Short Term Mobility- sammanställning av remissvar och analys

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Short Term Mobility- sammanställning av remissvar och analys Datum: Dnr: V 2016/786 Mottagare: Utbildningsnämnden Handläggare: Karolina Catoni Inledning Efter möte i den internationella handläggargruppen1 den 14 januari 2016 skickade International Centre ut en förfrågan till gruppen att inkomma med en lista över sådant som upplevs vara hinder/problem för internationalisering vid Göteborgs universitet. Svaren sammanfattades i ett PM Hinder för internationalisering. Bland dessa upplevda hinder listas bland annat avsaknaden av kortare mobilitetsperioder och praktik. En arbetsgrupp tillsattes för att utreda detta vidare. Gruppens arbete resulterade i ett PM (Short Term Mobility- en möjlighet till ökad internationalisering.) som redovisades vid utbildningsnämndens möte den 19 oktober Nämndens ledamöter ställde sig då positiva till att frågan utreddes vidare. PM:en har därefter skickats på remiss till fakulteter och studentkårer. Dokumentet redovisar både möjligheter och utmaningar med kortare mobilitetsperioder och i slutet listas ett antal frågor för fakulteterna att ta ställning till. PM:en bifogas till denna sammanställning. Bakgrund Vision 2020 uttalar höga ambitioner rörande ökat utbyte av studenter samt stimulans av internationellt inriktade studiemiljöer. I februari 2017 kungjorde regeringen kommittédirektivet Ökad internationalisering av universitet och högskolor2. Med utgångspunkt i en ökad internationalisering har den särskilda utredaren bland annat fått i uppgift att föreslå åtgärder för att fler studenter ska få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Dessa åtgärder innefattar både undanröjande av hinder för internationalisering samt incitament för att lärosätena ska kunna prioritera mobilitet och internationalisering i högre utsträckning. Uppdraget kring förslag på hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning ska redovisas senast den 31 januari Short term mobility (STM) handlar om kortare mobilitetsfönster för in- och utresande studenter. Det handlar om kurs- eller praktikmoment om kortare än 2 månader (3 månader för studier, 2 månader för praktik). Längden på mobiliteten är liksom vid traditionell studentmobilitet dock inte den avgörande parametern, utan det akademiska innehållet. Innehållet måste vara högkvalitativt rent akademiskt samt antingen ingå i en existerande kurs eller gå att tillgodoräkna. Detta är förenligt med rutinerna för övrig studentmobilitet. 1 Internationella handläggargruppen sammankallas av International Centre och består av internationella koordinatorer från samtliga fakulteter och tre institutioner vid Konstnärliga fakulteten. 2 Dir. 2017:19 Göteborgs universitet 1 (6) Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

2 Ett tydligt sätt att främja utresande studenters deltagande i mobilitet är att identifiera mobilitetsfönster, dvs genom att titta närmare på den aktuella utbildningen och se var och hur studenter inom just denna utbildning skulle kunna delta i någon form av mobilitet.3 STM kan ses som verktyg för att inte bara öka mobilitetsflöden, men också för att nå fler grupper av in- och utresande studenter. Det kan således vara ett sätt att tillgodose ett breddat deltagande i mobilitetsprogram. Genomförda studier av hinder för svenska studenters mobilitet på nationell nivå4 identifierar grupper som är underrepresenterade i mobilitet. Bland dessa återfinns bland annat studenter från studieovana hem, studenter med funktionshinder samt studenter inom pedagogik och lärarutbildning. Det finns också indikationer på att ålder och kön har en betydelse. Yngre studenter deltar i mobilitet i högre utsträckning än äldre studenter. Andra tendenser visar på att kvinnliga studenter upplever fler hinder för utlandsstudier än manliga studenter. Det finns således skäl att se över vilka grupper som skulle gynnas av att lärosätena kan erbjuda andra mobilitetsmöjligheter utöver de traditionella för att tillgodose ett breddat deltagande i mobilitet. Av årsredovisningen 2016 framgår att 1121 inresande studenter deltog i mobilitetsprogram vid GU. Detta i jämförelse med 473 utresande studenter.5 Dock täcker dessa siffror bara in deltagare via