Äldres tankar kring social samvaro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres tankar kring social samvaro"

Transkript

1 Äldres tankar kring social samvaro Varför är det viktigt att vara social för äldre och hur kan vi som jobbar på äldreboende stötta i social samvaro? Mona Ståhlberg FoU-trainee Uppsats nr 9 April 2009

2

3 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Mona Ståhlberg, undersköterska på Eriksfälts vårdboende, stadsdelsförvaltning Fosie. Arbetet är genomfört under Monas tid som FoU-trainee på FoU Malmö. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i veckan under ett halvår. Personal inom äldreomsorgen får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö, samt med en introduktion på Stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen inom den forskning som bedrivs avseende äldre. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Under aktivitetens gång publiceras uppsatserna i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Mona har tagit sig an arbetet med stort engagemang. Hon har reflekterat över hur personal kan stötta äldres sociala aktiviteter på vårdboende. Hon redovisar med stor kunskap och värme varför detta arbete är så viktigt för de äldres välmående. Det har varit en ynnest att få följa Mona under det här halvåret! Petra Björne Koordinator FoU Malmö 1

4 Innehållsförteckning FÖRORD...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...3 SYFTE...4 FRÅGESTÄLLNINGAR I DENNA UPPSATS...5 MIN TANKE OM DETTA...5 METOD...5 BAKGRUND...6 HUR KAN VI I VÅRDEN INFÖRA BEGREPPET KASAM?...7 HUR KAN MAN DÅ RELATERA BEGREPPET BEGRIPLIGHET I VÅRDEN, I MÖTET MED ÄLDRE SOM FLYTTAR IN OCH I MÖTET MED ANHÖRIGA?...7 HUR KAN MAN DÅ RELATERA BEGREPPET HANTERBARHET I VÅRDEN, I MÖTET MED ÄLDRE SOM FLYTTAR IN OCH I MÖTET MED ANHÖRIGA?...8 HUR KAN MAN DÅ RELATERA BEGREPPET MENINGSFULLHET I VÅRDEN, I MÖTET MED ÄLDRE SOM FLYTTAR IN OCH I MÖTET MED ANHÖRIGA?...9 STARK ELLER SVAG KÄNSLA AV SAMMANHANG...10 Boende...10 Anhöriga...11 MINA TANKAR OM DETTA...11 ÄLDRES TANKAR KRING SOCIAL SAMVARO...11 FYSISK FÖRMÅGA...11 MIN TANKE OM DETTA...13 PERSONLIG VÅRD OCH MÅLTIDER GER STRUKTUR ÅT DAGEN...13 MIN TANKE OM DETTA...14 ANORDNADE AKTIVITETER VÄCKER INTE ALLAS INTRESSE...14 BEGRÄNSADE SOCIALA KONTAKTER MELLAN DE BOENDE ÖKAR BETYDELSEN AV ANHÖRIGA OCH VÄNNER I SOCIALA KONTAKTER.15 MIN TANKE OM DETTA...15 PSYKOSOCIALA FAKTORER...15 MIN TANKE OM DETTA...17 HUR KAN MAN PÅ ÄLDREBOENDET STÖTTA DEN ÄLDRE SOM HAR KAPACITET ATT FORTSÄTTA MED SINA SOCIALA AKTIVITETER?...18 Flytten...18 Upplevd maktlöshet och behovet av integritet...19 Personalen...20 Närstående...21 Aktiviteter...22 MINA TANKAR OM DETTA...23 SAMMANFATTNING...25 SLUTORD...26 REFERENSER

5 Inledning När jag fick möjlighet att bli FoU-trainee visste jag direkt vilken frågeställning jag ville jobba med. Varför knyter inte äldre personer som bor på äldreboende an till varandra? I den här uppsatsen använder jag mig av mina erfarenheter som undersköterska och ger exempel från min vardag på ett vårdboende. I uppsatsen framhåller jag att vi inte får glömma att samtala med de äldre på äldreboendet, och även med de anhöriga. Jag kallar det för det goda samtalet. Sådana samtal leder till ökad livskvalitet och trygghet, och de måste få ta tid. Studier visar att äldre som bor kvar hemma är mer aktiva än man kanske trott (Murman & Söderberg, 2006). Handla och laga mat tar sin tid, liksom tvätt och andra hushållsaktiviteter. Frälsningsarmén, kyrkan och bingospel lättar upp ensamheten. Den stora förändringen i den äldres liv sker i samband med att personen ramlar eller förlorar funktionsförmågan, då det plötsligt blir aktuellt med särskilt boende. Vad händer då med aktiviteter och det sociala livet? Vad händer med den äldres kontakt med anhöriga, vänner och bekanta? Vad har den äldre för känslor kring sin flytt från ett hem där den äldre kanske har bott år? Dessa frågor och funderingar är jag som undersköterska inom äldrevården mycket intresserad av att försöka få någon slags klarhet i. Jag upplever det som om de boende på det vårdhem där jag arbetar umgicks mer tidigare. Det kan ju ha att göra med att de äldre är i sämre hälsotillstånd när de flyttar in, till följd av den så kallade kvarboendeprincipen, som innebär att den äldre ges möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt med stöd av hemtjänst och närstående. De sociala relationerna inom boendet och med omgivningen är mycket viktiga. All personal bör utbildas för en ökad förståelse av den problematik som kan uppstå vid hög ålder. Det händer ofta inom äldrevården att sjukdomsbilden kan förändras. Det finns behov av en ny kultur inom särskilda boenden och i denna kultur borde man bygga mindre på de medicinska modellerna och bygga mer på självständighet och valfrihet. Denna nya kultur bör präglas av en mer jämbördig relation mellan personal, boende och närstående. På något vis har detta gått förlorat. God livskvalitet hos en boende skulle kunna kännetecknas av att den boende har en möjlighet att upprätthålla sina sociala kontakter och social nätverk utanför boendet och naturligtvis inom boendet. God livskvalitet kan också innebära att den boende fortsätter utveckla sin kompetens. Det är viktigt att de boende som är mycket sjuka får möjlighet att uppleva positiva känslor i sitt vardagsliv på boendet. Livskvalitet är också om den boende får uppleva händelser på boendet som kan bidra till att den 3

