i Finland). Oy Aiko Ab, Ekonomisk forskning och planering. Intern rapport, December 1991 Salomaa, Jukka: Varken mellanol eller prisnivå forkiarar konsumtionsskillnaderna mellan Finland och Sverige. Nordisk Alkoholtidskrjft 10 (1993): 6, Salomaa, Jukka: Kalkyler som Salomaa levererat til! forfatta- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. II, 1994:

9 ren, 1994 Skog, Ole-Jørgen & Horverak, Øyvind & Nordlund, Sturla & Norstrom, Thor: Vurdering av konsekvenser av ulike endringer i omsetningsform og priser for alkohol i Norge. SIFArapport Nr 4/93. Oslo 1993 Smart, Reginald G.: The impact on consumption of selling wine in grocery stores. Alcohol and Alcoholism 21(1986): 3, Svenska folkets alkoholvanor. Rapport från alkoholpolitiska utredningen. SOU 1971:77. Stockholm 1971 Tigerstedt, Christoffer (red.): EG, alkohol och Norden. NAD-publikation Nr 19. Nordiska namnden for alkohol- och drogforskning. Helsingfors 1990 Wagenaar, Alexander C. & Holder, Harold D.: A change from public to private saie of wine: results from natural experiments in Iowa and West Virginia. Journal of Studies on Alcohol 52 (1991): 2, Osterberg, Esa: Vin i livsmedelshandeln i West Virginia och Iowa. Nordisk Alkoholtidskrift 9 (1992): 4, Osterberg, Esa: GlobaI status of alcohol control research. Alcohol HeaIth & Research World 17 (1993): 3, Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 11, 1994:

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik

Nordisk alkoholstotistik Nordisk alkoholstotistik 1988-1992 Alkoholkonsumtionen i Norden Danmark har varit med i EG sedan 1973, och dar har forsaljningen av alkoholdrycker reglerats med pris- och distributionspolitik i betydligt

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning Svensk sammanfattning What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Tim Stockwell / Thor Norström Colin Angus / Adam Sherk Mats Ramstedt / Sven Andréasson Tanya

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98)

Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98) S2010/9077/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-05-10 Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på utredningens förslag.

Läs mer

Kommittédirektiv. Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden. Dir. 2010:21

Kommittédirektiv. Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden. Dir. 2010:21 Kommittédirektiv Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden Dir. 2010:21 Beslut vid regeringssammanträde den 4 mars 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000

Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms Universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Telefon: 08-16 20 00 Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra

Läs mer

Den svenska dryckeskonsumtionen

Den svenska dryckeskonsumtionen AV JOHN EKSTRÖM Delar av den svenska dryckeskonsumtionen har tidigare varit föremål för ingående studier. Bakgrunden för det intresset har regelmässigt varit alkoholfrågan. När lul i en i dagarna publicerad

Läs mer

Alkoholkonsumtion och alkoholpriser i Finland till år 2004 Fyra scenarier

Alkoholkonsumtion och alkoholpriser i Finland till år 2004 Fyra scenarier Alkoholpolitiken i Finland utsätts för ett hårt tryck när införselkvoterna höjs till EU-nivå senast år 2004. Sannolikt är att alkoholskatterna måste sänkas, och därmed också priserna med en ökning av både

Läs mer

forklarar konsumtionsskillnaderna

forklarar konsumtionsskillnaderna JUKKA SALOMAA Varken mellanol eller prisnivå forklarar konsumtionsskillnaderna mellan Finland och Sverige I denna artikel behandlas olika faktorer som påverkat alkoholkonsumtionen i Finland och Sverige,

Läs mer

Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige

Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige FOTO: ROB FIOCCA/PRESSENS BILD. Thor Norström och Mats Ramstedt Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige Vinet omges i dag mestadels med positiva förtecken i våra medier.

