Husbyar och hamnar på Södertörn
|
|
- Alexander Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Husbyar och hamnar på Södertörn Magisteruppsats i Arkeologi. Stockholms Universitet. VT Lars Robin Nyman Handledare: Anders Carlsson
2 Innehållsförteckning. 1. Inledning.....s Introduktion...s Syfte...s Bakgrund...s Frågeställningar..s.3 2. Husby i Sotholm s Gravfält... s Runstenar..s Kontakt med hamnar s Sammanfattning s Sotholms tingsplats... s Husby i Svartlösa.. s Gravfält.s Kontakt med hamnar...s Sammanfattning s Svartlösa tingsplats... s Slutsats...s Sammanfattning...s Referenser.s.27 Abstract: The purpose of this paper is to try to increase the understanding of the establishing of the two Husby farms on Södertörn by looking at the surrouding gravefields as well as roads and waterways. I will also be trying to connect the two Husby farms to possible harbours in the surrounding area. Bild framsida: Karta över Södertörn med de två husbygårdarna markerade utav mig. (Terrängkartan Lantmäteriet)
3 1. Inledning 1.1 Introduktion Antalet arbeten om ämnet husbygårdar är mycket stort. Jag kommer att fokusera på de senaste årens forskning men jag kommer också att försöka ta upp äldre forskning samt den kritik som har riktakts mot de olika tolkningarna av husabygårdar. I Norden finns det ca 130 byar och gårdar med namnet Husaby/Husby eller liknande, det finns även 4 byar med namnet på Orkneyöarna. De ca 130 exemplaren i Norden fördelar sig på följande sätt 8 i Danmark, 52 i Norge, 70 i Sverige och inga exemplar på Island. En husabygård är i fornsvenskt lagspråk en benämning på en kungsgård som beboddes av en representant för kungen och gårdarna antas ha ingått i godskomplexet Uppsala öd. Etablerandet av husabygårdarna dateras vanligen till och 1100-talen. (Wahlberg 2003:136f). Redan under och 1700-talen uppmärksammas Husby som märkvärdiga ortnamn i historiska skrifter. Kopplingen till kungamakten är dock yngre och tillkommer efter studier av medeltida lagar under 1800-talet. Under 1800-talet definierades Husby som kungsgård där konungens länsman l, en honom underordnad tjensman bodde och Husby blev snart synonymt med kungsgård. Henrik Schück var den förste som försökte tolka husbyarna tillsammans med kungamaktens ekonomiska underlag och Schück var också den förste som försökte skapa en samlad bild av hur husbyarna beskrevs i diplommaterialet.( Pettersson 2000:50) Schück kom fram till att husbygårdar under tidig medeltid skulle ha utgjort stommen i det kungliga egendomskomplexet Uppsala öd. Schücks analyser blev senare kritiserade från flera håll men det refereras ofta till hans verk när det gäller husbygårdarnas koppling till Uppsala öd. (Pettersson 2000:50) Trots att Schücks analyser har utsatts för kritik så har den moderna forskningen kommit fram till likartade slutsatser kring husbygårdarnas funktion. Åke Hyenstrand skriver i Centralbygd - Randbygd från 1974 följande om husbyar Husbyarna kan bevisas ha geografiskt samband med hundareindelningen i Uppland och Södermanland.. Hyenstrand säger också att vissa husbyar på grund av sina höga fornlämningstal ger ett ålderdomligt intryck, det höga fornlämningstalen skulle dock också kunna tolkas som att enheten varit större än genomsnittet. Vissa husbyar har däremot mycket få eller saknar helt fornlämningar och detta 1
4 har Hyenstrand tolkat som en yngre och mer nyetablerad gård. (Hyenstrand 1974:118) Vidare skriver Hyenstrand att husbygårdar och kungshögar sammanfaller så pass ofta att det tycks föreligga ett direkt samband. Allt detta tolkar Hyenstrand som att kungshögarna är en del av en äldre administrativ indelning, kanske småkungadömen. Då husbyarna etableras av kungamakten så placeras de ofta på strategiska platser som även under äldre tider varit nyckelpunkter inom samhället och därför kopplas ofta husbyar till kungshögar. (Hyenstrand 1974:118) Stefan Brink har i artikeln Nordens Husabyar- unga eller gamla? skrivit om framförallt dateringen av husabyar. Ett intressant faktum som Brink presenterar är att husabyar är sekundära i landskapet, Husabygården har ersatt ett äldre namn och en äldre funktion. Detta leder till att man inte arkeologiskt kan datera husabyarna men man kan däremot säga mycket om den fornlämningsmiljö som husabygårdar ofta placeras i.(brink 2000:68) Brink skriver vidare att husaby är en term som betecknar en centralort som fått sitt äldre namn ersatt av Husaby. Brink ser två förklaringar till vilka gårdar som har blivit husabygårdar. Dels tror Brink att det är gods som redan tillhör kungasläkterna, som tillskrivs benämningen Husby men Brink tror även att gårdar som tillkommit kungamakten genom t.ex. konfiskation, lösen eller gåvor kunde få benämningen Husby.(Brink 2000:70) Rörande fornlämningsbilden kring husabyar lyfter Brink fram Åke Hyenstrands iakttagelse av sambandet mellan placeringen av husabyar och kungshögar. Brink visar sedan ett par exempel på de stora gravfält som ofta finns runt omkring husabyar. Dessa gravfält ger ofta en datering kring yngre järnålder och då framförallt från vikingatid. Områden som innehåller dessa gravfält har alltså med stor sannolikhet varit stormannasäten eller småkungadömen under yngre järnålder. När dessa sedan genom konfiskation eller gåvor hamnat i kronans ägo så har de blivit husabyar (Brink 2000:71). Mats G. Larsson har i Hamnor, Husbyar och ledung från 1986 föreslagit att Husbygårdarna har fungerat som förvaringsplats och hemstation för ledungskeppet samt samlingsplats för lantvärn ( Larsson 1986:68) Under mina tidigare studier utav runstenar på Södertörn har jag jobbat med ett stort material och därför kände jag att det var dags att jobba med något mer specificerat. Istället för att jobba med stora kataloger över runstenar ville jag skriva en uppsats som mer fokuserade på tolkningar än materialpresentation. Under mina tidigare uppsatser har jag gång på gång kommit i kontakt med de två husbygårdarna på Södertörn och dessa utgjorde därför ett intressant ämne att studera närmare. Även utan någon djupare studie så framstår Husbygårdarna på Södertörn som två ganska skilda exempel på samma funktion, kanske 2
5 framförallt i fråga om fornlämningsmiljö. Jag tycker därför att det vore intressant att studera dessa gårdars etablering och jämföra dem både med varandra men också med de många teorier som finns kring Husbygårdarnas etablering. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur etableringen av de två husbygårdarna på Södertörn sker i relation till den vikingatida bebyggelsen. 1.3 Bakgrund Thore Svennewall skrev 1989 uppsatsen Husabyar & tunaorter på Södertörn där han bland annat diskuterar funktion, placering och datering utav Södertörns husabyar och tunaorter. Svennewall kommer bland annat fram till att husbyar har en god kontakt med både vattendrag och rullstensåsar och därmed bra kontakt med både skeppsleder och fornvägar. Svennewall ser också att husbyar har en varierande koppling till ortnamn och fornlämningar.(svennewall 1989:55) Mats G. Larsson skriver i Hamnor, Husbyar och Ledung från 1987 att husbyarna kan ha fungerat som hemstation och förvaringsplats för ledungsskepp. (Larsson 1987:65) Med dessa tankar som grund tycker jag att det vore intressant att närmare undersöka just varför Södertörns husbygårdar etableras på två likartade men ändå ganska olika platser. 1.4 Frågeställningar Vilken är Husbys relation till den kringliggande gårdsmiljön? Har Husby övertagit en gammal gård eller har den nyetablerats? Varför väljer man just denna placering för Husby? Hur ser Husbys relation till en eventuell hamn ut? 3
6 Fig. 1. Karta över bland annat husbyar i Norden. ( Brink 2000:67). Husbyarna på Södertörn är markerade utav mig. 4
7 2.Husby i Sotholm. 2.1 Gravfält Den första av mina två husbygårdar jag kommer att undersöka är den i Sotholms härad. Gården är belägen i det som idag är Österhaninge socken i Haninge kommun och heter än idag Husby. En undersökning av ortnamnen i området runt husbygården i Österhaninge visar att det finns flera vikingatida ortnamn i området. Dessa namn inkluderar bland annat Alby, Högsta, Tjursta, Hässlingby, Sanda, Solberga, Åbrunna, Ormsta, Stadsberga, Blista, Alvsta, Stymninge, Årsta, Broby och Valsta. I området finns det också ett stort antal höggravfält. Fig 2. Karta över området kring Husby i Österhaninge. Det mörkgråa området visar den havsvik som har gått in i landet under 1000-talet. (Fastighetskartan Lantmäteriet.) 5