6 boende får nya berättelser att förmedla precis som tidigare i sitt liv (Winqvist & Hanson, 2005). På vårdboendet sitter samma personer runt matbordet och man är mycket noga med att det ska vara samma personer som sitter på sina speciella platser varje dag. Som undersköterska inom äldrevården upplever jag det som att detta är mycket viktigt för de äldre och står för stor social trygghet för de boende. Men man besöker däremot inte varandra och dricker kaffe. Eftersom det är väldigt lätt att bli hemmablind i sitt yrke och sluta se de äldre som mänskliga varelser är jag mycket intresserad av att sätta mig in i äldres känslor och tankar när de flyttat till särskilt boende. Jag vill förstå de äldres känsla av sammanhang (KASAM) och deras tankar kring döden och det sociala livet. Hur kan vi stötta de äldre i social samvaro och hur pass viktigt är det för äldre att vara sociala? Kanske skulle man kunna ha små samtalsgrupper på boendet för att lätta upp destruktiva och mörka tankar hos de äldre. Då kanske man vågar hälsa på varandra och dricka kaffe trots att ingen av de boende kanske lever så länge till. Det är kanske också viktigt att de äldre känner att chefer och personal fokuserar på just känslor och tankar hos de äldre, och inte bara rutiner som innefattar städning osv. Detta är ju inte något konstigt, detta är i allra högsta grad mycket logiskt och självklart. Alla människor har ett behov av att bli bekräftade, hörda och sedda. Att bo på ett äldreboende och känna att personal ser mina känslor och t.o.m. kan prata om dessa känslor med den äldre är ju fantastiskt. Utflykter m.m. är ju trevligt och bra, och sådana aktiviteter behövs absolut, men varför inte lägga lite mer pengar på just sådana här enkla saker som samtalsgrupper med de äldre. Med kaffe och en god kaka som kanske någon boende har varit med och bakat. Dessa grupper ska naturligtvis personal hålla i. Vad skönt och rogivande det skulle vara för alla parter. Och som personal skulle jag tycka det vore underbart, det skulle hjälpa mig så att jag inte går in i den där blinda fasen då jag slutar se de äldre som mänskliga varelser. Det goda samtalet är den bästa av alla aktiviteter! Syfte Syftet med denna litteraturstudie är framför allt att försöka ta reda på hur äldre och även yngre vårdtagares tankar kring social samvaro rör sig och hur de känner när det har blivit dags för att flytta till särskilt boende. Och naturligtvis försöka ta reda på vad vi missar inom vården när det gäller de känslomässiga bitarna hos anhöriga och vårdtagare, och vad vi då har att vinna genom att lyfta upp dessa aspekter till ytan. 4

7 Frågeställningar i denna uppsats Man blir lätt hemmablind när man jobbar som undersköterska i äldrevården, vilket innebär att man lätt slutar se på den äldre vårdtagaren som en människa av kött och blod med känslor, tankar och förhoppningar. Vi slutar tänka på att de äldre är människor med massor av livserfarenhet och att det för många äldre är ett trauma att flytta från ordinärt boende till särskilt boende. Det är ett trauma att plötsligt få en stroke som kommer från ingenstans. Vi glömmer lätt hur detta påverkar den äldre och dess anhöriga. Om det hade getts utrymme för mera samtal och fokusering på detta så tror jag att det hade underlättat och rivit barriärer mellan personal, vårdtagare, chefer och andra myndighetspersoner. Man måste bygga upp ett förtroende mellan vårdtagare, personal, anhöriga, chef, där man fokuserar mycket på integritet. Att helt enkelt få förtroende för boendet som helhet skulle innebära att det särskilda boendet skulle bli en lättare plats att vistas i med mindre missförstånd, mer förståelse för vårdtagaren och anhöriga. Min tanke om detta Precis som man på arbetsplatsen utser medicinsktekniskt platsombud, blöjombud, läsombud och anhörigombud tycker jag att man skulle utse ett psykosocialt ombud på arbetsplatsen. Ett ombud som företräder vårdtagarna i första hand, men även deras anhöriga, för att skapa en känsla av sammanhang (KASAM), som jag kommer att diskutera längre fram i uppsatsen. Metod Jag har sökt litteratur via med sökord inom områdena: Medicinska aspekter på äldres fysiska hälsa Medicinsk information om geriatrik Socialtjänstens skyldigheter gentemot äldre Hur länge bor äldre i ordinärt boende i Malmö stad KASAM och maskrosbarnen Kvarboendeprincipen i Malmö stad Kvarboendeprincipen Liv och hälsa droglexikon Läkarrapporter om det friska psykiska och fysiska åldrandet Att flytta till särskilt boende Att leva och bo i särskilt boende Den äldre patienten 5

