Konferensdag: Strategisk kompetensförsörjning. Hagfors Hotell 14 november 2003.

Transkript

1 Konferensdag: Strategisk kompetensförsörjning. Hagfors Hotell 14 november Sammanfattning av förmiddagens seminerier. Nedan följer ett sammandrag av förmiddagens presentationer. Inger Karlsson från SVT, dagens moderator inledde med en kort presentation och lämnade därefter över till Göran Frödin Göran Frödin, Uvåns Näringslivscenter. Göran Frödin inledde dagen med att hälsa alla deltagare välkomna och presenterade därefter verksamheten vid Uvåns Näringslivscenter. Uvån som är ett gemensamt näringslivsbolag för Hagfors och Munkfors arbetar genom att via olika aktiviteter öka innovationskraften och attraktionskraften i regionen. Strategin är att verka genom och understödja nätverk, samarbete och processer med målet att uppnå en funktionell och hållbar arbetsmarknadsregion både socialt och ekonomiskt. För närvarande drivs ett antal strategiska projekt. - Omvärldsanalys - Strategisk kompetensförsörjning - Verktygsmekaniskt centrum - Visionsarbete för kommunerna - Synliggörande av Uddeholms historia - Konstens hus - Uddeholm Swedish Rally - NKIJ banan När det gäller Omvärldsanalys drivs detta utifrån tesen att Den förberedde överlever. Frågor som bearbetas är bl.a. förbättra näringslivsklimat, befolkningsutvecklingen, kompetensförsörjning och infrastrukturfrågor. Strategisk kompetensförsörjning presenterar arbetet via den här konferensdagen.

2 Uddeholms historia är ett led att skapa förståelse för sin egen bakgrund för att kunna agera framåt. Professor Sune Berger, Karlstad Universitet. Sune Berger från Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, beskrev verksamheten där man bl.a. återför internationella erfarenheter från lyckad utveckling i liknande regioner i andra länder. Studier och utredningar har även genomförts avseende Uddeholm Swedish Rally och i Brytprojektet som gäller män i icke-traditionella yrken. När det gäller teorier om kvalifikationer och kompetens finns ett antal punkter. - Polarisering som innebär att vi får en stor skillnad mellan mycket högkvalificerade yrken och yrken med lågt kompetensbehov. - Allmän kompetenshöjning, samtliga yrken kommer att kräva allt högre kompetens. - Dekvalificering, innebärande att arbetslivet består av monotona uppgifter med låga krav på kompetens. - Rekvalificering, gamla yrkeskunskaper kommer tillbaka. - Segmentering, där vissa delar utmärker sig med högt kvalificerade arbetsuppgifter, exempelvis det som hände vid IT-boomen. Gudrun Gidebratt, Uvåns Näringslivscenter. Gudrun Gidebratt, projektledare för Strategisk kompetensförsörjning, presenterade resultatet av en genomförd screening avseende kompetenshantering i regionen. Själva projektets mål är att: - Inventera och dokumentera det strategiska kompetensbehovet inom ett urval av Hagfors och Munkfors företag och organisationer. - Föreslå en samarbetsmodell för hur kompetensförsörjningen kan hanteras fortsättningsvis Undersökningen visar en problembild omfattande bl.a. sjunkande antal födda i regionen, stigande antal pensionsavgångar och sjunkande antal gymnasielever. Ett tydligt behov som undersökningen noterat är för få praktikplatser. Behovet är stort och idag saknas platser för många av grupperna. Praktikplatser är ett bra sätt för företagen att visa upp sin verksamhet. - Teknikutbildningarna behöver 6-8 platser per vecka under hela läsåret. - Vårdutbildningen behöver 26 veckor per elev under den treåriga utbildningen. Komvux 12 veckor under tre terminer per elev. - Lärarutbildningen har behov av ett antal platser per termin (samarbete Karlstads universitet och våra skolor). - Utöver detta behöver Af och Försäkringskassan ett antal praktikplatser för arbetsträning, utbildning etc. - Praktikplatserna kan vi betrakta som fina möjligheter att hitta bra medarbetare och framtida arbetsresurser om vi hanterar det rätt. Det nödvändigt att vi samarbetar för att lösa de stora behoven.

