Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet"

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2012 Sammanfattning... 2 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för Löpande arbetspunkter (16 st)... 3 Årsspecifika arbetspunkter för 2012 (8st) Personal och medlemmar Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år DEL II: Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern. 30

2 Sammanfattning Vätternvårdsförbundet har sedan 1957 bedrivit kontinuerlig miljöövervakning i Vättern och dess tillrinningsområde. Verksamheten bedrivs genom följa upprättade styrdokument, t ex vattenvårdsplan, förvaltningsplan för fisk och fiske, bevarandeplan för Natura Till styrdokumenten kopplas åtgärdsdokument och arbetsprogram. För att redovisa vad som utförts inom förbundet görs årligen en verksamhetsberättelse som samtidigt är ett informationsdokument över förbundets verksamhet i stort. I och med vattenförvaltningen och dess del rörande samverkan i sk vattenråd samt att Vätternvårdsförbundet har Vattenmyndighetens uppdrag att samordna vattenråd inom Vätterns avrinningsområde (t ex genom nätverk, fånga upp vattenfrågor, delge information, uppmuntra vattendialog) innehåller verksamhetsberättelsen sedan 2009 ett kapitel som utgör redovisning av exempel på aktiviteter och viktiga vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde. Exemplen som omnämns är just vad det är exempel fler vattenfrågor förekommer med säkerhet! Förbundet har utöver löpande verksamhet (miljöövervakning) även andra uppgifter t ex att driva Fiskeområdet Vättern vilket syftar till åtgärder som främjar fiskets utveckling. För att möjliggöra detta söker förbundet medel i Europeiska FiskeriFonden (EFF). Programperioden för Fiskeområdet är Miljöövervakningsprogrammet följer den beslutade vattenvårdsplanen. Miljömål i vattenvårdsplanen avses följas upp och vid behov revideras efter kalenderåret För provtagningsåret 2012 av utsjöprogrammet har konsulterna AlControl/Medins anlitats vilka innehaft uppdraget sedan På sekretariatet har tre personer varit anställda inom förbundet om totalt ca 1,0 årsarbetskraft. Vätternvårdsförbundet konstaterar att upprättad samordnad budget om ca 2,9 milj kr för verksamhetsåret har kunnat hållas. Tabell 1. Sammanfattning av bedömning av arbetspunkter för Arbetspunkt Antal indikatorer Bra ( ) Nöjaktigt ( ) Ej bra/ej utfört ( ) Går ej att bedöma Löpande, 16 st Årsspecifik, 6 st

3 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för 2012 Arbetsprogrammet för 2012 antogs på stämman 2011 och utgjordes av en löpande respektive en årsspecifik del. Verksamheten återges nedan genom olika indikatorer som avses återspegla uppföljningen av 2012 års arbetsprogram. A. Löpande arbetspunkter d v s sådana insatser som avser basverksamhetens genomförande, totalt 16 arbetspunkter, samt B. En årsspecifik del som innefattar sådana arbetspunkter som ska utföras på kort sikt, totalt 8 arbetspunkter. Löpande arbetspunkter (16 st) 1. MILJÖMÅL I FÖRBUNDETS STYRDOKUMENT Under 2012 har arbetet fortsatt med att ta fram underlag för de i olika styrdokument uppsatta miljömålen. Arbetet har skett genom att: fortlöpande bedriva miljöövervakning, datainsamling och framtagande av kunskapsunderlag, aktivt påverka miljötillståndet i önskad riktning, utföra/samordna specialundersökningar som inte täcks av löpande miljöövervakning, informera om utfall i förhållande till miljömål. Figur 1. Styrdokument för Vättern som förbundet tagit fram. Samtliga finns tillgängliga på hemsidan alternativt via sekretariat. 3

4 Vätternvårdsförbundet har tagit fram tre olika styrdokument för Vättern (Figur 1) vilka utgör stöd för bedömning av Vättern då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäkrade och accepterade fakta. Därutöver finns ytterligare styrdokument med som andra tagit fram (Figur 4). Styrdokument som tas fram inom förbundet ska vara informerade hos medlemmar och berörda i vattenrådet så att de kan användas vid diskussioner rörande Vätterns miljöstatus. Det innebär att dokumenten ska vara tillgängliga t ex via postutskick, hemsida. Genom att miljömål har tagits fram i en bred krets och med remissförfarande anses dokumenten ha bred acceptans. Miljömålen används i olika tillfällen t ex vid tillståndsprövning av verksamheter. Slutligen ska mål vara uppföljningsbara vilket innebär att det ska finnas en indikator som ska användas i uppföljningstillfället. Samtliga dokument som förbundet tagit fram innehåller ett system med mål, indikator och uppföljning. För vissa miljömål finns dock inte kostnadstäckning för den föreslagna indikatorn vilket kan försvåra kommande bedömningar. Tabell 2. Tidsperioder för styrdokument för Vättern. * innebär de dokument som Vätternvårdsförbundet ansvarar för. Dokument Avstämning/revidering Mål-år Vattenvårdsplan för Vättern* Efter kalenderåret Bevarandeplan för Natura 2000* Stickprovsvis vart sjätte år Inrapportering till EU Förvaltningsplan för fisk och fiske* Efter kalenderåret Vattenförvaltning (2021) Vattenskyddsområde Vid behov Vid behov Nationella/regionala miljömål Olika etappmål 2020 (2050) Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Styrdokument samlade på ett ställe: Hemsida, sändlista. Bedömning: Styrdokumenten används: Används i olika underlag. Bedömning: 2. GENOMFÖRA MILJÖÖVERVAKNING ENLIGT BESLUTAT PROGRAM Miljöövervakning av Vättern genomförs enligt Program för samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden (Rapport 61). Programmet har förlängts i olika omgångar. Upphandling genomfördes inför 2012 vilket resulterade i fortsatt förtroende för AlControl/Medins som utförare av huvuddelen av miljöövervakningsprogrammet (utsjön). AlControl/Medins har innehaft uppdraget sedan Tidsperioden gäller för två (plus två) år. Miljöövervakningsprogrammet i sin helhet innehåller: vattenkemi i sjö, tillflöden och utlopp, växt-och djurplankton, bottenfauna, 4

5 nederbördskemi, fisk i tillflöden, provbankning av röding i djupfrys (insamling för framtida behov) screening påväxtalger undervattensvegetation yrkesfiskets fångst fisk i fria vattenmassan häckande fåglar på skär Momenten som genomförs redovisas på ett sammanfattande vis i en årsskrift för provtagningsåret. Data för verksamhetsåret 2012 redovisas följaktligen året efter, på hösten. Det som utgör årsskriften för 2012 innehåller således mestadels data för Figur 2. I Årsskrift 2012 återges resultat av samlad miljöövervakning för Vättern. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Långsiktigt program finns: Innevarande förlängt Bedömning: Samtliga moment har genomförts: Redovisas i årsskrift Bedömning: Nya tillförda moment med långsiktig drift: Nätprovfiske Bedömning: Avtal för samtliga momenten finns: Bedömning: 5

6 3. UPPSTARTA INVENTERING/ÖVERVAKNING AV DE MÅL SOM INTE HAR UPPFÖLJ- NING INOM BESLUTAD KOSTNADSRAM Det finns delmål i vattenvårdsplanen som har förslag på indikatorer men som inte genomförs på grund av t ex kostnadsram medger det inte, det saknas metodik mm. För att få det kunskapsunderlag som krävs för delmål och generationsmål behöver således det antingen skapas ett ekonomiskt utrymme eller utvecklas metoder. Under 2012 har bidrag till ett löpande moment kunnat uppstarts genom ombudgetering Nätprovfiske - till följd av att nationella resurser minskat. För utvärdera vattenvårdsplanens miljömål behöver följande moment som beskrivs i det löpande övervakningsprogrammet få kostnadstäckning: Glacialrelikter (förslag finns men saknar långsiktig kostnadstäckning) andel lövskog i tillrinningsområdet, tillförsel av organiska miljögifter, sedimentkemi, (genomfördes under 2012) miljögifter i fisk, (röding lagras i frys på NRM, sk provbankning, analys varierar) påväxtalger, (förslag finns men saknar kostnadstäckning) fiskbeståndsövervakning i sjö (under utarbetande, del genomfört) Ofta begränsar budgeten nya moment, däremot kan det genomföras i kampanjer med mer eller mindre regelbundet med tillfälliga projektmedel. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Nya löpande moment: Nätprovfiske Bedömning: Nya möjliga undersökningsmoment: Glacialrelikter Bedömning: Budget i balans: undersökning inom kostnadsram: Bedömning: 4. DELTA AKTIVT I SAMORDNINGSFORMER FÖR FISKE, MILITÄR OCH TURISM SAMT DELTA I OLIKA SAMMANSLUTNINGAR FÖR ATT BEVAKA VÄTTERNS SKYDD Vätternvårdsförbundet tar fortlöpande del av de forum för riskområden i Vättern: Samordningsgrupp Vättern, Skjutfältsråd Karlsborgsfälten samt Fiskeskyddsnämnd. Sammankallande för samtliga är P4 Skövde Garnison. I samordningsgrupp Vättern förs sedan 1979 dialog om avvägning mellan civila och militära intressen bl a riskområdens avgränsningar samt skjutfria perioder. Vätternvårdsförbundet har kallats till möten sedan Skjutfältsråd Karlsborgsfälten inrättades 2008 och berör olika samhällsplaneringsintressen. Dessa två forum har möte samtidigt medan Fiskeskyddsnämnd, etablerat 1964, reglerar ekonomiska skador på yrkesfisket orsakade av störningar från försvaret, genomförs separat. Vätternvårdsförbundet tar del av dess verksamhet via protokoll. FMV ansvarar för tillgängliggöra planerade skjutningar och avlysning för samtliga riskområden på FMV s hemsida till vilken förbundet har länkat från sin huvudsida. Även på ett antal platser runt sjön annonseras nyttjandet av riskområden samt via telefonsvarare. Tillgängliggöra information om avlysning är viktig del i allmänheten/yrkesfiskets möjligheter att anpassa sina verksamheter till försvarsverksamheter. 6

7 Figur 3. På FMV s hemsida ( informeras dagligen om pågående nyttjande av riskområden i Vättern ( ). I Habo kommun genomförs projekt Besökscentrum Vätternbäckar som har i syfte att upplysa om Vätterbäckars värde och tillgång. Förbundet möjliggör information via hemsidan. Biosfärområde Östra Vätternbranten utnämndes formellt sommaren Inom Biosfärområdet genomförs en samverkan av utveckling, forskning som turism. Vid Tåkern stod ett nytt Naturum färdigt våren 2012 som möjliggör kunskapsplattform för bl a turism. Förbundet har även följt Kräftrikets satsningar på Kräftivaler runt sjön, en turistsatsning som bygger på tillgång på kräftor från Vättern (läs mer längre fram). Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Samordningsgrupp: Möte Bedömning: Skjutfältsråd Karlsborgsfälten: Bedömning: Fiskeskyddsnämnden: Möte Bedömning: Turistsamverkan: ökat sjöperspektiv eftersträvas Bedömning: 5. SAMORDNA FÖRBUNDET VERKSAMHET MED ANDRA ÖVERVAKNINGSPROGRAM I Vätterns avrinningsområde finns det olika miljöövervakningsprogram som samtliga bidrar till att följa miljötillståndet i såväl sjö som tillflöden. Vätternvårdsförbundet har kontakt med olika huvudmän och samordningen är så långt kommen som den kan bli. Ytterligare detaljer att förbättra finns, dock i liten omfattning. Utöver nämnda löpande program kan kampanjer och lokal provtagning äga rum i olika syften, t ex kommuner och industriers lokala provtagningar. Under 2012 provtogs gemensamt med industri, kommun och länsstyrelser t ex sällsynta jordartsmetaller i sjö, tillflöden och nederbörd samt föroreningar i ytsediment i Vättern. 7

8 Tabell 3. Löpande miljöövervakningsprogram i Vätterns avrinningsområde där behov av samarbete är nödvändigt. Program Huvudman Årskostnad (ca) Samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden Vätternvårdsförbundet 2,8 milj Norra Vätterns recipientkontroll Askersunds kommun Ca kr/år (sett över en treårsperiod) Södra Vätterns recipientkontroll Jönköpings kommun Ca kr/år (sett över en treårsperiod) Motala ström Recipientkontroll Motala ströms Vattenvårdsförbund Endast ett fåtal provpunkter berörs Regional miljöövervakning Respektive Länsstyrelse - Kalkeffektuppföljning/biologisk återställning Respektive Länsstyrelse - Nationella trendvattendrag/sjöar Havs-och Vattenmyndigheten - Norra Vätterns Recipientkontroll har årliga möten där miljösituationen diskuteras (se Vattenråd) dit förbundet kallas. Förbundet har utbyte med Motala Ströms Vattenvårdsförbund för relevanta frågor och är adjungerade till varandras möten. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Fortlöpande samverkan med andra program: Bedömning: Samordnade utvärderingar på avrinnesområdesbas: Bedömning: 6. MÖJLIGGÖRA FORSKNING I VÄTTERN - SAMT PUNKT 11: VÄTTERNRESULTAT PÅ (INTER)NATIONELLA KONFERENSER/ARTIKLAR Vättern har stor potential att utgöra forskningsobjekt för en rad forskningsfält/ frågeställningar. Förbundet försöker uppmuntra och möjliggöra forskning i/med Vättern. Detta sker genom deltagande på konferenser, tillhandahålla data, möjliggöra provtagningar samt i vissa fall även finansiera studier som genomförs i sjön samt upprätthålla ett kontaktnät med forskningsinstitutioner. Vätternvårdsförbundet följer ett antal olika forskningsprojekt med exempel på konferenser, artiklar etc där Vättern utgjort del av presentationen(tabell 4). Under 2012 har ett stort antal presentationer på olika konferenser genomförts. Dessutom har en avhandling om rödingen i Vättern publicerats på Linköpings Universitet. Vättern utgör ett objekt bland flera i ett globalt forskningsprojekt (Global Lake Temperature Collaboration) om effekter av klimatförändringar i stora sjöar. Under året genomfördes European Large Lakes Symposium i Konstanz där förbundet var representerat med två föredrag. Förvaltningsformer av fisket (Samförvaltningen) har stort internationellt intresse liksom beståndsövervakning av sik, kräfta och röding. 8