8 Den äldre psykiskt sjuke patienten Det vetenskapliga friska åldrandet Forskarrapporter om det äldre friska åldrandet Orsaker att flytta till särskilt boende Jag har också läst ett par avhandlingar inom området som min handledare rekommenderade. Bakgrund Äldre medborgare har alltid varit en stor grupp i behov av stöd från samhället. Numer är målet att många som möjligt ska bo kvar i sin hemmiljö så länge som möjligt, den s.k. kvarboendeprincipen (Murman & Söderberg, 2006). Så länge man känner sig trygg är det bra att bo kvar i den egna bostaden. Även om många av de äldre vill bo hemma så länge det går, tycker inte alla att det är tillfredsställande, behoven är olika. Den äldre ansvarar för sin tillvaro, men det kan vara svårt att inse när det är dags att be om stöd från kommunen. Problem kan uppstå för den enskilde att själv ta den kontakten om läget blir akut. Det finns många skäl till att flytta från ordinärt boende till särskilt boende (Otmalm Åsell, 2005). Orsaker kan vara stora omvårdnadsbehov, cirkulations- och andningsbesvär eller besvärliga trappor. Andra skäl kan vara ensamhet och isolering, risk för skador och ångest. Det kan också vara så att behovet av vård blivit för tungt för de anhöriga. Den äldre hoppades att han eller hon efter flytten skulle få hjälp, trygghet och folk runt omkring sig. Men flytten till ett särskilt boende upplevs inte alltid som det bästa alternativet. Det framkommer att alternativet att flytta till särskilt boende inte alltid upplevs som det bästa alternativet utan i de flesta fallen mer som ett nödvändigt ont. Då är det desto viktigare att vi inom äldreomsorgen fokuserar mer på faser i livet, den boendes intressen, vad som är viktigt för den enskilda individen och vad som ger tillfredsställelse. Man kan arbeta med levnadsbeskrivningar och enskilda samtal med den boende och dennes anhöriga, för att förhoppningsvis slippa depressioner och för tidiga dödsfall. Om vi i dessa samtal visar att vi sätter människan i centrum, både den boende och anhöriga, visar vi på ett tidigt stadium att vi har kunskap om, och tar hänsyn till, den känslomässiga biten också. Detta kan bidra till den äldres känsla av sammanhang (KASAM). 6

9 Hur kan vi i vården införa begreppet KASAM? I detta avsnitt har jag använt mig av Julia Jakobsens uppsats Känsla av sammanhang (KASAM) hos äldre personer (över 80 år) i samband med inflyttning till äldreboende samt efter 9 månader (2007). Antonovsky var professor i medicinsk sociologi, och han undersökte vilka faktorer som bidrar till att människor blir och fortsätter att vara friska. En viktig pusselbit är människors känsla av sammanhang. Det som avgör hur vi handskas med svårigheter är hur stark KASAM, känsla av sammanhang, vi har, menar Antonovsky (1987). Antonovskys definition av KASAM är följande: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerad, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dess stimuli ställer på en finns tillgängliga, (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky, 1987, sid 41). Människors tillvaro är full av påfrestningar, vi möts av glädje och sorg, krav, konflikter och problem som måste lösas. En del människor klarar av att lösa dessa problem och svårigheter med hälsan i behåll och växer och vidareutvecklas av detta. Andra gör det inte. Antonovsky menar att KASAM utgörs av tre centrala komponenter: (1) begriplighet, (2) hanterbarhet, (3) meningsfullhet. 1. Begriplighet innebär i vilken utsträckning man upplever stimuli som förnuftsmässigt gripbara. Om man upplever att information är tydlig, ordnad och strukturerad, eller om man istället upplever informationen som oväntad, oförklarlig, slumpmässig och kaotisk. En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att de s.k. stimuli hon kommer att mötas av i framtiden är förutsägbara och tydliga. Om det skulle vara så att dessa stimuli kommer som överraskningar är det fullt möjligt att ordna och förklara. Hur kan man då relatera begreppet begriplighet i vården, i mötet med äldre som flyttar in och i mötet med anhöriga? Som undersköterska upplever jag att reflektioner kring begreppet begriplighet är användbart i många situationer. Det visar sig inte så tydligt till en början och om man inte alls känner till begreppet så tänker man som anhörig, personal, medmänniska inte i dessa banor. Det är emellertid mycket sällan att den äldre som flyttar in på särskilt boende visar en hög känsla av begriplighet. 7

10 I början när den äldre som flyttar in fortfarande är relativt klar i huvudet kan det hända att denne visar en ganska hög känsla av begriplighet, men detta är också många gånger en fasad för att inte oroa anhöriga och för att försöka behålla sin integritet och självkontroll. Man visar sig lite mer alert och på hugget än man verkligen är. Och det är klart, om man har skött sig själv ett helt liv och är ganska klar i huvudet, då är det inte så lätt att bara släppa allt, släppa kontrollen över alla de praktiska detaljer som måste ordnas. När den äldre sedan blir sämre, tar personalen kontakt med exempelvis en arbetsterapeut eller sjukgymnast. När de kommer för att besöka den äldre, tar den äldre sig samman så pass mycket att denne inte verkar ha de problem som personalen har larmat om. Personligen tror jag att detta handlar om behovet av självkänsla. Det enda de äldre har kvar är sig själva och då vill de visa att de minsann kan. Man visar en rädsla för att bli ännu sämre till hälsan än vad man är och då komma ännu mer i beroendeställning. I detta händelseförlopp är det väldigt viktigt med klar och koncis information hela vägen ut så att det blir någorlunda klart för den äldre och närstående vad som håller på att hända. Eftersom den äldre försöker upprätthålla en fasad, visar han eller hon kanske inte att det är svårt att förstå allt som sägs och pågår. 2. Hanterbarhet innebär i vilken utsträckning man upplever att resurser står till ens förfogande. Den äldre upplever att med hjälp och stöd av dessa resurser är det möjligt att möta olika sorters problematik, både glädje och sorg, och att klara av de krav som ställs på en. Står till ens förfogande anspelar på de resurser som är under ens egen kontroll eller som kontrolleras av behöriga andra och dessa andra kan vara make eller maka, vänner och kollegor. Det kan också vara Gud, en läkare eller helt enkelt någon man känner, någon man kan räkna med och lita fullt på. En hög känsla av hanterbarhet gör så att man inte känner sig som ett offer för omständigheterna och att livet har behandlat en orättvist. När det sker olyckliga händelser i livet så är det fullt möjligt att ordna tillvaron och inte sörja för alltid. Hur kan man då relatera begreppet hanterbarhet i vården, i mötet med äldre som flyttar in och i mötet med anhöriga? Mina tankar går spontant till ensamhet när jag tänker på hanterbarhet. Det finns äldre som inte har någon anhörig alls eller som har barn som bor i en annan del av landet. Det finns ju även de äldre som inte alls har någon kontakt med sina anhöriga, som kanske av olika anledningar inte har någon bra relation med anhöriga. Detta gör ju naturligtvis att den 8