avtalsreglerad mobilitet (Erasmus studier, Nordplus, Linnaeus-Palme samt bilaterala avtal). Utresande studenter som deltar i övriga aktiviteter som ger utlandserfarenhet (MFS, Erasmuspraktik, examensarbete utomlands mm) är dock betydligt fler (1471), men statistik över inkommande mobilitet saknas för icke-avtalsbunden mobilitet vilket innebär att siffrorna inte kan ställas mot varandra. Majoriteten av utresande studenter från GU deltar i mobilitetsprogrammet Erasmus+. Erasmusprogrammet kräver en minimitid på 12 veckor för studier, 8 veckor för praktik. Som student inom Erasmus-programmet utgår ett Erasmus-stipendium till studenten från hemlärosätet. För utresande studenter finns det dock möjlighet att få studiebidrag från CSN för utlandsstudier om minst tre veckor. För inkommande studenter finns dock ingen finansiering att söka utöver den som kan finnas i hemlandet. Kopplat till praktik är det också viktigt att komma ihåg att många studenter inte kan delta i utlandspraktik inom ramen för sin utbildning eftersom de inte har möjlighet att få praktiken tillgodoräknad inom ramen för deras program. Remissvaren- fakulteternas och studentkårernas inställning Flertalet fakulteter är generellt sett positiva till STM. Efterfrågan på kortare mobilitetsperioder både från partners och egna studenter varierar dock mellan universitetets utbildningar. Det verkar finnas ett större intresse från professionsutbildningarna och deras partners än andra utbildningar. Detta beror troligtvis på att dessa utbildningar har fasta studiegångar och färre naturliga mobilitetsfönster än andra utbildningar. Professionsutbildningarna har dock, eller kanske just därför i större utsträckning än andra utbildningar redan skapat kortare mobilitetsmöjligheter framför allt för utresande studenter. Det framgår inte av remissvaren om det är studenterna eller utbildningsansvariga som efterfrågar kortare mobilitetsperioder.6 Handelshögskolan upplever en ökad efterfrågan på STM från utomeuropeiska partners. Vid Naturvetenskapliga och Utbildningsvetenskapliga fakulteterna består efterfrågan istället av kortare praktik för inresande studenter. Exempel på ämnesområden där man redan arbetar med STM är inom socialt arbete, lärarutbildningarna och Sahlgrenska akademins legitimationsutbildningar. Lärarledda besök förekommer i viss utsträckning vid universitetets fakulteter. Flertalet av dessa har finansierats av de projektmedel för samarbete inom Erasmus+ som International Centre har utlyst för 3 Åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter, UHR, Hinder för svenska studenters mobilitet, UHR, s.42är betydligt fler. 6 Det finns tex kartläggningar från andra lärosäten som visar att 40% av studenterna föredrar praktik utomlands framför studier oavsett om man läser en professionsutbildning eller ej. Många vill- få kommer iväg- varför studerar inte fler utomlands. (Uppsala studentkår) 2 (6)

3 Vissa fakulteter arrangerar även lärarledda besök för sina partners. Flertalet fakulteter lyfter fram att de inte har renodlade short term-kurser, men kan erbjuda inkommande utbytesstudenter kurser på engelska om 10 veckor, dvs 15 hp eller 7,5 hp x 2. Med renodlade short term-kurser avser fakulteterna troligen att inga strategiska åtgärder har vidtagits för att erbjuda kortare utbytesmöjligheter för studenter eller skapa specifika kurser, men att det ordinarie utbudet och modulsystemet på många håll är anpassat till STM. Möjligheter och utmaningar Följande möjligheter skrivs fram i PM:en; ökat studentutbyte, attraktiv partner, internationell studentrekrytering, internationalisering på hemmaplan, avtalsbalans samt nuvarande kurssystem. Fakulteterna meddelar i remissvaren att dessa möjligheter i huvudsak stämmer överens med deras bild. Dock påpekar både Konstnärliga fakulteten samt institutionen för globala studier att det saknas prioritering av STM vid fakulteten/institutionen. Institutionen för globala studier påpekar också att frågan måste utredas vidare innan institutionen kan ta ställning. Det ökade studentutbytet är den möjlighet som skrivs fram som viktigast i sammanhanget. Övriga listade möjligheter omnämns knappt i fakulteternas remissvar. De fakulteter eller institutioner som ser stora möjligheter med STM är också de som redan på ett eller annat