9 Tabell 4. Forskningsprojekt, föredrag på internationella konferenser samt publikationer i vetenskapliga tidskrifter som är kända för förbundet. Forskningsprojekt(område Konferens/presentation Publikationer Fjärranalys av vattenkvalitet och habitat för fisk, Petra Philipsson, Brockman Geomatric Systems Alfred Sandström SLU Följs på Kvartärgeologi, skred och sediment, Martin Jacobsson, Stockholms Universitet Rödingen i Vättern Malin Setzer, Högskolan i Skövde Effekter av signalkäfta i Vättern (EU:s strukturstöd (EFF) Alfred Sandström SLU & Johnny Norrgård, Vätternvårdsförbundet m fl Klimateffekter i sjöar, däribland Vättern, på norra halvklotet, Alfred Sandström, SLU Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet Gesa Weyhemmeyer, SLU Glacialrelikter Ragnarsson-Stabo H. SLU Johan Hammar, SLU Akvatiska Resurser. Förvaltning av Vätterns fiskbestånd, beståndsstatus och förvaltningsformer GAP2 ( ), EU-projekt, 7:e ramprogrammet Utveckling och test av fredningsområden som förvaltningsinstrument i sötvatten ( ), EU:s strukturstöd (EFF) Bl a Alfred Sandström; Thomas Axen- Etablering av Forskarskolan: Flera föredrag på: * EIFAAC scientific symposium Hämeenlinna Finland *State of the Lake Vänern Ecosystem (SOLVE) symposium, University of Gothenburg and the Aquatic Ecosystem Health & Management Society, Vänersborg, Sweden, ( ). *State of the Lake Vänern Ecosystem (SOLVE) symposium, University of Gothenburg and the Aquatic Ecosystem Health & Management Society, Vänersborg, Sweden, ( ). *European Large Lakes Symposium, ELLS, Konstanz *American Geophysical Union *State of the Lake Vänern Ecosystem (SOLVE) symposium, University of Gothenburg and the Aquatic Ecosystem Health & Management Society, Vänersborg, Sweden, ( ). Workshop: nors-röding-interaktioner på University of Maine, Orono, juni, Flera föredrag på: *European Large Lakes Symposium, ELLS, Konstanz *EIFAAC scientific symposium Hämeenlinna Finland *State of the Lake Vänern Ecosystem (SOLVE) symposium, University of Gothenburg and the Aquatic Ecosystem Health & Management Society, Avhandling: The decline of great Arctic char in Lake Vättern : empirical and theoretical analyses of suggested causes. Linköping University Jeppesen, et al. (2012). Impacts of climate warming on the long-term dynamics of key fish species in 24 European lakes. Hydrobiologia DOI /s GLTC: 9

10 roth SLU, Johnny Norrgård, Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet Vänersborg, Sweden, ( ). *ICES Study Group for Spatial Analyses Lysekil, *Konnevesi spring seminar Finland april *6 th World Fisheries Congress I7-11 maj 2012 I Edinburgh, Skottland * 7th International Charr Symposium, Russian Academy of Sciences and Sakhniro, in Yuzhno-Sakhalinsk, Russia, ( ). Stress and survival of catch and released Arctic charr Salvelinus umbla notes from Lake Vättern, Sweden. Oral presentation Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Forskningsprojekt med Vätternrelevans Bedömning: Föredrag på (inter)nationella konferenser med Vättern Bedömning: Publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Ex avhandling Bedömning: 7. VARA VATTENMYNDIGHETEN BEHJÄLPLIG MED ATT DRIVA VATTENRÅD Se särskilt kapitel längre fram (del II). Bedömning: 8. SAMORDNA DATA FÖR LEVERANS TILL DATAVÄRDAR SÅ ATT VÄTTERNDATA BLIR FRIA OCH TILLGÄNGLIGA Genom nationella datavärdar möjliggörs tillgång till rådata via olika hemsidor. Rådata kan användas för forskning, för trender i t ex MKB samt i utvärderingar på nationell nivå. Likaså sker de nationella rapporteringar av Vätterndata som åläggs Sverige som nation genom olika EU-direktiv och internationella konventioner genom datavärdskap. Vätternvårdsförbundet tecknar avtal med olika utförare att data ska levereras till datavärd där så finner (se nedan) men för vissa specialdata fungerar förbundet som datavärd. Utöver de data som genereras av förbundets samordnade miljöövervakningsprogram så uppmanar förbundet övriga miljöövervakningsprogram att leverera data till datavärdar: SRK Norra Vättern: via Länsstyrelsen i Örebro SRK Södra Vättern: direkt från konsult Motala Ström Vattenvårdsförbund: Via Länsstyrelsen i Östergötland Vattenförvaltning: Datavärd, VISS Biologisk återställning: elfiskedata till datavärden 10

11 Tabell 5. Miljöövervakningsmoment i det samordnade programmet för Vättern med hänvisning till datavärd. (länkar nedan på respektive datavärd). Moment Vattenstånd, vattenföring och klimat Vattenkemi, växtplankton, djurplankton, bottenfauna Miljögifter Fiskdata, sjö och vattendrag Grundvatten Badvatten Undervattensvegetation Nederbördskemi Häckande fåglar på skär Biologisk mångfald (arter) Datavärd (och länk) SMHI SLU Vatten och Miljö IVL (vatten, biologiskt material och s k screening) SGU (sediment) SLU Akvatiska resurser SGU SMI Artdatabanken IVL Artdatabanken Artdatabanken I slutet av 2012 beställdes även ett presentationsprogram för snabbt, enkelt och i anslutning till provtagningar redovisa grafisk utfallet av provtagningar. Åskådliggörning grafisk är tänkt som en hjälp för vattenråden för att själva kunna se trender etc direkt i grafer. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Moment som lagras på nationella datavärd: Bedömning: Andgränsande program också till datavärd: Bedömning: 9. SAMORDNA PLANER/KUNSKAPSUNDERLAG De olika framtagna styrdokumenten för Vättern (Figur 4) utgör stöd för bedömning av Vättern då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäkrade och accepterade fakta. Som tidigare nämnts samordnas förbundets styrdokument med andra för Vättern gällande planer etc. Likaså samnyttjas slutsatser och undersökningar som görs i olika syften. Natura Fiskeplaner Nationella/ regionala mål Vattenvårdsplan Vattenskyddsområde Vattendirektivet Figur 4. Några styrdokument för Vättern som förbundet har försökt samordna så att inget dubbelarbete utförs samt att de ska vara sammanhängande. Figuren gör ej anspråk på att vara komplett beträffande användbara styrdokument. 11

12 Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Styrdokument finns, är aktuella och uppföljningsbara Bedömning: Styrdokument synkroniserade med andra dokument: Bedömning: 10. MEDVERKA TILL KUNSKAPSÖKNING AV RÖDING, LAX OCH SIGNALKRÄFTA Fortfarande gäller miljömålet i vattenvårdsplanen att isättningar av lax i Vättern ska byggas på en miljökonsekvensbedömning rörande dess effekter, såväl biologiskt som socioekonomiskt. Delar av underlag för en MKB har utförts men inte i dess helhet. Här behövs ytterligare ansträngningar främst gällande socioekonomiska aspekter. Malin Setzer, Högskolan i Skövde, försvarade en avhandling rörande olika möjliga effekter till rödingens tillbakagång i Vättern såsom t ex fisketryck, klimatförändring, konkurrens från lax och signalkräfta. I avhandling undersöktes mekanismer och förhållanden vilket kompletterar miljöövervakning (trender etc). Figur 5. Malin Setzer, Högskolan i Skövde, försvarade 2012 en avhandling på Linköpings Universitet rörande olika möjliga faktorer för rödingbeståndets tillbakagång. I FAKTA-serien redovisades signalkräftans effekt på harrbeståndet. Under året har bl a ett nummer i Vättern-FAKTA publicerats om signalkräftans ev påverkan på harrbeståndet. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Lax: Inga kända särskilda utredningar Bedömning: Röding: uppföljning fredade områden, avhandling Bedömning: Signalkräfta: Underlag tas fortlöpande fram Bedömning: 12

13 11. VÄTTERNRESULTAT PÅ (INTER)NATIONELLA VETENSKAPLIGA KONFERENSER Se punkt 6 Bedömning: 12. FÖRBUNDETS RAPPORTSERIE SAMLAR KVALITETSSÄKRAD KUNSKAP OM VÄT- TERN PÅ ETT TILLGÄNGLIGT VIS En av förbundets uppgifter är att visa upp förbundet och dess verksamhet för allmänheten. Vätternvårdsförbundet fungerar som rådgivande och remissinstans i utredningar. Det finns ett informationsbehov att möta från bland annat media, skolor, ideella organisationer, allmänhet etc. Därför försöker förbundet tillgängliggöra kunskapsunderlag. Tabell 6. Utgivna rapporter och Vättern-Fakta under året. Rapport Titel Vättern-Fakta Titel 112 Årsskrift :2012 Undersökningar i Gränna och Visingsö hamnar samt planerad dumpningsplats 113 Flodnejonöga i Vättern 2:2012 Utvärdering av biologiska data från Vänern, Vättern och Mälaren med syfte att identifiera trender och trendbrott 114 Fritidsfisket i Vättern :2012 Analys av harrens kondition i Vättern Glacialrelikter och makrozooplankton i Vänern och Vättern :2012 Provfiske efter leksik i Vättern 5:2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och :2012 Analys av öringtätheterna i de nedre delarna i Vätterns tillflöden :2012 Uppföljning av genomförd biotopvård riktad mot harr i två av Vätterns tillflöden 8:2012 Sammanställning av resultat från standardiseringsförsök av flugutterfiske :2012 Vegetationsundersökningar i Vättern :2012 Rosthyttan Åmmeberg Rapporter Sedvanligt rapporteras miljötillståndet och projekt fortlöpande i Vätternvårdsförbundets rapportserie. Under året har sex rapporter publicerats (Tabell 6). Rapporter går att beställa från sekretariatet alternativt laddas ned via hemsidan. Årsskriften innehåller resultat från samordnad miljöövervakning av Vättern med sammanfattningarna av övriga under året utgivna rapporter. Vättern-FAKTA Rapportserien kompletterades under 2012 av Vättern-Fakta som endast utges digitalt på hemsidan (Tabell 6). Vättern-Fakta utgörs av mindre undersökningar/studier som möjligen inte är av helsjö-intresse men håller hög kvalitet och viktigt kunskapsunderlag och därför förtjänar tillgängliggörande. Inför året 2012 förelåg flera studier för publicering varför antalet Vättern-Fakta troligen var onormalt många, hela tio stycken. 13

14 Figur 6. Rapporter som utgavs under Samtliga finns tillgängliga via Figur 7. Första utgåvan av Vättern-FAKTA, en publikationsserie som endast utges digitalt. Under året utkom 10 nummer av fakta. Tre stycken nyhetsbrev utkom under året. Samtliga finns tillgängliga via 14

15 Nyhetsbrev Nyhetsbrev påbörjades 2003 och är ett digitalt utskick till ca 500 epostadresser med aktuella nyheter och rapporteringar runt Vättern. Nyhetsbrevet ämnas främst för snabb information inom Vattenrådet och texterna är mer av tidningstyp. Under året utgavs tre st nyhetsbrev och samtliga finns på hemsidan. Annat informationsmaterial Vätternvårdsförbundet avslutade EU-projektet FOG-info där det ingått bl a att ta fram informationsmaterial om Vättern, t ex beachflaggor, roll-up, informationsfoldrar. Tabell 7. Informationsmaterial i Vätternvårdsförbundet. Möjlighet att låna finns för medlemmar. Kontakta sekretariatet. Informationssätt Innehåll/titel Roll-up Kräftor och kräftfiske i Vättern Vätterns djupkarta Samförvaltning av fisket i Vättern Regel och informationstavla Besöksmål Vätternbäckar Lokal fiskeförvaltning vem gör vad? Fiskar i Vättern Folder Välkommen till Vättern (sv+ty+eng) Kräftfiske i Vättern (sv+ty+eng) Fisk och fiske i Vättern (sv) Plansch Fiskar i Vättern Glacialrelikter Beachflaggor Profilplagg Kontorsmaterial Vättern Skjortor och piké-tröjor Block, mappar, kuvert Figur 8. Folderserie i Vätternvårdsförbundet. Ny för 2012 är Fisk och fiske i Vättern. Foldrar kan erhållas via turistbyråer men även från sekretariatet 15

