livet i Purkijaur under 1900-talets första hälft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "livet i Purkijaur under 1900-talets första hälft"

Transkript

1

2 livet i Purkijaur under 1900-talets första hälft 1

3 2

4 livet i Purkijaur under 1900-talets första hälft Berättelser byggda på intervjuer Min tid. Från sex till sexton år, då jag började arbeta med de vuxna, fick ansvar för hästar, kor och får, och lärde mig väva och laga mat. Jag levde i en brytningstid. Gustavsson, född 1923 Vid pennan GUN HOFGAARD 3

5 Tecknare: Gun Hofgaard Omslag: Gun Hofgaard, Pär Domeij Fotografer: Gustavsson, Västerås Gun Hofgaard, Purkijaur Anders Håkansson, Dragnäs Stefan Lindbäck, Purkijaur Gun Mannberg, Årrenjarka Sven Viktor Sigfrid Nyström (Född 1911, död 1985, kallades Lill-Sven. Han bodde i Skabram, var fotograf, musiker och konstnär, och reparerade cyklar, symaskiner mm.) Helen Swartling, Island Ludvig Wästfelt, Jokkmokk Fotograf namnges vid var bild, när ingen fotograf anges, saknas säker uppgift om fotograf. Ekonomiskt stöd för bokprojektet har jag fått från KUPP Kultur- och upplevelseutveckling i Jokkmokk, Jokkmokks Allmänningskogar, Sparbanken Nords Kultur- och Idrottsstiftelse, Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur, Norrbottens Läns Landsting, ABF och Vuxenskolan i Jokkkmokk. Grafisk form: ByaTryck AB Tryck: Books on Demand International AB, Visby Beställning: Boken beställs via Gun Hofgaard 2011 Förlag GE HOFGAARD isbn

6 Innehåll Förord 9 Tankar om Linné och Purkijaur 11 Berättarna och ett litet persongalleri 13 Berättarna 14 Märta Tängman 14 Harald Nilsson 14 Siri Nilsson 14 Henning Nilsson 15 Gunnar Johansson 15 Syster Qvarfordt 15 Gustavsson 16 Ivar Länta 16 Helge Andersson 16 Lars Pirak 17 Rune Nilsson 17 Ingvar Karlsson 17 Arne Forsman 18 Litet persongalleri 19 Emma och Leonard Fjällström 21 Beda Kvickström 22 Isak Holmkvist 22 Pärla-Gustav 22 Anders Andersson 22 Evangelisten Antonsson 23 Eva Svanström 23 Purkijaur i korta glimtar genom historien 24 Uppgifter om Purkijaur från berättarna och nämnda publikationer 26 Kor och mjölk 31 Strö under 32 Skogsbete, fäbodplatser och hagar 33 Kostigen 34 Gå med ko till tjuren 34 Ta vara på mjölk 35 Filet och smöret 36 Ost 37 Det blev tyst 37 Jokkmokks Allmänning 38 Slåtter, hässjor och bete 40 Gå på änge 40 Vallhö och havre och perlusker 43 Städja getingar 44 Löv till får 44 Köra hem hö på vintern 45 Trampar för häst 46 Hässjor och skylar 46 Snes och skyl 46 Myrhöhässja 47 Vallhöhässja 48 Hässja med tråd 48 Lövhässja 48 Torvhässja 48 Säd för bröd och foder 51 Hushållningssällskapet 53 Kvarnar, mjöl och bröd 54 Kvarnar 54 Bagerskor och bagarstugor 55 Storbak och andra bak 55 Tunnbröd 56 Tyllbröd, tylla 56 Framugnsbröd 56 Mjukkakor 57 Hårdkakor, knäckkakor 57 Blodbröd 57 Potatisbröd 57 Kolbullar 57 Hastbullar 57 Gröt 57 Pull, pull, pull 60 Sjöfågelägg 61 Fisk och fiske 63 Olika redskap för olika fiskar under olika årstider 65 Racka ut nät, och annat fiske 66 Ut och dra nötter 68 Sjövarp 70 Landvarp 71 Ut och isnöta 72 Notminnen 72 Mört och riktig stek 73 Pärlfiske 75 Potatis och rovor 79 Gödsel, rena guldet 82 Vilda bär och trädgårdar 84 Vilda och tama bär 84 Johannas trädgård 86 Frukt 86 Slakt, kött och konservering 88 Hushållsgris 89 Ta tillvara och tillreda 89 Blod 89 Märgben och andra ben 90 Lever, lunga och hjärta 90 Renklövar och grisfötter 90 Älv-, kalv-, gris- och renhuvud, och tunga 90 Fågelsoppa och harstek 90 Torrkött 90 Korv och köttbullar 91 Lagring och konservglas 91 Kocka. Laga mat inne och ute 94 Vilt, jakt och hundar 98 Mindre djur och fågel 99 Älgjakt 101 Rex och andra hundar 102 Vargjakt på Purkisjön 103 Får, ull och kläder 105 Karda, spinna, stampa, sticka, virka, sy, garva, stoppa, väva 106 De äldre kunde 108 Dun, hö och hår 110 Skohö 110 Skor och stövlar 111 Städat, rent och fint, inne och ute 113 Fint inne för vardag och helg 114 Städning, det var noga 114 Disk 115 Lut, rysstvål, såpa och Tvätta-Lätt 117 Storbyk 118 5