3 När det gäller kompetens visar undersökningen att: - Huvuddelen av de anställda har låg utbildningsnivå, vilket leder till att man inte ser vitsen med högre utbildning/akademiker. Detta kan leda till ytterligare utarmning. - Uppfattningen om framtiden är för flera att det inte kommer att ske så stora förändringar, det kommer att fortsätta ungefär som det är nu. - Flera anser att ytterligare rationaliseringar kan balansera pensionsavgångar. - Ett par företag pratar om neddragningar i samband med pensionsavgångar och ett par förväntar sig att växa resten tror på plus minus noll. - Samarbetet mellan företagen är inte speciellt utvecklat. - Ett fåtal har använt sig av Karlstads universitet och många vet inte vad de kan få för typ av stöd från universitetet. - Den kompetens som flest frågar efter är arbetsledare. Kanske rättare sagt personer de kan lita på som tar ansvar för helheten och som kan avlasta dem som företagsledare ett par har också uttryckt att de skulle kunna ta fler praktikanter om de hade mer arbetsledning. - Andelen kvinnor är störst inom vård och omsorg. Många av kvinnorna arbetar deltid. - Inom företagen dominerar antalet männen. - Det är med ett par undantag män i beslutande positioner För att hantera kompetensfrågor på ett strukturerat och samordnat sätt i regionen föreslås en modell för att hantera detta. Att diskutera modellen och dess möjligheter att hantera de problem som identifierats är en av konferensdagens viktigaste frågor. Gunnel Forsberg, Karlstad Universitet. Gunnel Forsberg, gästprofessor vid Jämställdhetsforskning vid Karlstad universitet, talade utifrån ett genusperspektiv. Jämställdhet ska ju finnas med i alla aspekter, men hur gör man egentligen och vad innebär ett integrerat jämställdhetsperspektiv inom kommunal planering. Utvecklingen pekar åt rätt håll, men fortfarande när vi ser på utbildningssidan kan vi prata om pojkskolor och flickskolor. Flickor får generellt sett högre betyg än pojkar. Skillnaden kvarstår även inom universitetsutbildningen. Inom forskningen dominerar däremot männen när det gäller examina trots en relativt jämn antagning till forskarutbildningen. Statistik för Hagfors-Munkfors visar att barnfamiljer lämnar området. Frågan ställdes vad det kan bero på och om det är något som saknas i regionen för att behålla barnfamiljerna. Ett sätt kan vara att hjälpa till när det gäller praktikplatser för kvinnor. Sven-Erik Karlsson, Karlstad Universitet. Sven-Erik Karlsson talade utifrån ett turistperspektiv om de ingående delarna Produktion och Konsumtion. Turism tenderar rent allmänt att antingen vara storskalig eller småskalig,

4 däremellan finns få exempel. För många är arbetet med turism mer en fråga om livsstil än om ekonomi. Ledord som oberoende, kreativitet, familjeprocess och arbetet i centrum nämndes där målet är en självständighetens livsform. Orter med en historia av stora produktionsenheter har ofta skapat en stark kollektivism som motverkar initiering av turistföretag. På dessa orter är det ofta folk utifrån som startar turistnäring. Kulturen i en region påverkar initiering av företag, exempelvis Gnosjö. Turismen generellt har gått ifrån att tillfredsställa ögat, sightseeing, till att tillfredsställa alla sinnen via upplevelser med exempelvis lokal mat, vin etc. En återstående fråga för regionen är hur man kan sy ihop det globala perspektivet med det lokala. Curt Räftegård, Karlstad Universitet. Curt Räftegård, statsvetare inom politikerdemokrati och arbetsvetenskap, talade utifrån två styrmodeller, den Ledardemokratiska modellen och den Deliberativa modellen. Utgångspunkten är att om man vill utveckla så behöver man en styrordning. - Ledardemokratiska modellen utgår ifrån att valda ledare styr. Folket kan bestämma vilka som ska bestämma. Däremellan ska man vara tyst. Vi väljer i någon mening en elit enligt det välordnade samhällets modell. Systemet legitimeras utifrån dess leveransförmåga. Idag ställer inte folk upp okritiskt längre och är lika lydiga. Många har egna åsikter och vänder systemet ryggen. - Den Deliberativa modellen innebär att rådpläga. Många deltar i diskussionen och man pratar sig fram till ett beslut. Folkets uppgift här är att vara med och i dialog bestämma. Idén bygger på att vi inte har åsikter utan att de formas genom dialogen. I dialogen sker en förädling där man tar tillvara folks erfarenheter. Den ideala modellen ger en öppen jämlik och ansvarig dialog. Sambandet mellan deltagande och engagemang är rätlinjigt och ökar med ökande deltagande. Samtidigt sjunker ledord som effektivitet och snabbhet med fler deltagande. Ekonomiskt avancerade regioner styrs effektivare enbart därför att de råkar ha starkare medborgaranda. Problemet och utmaningen med den deliberativa modellen är hur man i en region dels organiserar modellen dels behåller handlingskraften. Johan Falkäng, Litium Affärsutveckling. Johan Falkäng, Litium Affärsutveckling, resonerade kring omvärldsanalys med exempel från både chipstillverkning för mobiltelefoner, agerandet efter Jan Guillos böcker om Arn och STRIX television. Omvärldsanalys bygger på att händelser inte uppstår ur intet, det finna alltid en upprinnelse med olika tecken att något är på gång. Det man som organisation kan fråga sig är: - vilken information är relevant för vår organisation - hur stimuleras inflödet av information - hur omsätter man informationen till handling