11 äldre har svårare att hantera situationen eftersom personen inte har något nätverk runt omkring sig. Detta kan yttra sig på så vis att den äldre tyr sig väldigt till sjuksköterskan, till sin kontaktperson, eller till någon annan personal, antingen på ett avslappnat sätt eller också på ett mer panikartat sätt. När man studerar de äldre kan man faktiskt uppleva en skillnad mellan de äldre som har ett nätverk omkring sig och de som inte har några sådana resurser till sitt förfogande. Vad jag syftar på är ett slags mentalt lugn hos den som har ett familjenätverk runt sig. Kanske är det också så att den som inte har något nätverk och till följd av detta upplever en brist på hanterbarhet låter den person som han eller hon trots allt litar på få känna av kampen för integritet, självkänsla och rättigheter, ibland genom sitt sätt att uppträda. Exempelvis genom att man ställer höga krav på personalen och då kanske framförallt på sin kontaktperson. Det förekommer också att vissa äldre framför klagomål på personalen, klagomål som inte alltid är befogade och detta har ju också med att göra hur den äldre hanterar sin situation i vissa fall. Kan vi införa begreppet hanterbarhet i vården, använda det i välkomstsamtal och vår vardag? Hanterbarhet är lika relevant för anhöriga som för den äldre: känner anhöriga att de har många resurser som står till sitt förfogande kan de med hjälp av dessa lättare hantera situationen och de känslor som uppstår vid den äldres flytt till särskilt boende. Detta skapar trygghet och tillit mellan anhöriga och personal. 3. Meningsfullhet är den tredje komponenten i KASAM. Meningsfullhet handlar om motivation och om i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd. Detta innebär att en del av de problem och krav som människor utsätts för i livet trots allt värda att engagera sig i och lägga energi på. Detta betyder ju inte att människor med hög känsla av meningsfullhet blir glada om de mister en närstående eller de själva eller någon nära person blir allvarligt skadad i en olycka. För en människa med hög känsla av meningsfullhet innebär det istället att inte dra sig undan situationen utan ta itu med problemet och den olyckliga omständigheten. Han eller hon gör sitt bästa för att med värdigheten i behåll komma igenom situationen. Och är inställd på att finna någon slags mening i situationen och omständigheten. Hur kan man då relatera begreppet meningsfullhet i vården, i mötet med äldre som flyttar in och i mötet med anhöriga? När jag läser om denna tredje komponent kommer jag att tänka på jobbiga anhöriga. Jag upplever att de flesta anhöriga har en hög känsla av meningsfullhet, så till vida att de försöker välkomna de utmaningar som följer med när den äldre flyttar till särskilt boende. De försöker 9

12 ordna för den äldre så att hela situationen ska bli så begriplig och hanterbar som möjlig för denne, också när situationen inte är fullt begriplig och hanterbar för dem själva. Anhöriga ordnar så att den äldre får det hemtrevligt i sin lägenhet eller i sitt rum, pratar med personal för att se till att den äldre får sina specialsmörgåsar eller specialrätt. Och då kan man som personal många gånger undra hur det här ska gå. Det finns ju inte så mycket utrymme, och då kan det vara ett stressmoment att tillfredsställa de här behoven som rätt och slätt handlar om integritet. Detta kan gå att lösa genom att ändra rutiner och synsätt vad gäller god omvårdnad på boendet. Då skulle vi kunna uppnå en känsla av sammanhang för den äldre, men också för anhöriga och personal. Stark eller svag känsla av sammanhang Antonovsky (1987) skiljer mellan stark och svag KASAM. Om personen har ett starkt KASAM blir individens känslor mer fokuserade och gripbara vid en hotfull situation. Personen känner rädsla, ilska, smärta eller sorg, känslor som ger motivation till handling. En svagare KASAM däremot kan innebära att känslorna blir mer diffusa som ångest, raseri, skam, förtvivlan eller övergivenhet. Känslorna framkallar försvarsmekanismer istället för ett aktivt handlande (Jakobsen, 2007). Boende De boende som har ett starkt KASAM upplever jag som personal som fullt kapabla att säga ifrån om något är fel t.ex. om det gäller medicinering eller stödstrumpor. Även att framföra klagomål på personalen om man tycker att personalen inte sköter sina arbetsuppgifter till belåtenhet. Man klagar inte bara utan man ser till att det blir en förändring. Eftersom de är fokuserade och på ett klart och tydligt sätt talar om vad som är fel och varför den specifika situationen upplevs som obekväm så är de lättare att förstå. Deras känslor ger motivation till handling. De boende som har ett svagt KASAM märks på så vis att de har mycket ångest och raseri. Jag upplever det som så att deras förtvivlan och övergivenhet tar sig uttryck i raseri och det blir uppenbart att man är fylld av sorg och oförmögen att acceptera sin situation. Dessa känslor paralyserar handlandet och framkallar försvarsmekanismer istället för ett aktivt handlande. Det är lätt hänt att personalen uppfattar detta som gnäll. Men detta står ju faktiskt för känslor hos den boende. Om vi studerar noga runt omkring oss så hittar vi alltid den här typen av vårdtagare. 10