7 Verktyg, redskap och maskiner 121 Kontar, rivren och ryggsäckar 122 Från hästredskap till traktordito 123 Man måste vara framför 123 Handverktyg för husbygge i Runes uthus Ved, eld, vatten och el 127 Torrfura gav hemsk rök 127 Arbetsljus och el 129 Is och vatten 129 Simma eller drunkna 131 Putte var skackelill 132 Nicke grävde brunn 132 Hästar 134 Hästbete i Tapmuk 135 Man ska prata med en häst 136 Köra ner en häst 139 Skogsarbetar- och flottarminnen 141 Örvikstiden 141 Skogsarbetarminnen 141 Hon kallades Mattias 135 Flottarminnen 136 Onaturligt mycket timmer 137 Tegel, kvarts, kol och tjära 138 Tegelbränning i Purkijaur 138 Kvartsbrott ovanför Lerudden 139 Kolning i Kåivo 139 Tjärdal i Norrstrand 140 Flytta med årstiderna 149 Nu kom lappan 150 Familjegrupper som for förbi Purkijaure 150 Tattare, luffare och nasare 151 Båtleder, stigar och vägar, gästgiveri och kiosker 152 Kvikkjokksleden 152 Stigar, cykelstigar, båtleder och vintervägar, färjor och broar 154 Gästgiveri och kiosker 155 Kungsbrevet 156 Bara att sticka därifrån 158 Post, tidningar, telefon och radio 161 Postgång 161 Tidningar 162 Telefonväxel 162 Radio 162 Vila, ta paus, festa och leka 163 Pula i snö och andra lekar 164 På tro och loven 166 Lördagen den 6 oktober Födelsedagar, helger och kalas 167 Jokkmokks vintermarknad 170 Nordenskiöldsloppet Droger 170 Sprit 170 Tugga kalmus och röka kritpipa 171 Kaffebönor, surr och socker 172 Skolan i Purkijaur 173 Skolminnen 175 Skolstriden 176 Från barnsäng till dödsbädd 178 Småbarn 178 Dela med sig 179 Hjälpa till och ta ansvar tidigt 180 Saras dans 181 Ren, fin och fri från löss 182 Mygg, löss och skabb 183 Inte var det att fara till doktorn 184 Städja blod 184 Kråkhacka, ros, sot, skrofler och andra plågor 185 Undantagsgummor och sockenhjon 186 Mobiliseringsminnen 187 Syner, småfolk och varsel 188 Döden 188 Liktransporten från Östra Randijaur 189 Lerudden, Rájrrenjárgga 191 Gårdens korta historia i glimtar 192 Byggnaderna på gården 193 Bagarstugan 193 Storbyggningen 194 Sommarlagårn 196 Gamla lagårn 197 Kornbodan 197 Nya lagårn 197 Dass 198 Vedbodan 198 Vagnsbodan 198 Matbodan 198 Röladan 199 Isbodan 199 Tegelladan redskapsbodan 199 Smedjan 199 Rökkåtan 199 Sågen 199 Båthuset med brygga och isbrytare 200 Båtverkstaden 200 Byggnader på Drölan och andra byggnader 201 Stuga och sommarlagård 201 Två lador 202 Lada på Kattisvikholmen 202 Kojor 202 Ort- och platsnamn i och runt Purkijaure 203 Porki jaur, Purkia träsk, Päerki Jauri, Purckjaur, pocke Jaurij, PirkenJauri, Prucken- Jauri, Burkaure, Burgávrre, Purkijaur 204 Platser i och nära Purkijaure 208 Uttryck och ordlista 211 Ordlista 213 Litteratur 220 Tack 222 6

8 Till barnen som lekt och barnen som springer längs Purkijaures stränder. Till norrskenet och fiskens yngelplatser midnattsolen och slåttermyrarna kvinnornas strävan och männens kamp. 7