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens svenskarnas Förändrade Dryc kesvanor Alkoholkonsumtionen har under efterkrigstiden ökat kraftigt i Sverige samtidigt som nykterhetsrörelsens betydelse som organisation minskat. Den svenska alkoholpolitiken

Läs mer

RP 54/11 rd. procent. I och med höjningen stiger detaljhandelspriserna

RP 54/11 rd. procent. I och med höjningen stiger detaljhandelspriserna RP 54/11 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av bilagan till lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson

Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder 2004 Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson Forskningsrapport nr. 28 SoRAD, Stockholm 2005 Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder 2004 Björn

Läs mer

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:121

Regeringens proposition 1999/2000:121 Regeringens proposition 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. Prop. 1999/2000:121 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 april 2000 Lena Hjelm-Wallén Bosse

Läs mer

Alkoholmonopol och folkhälsa: Vilka skulle effekterna bli om Systembolagets detaljhandelsmonopol. Harold Holder (red.)

Alkoholmonopol och folkhälsa: Vilka skulle effekterna bli om Systembolagets detaljhandelsmonopol. Harold Holder (red.) Alkoholmonopol och folkhälsa: Vilka skulle effekterna bli om Systembolagets detaljhandelsmonopol avskaffades? Harold Holder (red.) Alkoholmonopol och folkhälsa: Vilka skulle effekterna bli om Systembolagets

Läs mer

Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003

Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003 Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003 Nina-Katri Gustafsson Björn Trolldal SoRAD, Stockholm 2004 Forskningsrapport nr. 26 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedeltal. Liter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedeltal. Liter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 1 år och däröver. 11-2. Femårsmedeltal. Liter 12 1 Sprit Öl Vin Totalt 4 2 11-171-7 11-191-9 191-1911-1 1921-2 1931-3 1941-4 191-191- 1971-7 191-1991-9

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerat öl.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerat öl. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2553 av Per Bill (M) Gårdsförsäljning av öl Sammanfattning Producenterna borde ha rätt att få rimliga möjligheter till avsättning av sina produkter. Det skulle

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T D E B A T T Ar det nyttigt, ja rentav halsosamt, att dricka alkohol? For den som kop er alkohol ter sig frågan om dess nyttighet fånig, ja rentav sårande. Ungefar lika fånigt som det vore att fråga den

Läs mer

Allmänheten om alkoholpolitiken. Datum:

Allmänheten om alkoholpolitiken. Datum: Allmänheten om alkoholpolitiken Synovate Temo: Arne Modig Datum: 2006-05-11 Undersökningen Synovate Temo på uppdrag av Svenska Bryggareföreningen. Målgrupp: den svenska allmänheten 18 år och äldre. Telefonintervjuer

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning I NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Regeringsrättssekreteraren Norling KLAGANDE

Läs mer

Var och hur köper svenskarna starköl?

Var och hur köper svenskarna starköl? Var och hur köper svenskarna starköl? HUI Research på uppdrag av Sveriges Bryggerier Elin Gabrielsson Slutsatser Gränshandeln med starköl utgör en betydande andel av den svenska starkölskonsumtionen Konsumtionen

Läs mer

Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen

Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen decennierna efter det svenska EU-medlemsskapet Nina-Katri Gustafsson FD i sociologi, Sociologiska institutionen,

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 Preliminära uppgifter Håkan Leifman, Björn Trolldal & Ulf Guttormsson Mars 2017 Sammanfattning Huvudsyftet med Monitormätningarna är att beräkna den totala alkoholkonsumtionen

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

10 Alkoholen i vår omvärld

10 Alkoholen i vår omvärld 10 Alkoholen i vår omvärld 10.1 EU och alkoholpolitiken Varje medlemsstat inom EU har möjlighet att besluta om sin nationella alkoholpolitik. Denna politik måste dock respektera de krav som följer av medlemskapet

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Rättsavdelningen Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 B 712-03

RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Rättsavdelningen Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 B 712-03 RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 Ert Er beteckning B 712-03 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM KR m.fl../. Riksåklagaren angående förverkande

Läs mer

Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp EU BEHÖVER EN RESTRIKTIV ALKOHOLPOLITIK!