8 Jag kommer främst att fokusera på de gravfält som finns runt Husby och de gravfält som följer havsviken i hopp om att detta kan vara en indikation på en hamn. Runt Husby finns det 5 gravfält, 491, 451,454, 407 och 497. Det största gravfältet i området är Raä 491 som består utav uppemot 200 anläggningar, 30 högar, 167 runda stensättningar, 1 rektangulär stensättning, 1 treudd samt 1 skeppsformig stensättning. Högarna är mellan 4,5-13 meter i diameter och 0,4-1,7 meter höga, 5 stycken har mittsten.(raä 491:1 Österhaninge) Åke Hyenstrand har föreslagit en kontinuitet från äldre till yngre järnålder för detta gravfält.(hyenstrand 1974:115) Ca 475 meter ostnordost om Raä 491 finns Raä 451 som innehåller ca 15 fornlämningar och dessa består utav 5 högar, 9 runda stensättningar och 1 rektangulär stensättning. Högarna är 5-11 meter i diameter och 0,5-1,5 meter höga. Den rektangulära stensättningen är osäker både till formen och hurvida det rör sig om en fornlämning. (Raä 451:1 Österhaninge). Detta gravfält kan mycket väl tillhöra yngre järnålder. Ca 330 meter nordnordost om Raä 451 finns Raä 454 som består utav ca 80 anläggningar som utgörs utav 20 högar, 57 runda stensättningar, 1 kvadratisk stensättning, 1 rektangulär stensättning och 1 tresidig stensättning. De kvadratiska, rektangulära och tresidiga stensättningarna har inte kunnat iakttas med säkerhet. Högarna är 5-11 meter i diameter och 0,5-1 meter höga.(raä 451:1 Österhaninge) Åke Hyenstrand har i sin bok Centralbygd- Randbygd tagit upp dateringar för många av de gravformer som återfinns på järnåldersgravfält och han ger både kvadratiska, rektangulära och tresidiga stensättningar en datering till omkring äldre järnålder(hyenstrand 1974:19f). Detta skulle alltså kunna vara ett gravfält med kontinuitet från äldre till yngre järnålder men då de element som pekar åt detta håll är osäkert observerade är det svårt att bestämma. Ca 550 meter nordväst om Raä 454 ligger Raä 497 som består utav ca 17 anläggningar som utgörs utav 5 högar och 12 runda stensättningar. Högarna är 7-10 meter i diameter och 0,8-1,3 meter höga och en hög har en rest sten i mitten. Den resta stenen är 0,7 meter hög, 0,5 meter bred och 0,3 meter tjock och har en klotformig sten 0,25 meter i diameter framför foten. Detta gravfält kan tidigare har sträckt sig norrut mot ett annat gravfält men är nu avkapat på grund av åkermark(raä 497:1 Österhaninge). Ca 290 meter nordost om Raä 497 ligger Raä 407 som består utav ca 150 anläggningar som utgörs utav 25 högar,ca 125 runda stensättningar och 1 domarring. Högarna är 5-26 meter i diameter och 0,6-3 meter höga.(raä 407:1). Domarringar är vanligast under folkvandringstiden och detta skulle kunna betyda att vi här har ett gravfält med kontinuitet från äldre till yngre järnålder. Vi har alltså 2 gravfält som skulle kunna ha rötter i äldre järnålder och 3 gravfält som visar upp en 6
9 möjlig yngre järnåldersdatering. De två gravfält som visar upp en möjlig kontinuitet från äldre järnålder, Raä 491 och Raä 407, är också de två största gravfälten i området. Raä 407 visar också upp den största högen i området, 26 meter i diameter. Alla dessa fakta skulle jag vilja tolka som att det har funnits i alla fall en, kanske två, gårdar i närheten eller på den plats där Husby etableras. Eftersom de två gravfält som uppvisar gravtyper ifrån äldre järnålder också innehåller gravhögar, somliga väldigt stora, borde de rimligtvis ha varit i bruk under i alla fall en del utav den yngre järnåldern också och frågan blir då hur dessa två stora gravfält har förehållit sig till dels de andra mindre gravfälten i närheten men även om en och samma gård ligger bakom alla gravfälten i området? Då både Raä 407 och 491 uppvisar fornlämningstal runt 150 eller mer samt gravtyper som tyder på bruk under både äldre och yngre järnålder tror jag både gravfälten har en lång brukningstid från äldre järnålder och in i vikingatid, men har de båda gravfälten tillhört en och samma gård? På grund av den långa brukningstiden och stora antalet fornlämningar tror jag att det är möjligt att det rör sig om två olika gårdar som har använt sig av respektive gravfält. Raä 407 tror jag kan ha tillhört gården Hässlingby tillsammans med Raä 454 och 497. Raä 491 tror jag kan ha tillhört den gård som senare blir Husby och till denna gård tror jag att även Raä 451 har hört. Ett alternativ till detta är att alla gravfälten kring Husby och Hässlingby från början har tillhört en större gård, kanske med namnet Hässlinge, som sedan har delats för att skapa Husby och Hässlingby, men oavsett hur det har gått till så vill jag påstå att Husby i Österhaninge med stor sannolikhet har övertagit en gammal gårds marker, om än kanske delat med Hässlingby. Eftersom husbygårdar har en koppling till den tidiga kristna kungamakten tycker jag att det är intressant att snabbt presentera Husbys koppling till sockenkyrkan i Österhaninge. Österhaninges sockenkyrka byggs troligtvis under slutet utav 1200-talet.( Redelius 1973:16)Kyrkan i sig ligger på Hässlingbys marker (Nyström 1990:22) och prästgården är belägen i Solberga i närheten utav Husby. Då Solberga saknar medeltida belägg (Nyström 1990:28) och är belägen så pass nära Husby så tror jag att det är möjligt att marken som prästgården anläggs på är en del utav Husbys gamla marker. En bit söder om Husby finns det tre gravfält vid Beatelund, Raä 476, 475 och 478. Dessa gravfält är placerade alldeles intill 5-meterskurvan och kan ha tillhört den nu försvunna gården Broby. Det nordligaste av dessa gravfält är Raä 476 och detta gravfält befinner sig ca 7
10 700 meter sydost om Raä 491. Raä 476 består utav ca 60 anläggningar som utgörs utav 11 högar, ca 48 runda stensättningar och 2 treuddar. Högarna är 5-14 meter i diameter och 0,5-1,5 meter höga. (Raä 476:1 Österhaninge). Gravtyperna på detta gravfält tyder på att det är ett gravfält från yngre järnålder. Ca 290 meter sydost om Raä 476 ligger Raä 475 som består av 10 anläggningar som utgörs utav 2 högar, 7 runda stensättningar och 1 treudd. Högarna är 8-10 meter i diameter och 1-1,5 meter höga (Raä 475:1 Österhaninge). Återigen pekar gravtyperna åt en yngre järnåldersdatering.ca 220 meter sydsydost om Raä 475 finner man gravfältet Raä 478 som består utav 50 anläggningar som utgörs utav 12 högar, 37 runda stensättningar och 1 skeppsformig stensättning. Högarna är 7-10 meter i diameter och 0,6-1 meter höga (Raä 478:1 Österhaninge). Skeppssättningar brukar dateras till yngre järnålder(hyenstrand 1974:22) vilket gör att även detta gravfält bör dateras till yngre järnålder. Detta betyder alltså att vi har 1 större och 2 små gravfält från yngre järnålder söder om Husby alldeles intill havsviken och placeringen alldeles intill vattnet skulle kunna peka på att detta har varit ett hamnläge. Då Beatelund inte är något vikingatida ortnamn så måste dock en möjlig gård i detta område ha hetat något annat, om man studerar fastighetskartan över området finner man snabbt att Broby gamla tomt är placerat precis på andra sidan utav hanvsviken. Namnet Broby blir i detta fall mycket intressant då det betyder att det kan ha gått en bro över viken på denna plats. (Wahlberg 2003:47) Tidigare nämnda gravfält har varit belägna på den västra stranden men även på den östra stranden finns det gravfält. Ca 315 meter nordost om Raä 478 finns Raä 481 och ca 550 meter sydost om detta finns Raä 483. Raä 481:1 består utav ca 20 anläggningar och dessa utgörs av 2 högar, ca 15 runda stensättningar, 1 rektangulär stensättningar och 1 skeppsformig stensättning. Högarna är 7 och 10 meter i diameter och 0,7 respektive 1 meter höga.(raä 481:1 Österhaninge) Då denna rektangulära stensättning är orienterad i en närmast sydnordlig riktning bör den dateras till äldre järnålder. Sö 483 består utav ca 60 anläggningar och utgörs av 8 högar och ca 52 runda stensättningar. Högarna är 3-13 meter i diameter och 0,5-1,6 meter höga. Två av högarna är undersökta och den ena gav bland annat ett fynd av en torshammarring (Raä 483:1 Österhaninge). Gravtyperna pekar på en datering kring yngre järnålder. Dessa gravfält tror jag har tillhört gården Beteby. Det sista gravfältet som är beläget intill den gamla havsviken är Raä 35:1som är placerat nere vid Årsta, intill den punkt där havsviken möter det öppna havet. Raä 35:1 består utav ca 80 anläggningar och av dessa är 7 högar,71 runda stensättningar, 1 kvadratisk stensättning och 1 treudd. Högarna är 5-10 meter i diameter och 0,4-0,6 meter höga. 2 av högarna är undersökta 8