9 8

10 Förord Jag föddes 1953 i Värmland och har växt upp, och arbetat i ett jord- och skogsbruk med hög grad av självhushållning. Under några år, efter en grundläggande jordbruksutbildning, arrenderade jag mina föräldrars jordbruk med djurskötsel, odling av vall, foder- och brödsäd, grönsaksodling och biodling. Efter min flytt till Jokkmokk 1986, har jag främst varit verksam som konstnär och konsthantverkare. Mina erfarenheter som bonde har varit en god hjälp i mötet med berättarna. Den här boken belyser livet i byn Purkijaur under första hälften av 1900-talet, med de förutsättningar som naturen runt Purkijaure givit. Andra förutsättningar var ett utvecklat samarbete inom familjen och även i hög grad familjerna emellan, arbetsglädjen, att veta vad man själv var bra på, och tryggheten i att känna till vad alla gjorde, att ha överblick. Jag är fascinerad av all den kunskap och alla de tekniker man behärskade inom bytesekonomin, och naturahushållet med djurhållning, odling, fiske, jakt och skogsbruk. Men nästan alla dessa metoder och tillvägagånssätt slutade man med under den här tiden. Boken bygger på nedtecknade intervjuer, samtal, några inspelningar samt brevväxlingar, och texten kompletteras av äldre foton och mina illustrationer. Varje kapitel inleds med en ruta med mina egna ord. All text som står innanför är direkta citat från berättarna eller ur skrifter. Övrig text är referat, där jag återgett innehållet och försökt bevara personens sätt att uttrycka sig, och dialekten präglar stavningen av vissa ord. Citerade källor och berättarna, namngivna med förnamn, står före respektive text. Text som står inom ( ) är min kommentar, förklaring eller sidohänvisning för att ge större förståelse. En del kapitel avslutas med faktarutor som förklarar ord och termer. Det är andra världskriget som åsyftas med kriget, krigsåren. Uppgifter om platser och platsnamn, kartor och ordlista finns i slutet av boken. Gun Hofgaard Purkijaur, juni

11 10 Kvanne har använts som medicin, grönsak, tobak, flöjt och bränsle. Fáddno är lulesamiska namnet för hela örten innan blomning, fáddnopipa görs av ihåliga stjälkar. Första bladknoppen på våren kallas biellne, båsskå är blomstängeln, stängel med utslagen blomma heter barekbåsskå. Knoppen heter båskåoajvve och övermogen blomstängel kallas dávtakbåsskå. Saften i blad och stängel har besk smak, baska. Rotstocken som man gör medicin av kallas urtas. Bitar av torkad rot, fàddnorot, tuggades som medicin, hölls för att vara vitaminrik och hälsosam.

12 Tankar om Linné och Purkijaur Han kom över sjöarna, han hade redan gjort närmare två månader på vägarna, på stigarna eller i båt. Han var Carolus Linnaeus, vanligen kallad Carl von Linné, den tjugofemårige studenten som från Jokkmokk nådde Purkijaur. Och han var på sin lappländska resa sommaren Purkijaur fick därmed ett långväga besök. Vi i nutid som firar trehundraårsminnet av hans födelse 1707 kan fråga oss, vad berättar stora världen och det lokala samhället om det mötet? Den unge Linné var utsänd av Vetenskapssociteten för att enligt tidens anda söka efter nyttigheter, vare sig det gällde nya mineralförekomster, odlingsvärda sädesslag eller bot mot boskapssjuka. Och detta med tidens anda är inte minst viktigt. Karl XII hade stupat på sitt norska fälttåg 1718 vilket markerar slutet på det svenska stormaktsväldet. Nu gällde inte längre det gamla storvulna utan istället att förkovra landet, att främja odling och (dåtida) industri vilket snarast motsvarade en form av hantverk. Att beskriva ätbar kvanne är därför en liten lustig detalj i ett mycket större sammanhang. Som sagt: vår resenär kom 30 juni, eller med vår nuvarande tideräkning 11 juli, till Purkijaur. Han noterar nyttigheter, och vid sidan av detta även blommor. Det kan vara lika med att granskogen skyddade mot nattfrost samt att där växte Kung Karls spira och kärrspira. Vad tyckte ortens nybyggare Erik Johansson om en sådan notis? På en punkt bör han ha nickat igenkännande eftersom han själv hade sagt att höstfrosten på den här ön inte tog de små kornodlingarna. Men hur mycket tänkte han på Kung Karls spira och kärrspira? Nybyggarens syn var måhända den sedvanliga i det äldre bondesamhället. Man hade namn på växter som kom till nytta medan allt annat var gräs eller ogräs eller kanske blommor. Om den ståtliga spiran uppkallad efter Karl XI och Karl XII var värd att notera för Linné så utgjorde den förmodligen en blomma bland många andra för Erik Johansson. Så kan vi växla mellan resenären Linné och den skäligen anonyme nybyggaren. För egen del och i nutid kan nämnas en av mina första skrivupplevelser som museianställd i Norrbotten. Vi skulle studera kulturlivet i Jokkmokks kommun ur olika synvinklar. Min uppgift blev att ta mig an det kommunala biblioteket med dess olika enheter. Tendensen var klar, antalet nyanskaffade böcker i biblioteket samvarierade med utlånen. Men även en annan sak såg man. Under älgjakten reducerades boklånen i likhet med att en del lokala industrier fick stänga eftersom så många anställda tog semester eller bara stannade hemma. Vad har nu detta med Linné att göra? Älgjakt är nutidens sätt att tillgodogöra sig naturens nyttigheter likt vad Linné hade i uppdrag att utforska, och då på hans grundtema, nämligen Naturens storhet. Detta senare innebar allt från växternas klassificering till nyttan av att äta kvanne. Och slutligen visar älgjägarnas frikoppling från det moderna inrutade arbetslivet att självhushållet är nära i mentalt avseende. Det var skillnad mellan centrala påbud och utkantsamhällets livsform redan på 1700-talet. Det finns fortfarande liknande särdrag, trots att vi upplever oss så moderna och genomorganiserade. Gun Hofgaard beskriver sin egen by med alla dess facetter. Och dessutom är hennes tema bildlikt talat tiden från just Linné till dagens älgjaktsveckor. Mina korta funderingar över Linné och nutid, över centrum och periferi, kan vara en påminnelse om att även byn Purkijaur ingår i det nationella och världsomfattande Linnéfirande som vi just nu upplever har börjat. Gammelstad en marsvecka anno 2007 Kjell Lundholm 11