13 Anhöriga De anhöriga som har ett starkt KASAM märks också tydligt. De skrider till verket och ser till att det blir en förändring om något är fel när det gäller den äldre, på ett fokuserat och gripbart sätt. Dessa är de anhöriga som syns, hörs och märks, de är många gånger de som kallas för jobbiga anhöriga. Det finns anhöriga som försöker förtränga sina känslor och hela situationen kring att deras mor eller far har flyttat in på särskilt boende. Många gånger kan detta ta sig uttryck i raseri och arga känslor. Jag tror att bakom raseri och ilska gömmer sig många gånger skam och förtvivlan, och en massa andra helt vanliga mänskliga känslor. Anhöriga är också vanliga människor med sina olika upplevelser i ryggsäcken. Som personal och anhörigombud anser jag att vi inte får glömma bort de anhöriga som befinner sig i den här situationen. Mina tankar om detta Alla som jobbar inom vården har stött på den där vårdtagaren som är fylld av ångest och raseri. Antingen har personen drabbats av något mycket tragiskt som t.ex. stroke eller också är personen väldigt ensam. Här kommer det goda samtalet in i bilden. Vi behöver prioritera tid för just detta. Som jag tidigare nämnt hade vården behövt psykosociala ombud både för vårdtagare och anhöriga. En diskussion utifrån personens känsla av sammanhang kan ge oss värdefulla insikter i varför känslor uttrycks på det sätt de gör. Tänker vi i dessa banor, kan vi stötta vårdtagaren på bästa sätt. Genom detta sätt att tänka kan vi stötta anhöriga och även varandra som personal. Äldres tankar kring social samvaro I det här avsnittet utgår jag från en studie av Camilla Forsell och Tatjana Zaletaeva, Äldre personers erfarenhet av engagemang i aktivitet på särskilt boende (2006). Resultatet av studien visar att äldre personer varierar i vilken utsträckning de är engagerade i aktivitet. Faktorer som påverkar graden av aktivitet är den äldres nuvarande fysiska förmåga, tidigare intressen, boendets rutiner och anordnade aktiviteter, samt möjlighet till social kontakt. Fysisk förmåga Den fysiska förmågan påverkar möjligheten och viljan till att delta i aktiviteter i stor utsträckning. Som personal får man ofta höra att den äldre skäms över att den egna fysiska förmågan är sämre än andras. Om personalen exempelvis föreslår att man ska åka på restaurangbesök finns 11

14 det äldre som tycker att de skäms för att komma ut bland normala människor med sin rullstol. Att engagera sig i aktiviteter utomhus för rullstolsburna kan få dessa att känna sig begränsade för att den fysiska miljön många gånger inte är anpassad för rullstolar. För de äldre som inte sitter i rullstol kan utomhusaktiviteter ändå vara besvärliga. De kan t.ex. vara rädda för att förlora balansen. Forsell och Zaletaeva (2006) visar att de äldre som inte har några betydande fysiska begränsningar är mer aktiva än de som är mer fysiskt begränsade. Examensarbetet visar också att de äldre som inte har några betydande kroppsliga begränsningar tycker att tiden inte räckte till. De stickar, lägger pussel och löser korsord, vilket då ofta är aktiviteter som alltid har intresserat den äldre. Jag upplever att de äldre som flyttar till särskilt boende är sämre fysiskt idag och måste kanske då ge upp sådana här saker som intresserat personen. Men där kommer boendepersonalen in i bilden. Att vi sätter den sociala samvaron i centrum, att vi försöker hitta ett substitut för den där aktiviteten som alltid har intresserat den äldre. De kroppsliga begränsningar som nämns i Forsells och Zaletaevas uppsats är främst nedsatt syn, smärta, samt halvsidesförlamning på grund av stroke. Jag upplever som personal att problematiken kring stroke är speciell och att de flesta av de äldre som råkat ut för stroke oftast har varit aktiva människor. Just dessa äldre är väldigt sorgsna och skäms väldigt mycket över att de sitter i rullstol, över att de inte kan äta själv osv. Studien berättar att det finns få aktiviteter för de äldre som har råkat ut för stroke och blivit halvsidesförlamade. Å andra sidan så frågar de inte efter aktiviteter som är anpassade efter deras kroppsliga begränsningar. Det är mycket viktigt att stimulera dessa människor psykiskt eftersom den fysiska förmågan är nedsatt, och detta medföljer en stor sorg för både den äldre och dess närstående. Nedsatt syn är enligt Forsell och Zaletaeva (2006) också en problematik som är stor för äldre. Även om de äldre på särskilt boende har nedsatt syn så acklimatiserar de sig snabbt till omgivningen. Framförallt anpassar de sig till den fysiska omgivningen. De känner sig fram och ganska snabbt har de klart för sig var stolar står, osv. Men man hade behövt involvera syninstruktörer mer i verksamheten för att underlätta den synskadade äldres liv, och också för att undervisa och ge tips till personal så att dessa kan involvera den äldre i passande aktiviteter och hjälpa den äldre så att denne lättare kan sysselsätta sig och t.ex. pyssla i sin lägenhet. Att själv kunna utföra små sysslor i sin egen lägenhet med sina egna personliga tillhörigheter är mycket viktigt och bidrar till att behålla sin integritet. Sammanfattningsvis har majoriteten av de äldre i studien anpassat sig till sin nuvarande situation utifrån sina förutsättningar (Forsell och Zaletaeva, 2006). De äldre som har kroppsliga begränsningar berättar 12