11 med bland annat brända ben i 2 urnor bland fynden. Den kvadratiska stensättningen och treudden är osäkert belagda. (Raä 483:1 Österhaninge) På grund av de osäkra fynden av treudden och den kvadratiska stensättningen är det svårt att ge detta gravfält en annan datering än yngre järnålder. Området bär namnet Årsta, vilket syftar på den å som där än idag rinner ut i Blistafjärden.( Wahlberg 2003:380) För att sammanfatta gravfälten kring Husby i Sotholm kan man säga följande: gravfälten kring Husby är både de största till antalet anläggningar och har de största högarna i området. De två största gravfälten i området visar upp fornlämningstyper som skulle kunna tyda på en kontinuitet från äldre till yngre järnålder, vilket gör att jag tror att husbygården har tagit över en gammal gårds marker och att denna gård tidigare har varit områdets största gård och som kan ha utgjort bygdens centrum. En annan möjlig förklaring är att en äldre gård har delats för att skapa Husby och Hässlingby och denna äldre gård bör då ha hetat Hässlinge. 9
12 2.2 Runstenar Fig 3. Karta över Runstenar i området kring Husby i Österhaninge. Det grå området visar 5 meterskurvan.(fastighetskartan Lantmäteriet.) 10
13 Det finns en rad runstenar i området kring Husby och dessa består utav allt från hela stenar till små fragment. Vissa runstenar står idag kvar på sin ursprungliga plats och andra har flyttats. Inom undersökningsområdet finns det runstenar av de av Anne-Sofie Gräslund definierade typerna Rak, fågelperspektiv, Pr 1 och Pr 3(Gräslund 1990). Runstenen som kan sägas representera typen Rak är Sö 264 men detta är en osäker tolkning. Sö 264 består enbart utav ett kors med runor ristade i korsarmarna och är därmed inte ett typexempel för någon kronologisk typ. Det finns inga runstenar i området som kan sägas ha någon direkt koppling till Husbygården, möjligtvis skulle vissa runstenar kunna ha placerats i utkanten av Husbys ägor som gränsmarkeringar, t.ex. Sö 260 och 261. Sö 260 och Sö 261 är belägna ca 1150 meter sydost om Husby och inom 200 meter ifrån Raä 475. Dessa gravstenar kan ha fungerats som gränsmarkeringar för Husbys ägor men de kan också ha varit en del utav den nu försvunna gården Broby. Sö 260 bär en inskrift som lyder stenen efter Jörund, sin son, som var västerut med Ulv, Håkons son. och Sö 261 ger ingen språklig mening. (Runqvist 1975:12) Sö 263 som nu är försvunnen (Runqvist 1975:22) kan även den ha tillhört den försvunna gården Broby. Om man tittar på Sö 260, 261 och 236 tillsammans skulle det vara möjligt att tänka sig att alla tre stenar är resta längs samma väg som även kan ha haft kontakt med en möjlig bro vid Broby, men detta är enbart en tanke och inget jag kan bevisa. 2.3 Kontakt med hamnar Kommunikationsmässigt fördelaktiga platser är mycket vanliga för Husbygårdar, vanligare än till exempel en central placering i bygden (Hyenstrand 1974:118). Denna närhet till kommunikationsleder är lätt att se för Husby i Sotholm, nämligen den havsvik som går in i landet från Blistafjärden. Denna vik har gett Husby direkt kontakt med öppet vatten men Husby har under vikingatid legat i den allra innersta delen av viken. Detta kan ha inneburit problem med djupgående båtar och därför tror jag att man bör undersöka möjligheten att Husby har haft kontakt med en eller flera hamnar längre ner i havsviken. De tre gravfälten nära Beatelund (gamla Broby) tycker jag utgör en möjlig kandidat till att ha fungerat som Husbys hamn då dessa ligger inom ca 1 kilometer från Husby och ser ut att ha varit mer åtkomligt för båtar som på grund av djupgående kan ha haft svårt att nå själva Husby. Ortnamnet Broby tyder också på att det möjligen kan ha gått en bro över viken vid denna plats och detta bör ha gjort det mycket svårare att segla ända upp till själva Husby vilket gör Husbys behov utav en hamn ännu större. Eftersom Husby ibland diskuteras i samband med ledungen tycker jag även att det vore intressant att undersöka Husbys möjliga kontakter med en snäckhamn. Ordet snäcka i ett ortnamn kan ofta tyda på förekomsten utav snäckor, alltså 11
14 ledungsskepp eller krigsskepp (Olsson 1972:1). David Olovsson har i Snäckhamnens arkeologi skrivit om snäckplatser i Stockholmsområdet. (Olovsson 2010) I Haninge så finns det två snäcknamn, Snäckholmen och norr om denna Snäckgärdet. (Olovsson 2010:9) Husby är beläget ca 7 kilometer nordost om Snäckholmen och Snäckgärdet och på grund utav det stora avståndet tror Olovsson att denna snäckhamn snarare hör till Berga som ligger ca 3 kilometer norrut.( Olovsson 2010:13) Hurvida det är Berga eller Husby som har kontrollerat denna snäckhamn kan jag inte avgöra men jag anser att denna hamn ger Husby en möjlig kontakt med en ledungshamn. För att sammanfatta kontakten med hamnar för Husby i Österhaninge kan man säga att hela den havsvik som går hela vägen upp till Husby är full av goda hamnlägen och kanske Husby själv har haft en egen hamn. Men eftersom gården Broby är belägen på en avsmalnande del utav havsviken och bär just namnet Broby tror jag att denna gård kan ha utgjort en bro som har korsat havsviken och därmed gjort det mycket krångligare att segla upp till Husby och därmed ökat Husbys behov utav en hamn längre ner i viken. Då Broby är den gård intill havsviken som är belägen närmast Husby så tror jag att Broby kan ha fungerat som hamn för Husby. Husby har även en möjlig kontakt med en ledungshamn i form utav Snäckholmen ca 7 km sydväst om Husby men denna kontakt är osäker då det är möjligt att det närmare belägna Berga har kontrollerat denna hamn. 2.4 Sammanfattning Husby i Sotholm För att sammanfatta Husby i Sotholm kan man säga för det första att gravfälten kring gården är både de största och innehåller de största högarna i området, vilket skulle kunna tyda på att Husby har tagit över en äldre gård som bör ha varit en central gård i bygden. Husby i Sotholm visar också upp mycket goda kontakter med farleder, framförallt i form utav den vik som under vikingatiden gick upp från Blistafjärden ända upp till själva husbygården. Husby har dock legat i den allra innersta delen av denna vik, vilket kan ha medfört problem för båtar med ett stort djupgående. Därför tror jag att man bör leta efter hamnar som tillhört Husby längre ner i denna stora vik. Kring Beatelund (gamla Broby) finns det tre gravfält som mycket väl följer den gamla havsvikens utbredning och avståndet till Husby är inte mer än drygt en kilometer. Området kring Beatelund kan ha utgjort en plats lämplig för en hamn knuten till husbygården. 12
15 Ca 7 kilometer sydväst om Husby finns Snäckholmen som skulle kunna ge Husby kontakt med en ledungshamn men jag är osäker på om Husby har kontroll över denna hamn. Den huvudsakliga anledningen till att man väljer att anlägga Husby på denna plats tror jag är den goda kontakten med viken. Husby i sig själv har god kontakt med viken men möjligheten att anlägga hamnar längre ner i viken kan också ha varit av betydelse, vilket även den tidigare gårdens centrala roll i bygden kan ha haft. 2.5 Sotholms tingsplats Tingsplatser har säkerligen varit viktiga redan före systemet med husbygårdar uppkommer och fortsätter att spela en stor roll under hela medeltiden och därför tycker jag att det kan vara intressant att beröra husbygårdarnas kontakt med tingsplatser. Namnet Sotholm kommer ifrån häradets tingsplats som har varit belägen nära gränser mellan Haninge och Ösmo intill Landfjärden. (Redelius 1980:13) Vid Sotholmen skär Landfjärden in långt i landet och landsvägen här går ner mycket nära vattnet vilket har gjort att det har varit en plats man lätt kunnat ta sig till både till fots och till sjöss.(redelius 1980:14) Avståndet mellan Husby i Österhaninge och Sotholmen är ca 12 kilometer och således tror jag inte att Husby har haft något direkt med tingsplatsen att göra. 13