13 12

14 Berättarna och ett litet persongalleri I detta kapitel presenterar jag berättarna och några personer till som omnämns flera gånger längre fram i texten. År 1997 intervjuade jag Henning Nilsson första gången. Han bodde då kvar i sitt barndomshem i Lerudden, som ligger på andra sidan sjön Purkijaure sett från mitt hem i Norrstrand. Efter honom har jag fortsatt intervjua äldre Purkijaurbor angående livet runt sjön, om hushållet, jordbruket och husdjuren, om fisket och jakten, om skola och kommunikationer. Berättarna har imponerat många gånger, som när de kunnat räkna upp namn, födelseordning, vem var och en gifte sig med, vart de flyttade och hur och när de dog. Och det i syskongrupper med över tio barn! Jag har fått detaljerade beskrivningar och färgstarka berättelser, och de har visat stort tålamod med mig och mina återkommande frågor. De har även generöst letat fram och lånat ut bilder. Och inte minst, bjudit på kaffe när min hjärna och penna blivit trött och matt! Under några år brevväxlade jag med Gustavsson, syster till Henning Nilsson. Så här skrev hon i ett av breven: Här får du svar på dina frågor. Du må tro det väcker många minnen från långt försvunna dar. Jag hör mammas och pappas röster från lillkammaren, jag låg ju i kökssoffan. De låg där inne och gick igenom vad de gjort under dagen och vad som skulle göras, det är nog därför jag minns allt. Jag var ju mycket ensam som liten och tyckte det var en upplevelse när det kom folk. Jag var nyfiken och ville lyssna. 13

15 Berättarna Märta Tängman Märta föddes 1909 i Forshällan. Hennes föräldrar var Maria, född Persson från Högträsk, och Anton Hansson från Saskam. När Märta var ett år, flyttade de två kilometer nedströms Purkijaurforsen till Dragnäs. Hon gick tre terminer i skolan i Dragnäs och en av hennes skolkamrater var Harald Nilsson, vars familj drev gästgiveriet i Junkarhällan under den tiden. Märta arbetade som kocka i skogen och för Vattenfall, och vid vägbyggen. Hon var gift två gånger och bodde i Dragnäs ända fram till sin död Harald Nilsson Märta Tängman, Dragnäs Nils Harald Nilsson föddes 1911 i Västigården på Holmen. Hans föräldrar var Eva Karolina, född Eriksson från Holmen, och Nils Olof Nilsson. Han kom till Purkijaur från Bodentrakten för att arbeta i skogen efter en stor stormfällning Harald hade sju syskon. De äldre hette Ebba Karolina, Maria Ullrika, Nanny, och Ellen som dog när hon var liten. De yngre var Klas, Syster och Bror som även han dog liten. Haralds familj bodde i Junkarhällan och hade hand om gästgiveriet från 1919 till 1924, därefter flyttade de tillbaka till Holmen. Harald gick första terminen i skolan i Purkijaur, och sen sex vårterminer i Dragnäs. Han arbetade, förutom i jordbruket, i skogen och i flottningen. Han var inkallad flera månader varje år under kriget. Harald gifte sig 1933 med Siri Persson, från Norrstrand, Purkijaur. Från 1963 arbetade han på Jokkmokks spånskivefabrik vid en barkmaskin, och som truckförare. År 1968 skadades han i en arbetsplatsolycka och gick sen sjukskriven till sin pensionering Harald dog Siri Nilsson Siri Anna Margareta föddes 1912 i Norrstrand. Hennes föräldrar var Anna Ulrika Nilsson från Nygården på Holmen och Erik Olof Persson född i Årrenjarka. Han kom till Purkijaur som dräng. Siris älsta bror hette Bertil och dog i hjärnhinneinflamation när han var nio år. Hennes yngre bröder var Rudolf, och Bror som bara blev sex månader gammal. Siri hade spanska sjukan Hon gick sex vårterminer i skolan i Purkijaur, arbetade sen i lagårdar och som Harald Nilsson, i sitt kök i Norrstrand Siri Nilsson, i sitt kök i Norrstrand