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Alkoholreklam i tryckta skrifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 februari 2003 Morgan Johansson Björn Reuterstrand (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Nordisk alkoholstatistik

Nordisk alkoholstatistik Nordisk alkoholstatistik - Konsumtionsnivå och konsumtionsstruktur Skillnaderna mellan de nordiska land erna vad galler registrerad alkoholkonsumtion ar relativt stora, såval vad galler konsumtionsnivå

Läs mer

Den europeiska. integrationen. och den finska. alkoholpolitiken

Den europeiska. integrationen. och den finska. alkoholpolitiken HEIKKI KOSKI Den europeiska integrationen och den finska alkoholpolitiken I Finland har man bedrivit en ratt synlig alkoholpolitik med syfte att bekampa de skador alkoholbruket fororsakar. Vi har i snart

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 100 % liter per invånare Oregistrerad konsumtion --> Registrerad konsumtion 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1970 1980 1990

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:144

Regeringens proposition 2000/01:144 Regeringens proposition 2000/01:144 Skatten på vin Prop. 2000/01:144 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 juni 2001 Lena Hjelm-Wallén Bosse Ringholm (Finansdepartementet)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

Alkoholkonsumtion och okad alkoholtillgiinglighet En handledning for alkoholpolitiker

Alkoholkonsumtion och okad alkoholtillgiinglighet En handledning for alkoholpolitiker Alkoholkonsumtion och okad alkoholtillgiinglighet En handledning for alkoholpolitiker Scott Macdonald I USA, och i mindre utstrackning också i Canada, har den allmanna opinionen och affårsintressena utovat

Läs mer

Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning

Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Delbetänkande av Alkohollagsutredningen Stockholm 2007 SOU 2007:113 Till statsrådet Maria Larsson Genom beslut den 6 september 2007 bemyndigade regeringen

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Nordiska Alkoholfakta 2001. Nordiska Alkoholfakta

Nordiska Alkoholfakta 2001. Nordiska Alkoholfakta Nordiska Alkoholfakta 1 Innehåll Förord... 3 Återförsäljningssystemen i de nordiska länderna... 4 Europeiska alkoholskatter... 5 Konsumentpriser - en jämförelse... 6 Alkoholkonsumtionen i Norden... 7 Den

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Lombach KLAGANDE 1. KR

Lombach KLAGANDE 1. KR HÖGSTA DOMSTOLEN PROTOKOLL Aktbil. nr Avd. 2 2004-03-26 Föredragning Mål nr B 712-03 i Stockholm Sida 1 (2) NÄRVARANDE JUSTITIERÅD FÖREDRAGANDE REVISIONSSEKRETERARE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE Munck, Lennander,

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Gårdsförsäljning. Delbetänkande av Utredningen om vissa alkoholfrågor. Stockholm 2010 SOU 2010:98

Gårdsförsäljning. Delbetänkande av Utredningen om vissa alkoholfrågor. Stockholm 2010 SOU 2010:98 Gårdsförsäljning Delbetänkande av Utredningen om vissa alkoholfrågor Stockholm 2010 SOU 2010:98 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter. 1861 26. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Stockholm den 16 december 2016

Stockholm den 16 december 2016 R-2016/1940 Stockholm den 16 december 2016 Till Socialdepartementet S2016/06189/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Reglering

Läs mer

motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER]

motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER] motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER] motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 2 AB VISBYSYSTEMET Motbok N:r E 60

Läs mer

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Remiss från Socialdepartementet "Gårdsförsäljning"; yttrande

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Remiss från Socialdepartementet Gårdsförsäljning; yttrande SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-05-31 7 (33) 132 Dnr 2011/81 Remiss från Socialdepartementet "Gårdsförsäljning"; yttrande INLEDNING Sala kommun har

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Alkoholförsäljning Konsumtionsmönster bland ungdomar Alkoholrelaterad dödlighet

Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Alkoholförsäljning Konsumtionsmönster bland ungdomar Alkoholrelaterad dödlighet Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...6 Alkoholförsäljning Försäljningens omfattning... 7 Försäljningens fördelning mellan olika dryckesslag... 8 Konsumtionsmönster bland ungdomar Alkoholkonsumtionen