sätt arbetar med kortare mobilitetsfönster. De utmaningar som listas i PM:en är följande; tillgängliga platser för utbytesstudenter, bostäder, finansiering och tillgodoräknande. Majoriteten av fakulteterna tycker att listade utmaningar stämmer överens med fakultetens syn på mobilitetsformen. I PM:en diskuteras att vissa fakulteter inte skulle ha tillräckligt med platser tillgängliga för inkommande studenter för att rymma STM och det håller flertalet fakulteter med om. Vissa fakulteter menar att de har svårt att ge plats för STM på kurs som har få kursplatser eftersom denna då tar upp plats för en terminsstudent. För andra fakulteter verkar detta inte vara ett problem. Bostäder för inkommande STM lyfts fram som en stor utmaning som kräver ökad administration. Finansieringsfrågan för framför allt inkommande studenter nämns också av flera fakulteter. Dock är avsaknaden av finansiering för inkommande utbytesstudenter inte unik för kortare mobilitetsperioder utan för inkommande studentmobilitet överlag. Göteborgs universitets studentkårer, GUS, påpekar att de anser att högre utbildning ska vara gratis oavsett varifrån studenten kommer. De föreslår att arbeta bredare med stipendier för inresande studenter som en alternativ väg att gå. Det bör dock sägas att utbytesstudenter är undantagna från studieavgifter per automatik. Utresande studenter bör kunna använda sig av CSN för att finansiera kortare mobilitetsperioder under förutsättning att dessa uppgår till minst tre veckor. Utbildningsvetenskapliga fakulteten påpekar att det är svårare att finansiera utresande studenters kortare mobilitet sedan de Adlerbertska stipendierna omarbetades. GUS påpekar också att det är viktigt att tillgodoräknandefrågan är utredd innan utresande studenter reser ut, vilket givetvis är gällande för all form av utbytesstudier. Utöver de möjligheter och utmaningar som listas i PM:en har flertalet fakulteter valt att lista ytterligare utmaningar. Den utmaning som nämns av flest fakulteter är farhågan om den ökade administrationen som kortare mobilitet medför. Flertalet fakulteter ställer sig också frågan hur mobilitetstypen ska formaliseras och administreras. Ska den in i den gängse hanteringen av in- och utresande studenter eller kommer det att krävas en mer flexibel ansökningsprocess? Kan kortare utbyten handläggas som grupp? Naturvetenskapliga fakulteten anser att arbetsprocesser och handläggningsordningar måste ses över och förenklas gemensamt och/ eller tillskott av resurser för att STM ska vara attraktivt för fakulteten. Statsvetenskapliga institutionen samt Naturvetenskapliga fakulteten lyfter problematiken med att det kan vara svårt att få ihop en kortare mobilitetsperiod under en termin, pga. läsårstider och schemakrockar. Vid många utländska lärosäten läser man dessutom kurser parallellt under en hel termin, vilket är en försvårande faktor som påverkar båda studentgrupperna och som också kan vara svår att påverka. 3 (6)

4 Dilemmat med långa handläggningstider för uppehållstillstånd nämns också som en utmaning. Dock drabbar detta enbart de studenter som behöver visum för inresa, vilket är en mycket liten andel av inresande studenter. Det finns också en farhåga om att införandet av kortare mobilitetsperioder skulle innebära ett högre tryck på existerande platser och att konkurrensen skulle öka. Detta är framför allt kopplat till utresande studenter. Humanistiska och Naturvetenskapliga fakulteten argumenterar för att vinsterna av ett längre utbyte är att studenten tillgodogör sig av studiemiljö och kultur på ett annat sätt än vid ett kortare utbyte. Å andra sidan resonerar man att det kan finnas fördelar med att erbjuda olika mobilitetslösningar till studenter och lärosäten med olika behov. Utbildningsvetenskapliga fakulteten menar att PM:en helt saknar en diskussion kring nätbaserade inslag, tex OER (Open Educational Resources) och MOOC. Fakulteten har deltagit i två olika Erasmusprojekt kring OER under 2016 och man ser digitala kursmoduler som en möjlighet för att stärka mobiliteten för inresande studenter samt för att göra universitetet till en attraktiv plats för kortare besök och studier. Fakultetsspecifika faktorer Det finns en rad fakultetsspecifika faktorer att ta ställning till. Dessa bottnar framför allt i