16 Fig 4. Karta som visar avståndet mellan Husby i norr och Sotholmen i söder (Terrängkartan Lantmäteriet). Observera även Sotholmen som är placerad mellan tingsplatsen och Husby ute vid vattnet. 14
17 3.Husby i Svartlösa Den andra gården jag kommer att undersöka är Husby i Svartlösa. Gården är belägen i Grödinge socken och heter än idag Husby. En undersökning av ortnamnen kring Husby visar upp flera ortnamn som kan vara vikingatida eller äldre till exempel Åvinge, Uppinge och Kagghamra. 3.1 Gravfält För karta över gravfälten i Svartlösa se figur 4 på sidan 18. Intill Snäckviken söder om husbygården finns det två gravfält kring Kagghalla. Det sydligaste av dessa gravfält är Raä 139 som består utav 4 högar och 2 runda stensättningar. Högarna är meter i diameter och 0,8-2,3 meter höga (Raä 139:1 Grödinge). Detta gravfält bör troligen dateras till yngre järnålder. Ca 380 meter norr om Raä 139 ligger Raä 145 som består utav ca 150 anläggningar och dessa utgörs utav ca 115 runda stensättningar, 20 högar, 5 kvadratiska stensättningar och 10 rektangulära stensättningar. Högarna är 4-13 meter i diameter och 0,4-1,4 meter höga (Raä 145:1 Grödinge). De kvadratiska och rektangulära stensättningarna skulle kunna peka på att detta gravfält har kontinuitet från äldre till yngre järnålder. Ca 810 meter nordost om Raä 145 så hittar man Raä 146 som består utav ca 30 anläggningar som utgörs av 13 högar och 17 runda stensättningar. Högarna är 6-17 meter i diameter och 0,6-1,8 meter höga (Raä 146:1 Grödinge) och gravfältet bör dateras till yngre järnålder. Ca 350 meter norr om Raä 146 finner man Raä 99 som består utav ca 35 anläggningar som utgörs av 3 högar, 20 runda stensättningar, 10 kvadratiska stensättningar och 2 rektangulära stensättningar. Högarna är 7-8 meter i diameter och 0,4-1 meter höga (Raä 99:1 Grödinge). De kvadratiska och rektangulära stensättningarna pekar på att gravfältet kan dateras till äldre järnålder och framåt. Runt Karshamra finns det 5 höggravfält. Det sydligaste av dessa gravfält är Raä 84 som består utav ca 10 anläggningar och dessa utgörs av 2 högar och 8 runda stensättningar. Högarna är 9 och 11 meter i diameter och och 0,6 och 1,25 meter höga (Raä 84:1 Grödinge). Gravfältet bör dateras till yngre järnålder. Ca 155 meter nordväst om Raä 84 finner man Raä 80 som består utav ca 35 anläggningar som utgörs utav 8 högar och 27 runda stensättningar. Högarna 5-11 meter i diameter och 0,4-2 meter höga (Raä 80:1 Grödinge). Även detta gravfält bör dateras till yngre järnålder.ca 230 meter norr om Raä 80 ligger Raä 81 som består utav 12 anläggningar som utgörs utav 5 högar och 8 runda stensättningar. Högarna 5-10 meter höga 15
18 och 0,4-1,5 meter höga (Raä 81:1 Grödinge). Återigen ligger en datering till yngre järnålder närmast till hands.ca 230 meter nordnordost om Raä 81 finns Raä 71 som består utav ca 30 anläggningar och dessa utgörs utav 8 högar och 22 runda stensättningar. Högarna är 6-9 meter i diameter och 0,4-1,1 meter höga (Raä 71:1 Grödinge). Återigen finns det ingenting som pekar på en annan datering än yngre järnålder. Det sista gravfältet i denna gruppering är Raä 89 som ligger ca 280 meter öster om Raä 71. Raä 89 består utav ca 10 anläggningar och dessa utgörs av 1 hög och 9 runda stensättningar. Högen är 9 meter i diameter och 0,6 meter hög (Raä 89:1 Grödinge). Precis som de andra gravfälten i denna gruppering finns det inget som tyder på att detta gravfält har en annan datering än yngre järnålder. Öster om Husby, söder om sjön Axaren, finns det en grupp på 3 höggravfält. Det sydligaste av dessa gravfält är Raä 178 som består utav 5 anläggningar och dessa utgörs av 1 hög och 4 runda stensättningar. Högen är oval och ca 22x19 meter och 1,8 meter hög (Raä 178:1 Grödinge). Dateringen av gravfältet är möjligtvis yngre järnålder. Ca 240 meter nordnordväst om Raä 178 finner man Raä 171 som består utav 12 anläggningar och dessa utgörs utav 5 högar, 6 runda stensättningar och 1 rektangulär stensättning. Högarna är 7-11 meter i diameter och 0,6-1,2 meter höga (Raä 171:1 Grödinge). Ca 520 meter nordost om Raä 171 finner man Raä 183 som består utav 20 anläggningar som utgörs utav 15 högar,3 runda stensättningar och 2 treuddar. Högarna är 7-20 meter i diameter och 1-2 meter höga (Raä 183:1 Grödinge). Detta gravfält bör dateras till yngre järnålder. För att sammanfatta gravfältsbilden i mitt undersökningsområde i Grödinge kan man säga att det rör sig om tre huvudsakliga koncentrationer av gravfält vid Kagghamra/Snäckstavik, Karshamra och Uppinge. De största gravfälten är belägna kring Sibble och Snäckstavik medan de största högarna återfinns kring Uppinge. Det största gravfältet vid Sibble visar också upp en fornlämningsmiljö som kan tyda på att gravfältet har rötter i äldre järnålder. Gravfälten kring Uppinge innehåller högar i 20 metersklassen och ger alla dateringar till yngre järnålder. Det finns inga runstenar i mitt undersökningsområde som har kunnat hjälpa mig att studera bygden. Runt Uppinge finns det som sagt tre stycken gravfält som alla innehåller ett relativt litet antal fornlämningar och alla dessa gravfält bör dateras till yngre järnålder. Storleken på gravar vid Uppinge tyder dock på att det bör ha varit en relativt mäktig familj som bodde på Uppinge men eftersom gravfälten saknar kontinuitet till äldre järnålder bör det inte ha varit en äldre centralplats likt den vid Husby/Hässlingby i Österhaninge. Ortnamnet Uppinge tyder dock på 16
19 att gården är ifrån äldre järnålder men avsaknaden utav gravfält tyder på att gården inte har varit utav speciellt stor vikt i lokalsamhället. Den äldre centralplatsen i detta område bör istället ha legat kring Kagghalla där Raä 145 visar upp både ett mycket högre fornlämningstal än gravfälten kring Uppinge men även gravtyper som pekar på en kontinuitet bak till äldre järnålder. Om den äldre centralplatsen alltså inte var belägen vid Uppinge, varför etableras då Husby där uppe? Detta har jag inte direkt svar på, men det skulle kunna bero på att kungamakten hade svårt att få tag i mark närmare Snäckstavik eller att man av någon anledning ville distansera sig ifrån området kring Kagghamra bland annat. När Husby väl etableras i närheten utav Uppinge ser jag två möjligheter på hur detta kan ha gått till, antingen har Husby tagit över en gård som saknar tydliga gravfält eller så har Husby etablerats på mark som tidigare varit en del utav Uppinge. Marken kan ha hamnat i kungamaktens händer på en rad olika sätt, den kan ha sålts, tagits i böter eller donerats bland annat. Då Husby är så pass tätt sammankopplat med den tidiga kungamakten tycker jag att det vore intressant att snabbt se på Husby kopplat till Grödinge sockenkyrka. Till skillnad från sockenkyrkan i Österhaninge ligger Grödinge kyrka ganska långt,ca 2 kilometer, ifrån områdets Husbygård. Husby i Grödinge verkar alltså inte ha någon koppling till sockenkyrkan. 17
20 Fig 4. Karta över området kring Husby i Svartlösa med höggravfält markerade. De gråa områdena visar vattennivån runt 1000-talet enligt SGU (Fastighetskartan Lantmäteriet). 18