16 jungfru i Purkijaur. Siri och Harald Nilsson från Purkijaurholmen, var fästfolk i tonåren och fick en dotter. De gifte sig 1933 och fick två söner. Siri bodde hela sitt liv på sin föräldragård i Norrstrand, som hon tog över tillsammans med Harald. Hon arbetade med barn, hushåll, djur och jordbruk. Siri dog Henning Nilsson, i Lerudden Henning Nilsson Henning föddes 1914 i Lerudden, Purkijaur. Hans föräldrar, Johanna Nilsson och Johan Nilsson, född Mattsson, kom båda från Holmen. Henning hade två äldre systrar, Anna och Edit, och en yngre syster,. Anna bosatte sig på gården Brändön i Purkijaur och Edit i Jokkmokk. Gården plus en del skog skrevs över på Henning när han var fyra år. Han gick sex år i skolan i Purkijaur. Direkt efter skolan började han driva gården tillsammans med sina föräldrar. Han gifte sig 1940 med Beda Spets från svenska Pello, de fick två barn och skilde sig Henning arbetade på gården, i skogen, i flottningen och en kort period på sågen i Jokkmokk. År 1998 flyttade han till Jokkmokk, och några månader därefter dog han. Gunnar Johansson Gunnar föddes 1916 i Jokkmokk. Hans föräldrar var Alma och Olof Johansson, hon kom från Brändön och han från Västerbotten. När Gunnar var ett år flyttade familjen till Granholmen i Purkijaure. Han växte upp tillsammans med en adopterad flicka, Edit. Familjen hade tre kor, runt nio får, upp till tio hönor, en häst, en gråhund och något år en gris. Gunnar gick i skolan på Holmen och arbetade några år i skogen. Han utbildade sig senare till bilmekaniker i Skövde och bosatte sig där. Gunnar Johansson. År 1939 flyttade han tillbaka till Jokkmokk och gifte sig. Han arbetade i skogen och i flottningen. Han köpte Norrbottens Svets i Jokkmokk 1950 och byggde ett hus, vid sin pensionering sålde han firman. Han bodde på Granholmen under somrarna, fram till dess han sålde gården Gunnar dog Syster Qvarfordt Syster föddes 1918 på Holmen och är yngre syster till Harald Nilsson. Hon gick i skolan på Holmen, därefter i fortsättningsskolan i Vaikijaur. Sommaren därpå arbetade hon på Nya Kafét i Jokkmokk och gick sen hushållningsskola i Jokkmokk. Syster fick en son som togs omhand av hennes storasyster Ebba i Mårkan, Purkijaur. När Syster var 22 år började hon arbeta på ett hotell i Boden. Hon har därefter haft hotellanställningar i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Hon gifte sig 1943 och bodde i Småland där hon arbetade på en syfabrik. Därefter kom hon till Tobaksmonopolet i Nässjö, stod i en affär i Nynäshamn, var sjukvårdsbiträde, arbetade i ett tvätteri och sist arbetade hon som sysselsättningshandledare. Hon bosatte sig med sin man i Huddinge utanför Stockholm. Syster dog Syster Qvarfordt i sin lägenhet i Huddinge