utbildningarnas upplägg i form av program eller fristående kurser. Förutsättningarna ser också olika ut för professionsutbildningar och övriga utbildningar. De fakulteter som har många fristående kurser, eller program som är uppdelade i moduler och där flertalet ges på engelska har stora förutsättningar att ta emot inkommande studenter på STM, vilket också innebär att man bör ha stora möjligheter att skicka ut studenter på kortare mobilitetsperioder. Vid Konstnärliga fakulteten pågår ett arbete att dra ned på antalet fristående kurser, varje program kommer istället ansvara för att sörja för att utbytesstudenter kan tas emot. Flera fakulteter har även praktikkurser där STM skulle kunna fungera för inresande studenter. Vid Naturvetenskapliga fakulteten ges exempelvis kortare praktikkurser redan i dagsläget. Den enskilda fakultet som i dagsläget arbetar mest med kortare mobilitetsmöjligheter för både in- och utresande studenter är Sahlgrenska akademin. Man omarbetar och anpassar t.ex existerande delkurser eller kortare kurser (både teoretiska och kliniska/ praktiska) till målgruppen inresande studenter. Varje program vid akademin har en lärare med ansvar för internationalisering och det är denna person som tillsammans med en internationell koordinator identifierar mobilitetsfönster inom programmet. Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten uppstår störst efterfrågan av kortare utbytesmöjligheter kring lärarstudenternas VFU. Internationella lärarutbildningspartners vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten är särskilt intresserade av skolpraktik för sina utresande studenter. Tre praktikkurser har skapats för detta ändamål. Det finns också intresse för att bygga upp samarbete kring två veckors praktik för in- och utresande studenter. Sahlgrenska akademin trycker på vikten av att det finns en aktiv dialog mellan den internationella handläggaren och akademiska företrädare för verksamheten. Trenden inom Sahlgrenska akademin är att deras studentmobilitet mer och mer kommer att fokusera på kortare utbyten. Eftersom STM kräver flexibla och till viss del anpassade lösningar krävs det att akademiska företrädare är djupt involverade i utbytesverksamheten och att det finns ett gott samarbete med partnerlärosätet. Sahlgrenska akademin på pekar också att om man planerar att öppna upp universitetsövergripande avtal krävs det bättre akademisk förankring, dvs förankring på kursnivå vid aktuell institution. Båda dessa synpunkter är dock gemensamma för all typ av mobilitet. Konstnärliga fakulteten arbetar för närvarande med en översyn av kurssystemet och arbetet med kortare mobilitetsperioder tas med in det utvecklingsarbetet. Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten har flertalet institutioner visat intresse för utveckling av gemensamma kurser/delar av kurser med internationella samarbetspartners. Man diskuterar även möjligheten att införa en praktikkurs. En utökning av antal inkommande studenter på VFU skulle först kräva en inventering av möjliga skolor och lärare som kan tänka sig ta emot. I dagsläget kan man endast ta emot 15 studenter per termin. 4 (6)

5 Sammanfattningsvis kan det sägas att de fakulteter som redan ger många fristående kurser eller program i modulsystem som dessutom är på engelska inte behöver genomföra några större förändringar för att kunna skicka ut eller ta emot studenter på STM. De fakulteter som har få kurser på engelska behöver utöka sitt engelska kursutbud, eller erbjuda kortare praktikkurser för att kunna ta emot studenter även för kortare mobilitetsperioder. Slutsatser och förutsättningar för möjliga vägar framåt Kortare mobilitetsperioder ses av flera fakulteter som en viktig ingrediens för att utveckla de internationella perspektiven i utbildningen och ge fler studenter möjlighet till deltagande i mobilitet. Forskarstuderande lyfts fram som en grupp som särskilt skulle gynnas av STM. De möjligheter och utmaningar som skrivs fram i PM:en är inte alltid unika för just kortare mobilitetsperioder, utan flertalet av dessa är även gällande för traditionell studentmobilitet. Det är dock tydligt att det finns en oro för att den extra arbetsbörda i form av administration det skulle innebära överskuggar utdelningen. Fakulteterna befarar att STM skulle