16 Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Antal, kvalitet och relevans av rapporter och Fakta Bedömning: Informationsstrategi: planerad, ej ännu genomförd Bedömning: Genomföra projektet FOG- Info: Bedömning: Former för information Bedömning: Folderserie: en ny foder i serien producerad under året Bedömning: Nyhetsbrev: 3 st under året Bedömning: 13. VARA AKTIV I OLIKA SAMMANHANG OCH PRESENTERA VÄTTERNVÅRDSFÖR- BUNDET Förbundet får ofta förfrågningar om att i olika sammanhang presentar kunskap om Vättern. Sekretariatet genomför efter förmåga så många föredrag som möjligt. Exempel på mötestillfällen kan vara yrkesfiskets träffar, Naturskyddsföreningar, intresseorganisationer och ideella föreningar, myndigheter, kommuner mm. Genom att sekretariatet numera utgörs av flera personer kan förbundet bättre svara till att närvara med information. Under 2012 var Vätternvårdsförbundet även inbjuden till Havs-och Vattenmyndigheten för att informera vad som är det mest förekommande frågorna i/runt Vättern. Förbundet var representerat av ordförande Kjell Unevik, samt sekretariatet. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Sekretariatet föredrag; ca föredragstillfällen Bedömning: Affischer, roll-up etc: används vid flera tillfällen Bedömning: 14. VÄTTERN INGÅR I ETT INTERNATIONELLT NÄTVERK AV STORA SJÖAR Genom åren har ett informellt nätverk mellan olika stora sjöar tagit form. Vätternvårdsförbundet har upprättade direktkontakter med antal andra stora sjöar (Tabell 8). Olika sjöar har olika gemensamma frågeställningar som kan nyttjas vid olika tillfällen. Utbytet av både data och kompetens tenderar att öka. Tabell 8. Exempel på upprättade kontakter med andra stora sjöar. Sjö Gemensam fråga(or) Pyhäjärvi, Finland Yrkesfiske Hållbart kräftfiske och ökad lönsamhet Vänern, Sverige Samordnade miljöövervakningsprogram Mälaren, Sverige Samordnade miljöövervakningsprogram Mjösa, Norge Miljögifter i fisk Ammunitionsdumpningar Övergödningshistoria Klimateffekter Saima, Finland Röding Hållbart turistfiske 16

17 Utöver redovisade specifika sjöar med kontaktnät ingår Vättern även i flera andra nätverk såsom: European Large Lakes (ELLS) World Large Lake Database: Global Lake and River Ice Phenology Database: Global Lake Temperature Collaboration: Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Direktkontakter med andra liknande sjöar Bedömning: Databaser där Vättern ingår Bedömning: 15. AKTUELLHÅLLANDE AV HEMSIDA SÅ ATT DET ÄR EN NATURLIG INGÅNG FÖR MILJÖ, FISKE OCH VATTEN I VÄTTERN Hemsidan ( blir alltmer den samlade ingången för kunskap om Vättern och vad som händer runt sjön. Sidan är försedd med fler funktioner t ex kalender, möjligheter för stor stil, anmälning, prenumeration mm. På hemsidan ges information om möten, nyheter, kommentarer och aktiviteter i avrinningsområde där förbundet på ett eller annat vis är involverade samt fiskeregler och annan fiskeinformation. Även protokoll, remissvar etc läggs ut.. Sedan tidigare är hemsidan en samverkan av Vätternvårdsförbundet, Besöksmål Vätternbäckar samt Länsstyrelserna runt Vättern. Hemsiddan har under lång tid saknat uppföljning av besöksfrekvens, något som möjliggjordes i augusti Under perioden augusti 2012 t o m december 2012 hade hemsidan ca st träffar, innebärande 3 000/mån där svenska datorer står för 96% av besöken, följt av Tyskland och Finland. Totalt besöktes hemsidan av 17 olika länder under augustidecember vilket indikerar att större delar än idag hemsidan bör tillgängliggöras på engelska. Figur 9. Vätternvårdsförbundets hemsidan och antal besök per månad för perioden augusti t o m december (besöksfrekvens ej tillgänglig före augusti 2012) 17

18 Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Upprätthållande av hemsidan Bedömning: Samordning av innehållet: Bedömning: 16. AKTIVT SÖKA PÅVERKA ÄRENDEN SOM BERÖR VÄTTERN (REMISSINSTANS) Vätternvårdsförbundet har fortsatt uttrycka ståndpunkter och servera underlag och fakta om Vätterns miljö. Remisser tillsänds förbundet som besvaras utifrån de olika styrdokumenten som förbundet har tagit fram. Synpunkter per e-post ges direkt till olika frågeställare (något som tenderar att öka). I princip läggs alla remissvar och yttrande ut på hemsidan. Under året har flera yttranden av vikt skrivits. Tabell 9. Urval av skrivelser som utgått från sekretariatet under året. Samtliga tillgängliga via hemsidan (här). Till Vattenfall AB Värme Norden (120118) Länsstyrelsen i Jönköping (120131) Havs-och Vattenmyndigheten (120313) Länsstyrelsen i Västra Götaland (120427) Växjö Tingsrätt, Mark-och miljödomstolen (120514) Länsstyrelsen i Jönköping (120516) Länsstyrelsen i Västra Götalands län (120605) Länsstyrelsen i Östergötland (120712) Motala kommun (120803) Rörande Synpunkter på avveckling av sjökollektorer i Motalaviken Synpunkter på sänkning av vrak i Vättern som dykmål Vättern som riksintresse för dricksvatten Ansökan enligt miljöbalken om ändring av tillstånd för verksamhet på flygskjutmålet Hammaren, Karlsborgs kommun: Komplettering Yttrande om Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet förmuddring och ombyggnation av färjelägena Gränna och Visingsö Ansökan enligt miljöbalken om provborrning i Vättern, Vättern Syd Förslag till vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Vättern Angående ansökan om undersökningstillstånd enligt minerallagen Synpunkter på borttagning av sjökollektorer i Motalaviken P4 Skövde Garnison (120831) Remissvar på Förslag till skjutfria perioder i Vättern 2013 Försvarsmakten, Högkvarteret (121206) Länsstyrelsen i Jönköping (121206) Remissvar rörande Försvarsmaktens intressen och riksintressen för totalförsvarets militära del enligt miljöbalken Synpunkter rörande sökt bearbetningskoncession för området Norra Kärr, Jönköpings kommun, av Tasman Metals AB Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Antal tillfällen där förbundet agerat remissinstans Bedömning: 18

19 Årsspecifika arbetspunkter för 2012 (6st) 1. ETT REVIDERAT FÖRSLAG TILL SAMORDNAT MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM FÖR LÅNG TID TAS FRAM Nuvarande program för miljöövervakning av Vättern skrevs för perioden Därefter har programmet förlängts i omgångar. Framtagande av aktuellt program har inte utförts men är fortsatt är prioriterat under 2013 för en period om Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Långsiktigt program Bedömning: 2. MÖJLIGGÖRA YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR GENOM AKTIVT SÖKA EXTERNA MEDEL Det samordnade miljöövervakningsprogrammet för Vättern innefattar moment som inte fullt ut är årligen långsiktigt finansierat utan bygger på tillförsel av externa medel. Vätternvårdsförbundet söker därför ständigt efter projektmedel för genomföra undersökningar. Ofta är dessa projekt ett hopkok av flera olika finansiärer för att kunna genomföras. Förbundet själv deltar med sådana utredningsmedel. Under 2012 har medel från externt håll möjliggjort ett flertal projekt. Ofta är huvudman för dessa projekt Länsstyrelsen i Jönköping, regional miljöövervakning. Den samordnade budgeten för undersökningar i Vättern omspänner därmed mycket större belopp än vad som ingår i förbundets budget. Tabell 10. Exempel på projekt med externa medel som har påbörjats, genomförts eller slutredovisats under 2012 som förbundet delfinansierat. Kostnader är ungefärliga. Tabellen gör ej anspråk på vara fullständig. 1 innebär att förbundet eller dess medlemmar redovisar medfinansiering av lika belopp som erhålls från EU. Undersökning Finansiär(er) Summa (kr), ca Bokprojektet Vättern Anno 1723 Provtagning av sällsynta jordartsmetaller i tillflöden, sediment och nederbörd Länsstyrelserna Vätternvårdsförbundet Arkivnämnden Västra Götaland Tasmet AB Vätternvårdsförbundet 4* FOG-admin FAS 2 1 EFF-EU FOG-information 1 EFF-EU FOG-samordning 1 EFF-EU GAP2 1 EFF-EU ? provtagningskostnader Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Antal projekt med externa medel Bedömning: 19

20 3. UTVERKA GEMENSAMT RISKANALYSVERKTYG FÖR VÄTTERN SOM NÅS FRÅN HEMSIDAN I det förebyggande skyddsarbetet för Vättern har två olika viktiga dokument/projekt tagits fram: 1. Konsekvensklassificering av olyckor med farligt gods runt Vättern, 2. Spridningsmodell Vättern för simulerar spridning av ämnen i Vättern. Dessa två verktyg är dock något svårtillgängliga då det antingen är i databasform, pappersrapport eller stationsbaserad spridningsmodell. För att öka tillgängligheten på dessa verktyg bör de anpassas till plattform via internet. Länsstyrelsen i Jönköping har sedan ett par år påbörjat ett sådant arbete med handläggarstöd för samhällsskydd och beredskap kallat F-DUR. Det bygger på GIS-baserad information som är relevant för skydda miljön mot allvarlig skada/förorening. Konsekvenklassificering passar i detta koncept men har ej påbörjats. Det finns dock goda möjligheter för genomförande kommande år och vissa steg har tagits. Dock behövs ytterligare externa medel och materialet behöver uppdateras. Den spridningsmodell som finns framtagen för Vättern Seatrack Vättern kan simulera spridning, nedblandning, avdunstning av olika föroreningar som hamnar i Vättern. Grafiskt visas strömbilden och möjligt scenario för spridningen. Denna modell är dock stationsbaserad på enskilda datorer och därför ej tillgänglig. En web-baserad modell uppfyller det kravet. Dock är det samma som för konsekvensklassificeringen d v s externa medel behövs. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Webbaserad spridningsmodell, medel saknas Bedömning: Webbaserad konsekvensklassificering, medel saknas Bedömning: 4. FORTSÄTTA INFORMATIONSSATSNING MED FOLDRAR OCH PLANSCHER I OLIKA TEMAN, FRÄMST FISKEFOLDER De senaste åren har en intensivare informationsinriktning bedrivits. Det har delvis underlättats av det EU-finansierade projektet FOG-info. Satsningen som har flera olika inriktningar har inneburit att en konkret informationsstrategi behövs där överblick över förbundets informationsmaterial och inriktningar åskådliggörs. En sådan planeras till Under 2012 har en ny folder producerats inom det EU-finansierade FOG-Info Fiske och fiskar i Vättern. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Folders: befintliga omtryckta, nyproduktion av fiskfolder Bedömning: Roll-ups, planscher, flaggor Bedömning: 20

21 5. FORTSÄTTA STIMULERA, FÖRLJA OCH DELTAGA SÅ ATT DELVATTENRÅD FINNS I 75% AV TILLRINNINGSOMRÅDET Vätternvårdsförbundet samordnar såväl miljöövervakning som informationsutbyte runt Vättern. För detta söker förbundet sk dialogmedel från Vattenmyndigheten i Södra Östersjön årligen, vilket i sin tur kommer olika aktörer till godo runt sjön genom ansökan om till förbundet. Under 2012 erhöll 6 st aktörer/organisationer sådant bidrag. Arbetspunkter beskrivs utförligare i eget kapitel. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Bidrag finns, söks och redovisas för Vattenråd Bedömning: Nätverk: antal sökande av bidrag (6 st) Bedömning: 6. TYDLIGA RIKTLINJER FINNS FÖR VATTENRÅDS UTFORMNING, NÄTVERK, POLICY MM Vattenråd innebär ny uppgift för Vättern som behöver utarbetas former för. Frågor om att finansiera, anslutning, mm behöver tydliggöras. Förbundet har tagit fram riktlinjer för medlemsskap och för intressent i Vätterns Vattenråd och vad som följer av detta. Som intressent kan man vara betalande och erhåller då allt (kallelser, protokoll, rapporter mm) postledes eller som icke-betalande och erhåller då endast digitalt information. Följande indikatorer har används för bedömningen av arbetspunkten: Dokument som beskriver vattenråd Bedömning: Anslutningsform till vattenråd, policy framtagen Bedömning: Upprätthålla adresser Bedömning: Personal och medlemmar SEKRETARIAT Sekretariatet är placerat på Länsstyrelsen i Jönköping. Under året har sekretariatet bestått av sakkunnig i vattenfrågor Måns Lindell, tjänsten omfattar 50%. På sekretariatet har även Ola Broberg funnits till hands som förbundssekreterare, en tjänst som sker inom ordinarie tjänst på Länsstyrelsen. Johnny Norrgård, sakkunnig i fiskefrågor (doktorerar f n på deltid på Karlstad Universitet), har varit sakkunnig fiske inom Samförvaltning Fiske på ca 25% tillsammans med Linda Griffiths (ca 25%). Linda Griffiths var tjänsteldig (föräldraledig) från september då Adam Johansson och Karl-Magnus Johansson, båda Länsstyrelsen i Jönköping, vikarierade på Lindas arbetsuppgifter. Jan-Anders Johansson sköter förbundets kassa och uppbär arvode för tjänsten. Vidare har sekretariatets handfasta arbete med utskick, beställningar etc skötts av Ann-Sofie Weimarsson på Länsstyrelsen i Jönköping, länsstyrelsen stödjer/finansierar därmed vattenrådsarbetet. 21