15 utifrån sina erfarenheter att det finns få aktiviteter som är anpassade utifrån deras förmåga. Detta resulterar i att de engagerar sig i färre aktiviteter. De äldre som inte har några betydande kroppsliga begränsningar har positiva erfarenheter av att engagera sig i de flesta aktiviteter på boendet. Det som även framkom utifrån de äldres erfarenheter är att de inte ville gå ut under vinterhalvåret men gärna vistades ute på sommaren. Det är då främst anhöriga eller vänner som möjliggör utevistelsen. Min tanke om detta Det är vanligt att de boende tackar nej till aktiviteter, dels för att man har svårigheter p.g.a. fysiska begränsningar. Men också p.g.a. sorg över att man fått en stroke. Istället för att göra vad man kan, väljer man att helt låta bli. Det vore väldigt bra om man vid t.ex. ankomstsamtalen även bjöd in någon professionell person som är insatt i den äldres sjukdomsbild. Och att man tillsammans med anhöriga och personal talar om vilka aktiviteter som passar den äldre. Återigen, på samma sätt som det finns blöjombud, m.m., borde man utse ett psykosocialt ombud på arbetsplatsen som representerar de boende. Inte någon kollektiv representation utan representation i varje individuellt fall, när det behövs. Vad jag också tänker på är att för de äldre är morgontoalett och andra rutiner en aktivitet. För personal är det lätt att bara se detta som en arbetsuppgift, något som ska göras varje dag. Man skulle kanske på arbetsplatsen ändra lite på rutiner så att dessa aktiviteter kan utföras på ett mer lugnt och sansat sätt. Personlig vård och måltider ger struktur åt dagen På det boende jag jobbar har jag lagt märke till att de äldre är väldigt rutinbundna, allt ska ske på bestämda tider. Och det är väldigt svårt att ändra på detta. Om vi dukar långbord när vi jobbar helg så tar det ett tag innan vi övertygat alla att de får sitta vid samma bord, trots att de ser att vi har dukat långbord Resultatet av Forsells och Zaletaevas (2006) examensarbete visar också att de äldres engagemang styrs av dagligen återkommande mat och fikatider. För några av de äldre var dessa aktiviteter det enda märkvärdiga som hände under dagen. När de äldre fick frågan vad de gjorde under en dag så räknade de flesta upp mat och fika. Ett fåtal av de äldre i studien uttryckte att dagarna ofta gick ut på att vänta på rutinmässiga aktiviteter samt att längta efter kvällen då de fick gå och lägga sig. 13

16 Min tanke om detta Min erfarenhet av rutiner, mat och fikatider är att det är personalen som bestämmer och håller fast vid dem. När de äldre upplever att personalen styrs av dessa tider, då blir de äldre likadana. Som personal kan jag mycket väl förstå att det är bra för de äldre att ha lite struktur på dagen och sitt liv. Men vi måste också hjälpa de äldre att våga bryta en rutin och känna att det är ok att våga göra något annat som förgyller tillvaron. Examensarbetet (Forsell & Zaletaeva, 2006) visar också att majoriteten av de äldre ser morgontoalett och duschning som en aktivitet. Det framkom inte någon skillnad mellan de äldres erfarenhet av engagemang i dessa aktiviteter beroende om de får hjälp eller utför aktiviteten självständigt. Eftersom det är viktigt med morgontoalett, mat och fikatider för de äldre, måste personalen göra dessa aktiviteter till något fint. Personalen måste försöka ge struktur åt de äldres dag, men också stimulera dem genom att våga bryta mönster och utföra helt andra aktiviteter än de gamla vanliga. Exempelvis genom att tända ett stearinljus, sätta det på bordet, samla de äldre och bara sitta och samtala. Anordnade aktiviteter väcker inte allas intresse I denna kategori ingår de äldres varierande erfarenheter av att engagera sig i de aktiviteter som anordnades på boendet. Ett fåtal av de äldre berättade att de inte höll reda på när det anordnades aktiviteter och att de genom sina erfarenheter visste att de inte kunde delta eller inte var intresserade av de aktiviteter som anordnades. En av informanterna berättade att personalen kom och hämtade honom och att han inte visste om det fanns bestämda tider för de anordnade aktiviteterna. Därför är det väldigt viktigt att informera den äldre personligen så att man som personal försäkrat sig om att den äldre har förstått vad aktiviteten innebär, och vid vilken tid aktiviteten ska ske. Det är väldigt viktigt att den äldre är införstådd med att detta är en aktivitet som han eller hon klarar av att utföra. Det gäller ju att på något sätt sälja aktiviteten till den äldre och på så vis införa en ny rolig rutin som kan ge struktur åt den äldres vardag, och sätta lite guldkant på tillvaron. Det är alltså viktigt att informera de äldre fullt ut både vad det gäller tider och vad aktiviteten innebär. Det är också viktigt att som personal fundera ut vilka aktiviteter som passar alla. Kanske dela in de äldre i grupper. Man kan utgå ifrån de äldres intressen och forma någonting utifrån det. 14