5 Anneli Sirsjö, Svenskt Näringsliv Anneli Sirsjö från Svenskt Näringsliv i Värmland/Närke redovisade en undersökning från mars 2003 Fakta och myter om ungdomar som arbetskraft bland arbetsgivare och ungdomar där man frågat åringar om deras förväntan på arbetslivet. Samma fråga hade även ställts till företagare om vad de trodde att 18-åringar hade för syn på arbete varefter vyerna jämförts. Som sammanfattning kan sägas att arbetsgivarna allmänt sett har en relativt bra bild av unga medarbetare, men gör lite för att bli mer attraktiva. Det finns dock ett antal utmaningar som man från arbetsgivarsidan måste uppmärksamma. - arbetsgivarna underskattar ungdomarnas behov av trygghet och individuell frihet samtidigt - de underskattar även betydelsen av att kunna erbjuda goda relationer och kamratskap - vissa har svårt att förstå att de måste förtjäna sitt ledarskap och inte förutsätta att ungdomarna ska underordna sig. De måste visa att de tar ansvar för mer än det egna företaget - arbetet är inte lika viktigt för dagens ungdomar som för tidigare generationer - arbetsgivare har svårt att omsätta sin insikt om hur ungdomar tänker i praktiken - endast fyra av tio gör någonting för att bli mer attraktiva för ungdomar.

6 2. Gruppredovisning och summering av dagen. Frågor för eftermiddagens gruppdiskussioner: Hur arbetar vi idag i Uddeholmsregionen utifrån Strategisk Kompetensförsörjning? Vad fungerar bra och vad fungerar dåligt? Gruppindelning enligt bilaga. Redovisning: Grupp 1: Peter Karlsson från Metall pekade på att vi inte arbetar tillräckligt långsiktigt. Det måste till ett långsiktigt inriktat samarbete mellan företag, skola och kommun. Som ett exempel nämndes skolmässan i Arvika där man gick ut till skolorna och visade vad som fanns och vad man gjorde. Synliggöra företagandet för skoleleverna. Ett annat område var praktikplatser av egentligen samma skäl som skolmässan, dvs. visa och få ungdomar att förstå och förhoppningsvis bli intresserade av arbetsplatserna. Den föreslagna samarbetsmodellen krävs för att lyckas. Frågor som kvarstår är hur man får in de riktigt små företagen i systemet. Det gäller även att ta tillvara de initiativ som redan finns idag. Grupp 2: Pia Lind, Uddeholm Tooling, menade att vi idag arbetar på våra egna fronter. Samarbete är mer en fråga om pedagogik än ekonomi. Vi behöver även en tydlig vision om var vi vill befinna oss om några år. Vi måste skilja på samverkan, som fungerar bra idag, och samarbete som fungerar sämre. En modell för konkret samarbete saknas. Exempel på mindre projekt som skulle kunna drivas är upprättande av en praktikbank, praktik på mellanstadiet och handledare på arbetsplatsen. Grupp 3: Lennart Larsson, Föreningssparbanken. Kontakten måste bli ännu mycket bättre mellan kommuner, skola och företag. Positivt är den kartläggning av högskolestuderande som genomförts. En idé som diskuterats tidigare men som borde kunna tas upp och utvecklas ytterligare är Hemvändardagen. Det är viktigt att helheten fungerar för jobbsökande, arbete, boende och situationen för respektive. Parrekrytering kräver ofta samarbete mellan många intressenter för att fungera.