17 Gustavsson föddes 1923 i Lerudden, hon är Henning Nilsson yngsta syster. Hon gick sex år i skolan på Holmen. Hon arbetade på gården, både i jordbruket och inom hushållet. Hon flyttade från Jokkmokk när hon var 17 år och arbetade något år som kontrollassistent åt Hushållningssällskapet. Kom så småningom till Örebro och arbetade där på skofabrik och sen i ett hönseri. Senare flyttade hon till Västerås, skötte barn, arbetade inom vården, läste vidare och fick arbete inom socialtjänsten. Hon har varit gift två gånger och har tre barn. Hon bor nu i Västerås med sin andre man, Stig från Vaikijaur. Jag var född i en brytningstid, det började hända saker som förändrade de gamla traditionerna, lustigt nog var det farfar som mest bidrog till att vi aktiverades. Han var ju med gubbar som kartlade ödemarken och fjällvärlden och han insåg att här måste man hänga med i svängarna. Ivar Länta Gustavsson, i Lerudden Ivar Länta i Alkavagge i Sareks nationalpark Ivar föddes 1927 under höstflyttningen med renar, hans mor Anna Länta arbetade i renskogen. Hon födde honom hos familjens vänner fiskarsamerna Inga och Anders Husi som bodde i Luokaluokta, Tjåmotisjaure. Ivars far var svensk. Ivar växte upp hos Inga och Anders. Deras stuga bestod av ett rum och kallfarstu, de hade två barn när Ivar föddes och en äldre son som dött i spanska sjukan. Ivar gick i nomadskola i Kvikkjokk och i Vaikijaur. I första och andra klass gick han i sommarskolan i Tarrekaise. När Ivar var 14 år började han följa med Anna i renskötselarbetet. De flyttade förbi Purkijaure vid jultid och i april, med övernattningar i byn. Mellan 1947 och 1953 var Ivar tävlingsskidåkare i Norrbotten. År 1954 blev han sjuk i tbc, och läste på Hermods korrespondenskurs när han låg på sanatoriet. Senare arbetade han som arbetsledare åt Vattenfall, därefter åt Jokkmokks kommun och på diverse byggarbetsplatser. Ivar dog 2005 i Jokkmokk. Helge Andersson Helge föddes 1928 i Forshällan. Hans föräldrar var Viktoria Tyra Lindberg från Junkarhällan, född runt 1905, och Johan Bernard Andersson från Forshällan, född Helge har fyra syskon, tre bor i Jokkmokk och brodern Gunnar bor i huset nedanför Helges i Forshällan. Helge bor bara 50 meter från sitt färäldrahem. Hans farföräldrar var Maria, född Persson, och Anders Andersson båda från Purkijaur. Helge gick sex år i skolan på Holmen, sedan lades skolan ner och han gick sjunde året i Jokkmokk. Därefter gick han forsättningsskola, en kortare slöjdutbildning i Jokkmokk. När han var 14 år, började han arbeta i timmerskogen på vintrarna och i flottningen på somrarna. Från 1947 arbetade han 39 år åt Vägverket, de första åren i korttidsanställningar sommartid med att handdika, och kärra grus och sten. Sommaren 1951 körde han en lastbil i Norrbotten med en tiokubiks hormoslyrtunna på flaket. Vi for och sprutade på växtligheten i dikeskanterna. Tunnan var av trä och läckte som ett såll och vi dödade ju Helge Andersson, i Forshällan

18 trädgårdar utav dammet från bilen! Och man luktade ju själva Gud nåde! Sen tog jag farväl från den tunnan! I början av 1950-talet fick Helge fast anställning åt Vägverket som hyvelförare, vilket han hade ända till sin pensionering. Helge gifte sig 1956 med Inga Maria Pettersson från Mattisudden och de fick en son som nu med sin familj är nära grannar till Helge. Lars Pirak Lars föddes 1932 i Luovvaluokta vid Karatjsjön, inom Duorbuns sameby. Hans mor Kristina, som kallades Stina, föddes 1898 i Luovvaluokta. Nils-Anti, Nils-Anders Pirtsi, död 1982, blev Lars fosterfar. Stinas far hette Jovva Pirak och kom från Jåhkågasska sameby. Lars fick två syskon, och ärvde runt 500 renar av Stinas morfar. Lars gick i nomadskola sex vintrar i Vaikijaur och tre somrar i Lillselet, Karatj. Han konfirmerades 1946 i Kvikkjokk och läste Hermodskurser i måleri när han bodde i Luovaluokta. Han arbetade inom renskötseln, i skogen, som flottare och med betplockning utanför Tommelilla. Han gick på Samernas Folkhögskola i Jokkmokk, senare studerade han hos Carl Malmsten i Stockholm, vid Södra Sunderbyns Folkhögskola och vid Näs slöjdseminarium. Han gifte sig 1955 med Astrid Klemensson från Vilhelmina Norra Sameby, och Rut Jakobsson sjöng för brudparet. Lars och Astrid fick tre barn. Lars arbetade som konstnär och konsthantverkare. Astrid arbetade i hemtjästen, hon hjälpte bland andra Henning Nilsson i Lerudden under 1980-talet. Lars dog Lars Pirak, utanför sitt hus i Jokkmokk Rune Nilsson Nils Olof Rune föddes 1934 i Norrstrand, son till Siri och Harald Nilsson. Han gick sex år i skola, första två åren i Purkijaur och sen i Jokkmokk. När han gick och Rune Nilsson med Tiger, på sin gård i Norrstrand läste i Jokkmokk bodde han hos s syster Edit Forsman. Rune blev hjälplastare åt Harald i skogen och gick en treveckors slöjdkurs, sen högg han åt Harald tills han gjorde rekryten. Därefter arbetade Rune med mätningsjobb åt Vattenfall. Ett år arbetade han i Jokkmokks spånskivefabrik, senare åt Lindfors i Jokkmokk som snickare, därefter åt BPA och på vintrarna arbetade han i skogen. År 1963 tog Rune över gården, gifte sig 1965 med Aina Jönsson från Jämtland och de bosatte sig i huset intill Siri och Harald. Runes son med familj bosatte sig även de på gården. Efter en längre tids sjukdom dog Rune Ingvar Karlsson Per Ingvar Karlsson föddes 1936 och växte upp i gården Post-Kalles på Holmen. Hans föräldrar var Anna Cecilia, född Persson 1912 i Kvarnviken, och Per-Erik Mauritz Karlsson, född Mauritz mor hette Inga Kuoljok och hon var ogift piga i Björkholmen. Mauritz far hette Otto Sandberg. Mauritz adopterades av Maria och postutbärare Axel Karlsson på Holmen, Maria var syster till Harald Nilssons mor. Ingvar gick ett år i skolan i Purkijaur och sex år i Jokkmokk. Han högg timmer en vinter och började sen arbeta vid brobygget över Purkijaurforsen. Han arbetade fyra år innan lumpen. Efter lumpen körde han lastbil ett år, och körde sen vägmaskiner åt Vägverket i 32 år, fram till sin pensionering. 17

19 Ingvar Karlsson med Tarras, vid sitt hus på Purkijaurholmen Ingvar bodde tio år i Jokkmokk, han gifte sig 1975 med Elsie Stenman från Njavve och de flyttade till Ingvars barndomshem på Holmen En av deras söner är deras närmaste granne. Arne Forsman Arne föddes i Jokkmokk Hans mor Edit var äldre syster till och Henning från Lerudden. Arnes far Martin Forsman var tummare. Arne hade en äldre bror. Familjen bodde i Jokkmokk där Edit var sjuksköterska. Arne gick nioårig enhetsskola i Jokkmokk, läste Hermodskurser, gick gymnasiet, gjorde militärtjänst och utbildade sig till psykolog i Umeå. Han arbetade som psykolog i Boden, och sen i Piteå. Han gifte sig 1973, fick tre barn och bodde i Rosvik, Piteå från Från 1989 arbetade han på Luleå tekniska universitet med utbildning och forskning. Arne var jaktoch fiskekamrat till Henning i Lerudden under många år. Arne Forsman, i Norrstrand

20 Litet persongalleri Ingvar: Bilden är tagen 1943 vid skoltomten på Holmen. Mina föräldrar och min bror Göran står framför staketet. Siri: Till höger står min mamma Anna Ulrika Nilsson, född Persson 1874, hon var s moster. Bredvid står Anna Påhlsson från Nausta. Mamma gifte sig 1900 med Erik Olof Persson född De röjde på hennes föräldrars mark på Norrstrand, han högg husvirke under en vinter och byggde från vår till höst. Boningshus och uthus, och lagård för fyra kor, kalv, en häst, fem-sex får och en gris! Mamma dog 1953, 79 år gammal och pappa dog 1960 och blev 87 år. : Siri och hennes bror Rudolf, född 1914, han kallades för Rudde. 19

21 : Mina syskon, Anna född 1907, Edit född 1911 och Henning. Jag var inte född än. : Min mamma Johanna Nilsson föddes 1887, hon kallades Lerudd- Johanna och blev 74 år. : Min pappa Johan Mattsson föddes 1879, han tog sig namnet Nilsson och blev kallad Lerudd-Johan. Pappa blev 81 år. : Farmor och farfar sitter i båten med Lerudden i bakgrunden, Men inte var det ofta farmor hade tid att komma med ut på sjön. Hon hette Greta Sofia Margareta Mattsson och var född Han hette Nils Jakob Mattsson och kallades Lerudd-Nicke, han föddes 1856 eller Hon dog 1939 och han Farmors mor var piga i Piteå och hon blev med barn med mannen i familjen, han gifte bort henne med en inhysing, Larsson, för att hon skulle få ett namn. Men farmors mor flyttade tillbaka och farmor, Greta Sofia Margareta Olofsdotter, född 1855, växte upp som ett av barnen i familjen. Även hon tjänade sen piga där, med fem kronor och ett klänningstyg i lön för ett år. Farmors far var storbonde och hans fru var sjuklig efter tio barn. Piga nummer två blev också med barn och det barnet hette Erika, även hon kom att vara piga i familjen. Sofia och Erika flyttade därifrån efter att mannen slängt en annan flicka i golvet så att hon blev lam. De kom till Jokkmokk. Erika gifte sig sen med Lars August Mattsson, kallad Gustav från Purkijaurholmen. Farmor gifte sig med Gustavs bror Nils Jakob, de fick ett barn som blev min pappa Johan. Pappa föddes 1879 och dog Min mormor Margareta Matilda Josefina Pettersson, född 1842 i Tårrajaur gifte sig med Nils Nilsson från Svartbjörnsbyn, född De byggde Nygården på Purkijaurholmen under 1870-talet och fick flera barn varav några dog i tbc. Morfar dog 1901 och mormor Mamma föddes 1887 och dog