22 Till sekretariatet kan även ordförande i Verksamhetsutskottet kopplas. Under året var det (som sedvanligt) Kjell Aldsten ifrån Hjo. Kjell Aldsten har också varit ordförande i Samförvaltning Fiske och vice ordförande i förbundet. Tabell 11. Sekretariatets sammansättning under vikarier för Linda Griffiths fr o m september. Post Namn Omfattning Förbundssekretare Ola Broberg Inom tjänst Sakkunnig vattenfrågor Måns Lindell 50% Kansli Ann-Sofie Weimarsson Inom tjänst Kassör Jan-Anders Johansson Arvode Ordf Verksamhetsutskottet Kjell Aldsten Arvode Samförvaltning Fiske Johnny Norrgård/ Linda Griffiths Karls-Magnus Johansson 1 Adam Johansson 1 ca 25 % ca 25% Figur 10. Stämman 2012 avhölls vid Tåkerns strand i Ödeshögs kommun. Efter stämman hölls föredrag av bla naturguiden Lars Fröhlich om Tåkerns historia samt genomfördes en naturvandring till det nybyggda Naturum vid stranden. STYRELSEN Styrelsen har under året hållit två ordinarie styrelsemöten. Vårmötet hölls den 6 mars på Hotell Nostalgi, Motala kommun, och höstmötet hölls den 18 oktober på Zinkgruvan Mining, Askersunds kommun. Justerade protokoll från möten finns tillgängliga på sekretariatet samt på hemsidan. 22

23 Möten: : Hotell Nostalgi, Motala, Motala kommun : Zinkgruvan Mining, Zinkgruvan, Askersunds kommun : Förbundsstämma, Tåkern Café-och vandrarhem, Ödeshög kommun Tabell 12. Styrelsens sammansättning Post Ordinarie styrelsemedlem Suppleant Tid Ordförande Kjell Unevik - årligen Länsstyrelsen Örebro län V Ordf Kjell Aldsten, Hjo Kommun - årligen Ledamöter A Ingemar Bergbom Habo Kommun Hans Karlsson Jönköpings kommun A Niclas Bäckman Länsstyrelsen Östergötland Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland A Tomas Karlsson Zinkgruvan Mining AB Jörgen Ryberg Nammo Vanänsverken A Elisabeth Lennartsson Askersunds kommun Anders Lundgren Karlsborgs kommun A Ulla Ordell Landsting Östergötland Emma van Hal F7, Såtenäs A Björn Dieker Fiskevattenägarna Zeth Rylander Yrkesfisket A Åsa Wolgast-Broberg LRF Anders Råsberg LRF A Agneta Christensen Länsstyrelsen Västra Götaland Sara Peilot Länsstyrelsen Västra Götaland B Anders Grahn Vätterns fritidfiske-och fiskevårdsfond Urban Hjälte Sportfiskarna B Åsa Andersson Havs-och Vattenmyndigheten Ulrika Stensdotter-Blomberg Havs-och Vattenmyndigheten B Daniel Bergdahl Länsstyrelsen Örebro Karin Runnels Länsstyrelsen Örebro B Alfred Sandström SLU Ulrika Beier SLU B Stefan Lundvall Länsstyrelsen Jönköping Ola Broberg Länsstyrelsen Jönköping B Dan Björk Munksjö Aspa Bruk AB Mats Flood Munksjö AB B Lennart Rudqvist Skogsstyrelsen/Östra Vätternbranterna Mats Blomberg Södra/Östra Vätternbranterna B Conny Johansson Skaraborgsvatten Tomas Bergholm Jönköpings kommun

24 Ordinarie förbundsstämma hölls den 11 maj på Tåkerns Café och vandrarhem. Stämman var besökt av 50 personer. I samband med stämman gavs föredrag av Michael Cornell, Ödeshögs kommun, som hälsade stämman välkommen och informerade om Ödeshögs kommun. Ellen Hultman, Länsstyrelsen Östergötland, berättade om det nya Naturum som färdigställs i dagarna kring stämman vid Tåkern. Måns Lindell berättade om angelägna viktiga frågor som under året förekommit i Vattenrådet för Vättern. Henning Holmström, VD Tasman Metals AB, presenterade företaget som invaldes såsom medlem på stämman. Efter stämman gavs information om Tåkerns historia av naturguiden Lars Fröhlich, därpå följde en naturvandring längs Tåkern till det nya Naturumet. På stämman omvaldes Kjell Unevik, Länsråd Örebro län, till ordförande för andra året i rad. Som vice ordförande i Vätternvårdsförbundet valdes Kjell Aldsten, Hjo, för fjortonde året i rad. Noteras är att en ny myndighet för vatten, Havs-och Vattenmyndigheten, tog över vattenansvaret från Fiskeriverket och Naturvårdsverket fr o m 1 juli Fiskeriverkets forsknings/utredningsavdelning (bl a Sötvattenslaboratoriet Drottningholm) överfördes samtidigt till SLU. Med anledning därav beslöt stämman 2012 om reviderade stadgar och medlemsmatrikel så att den anpassades till myndighetsövergångarna. VALBEREDNING OCH REVISORER Tabell 13. Valberedning och revisorers sammansättning. Post Namn Representerar Suppleant Tid Valberedning Pierre Rydén Hjo kommun (sammankallande) Valberedning Marie Wikander- Ederfors Jönköpings kommun Revisor Stellan Sandberg Jönköpings kommun Sven Ebbesson årligen Revisor Doris Johansson Jönköpings kommun Sven Ebbesson årligen VERKSAMHETSUTSKOTTET (VU) Verksamhetsutskotten (VU) sköter det fortlöpande arbetet inom förbundet. VU har under året haft fem möten fördelat jämnt över året. Justerade protokoll finns på hemsidan. Möten: : Ulvhults Säteri, Hjo : Sibelco Nordic AB, Baskarpssand, Habo : Stocklycke Vandrarhem, Omberg, Ödeshög : Hemma hos Tomas Karlsson, Åmmeberg, Askersund : Hotell Bellevue, Hjo 24

25 Figur 11. Carina Lagerstedt, Ulvhults Säteri, Hjo, tog emot VU en kylslagen dag i januari 2012 och guidad VU om gårdens verksamhet. VU strävar efter att förlägga möten hos medlemmar. Tabell 14. Verksamhetsutskottets sammansättning. 1 Tjänstledig fr o m augusti 2012, vikarie Karl-Magus Johansson. Post Namn Suppleant Tid Ordförande Kjell Aldsten - löpande Daniel Bergdahl Karin Runnels löpande Sara Peilot Agneta Christensen löpande Niclas Bäckman Erik Årnfelt löpande Måns Lindell - löpande Ola Broberg - löpande Linda Griffiths 1 - löpande Tomas Karlsson Jörgen Ryberg löpande Alfred Sandström Ulrika Beier löpande SAMFÖRVALTNING FISKE I maj 2005 startade Vätternvårdsförbundet initiativet "Samförvaltning Vättern" där syftet var att skapa ett forum för frågor som rör förvaltningen av fisk och fiske i Vättern. Projektet har övergått till att vara en del av den löpande verksamheten sedan I samförvaltningen deltar företrädare för Sportfiskarna, Vätterns Fritids- och Fiskevårdsförbund, Yrkesfiskarna, Sveriges Fisketurism Företagare, Fiskevattenägareförbundet, Kräftriket, Fiskeriverket, Vätternvårdsförbundet, länsstyrelserna och kommuner runt sjön. I utskottet (Samförvaltning Fiske verkar Johnny Norrgård (sakkunnig fiske) och Linda Griffiths (samordnare) och Kjell Aldsten är ordförande. Adam Johansson, Länsstyrelsen i Jönköping vikarierar under Linda Griffiths föräldraledighet fr o m augusti 2012 t o m juli Inom samförvaltningen finns sex arbetsgrupper som vid behov har egna möten: Fisketillsyn, Fiskevård i tillflöden, Regelverk, Undersökning och övervakning, Informationoch kommunikation samt Kräftgrupp. 25

26 Tabell 15. Deltagare i Samförvaltning Fiske Post Namn Suppleant Ordförande Kjell Aldsten - Insjöfiskarna Zeth Rylander Lennart Rogsberg Fritidsfisket Ingvar Torsholen Ulf Lindell Fiskevattenägarna Björn Dieker Anders Rottler Sportfiskarna Urban Hjälte Alf Hultqvist Fisketurism Ove Johansson Manni Svensson Kommuner Marie Kristoffersson Ingemar Bergbom Forskning Alfred Sandström Vakant Länsstyrelser Anton Halldén Per-Erik Larson Besöksnäring Anna Österlund Vakant Justerade protokoll från samtliga möten finns på hemsidan. Samförvaltning: (inkl FOG): Hökensås Semesterby : FOG, telefonmöte : Länsstyrelsen i Jönköping : Samverkansmöte, FOG Vänernskärgården, Hjo : FOG telefonmöte : (inkl FOG) Hotell Nostalgi, Motala SAKKUNNIGGRUPPEN Sakkunniggruppen utgörs av vattenexperter och har inte sammanträtt 2012 (utöver regelbundna kontakter och ordinarie VU-möten). I sakkunniggruppen diskuteras specifika sakfrågor, t ex miljöövervakning, EU-projekt, Vattenråd, relevanta undersökningar. Tabell 16. Sakkunniggruppens sammansättning. Namn Respresenterar Agneta Christensen V Götalands län Peder Eriksson Örebro län Niclas Bäckman Östergötlands län Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Ola Broberg Jönköpings län Alfred Sandström SLU Johnny Norrgård Möten: Inga möten 2012 Vätternvårdsförbundet MEDLEMMAR På stämman 2012 invaldes två nya medlemmar till förbundet, Stjernsunds Gård, Askersund (1 andel) samt Tasman Metals AB (11 andelar). Inga medlemmar begärde utträde. Vätternvårdsförbundet hade under året 45 medlemsorganisationer/företag. Den totala intäkten fördelades utifrån 210 andelar samt fasta avgifter. Medlemsavgiften var oförändrad under året. 26

27 Tabell 17. Medlemslista för Vätternvårdsförbundet Ruta markerad med x innebär att medlemmen tillkommit under året efter andelstalet bestämts. Nr Organisation/företag Andelar Avgift 1 Munksjö Aspa Bruk AB Sibelco Nordic AB/Baskarpssand AB SAAB Bofors UWS Nammo Vanäsverken AB Sveaskog AB FMV Provplats Karlsborg Husqvarna AB LRF P F Munksjö AB/Jönköping Skaraborgsvatten Ulfhult Säteri Stjernsunds Gård Almnäs Bruk AB Jönköpings Energi Östergötlands Båtförbund Motala Ströms Samfällighetsförening Vätterns fritidsfiske och fiskevårdsförbund Trafikverket Zinkgruvan Mining AB Tasman Metals Ltd x11 x Samordnad Recipientkontroll Norra Vättern Samordnad Recipientkontroll Södra Vättern Askersund Kommun Habo Kommun Hjo Kommun Jönköping Kommun Karlsborgs Kommun Motala Kommun Vadstena Kommun Ödeshög Kommun Töreboda kommun Skogsstyrelsen Landsting E län Landsting F län Landsting O län Landsting T län Länsstyrelsen E Länsstyrelsen F Länsstyrelsen O Länsstyrelsen T Havs-och Vattenmyndigheten utan avgift 44 SLU utan avgift 45 Yrkesfisket utan avgift Andelar/Medlemsintäkter Kostnad att fördela på andelar Kostnad per andel

28 Totalt fördelas ca kr via andelstalen. Länsstyrelser och Landsting har fasta årsavgifter kr per år, resulterande i kr. Havs-och Vattenmyndigheten och SLU har inga utpekade medlemsavgifter men bidrar ekonomiskt eller genom via undersökningar till miljöövervakning av Vättern. Yrkesfisket är kostnadsbefriat då man är behjälpliga för olika moment rörande övervakning, provfisken, fiskanalyser mm. Årsavgiften delas upp i en undersökningsavgift och en administrativ avgift vilka är 85% respektive 15% av årsavgiften. Detta följer ett beslut på förbundsstämman Tabell 18. Utveckling av medlemsavgifter och ekonomiskersättning för uppdraget att genomföra miljöövervakning i Vättern från Havs-och Vattenmyndigheten i Vätternvårdsförbundet Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år 2012 Under 2012 uppdrog sedvanligt Havs-och Vattenmyndigheten åt Vätternvårdsförbundet att genomföra miljöövervakningen i Vättern med ett bidrag på kr. Medlen administreras av Länsstyrelsen i Jönköping (regional miljöövervakning). Detta bidrag samordnas med medlemsavgifterna i Vätternvårdsförbundet (ca 1,1 milj kr), EU-medel samt andra miljöövervakningsmedel. Den totala samordnade budgetet omspände vid årets slut 2012 ca 2,85 miljoner kronor. Drygt en tredjedel av den samordnade budgeten går till undersökningskostnader. Dessutom tillkommer andra miljöövervakningsprogram runt och i Vättern t ex kalkning, biologisk återställning, recipientkontroll och fiskundersökningar. 28

29 Figur 12. Fördelning av den samordnade utgiftsbudgeten vid ingång i 2012 års budgetplan (observera att det är ej förbundets bokslut eller den slutliga ekonomiska utfallet). Tillgångarna i förbundet var vid utgången av 2012 var ca 1,66 milj kr och leverantörsskulderna uppgick till ca 1,05 Kkr. Av fritt eget kapital (ca 619 Kkr) var ca 311 Kkr uppbokade/reserverade i olika avtal. Resterande medel (ca 308 Kkr) överförs framåt, varav 187 Kkr har beslutats överföras till Resterande disponibla medel, ca 121 Kkr, beslutas omdisponeras framåt först på stämman Årets resultat var ca 42 Kkr. 29