Läs mer

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad? BAKGRUNDSFRÅGOR I. När är du född, år och månad? II. Vad har du för sysselsättning just nu? (Läs upp alternativ 1-5. Mer än ett alternativ är möjliga). 1. Arbetar heltid 2. Arbetar deltid 3. Studerar vid

Läs mer

Gabriel Romanus, en socialliberal

Gabriel Romanus, en socialliberal MEDDELANDEN Gabriel Romanus, en socialliberal alkoholpolitiker Gabriel Romanus tillträdde posten som direktör för det svenska Systembolaget år 1982. Bakom sig hade han en lång erfarenhet av folkpartistiskt

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Standardsortimentet Köp i butik är ju normalt inget konstigt men även här finns det några speciella köpvillkor som kan vara bra att veta om.

Standardsortimentet Köp i butik är ju normalt inget konstigt men även här finns det några speciella köpvillkor som kan vara bra att veta om. Vininköp PKOM 2008-09-15 Möjligheterna att köpa in vin har på senare tid blivit flera. Förutom köp via Systembolaget kan man nu själv på olika sätt enklare importera vin. Denna guide belyser dels Systembolagets

Läs mer

5 Insatser internationellt

5 Insatser internationellt 5 Insatser internationellt Utredningens förslag: Sverige skall bygga vidare på den plattform som lagts genom det nordiska samarbetet och arbeta aktivt för att skapa allianser även med nordeuropeiska och

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016

Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 PM 2016:208 RVI (Dnr 110-1561/2016) Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Monopolet som förändrade Sverige

Monopolet som förändrade Sverige Författare: Ludvig Falkman Handledare: Ted Öjerdal Skola: Sjölins gymnasium Nacka Kurser: Gymnasiearbete Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering Termin: VT 2016 Monopolet som förändrade Sverige

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Dominospel med många briekor

Dominospel med många briekor Dominospel med många briekor - alkoholpolitiskt seminarium i Torneå Den stranga alkoholbeskattningen i de nordiska landerna har, i likhet med alkoholmonopolen, ifrågasatts i och med den europeiska integrationen.

Läs mer

Inför en ny alkoholpolitik verb eller preposition?

Inför en ny alkoholpolitik verb eller preposition? BJÖRN LINDGREN, PETTER LUNDBORG & ANNA HOLMSTRÖM Inför en ny alkoholpolitik verb eller preposition? Efter Sveriges förhandlingar med EU under våren 2000 står det klart att Sverige sannolikt kommer att

Läs mer

Tal om alkohol 2010 EN STATISTISK ÅRSRAPPORT FRÅN MONITOR-PROJEKTET. Mats Ramstedt (red.) Ulrika Boman Barbro Engdahl Tove Sohlberg Johan Svensson

Tal om alkohol 2010 EN STATISTISK ÅRSRAPPORT FRÅN MONITOR-PROJEKTET. Mats Ramstedt (red.) Ulrika Boman Barbro Engdahl Tove Sohlberg Johan Svensson Tal om alkohol 2010 EN STATISTISK ÅRSRAPPORT FRÅN MONITOR-PROJEKTET Mats Ramstedt (red.) Ulrika Boman Barbro Engdahl Tove Sohlberg Johan Svensson Forskningsrapport nr 60 SORAD Stockholm 2010 SoRAD Centrum

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedelvärden.

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedelvärden. Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 1 år och däröver. 11-2. Femårsmedelvärden. Liter 1 Totalt Sprit Öl Vin 4 2 1 11-171-7 11-191-9 191-1911-1 1921-2 1931-3 1941-4 191-191- 1971-7 191-1991-9

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 18 lagen om påförande av accis PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om påförande

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det Alkoholforskning ROBIN ROOM Att lappa ihop en politikstudie Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det en inbyggd ironi i den digra traditionen av undersökningar av den nordiska alkoholpolitikens

Läs mer