Projektet Livskraft en väg till folkhälsa

Transkript

1 Projektet Livskraft en väg till folkhälsa Att hitta nya vägar i livet Bo Hansen Teologiska högskolan, Stockholm, Existentiell folkhälsa 7.5 p, Lärare: Cecilia Melder

2 Projektet är ett arbetsmarknadsprojekt. Målgruppen är de kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden. Individer som riskerar att fastna i utanförskap eller som befinner sig i en marginaliserad, passiv situation. Projektet vänder sig huvudsakligen till kvinnor och män i åldersgruppen år med lättare psykiska besvär, stressrelaterade syndrom, depression eller somatiska besvär. Syfte: Att bidra till att målgruppen blir mera delaktiga i samhällsbygget, får förhöjd kompetens och stärkt självförtroende. Att utifrån individuella planer med validering av erfarenhet och kunskaper, finna vägar tillbaka till ett arbetsliv i realistisk omfattning. (Projektansökan till ESF 2010, Gotlands fhsk) Inledning Året innan kursstart av Existentiell folkhälsa var jag på en föreläsning med samma tema arrangerat av S:t Lukasstiftelsen i Visby. Föreläsare var Cecilia Melder. Under föreläsningens gång insåg jag att det Cecilia talade om var precis det som projektet Livskraft bygger på: nya vägar till positiv förändring från en livssituation av upplevd ohälsa. Det här PM:et är ett försök att utreda och resonera kring vad det är vi som arbetar i projektet Livskraft gör och utifrån Livskrafts verksamhet och dess resultat försöka koppla ihop det praktiska arbetet på Livskraft med teorier kring hälsobegreppen. Livskraft, Gotlands folkhögskola, ett ESF-projekt. Projektet Livskraft ligger inom Gotlands folkhögskolas ramar. Det är ett ESF-projekt (Europeiska socialfonden). Det startade den första februari 2011 och pågår till sista juni Samarbetspartners har varit Försäkringskassan, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Folkhögskolans allmänna linje och speciallinjer, S:t Lukasstiftelsen, arbetsgivare samt anlitade externa pedagoger inom området friskvård. Ett regelbundet utbyte mellan projekt och verksamheter i regionen har skett via Finsams nätverk (Finsam= regionalt samordningsförbund som ska främja samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och region Gotland, Rekrytering av deltagare har skett genom eget sökande och remittering via socialtjänsten. 10 män och 33 kvinnor har deltagit i projektet. Livskrafts deltagare har varit/är män och kvinnor mellan år. Cirka 40 % av deltagarnas ekonomi grundar sig på sjukersättning, 40 % på stöd - och försörjning och 20 % på egen försörjning eller studiemedel från CSN. 1

3 Deltagarna har varit personer med olika psykiatriska/neuropsykiatriska diagnoser, personer utan diagnoser med en längre eller kortare problematik i livet eller yrkeslivet. En del har haft ett tidigare missbruk. Deltagarnas utbildningsbakgrund har varierat mellan ej slutförd grundskola till akademisk examen. Yrkeserfarenhet har varierat från ingen alls till många år på arbetsmarknaden. Kreativitet - Medvetenhet - Friskvård - Egenmakt är faktorer som projektet Livskraft bygger på. En viktig del i projektets målsättning har varit egenmakt - Att erövra känslan och möjligheten att styra sitt liv och att påverka sin situation. Under projektets gång har innehåll och metodik utvecklats i samverkan med deltagarna. När en deltagare börjar på Livskraft upprättas en individuell plan, med fokus på framtiden Planen revideras och utvecklas i återkommande samtal, 2 ggr/termin, under den tid han/hon är deltagare. Utifrån den individuella planen stöttar personal deltagaren att ta tag i det som han/hon vill och behöver göra för att komma vidare. Det finns möjlighet att prova/praktisera på en arbetsplats eller utbildning. Som deltagare har man även haft möjlighet att, tillsammans med en S:t Lukas-terapeut, göra en kartläggning och sammanfattning inför en framtidsplanering. Varje dag på Livskraft börjar med en gemensam frukost följd av en promenad och Mindfullnesövningar. Som en del i den sociala träningen äter vi lunch tillsammans i skolans matsal. Deltagargruppen följer ett gemensamt veckoschema (se nedan). Schemat är under ständig utveckling. Måndag: Samhällsfrågor/nyheter Personliga reflektioner. Tisdag: Bild och form utifrån teman Uttrycka sig genom kreativt skapande Onsdag: Tema utifrån ordet Uttrycka sig genom text, skrivande, litteratur Torsdag: Hälsa/livsstil, Studiebesök, Drama - Social träning, Medvetenhet, Friskvård Fredag: Egna planerade aktiviteter utifrån individuell plan 2

4 Projektets resultat En sammanställning, utifrån den tid som projektet pågått, visar på att drygt 50 % har uppfyllt målen (att komma vidare ut i studier, arbete). En större del av resterande deltagare har gått vidare med en individuell plan för framtiden (9). En del har avskrivits från Livskraft på grund av hög frånvaro (3), återfall i missbruk (2) eller på egen begäran (3). Den heterogena sammansättningen av människor har resulterat i en positiv gruppdynamik. Livskraft kommer att permanentas på Gotlands folkhögskola inför ht-14. Begreppet hälsa Själva ordet hälsa har olika ingång beroende på språk/kulturer. Det engelska ordet health kan härledas från wholeness, whole (välbehållen, helbrägda, frisk, hel, helhet) /.../ hälsa i fornsvenskan härledas ur hel och häl (lycka) /På klassisk grekiska finns två skilda ord som kan översättas till, dels hygieia som betyder leva bra, dels euexia vilket betyder ungefär bra vanor för kroppen. (Medin & Alexandersson, 2000, s. 37). Två huvudinriktningar utmärker sig, en biomedicinsk och en humanistisk. Däremellan rör sig olika ansatser/grundtankar. I den biomedicinska ses hälsa som motsats till sjukdom. Man kan se en Biostatisk/Atomistisk ansats där hälsa föreligger då alla delar av kroppen fungerar utifrån vad som anses normalt. Hälsa är frånvaro av sjukdom (Medin & Alexandersson, 2000, s. 40.) I den humanistiska ses hälsa och sjukdom som ett kontinuum respektive hälsa och sjukdom som olika dimensioner. (Medin & Alexandersson, 2000 s.40). En annan ansats som ligger mellan dessa inriktningar är den behavioristiska. En människa är vid hälsa då hon trivs med sitt beteende. En individs beteende är format utifrån yttre stimuli som negativt eller positivt förstärker individens beteende. (Medin & Alexandersson, 2000, s. 41). Kognitiv beteendeterapi ser jag som ett exempel på detta. En terapiform som används rikligt idag. Den Salutogena ansatsen, som ryms inom den humanistiska inriktningen, menar att Hälsa uppkommer då individen har en känsla av sammanhang. (Medin & Alexandersson, 2000 s.41) Aaron Antonovsky ( ), professor i medicinsk sociologi, är personen bakom begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Ett salutogent synsätt står i motsats till det patogena. Patologiskt synsätt är att man försöker förklara varför människor blir sjuka. Vad det är som gör att de hamnar i en viss sjukdomskategori. Utifrån salutogent synsätt är frågan: varför hamnar människor vid den positiva polen i dimensionen hälsa-ohälsa, eller vad får dem att röra sig mot denna pol, var de än befinner sig vid ett visst tillfälle? (Antonovsky, 2005, s.16.) Antonovsky har utformat ett formulär som kan mäta 3

5 känslan av sammanhang. Ett högt resultat innebär att man har större tillgång till GMR (generella motståndsresurser pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet, socialt stöd och liknande, allt som kan ge kraft till att bekämpa en mängd stressorer) för att kunna hantera GMB (generella motståndsbrister/stressorer som vi möter i livet). Han menar att Kasamnivån till stor del är inlärd i de första levnadsåren men även påverkas av yttre sammanhang. Idag är existentiell hälsa ett begrepp som börjar ta plats i diskussionen (Melder,föreläsning ht 2013). Diskussion och slutsats Man kan se att Hälsa, som begrepp, genom historien har gått igenom en lång process. Ett pendlande mellan den fysiska kroppen, psyket och de sociala sammanhangen. Begreppet Hälsa har ändrats utifrån olika tendenser och faser i civilisationernas utveckling Från att det var kroppsvätskor som definierade hälsa/ohälsa, till att det var själen, sedan åter kroppen och senare känsla av sammanhang. Vilken definition av begreppet hälsa som dominerat har hört ihop med den historia och samhällsutveckling som varit. Idag ser jag att dessa olika inriktningar lever vid sidan av varandra och finns inom olika samhällsområden. Sjukvården är tydligt biomedicinskt inriktad. Även inom psykiatrin dominerar denna tradition med en kraftig ökning av Neuropsykiatriska diagnoser, genetiska förklaringar och med en medicinering som följd. Ofta åtgärdas det sjuka och dess konsekvenser dämpas via medicinering. Jag kan se att Livskrafts inriktning har ett samband med den Salutogena ansatsen där hälsa alltid är i rörelse mellan hälsa-ohälsa. I mer dagligt tal talar man om att se på det friska istället för det sjuka. Livskraft försöker utmana individen till att röra sig på linjen hälsa-ohälsa där individen kan finna nya perspektiv i synen på sig själv och omgivningen samt verka för en medvetenhet om det samhälle vi lever i och stärka det positiva utan att blunda för det svåra. Genom spegling i gruppen och genom en kreativ inriktning möter man nya bilder av sig själv. Detta att se sig själv i ett nytt sammanhang kan kopplas till Antonovskys begrepp Kasam, en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar, och att det finns en hög sannolikhet för att saker och ting går så bra som man rimligen kan förvänta sig. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (fantasi, kärlek, lek, mening, vilja, sociala strukturer som befrämjar anpassning). (Antonovsky, 2005 s.17). 4

6 Litteraturlista Antonovsky, A.(2005) Hälsans mysterium, 2:a upplagan, Stockholm, Natur & kultur. Gotlands folkhögskola (2010), ESF -ansökan Livskraft. Medin & Alexandersson K.(2012) Hälsa och hälsofrämjande, Lund, Studentlitteratur. Melder, C. (2011). Vilsenhetens epidemiologi, Uppsala universitet. Melder, C (2013), Föreläsning i kursen existentiell folkhälsa på THS, Pellmer, Wramner & Wramner, (2012) Grundläggande folkhälsovetenskap, Stockholm, Liber. Statens folkhälsoinstitut (2011), Målområde 6-Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 5