30 DEL II: Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern Vätternvårdsförbundet har sedan 2010 årligen tecknat avtal med Vattenmyndigheten att samordna och underlätta dialog kring vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde, s k vattenråd. Förbundet åtar sig därigenom att utföra vissa bestämda uppgifter. Då området är stort och mångfacetterat genomförs vattenrådet i mindre delar, s k delvattenråd, där olika vattendragsgrupper eller temagrupper kan vara basen för själva vattenrådet. Vätternvårdsförbundet själv är att betrakta som ett av flera delvattenråd. Vattenrådet för Vättern är ett öppet forum, öppet för alla och ej avgiftsbelagt. Det finns dock möjlighet sedan årsstämman 2012 att teckna som intressent i vattenrådet för Vättern med eller utan prenumerationsavgift. Med prenumerationsavgift följer att man fårtillsänt material, protokoll, rapporter etc precis som medlemmar. Vidare har man närvarorätt men ej rösträtt på själva stämman vilket är förbehållit medlemmar i förbundet. Under 2012 har Visingsörådet tecknats som första intressent (med prenumeration). Nämnas kan att förbundet har ett stort nätverk som nås t ex via olika sändlistor, nyhetsbrev etc. Intressent har dock införts för betona samverkansdelen. Tabell 19. Intressenter i Vattenrådet för Vättern som anmält tillhörighet till förbundet. Organisation/förening Form Visingsörådet, Jönköpings kommun Intressent med prenumeration Förbundet har rollen att fungera som kanal både upp och ned till/från Vattenmyndigheten. Vätternvårdsförbundet fördelar stimulansmedel för aktiviteter i vattenrådet som kan nyttjas för t ex informationstillfällen, nätverk, uppbyggnad av kunskapsbank, resor mm. Under året har sex olika bidrag fördelats. Fördelningen sker årsvis efter ansökan till förbundet. Tabell 20. Bidragsfördelning 2012 för att stimulera dialog kring vatten. Bidragstagare Bidrag Syfte Vätternvårdsförbundet kr Upprätthålla nätverk Biosfärkandidat Östra Vätternbranterna kr Dialog med mark/vattenägare Visingsörådet kr Dialog om reningsverket på Visingsö samt vattenfrågor (inriktat mot skjutningar och mineralprospektering) Vättern Fritidsfiske och fiskevårdsförening kr Samordna fiskeklubbarna Intresseföreningen Ryssbysjön, Huluån och Lilla Nätaren kr Information, dialog och utbildning omövergödda sjöar Föreningen Olshammars Utveckling kr Deltagande i informationsmöte om skjutningar samt egna informationsmöten. SUMMA kr 30

31 Nedan följer en återgivning av aktiviteter inom olika delar av Vätterns Vattenråd. Exemplen utgör inte anspråk på att vara heltäckande utan just vad det är - exempel. Bland de övergripande mest viktiga frågorna under året har varit dels olika exploateringsfrågor för Vättern t ex nyttjandet som riskområde för skjutningar, mineralprospektering men också vissa frågor rörande ekosystemet i sig. Tabell 21. Några av de viktigare vattenfrågorna i Vättern under året. Fråga Försvarsverksamhet i Vättern som skjutområde/riskområde Mineralprospektering Dumpning av muddermassor Utveckling av kräft-, röding och sikbeståndet Vätternvatten till sju kommuner i samverkan i Örebro län Kommentar Flera aktionsgrupper bildade. Medialt och politiskt uppmärksammat, Sjögemensamma aktioner. Två gruvprospekteringar som uppenbart berör Vättern, båda i Jönköpings län Aktuellt rörande hamnbyggnationer i Gränna/ Visingsö. Kontroversiellt p g a Natura2000 område. Frågor rörande långsiktigt hållbart nyttjande Första gången på >50 år som liknande planeras. Största enskilda vattenuttaget i Vättern. Förstudier genomförda. VÄTTERNVÅRDSFÖRBUNDET Vätternvårdsförbundet bedriver miljöövervakning av utsjön och mynningar. Flera olika frågor behandlas i förbundet av både lokal och sjögemensam karaktär. För viktiga frågor för förbundet hänvisas till hela verksamhetsberättelsen samt till de protokoll som löpande förs och är tillgängliga via hemsidan StyrelseMöten: Verksamhetsutskottet: Samförvaltning: : Hotell Nostalgi, Motala, Motala kommun : Zinkgruvan Mining, Zinkgruvan, Askersunds kommun : Förbundsstämma, Tåkern Café-och vandrarhem, Ödeshög kommun : Ulvhults Säteri, Hjo : Sibelco Nordic AB, Baskarpssand, Habo : Stocklycke Vandrarhem, Omberg, Ödeshög : Hemma hos Tomas Karlsson, Åmmeberg, Askersund : Hotell Bellevue, Hjo : Hökensås Semesterby : Länsstyrelsen i Jönköping : Hotell Nostalgi, Motala FÖRSVARSVERKSAMHET: SKJUTFÄLTSRÅD VÄTTERN, SAMORDNINGSGRUPP OCH FISKESKYDDSNÄMND Försvarsrelaterad verksamhet diskuteras i tre forum: 1. Samordningsgrupp Vättern. Syfte: överenskomma skjutfria perioder. Möte: Skjutfältsråd Karlsborg. Syfte: Planfrågor rörande kommunal och försvarsrelaterad verksamhet: Möte:

32 3. Fiskeskyddsnämnd. Syfte: Reglera skador på yrkesfiske orsakade av försvarsmakten. Möte Fiskeskyddsnämnden utverkade en ersättning om 3500 kr under 2011 (avrapporterat 2012). Förbundet tar del av samtliga protokoll från dessa möten. Under året har protester mot egentligen användandet av Vätterns som riskområde i sin helhet varit en av de mest uppmärksammade frågorna runt sjön, även om det endast varit Hammarens skjutmål som miljöprövningen avser. Såväl lokala intressesammanslutningar som politiska interpellationer till miljöminister och försvarsminister har förekommit. I media har frågan varit frekvent och på nationell nivå. Figur 13. Flera möten och aktioner mot försvarets verksamhet i Vättern har pågått under året. nedan bild från stormöte i Ödeshög på våren 2012 och de riskområden som finns i Vättern. Under till höger det område som Försvarsmakten har föreslagit utgöra det geografiska riksintresset för totalförsvaret. 32

33 Inom delvattenvattenrådet har bl a Intresseföreningen Bevara Brevik och Aktion Rädda Vättern engagerat sig. En större manifestation genomfördes i oktober med samtida eldar, tal, fackeltåg mm runt sjön. Flera lokala protestmöten har genomförts bl a i mars i Ödeshög under våren som samlade väldigt många uppretade människor. Härigenom kan sägas att dialogtillfällen rörande försvarsmaktens verksamhet vid Vättern genomförs i ett tematiskt delvattenråd. Tabell 22. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet för Försvaret. Viktig fråga 1. Skjutfria perioder och riskområdens utbredning/nyttjande Kommentar 2. Buller från skjutningar och flyg Stor fråga för allmänhet. Påverkar tillgänglighet på sjön. Detaljerad information om riskområden på FMV hemsida 3. Riskintresset Totalförsvarets utbredning Precisering av vad som avses med Riksintresset för totalförsvaret i Vättern utförda i remissform. 4. Vättern som nedslagsplats Stor fråga för allmänhet bl a utifrån dricksvattenkvaliten 5. Genomföra miljöprövning FMV har nytt miljötillstånd. FM har inlett för Hammaren/Enebågsudde. P4 har tillstånd från Flera är i behov att moderniseras. 6. Efterbehandling av försvarets lämningar i undervattensområden Medan landområden är klassade saknar undervattensområden liknande riskbedömningar eller åtgärdsplaner. SAMFÖRVALTNING FISKE Under året har vikande fångster av kräftor inom både yrkesfisket och fritidsfisket noterats med oro för kommande års fiske. Frågan om orsaker och långsiktig förvaltning är angelägna att jobba vidare med. Figur 14. Försök till selektivt sikfiske genomförs inom GAP2-projektet som är EU-finansierat. På bilden tv ses fiskaren Anders Carlén vittja nät under provfiske. Vätternkräftor har blivit den viktigaste fiskarten för Vätterns yrkesfiskare. Tabell 23. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Samförvaltning Fisk. Viktig fråga 1. Utveckla fiskerinäringen lokalt runt Vättern 2. Fiske på sik utan oönskad bifångst av röding 3. Främmande arter signalkräfta och lax Kommentar Samverkan kring resurs, varumärke, förädling, hamnar, sjösättningsramper, tillgänglighet, information. Görs bl a genom Europeiska Fiskerifonden mm. Genomförs med stöd av det EU-finansierade projektet GAP2. Kräftfångsterna har minskat till 60% av toppåret. Laxutsättningar sker i årligen. 33

34 4. Regelefterlevnad och tillsyn Förbättrat samarbetet mellan län, polis, åklagare och Sjöpolis men mycket återstår till fällande domar 5. Beståndsuppskattningar, resursfördelning, rätt att fiska var och vad samt fiskestatistik Kräver utökade undersökningsinsatser och även ökade resurser vilka förefaller vara svårtillgängliga. DRICKSVATTEN, VATTENSKYDDSOMRÅDE VÄTTERN OCH ÖVERLEDNING Under året fick Länsstyrelserna i uppdrag att identifiera nya riksintressen för dricksvatten. I riktlinjerna för utpekande möjliggörs endast själva anläggningarna och inte resursen, något som är obegripligt i Vätterns fall. Förbundet har verkat genom remisser, politiska motioner och föredragningar att Vätterns egenskaper och de ekosystemtjänster sjön utgör är att betrakta som en anläggning och därmed bör hela sjön pekas ut. Ett utpekande som riksintresse har stor regional förankring och förståelse. En delegation från förbundet med ordförande i spetsen uppvaktade generaldirektören på Hav-och Vattenmyndigheten under året i frågan. Figur 15. Idag förefaller det endast vara möjligt att anläggningar kan utpekas som riksintresse dricksvatten (Skaraborgsvattens reservoar). Vättern kan komma bli en allt viktigare dricksvattenleverantör (utdrag från förstudie om möjlig dragning). År 2004 inleddes ett kommungemensamt arbete med att tar fram föreskrifter för skydd av dricksvattentäkten Vättern. Arbetet kom tidigt att genomföras som ett samverkansprojekt under Vätternvårdsförbundets regi, en form som därmed kan utgöra ett tematiskt delvattenråd. I december 2010 lämnades ansökan in till Länsstyrelserna om bildande av vattenskyddsområde. Ansökan har därefter handlagts, delvis remissbehandlats under 2012 och under 2013 genomförs (förhoppningsvis) samrådsperiod så att vattenskyddsområdet kan fastställas. Kommuner i Närke genomför i samverkan med Länsstyrelsen i Örebro förstudie om möjligheten att nyttja Vätternvatten som råvattenkälla. Kommunerna saknar reservmöjligheter till bra råvatten och befintliga kan komma vara begränsande. Diskussioner förs att även distribuera Vätternvatten till Mälarkommunerna. Projektet blickar långt fram i framtiden men är om det blir av det andra vattenuttaget som bortleder vatten från avrinningsområdet (Skaraborgsvatten på 1950-talet först). 34

35 Tabell 24. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet dricksvatten för Viktig fråga Kommentar 1. Fastställelse av vattenskyddsområde Ansökan handläggs på länsstyrelserna 2. Utökning av vattendistribution Pågår utredning om Vättervatten till Närkekommuner 3. Vättern som riksintresse dricksvatten Endast själva anläggningarna kan utpekas idag och inte resursen. Vätterns ekosystemtjänst är dock att likställa med anläggning. DELOMRÅDE HÖKENSÅS Utmed Vätterns Västsida finns inget formaliserat delvattenråd men ett flertal aktiviteter kan sägas motsvara innebörden. Den 14 augusti hålls årligen Öppen Gård på Almnäs (söder om Hjo) som årligen besöks av ett par tusen personer. Förbundet var delaktiga här med monter, besvarade frågor, visade visst material mm. På Almnäs ägor, som sträcker sig uppemot 10 km av Vätterns strand, finns intressanta öring-och harrförande bäckar där förbundet varit behjälpliga med att ta fram åtgärdsprogram för fria vattenvägar, något som med tanke på omgivning och exponering anses som en pedagogisk och god miljöinvestering. Tyvärr bifälls inga medel för åtgärderna p g låg prioriet. Figur 16. Öppen gård på Almnäs den 14 aug lockar årligen flera tusen besökare. Vätternvårdsförbundet har successivt tagit fram lämpligt utställningsmaterial. Fånga kräftan var barnens favorit! I Hjo utförs årligen under hösten sk öringssafari där besökare guidas för att beskåda öringens lek. Safarin finns i olika versioner och även som turistpaket. Aktiviteten bedrivs sedan nästan ett tiotal år tillbaka och mycket vattendialog förs vid dessa tillfällen. Inom delområdet har vidare frågan om bullerpåverkan från försvarsverksamhet först. Lokalt har opinion mot ansökan om nya bergtäkter först i trakten av Hjo. Runt sjön Viken i Karlsborg har en torvtäkt som varit vilande under lång tid planerats återuppstratas. Förberedelser för drift inom ett ev nytt miljötillstånd har påbörjats inom ramen för det befintliga. Lokalt är det stor opinion och den ökade brunheten i Viken anses bero på avvattningen av torvtäkten. Fiske av både fisk och kräfta har förändrats senaste åren. 35