17 Begränsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vänner i sociala kontakter. I denna kategori ingår de äldres erfarenheter av aktiviteter med socialt umgänge på det särskilda boendet. Alla som intervjuats i studien (Forsell & Zaletaeva, 2006) beskriver sin sociala miljö, personalen och de andra boendena som begränsad. De flesta uppger att de enda de kan samtala med på boendet var personalen för att de andra äldreboendena var för dåliga. En av de äldre berättar att hennes erfarenhet av andra boende är att de inte är klara i huvudet och inte förstår vad hon menar. Ett fåtal av de äldre har regelbundet umgänge med någon av de andra vårdtagarna. De som kan, uppskattar stunder av umgänge med sin granne. De boende som inte har socialt umgänge berättar om en känsla av instängdhet. Då blir sociala kontakter utanför boendet viktiga. Också besök utifrån är viktiga. Besök av vänner från förr är också mycket uppskattade. Sammanfattningsvis visade studien att de äldres möjlighet till socialt umgänge är begränsad, och få aktiviteter engagerar dem i social samvaro. De flesta uppger att det bara är personalen som det går att kommunicera med. Äldre som har kontinuerlig kontakt med anhöriga, vänner eller någon annan på boendet värderar det högt och uppger att dagar med socialt umgänge känns mer meningsfulla. Min tanke om detta Eftersom det är vanligt med blandade sjukdomsbilder på vårdboende idag är det kanske inte fel att dela in boende i grupper vid aktiviteter, grupper som passar varandra utifrån sjukdomsbilden, men också intressen. Man kunde träffas några dagar i veckan och bara sitta och samtala. Personalen skulle få möjlighet att hjälpa de äldre att lära känna varandra och stötta den sociala samvaron. Man kunde ha olika teman vid varje träff utifrån de boendes intressen. Den ena träffen kunde Svea hålla i och den andra träffen kunde Elsa hålla i. Ena träffen bjuder Elsa på sockerkaka och den andra träffen pratar Svea om virkning, osv. Man behöver inte lägga en massa pengar på t.ex. utflykter, utan istället stötta sociala aktiviteter i vardagen. Psykosociala faktorer Som personal hör man ofta hur de äldre uttrycker att de har accepterat sin situation. Zaletaeva och Forsell (2006) visar också att de är glada att de får behålla sin kognitiva förmåga och att de accepterar att de inte kan utföra vissa aktiviteter p.g.a. sina kroppsliga begränsningar. Som personal upplever jag att ibland är det ett lugnt och sansat accepterande, men ibland resulterar detta accepterande i depression. Depressioner är inte 15

18 ovanliga bland äldre, och påverkar självklart deras förmåga att vara sociala. Men brist på sociala aktiviteter kanske också bidrar till depression. CG Gottfries och Ingvar Karlsson, båda överläkare på institutionen för klinisk neurovetenskap, Göteborgs universitet, psykiatriska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal skriver i Läkartidningen (2001:8) att depression och ångest hos äldre fortfarande är underdiagnostiserat, vilket naturligtvis medför en underbehandling. Symptomen på denna sjukdomsbild går lätt att misstolkas som normala ålderstecken, såväl av patienten själv som av anhöriga och personal inom primärvården. GDS (Geriatric Depression Scale) är en skattningsskala som prövats på vårdcentraler, och har visat sig vara effektiv för att upptäcka depression hos äldre. Depression hos äldre har ofta flera orsaker. Brist på t.ex. vitaminer som folacin och vitamin B12 kan ha betydelse för uppkomsten av affektiva störningar. De läkemedel som används mest är SSRI-preparat (selektiva serotonin återupptagningshämmare). Dessa preparat har effekt på sänkt stämningsläge och ångestsymptom, och tillsammans med stöd och psykoterapi ger de god effekt. Det har visat sig att det är äldre i årsåldern som använder mest antidepressiva mediciner. Detta pekar på en insikt om värdet av offensiv behandling, inte minst inom primärvården. Trots detta finns det fortfarande obehandlade patienter. Detta tyder på att utbildning är angelägen. Eftersom det är mycket svårt att ställa diagnosen depression på äldre personer kan man ibland behöva pröva att behandla med antidepressivt läkemedel (Fastbom & Schmidt, 2003). Om ett sådant beslut tas att man ska prova att behandla med antidepressivt läkemedel är det mycket noga att man dokumenterar varför man har valt att göra på detta sätt och att man noga följer upp behandlingen. I studien framkommer också att tre av fyra äldre på boende hade fått behandling med antidepressiva läkemedel i mer än ett år och var tionde boende i mer än fyra år och dessa siffror kan grunda sig på att depression ofta har ett långdraget förlopp som ibland kan sträcka sig över flera år. Enligt uppgifter från rapporter och journaler framkommer det dock att det sällan gjordes utsättningsförsök eller omprövning av behandlingarna och att det var relativt ovanligt att man gjorde en utvärdering av desamma. Men å andra sidan framkommer det också i studien att det även kan föreligga en underbehandling av depression hos äldre och detta beror på bristen av kunskap och instrument för att diagnostisera depression hos äldre. Denna problematik kan naturligtvis leda både till under såväl som överbehandling och detta förekommer sannolikt också. I ett fall i denna studie angavs att man hade använt sig av en skala för att utvärdera en behandling med antidepressiva läkemedel (Fastbom & 16

