Sammankallande: Kristina Preutz

Transkript

1 Nätverk FoU Psykiatrisk Rehabilitering Kommuner - Region Skåne Nordost Sammankallande: Kristina Preutz

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Etisk grund 3 Målsättning 3 Handlingsplan 5 Metod 5 Psykiatrisk Rehabilitering 7 Struktur 9 2

3 Etisk grund, Värdegrund och Målsättning för FoU - Nätverk Psykiatrisk Rehabilitering Etisk grund - Värdegrund Godhetsprincipen att göra gott, förebygga skador och lidande. Att så långt det går arbeta aktivt för att förebygga psykiska funktionsnedsättningar. Autonomiprincipen rätten att så långt som möjligt ha rätt att bestämma över sitt eget liv och handlande. För att individen själv skall ha möjlighet att efterfråga och förstå vilka möjligheter det finns till psykiatrisk rehabilitering, behöver individen erhålla saklig och förstålig information. Informationen bör innehålla fakta om psykiatrisk rehabilitering och möjligheter till rehabilitering i samverkan med olika aktörer. Principen att inte skada att inte tillfoga någon skada, lidande eller något ont. Sträva efter att uppnå ett gott välbefinnande / god livskvalitet hos individen. Rättviseprincipen alla människor ska behandlas lika, att särbehandla vissa personer eller grupper är omoraliskt. Samtliga personer med en allvarlig psykiatrisk sjukdom har rätt att få ta del av psykiatrisk rehabilitering oavsett ålder, kön, ursprung, bostadsort eller yttre omständigheter. Psykiatrisk rehabilitering skall ges utifrån den enskilde individens behov. Målsättning för FoU - Nätverk Stärka samverkan mellan sjukhusvården, primärvården och kommunal vård och omsorg och gemensamt verka för att implementera metoder som ligger i linje med forskning och beprövad erfarenhet. Genom en god samverkan öka förutsättningarna för kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Följa utvecklingen inom omvårdnad, vård och omsorg och den medicintekniska utvecklingen inom respektive områden samt med ledning av den skapa konsensus för gemensamma strategier utifrån den enskilde patientens behov. Via brukargruppernas engagemang inhämta stöd och synpunkter för respektive område. Ansvara för att implementera valda metoder och strategier i samtliga verksamheter inom sjukhusvård, primärvård och kommunal vård och omsorg. Till nätverksgrupperna knyts experter från sjukhusvård, primärvård, kommunal vård och omsorg och Högskolan. En målbeskrivning för respektive arbetsgrupp utvecklas och förankras i styrgruppen. Rapportera valda strategier och plan för utvärdering till styrgruppen, samt rapportera terminsvis uppfyllelse av delmål. 3

4 Nätverk psykiatrisk rehabilitering arbetar för: - Att tidigt identifiera psykiska funktionsnedsättningar och kommunicera strategier för dessa. - Att utgå från och använda sig av den metodik som togs fram i Projekt Psykiatrisk Rehabilitering. - Att tillsammans ta fram riktlinjer för psykiatrisk rehabilitering i samverkan. - Att tillsammans vidare utveckla metoder och arbetssätt för psykiatrisk rehabilitering. - Att arbeta för att övervinna byråkratiska hinder för psykiatrisk rehabilitering - Att psykiatrisk rehabilitering sker utifrån evidensbaserad grund. - Att kunskapsnivån i att bedöma behov och resurser hos närmaste personal i samverkan höjs. - Att sprida kunskap om psykiatrisk rehabilitering i vårdkedjan så att den kommer patienten till del. 4