36 Skrivelser till länsstyrelserna och i media har varit många. Strax före jul anordnade därför Länsstyrelsen i Västra Götaland ett stormöte med ett par hundra åhörrare där resultat från undersökningar redovisades och torvföretgate presenterade sig. Det kan finnas flera orsaker till den ökade förbruning av sjön Viken, oavsett orsak är det en stor fråga lokalt. Figur 17. Vid sjön Viken beskylls en torvtäkt för orsaka brunt vatten i sjön. I december hölls stormöte av Länsstyrelsen i Västra Götaland som besöktes av ca 200 åhörare. Besöksmål Vätternbäckar ska undersöka möjligheterna att bygga ett besökscentrum i Habo för Vätterbäckarnas och Vätterns natur- och kulturmiljöer, kulturhistoria, fiskevårdsåtgärder. Besökscentret ska visa Vätterbäckarnas betydelse för reproduktion av öring i Vättern och det omfattande restaureringsarbete som görs för att öka produktionen av öring, unika arter för vätternbäckarna med högt bevarandevärde, den kulturhistoriska miljön i anslutning till Vätterbäckarna, den unika floran/faunan och den biologiska miljön med koppling till Vättern och dess tillflöden, Vätterns betydelse. Som en del i uppmärksamma tillflödena genomförs årligen s k öringens dag där fisklek i tillflödena lyfts fram samarrangeraeds Rödingen och Öringens dag i södra Vätternområdet (se längre fram). Tabell 25. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Hökensås för Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar till/från Vättern Finns åtgärdsplan för prioriteringar i bäckar. Många åtgärder i de sk habobäckarna utförs. 2. Sportfiskemöjligheter T ex Hökensåsområdet men även Vättern 3. Besökscentrum Vätternbäckar och upplevelser av Habobäckar Se 4. Harrbeståndet Muntliga uppgifter om vikande bestånd 5. Förbruning av sjön Viken Sjöns ökade brunhet berör många boende. Torvtäkter beskylls orsaka brunheten. Aktiviteter: : Öppen gård, Almnäs 1210-: Öringsafari Hjoån (under höstperioden) : Stormöte om sjön Viken 36

37 DELOMRÅDE MOTALABUKTEN Inom område Motalabukten kretsar frågorna ofta kring tillgänglighet till Vättern, särskilt i samband med s k expansionsområden i anslutning till Vättern strand. Sådana områden finns bla i Motalas omgivningar samt i Vadstenas kommun vid Tåkerns utlopp till Vättern. Andra frågor berör att skapa fria vandringsvägar för fisk där många ideella krafter bör noteras. Kräftfisket i Motalabukten är omfattande och bl a Kräftriket och Motala kommun ett projekt som berör t ex en kommun ska kunna upplåta kräftfisket åt andra, s k Motalamodellen. Kräftriket har utökat sin verksamhet till att gälla såväl bo, äta göra. Kräftivaler är samlingsnamnet på en serie Kräftfestivaler runt Vättern. Målet är att samtliga kommuner runt Vättern ska ha sin egen Kräftival. Gemensamt för alla Kräftivaler är att man kan äta kräftor, köpa kräftor och i olika former även fiska kräftor. (se mer Kräftriket har breddat verksamheten till att benämnas Destination Kräftriket där olika turistpaket erbjuds. I Motalabukten ligger sedan 1980-talet ca 9 mil värmekollektorer, plastslangar, som tidigare har användes för termisk energi. Sedan ett par år används dessa ej och utförd riskanalys visar på att lämpligast är att ta bort dem. Under 2012 har slingorna tagits bort, Vätternvårdsförbundet engagerade sig i frågan. Företaget Gripen Gas ( ansökte under året till Bergsstaten om prospekteringstillstånd efter grund biogen gas (naturgas). Vätternvårdsförbundet besvarade remiss om olämpligheten i projektet men tillstånd beviljades. Det krävs dock dispenser för skyddade områden från aktuell länsstyrelsen för påbörja prospekteringen, något som i början av 2013 ej inlämnats. Strandnära områden i kommunerna Motala, Ödeshög och Vadstena berörs av skjutbuller från Karlsborgsfälten. Frågan är stor bland allmänhet och för politiker. Tabell 26. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Motalabukten för Viktig fråga Kommentar 1. Prospektering av gas i motalabukten Ett företag har fått prospekteringstillstånd av Bergsstaten men det krävs dispens av Länsstyrelsen 2. Kräftfiske, nyttjande Kräftfisket är extensivt och intensivt inom området. 3. Strandnära bebyggelse Expansionsområden i anslutning till Vätternstränderna 4. Buller från skjutningar i Karlsborgsområdet Berör flera olika intressen 5. Värmekollektorer i Motalaviken Under 2012 togs slingorna bort. Frågan därmed avslutad 37

38 Figur 18. Platser där Kräftivaler genomförts under 2012 samt (underst) Destination Kräftriket hemsida med turistpaket runt hela Vättern. Till höger ovanområdet Sand ön där företaget Gripen Gas har fått prospekteringstillstånd av Bergsstaten, dock behövs även dispenser av Länsstyrelsen. DELVATTENRÅD SÖDRA VÄTTERN Samtliga företag med vattenutsläpp och som av myndigheterna bedömts som miljöfarliga finansierar undersökningar i tillflödena som rinner till Vättern. I södra delen utförs provtagningarna av Södra Vätterns Recipientkontroll. Jönköpings kommun är huvudman för programmet. Under 2012 har tidigare beslutat program genomförts enligt plan med ALcontrol som utförare. Fyra gånger om året skickas s k kvartalsrapporter ut brett per e-post rörande den senaste periodens resultat, årligen görs en större rapport. Rapporterna finns tillgängliga på Vätternvårdsförbundets hemsida. Några möten mellan medlemmarna har inte ägt rum inom Recipientkontrollen under 2012, något som bör tillkomma. 38

39 Figur 19. Rödingens dag i november i Huskvarna hamn lockar flera tusen åskådare årligen var vädrets makter givmilda och mängder med rödiungar observerades. Recipientkontrollförbundet kan anses utgöra bas för delvattenråd med flera olika vattendragsgrupper t ex i övre delarna av Huskvarnaåns system finns lokala vattendragsgrupper, Intresseföreningen Huluån-Nätaren, som arbetar för bättre vattenkvalitet nedströms Ryssbysjön. Intresseföreningen erhöll även bidrag för sitt dialogarbete. Första helgen i november genomfördes i samverkan mellan Länsstyrelsen, Jönköpingskommun, hamn/segel/fiskeklubbar åter Rödingens och öringens dag i Huskvarna hamn samt i flera tillflöden i södra Vättern. Aktiviteten besöktes av ca personer som beskådade lekande rödingar. Öringbeskådan genomfördes i Hökesån samt Lillån (Huskvarna). Momentet har fått flera skolor att förlägga studiebesök till hamnen. I det geografiska området planeras uppstart av brytning av sällsynta Jordartsmetaller. Denna fråga insorteras under Östra Vätternbranternas delområde. Även borrning av järnmalm under Vätterns yta har genomförts av ett prospekteringsföretag. Ärendet har rönt stor uppmärksamhet. Tabell 27. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Södra Vättern för Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar i tillflödena Pågår i olika delar, främst sk Habobäckarna men även Tabergsån (Massadammen). Vissa synpunkter på behålla dammar/vattenspegel dock. 2. Reglering av sjöar och vattendrag Finns flera sjöar/vattendrag med påverkan av reglering 3. Åtgärder i förorenade sjöar Undersökning i Munksjön för ev kommande åtgärd pågår 4. Gruvor Två prospekteringar: Norra Kärr samt Vättern Deep 39

40 Figur 20. Provborrningar efter järn ned till m under Vätterns yta genomfördes under året, fyndigheten dock ej brytvärd. Norr om Gränna ligger området Norra Kärr som hyser en fyndighet av sällsynta jordartsmetaller "direkt i dagen". DELVATTENRÅD NORRA VÄTTERN Motsvarande för södra delen finns liknande sammanslutning i norra delen där Askersunds kommun är huvudman. Recipientkontrollen ansvarar för ett omfattande provtagningsprogram i norra Vätterns tillrinningsområde. Utförare är Medins Sjö- och Åbiologi. Under året har möte ägt rum mellan medlemmarna och övriga intresserade t ex allmänhet. I delområdet har bl a utsläpp från Askersunds stad och jordbruk påverkat övergödning av sjön Alsen. Alsen utgör en viktig del för Askersund och ett åtgärdsprogram har upprättats under 2010 inom projektet Värna Alsen. Andra miljöproblem utgörs av äldre gruvavfallsdeponier som läcker metaller bl a fortsätter Zinkgruvan, Länsstyrelsen i Örebro och Askersunds kommun arbeta med att minska metalläckage från deponier bl a i Rosthyttan. Zinkgruvan ansökte om förnyat miljötillstånd för fortsatt verksamhet, bl a ingick där att använda en sjö för sanddeponering. Figur 21. Styrelsen besökte en kulen oktoberdag Zinkgruvan Mining som guidade på dess sandmagasin. I sjön Unden har oro väckts för vikande beståndsutvecklingen av röding i sjön. Rödingen i Unden är skyddsvärd och av samma stam som i Vättern. Undens tillrinningsområde kalkas för att motverka försurning. I sjön Unden är en fiskevårdsområdesförening verksam, några möten etc är dock ej kända för förbundet utan hänvisar till fiskevårdsområdet. 40

41 Tabell 28. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Norra Vättern för Viktig fråga Kommentar 1. Övergödning av Alsen Projekt Värna Alsen driver frågan 2. Metalläckage från äldre gruvdeponi Fortsatt arbete kring Rosthyttan 3. Pågående deponi av gruvavfall Zinkgruvan utökar deponi som varit viktig fråga för allmänhet 4. Rödingbestånd i Unden Muntliga uppgifter och oro om sviktande bestånd 5. Försurning i Tivedenområdet Kalkning utförs av kommun/länsstyrelse/fvof 6. Fria vandringsvägar uppströms Unden SRK Norra Vättern: För gynna fisk i Unden : Askersund ÖSTRA VÄTTERNBRANTEN MED VISINGSÖ I sydöstra Vättern invigdes Biosfärområdet Östra Vätterbranterna under året med pompa och ståt. Området har till syfte att stärka landsbygdens attraktionskraft utifrån landskapsmässiga värden. Dialog sker med markägare. Styrelsen för Östra Vätternbranterna har bekräftat att vattenfrågor kan drivas inom samverkansformen. Under året har flera olika möten ägt rum och ett tal fältvandringar. Mer information finns på Figur 22. Biosfärområde Östra Vätternbranterna invigdes under sommaren 2012 och utgör därmed Sveriges sjätte Biosförområde. 41

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2012-05- 11 på Tåkerns café och vandrarhem

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2012-05- 11 på Tåkerns café och vandrarhem Sida 1/8 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2012-05- 11 på Tåkerns café och vandrarhem 1. Stämmans öppnande Ordförande Kjell

Läs mer

Kallelse och förslag till dagordning vid styrelsemöte 2010-10-19

Kallelse och förslag till dagordning vid styrelsemöte 2010-10-19 KALLELSE Sida 1/6 Datum 2010-10-19 Ert datum Beteckning Nr 2/10 Er beteckning Till ledamöter i STYRELSEN i Vätternvårdsförbundet Måns Lindell Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2011-05- 06 på Gyllene Uttern, Gränna

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2011-05- 06 på Gyllene Uttern, Gränna Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2011-05- 06 på Gyllene Uttern, Gränna 1. Stämmans öppnande Ordförande Lars äckström

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet Bilaga 1 Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2011 Sammanfattning... 2 Uppföljning av arbetsprogram för 2011... 3 Löpande arbetspunkter (16 st)... 3 Årsspecifika arbetspunkter för 2011 (8st)...

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2014-05- 09 på Kråks skjutfält P4, Karlsborg

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2014-05- 09 på Kråks skjutfält P4, Karlsborg 2014-05-09 Sida 1/9 Karl-Magnus Johansson Vätternvårdsförbundet 010-2236404 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2014-05- 09 på Kråks skjutfält P4, Karlsborg 1. Stämmans öppnande

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2014 Sammanfattning... 2 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för 2014... 3 Löpande arbetspunkter (13 st)... 3 Årsspecifika arbetspunkter för 2014 (8st)...

Läs mer

Protokoll VU-möte på hotell Bellevue, Hjo

Protokoll VU-möte på hotell Bellevue, Hjo PROTOKOLL 2/2011 Datum 2011-04-26 Sida 1/6 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll VU-möte 2011-03-25 på hotell Bellevue, Hjo 19. Mötets öppnande Mötet öppnades av ordförande Kjell Aldsten.

Läs mer

Beslut: Ola valdes att jämte ordförande signera dagens protokoll.