19 Schmidt, 2003). Naturligtvis kan man inte ställa någon diagnos baserat på en mätning med hjälp av en skala, diagnosen är i första hand alltid klinisk. Syftet med skalor är att en del av bedömningen av den boendes tillstånd ska grunda sig på iakttagelser och mätningar. Det viktiga med skalor är att man ska kunna på ett objektivt och standardiserat sätt kunna följa upp effekten av behandlingen. Också Gottfries och Karlsson (2001:8) menar att skattningsskalor och noggrann dokumentation av medicinering bidrar till att äldre får den vård de behöver. Dokumentation, uppföljning och kommunikation mellan läkare och vårdgivare kan förhindra att läkemedel används i onödan under alltför lång tid. Som undersköterska känner jag helt spontant att diskussionen kring formulär och symtomskattning är mycket viktig. Ibland kan man som personal känna sig frustrerad över att det kanske inte kommer fram hur Sven eller Svea mår. Det är ju trots allt omvårdnadspersonalen på golvet som kommer vårdtagaren närmast. Det hade känts jätteskönt som personal att få fylla i just ett formulär och på ett systematiskt sätt kunna förmedla det man har sett, hur man upplever att den äldre personen verkligen mår. I rapporten framkommer det förslag till åtgärder. Man ska först och främst införa rutiner och instrument för diagnostisering av depression hos äldre. Förslag nummer två är att man måste utveckla rutiner för uppföljning och omprövning av de boendes läkemedelsbehandling. Man föreslår också att vårdpersonal utbildas om läkemedel och i hur man kan stötta boende med depressiva symptom, också förutom med medicin. Min tanke om detta Som undersköterska inom äldrevården upplever jag att man ofta stöter på äldre personer som är deprimerade. Depressionerna kan ta sig uttryck på många olika sätt, ibland i en viss aggressivitet. Ibland kan det ta sig uttryck på så sätt att den äldre personen inte vill komma ner till matsalen. Många gånger kan det gå ett par dagar utan att man som personal reagerar nämnvärt. Det är ju också så att vi måste låta den äldre ha kvar sin integritet. Och då kan man ju som personal helt enkelt inte tvinga den äldre till någonting som denne inte själv vill. Många gånger står man som personal handfallen i kontakten med dessa deprimerade äldre. Som personal känner jag många gånger att det enda nyttiga jag gjort i denna situation är att jag meddelat sjuksköterskan. Att avsätta tid för djupgående överrapporteringar och samtal om hur de boende mår mellan sjuksköterska, undersköterska och läkare vore fantastiskt. Men som jag tidigare nämnt så tycker jag att det borde finnas ett psykosocialt ombud för de äldre på varje boende. En sådan person skulle göra stor nytta just vid sådana här situationer, genom att gå in till den 17

20 äldre och leda samtalet in på hur den äldre egentligen mår. Naturligtvis ska detta samtal få ta den tid det tar. Och då måste andra rutiner få stå till sidan. Jag är säker på att det goda samtalet är lösningen på mycket av människors dåliga mående både inom äldreomsorgen och i hela samhället. Helt enkelt en alternativ medicin. Hur kan man på äldreboendet stötta den äldre som har kapacitet att fortsätta med sina sociala aktiviteter? Jag har för denna frågeställning reflekterat med hjälp av Meningsfull vardag i särskilt boende: En litteraturöversikt av Ingegerd Winqvist och Elisabet Hanson. Något som har framkommit i forskning är att daglig sysselsättning och möjlighet till sociala relationer är det som gör skillnad mellan olika särskilda boenden, vilket påverkar både dödlighet och förekomsten av depressioner bland de boende. Hur kan vi då stötta i social samvaro? Social samvaro handlar uppenbarligen inte alltid om fysiska stora händelser, stora utflykter osv., utan om social samvaro med personal och andra boende. Jag tar upp viktiga faktorer som flytt, integritet, personal, samt närståendes upplevelser. Är dessa faktorer bra, ökar den äldres vilja och möjlighet till social samvaro. Flytten När den äldre flyttar in på äldreboendet så upplever jag som personal att det handlar mycket om de praktiska bitarna. Anhöriga är i full gång och flyttar in möbler och kartonger och det är klart att detta måste göras. Anhöriga är många gånger stressade, dels över de praktiska bitarna och dels över hela situationen, över att deras gamla mor eller far ska flytta in till boendet. De anhöriga visar inte detta så tydligt men när jag som anhörigombud presenterar mig visar det sig tydligt i samtalet. Det händer också en massa saker med den äldre personen som flyttar in på boendet. Först av allt försöker den äldre hantera upplevelsen av att han/hon inte längre kan bo hemma. När beslutet sedan väl har fattats att den äldre faktiskt ska och måste flytta på grund av att denne helt enkelt inte kan klara av att bo hemma, då är det dags för den äldre att vänja sig vid det nya boendet. Den äldre måste också hantera insikten att detta i de flesta fallen faktiskt är det sista boendet, det sista hemmet (Winqvist & Hanson, 2005). Detta är något som man mycket väl känner igen som personal, att många äldre som flyttar in inte har klart för sig riktigt vad detta innebär. Många gånger tror jag att den äldre har detta klart för sig, men mitt i all detta känslokaos så slår den äldre ifrån sig, förtränger verkligheten på 18

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 INTRODUKTION HISTORIKEN OCH DESS BETYDELSE KALLE 30 ÅR, 1960, 1980 och 2005 BOENDEPROJEKTET DAVIDS FUNDERINGAR BOENDEPROGRAMMET KALLE 30 ÅR, 2020 BOENDE FÖRR

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom.

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Föredrag vid Nordisk Konferens på Åland 22 maj 2015 Kontaktforum för Demens- och Alzheimerföreningar i Norden Hannele Moisio

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg Värdighetsgarantier inom Vård och omsorg Om Hjo kommuns värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna för Vård och Omsorg är garantier som mer konkret talar om vad brukarna inom Vård och Omsorg i Hjo kommun

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga Älvgården särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Älvgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vi vill att människor ska leva hela livet

Vi vill att människor ska leva hela livet Vi vill att människor ska leva hela livet Yvonné Danielsson, Verksamhetschef, Daljunkaregårdens äldreboende Daljunkaregårdens äldreboende drivs sedan maj 2008 av Temabo. Vårt mål är att skapa ett aktivare

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer