med plattan räcker det med ett verktyg En kvalitativ studie om läsning av skönlitteratur på pekplattor i skolan

Transkript

1 med plattan räcker det med ett verktyg En kvalitativ studie om läsning av skönlitteratur på pekplattor i skolan Marie Håkans Kandidatavhandling i pedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi 2012

2 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund till val av ämne E-böcker och pekplattor Två multimodala verktyg Definition av centrala begrepp En textbaserad undervisning E-boken som verktyg för undervisning Med elever som mottagare Med pekplattan som stöd för inlärning Aktiv och passiv läsning Projektet vid Vasa övningsskola Metod Syfte och forskningsfrågor Forskningsansats och metod Val av respondenter och undersökningens genomförande Analys och bearbetning av insamlat material Etik, tillförlitlighet och trovärdighet Resultatredovisning Pekplattan som läsverktyg Pekplattor i skolan en utmaning eller tillgång Utmaningar och tillgångar för läraren Utmaningar och tillgångar för eleven Framtidsutsikter Sammanfattande diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Avslutande reflektioner och förslag på vidare forskning Litteraturförteckning... 31

3 1 Inledning och bakgrund till val av ämne I läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen (2004) sägs det att elever genom litteraturläsning lär sig tänka logiskt, se sammanhang och att de genom bildmedier kan få förståelse för andra kulturer (Utbildningsstyrelsen, 2004, s.44). Modersmål och litteratur är ett brett läroämne som via läsning och text förankras i alla skolämnen. Det ger en möjlighet att också arbeta med ett brett urval av texter och elever bör ges en chans att möta allt från handskrivna och tryckta texter, till grafiska och elektroniska texter. Läroämnet modersmål och litteratur bygger på ett vidgat textbegrepp och det är lärarens uppgift att ge eleverna de verktyg som krävs för att få en så bred ämneskunskap som möjligt. Böcker är ett naturligt inslag i klassrummen och har så varit sedan urminnes tider. Bokstäver och text är en förutsättning för att läsutveckling ska ske och ett hjälpmedel för att ta del av kunskap inom alla skolämnen. I takt med att samhället förändras, förändras även skolan. Nya forskningsrön publiceras, arbetsmetoder revideras och nya läromedel utkommer. Spår av den digitala utvecklingen syns i form av datorer i klassrummen och textskapande på datorn. Men böckerna, de ser likadana ut. Ända tills nu, när e-böckerna kommit ut på marknaden, trängt undan de dammiga boksamlingarna och nästlat sig in i klassrummen. Ett av läroplanens grundläggande temaområden behandlar människan och teknologin. Temaområdets syfte är att eleverna ska få en förståelse för människans förhållande till teknik och vad tekniken har för betydelse i vardagslivet. Som centrala mål nämns att eleven ska lära sig använda informationsteknisk apparatur på ett ansvarsfullt sätt och att de även ska lära sig ta ställning till teknologiska val och fundera på hur framtidens teknologiska samhälle kan se ut (Utbildningsstyrelsen, 2004, s. 41). Vid Pedagogiska fakulteten har man under hösten 2011 inlett projektet Pekplattans Pedagogiska Potential (lärmiljöer och internationalisering, 2011). Projektets mål är att undersöka vad pekplattor kan tillföra undervisningen. Under hösten har en grupp med åttondeklassister och en grupp med sjundeklassister läst romanen Underfors 1

4 (Turtschaninoff, 2010) på pekplatta och samtidigt gjort uppgifter och bloggat om sin läsning. Detta projekt belyser att pekplattor är ett aktuellt tema. Att ta in e-böcker, som läses på läsplattor eller pekplattor, är ett sätt att kombinera ny teknik med gamla traditioner. En e-bok är i sig inget revolutionerande, det handlar om en författare, en text och en mottagare. Det är de arbetssätt e-boken kan erbjuda mottagaren som är det intressanta. Jag har valt detta tema eftersom det binder samman två av mina största intressen, läsning och digitala hjälpmedel. Till en början var jag skeptisk till att läsa böcker på läsplatta eller pekplatta eftersom jag ansåg att det tog bort mycket av själva läsupplevelsen. Att vända sidor, att känna doften av papper, att första gången öppna en helt ny bok så att det knakar i pärmarna och att återse en gammal bok med bekanta illustrationer och gulnade sidor. Mitt första möte med en läsplatta var inte så övertygande. Det var en mörkgrå variant som visade texten enbart i svartvitt och saknade internetuppkoppling. Utseendemässigt var jag inte imponerad men den hade sina fördelar. Jag kunde exempelvis hålla i läsplattan med en hand och samtidigt göra andra saker. Praktiskt, men inte revolutionerande med tanke på undervisning. Så mötte jag en glänsande pekplatta med en tilltalande design, bilder, internet och oändliga möjligheter till multimodal läsning. Jag var såld och det är denna upplevelse jag vill att elever ska få. Jag vill att de som aldrig frivilligt öppnar en bok ska få en chans till ett nytt möte med text. Att de som läser allt de kommer över ska se fördelen med att samla många böcker på liten yta och slutligen att alla elever ska känna tjusningen med att vända blad på en skärm. Jag vill att pekplattor och e-böcker blir ett naturligt inslag i de finlandssvenska klassrummen. Syftet med denna studie är att ur en IT-pedagogs och ur en läromedelsutvecklares synvinkel undersöka hur pekplattan fungerar som läsverktyg och vad detta verktyg kan tillföra undervisningen. Jag anser att skolan och eleverna bör ges en möjlighet att ta del av de tekniska verktyg som kan användas i undervisningen. I klassrummen spelar böckerna en stor roll och jag är därför intresserad av att se om e-boken har någon chans att konkurrera med traditionell skönlitteratur. Mina forskningsfrågor är följande: 1. Hur fungerar pekplattan som läsverktyg? 2. Vilka för- och nackdelar kan finnas med att arbeta med pekplattor i klassrummet? 2

5 3. Hur ser pekplattans och e-bokens framtid ut inom skolvärlden? I avhandlingens inledande kapitel tas olika teorier kring ett multimodalt arbete upp. Även teori om läsning av e-böcker presenteras samt olika forskares syn på hur e-boken och pekplattan kan stöda elevers inlärning. För att gå djupare in på e-bokens påverkan på elevers läsande redogörs det för hur läsning av skönlitterär text på pekplatta kan stöda elever i att läsa aktivt och hur man på detta sätt kan skapa en dialog med texten. Det litteraturprojekt som stått som inspiration för undersökningen gås även närmare in på. I avhandlingens metoddel redogörs för val av forskningsansats och metod samt undersökningens genomförande. I detta kapitel presenteras även hur det insamlade materialet analyserats och bearbetats. I det därpå följande kapitlet tas de resultat som framkommit, upp och presenteras i förhållande till tidigare teori. Avhandlingens avslutande kapitel innehåller en sammanfattande diskussion gällande metod och resultat samt förslag på vidare forskning inom det aktuella området. 3

6 2 E-böcker och pekplattor Två multimodala verktyg I detta kapitel har jag valt att ta upp och definiera centrala begrepp som jag använder mig av i avhandlingen. Att skriva en avhandling rörande teknik som är aktuell idag, gör att texten redan imorgon kan vara föråldrad. Jag har därför valt att redogöra för vad jag i denna text avser med begrepp som pekplatta och e-bok. Inom detta kapitel kommer jag även att presentera olika teorier om hur man i skolan kan arbeta med text samt ta upp det vidgade textbegreppet. 2.1 Definition av centrala begrepp Enligt Nationalencyklopedin är en e-bok en bok i elektronisk form som kan läsas på en vanlig dator, handdator, mobiltelefon eller specialanpassad e-bokläsare (s.k. läsplatta). Böckerna kan man ladda in som filer och dessa filer finns att laddas ner från nätet. Det finns ett stort antal kostnadsfria e-böcker och då handlar det främst om äldre verk som upphovsrätten gått ut på. Nya böcker kan man köpa från nätbokhandlares webbsidor, från bokförlag eller låna på biblioteket. För att få ut det mesta av en e-bok är det bra att använda sig av en speciell e-boksläsare. En sådan kan exempelvis vara en läsplatta eller en pekplatta. Dessa har funktioner som gör det möjligt att exempelvis göra sökningar i texten, ändra textens storlek, stryka under text och göra egna anteckningar i texten, samt en möjlighet att få texten uppläst via en ljudfunktion. ( Helmersson, 2011) Det finns vissa skillnader mellan en läsplatta och en pekplatta. En läsplatta är huvudsakligen utformad för att läsa text på medan möjligheten att läsa böcker endast är en del av pekplattans funktioner. På en pekplatta är det även möjligt att surfa på internet, skriva text, redigera bilder, se på film och utföra andra aktiviteter, som på en dator. Det finns även andra tekniska skillnader mellan verktygen och en av dem är skärmen. Läsplattornas skärm består av elektroniskt papper medan pekplattans skärm är bakgrundsbelyst. Detta betyder att du kan läsa text på en läsplatta även i starkt solsken och 4

7 att läsplattan är mer energisnål än pekplattan. ( Helmersson, 2011.) I denna avhandling refererar jag till en pekplatta av typen ipad En textbaserad undervisning I läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen i Finland år 2004 står det att elever genom litteraturläsning ska lära sig tänka logiskt och se sammanhang samt att de genom bildmedier kan få förståelse för andra kulturer. Modersmål och litteratur är ett brett läroämne som via läsning och text förankras i alla skolämnen. Den breda grunden ger läraren en möjlighet att också arbeta med ett brett urval av texter och elever bör ges en chans att möta allt från handskrivna och tryckta texter, till grafiska och elektroniska texter. Förutom att ge eleverna ett rikt urval av skrivna och talade ord ska läraren även ta in medier, ljud, bild och kroppsspråk och av dessa skapa så mångsidiga helheter som möjligt. (Utbildningsstyrelsen, 2004, s. 44.) För att arbeta med och undervisa om text bör man tänka på att text inte bara är sammanfogade bokstäver, utan att också det sammanhang som texten presenteras i ska tas i beaktande. Text är också de erfarenheter som läsaren besitter samt de förväntningar läsaren har på en text (Holmgren, Ladvelin, Skjäl & Bernas, 2010, s. 30). Med dessa grunder kan läraren sedan arbeta enligt ett vidgat textbegrepp (Utbildningsstyrelsen, 2004, s.44). Generellt sett kan man sammanfatta det vidgade textbegreppet i fem punkter. Ett vidgat textbegrepp utmanar en syn på språket i sig som ensam bärare av mening och sammanhang. Det utmanar även föreställningar om stabilitet och struktur. Vanligtvis kan en texts struktur definieras utifrån bestämda kriterier, som exempelvis textbindning men enligt ett vidgat textbegrepp är dessa definitioner inte tillräckliga. Vidgade textbegrepp definierar även text enligt dess kontext, det vill säga i vilket sammanhang texten kan sättas i praktiken. Den femte punkten är till viss del en sammanfattning av de fyra övriga. Punktens innebörd är att ett vidgat textbegrepp kan leda till att fokus läggs på verksamheten kring texten, i stället för på texten i sig. (Karlsson, 2007, s. 25.) 5

8 Det vidgade textbegreppet är inget nytt fenomen utan grunden kan hittas i modersmålsämnet. Ämnet modersmål och litteratur består av flera områden och innehåller förutom språkstudier och litteraturstudier även kulturstudier och mediestudier. Utöver detta ska studier i modersmål och litteratur även ge elever grundläggande färdigheter och träning för att kunna läsa och skriva, kommunicera muntligt, analysera och reflektera samt uttrycka sig via olika medier (Oker-Blom, 2010, s. 14). Av detta kan slutsatsen dras att ämnet modersmål och litteratur är ett brett läroämne. Dock ser inte verkligheten riktigt likadan ut som läroplansgrunderna. En traditionell indelning i språk och litteratur hänger i många fall kvar. En indelning som härstammar från en 1800-talsidé om att modersmålsämnet bör bidra till att forma människan och nationen (Oker-Blom, 2010, s. 17). Forskare menar att istället för att koncentrera sig på denna indelning, borde elever också få ta del av och samtala om narrativa verksamheter som datorspel, chattande, bloggskrivande och annan nätbaserad kommunikation som är en naturlig del av ungas vardag (Liberg, 2005, s. 31). Ämnet modersmål och litteratur är ett livskunskapsämne, vilket omfattar att läraren bör ta i beaktande det liv och den vardag som eleverna lever i nu och inte undervisa enligt hur livet såg ut på 1960 talet. Läraren bör uppmärksamma den populärkultur som eleverna är vana vid och använda detta som ett sätt att nå ut till de unga (Holmgren, m.fl. 2010, s. 29). 6

9 3 E-boken som verktyg för undervisning I detta kapitel har jag valt att koncentrera mig på vad läsning av skönlitterära e-böcker på pekplattor kan tillföra en undervisningssituation. Jag ser även på vilka möjliga nackdelar en sådan form av arbetsmetod medföra undervisningen. Jag kommer även att ta upp aspekter som läraren bör tänka på samt se på hur e-boken direkt kan stöda elever i en inlärningssituation. 3.1 Med elever som mottagare I den finländska undersökningen, Lasten mediabarometeri 2011, gjord av sällskapet för mediefostran framkom resultat att 79 % av ungdomar mellan sju och elva år använder internet på fritiden. Av alla deltagare använder 40 % internet dagligen eller nästan varje dag (Lasten mediabarometeri, 2012, s. 23) När lärare och forskare funderar på att vidga textbegreppet bör de vara medvetna om att unga i dag är vana medieanvändare och att en kombination av olika medier inte är någon nyhet för dem (Larson, 2008, s. 129, Larson 2010, s. 16). Unga använder digitala verktyg regelbundet för att läsa och skriva, både offline och i realtid online (Larson, 2008, s. 121). De texter som barn och unga möter på internet består i regel av flera byggstenar, såsom ljud, bild och skrift (Björkvall & Engblom, 2007, s. 94). Texterna är ofta korta och samspelar med bilder, exempelvis bloggar och chattexter (Liberg, Geijerstam & Wiksten Folkeryd, 2010, s. 73). Detta medför att de texter som elever läser och skriver på nätet är mer multimodala än traditionellt monomodala (Björkvall & Engblom, 2007, s. 94). Att elevernas medieanvändning ökar betyder även att lärare bör fundera över sin roll som handledare. Alla elever har rätt till en lärare som är utbildad inom det område han eller hon undervisar. Eftersom den digitala utvecklingen är snabb kan det dock uppstå situationer där det är eleverna som undervisar läraren, och inte tvärtom (Larson, 2008, s. 129). Den snabba utvecklingen leder även till att modersmålslärare bör anpassa sin undervisning efter det kulturella landskap som eleverna lever i (Oker-Blom, 2010, s. 18). En multimodal medieundervisning bör, enligt allt fler lärare, vara tyngdpunkten i ämnet modersmål och 7

10 litteratur (Frydenberg, 2007, s. 22). För att få ut det mesta av digitala medier krävs det att också eleverna har digital kompetens. Digital kompetens bygger på att man kan utnyttja de kommunikativa medel som finns för digital läsning och skrivning och med hjälp av dessa få kunskap och kulturella upplevelser (Iversen Kulbrandstad, 2006, s ). Vid en första anblick kan en e-boktext dock se ut som vilken annan text som helst, eftersom tillverkarna av e-boksläsare har strävat efter att ge texten ett så verklighetstroget uttryck som möjligt (Larson, 2010, s. 16). En skillnad mellan papperstext och digital text är exempelvis att det går att röra sig i en digital text genom att klicka på länkar. Länkarna sammanfogar flera olika texter och läsaren kan enkelt navigera mellan texter och på så vis skapa sin egen text (Holmgren, m.fl. 2010, s. 33). Interaktionen mellan text och läsare blir djupare när läsaren har en större möjlighet att engagera sig i läsningen och samtidigt är tvungen att tolka textens innehåll (Larson, 2010, s. 16). Att en text innehåller många olika delar och vägar ut ur texten uppfattas dock av vissa som en fara för elevernas förmåga att leva sig in i texten (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001, s. 23). Genom att textmaterialet ändras och nya plattformer för undervisningsmaterial skapas sker även en förändring inom den grundläggande läsundervisningen. Forskare talar för att begreppet läskunnighet borde ersättas med det bredare begreppet läsfärdighet. Det handlar inte längre om att endast avkoda text, utan också om att besitta färdigheter för att tolka och förstå texten. (Thorson, 2009, s. 89.) För att elevernas läsfärdighet ska utvecklas är det viktigt att läraren hjälper eleverna bli medvetna om sitt läsande. Detta kan ske genom att läraren ställer sig själv frågor gällande vilka texter och på vilka sätt eleverna ska läsa, för att de ska kunna fördjupa sin läsfärdighet (Liberg, m.fl., 2010, s. 73). Läsning av e-böcker på pekplattor i skolan erbjuder även ett flertal nya möjligheter för individuell respons och personliga samtal mellan lärare och elev. Läraren kan snabbt och kort kommentera elevers arbetsuppgifter i ett format som är känt för eleverna. En klass kan även uppehålla en så kallad klassblogg där de kan diskutera och kommentera varandras texter och uppgifter. En blogg kan fungera som en direktlänk mellan traditionell text och hypertext eftersom eleverna kan lägga in länkar, videoklipp, musik och kommentarer relaterat till texten. Pekplattan gör att detta arbete blir smidigt eftersom text, uppgifter och blogg finns samlat på samma plats. (Larson, 2008, s. 124.) 8

11 Att använda digitala verktyg för läsning utvidgar kontakten och kommunikationen mellan text och läsare. Att läsaren i vissa fall kan gå in i texten och ändra den gör att relationen mellan författare och läsare förnyas och förändras (Larson, 2009, s. 16). 3.2 Med pekplattan som stöd för inlärning Karen Fasimpaur presenterar i artikeln E-Books in Schools (2004) olika sätt som pekplattors och e-böckers funktioner kan användas i lärsituationer. Många läsplattor har en inbyggd ordlista, vilken elever kan använda för att snabbt slå upp obekanta ord (Fasimpaur, 2004, s. 12). Med hjälp av denna kan tröskeln till att fråga läraren eller att gå till bokhyllan och slå upp obekanta ord sänkas. Att ändra storlek på texten kan ses som en obetydlig detalj, men är av stor vikt för läsaren. För personer med nedsatt syn är möjligheten att få större textstorlek en chans att obehindrat kunna läsa samma typ av bok som sina klasskamrater (Fasimpaur, 2004, s. 12). Studier visar även att denna funktion motiverar eleverna till läsning eftersom en större textstorlek ger en känsla av att sidan innehåller färre ord, och att det då känns som att läsningen går snabbare framåt (Larson, 2010, s. 20). Forskaren menar även att elever finner e-böcker mer motiverande eftersom e- böcker är något nytt, och känns mer spännande än de traditionella böckerna (Fasimpaur, 2004, s. 12). För yngre barn som inte har en helt utvecklad finmotorik kan även en pekplatta fungera som ett bra stöd. En pekplatta styrs med fingrarna och kan på så vis vara lättare att manövrera än den traditionella pennan (Folker-Aschan, 2012 ) E-böcker kan även användas för att individualisera undervisningen enligt elevers olika inlärningsstilar. De flesta verktyg för att läsa e-böcker erbjuder en funktion som möjliggör att läsaren kan få texten uppläst. Denna funktion kan vara till stor hjälp för elever med en auditiv inlärningsstil, samt direkt stöda elever med nedsatt syn. Elever som är rörelsehindrade kan ha svårt att hålla i en bok och svänga blad. En läsplatta kan hållas i en hand eller enkelt placeras på en bekväm nivå och på så vis underlätta läsningen. (Blanck, 2010.) Läsning av e-böcker kan även stöda elevers läsförståelseförmåga samt utveckla 9

12 deras estetiska förmåga (Larson, 2010, s. 15). Pekplattans och e-bokens stora mångsidighet är en fördel för undervisningen och något som erbjuder nya undervisningsmetoder. I dag fokuserar man starkt på en individualiserad undervisning och pekplattan kan fungera som ett stort stöd både för lärare och för elever (Larson, 2010, s. 21). Ett flertal forskare hävdar att barn automatiskt uppfattar undervisningen som roligare och mer effektiv när de får möjlighet att använda digitala verktyg i skolan (Alexandersson, m.fl., 2001, s. 102). Exempelvis inom ramarna för projektet Intelligent på tangent undersöktes elevers skrivglädje och resultatet blev då att den grupp elever som främst använt datorn som skrivverktyg upplevde skrivandet mer glädjefyllt och motiverat, jämfört med den kontrollgrupp som använt penna och papper för att utföra samma skrivuppgifter (Gädda & Åbacka, 2010,s. 104). Studier visar att en läsupplevelse påverkas av fler faktorer än text och läsare. Även yttre omständigheter, som miljö och vilken kroppsställning läsaren har spelar en viktig roll för läsupplevelsen. (Larson, 2007, s. 76.) Att använda pekplattan som läsverktyg kan dock medföra problem för en del elever. En bok innehåller endast text medan en pekplatta även erbjuder möjligheter att exempelvis surfa på internet och lyssna på musik. I de flesta fall är detta en fördel men för elever med koncentrationssvårigheter eller för de som är vana vid att göra flera saker samtidigt när de använder en dator kan det vara svårt att koncentrera sig endast på att läsa, och vara tvungen att stänga ut de andra funktionerna. (Larson, 2008, s. 123) Aktiv och passiv läsning Läsning kan beskrivas som ett möte mellan text och läsare (Lundberg & Herrlin, 2003) För att detta möte ska lyckas och ge läsaren förståelse behöver läsaren ha de verktyg som krävs för att läsa aktivt (Reichenberg, 2006, s. 214). Om eleven inte har tillräckliga kunskaper om aktiv läsning blir läsningen ytlig och passiv. Att läsning blir passiv kan också bero på att läsaren inte har automatiserat sin läsning. I sådana fall läggs all koncentration på själva avkodningen, i stället för på att tolka texten (Lundberg & Herrlin, 2003) Passiv läsning beror inte bara på lästeknik utan kan även bero på att läsaren inte ger sig själv tillräckligt 10

13 med utmaning. Istället för att höja svårighetsgrad på de texter som läses, stannar eleven på sin egen komfortnivå. Denna metod gör att läsförmågan inte utvecklas. I motsats till de passiva läsarna finns de läsare som hittat verktygen och lärt sig läsa aktivt. Dessa läsare känner till och har skapat sig strategier för sin läsning, vilka möjliggör läsning på en djupare nivå. När aktiva läsare möter en okänd text är läsarna medvetna om att de är tvungna att anstränga sig för att förstå texten. De inleder med att skapa sig en helhetsbild av texten, för att sedan kunna plocka ut det viktiga, göra understrykningar eller anteckna det som är väsentligt. En aktiv läsare känner igen olika textgenrer och kan snabbt tolka en text samt skapa förutsägelser om vad som ska ske i texten. Denna förmåga beror delvis på att aktiva läsare kan läsa mellan raderna och fylla i de tomrum som finns i texten. Tomrummen fylls med ledtrådar som fåtts från texten och blandas med egna erfarenheter och de kunskaper läsaren har om författaren och texten överlag. På detta sätt kan läsaren gissa sig till vad författaren menar, i stället för att låta det gå förbi (Reichenberg, 2006, s. 220). Ett annat kännetecken för aktiv läsning är att avståndet mellan läsare och författare är kortare, än vid passiv läsning. Passiva läsare ser ofta författaren som en auktoritet, medan aktiva läsare kan ifrågasätta och kritisera textskaparen. (Reichenberg, 2006, s. 219.) För att elever ska bli aktiva läsare behöver de träning. Denna träning kan ske i form av boksamtal. Boksamtal kan läggas upp så att eleverna inledningsvis talar om vad de gillar respektive ogillar med en läst bok samt vad läsarna undrar över eller vill ifrågasätta. Ytterligare tas det upp vilka intertextuella kopplingarna läsarna kan göra till andra tidigare kända verk, och slutligen noteras sådant som för läsarna är återkommande, ett slags mönster. (Brink, 2006, s. 246.) 3.3 Projektet vid Vasa övningsskola Litteraturprojektet Underfors, en del av projektet Pekplattans Pedagogiska Potential, genomfördes vid Vasa övningsskola under hösten Under denna del av projektet deltog en grupp med sjundeklassister och en grupp med åttondeklassister. Grupperna fick i uppgift att på pekplattor läsa ungdomsromanen Underfors, skriven av Maria Turtschaninoff (2010). De pekplattor som användes var av typen ipad 2, en modell som 11

14 kan användas både som surfplatta och läsplatta och som också erbjuder användaren möjligheter att fotografera. Projektets syfte var att undersöka vilket mervärde pekplattan kan ge undervisningen. (Heilä-Ylikallio, 2012, s. 9.) Litteraturprojektet Underfors föregicks av att en grupp studerande läste ungdomsromanen på läsplattor och gav sina åsikter om hur de upplevde läsning på läsplatta. Till denna studie användes en typ av läsplattor som saknar internetuppkoppling och som har en skärm som varken är bakgrundsbelyst eller visar färger. Studerandegruppen gav idéer om hur läsplattan kunde användas i undervisningen samt vilka förbättringar som borde göras för att skapa en så god läsupplevelse som möjligt. I detta skede framkom bland annat att läsverktyget behöver innehålla internet för att tillföra så mycket arbetsmöjligheter som möjligt (Heilä-Ylikallio, 2012, s. 3). De lärare som skulle leda projektlektionerna fick även tid att planera och sätta sig in i pekplattans möjligheter (Heilä-Ylikallio, 2012, s. 5). Till detta projekt hade man 25 pekplattor till förfogande. De två elevgrupperna delade på dessa och fick använda pekplattorna under projektlektionerna, men inte låna hem dem. För att lösa behovet av hemlån fanns även en uppsättning böcker i pappersformat. Förutom att läsa boken Underfors i e-boksformat fick eleverna också i uppgift att lösa arbetsuppgifter och skriva blogg om sitt läsande. Arbetsuppgifterna utformades av gruppernas lärare i modersmål och litteratur. Uppgifterna behandlade olika temaområden och var indelade enligt kategorierna väktaren, jägaren och skattjakten. (Heilä-Ylikallio, 2012, s. 8.) Väktaruppgifterna tar i huvudsak upp genrebedömning, karaktärer och miljö, det vill säga delar av den traditionella romananalysen. Dock uppmanas eleverna även till att gå utanför texten till andra källor samt till att diskutera svaren med varandra. Jägaruppgifternas huvudområde är den blogg som eleverna skriver vid sidan av läsningen. Eleverna får i uppgift att blogga om tankar som uppstår vid läsningen men även att exempelvis fotografera i relation till berättelsen samt att reflektera över karaktärernas känslor och personligheter. Inom skattjakten ska eleverna koncentrera sig på ord och dess betydelse och exempelvis förklara slanguttryck eller tolka uttrycks betydelse. (Heilä-Ylikallio, 2012, s. 8.) Tillsammans stöder dessa uppgiftstyper elevernas väg till en avancerad läsförståelse (Heilä-Ylikallio, 2012, s. 9.) 12

15 4 Metod I detta kapitel presenteras mitt val av metod till undersökningen. Jag kommer även att presentera hur undersökningen genomförts, samt hur insamlade data har analyserats. Slutligen redogörs för hur undersökningens tillförlitlighet och trovärdighet säkrats samt vilka etiska överväganden som gjorts under undersökningens gång. 4.1 Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna studie är att ur en IT-pedagogs och en läromedelsutvecklares synvinkel undersöka hur pekplattan fungerar som läsverktyg och vad detta verktyg kan tillföra undervisningen Mina forskningsfrågor är följande. 1. Hur fungerar pekplattan som läsverktyg? 2. Vilka fördelar och nackdelar kan finnas med att arbeta med pekplattor i klassrummet? 3. Hur ser pekplattans och e-bokens framtid ut inom skolvärlden? 4.2 Forskningsansats och metod Denna avhandling är en kvalitativ fenomenografisk studie. Kännetecknande för en kvalitativ undersökning är att forskaren försöker förstå fenomen i sin omvärld och genom en analys av dessa skapa sig en helhetsbild av ett område och beskriva det. En kvalitativ undersökning är dock mera än en beskrivning av ett område, det är en helhetstolkning (Lantz, 2007, s. 99). Syftet med en fenomenografisk studie är att beskriva hur olika fenomen i omvärlden uppfattas av andra människor (Eklund, 2011, s. 12). Som metod har jag valt att göra en empirisk undersökning i form av intervju. En intervju i en kvalitativ forskning kan beskrivas som det medel som hjälper forskaren upptäcka 13

16 mönster, egenskaper och innebörd i sin forskning (Svensson, 1996, s. 54). En kvalitativ intervju är icke-standardiserad, vilket innebär att forskaren från början inte kan vara medveten om vilka frågor som är extra viktiga. I stället bör forskaren vara beredd på att känna av en situation och vidareutveckla sina frågor beroende på respondentens svar (Svensson, 1996, s. 56). Det personliga samspelet i en intervju inverkar på respondenten och det material och den kunskap som intervjun frambringar kan hjälpa forskaren att förstå en människas situation (Kvale, 1997, s. 104). För att få svar på sina forskningsfrågor är det bra att koppla flera intervjufrågor till en forskningsfråga. På detta vis kan den som leder intervjun få flera synvinklar på ett område och ett mer varierat och rikligt material till sin forskning. Det är dock viktigt att inte fästa sig allt för mycket vid vilken intervjufråga som är kopplad till vilken forskningsfråga. En intervjufråga kan ge svar till flera forskningsfrågor.(kvale, 1997, s. 147) Inför min forskningsintervju hade jag utformat ett intervjuunderlag men använde det endast som grund. Jag försökte i stället känna av situationen och vidareutveckla mina frågor, beroende på respondenternas svar. En forskningsintervju kan beskrivas som ett samtal mellan två personer med olika och inte jämställda roller (Lantz, 2007,s. 10). De två personerna innehar dock ett ömsesidigt intresse och kan genom dialog utbyta tankar för att utveckla kunskap och förståelse (Kvale, 1997, s. 117). För att skapa en så god dialog som möjligt är det viktigt att den som intervjuar skapar en god kontakt till sin respondent. För att respondenten ska känna sig säker att fritt berätta om sina upplevelser och känslor bör han eller hon känna sig trygg i intervjusituationen. Det är viktigt att respondenten i förväg fått information om syftet med intervjun och hur intervjun kommer att användas i framtiden. (Kvale, 1997, s. 120) För att uppnå detta informerade jag respondenterna i god tid inför intervjusituationen och erhöll även ett informerat samtycke av respektive respondent. För att en intervju ska fungera som datainsamlingsmetod bör datainsamlingen kunna granskas kritiskt. Ett sätt att granska datainsamlingen är att tänka på om intervjuaren ställt tillräckligt med frågor och fått ett tillräckligt mångsidigt material att arbeta med och om det insamlade materialet speglar respondentens uppfattning av det aktuella ämnet. (Lantz, 2007, s. 9.) Att veta om det insamlade materialet var tillräckligt var svårt att bestämma. Eftersom respondenterna arbetar inom olika områden kunde jag inte ställa samma frågor 14