Beslut: Ola valdes att jämte ordförande signera dagens protokoll. Protokoll vid VU-sammanträde 2008-03-05 Amalias Hus, Gränna Nr 2/08 Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Tomas Karlsson, Peder Eriksson, Agneta Christensen, Niclas Bäckman, Per Nyberg, Ola Broberg,

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 2009-05-05 på Fatburen konferens, Askersunds kommun

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 2009-05-05 på Fatburen konferens, Askersunds kommun Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 05-05 på Fatburen konferens, skersunds kommun Närvarande: Kjell ldsten (Vvf), Ingemar Bergbom (m), Per-Olof Berlin (m), Dan Björk (m), Ola

Läs mer

Protokoll vid styrelsesammanträde 2011-10-20 på Torsviks kraftvärmeverk, Jönköping

Protokoll vid styrelsesammanträde 2011-10-20 på Torsviks kraftvärmeverk, Jönköping Nr 2/2011 2011-12-02 Sida 1/9 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll vid styrelsesammanträde 2011-10-20 på Torsviks kraftvärmeverk, Jönköping PROTOKOLL 22. Mötets öppnande Mötet öppnades

Läs mer

Protokoll VU-möte 2010-06-07 på Zinkgruvan Mining, Zinkgruvan

Protokoll VU-möte 2010-06-07 på Zinkgruvan Mining, Zinkgruvan PROTOKOLL Nr 2/2010 Sida 1/7 Linda Englund Vätternvårdsförbundet lin- c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tel 036-39 50 00 Fax 036-16 71 83 E-post da.englund@lansstyrelsen.se

Läs mer

Protokoll vid. Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 2006-05-11 på Almnäs Bruk, Hjo

Protokoll vid. Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 2006-05-11 på Almnäs Bruk, Hjo Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 05-11 på Almnäs ruk, Hjo Närvarande: Peter Malmsjö (m), Ingemar Torell (m), Rolf Gustavsson (m), Elisabeth Lennartsson (m), Roland Thulin (V),

Läs mer

Protokoll VU-möte på Stocklycke vandrarhem, Omberg

Protokoll VU-möte på Stocklycke vandrarhem, Omberg PROTOKOLL 3/2012 Datum 2012-07-18 Sida 1/7 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll VU-möte 2012-06-19 på Stocklycke vandrarhem, Omberg 31. Mötets öppnande Ordförande Kjell Aldsten

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet Bilaga 1 Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2010 Sammanfattning Vätternvårdsförbundet har sedan 1957 bedrivit kontinuerlig miljöövervakning i Vättern och dess tillrinningsområde. Verksamheten

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 14. Mötets öppnande Ordförande öppnade

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 2008-05-07 på Ombergs Golf, Stora Lund, Ödeshögs kommun

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 2008-05-07 på Ombergs Golf, Stora Lund, Ödeshögs kommun Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma -05-07 på Ombergs Golf, Stora Lund, Ödeshögs kommun Närvarande: Sören Gunnarsson (Vvf), Kjell ldsten (Vvf), Måns Lindell (Vvf), nn-sofie Weimarsson

Läs mer

Protokoll VU-sammanträde

Protokoll VU-sammanträde Nr 1/10 Protokoll VU-sammanträde Onsdag den 27 januari 2010 i Motala kommunhus Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Jan-Anders Johansson, Linda Englund, Tomas Karlsson, Niclas Bäckman, Karin Runnels

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma på Vadstena Folkhögskola

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma på Vadstena Folkhögskola PROTOKOLL Datum 2016-05-04 Sida 1/8 Karl-Magnus Johansson Vätternvårdsförbundet 010-2236404 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2016-05- 04 på Vadstena Folkhögskola 1. Stämmans

Läs mer

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott Protokoll vid Nr 1/2005 Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2005-02-22 på Örebro Slott Närvarande:Bo Landholm, Kjell Aldsten, Dan Björk, Martin Engström, Ulf Hermansson, Susanna Hogdin, Elisabeth

Läs mer

Protokoll vid styrelsesammanträde 2012-03-06 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid styrelsesammanträde 2012-03-06 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 1/2012 2012-03-21 Sida 1/10 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll vid styrelsesammanträde 2012-03-06 på Hotell Nostalgi, Motala PROTOKOLL 1. Mötets öppnande Mötet öppnades av

Läs mer

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06 KALLELSE Sida 1/5 Datum 2015-04-02 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236408 Till Medlemmar i Vätternvårdsförbundet samt Intressenter i Vätterns Vattenråd Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06

Läs mer

Protokoll vid VU-sammanträde 2008-01-23 Hjo, Tekniska kontoret

Protokoll vid VU-sammanträde 2008-01-23 Hjo, Tekniska kontoret Protokoll vid VU-sammanträde 2008-01-23 Hjo, Tekniska kontoret Nr 1/08 Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Tomas Karlsson, Peder Eriksson, Agneta Christensen, Niclas Bäckman, Per Nyberg, Ola Broberg,

Läs mer

Protokoll VU-möte 2010-08-31 hos Carléns Fisk, Habo kommun

Protokoll VU-möte 2010-08-31 hos Carléns Fisk, Habo kommun PROTOKOLL Nr 3/2010 Sida 1/8 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tel 036-39 50 00 Fax 036-16 71 83 E-post: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se

Läs mer

Protokoll VU-möte på Grenna Museum, Gränna

Protokoll VU-möte på Grenna Museum, Gränna PROTOKOLL 5/2016 Datum 2016-12-15 Sida 1/6 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-22 36 408 Protokoll VU-möte 2017-01-26 på Grenna Museum, Gränna 1. Mötets öppnande Ordförande Kjell Aldsten öppnade mötet.

Läs mer

Årsmöte 2013. Välkommen!

Årsmöte 2013. Välkommen! Årsmöte 2013 Välkommen! Förslag om att samförvaltning av fisket ska ligga under förbundet har växt fram i arbetet med fisk och fiskevårdsplanen Vänerdagen i Grästorp, Camilla Finsberg berättade om inventeringen

Läs mer

Beslut: Ola Broberg och Måns Lindell utreder frågan i samverkan med beredningssekretariatet i Jönköping.

Beslut: Ola Broberg och Måns Lindell utreder frågan i samverkan med beredningssekretariatet i Jönköping. Protokoll vid VU-sammanträde 2007-01-23 på Hotell Wettern i Karlsborg nr 1/07 Närvarande: Kjell Aldsten, Peder Eriksson, Ola Broberg, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Måns Lindell, Ann-Sofie Weimarsson

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma på Forsviks Industriminne

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma på Forsviks Industriminne PROTOKOLL 05-03 Sida 1/7 Linda Englund Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping esöksadress Hamngatan 4 Tel 036-39 50 00 Fax 036-16 71 83 E-post linda.englund@lansstyrelsen.se

Läs mer

21. Protokoll från styrelsemöte 100318, Borghamns vandrarhem Det justerade protokollet var bilagt dagordningen och föranledde inga kommentarer.

21. Protokoll från styrelsemöte 100318, Borghamns vandrarhem Det justerade protokollet var bilagt dagordningen och föranledde inga kommentarer. PROTOKOLL Nr 2/2010 Sida 1/8 Protokoll vid styrelsesammanträde på Aspa Herrgård, Askersund kommun Måns Lindell Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Protokoll vid styrelsesammanträde 2010-03-18 på Borghamns vandrarhem

Protokoll vid styrelsesammanträde 2010-03-18 på Borghamns vandrarhem PROTOKOLL Nr 1/2010 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tel 036-39 50 00 Fax 036-16 71 83 E-post linda.englund@lansstyrelsen.se

Läs mer

Protokoll vid styrelsesammanträde 2011-03-08 på FMV Provplats Karlsborg

Protokoll vid styrelsesammanträde 2011-03-08 på FMV Provplats Karlsborg Nr 1/2011 Sida 1/10 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 Protokoll vid styrelsesammanträde 2011-03-08 på FMV Provplats Karlsborg PROTOKOLL 1. Mötets öppnande Mötet öppnades av ordförande Lars

Läs mer

Protokoll VU-möte på IKHP, Huskvarna.

Protokoll VU-möte på IKHP, Huskvarna. PROTOKOLL Datum 2017-06-09 Sida 1/5 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet 010-223 63 61 Protokoll VU-möte 2017-09-18 på IKHP, Huskvarna. 18. Mötets öppnande Ordförande Kjell Aldsten öppnade mötet. Beslut:

Läs mer

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Anton Halldén (TACK Malin Setzer) Länsfiskerikonsulent, Länsstyrelsen i Jönköpings län Anton.hallden@lansstyrelsen.se Vad är en förvaltningsplan? Vad? Hur? Vart?

Läs mer

Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet

Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet KALLELSE Datum 2012-04-10 Beteckning Sida 1/5 Ert datum Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 036-39 50 53 Till Medlemmar i Vätternvårdsförbundet Kallelse: Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Protokoll VU-möte 2012-09-13 i Åmmeberg,

Protokoll VU-möte 2012-09-13 i Åmmeberg, PROTOKOLL 4/2012 Datum 2012-09-13 Sida 1/9 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 036-39 50 53 Protokoll VU-möte 2012-09-13 i Åmmeberg, Askersund 47. Mötets öppnande Ordförande Kjell Aldsten öppnade mötet

Läs mer

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde SAAB Bofors Underwater Systems, Motala (Torpedverkstaden)

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde SAAB Bofors Underwater Systems, Motala (Torpedverkstaden) Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2004-10-21 SAAB Bofors Underwater Systems, Motala (Torpedverkstaden) Närvarande: Kjell Aldsten, Jan-Anders Johansson, Ann-Sofie Weimarsson, Ingrid

Läs mer

Protokoll VU-möte på Zinkgruvan Mining AB, Zinkgruvan

Protokoll VU-möte på Zinkgruvan Mining AB, Zinkgruvan Protokoll Sida 1/7 Datum 2019-02-06 Beteckning 1/2019 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet 010-223 63 61 Protokoll VU-möte 2019-02-06 på Zinkgruvan Mining AB, Zinkgruvan A. ADMINISTRATIVT 1. Mötets öppnande

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-02-08 på Länsstyrelsen, Jönköping

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-02-08 på Länsstyrelsen, Jönköping PROTOKOLL 2011-03-01 Nr 1/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Länsstyrelsen, Jönköping

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/5 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 13. Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet. Beslut: Mötet

Läs mer

VU-sammanträde 2003-06-04

VU-sammanträde 2003-06-04 Protokoll fört vid Nr 3/2003 VU-sammanträde 2003-06-04 På Gränna Kulturgård Närvarande: Kjell Aldsten, Susanna Hogdin (suppl för AC), Martin Engström, Jan-Anders Johansson, Måns Lindell, Ingrid Månsson,

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma på Sjöängens Kultur-och Kunskapscentrum

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma på Sjöängens Kultur-och Kunskapscentrum PROTOKOLL Datum 2017-05-10 Sida 1/9 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet 010-2236361 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2017-05-10 på Sjöängens Kultur-och Kunskapscentrum i skersund

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2008-10-20 På Rådhuset i Askersund

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2008-10-20 På Rådhuset i Askersund Nr 2/2008 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2008-10-20 På Rådhuset i Askersund Deltagare: Kjell Aldsten, Ingemar Bergbom, Niclas Bäckman, Tomas Karlsson, Elisabet Lennartsson, Agneta

Läs mer

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09 Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09 Vätternvårdsförbundet genom 50 års vattenvård Vätternvårdsförbundet firar 50 årsjubileum 2007. Landshövdingarna runt Vättern beslutade att

Läs mer

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern 2013-11-28 Anton Halldén Länsfiskekonsulent F län Mål med fiskeriförvaltning Vättern - Att sköta om fiskbestånden och fisket så att det ger en god avkastning

Läs mer

Protokoll LAG-möte 2016-01-19 på Länsstyrelsen i Jönköping

Protokoll LAG-möte 2016-01-19 på Länsstyrelsen i Jönköping Protokoll LAG-möte 2016-01-19 på Länsstyrelsen i Jönköping Mötet inleddes med att vi lärde känna varandra lite bättre. 1. Mötets öppnande Mötet öppnandes av ordförande, Caroline Dieker. 2. Fastställande

Läs mer

Protokoll VU-sammanträde

Protokoll VU-sammanträde Nr 5/09 Protokoll VU-sammanträde Tisdag den 15 december 2009 i Bankeryd, Sjöåkragården Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Linda Englund 60. Mötets öppnande

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby Nr 1/2012 Sida 1/8 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby 1. Mötets öppnande Mötet inleddes med

Läs mer

Vätterninfo nr 2:2016 april

Vätterninfo nr 2:2016 april Vätterninfo nr 2:2016 april Leader Vättern - LAG möte Foto: Malin Setzer Den 12 april hade Leader Vätterns styrelse (LAG) möte och beslutade om den första inkomna ansökan - ansökan om Samförvaltning Fiske

Läs mer

Protokoll vid VU-sammanträde 2008-12-16 Kanalhotellet, Karlsborg

Protokoll vid VU-sammanträde 2008-12-16 Kanalhotellet, Karlsborg Protokoll vid VU-sammanträde 2008-12-16 Kanalhotellet, Karlsborg Nr 4/08 Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Peder Eriksson, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Niclas Bäckman, Per Nyberg; inbjuden

Läs mer

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet fredagen 4 maj 2018, Almnäs Bruk, Hjo

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet fredagen 4 maj 2018, Almnäs Bruk, Hjo KALLELSE Sida 1/5 Datum 2018-04-04 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236408 Till Medlemmar i Vätternvårdsförbundet samt Intressenter i Vätterns Vattenråd Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet fredagen

Läs mer

VU-sammanträde 2004-06-03 På Stocklycke vandrarhem, Omberg

VU-sammanträde 2004-06-03 På Stocklycke vandrarhem, Omberg Protokoll fört vid Nr 2/2004 VU-sammanträde 2004-06-03 På Stocklycke vandrarhem, Omberg Närvarande: Kjell Aldsten, Jan-Anders Johansson, Niclas Bäckman, Agneta Christensen, Måns Lindell, Stefan Sjögren,

Läs mer

Protokoll vid. Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma i Borghamn

Protokoll vid. Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma i Borghamn Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Ordinarie Förbundsstämma 2004-05-07 i Borghamn Närvarande: Kjell Aldsten (Vvfb), Ann-Sofie Weimarsson (Vvfb), Bo Landholm (Vvfb), Anders Hulusjö (m), Lars Paulin (Vvfb),

Läs mer

VU-sammanträde 2004-03-10 På Almnäs Bruk, Hjo

VU-sammanträde 2004-03-10 På Almnäs Bruk, Hjo Protokoll fört vid Nr 1/2004 VU-sammanträde 2004-03-10 På Almnäs Bruk, Hjo Närvarande: Kjell Aldsten, Ola Broberg, Kjell Schaerling,, Agneta Christensen, Martin Engström, Måns Lindell, Ingrid Månsson,

Läs mer

Protokoll vid styrelsemöte på Sätra Bruk, Karlsborg.

Protokoll vid styrelsemöte på Sätra Bruk, Karlsborg. Nr 1/2017 2017-03-10 Sida 1/10 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet 010-223 63 61 Protokoll vid styrelsemöte 2017-03-10 på Sätra Bruk, Karlsborg. 1. Mötets öppnande Mötet öppnades av ordförande Kristina

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen

Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen Sida 1/8 2011-11-29 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen 33. Mötets öppnande Ordförande

Läs mer

Beslut: Tomas Karlsson valdes att jämte ordförande signera dagens protokoll.

Beslut: Tomas Karlsson valdes att jämte ordförande signera dagens protokoll. Protokoll vid VU-sammanträde 2008-09-03 Aspa Bruk, Olshammar Nr 3/08 Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Tomas Karlsson, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Frånvarande: Ann-Sofie Weimarsson,

Läs mer

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Fisketillsyn Lagstiftningen är en viktig komponent i förvaltningen av fisk och fiske i Vättern som ett instrument för att reglera fisket. För att kontrollera regelefterlevnaden och verka för ett långsiktigt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2017 Sammanfattning... 2 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för 2017... 3 Löpande arbetspunkter (13 st)... 3 Årsspecifika arbetspunkter för 2017 (8st)...

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG telefonmöte

Protokoll vid Vätterns FOG telefonmöte Sida 1/5 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätterns FOG telefonmöte 2011-09-13 24. Mötets öppnande Ordförande hälsade alla välkomna och förklarade

Läs mer

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD Delegations- och arbetsordning för Höje å vattenråd Bilaga 1 Antagen: 2013-02-19 DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD Bakgrund Organisation Höje å vattenråd har bildats genom en ombildning

Läs mer

Vätterninfo nr 1:2015 januari

Vätterninfo nr 1:2015 januari Vätterninfo nr 1:2015 januari 2014 varmaste året i Vättern på 70 år Kalenderåret 2014 blev det varmaste året i Vättern sedan 1955. 2014 var medeltemperaruren i ytvatten +10,6 C vilket är +2,8 grader över

Läs mer

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde i Jönköping

Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde i Jönköping Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2000-10-18 i Jönköping Närvarande: Kjell Aldsten, Henrick Blank, Ola Broberg, Birgrit Friggebo, Ulf Hermansson, Anders Johansson, Bertil Johansson,

Läs mer

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet PLATS: P4 KRÅKS SKJUTFÄLT, KARLSBORGS KOMMUN (SE KARTA)

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet PLATS: P4 KRÅKS SKJUTFÄLT, KARLSBORGS KOMMUN (SE KARTA) KALLELSE Sida 1/5 Datum 2014-04-04 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236408 Till Medlemmar i Vätternvårdsförbundet samt Intressenter i Vätterns Vattenråd Kallelse Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2009-10-22 På Länsstyrelsen i Jönköpings län

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2009-10-22 På Länsstyrelsen i Jönköpings län Nr 2/2009 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2009-10-22 På Länsstyrelsen i Jönköpings län Deltagare: Lars Bäckström, Kjell Aldsten, Ingemar Bergbom, Tomas Karlsson, Elisabet Lennartsson,

Läs mer

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012 Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Styrelsemöte i Stockholm 3 februari 2015

Mälarens vattenvårdsförbund. Styrelsemöte i Stockholm 3 februari 2015 Mälarens vattenvårdsförbund Styrelsemöte i Stockholm 3 februari 2015 Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagordning 3. Föregående protokoll 4. Verksamhetsplan och budget 2015 5.

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern

Minnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern Minnesanteckningar förda vid möte 2006-02-08 med VU-fisk, Samförvaltning Vättern Plats: Länsstyrelsen, Jönköping Närvarande: (LM=ledamot av VU-fisk): Lars-Eric Andersson, Sveriges Fisketurism Företagare

Läs mer

Vätterninfo nr 1:2016 februari

Vätterninfo nr 1:2016 februari Vätterninfo nr 1:2016 februari Även 2015 blev "rekordvarmt" Rekordet från 2014 med +10,6 C i medeltemperatur i Vätterns ytvatten slogs inte förra året utan 2015 stannade medelvattentemperaturen på +10,4

Läs mer

VU-sammanträde

VU-sammanträde Protokoll fört vid Nr 5/2003 VU-sammanträde 2003-12-02 På Aspa Herrgård, Aspa Närvarande:, Niclas Bäckman, Agneta Christensen, Martin Engström, Jan-Anders Johansson, Måns Lindell, Fred Mellberg, Per Nyberg,

Läs mer

Dalslands Kanals Vattenråd/Vattenvårdsförbund

Dalslands Kanals Vattenråd/Vattenvårdsförbund Bilaga 4 Dalslands Kanals Vattenråd/Vattenvårdsförbund STADGAR ANTAGNA VID EXTRA ÅRSMÖTE 2008-12-03 PÅ DALSLANDS GÄSTGIVERI FASTSTÄLLDA VID ORDINARIE ÅRSMÖTE 2009-05-26 PÅ DALSLANDS CENTER 1 Ändamål 1.0

Läs mer

Remissvar på Begäran om samråd angående skjutning där granater avser brisera vid nedslag mot vatten (FMV Provplats Karlsborg)

Remissvar på Begäran om samråd angående skjutning där granater avser brisera vid nedslag mot vatten (FMV Provplats Karlsborg) REMISSVAR Sida 1/5 Datum 2015-12-01 Ert datum 2015-11-02 Beteckning Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236 408 Länsstyrelsen i Västra Götaland Vattenvårdsenheten 462 82 Vänersborg Remissvar

Läs mer

UPPDELNING i VATTENVÅRDSFÖRBUND OCH VATTENRÅD VAD INNEBÄR DET?

UPPDELNING i VATTENVÅRDSFÖRBUND OCH VATTENRÅD VAD INNEBÄR DET? UPPDELNING i VATTENVÅRDSFÖRBUND OCH VATTENRÅD VAD INNEBÄR DET? Två organisationsnummer Tydlighet i ekonomisk redovisning Tydlighet i verksamheten Gemensamt syfte Gemensamma styrelse-och årsmöten (men varsitt

Läs mer

Vätterninfo nr 1:2016 februari

Vätterninfo nr 1:2016 februari Info Motala Södra Båtklubb Från: vatternvardsforbundet-at-lansstyrelsen.se@plma.se för Vätternvårdsförbundet Skickat: den 24 februari 2016 12:20 Till: info@msbk.se

Läs mer

Årsmöte Välkommen!

Årsmöte Välkommen! Årsmöte 2016 Välkommen! Några höjdpunkter under 2015! Bilaga 4 Samrådsmöten feb-mars 2015 Långtidsutvärdering av miljöövervakningen i Vänern Årsmötet på Casco Adhesives i Kristinehamn Vänerdagen i Mellerud

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde Vid Baskarpsand/Askania AB i Habo

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde Vid Baskarpsand/Askania AB i Habo Nr 2/2007 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets styrelsesammanträde 2007-10-16 Vid Baskarpsand/Askania AB i Habo Deltagare: Måns Lindell, Kjell Aldsten, Johnny Norrgård, Agneta Christensen, Kent Karlsson

Läs mer

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Vätterninfo nr 2:2015 april

Vätterninfo nr 2:2015 april Vätterninfo nr 2:2015 april Harr från Hjoån ska hjälpa till att stärka Vätterns harrbestånd Den 16:e april fångades harr i Hjoån för kramning på rom och mjölke. Romen kläcks nu fram på Källefalls fiskodling

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets FOG-möte

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets FOG-möte Sida 1/7 Adam Johansson Vätternvårdsförbundet Tel 010-223 63 54 Adam.johansson@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets FOG-möte 2014-05-20 22. Mötets öppnande Marie: Anton Halldén från Länsstyrelsen

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Välkommen till Vänerns vattenvårdsförbunds årsmöte 2019!

Välkommen till Vänerns vattenvårdsförbunds årsmöte 2019! Välkommen till Vänerns vattenvårdsförbunds årsmöte 2019! Bilaga 4 Några höjdpunkter under 2018! Specifikation av verksamheter i förbundets regi 2018 Förbundets intäkter Medlems- och undersökningsavgifter

Läs mer

Försättsblad med förtydligande

Försättsblad med förtydligande Jönköping den 28 mars 2008 Försättsblad med förtydligande Denna försändelse innehåller: 1. Kallelse till Årsstämma i Vätternvårdsförbundet 7 maj 2008 på Ombergs golf, Ödeshögs kommun. Stämman följs efter

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Bygdegården, Hästholmen

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Bygdegården, Hästholmen Nr 3/2011 Sida 1/9 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Bygdegården, Hästholmen 29. Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske i Huskvarna, Jönköpings kommun

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske i Huskvarna, Jönköpings kommun Sida 1/10 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel 010-223 63 61 malin.setzer@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske i Huskvarna, s kommun Anders Eidborn (praktikant på

Läs mer

STADGAR FÖR VATTENRÅD I RÅÅN,

STADGAR FÖR VATTENRÅD I RÅÅN, 1-5 STADGAR FÖR VATTENRÅD I RÅÅN, 2014-02-27 1 ÄNDAMÅL Rååns vattenråd utgör en sammanslutning mellan kommuner, industrier, markägare, vattenregleringsföretag och övriga, vilka är beroende av Rååns vattensystems

Läs mer

Stadgar för Sydvästra Skånes Vattenråd

Stadgar för Sydvästra Skånes Vattenråd Stadgar för Sydvästra Skånes Vattenråd 1. ÄNDAMÅL Sydvästra Skånes vattenråd, i det följande även kallat rådet, utgör en frivillig medlemsorganisation för kommuner, företag, markägare, myndigheter, organisationer

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern

Minnesanteckningar förda vid möte med VU-fisk, Samförvaltning Vättern Minnesanteckningar förda vid möte 2006-03-28 med VU-fisk, Samförvaltning Vättern Plats: Hotell Norra Vättern, Askersund Närvarande: Ingvar Thorsholen, Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund Urban

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Styrelsemöte i Västerås 19 oktober 2018

Mälarens vattenvårdsförbund. Styrelsemöte i Västerås 19 oktober 2018 Mälarens vattenvårdsförbund Styrelsemöte i Västerås 19 oktober 2018 Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagordning 3. Föregående protokoll 4. Beslut om ekonomisk firmatecknare

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma på Almnäs Bruk AB, Hjo kommun

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma på Almnäs Bruk AB, Hjo kommun PROTOKOLL Datum 2018-05-04 Sida 1/11 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet 010-2236361 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2018-05-04 på lmnäs ruk, Hjo kommun 1. Stämmans öppnande

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

Protokoll vid styrelsemöte på Sibelco Nordic AB, Baskarpssand, Habo kommun.

Protokoll vid styrelsemöte på Sibelco Nordic AB, Baskarpssand, Habo kommun. PROTOKOLL Nr 2/2017 Datum 2017-10-19 Sida 1/10 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet 010-223 63 61 Protokoll vid styrelsemöte 2017-10-19 på Sibelco Nordic AB, Baskarpssand, Habo kommun. 17. Mötets öppnande

Läs mer

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt Enligt artikel 14 i EU:s ramdirektiv för vatten ska vattenförvaltningen genomföras i samverkan

Läs mer

Svar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Svar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern SLUID: Institutionen för akvatiska resurser Alfred Sandström 2017-04-19 Vätternvårdsförbundet Svar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern 2017-2022.

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Hökensås, Askersunds kommun

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Hökensås, Askersunds kommun Sida 1/10 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel 010-223 63 61 malin.setzer@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske Hökensås, Askersunds kommun 1. Mötets öppnande Ordförande

Läs mer

Årsstämma i Dalälvens Vattenvårdsförening

Årsstämma i Dalälvens Vattenvårdsförening Medlemmar i DVVF Årsstämma i Dalälvens Vattenvårdsförening Välkomna till DVVF:s årsstämma. Tid och plats: Torsdagen den 24 maj 2018 kl 9:00, Arctic Paper, Grycksbo. Program 9:00 Ankomst och inräkning i

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske i Stocklycke, Omberg Ödeshögs kommun

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske i Stocklycke, Omberg Ödeshögs kommun Sida 1/12 Malin Setzer Vätternvårdsförbundet Tel 010-223 63 61 malin.setzer@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske i Stocklycke, Omberg Ödeshögs kommun Michael Cornell

Läs mer

Protokoll vid. Vätternvårdsförbundets Styrelsesammanträde i Hjo

Protokoll vid. Vätternvårdsförbundets Styrelsesammanträde i Hjo Protokoll vid Nr 00/01 Vätternvårdsförbundets Styrelsesammanträde 2000-02-22 i Hjo Närvarande: Kjell Aldsten, Dan Björk, Ola Broberg, Björn Ekered, Birgit Friggebo, Jan Hällgren, Jan-Anders Johansson,

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

att utgöra ett forum för samverkan för alla aktörer som berörs av vattenfrågor

att utgöra ett forum för samverkan för alla aktörer som berörs av vattenfrågor Förslag till stadgar inför extrastämma höst 2015 Reviderat 2015-09-01 1. Ändamål Vegeåns vattenråd utgör en sammanslutning av kommuner, industrier, dikningsföretag och övriga, vilka är beroende eller intresserade

Läs mer