innebära en ökad administration per student och att det kan vara svårt att möta kraven på bostad för inkommande studenter. Om nya kurser ska tas fram behövs även finansiering för detta. Av fakulteternas remissvar blir det tydligt att de utmaningar man ser kopplade till STM framförallt är kopplade till inresande studenter. Både tillgängliga platser för utbytesstudenter och bostadsfrågan är kopplade till inresande studenter. En ökad administration kan dock vara gällande även för utresande studenters deltagande i STM. Frågan är om fakulteternas fokusering på utmaningar kopplade till inresande och inte utresande studenter beror på att man inte upplever stora utmaningar för utresande studenter? Bifogad PM kan dock sägas ha en tonvikt på just inresande studenter och det kan förklara den beskrivna avsaknaden av stora upplevda hinder för utresande STM. Med tanken på skrivningarna i Vision 2020 samt skrivningarna i kommittédirektivet för ökad internationalisering är det relevant att utreda vad universitetet kan göra för att öka närvaron av internationella studenter på våra utbildningar samt att våra studenter deltar i mobilitet i större utsträckning än vad som sker idag. Det är inte omöjligt att tänka sig att utredaren kan begära in svar från svenska lärosäten kring hur de aktivt arbetar för ökad internationalisering och för att fler svenska studenter ska delta i mobilitet. Om vi ser till obalansen mellan utresande och inkommande utbytesstudenter så finns det också här ett intresse av att få fler studenter att delta i mobilitet. Det hade därmed varit relevant att identifiera studentgrupper vid GU som i dagsläget är underrepresenterade i mobilitet för att också kunna tillgodose ett breddat deltagande i mobilitetsprogrammen. Remissvaren identifierar tydligt vilka fakulteter och utbildningsprogram som redan arbetar aktivt med kortare mobilitetsprogram och vilka som tidigare inte kommit i kontakt med frågan, men som genom remissen uppmärksammats på mobilitetsformen. Detta är en bra utgångspunkt för att arbeta vidare med frågan. Det hade därför varit relevant att utreda frågan kring STM vidare. Man behöver titta på vilka utbildningsprogram som erbjuder kortare mobilitetsperioder till sina partneruniversitet och se om det finns goda exempel och lärdomar att sprida inom universitetet för att kunna ta emot fler inresande studenter och vilken typ av kortare mobilitet som efterfrågas av partners. Gällande utresande studenter bör man göra en genomlysning av GU:s mobilitet för att se vilka studenter som i dagsläget deltar i mobilitet och därefter kartlägga vilka insatser som görs inom respektive utbildningsprogram för att möta dessa hinder. Studenterna skulle också behöva tillfrågas kring intresset för kortare mobilitet, både studier och praktik. Därefter får man identifiera vilket stöd och utökade administrativa åtgärder som hade krävts för att fler fakulteter och institutioner skulle kunna använda sig av kortare mobilitetsutbyten. 5 (6)

6 Föreslagna åtgärder Ta fram en checklista/lista med goda exempel för hur de fakulteter/institutioner/utbildningar som redan arbetar med kortare mobilitetsprogram hanterar detta. Både för inresande samt utresande studenter. Sammanställ vilka fakulteter/institutioner och utbildningar som redan arbetar med att ta emot studenter på kortare mobilitetsperioder via speciellt anpassade erbjudanden till vissa partneruniversitet. Ta fram rättvisande statistisk över studentmobiliteten vid GU och se till att dessa mätningar görs kontinuerligt. Analysera vilka studentgrupper det är som i dagsläget deltar i mobilitet. Analysera varför underrepresenterade grupper inte deltar i mobilitet, vad hindren består i och vad universitetet kan göra för att undanröja dessa. Titta på vilka möjligheter studenterna har till tillgodoräknande av utlandserfarenheter inom olika utbildningar. Undersöka intresset för utlandserfarenheter bland GU:s studenter, hur kan detta mätas systematiskt och kontinuerligt? Titta på hur stödprocesser, bostadstillgång mm kan anpassas till kortare mobilitetsutbyten. Arbetet med short term mobility bör även fortsatt avrapporteras i utbildningsnämnden. Vid nämndens möte i november 2017 bör en delrapport och aktuell lägesbeskrivning kunna presenteras. Enligt uppdrag, Karolina Catoni 6 (6)