21 3.2 Kontakt med hamnar När det gäller farledsplacering för Husby i Grödinge finns det två huvudsakliga möjligheter. Åke Hyenstrand skriver att man ifrån den östra delen av Kaggfjärden ska ha kunnat ta sig upp till sjön Axaren öster om Husby och sen vidare genom Axån till Malmsjön och ut genom dalgångarna till Östertälje. Hyenstrand skriver att denna passage bara har varit delvis framkomlig med båt men den ska ändå ha varit att föredra framför den centrala Grödinge bygden, i alla fall för båtar (Hyenstrand 1974:114). Om man studerar kartan i figur 4 ser man att en vik har gått in från Kaggfjärden och Snäckviken och varit kopplad till området kring Karshamra utav en å. Området kring Karshamra innehåller fem mindre gravfält som alla dateras till yngre järnålder. Avståndet från Husby till Karshamra är ca 1,5 kilometer. Dessa gravfält skulle kunna tillhöra en gård som har fungerat som hamn åt Husby. Per Deckel skrev i Landkänning från 1996 om möjliga hamnlägen på Södertörns västra kust.vid Snäckviken ligger gården Snäcksta som tidigare hette Brötsta (tidigast belagt 1331) vilket kommer ifrån bryti, det vill säga den man som representerade konungen i området. (Deckel 1996:21) Namnet på viken samt det tidigare namnet på gården tycker jag väldigt tydligt pekar mot att detta har varit en ledungshamn. Det finns även stenkonstruktioner på platsen som Deckel tolkar som möjliga husgrundsterrasser eller någon form utav strandskoning.(deckel 1996:23) Avståndet till Husby är ca 4 kilometer. Sammanfattningsvis kan sägas att Husby i Grödinge likt Husby i Österhaninge har möjliga kontakter med både en hamn troligtvis mer ämnad åt handel samt en ledungshamn. 3.3 Sammanfattning Husby i Svartlösa För att sammanfatta Husby i Svartlösa kan man säga följande. Gården har inte de största gravfälten i området utan dessa är belägna i området kring Kagghamra nära Snäckviken. Det absolut största gravfältet i området är Raä 145 som också kan ha kontinuitet från äldre till yngre järnålder. Öster om Husby finns dock de största högarna i området på gravfälten Raä 178 och Raä 183 där högarna mår uppemot 22 meter i diameter. När det gäller farledsplaceringen för Husby i Svartlösa är den inte alls lika tydlig som för Husby i Sotholm. I Svartlösa finns det två olika möjligheter som ger Husby kontakt med farleder, antingen har det har varit möjligt att ta sig med båt upp till sjön Axaren öster om Husby eller så kan det ha funnits två hamnar, nämligen vid Snäcksta och Karshamra. Hamnen vid Karshamra kan ha fungerat som hamn för handel och hamnen vid Snäckviken har troligtvis varit en 19
22 ledungshamn. Kontakt med hamnar, eller möjlighet att anlägga hamnar, kan ha varit en stor del av anledningen till att man väljer att placera Husby på just denna plats. 3.4 Svartlösa tingsplats. Likt Sotholms härad har Svartlösa härad fått sitt namn ifrån sin tingsplats som är belägen i dagens Botkyrka kommun. (Raä Botkyrka 389:1) Avståndet mellan Husby och tingsplatsen är ca 11,5 kilometer och jag tror inte att Husby och tingsplatsen har haft någon direkt koppling. 20
23 Fig.6 Karta som visar avståndet mellan Husby i söder och Svartlösa tingsplats i norr (Terrängkartan Lantmäteriet) 21
24 4. Slutsats När man tittar på Husbygårdarna i Österhaninge och Grödinge slås man ganska snabbt utav hur olika deras omkringliggande miljö är, både geografiskt sett och vad det gäller fornlämningsmiljö. Trots detta tror jag ändå att ändå att valet utav plats att etablera respektive husbygård på styrs utav samma målsättning och att genomförandet enbart har anpassats till den lokala miljön. Husby i Sotholm etableras i en miljö som är mycket fornlämningsrik och bör ha varit relativt tätbebyggd vid tiden för Husbys etablerande och i denna miljö placeras Husby mycket centralt. Gravfälten kring Husby är de största i området och innehåller de största högarna samt gravtyper som ger en kontinuitet tillbaka till äldre järnålder vilket gör att jag tror att detta har varit områdets centralplats redan under äldre järnålder. De två stora gravfälten Raä 491 och 407 är de största i området och har båda en lång brukningstid vilket gör att jag kan se två möjligheter till hur området bör ha sett ut innan Husby etableras. Den första möjligheten jag ser är att det före Husby etableras finns två gårdar i området och det ska då ha varit Hässlingby och en gård vars namn vi inte känner till men som senare tas över utav Husby och dessa gårdar skall i detta scenario ha brukat varsitt utav de två större gravfälten. Den andra möjligheten är att det bara har funnits en tidigare gård som har brukat båda de stora gravfälten och senare skall denna gårds mark ha delats för att etablera Husby och Hässlingby, denna äldre gård bör ha hetat Hässlinge. Husby i Svartlösa etableras i en bygd som inte alls är lika fornlämningsrik som den kring Husby i Sotholm. Husby i Svartlösa etableras inte heller i närheten utav något gravfält med något vidare imponerande fornlämningsantal utan det gravfält som är beläget närmast Husby är Raä 171 som består utav blygsamma tolv anläggningar och inte heller ger någon datering till äldre järnålder. Gårdsnamnet Uppinge i närheten utav Husby tyder dock på att området har varit bebyggt under äldre järnålder och det är möjligt att Husby har etablerats på mark som tidigare har tillhört Uppinge men det är även möjligt att Husby har tagit över en äldre gård som saknar gravfält. Husby i Svartlösa har alltså i likhet med Husby i Sotholm etablerats i ett område som redan har varit bebyggt men till skillnad från Husby i Sotholm tror jag inte att området kring Husby i Svartlösa har varit områdets centralplats under äldre järnålder. Områdets centralplats under äldre järnålder bör snarare ha varit beläget kring Kagghamra där gravfältet Raä 145 uppvisar det största antalet gravar samt dateringar som sträcker sig tillbaka till äldre järnålder.en bit ifrån Husby på gravfälten Raä 178 och 183 finns emellertid områdets 22
25 i särklass största gravhögar vilket skulle kunna tyda på att området kring Uppinge har fått ökad betydelse och inflytande under yngre järnålder vilket i sin tur skulle kunna ligga bakom att Husby etableras här. Husby i Sotholm har i sig en tydlig kontakt med sjön i form utav den havsvik som under järnålder har sträckt sig hela vägen intill Husby ifrån Blistafjärden men jag tror ändå att Husby har haft kontakt med en hamn längre ner i viken kring Broby. Namnet Broby skulle kunna tyda på att havsviken här har korsats utav en bro och möjligtvis skulle de runstenar som är resta i närheten utav Broby ha stått intill en möjlig väg som denna bro har varit en del utav. Om Broby har varit platsen för en bro över havsviken så skulle det innebära att det vore mycket svårt eller helt omöjligt att ta sig med båt hela vägen upp till Husby vilket givetvis bör ha ökat Husbys behov utav en hamn. Om Broby har fungerat som hamn för Husby så tror jag att det i första hand bör ha rört sig om en hamn för handel då områdets ledungshamn bör ha varit placerad vid Snäckholmen eftersom ordet snäcka i ett ortnamn kan tyda på förekomsten utav snäckor, alltså ledungsskepp eller krigsskepp (Olsson 1972:1). Avståndet mellan Snäckholmen och Husby är ca 7 kilometer och David Olovsson som har studerat Snäckhamnar i Stockholmsområdet lägger därför fram tanken att gården Berga som är belägen ca 3 kilometer ifrån Snäckholmen istället har kontrollerat hamnen.( Olovsson 2010:13) Om det är Husby eller Berga som har kontrollerat hamnen vid Snäckholmen är svårt att säga men jag tror att möjligheten att hamnen styrts ifrån Husby inte är osannolik. Husby i Svartlösa har inte alls den tydliga kontakt med havet som Husby i Sotholm har och det är också svårare att se en tydlig kontakt med en möjlig hamn i området. Den första möjligheten är att det ska ha varit möjligt att ta sig ifrån Kaggfjärdens östra del upp till sjön Axaren (Hyenstrand 1974:114) och detta skulle i stort sett placera hamnen alldeles intill Husby. En andra möjlighet är att det från Snäckviken skall ha varit möjligt att ta sig upp till Kyrksjön och gravfälten kring Karshamra skulle då kunna vara resterna utav en hamn tillhörande Husby. Kontaken med en hamn ämnad åt handel är svårare att se i Svartlösa än i Sotholm men kontakten med en ledungshamn är desto tydligare. Som jag tidigare nämnt brukar ordet snäck i ortnamn tyda på förekomsten utav snäckor, alltså ledungsskepp, och i Grödinge finns namnet Snäckviken i den innersta delen utav Kaggfjärden. Vid Snäckviken ligger gården Snäcksta som tidigare hette Brötsta vilket kommer ifrån namnet på konungens representant i området, bryti. (Deckel 1996:21) Kombinationen utav ortnamnen tycker jag ger starka bevis för att detta har varit platsen för en ledungshamn. Avståndet mellan Husby 23