7 Grupp 4: Björn Elfgren, BDO revision, redovisade att det finns positiva erfarenheter från exempelvis Toolings arbete med kompetens och ledarskap som alla borde kunna lära sig av, stora som små. Den föreslagna modellen är kanonbra och måste startas nu. Den ger ett sätt att samlas kring. Måste dock få med småföretagen. En och en ser de kanske inget behov, men sammantaget finns det ett problem. Många enmansföretag upphör ofta i samband med pension. Det är även viktigt att det är en neutral person som ansvarar för modellen. Nya träffar behövs även kring samverkan. Attraktiva kommuner måste få ut bilden av kommunen, vad vi vill. Samarbetet med universitet fungerar bra. Egna interna informationskanaler finns i form av Veckobladet som fungerar bra. Ett samlingsställe för företagare behövs. Grupp 5: Richard Bjöörn, Hagfors kommun. Rekrytering och kompetens är inte bara en fråga om att få hit folk utan även om att behålla de vi har. Idag har vi bl.a. problem med sjukskrivning. Samarbetet med universitetet fungerar bättre nu sedan Vägvalet kom till. Det är lättare att få en kontakt idag. Även gymnasiets dialog med företagen är bättre. Den föreslagna modellen är bra. Det är vi själva som äger problemet. För att det ska fungera är det viktigt att det är en fristående person som driver verksamheten. Det engagemang som finns idag är positivt. Ett utslag av det är alla de som samlats här idag. Viktigt att vi fångar upp de som är universitetsstuderande. Grupp 6: Ann-Louise Johansson, Uvåns Näringslivscenter. Idag arbetar vi splittrat, var och en för sig. Viljan finns, men vi gör inte så mycket. Det som fungerar bra är bl.a. Toputbildningen. Om vi underlättar för tillväxt får vi högre kompetens som gör att vi blir attraktivare, positiv spiral. Vi behöver även se till att vi har bra kommunikationer. Barn och ungdomar behöver komma in till företagen, praktikplatser behövs. Aktiviteter på mellanstadiet kan vara en metod. Grupp 7: Bertil Köhler, Metall. Den föreslagna modellen behövs. För att den ska fungera behövs engagemang. Vi gör en hel del, men väldigt ostrukturerat. Redan nu utförs en hel del arbete inom området, Top-utbildningen, lärcentra, kompetenscenter etc. Däremot är det väldigt dåligt med struktur och samordning. Handlingsplan och styrgrupp saknas. De erfarenheter vi gör tas inte tillvara. Vi gör samma saker på nytt i nya projekt.

8 Sammanfattande kommentarer från panelen: Frågeställningar: Tror vi på modellen? Har vi tiden som krävs för att den skall fungera? Ulf Torhammar: Vi tror på modellen. Det har pågått arbeten med det under en lång tid. Nu är det läge för modellen. Om vi inte tar tag i detta nu så. Det är dags att vi sätter ner foten nu. För att få funktion behöver vi få med all småföretag också. Bara i Hagfors har vi 400 företag. Hector Vallejos: Positiv till modellen. Det gäller att få med alla aktörer. Man äger lösningen inte bara problemet. Det är viktigt att det blir rätt person som samordnar. 80% av effekten ligger i att vi gör rätt rekrytering där. Det måste vara en person som kan hantera alla aktörer. Modellen är bra. Det är vi själva som skall lösa detta. Ulf Andersson Uddeholm Tooling: Tror helt fullt på modellen. Den kommer att spara tid för oss på Tooling. Folk vill samarbeta men för att det ska fungera måste man strukturera upp samarbetet. Det måste till ett samarbete över gränserna mellan olika typer av företag. Lennart Carlsson Metso: Vi som är aktörer måste förstå att det verkligen finns ett behov. Modellen kan hjälpa oss en bra bit på vägen. Positivt. Erik Lenne Munkfors Kommun: Bra, men vi får inte glömma de som ska in i modellen. Ungdomarna måste påverkas så att det verkligen söker sig hit. Ewa Persson: Modellen är fantastisk på ett sätt, den skulle kunna göra mycket nytta för småföretag, stora hjälper små. Begreppet småföretag kan ibland vara missvisande då det handlar om allt från en person till kanske femton anställda. Samverka mer för att ta tillvara kompetensen i området. Ha jämställdhet som en attraktionskraft. Roland Wiklund: Det är en bra modell som ger struktur. Kan användas för exempelvis praktikplatser. Viktigt område, vi ser en ny bred gymnasieskola som kommer från 2007 och som kommer att påverka oss mycket. Många elever kommer att börja gå gymnasiet i Karlstad istället för i regionen.

9 Korta avslutande kommentarer: På frågan Hur många är verkligen beredda att ställas upp med praktikplatser? från moderatorn Inger Karlsson ställde sig många positiva till att erbjuda praktikplatser. Några enhetliga svar på frågan Varför flyttar barnfamiljer från regionen? gick inte direkt att finna, men att det var ett problem stod dock klart. Några funderade över om det verkligen kunde vara så. Det borde vara något att undersöka vidare. Dagen avslutades med att Göran Frödin tackade dagens föredragshållare och övriga deltagare. Samarbetsmodellen ska nu implementeras och kopplat till detta fortsätter processen med ansökan i första hand till Alfastiftelsen, Region Värmland och Länsstyrelsen om fortsatt finansiering. Avslutningsvis betonades att kostnaden för modellen huvudsakligen består av företagens eget engagemang och medverkan. Ardea Management AB info@ardea-management.com Tel: ardea-2003