5 Handlingsplan för FoU-nätverk psykiatrisk rehabilitering Sammankallande i nätverket: Kristina Preutz Syfte Främja förutsättningar för kompetensutveckling och kunskapsutbyte i vårdkedjan. Utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet inhämta kunskap och följa utvecklingen inom psykiatrisk rehabilitering. Att gemensamma metoder, arbetssätt, strategier och bedömningsinstrument tas fram. Att upprätthålla intresset i nätverket. Vår vision är att i det gemensamma datanätverket skapa en kunskapsbas och utveckla en hemsida för psykiatrisk rehabilitering där det även ges möjlighet till dialog. Metod Stärka samverkan mellan slutenvård och öppenvård inom psykiatriska kliniken, primärvården och den kommunala vård och omsorgen inom NSS. Nätverk psykiatrisk rehabilitering knyts till Högskolan. Nätverksgruppen ansvarar i sin tur för att valda metoder förankras och sprids inom den egna organisationen. Nätverk FoU psykiatrisk rehabilitering bygger vidare på redan etablerade samverkansgrupper. Psykiatrisk Rehabilitering Rehabilitering är ett brett begrepp som innefattar alla former av återhämtning. Man brukar skilja mellan medicinsk, social och arbetsinriktad rehabilitering. För medicinsk rehabilitering ansvarar landstinget (HSL 3 b ). Kommunen skall erbjuda social rehabilitering, vilket framgår av socialtjänstlagen (SOL 21 och 21 a ). Försäkringskassan har huvudansvaret vid arbetsinriktad rehabilitering i enlighet med lagen om allmän försäkring (LAF 22 kap.). Försäkringskassan har dessutom ett samordningsansvar för alla former av rehabilitering. (Printz, 2001). Rehabilitering är en målinriktad, i tiden avgränsad och i vissa fall återkommande process som utgår från individens upplevda oförmåga, behov och intressen. Rehabilitering omfattar också såväl analys av individens funktions- och aktivitetsförmåga som sammansatta och samordnade åtgärder som stödjer individen i att mobilisera egna coping-resurser och ger stöd i individens process att utveckla färdigheter för att uppnå egna valda mål. Målet med rehabiliteringsprocessen är att efter skada/sjukdom minimera individens upplevda aktivitetsnedsättning eller begränsade delaktighet (handikapp) samt att uppnå en optimal livstillfredsställelse. (Edholm, m.fl., 2002). 5

6 Region Skåne Landstinget har enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ansvar för befolkningens hälsa och har ansvar för medicinsk rehabilitering inom sitt verksamhetsområde. Kommunen Kommunen har enligt Socialtjänstlagen ansvar för frågor om service, råd och bistånd i personliga angelägenheter till kommuninvånare. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har kommunen också ansvar för medicinsk rehabilitering och vissa tekniska hjälpmedel inom sitt verksamhetsområde. Försäkringskassan (FK) Försäkringskassan har en initiativroll och ett samordningsansvar för all rehabilitering av personer som är försäkrade hos försäkringskassan. Rehabiliteringsuppdraget syftar till att återge den som drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete (AFL 22:2) Arbetsförmedlingen (AF) AMV har i uppdrag att bedriva arbetsinriktad rehabilitering för arbetssökande med handikapp/ funktionsnedsättning. Den arbetsinriktade rehabiliteringen syftar till att den sökande ska finna, få och behålla ett arbete. Psykiatrisk rehabilitering är direkt inriktad på förbättrad funktion och att minska konsekvenserna av sjukdom medan behandling är inriktad på sjukdom och att minska dess symtom. Konkret betyder det att vi skall hjälpa personen att utveckla de kompetenser som behövs för att man skall klara att: Formulera mål Uppnå målet Behålla det man uppnått Och kunna lämna det om det så behövs. Aktuell kunskap visar att funktionsförmåga måste tränas och utvecklas i den verkliga miljön eller i naturliga situationer för att ge bästa resultat. Vi måste alltså i större utsträckning än tidigare finnas med i personens närmiljö (Ekstam A. 2002). 6