22 : Till vänster står Robert Mattsson och bredvid står Siri Nilssons pappa Erik Olof Persson, han föddes 1873 och dog Robert föddes 1870, han kallades för Lill-Robert. Han var min farfars halvbror, och hans arbetskamrat i jakt, fiske och jordbruk. Han bodde mestadels i Jokkmokk, men for omkring i bygden och hjälpte till med att bo nät och laga trasiga notar. Han var en skicklig snickare och byggde båtar, gjorde såll med sentråd och mycket mer. Lill-Robert fick en sjukdom de kallade skroffel eller skrofflen, vissa ben i skelettet mjuknade och liksom ruttnade bort. Hans ena ben togs bort och han fick ett lösben som knäpptes fast i midjan, han kunde gå obehindrat var som helst. På natten tog han av det och jag tyckte det var spännande att få röra vid lösbenet. Lill-Robert läste, skrev, spelade fiol, och sjöng riktigt bra. : Farmors halvsyster Erika, Gustav Mattsson och deras barn, från vänster Selma, Emma, Olle och Otto. De bodde i Brännudden. Före min tid hade de en ko och en häst, men sen levde de på fiske och jakt. Deras dotter Emma gifte sig med Leonard Fjällström och fick fem söner som ofta var hos Erika och Gustav på somrarna, de pojkarna blev duktiga fiskare och jägare. Emma och Leonard Fjällström Ture Fjällström, född 1931, berättar: Min farfar Leonard kom till Purkijaur från Vaikijaur när han gifte sig, de bodde först några år i Junkarhällan, där han körde turistbåten till Gladvik och sen flyttade de till Holmen, jag är född där. Stället kallades Fjällströms, det gamla huset är rivet och nu bor en brorsdotter i ett nytt hus på samma plats. Emma och Leonard byggde och flyttade till Brännudden, som tillhörde samma hemman. Han hade åkeri, med garage i Junkarhällan. Anders Leonard föddes 1888 och dog 1973, och Emma Sofia föddes 1893 och dog

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Minnen Marianne Hellman

Minnen Marianne Hellman Barndomsminnen från somrarna hos mina kära morföräldrar Alexander och Ida Andersson Min morfar Alexander Andersson född den 17 augusti 1875 köpte Pukaberg 1:2 av Carl Andersson och hans hustru Adelina

Läs mer

Min tid livet i Purkijaur under 1900-talets första hälft

Min tid livet i Purkijaur under 1900-talets första hälft Min tid livet i Purkijaur under 1900-talets första hälft Berättelser byggda på intervjuer Min tid. Från sex till sexton år, då jag började arbeta med de vuxna, fick ansvar för hästar, kor och får, och

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund.

LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund. LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund. Luci-hemmanet: Harads nr 8 fanns sedan tidigt 1500-tal inne i Harads bykärna. Namnet Luci lär ha kommit efter hustrun

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 29 Fredag 23 september 2011. Nu kan serverhallarna byggas. -Det känns riktigt bra, säger Karl Petersen.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 29 Fredag 23 september 2011. Nu kan serverhallarna byggas. -Det känns riktigt bra, säger Karl Petersen. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 29 Fredag 23 september 2011 NORRBOTTEN Nu kan serverhallarna byggas Nu kan serverhallarna på Porsön i Luleå börja byggas. Domstolen har bestämt att den person som vill stoppa bygget

Läs mer

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars Ragnar Åkerström Minnen från Norra Skoga Jag har bott i Norra Skoga i hela mitt liv. Både jag och min mamma är födda i en äldre stuga som ligger på min nuvarande tomt bara 20 m från det hus som jag nu

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 10 Farmora En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 10 Farmora

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. 1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Sundmanshagen, Värlingsö

Sundmanshagen, Värlingsö Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

En historisk beskrivning av Nämndemansgården

En historisk beskrivning av Nämndemansgården En historisk beskrivning av Nämndemansgården Nämndemansgården eller Karhojagården som den tidigare kallades har anor från sent 1700-tal. Gården har vårdats och utvecklats under fem generationer och var

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det Mot alla odds Ensam vid livets vägskäl Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det var en riktigt kall februarikväll. Jag ångrade att jag inte dragit på mig långkalsongerna. De stack upp

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Historik. Kulturmiljön idag

Historik. Kulturmiljön idag Pauki (Bávgi) I byn Pauki Paukijärvi har några av mina anfäder levt och verkat. Bland annat min mormors mor Brita Lena Olofsdotter, vilken sedan gifte sig och flyttade till Liikavaara, och min mormors

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kungsgatan - funderingsfrågor, tips på högläsning och fördjupningsuppgifter Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kerstinbo "Hällarna"

Kerstinbo Hällarna Kerstinbo "Hällarna" 1. Torpgrund, kallades "Klaras" på senare år, tidigare kallat "Hällarna". Här bodde i slutet på 1700:talet dagkarlen Lars Olsson f 1760. Han var gift två gånger, först med Karin f

Läs mer

På uppdrag i spökhuset

På uppdrag i spökhuset Erik Magntorn På uppdrag i spökhuset ett sommaräventyr Illustrerad av Petter Lawenius Lindskog Förlag Denna bok tillägnas min pappa, Knut. En fantastisk berättare. E M Lindskog Förlag www.lindskogforlag.se

Läs mer

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer