Textrörlighet språkutveckling med dans och musik vid Örnäsets skola Berit Lundgren, Umeå universitet
|
|
- Ingeborg Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Textrörlighet språkutveckling med dans och musik vid Örnäsets skola Berit Lundgren, Umeå universitet I denna text lyfts framförallt kulturskolans pedagoger fram. Helén Nilsson och Anders Bergsjö, Luleås kulturskola, har deltagit i planeringar, reflektionstillfällen och utvärderingar. Deras främsta uppgift har varit att via dans och musik utveckla elevernas begreppsförståelse. Luleå kulturskola deltog även i ett annat språk, läs och skrivutvecklings arbete som initierades av NCS. De är därmed väl förtrogna med Luleå kommuns språkutvecklare, Brita Holmfrids arbetssätt. Bilden till vänster visar den så kallade spegelsalen vid Örnäsets skola, där Helén och Anders arbetar tillsammans med eleverna. De estetiska aktiviteterna utgår dels från temaarbetet i klassrummet dels från ett interaktions perspektiv där elevernas samspel ska stärkas. Foto. Spegelsalen Språkliga uttrycksformer Kroppen har en potential att interagera med såväl världen som orden. Med kroppen uppfattar vi ett stort utbud av olika företeelser (Kress, 2000). Det sker genom våra sinnen, Sinnena förser oss med information, som sällan tas tillvara i ett klassrum, vilket klasslärarna i Luleå vill förändra. När eleverna försöker formulera sin förståelse i tal är deras uttalanden inte helt tydliga. Det förekommer bristande förståelse av begrepp men även bristande förståelse av processer. Men i den utvidgade interaktionen som sker mellan eleverna och estetiska uttryckssätt, i detta fall dans och musik, växer gradvis elevernas förståelse. Genom att få uttrycka sig med kroppen i dansen och med rösten i musiken uppstår en mer komplett förståelse av språket. Dansen och musiken medför även att eleverna får större tilltro till sin 1
2 egen förmåga och samarbetet mellan eleverna utgår från hänsyn, acceptans och tolerans. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan även ske genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium (Lpo94). Att förstå är att ta till sig vad ens sinnen upplever för att skapa mening, menar John Dewey. Att få uttrycka ämnesbegrepp i dans ger begreppen en ny dimension. Rörelser förstärker begreppen då eleven behöver fundera över hur de exempelvis kan visa hur en våg tar fart och tornar upp sig innan den når stranden för att sedan rulla in över stranden. Trummans rytm och intensitet hjälper eleven att avgöra om vågrörelsen rullar med kraft eller skvalpar mot stranden. Foto. Vågen bildas, stiger och rullar in på stranden. Den språkliga mångfalden kan alltså inte enbart uttryckas med talade och skrivna språk utan består av så mycket mer. SO och NO undervisning får inte stanna vid ett ämnesinnehåll där begrepp förväntas vara inlärda. I SO och NO undervisning behöver läraren lyfta fram ämnesspecifika begrepp utifrån flera perspektiv. I Lgr11 står att [d]et estetiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden (Lgr11, s.5). Det innebär i sin förlängning att lärarna är väl förberedda för SKOLA
3 Estetisk undervisning För att eleverna ska komma till ro och koncentrera sig på uppgiften menar Helén och Anders att eleverna behöver vila i sig själva, vilket de får göra då de står barfota på led och väntar på att få gå in i spegelsalen. Det finns i 3:an och 4:an en förväntan bland eleverna att uppträda solidariskt redan när de kliver in i klassrummet (jfr Garpelin,1998). Foto. Barfotaarbete. När Helén och Anders arbetar med eleverna i spegelsalen utgår de från att klassen kan vara ett eller flera team. Någon publik i egentlig mening finns inte. Teamet agerar tillsammans och kommunicerar med varandra via dans och musik. Teamet kan ändra sammansättning från gång till gång, eftersom tanken är att den interaktion och den gemenskapskänsla som byggs upp i teamet ska fortplanta sig till samspel i andra team i spegelsalen men även till olika gruppformationer i klassrummet. Vid en aktivitet ska individen kunna lita på alla deltagare. Klasslärarnas vulkan och vattentema i respektive klass 3 och 4 inleddes på liknande sätt efter planering och handledning med Brita Holmfrid, kommunens språkutvecklare (se texten Från lärarkontroll via anpassning till elevengagemang ). Eleverna samlade ord som de associerade till sitt tema. Orden sorterades på olika sätt och bearbetades på många sätt. Kommunikationen mellan lärare och elev samt mellan elever byggde på öppna frågor utan givna svar. Det är utifrån Tarja Vestolas och Monica Almgrens temaarbete med vatten i årskurs 3 som även Helén och Anders arbetar med vatten. I klassrummet skriver, ritar och berättar eleverna om vatten. Foto. Inventering av vattensamlingar och djur i vatten. 3
4 I Tarjas och Monicas 3:a samlade eleverna namn på exempelvis sjöar, älvar och hav. Vad som fanns i dessa vattenmassor blev nästa arbetsuppgift. Lärarna skrev elevernas förslag på tavlan och gjorde sedan i ordning inplastade ordkort som sorterades in i ordboxen. Lärarna byggde upp en förförståelse hos eleverna med en bank av ord. I Annika Brosäters arbete om vulkaner i åk 4 har eleverna gemensamt skrivit en dikt utifrån begreppsinventeringen. Från vulkanen på Island som ligger under glaciären Eyjafjallajökull kan eleverna relatera till vulkanen Vesuvius. Ord som eleverna har samlat innehåller både vardagsspråk som varm, muller och farligt och ämnesspråk exempelvis eruption, frätande och bergart. Det som blir tydligt här är Annikas förhållningssätt. Ämnesundervisningen är inledningsvis elevnära och begrepp förankras i eleverna genom inventering av begrepp. Dessa skrivs på tavlan, sparas i datatext och därefter skrivs en gemensam dikt. Modellen för detta liknar Pauline Gibbons (2009) cirkelmodell (se texten Från lärarkontroll via anpassning till elevengagemang ). Foto. Begreppsinventering och gemensamt textarbete. Ytterligare ett skrivarbete påbörjas i klassrummet då eleverna skriver en rap. Musik till rappen skapas av Anders och eleverna tillsammans i spegelsalen. De ord som används i rappen är de värsta ord som eleverna associerar till vulkaner. Begreppen bearbetas och får mening genom att förankras via musiken. Det kroppsliga (hörseln) underlättar förståelsen och lärandet. Från ordsamling till dikt, till rapp. 4
5 Vulkanen låter som kabom Ut sprutar det lava Det kan bli ganska farligt och det blir en till kabom Figur. Rapp text De understrukna orden är de ord som eleverna har föreslagit som sina värsta ord om vulkaner. Helén och Anders undervisning utgår här från att eleverna har kunskap om begrepp. Det medför att det inte finns en färdig rapp, utan att det existerar ett informationsgap mellan eleverna å ena sidan och Helén och Anders samt Annica å andra sidan som möjliggör en aktiv lärande interaktion. För att kommunikationen ska leda till lärande, vare sig den är verbal eller inte, bör den lämpligen Innehålla ett informationsgap (dock med tydligt syfte) Vara kognitivt baserad Vara integrerad i ett ämne Vara engagerande Språklärande Lär sig eleverna något? Ja, menar lärarna. Eleverna kan hålla ett kortare framförande i den så kallade talarstolen och berätta om vulkaner eller om olika vattenupplevelser som betyder något för dem. De kan även dramatisera en text om vulkaner eller vatten samt förstå sambandet mellan eld, lava, ånga och vatten. Vad är det eleverna har utvecklat när det gäller begreppsförståelse? Teckningen på en haj, ett djur i havet får illustrera den språkprocess som eleverna har passerat. I något sammanhang har barnet sett en haj där det fiktiva eller reella mötet skapar förståelse för begreppet haj. Genom samtal och erfarenhet lär sig barnet vad som utmärker en haj. Som elev kanske barnet lär sig skriva ordet för att sedan använda det i tal och skrift. 5
6 *Erfarenhet *Begrepp *Ord *Förråd *Förståelse kanske tittat på film vad som utmärker en haj haj (grafiskt och fonetiskt) lagras tanke, känsla, användning Hajen kommer. Målad av elev i årskurs 3. För att lära sig begrepp behövs dels erfarenhet dels internalisering av dessa. Eleven associerar till egna upplevelser för att förstå nya begrepp. Att enbart förklara begreppet haj som ett simmande djur är knappast tillräckligt. För att få ett begreppsligt djup behöver eleven förstå begreppets konnotationer, det vill säga begreppets betydelse och begreppsinnehåll. Ett annat sätt att uttrycka detta är att begrepp och språk är en uppsättning koder med meningspotential (Uppstad i Wagner, Strömqvist, Uppstad, 2010 s.195). Förutom rörelse och musik har också bild varit ett estetiskt uttryckssätt för eleverna. Vattenfärgsmålningar med hajar, spegelblankt vatten och vulkaner är några exempel på detta. Jag har i en annan text på Skolverkets webb sida (se Från lärarkontroll via anpassning till elevengagemang) skrivit om att språklärande är beroende av kommunikation, verbal såväl som icke verbal. Lärarens undervisning är viktig för att eleverna ska bygga en gemensam förförståelse för att förstå varandra i kommunikationen. Det behövs även variation. Detta har synliggjorts på Örnäsets skola genom användande av estetiska uttrycksformer som skapar återkoppling mellan tanke, tal, text, musik och dans. Det sker en yttre och en inre kommunikation samt en kommunikation mellan det inre och yttre, menar språkutvecklaren Brita Holmfrid. Tanken och språket är den inre kommunikationen. Medan talet, språket, dansen, bilden och musiken är den yttre kommunikationen i detta utvecklingsarbete. Dansen och musiken är stöd för tänkandet och lärandet, den inre kommunikationen. Det är därför viktigt att eleverna möter flera språk i många meningsfulla situationer (Kress, 2000; Wagner, Strömqvist, Uppstad, 2010). Avslutningsvis vill jag poängtera att Brita Holmfrids handledning och lärarnas engagemang och förmåga att synliggöra elevernas erfarenhets och kunskapsvärld har lett till ett spirande språkutvecklande arbete vid Örnäsets skola. Att eleverna ska få använda sitt vardagsspråk 6
7 visar att utvecklingsarbetet har ett elevnära perspektiv, som innebär att undervisningen utgår från elevernas erfarenheter och kunskaper. Det får följder för hur undervisningen kan anpassas. Caroline Liberg (2006) menar att läraren behöver känna till hur man lär sig och hur lärandet är meningsfullt för eleven. Att bygga på elevens vardagsspråk för att i senare stadier bygga ut ordförråd och språkliga strukturer mot ett skolspråk som består av mer vetenskapliga termer och begrepp ingår därmed i språkutvecklarens och lärarnas arbete. Att det handlar om ett spirande arbete har sin grund i att det finns moment som lärarna fortfarande behöver beakta och bearbeta. Ett sådant moment är exempelvis elevernas läsning av faktatexter och hur dessa lämpligast kan bearbetas för att underlätta förståelse och lärande. 7
Elevnära, anpassning och textrörlighet
Elevnära, anpassning och textrörlighet språkutvecklaren har ordet om ett språk, läs och skrivutvecklande arbete vid Örnäsets skola Berit Lundgren, Umeå universitet Språk, läs och skrivutvecklande arbete
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merRÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING
RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merSpråket människans främsta verktyg
Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy
Läs merGenrer och texttyper
Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merSpråket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.
Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merFritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Läs merCentralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.
RÖRELSE OCH DRAMA Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används i en mängd sammanhang, har olika
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
Läs merBaggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merHur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merBehöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.
11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och
Läs merBjurö Klubb Illustrera och skriva
Bjurö Klubb Illustrera och skriva Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Inledning, händelseförlopp, avslutning, samt personbeskrivningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merVad händer framöver? Aktuellt från Skolverket. Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman
Vad händer framöver? Aktuellt från Skolverket Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) Webb Nyhetsbrev Nationell konferens
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter
2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merCentralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp
ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska
Läs merPROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström
PROVKAPITEL Annika Mårtensson Marianne Billström Innehåll JAG ORDKUNSKAP Jag tankekarta 4 Meningar om mig 5 SPRÅKLÄRA Skiljetecken 6 Frågeord 7 SKRIVNING Olyckan Tänk och planera 8 Olyckan Skriv din berättelse
Läs merAnsökan till Pedagogpriset. Bakgrund
Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merSpråkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merPROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström
Annika Mårtensson Marianne Billström PROVKAPITEL Innehåll SOMMARLOVET ORDKUNSKAP Tankekarta 4 Liknelser 5 SPRÅKLÄRA Alfabetet 6 Alfabetisk ordning 7 SKRIVNING En dag på sommarlovet Tänk och planera 8 En
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merOm en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
Läs merBarn och Familj Språkutveckling
Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merprojektkatalog KULTURSKOLAN
KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merModerna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17
Moderna Språk LGR 11 och verkligheten Cajsa Uddefors 2011-10-17 Mitt uppdrag idag! Visa och beskriva hur jag gör för att stimulera elevernas livslånga språkutveckling.! Hur gör jag för att utveckla de
Läs merBee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga
Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta
Läs merUtvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19
Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19 Nulägesanalys Vi har valt språk som ett utvecklingsområde, då språket är en viktig del i allt lärande. Det finns många fler uttrycksformer än det verbala språket såsom
Läs merÄnggårdsskolan Kommungenomsnitt lå 11/12 jämfört med lå 10/11 Andel elever som nått kravnivån åk 3 Prov H - Skrivuppgift: beskrivande text* Prov A - Geometriska mönster 100% Prov B - Jämföra, mäta
Läs merEstetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö
Estetiska arbetsformer i teori och praktik Tarja Häikiö 2007-09-20 Bildningsuppdraget Kunskapande = kunskap och skapande De fyra F:en har blivit sex F Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet Fantasi
Läs merMinifakta om djurungar vid vatten
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras några djurungar som har sina bon i närheten av vatten. Vi lär oss bland annat att tumlaren är en liten val och att bävern bygger hyddor av
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merSPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
Läs merORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation
ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar
Läs merSpråkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift
Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se
Läs merSedan Söderbaumska skolan i Falun startade som en fristående grundskola
R Breili, J Chrisander, A Jonsson & S Lundberg Estetiska lärprocesser i matematikundervisningen Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen.
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Ahmed, Dewa och jag ska spela match idag. Matchen börjar bra och vi gör det första målet. Sedan får vi problem och det andra laget gör mål. Efter förlängningen
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merBerättandet genom olika gestaltande språk
Berättandet genom olika gestaltande språk Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del
Läs merFånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merLingonvägen Oj, ett monster?
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Hela familjen är ute och städar och gör fint i trädgården och i växthuset. De vill göra det fint så att de kan plantera nya frön. Som vanligt tycker pappa att
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merFRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Läs merPedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Pappa läser en saga för Erik. När sagan är slut ska Erik sova. Pappa öppnar fönstret för att Erik är varm. Erik hör ett jamande utanför men
Läs merLäslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Alla insåg att det rör alla. Läslyftet handlade inte bara om svenskan. Det var nog den viktigaste insikten för alla. (Lärare, gymnasiet) Jag
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merSPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning
Läs merPedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2
Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Syfte Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merFrån gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Läs merLokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret
Lokal arbetsplan Prästbols fritidshem Läsåret 2017 2018 Kvalitet i fritidshem, Skolinspektionen 2010 Mål Fritidshemmet ska - utveckla goda kamratrelationer i barngruppen och ge eleverna en god omsorg som
Läs merUtbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet
Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Läs merBee-Bot & Blue-Bot Rimord
Bee-Bot & Blue-Bot ord Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merSpråkplan. Skolområde Vivalla Lundby
Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och
Läs merÅrsberättelse
Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström
Läs mer