26 och Snäckviken är ca 4 kilometer och att Husby har kontrollerat denna hamn tror jag är mycket möjligt. Varför man väljer att etablera Husby i Sotholm på just den plats där den etableras tror jag har flera förklaringar. Dels tror jag att det beror på den gårdsmiljö som finns i området vid tiden för etableringen. Området kring Husby har områdets största gravfält, områdets största gravhögar och gravfälten har en koppling bakåt i tiden till äldre järnålder och alla dessa faktorer skulle kunna ha varit önskvärda för en kungamakt som etablerar sig i området då de skulle kunna ge kungamakten en föreställd äldre närvaro i landskapet och genom detta en ökad legitimitet. Området där Husby etableras är också med största sannolikhet områdets centralplats under äldre järnålder vilket även det kan ha gett en legitimitet. Även Husbys utmärkta läge längst in i en lång havsvik och möjligheten att anlägga hamnar längre ner i viken tror jag har spelat in i valet utav plats för Husbys etablerande. Varför man väljer etablera Husby i Svartlösa just på den plats där man gör det är lite svårare att se tycker jag. Området saknar de stora gravfält som skulle kunna ge Husby en föreställd äldre närvaro i landskapet men i närområdet finns dock gravfält med områdets största gravhögar. I gravfälten Raä 183 och 178, de gravfält som innehåller de största högarna, är dock inte belägna speciellt nära Husby och jag har därför svårt att se att dessa högar skulle ge någon legitimitet åt kungamakten. Inte heller möjligheten att anlägga hamnar i direkt närhet utav Husby tror jag har påverkat placeringen utav Husby. Hade man velat ha kontakt med havet hade det i min mening ha varit bättre att etablera Husby närmare eller kanske rent utav alldeles intill Snäckviken eller Kaggfjärden. Jag tror att det är möjligt att kungamakten inte kunde få tag i någon lämpligare mark och därför nöjer sig med att etablera Husby i ett något sämre läge än man önskat. 5. Sammanfattning. Jag har genom att studera gravfälten innehållande högar i området kring de två Husbygårdarna på Södertörn försökt att skaffa mig en bild utav hur området kan ha sett ut under järnålder och utifrån detta har jag försökt att besvara mina frågeställningar angående etablerandet utav husbygårdarna och deras möjliga kontakter med hamnar i området. Husby i Sotholm är belägen mycket nära områdets absolut största gravfält som också innehåller de största gravhögarna i området. Gravfälten har också kopplingar till äldre järnålder vilket gör att jag tror att detta har varit områdets centrala plats under större delen 24
27 utav järnåldern. Att området har två gravfält som tydligt står över de andra i storlek har gjort att jag tror att det finns två möjligheter för hur etablerandet utav Husby har gått till. Antingen har de två gravfälten tillhört två skilda gårdar, Hässlingby och den gård som senare blir Husby. Vid etablerandet utav Husby skall då Hässlingby har fortsatt vara en egen gård med egna gravfält och deras tidigare granngård tas upp av kungamakten och blir en husbygård. En andra möjlighet är att de båda stora gravfälten från början har tillhört en och samma gård, Hässlinge, som senare delas och blir Hässlingby och Husby. Husby är beläget längst in i en lång havsvik och kan mycket väl ha fungerat som en egen hamn men en bit längre ut i viken stöter vi på den nu försvunna gården Broby. Namnet Broby skulle kunna tyda på att det här har funnits en bro som korsat havsviken vilket bör ha gjort det mycket svårt eller omöjligt att segla upp till Husby. Om Broby fått sitt namn ifrån en bro över havsviken finner jag det möjligt att Broby också utgjort en hamn för husbygården längre upp i viken. Ca 7 kilometer ifrån Husby finns Snäckholmen och på grund utav ordet snäck i ortnamnet tror jag att det har varit platsen för områdets ledungshamn. På grund utav det relativt stora avståndet mellan Husby och Snäckholmen kan jag inte med säkerhet säga att det är Husby som har administrerat denna ledungshamn men jag tror att det är fullt möjligt. Placeringen utav Husby i Sotholm tror jag har många orsaker. De stora gravfälten, stora högarna och gravfältens koppling till äldre järnålder tillsammans med den föregående gårdens troliga funktion som centralplats för området kan ha gett kungamakten och husbygården en ökad legitimitet genom en synlig demonstration utav en lång närvaro på platsen. Även Husbys placering intill den långa havsviken och möjligheten att etablera hamnar längre ner i viken tror jag har påverkat placeringen. Husby i Svartlösa etableras i ett mycket fornlämningsfattigare område än Husby i Sotholm. Husby i Svartlösa etableras i närheten utav gården Uppinge och trots avsaknaden utav gravfält ifrån äldre järnålder tyder ortnamnet Uppinge på att gården har rötter i äldre järnålder. Även här kan jag se två möjliga scenarier för hur området sett ut innan Husbys etablering. Antingen har Husby etablerats på mark som tillhört Uppinge tidigare eller så har Husby tagit över en gård som saknar synliga gravfält. Kontakten med hamnar för Husby i Svartlösa är svårare att se än för Husby i Sotholm. Det skall ha varit möjligt att ifrån den östra delen utav Kaggfjärden ta sig upp till den lilla sjön Axaren öster om Husby och då kan Husby ha haft en hamn i den lilla sjön. Det bör också ha varit möjligt att ifrån Snäckviken ta sig upp till Kyrksjön och gravfälten kring Karshamra kan 25
28 då ha tillhört en hamn tillhörande Husby. Om kontakten med hamnar ämnade för handel är svårare att se i Svartlösa så är kontakten med en ledungshamn desto lättare att se. Söder om Husby finns Snäckviken och ordet snäck i detta ortnamn kommer ifrån ordet snäcka som betyder ledungsskepp. Gården Snäcksta intill Snäckviken hette tidigare Brötsta vilket kommer ifrån ordet bryti vilket syftar på konungens representant i området vilket jag tycker ger ytterligare stöd för förekomsten utav en ledungshamn på denna plats. Placeringen utav Husby i Svartlösa tycker jag är ganska svår att motivera. Området saknar de stora gravfält man finner kring Husby i Sotholm som kan ge en ökad legitimitet och visualisera en lång närvaro i landskapet. De stora gravfälten med koppling till äldre järnålder finner man istället kring Kagghamra nere vid Snäckviken och hade man önskat att skaffa sig legitimitet genom att ha kontakt med äldre gravfält hade man troligen valt att etablera gården här istället. Även ur en kommunikationsmässig synvinkel hade det varit mer logiskt att placera Husby nere vid Snäckviken då båda de möjliga hamnlägena jag kan se för en hamn ämnad för handel bör ha varit ganska krångliga seglatser genom små bäckar eller åar. Jag kan se två möjligheter till varför Husby placeras i närheten utav Uppinge. Platsen kan nyligen ha skaffat sig en central position i området, vilket de stora högarna i området kan tyda på, och kungamakten anser denna placering nära en centralplats viktigare än koppling till äldre järnålder. Den andra möjligheten jag ser är att kungamakten saknar möjlighet att införskaffa mark i ett bättre läge och helt enkelt måste nöja sig med att placera Husby i ett något sämre läge än man nog hade önskat. 26
29 6. Referenser Brink, S Nordens Husabyar - unga eller gamla? En bok om Husbyar. Uppsala. Deckel, P Landkänning. Ett lokaliseringsförsök av järnåldershamnar på Södertörns västra kust. Stockholm. Gräslund, A-S Runstenar om ornamentik och datering. Tor: tidskrift för nordisk fornkunskap. Uppsala. Hyenstrand, Å Centralbygd Randbygd. Strukturella, ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk yngre järnålder. Stockholm. Olovsson, D Snäckhamnens arkeologi. En undersökning av Snäckplatser i Stockholmsområdet. Stockholm. Olsson, I Snäck-namn på Gotland. Fornvännen.Stockholm Pettersson, J Husabyarna- en kritisk forskningsöversikt. En bok om Husbyar.Uppsala Runqvist, H Runinskrifter i Haninge. Haningebygden: medlemsblad för Haninge hembygdsgille. Nr 12. Västerhaninge. Redelius, G Studier i Österhaninge kyrkas byggnadshistoria. Haningebygden: medlemsblad för Haninge hembygdsgille. Nr 10. Västerhaninge Redelius, G Ting och tingshus i Sotholms härad. Haningebygden nr 14.Västerhaninge Svennevall, T Husabyar och tunaorter på Södertörn. Stockholm. Wahlberg, M Svenskt ortnamnslexikon. Stockholm. Wijkander,K Kungshögar och sockenbildning. Studier i Södermanlands administrativa indelning under vikingatid och tidig medeltid. Stockholm. 27