17 till dem båda, utan försökte ta upp liknande temaområden, för att få ett så jämnt material som möjligt. 4.3 Val av respondenter och undersökningens genomförande För att få inspiration till min undersökning observerade jag en lektion i modersmål och litteratur vid Vasa övningsskola. Lektionen var en del av litteraturprojektet Underfors och det var under denna lektion som eleverna första gången fick bekanta sig med pekplattorna och de uppgifter de skulle utföra under projektets gång. Mitt mål med observationen var att se vilket undersökningsområde jag ville rikta in mig på, och vilket syftet för min undersökning skulle vara. Eftersom man inom projektet planerat intervjuer med de deltagande lärarna, valde jag att gå lite utanför klassrummet och intervjua en IT-pedagog och en person som arbetar med digitala läromedel. För att underlätta redovisningen av mina resultat har jag valt att benämna respondenterna som män, men av konfidentiella skäl avslöjar jag inte deras kön. Jag har även fingerat respondenternas namn och valt att kalla IT-pedagogen för Petter och han som arbetar med digitala läromedel för Johan. Jag valde att kontakta mina möjliga respondenter via e-post. I mejlet beskrev jag i korthet vad min undersökning går ut på samt hur intervjusituationen skulle gå till. Jag redogjorde för att intervjun skulle bandas men att det var endast jag som skulle ta del av materialet. Jag beskrev även syftet för min avhandling och hur respondentens svar skulle komma till uttryck i avhandlingen. Detta gjorde jag för att respondenten skulle känna sig förberedd och trygg i intervjusituationen. Jag fick genast jakande svar på mina två förfrågningar och meddelade då att jag återkommer med mera uppgifter om tidpunkt och plats för intervju. Inför intervjuerna formulerade jag ett antal intervjufrågor och planerade i vilken ordning frågorna skulles ställas, för att samtalet skulle flyta på så bra som möjligt. Jag valde dock att inte meddela de två respondenterna mina direkta intervjufrågor i förväg, eftersom jag ville ha så raka 15

18 svar som möjligt. På detta vis gav jag respondenterna en chans att med egna ord återge sina personliga tankar om ämnet. De båda forskningsintervjuerna genomfördes vid respektive respondents arbetsplats och en bandspelare användes för att spela in samtalen. Att använda sig av en bandspelare vid en intervjusituation är bra för att intervjuaren då kan ge intervjupersonen all sin uppmärksamhet utan att behöva tänka på att registrera eller anteckna respondentens svar (Kvale, 1997, s. 147). En nackdel med att använda bandspelare jämfört med en videobandspelare är att en bild av de deltagandes kroppsspråk och ansiktsuttryck uteblir vid användning av en bandspelare (Kvale, 1997, s. 147). 4.4 Analys och bearbetning av insamlat material Efter att ha överfört det inspelade materialet till datorn transkriberade jag intervjusamtalen till text för att enklare kunna analysera materialet. Som analysmetod har jag valt att använda meningskoncentrering. Meningskoncentrering innebär att man komprimerar respondenternas uttalanden till kortare utsagor och formulerar om huvudinnebörden i det sagda, till endast några få ord (Kvale, 1997,s.174). För att få så innehållsrika delar som möjligt är det viktigt att under intervjun försöka få djupa och detaljerade svar (Kvale, 1997, s.175). En analys enligt meningskoncentrering kan utföras enligt fem olika steg. Först läser forskaren igenom hela intervjumaterialet och försöker skapa sig en helhetsbild av det. Det andra steget utgörs av att man försöker hitta de olika delar, eller meningsenheter som speciellt uttrycks av respondenten. Inom det tredje steget formulerar forskaren det tema som dominerar dessa meningsenheter och tematiserar sedan respondentens utsagor enligt dessa teman. Inom detta steg är det viktigt att som forskare vara fördomsfri och försöka tolka utsagorna ur respondentens synvinkel. Inom det fjärde steget ställer forskaren frågor till de olika meningsenheterna. Frågorna bör vara formulerade utifrån undersökningens syfte. Det femte och sista steget är det steg där hela intervjuns centrala teman knyts samman i en deskriptiv utsaga. (Kvale, 1997, s. 177.) 16

19 4.5 Etik, tillförlitlighet och trovärdighet Inför en kvalitativ forskningsintervju finns det ett antal etiska överväganden som forskaren bör tänka på inom varje steg av undersökningsprocessen. Innan undersökningen genomförs ska man tänka igenom intervjuns syfte, om syftet endast är vetenskapligt eller om undersökningen även har ett mänskligt syfte. Före intervjusituationen bör forskaren ha sänt ut och fått tillbaka ett informerat samtycke av intervjupersonen. Ett informerat samtycke innehåller exempelvis uppgifter om var intervjun äger rum, vem som kommer att delta, vad som är intervjuns syfte och mål och uppgifter om hur materialet kommer att sparas och användas i framtiden. Det är även viktigt att forskaren redogör för hur intervjupersonens konfidentiella uppgifter kommer att säkras både före, under och efter intervjusituationen samt att intervjupersonen blir medveten om vilka möjliga konsekvenser ett deltagande kan medföra. (Kvale, 1997, s ) När forskaren ska inleda analysen av det insamlade materialet kan man tänka på hur djupt och hur kritiskt man egentligen kan tolka någons utsagor. Detta beror på vilken analysmetod som valts, men det kan vara nödvändigt att tänka på om intervjupersonen bör få ta del av de tolkningar som görs, för att kunna förklara sig ytterligare. Följande etiska fråga som uppstår är hur den skrivna texten kan verifieras. Slutligen bör man som forskare tänka på hur materialet kommer att rapporteras och vilka konsekvenser detta kan medföra, både för forskare och för deltagare. Att säkra respondenternas konfidentiella uppgifter är viktigt under hela forskningsprocessen. (Kvale, 1997, s. 105) I min undersökning har jag fingerat respondenternas namn och uteslutit sådan information som kan avslöja deras identitet. Jag har även raderat allt inspelningsmaterial från intervjusamtalen samt sparat den transkriberade texten på en personlig USB-sticka. För att nå fram till ett resultat finns det ett flertal olika datainsamlingsmetoder och metoder för att analysera sitt material. Gemensamt för dessa är att forskaren bör skapa sig en uppfattning om hur väl datainsamlingen och analysen mäter det som bör mätas och i vilken mån resultatet är trovärdigt. För att mäta detta används begreppen tillförlitlighet, även kallat reliabilitet och trovärdighet, även kallat validitet. Hur tillförlitlig en undersökning är mäts genom att undersöka hur väl mätinstrumentet mäter det som är avsett att mätas och att resultatet inte påverkas av slumpfaktorer. Att analysarbetet är välgjort och att 17

20 undersökningsresultatet blir exakt är förutsättningar för ett tillförlitligt arbete. (Svensson, 1996, s. 210.) Med trovärdighet avses undersökningens giltighet och hur exakt forskaren har lyckats undersöka ett visst fenomen, utan att undersöka irrelevanta närliggande fenomen (Svensson, 1996, s. 210). Som forskare kan man fundera på om det är möjligt att en annan forskare skulle komma till samma resultat, om den använde samma mätinstrument (Bell, 1993, s. 65). Att försäkra sig om en avhandlings trovärdighet är viktigt eftersom det är ett mått på hela avhandlingen. Tillförlitligheten mäts inom avhandlingens olika delar, teori, metod och analys, medan trovärdigheten mäter sammanhanget mellan delarna. Det vill säga hur väl texten är hopbunden av empiri, teori och analys (Svensson, 1996, s. 209). Det är därför möjligt att konstatera att en hög trovärdighet inte automatiskt garanterar hög tillförlitlighet, medan hög tillförlitlighet oftast betyder hög trovärdighet (Bell, 1993, s.65). För att säkra trovärdigheten i min undersökning har jag noga funderat genom varje skede och planerat samt satt upp mål för hur jag vill gå tillväga. Inför intervjusituationerna erhöll jag ett informerat samtycke av respondenterna och jag har även tänkt på att säkra intervjupersonernas konfidentiella uppgifter genom hela forskningsprocessen. När jag transkriberade intervjusamtalen valde jag att använda mig av skriftspråk framom talspråk, för att jämställa intervjupersonerna och för att minska risken för att avslöja respondenterna via deras dialekter. Jag fingerade även respondenternas namn. 18

21 5 Resultatredovisning I detta kapitel kommer jag att presentera de resultat som jag fått i min undersökning. Som analysmetod har jag valt meningskoncentrering och jag har därför delat in mina forskningsintervjuer i ett antal delområden. Inom dessa kommer jag att presentera respondenternas utsagor. Jag har även valt att jämföra de två respondenternas utsagor med varandra. För att säkra respondenternas identitet har jag fingerat deras namn och valt att kalla den person som arbetar som IT-pedagog för Petter och den som arbetar med digitala läromedel för Johan. De pekplattor som det refereras till under intervjuerna är av typen ipad 2. En modell som erbjuder möjligheter att exempelvis surfa på internet, skriva text och fotografera. Petter definierar en pekplatta som en dator utan tangentbord, till vilken fingrarna används för att ge datorn information. 5.1 Pekplattan som läsverktyg Om man ser på en pekplatta ur en läsares synvinkel finns det både fördelar och nackdelar. Petter nämner fördelar som att man på en pekplatta kan förstora och förminska text samt ändra på textens färg och bakgrundsfärg. Detta kan vara bra alternativ för färgblinda eller personer med dyslexi, eftersom olika färgkontraster kan göra att man lättare uppfattar textens innehåll. En annan fördel är att man direkt kan göra kommentarer och anteckningar i texten, och sedan enkelt få en överblick av de noteringar som gjorts. På plattorna finns även en möjlighet att slå upp obekanta ord. Enligt Petter är största skillnaden mellan en vanlig bok och en e-bok på pekplatta, att man med den senare lätt kommer åt mer information. Man kan gå utanför boken och på så vis få en större bild av den. Johan anser att pekplattorna är multifunktionella och att detta är en fördel. Han tror även att pekplattorna kan motivera eleverna till läsning eftersom plattorna kan uppfattas som lite häftiga bland eleverna. Petter: Vissa kanske blir tröttare i ögonen av att läsa på skärm Johan: En nackdel är ju helt klart att det är tungt att läsa från en elektronisk skärm. 19

22 Det kan uppfattas som mer ansträngande än att ha en pappersprodukt. Om man ser på nackdelarna med att läsa på en pekplatta nämner både Petter och Johan att det kan vara ansträngande för ögonen att läsa på en skärm. Detta beror enligt båda respondenterna på att ipaden har bakgrundsbelysning vilket gör att läsningen kan uppfattas som mer ansträngande än att läsa från papper. En annan aspekt som båda ser som en nackdel är känslan. Johan nämner att plattorna inte är böjbara, men ska ändå hållas i handen, något som enligt honom inte är lika bekvämt som att hålla i en bok. Petter tror även att många vill ha den traditionella läsupplevelsen, att kunna bläddra i en bok och sedan placera den i sin bokhylla. Vilket inte är möjligt med en e-bok. Läsupplevelsen är även beroende av vilket format av text man läser. Johan berättar att när det gäller en skönlitterär text i e-boksformat, finns det två alternativ. Det ena är att läsa texten i PDF-format. Då ser texten exakt likadan ut som i boken, men den är så att säga inte sammanlänkad med pekplattans funktioner vilket betyder att teknologin i pekplattan inte utnyttjas. Det andra standardiserade formatet är epub-formatet. Med detta format kan man utnyttja pekplattan fullt ut, lägga in länkar och ändra i texten. Dock bryts sidnumreringen eftersom texten blir anpassad till pekplattans storlek och format. Sidlayouten blir även lite sämre eftersom bildhanteringen är annorlunda i detta format. 5.2 Pekplattor i skolan en utmaning eller tillgång Utmaningar och tillgångar för läraren Att välja arbetsmetoder och undervisningsmaterial är en viktig uppgift för lärare och det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till obeprövade metoder och nya verktyg. Detta gäller även pekplattor eftersom det i slutändan är lärarna som avgör om de väljer att ta in pekplattor i sina klassrum eller inte. Både Petter och Johan anser att detta kan vara både en fördel och en nackdel, beroende på hur lärarna känner inför nya tekniska 20

23 hjälpmedel. Petter tror att många lärare inte riktigt vågar ta in pekplattor, innan de vet hur plattorna fungerar i undervisningssammanhang. Han understryker dock att detta inte gäller alla lärare, utan att det i ett lärarkollegium ofta finns allt från de som inte använder digitala verktyg alls, till de som gärna skulle använda mera om resurser fanns. Johan: Lärares arbetsuppgifter har börjat handla om allt annat än undervisning, vilket betyder att vi har problem med tiden. Och det är klart att allt som uppfattas ta mera tid än vad man är beredd att satsa, gör att man väljer bort den biten. Enligt Johan borde skolans tjänstebefattning ändras så att det skulle finnas en viss person som har hand om att upprätthålla och bygga datateknik, en IT-tjänst. Detta skulle ge lärarna en chans att koncentrera sig på att undervisa, i stället för att oroa sig för teknik som inte fungerar. Ickefungerande teknik är nämligen ett vanligt problem i skolor, menar han. Johan understryker ändå att lärare inte kan utgå från att de måste ha en IT-stödperson för att våga ta in pekplattor i klassrummet. Istället borde man hitta lösningar som fungerar med de resurser som finns. Petter: om en lärare väljer bort att göra ett dylikt projekt eller inte alls vågar testa och om en IT-pedagog på så sätt kan pusha så att lärarna kommer igång så har det ju ett värde I egenskap av IT-pedagog håller Petter med om att en IT-stödperson inte får vara den som det hänger på huruvida en lärare vågar arbeta med pekplattor eller inte. Han anser dock att en IT-pedagog kan vara ett stort stöd och ett bollplank för lärarna, och om läraren tycker att det är ett för stort steg att ta in pekplattor i undervisningen, så kan IT-pedagogen göra steget mindre, istället för att läraren helt ska utesluta verktygen. Johan: Jag skulle säga att lärare fortfarande inte har beredskap för det här, de har inte fått en chans. Johan tror att grunden till lärares osäkerhet inför användning av nya digitala verktyg kan hittas i lärarutbildningen. Han tycker det är chockerande att så lite tid läggs på att undervisa blivande lärare om hur man kan använda IT i undervisningen. 21

24 Johan: Och bara för att vara tydlig, det här handlar inte om att kritisera PF och lärarutbildningen som sådan. Jag vet ju en orsak till varför det ser ut så här. Det har att göra med finansieringen för akademien. Det är magistrar och doktorer och forskningsresultat som ger finansiering. Naturligtvis är det inte fullt så här svartvitt, men några axplock som jag vet att finns. Men jo, lärarens rädsla är att dagens beredskap i lärarkåren inte är vad den kunde vara. Johan lyfter dock fram att det är långt ifrån alla lärare som saknar beredskap eller oroar sig för teknik. Han tror att det också finns en sund kritiskhet i lärarkåren. Att lärare tar sig tid att fundera på pekplattornas mervärde och vad de kan tillföra undervisningen, i stället för att ta in dem bara för att Utmaningar och tillgångar för eleven Petter: vill man jobba digitalt med saker runtomkring boken så kan man använda ett och samma verktyg Pekplattans mångsidighet är något som Petter ser som dess största fördel undervisningsmässigt. Om en klass läser en bok på pekplattor och exempelvis bloggar om sin läsning kan de lätt växla mellan boken och bloggen, samt göra illustrationer till texten. Han konstaterar att med plattan räcker det med ett verktyg. Pekplattor kan även vara en möjlighet för en elevgrupp att få en klassuppsättning fräscha böcker. Alla bibliotek har inte 25 exemplar av samma bok i pappersformat, och att köpa nya är dyrt. Använder man pekplattor kan man istället låna 25 e-böcker och ha dem en månad på plattorna, konstaterar Petter. Något som Petter ser som en utmaning för undervisningen är att pekplattorna egentligen är tänkta som personliga verktyg, det vill säga att det finns ingen möjlighet att logga in på dem eller spara saker på ett privat område. I skolmiljö används dock pekplattor av flera elever och lärare. Detta betyder att om en elev tar ett foto med en platta, kan nästa elev, som använder samma platta, se bilden. 22

25 Johan: Sedan är det klart att de är för dyra. De facto tror jag inte att de kommer sjunka märkbart i pris heller. Petter: Och sen tror jag att lika som utvecklingen har varit de senaste åren, att tekniken blir billigare och det är ju intressant också för skolan att då finns det ju också mera möjligheter att ta in. Johan framhåller att han inte tror att pekplattorna kommer att sjunka i pris, att om man vill ha den senaste tekniken måste man räkna med att det kostar. Petter tror dock att tekniken kommer att bli billigare. Att pekplattor kostar en hel del är ändå ett faktum och båda respondenterna misstänker att en del lärare kan oroa sig för att de dyra plattorna ska gå sönder. Petters erfarenhet säger ändå att plattorna är relativt hållbara samt driftsäkra och Johan framhåller att det mera handlar om hur användningen organiseras, än om hur försiktiga eleverna är. En annan utmaning som Johan ser för undervisningen är tillgången till skönlitterära finlandssvenska e-böcker. Han understryker att det samma gäller hela Finland och att det beror på förlagens försiktighet att ge ut e-böcker. Johan tror dock att detta kommer att ändras med tiden och att även böckernas pris kommer att sjunka märkbart. Att det fortfarande inte görs tillräckligt med e-böcker och att både böckerna och verktygen för att läsa dem är dyra kan vara en utmaning för den som funderar på att ta in pekplattor till skolan, tror Johan. Petter lyfter ändå fram att pekplattans fördelar klart segrar över dess nackdelar och konstaterar att arbetet med att införa pekplattor i undervisningen medfört mycket mindre problem, än han hade trott från början. 5.3 Framtidsutsikter Petter: Att inom teknik tänka 10 år framåt är en otroligt lång tidsrymd 23

26 Att se framåt i tiden när det gäller teknologi är något som båda respondenterna uppfattar som svårt och Petter ger som exempel att för tre år sedan fanns ens inte ipadar. Både Petter och Johan är dock överens om att vi går mot en allt mer digitaliserad närmiljö och att den digitala tekniken kommer att bli en del av fler och fler människors vardag. Petter tror att pekplattorna kommer att bli allt mer populära både i skolorna och i hemmen. Han tror även att datorer och skärmar överlag allt mer kommer att vara röst- eller synstyrda samt styras av touchteknik, framom tangentbord och möss. Johan: Utvecklingen går mot det digitala. Det blir en del av fler och fler människors vardag och en del av livet. Johan tror att också skolorna går mot att bli mer digitaliserade och nämner att man i den läroplan som planeras för år 2016 starkt lyfter fram de digitala verktygen och att det talas om att 50 % av de övningsuppgifter eleverna får, bör vara digitala. Hur det slutligen blir är enligt honom svårt att säga, men han lyfter fram att det från statsmaktens sida finns starka ambitioner för att hålla den finländska skolan på topp, när det gäller koppling mellan IT och undervisning. Petter: Redan idag har många elever så att säga internet i fickan och vad det innebär för undervisningen överlag är en ganska intressant tanke Att undervisningen kommer att bli mer digitaliserad är något som både Petter och Johan är överens om. Något som de båda funderar på är dock det faktum att många elever redan lever i en digital vardag och ständigt är uppkopplade på internet, exempelvis via sina mobiltelefoner. Petter menar att man på grund av detta för tillfället står inför ett brytningsskede vad gäller undervisning. Johan i sin tur lyfter fram att för att rädda den digitala utvecklingen borde studentexamen digitaliseras och att man vid studentskrivningarna skulle tillåta att abiturienterna använder internet som informationskälla. Han understryker att detta skulle påverka hela undervisningen. 24