7 Nedan redogörs kortfattat för de begrepp som styr rehabiliteringsarbetet: Hälsobefrämjande synsätt. Detta är ett centralt begrepp där helhetsperspektivet är rådande. Det som betonas är graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i individens upplevelse, både när det gäller sysselsättning, fritid och dennes känsla av sammanhang i allmänhet. (Antonovsky, 1996). Förhållningssätt vid bemötandet. Det är av vikt att det hälsobefrämjande synsättet färgar bemötandet av individen, dvs. att rehabiliteraren förmedlar hoppfullhet om förändring, tillit till individens möjligheter och har en människosyn som är grundad på en övertygelse att individen har förmåga att styra över sitt eget liv (Hansson 2001). Rehabiliteringssamordnare. Utgörs av personal som skapar kontakt och hjälper individen med att sätta upp de rehabiliteringsmål som han/hon själv har identifierat som meningsfulla. Rehabiliteringssamordnaren stödjer personen genom bedömning av färdigheter, planering, eventuellt lära ut nya färdigheter och samverkar med relevanta organisationer. Rehabiliteringssamordnaren kan också vara det kontinuerliga stöd som personen behöver i sin rehabiliteringsprocess (Anthony m fl 1996). Kartläggning och planering av rehabiliteringsarbetet. I kartläggnings- och planeringsarbetet används ett antal skattningsformulär för att man tillsammans med individen ska kunna identifiera olika behovsområden som man behöver ta hänsyn till i personens målsättning, och i planeringen av rehabiliteringsprocessen. I projektet har vi använt oss av följande instrument: CAN-skattning. Camberwell Assessment of Need är ett instrument som används till att göra en omfattande skattning av funktionshindrade personers behov. I CAN belyses olika behovsområden och i vilken grad de olika behoven är tillfredsställda eller ej, såväl som vem eller vilka som är engagerade i olika samverkansorgan. CAN kan inkludera både patientens, personalens och nära anhörig/viktig persons åsikter (Eriksson, 1997). Skattning av livstillfredsställelse och roller. Dessa skattningar mäter tillfredställelsen inom nio livsområden och kartlägger vikten av olika livsroller som berör 11 olika roller Livstillfredställelse skattningen är framtagen av Fugel-Meyer och livsroller av Brännholm (Brännholm, 1992). GAF-skattning. Global Assessment of Functioning är en skattning av den psykiska funktionsnivån på en skala Skalan används till att uppskatta psykiskt, socialt och yrkesmässigt fungerande för en aktuell period (DSM-IV, 1999). Rehabiliteringsplanen är ett redskap som hjälper individen att identifiera och uttrycka sina mål för rehabiliteringen och de faktorer som är nödvändiga för att stödja förverkligandet av dessa mål. I kartläggnings- och planeringsarbetet ingår även identifieringen av copingstrategier eller stresskyddsmekanismer vilket syftar till att öka, och stödja, individens förmåga att hantera och bemästra sin vardag och sitt liv i allmänhet, samt hjälper individen att arbeta mot hennes/hans mål (Edholm 2000, Malm 2002). I rehabiliteringsarbetet ingår också begreppet nätverk där en nätverkskarta utgör en kartläggning av individens sociala sammanhang på olika områden i hans/hennes liv. 7

8 Nätverkskartan är ett redskap i rehabiliteringsarbetet som utgör en aktiv metod att arbeta med det hälsobefrämjande synsättet (Svedhem, 1985). Ett annat verktyg som kan användas i rehabiliteringsarbetet är patientutbildningen Kompetenz, som är ett utbildningsmaterial för patienter med schizofreni och schizoaffektiva sjukdomar såväl som för deras anhöriga och närstående. Det är ett psykopedagogiskt program som utarbetats som hjälp till ökad kunskap om sjukdomen och kan användas både i grupp och vid enskilda samtal (Orhagen 2000). Beredskap av stödinsatser innebär att tillsammans med individen fatta beslut kring behov av stöd i form av ett hjälpjag, som individen kan behöva under rehabiliteringsprocessens gång (Anthony, 1996). Samverkan är medvetna målinriktade handlingar som utförs med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danermark, 2000). Det vill säga när olika organisationer och individer samordnar sina egna verksamheter så att det gemensamma resultatet blir ökad effektivitet. Brukarorganisationerna RSMH, Riksföreningen för Social och Mental Hälsa, IFS, Intresseföreningen för Schizofreni och Ångestsyndromsällskapet, är några av de brukar- organisationer vi samverkar med. Varje individ får information om dessa organisationer och uppmanas att ta del av brukarorganisationernas arbete för att öka sin kunskap och medvetenhet, i linje med det hälsobefrämjande perspektivet. 8

9 Struktur för nätverk psykiatrisk rehabilitering Palliativ vård Vårdplanerin g Vårdhygien Smärta STYRGRUPP Nätverk FoU, Kommuner Region Skåne Nordost Viveca Dettmark, sammankallande Ann-Christin Andersson, chefläkare CSK Liselotte Rooke, koncernlednstab, Region Skåne Eva Theander, adm stab, Hässleholm Gunilla Bergström, MAS, Bromölla kommun Mari Eriksson, MAS, Kristianstads kommun Lena Persson, prefekt, Högskolan Ksd Jane Springett, Högskolan Ksd Anette Andersson, KVH Psykiatrisk Rehabiliterin Läkemede l och äldre Sårvård Nutrition och NÄTVERK Kristina Preutz, sammankallande Klinisk adjunkt Östra Göinge kommun Bromölla kommun Kristianstad kommun Hässleholms kommun Osby kommun Ierstorps kommun Från Hässleholms sjukvårdsorganisation: Team I Osby Team I Hässleholm Team II Perstorp Avd 12 SVK Avd 11 Team Nord Kristianstad Team Nord, Östra Göinge Team Öst Bromölla Team Syd Kristianstad Primärvården: Kontaktnät Brukar Organisationer RSMH IFS Kontaktnät Psykiatriska kliniken Möten 1 ggr/termin Kontaktnät Psykiatri Kommun Primärvård Möten 1ggr/månad/ samverkangrupp / kommun Kontaktnät 9