30
Skogs-Ekeby, Tungelsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merInför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Läs merUtredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra
Läs merFORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FORS MINIPARK Eskilstuna 556:1, del av fastigheten Fristaden 1:6, Eskilstuna stad, Södermanland. Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT
Läs merEKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.
Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland. Anna Östling RAPPORT 2014:10 Pdf: www.stockholmslansmuseum.se EKEBYHOV Fig. 1. Undersökningens läge i Stockholms
Läs merGravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merEn gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Läs merRapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519
Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad
Läs merKvadratisk stensättning i Källarp
Kvadratisk stensättning i Källarp Arkeologisk förundersökning av RAÄ 151 inom fastigheten Källarp 1:3, Barnarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:16
Läs merViggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Läs merNorra gravfältet vid Alstäde
Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,
Läs merSTENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7
Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning
Läs merBalder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merRapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Läs merBUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2017:12 BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ Arkeologisk förundersökning Bergvik 3:2, 4:1 RAÄ 24:1-4, 21:7 Bergsjö socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATSER
Läs merKolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun
Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning
Läs merVästnora, avstyckning
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman
Läs merarkeologi Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ola Matthing
arkeologi Särskild utredning Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ola Matthing Arkeologiska meddelanden 2002:29 Särskild utredning Husby-Oppunda Husbygård
Läs merTre gc-vägar i Stockholms län
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström
Läs merBalder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Schaktningsövervakning RAÄ 29:1 Ovanåkers kyrka Ovanåkers socken Hälsingland 2016 Rapport 2016:02 Katarina Eriksson Balder Arkeologi och Kulturhistoria 2016 Gruvgatan
Läs merarkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Läs merGrinneröds prästgård 1:1 Del av raä 1
Arkeologisk förundersökning Grinneröds prästgård : Del av raä Grinneröds socken Uddevalla kommun Rapport 2005:2 Pia Claesson l,, ) },/ I I ( { t.,... --., vo '. '> UDDEVALlA( / ~ ( l...'/ / I...,. - Il
Läs merSäby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län
Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9
Läs merFiberkabel i Ekhammar och Korsängen
UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen
Läs merRapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Läs merGREBO: PÅ FORNLÄMNINGS- FRONTEN INTET NYTT
GREBO: PÅ FORNLÄMNINGS- FRONTEN INTET NYTT Grebo samhälle Grebo socken, Åtvidaberg kommun, Östergötland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2141 Svante Norr 1 Kartor ur
Läs merSchaktning för VA-ledning i Badelunda
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:64 Schaktning för VA-ledning i Badelunda Nypåträffade härdar Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 410:1, 411:1 Västerås 3:69, 3:78 Västerås socken Västmanland
Läs merGrävning för elkabel på gravfält
arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning
Läs merSkräpgrop i Husby 7:2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Skräpgrop i Husby 7:2 Glanshammar 33:1 och 185:1 i Glanshammar socken, Örebro kommun i Närke Ebba Knabe
Läs merStensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB
Stensträng och odlingsrösen Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ Botkyrka 12:1, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK AB Rapport 2016:29 2 Stensträng
Läs merBUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:13 BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ Arkeologisk förundersökning Västerrå 3:6 RAÄ 36:1 Hälsingtuna socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Läs merBerga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid
Ledningsarbeten vid Berga - Snäckstavik Arkeologisk förundersökning, gravfälten RAÄ 10:1, 14:1 och 16:1, Berga 3:1 och Snäckstavik 3:94, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport
Läs merVagnhall vid Finspångs Golfklubb
Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A
Läs merTUNGELSTA RAPPORT 2014:24. Pdf:
RAPPORT 2014:24 Pdf: www.stockholmslansmuseum.se TUNGELSTA Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning vid Tungelsta, RAÄ 51 och 564, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland. Lars
Läs merAvslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län
2016-01-22 Antikvarie Robin Lucas Dnr: Ar-117-2014 Länsstyrelsen Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo
Läs merArkivstudie Årstaberg
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:29 Arkivstudie Årstaberg Arkeologisk utredning etapp 1 Brännkyrka 5:1 Årstaberg 1 Brännkyrka socken Stockholms stad och kommun Stockholms län Södermanland Ingela
Läs merKabelförläggning invid två gravfält
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun
Läs merNy brunnskammare till fastigheten Svista 1:7
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:76 Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7 Schakt inom gravfält RAÄ Lid 42:1 Förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Lid 42:1 Fastighet
Läs merBackarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Läs merSYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr
Läs merVrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:10 Vrå Hölö Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning RAÄ-nr Hölö 287:1 2 Vrå 5:1 Hölö socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland Britta
Läs merEn GC-väg vid Sjukarby, Tierp
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:14 En GC-väg vid Sjukarby, Tierp Schaktning intill en försvunnen gravhög Arkeologisk utredning Fornlämning Tolfta 36:1 Sjukarby 4:41 och 4:42 Tolfta socken Tierps
Läs merRapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Läs merNy dagvattendamm i Vaksala
Arkeologisk förundersökning Ny dagvattendamm i Vaksala I anslutning till Österledens nya sträckning Fornlämning 113 Vaksala 1:1 Vaksala socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson 2 Arkeologisk förundersökning
Läs merStenig terräng i Kista äng
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merKv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Läs merGasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Läs merHistoriska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
Läs merKista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1
Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:
Läs merTrummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Läs merStrömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:76 Strömsholm Intill boplatsen Sofielund Arkeologisk förundersökning Fornlämning boplats Kolbäck 380 Strömsholm 8:60 Kolbäcks socken Hallstahammars kommun Västmanlands
Läs merJohan Klange. Arkeologisk förundersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2966
Storvreta reningsverk Arkeologisk förundersökning inom fastigheten Storvreta 47:277 i anslutning till fornlämningarna 213:1 och 213:2, Uppsala kommun, Ärentuna socken, Uppsala län Arkeologisk förundersökning
Läs merHelgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43
Läs merSchaktkontroll Spånga
Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.
Läs merGärdslätt Västergård 2:13
Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merGotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015
Särskild undersökning RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-2437-15 Gunilla Wickman-Nydolf 2015 Gotlands Särskild undersökning RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby
Läs mer18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merSjöudden STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland
Sjöudden Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland Richard Grönwall Rapport 2004:12 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Sjöudden Arkeologisk
Läs merStiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken
Stiftelsen Kulturmiljövå ård Rapport 2012:35 Ett schakt för elkabel vid Tova, Ripsa Arkeologisk förundersökning Fornlämning Ripsa 127 Ripsa-Edeby 2:6 Ripsa socken Södermanland Jonas Ros Innehåll Inledning...
Läs merMesta Östergård. Tyra Ericson. Södermanland, Fors socken, Mesta 5:19, Mesta 5:36, Mesta 5:37, Mesta 5:40, RAÄ 139 UV MITT, RAPPORT 2006:2
UV MITT, RAPPORT 2006:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Mesta Östergård Södermanland, Fors socken, Mesta 5:19, Mesta 5:36, Mesta 5:37, Mesta 5:40, RAÄ 139 Tyra Ericson UV MITT, RAPPORT 2006:2 ARKEOLOGISK UTREDNING
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merSökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G
Läs merANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
Läs merMalin Lucas Dnr: Ar Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2017-06-02 Malin Lucas Dnr: Ar-787-2016 Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE FÖRUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING BÖRSTIL 141:1, INFÖR BYGGNATION INOM FASTIGHETEN ÖSTHAMMAR 36:1,
Läs merNy småhusbebyggelse i Unnerstad
Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U
Läs merRapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 5 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM FASTIGHET BOTKYRKA ALBY 15:32, RAÄ 131
Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 5 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM FASTIGHET BOTKYRKA ALBY 15:32, RAÄ 131 Björn Hjulström 2006 2006 Arkeologiska Forskningslaboratoriet ISSN 1653-2910
Läs merNederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby
Läs merLisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström
Läs merHammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland
Hammarängen Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Rapport 2007:21 Åsa Berger Hammarängen Särskild arkeologisk utredning inom
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merRapport 2017:6. Torstäva 9:2. Arkeologisk undersökning 1983 av rest sten, RAÄ Ramdala 81:1. Thomas Persson
Rapport 2017:6 Torstäva 9:2 Arkeologisk undersökning 1983 av rest sten, RAÄ Ramdala 81:1 Thomas Persson Rapport 2017:6 Torstäva 9:2 Ramdala socken Karlskrona kommun Blekinge län Thomas Persson Blekinge
Läs merVästerhaninge kyrkas bogårdsmur
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:59 ARKEOLOGISK SCHAKTÖVERVAKNING Omläggning av Västerhaninge kyrkas bogårdsmur Västerhaninge kyrka, Åby 1:51, Västerhaninge socken, Haninge, Södermanland Karin Sundberg
Läs merTrafikplats Kungens Kurva
Trafikplats Kungens Kurva Arkeologisk utredning, etapp 1, Trafikplats Kungens Kurva, Brännkyrka och Huddinge socknar, Stockholm och Huddinge kommuner, Uppland Lars Andersson Lisa Sundström Rapport 2008:25
Läs merarkivrapport Rapport 2017:03
Rapport 2017:03 arkivrapport Fornlämning Ärla 6:1, Tummelsta 2:23 & Tummelsta S:2, Ärla socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Patrik Gustafsson
Läs merRapport nr: 2015:08 Projekt nr: 1505
Rapport nr: 2015:08 Projekt nr: 1505 1(3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Åke Johansson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2015-11-13
Läs merTillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs
Rapport 2010:16 Arkeologisk förundersökning Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs RAÄ 124 Vårdnäs 2:2 Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N
Läs merGång och cykelväg i Hall
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:56 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Gång och cykelväg i Hall Östertälje 110:1 Hall 4:4, Östertälje, Södertälje kommun, Stockholms län, Södermanland
Läs merRapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merAvlopps- och infiltrationsanläggning invid gravfält vid Hammars i Norrlanda
Rapport Arendus 2017:11 Avlopps- och infiltrationsanläggning invid gravfält vid Hammars i Norrlanda Arkeologisk undersökning Dnr 431-3496-16 Norrlanda socken Region Gotland Gotlands län 2017 Christian
Läs merRAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland.
RAPPORT 2009:02 Arkeologisk förundersökning Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Mats Hellgren Västarvet/Lödöse Museum Rapport 2009:02
Läs merEn kabelförläggning vid Årke, Uppland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Läs merDnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2015-05-20 Dnr Ar-366-2014 Robin Lucas Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE DELUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING 499:1, UPPSALA SOCKEN, INFÖR BOSTADSBEBYGGELSE INOM FASTIGHETEN
Läs merHemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland
Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk
Läs merarkivrapport Rapport 2016:15
Rapport 2016:15 arkivrapport Fornlämningarna Torshälla 8:1, 7:1 & 7:2. Roxnäs 3:169, 3:179 & 3:178, Torshälla socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning.
Läs merSkepptuna RAPPORT 2015:14. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland.
RAPPORT 2015:14 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Skepptuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Stockholms läns museum
Läs merSnäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein
Snäckstavik Arkeologisk förundersökning (schaktkontroll) vid Snäckstavik, intill RAÄ 102:1 och 580:1-3, Grödinge socken och Botkyrka kommun, Södermanland Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk
Läs merMesta 3:34. RAÄ 739, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2402
Mesta 3:34 RAÄ 739, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2402 Peter Sillén Omslagsbild. Utredningsområdet längst i väster. Foto
Läs merKåperyd - ett skadat gravfält
Fornvård / arkeologisk förundersökning Kåperyd - ett skadat gravfält återställning av fornlämning 28 som skadats genom markberedning Månsarps socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merKv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
Läs merVrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2005:11 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vrinneviskogen Vrinnevi 5:4 Norrköpings stad f d S:t Johannes socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L
Läs mer