Myten om kvinnorna som flyr

Transkript

1 Myten om kvinnorna som flyr & sanningen om männen som styr Dags att vakna! Moa Hjertson

2 Myten om kvinnorna som flyr & sanningen om männen som styr

3 Förord Gävleborg är en region med mycket goda utvecklingsmöjligheter. Läget nära Mälardalen och Stockholm Arlanda internationella flygplats och med utmärkta kommunikationer via tåg, väg och sjöfart ger konkurrensfördelar. Basnäringarna med stål, trä och papper representeras av starka företag med internationell lyskraft. Tjänstesektorn med bl a handel och besöksnäring växer och har positiva framtidsutsikter. Vår regionala högskola, HiG, utbildar varje år tusentals ungdomar från regionens alla hörn såväl på campus som i en av landets mest utbyggda distansutbildningsorganisationer. I den regionala utvecklingsplanen, RUP, finns ett mätbart mål att uppnå till utgången av 2013; befolkningen ska öka till invånare. En befolkningsökning är positiv av flera skäl. Den ger en bättre balans mellan unga och gamla i befolkningen och den är en förutsättning för kompetensförsörjningen av nuvarande och kommande näringar. Tillväxt och befolkningsökning hänger alltså nära samman. Befolkningsökning kan uppnås på flera sätt, dels genom att fler föds än de som dör, dels genom att fler flyttar in än ut. Detta kräver en attraktiv region. En region som välkomnar alla oavsett etnicitet, härkomst eller kön. Under 2009 och 2010 har Region Gävleborg varit ansvarig för projektet Jämresursen som finansierats genom ett bidrag på 2,7 miljoner kronor från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Jämresursen har i sitt arbete utbildat politiker och ledande tjänstemän i länets alla kommuner, utbildat jämställdhetsstrateger i kommunerna och landstinget samt givit stöd till några pilotverksamheter. Den här skriften är också en del av Jämresursens arbete. Det är en regional handbok i jämställdhetsarbete som ger kunskap om hur verkligheten i Gävleborg ser ut på jämställdhetsområdet. Vad detta får för betydelse för oss som individer antingen vi är kvinnor eller män, men också hur det påverkar samhällsutveckling och regionens attraktivitet. Region Gävleborg ser jämställdhetsarbetet som en nödvändig komponent i vårt tillväxtuppdrag. Vi har tillfört kompetens i vår organisation för analys och strategiskt arbete på jämställdhetsområdet. Vi avser att tillsammans med regionala aktörer som landstinget, och länsstyrelsen och naturligtvis tillsammans med kommunerna fortsätta det framgångsrika arbetet som bedrivits inom projektet Jämresursen. Vi vill göra Gävleborg känt för sitt framgångsrika jämställdhetsarbete. Myten om kvinnorna som flyr & sanningen om männen som styr är intressant och nyttig läsning för dig som vill lära dig mer om kvinnors och mäns vardag och framtid i Gävleborg med också en verktygslåda för dig som vill vara med och förändra! Mats Törnqvist, Regiondirektör 1

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vad styr vårt jämställdhetsarbete?... 4 Upplägg och innehåll i denna rapport... 5 Varför en rapport om genusstrukturer i Gävleborg?... 7 Världens mest jämställda land Myten om kvinnorna som flyr och sanningen om männen som styr Jämna plågor Hälso- och sjukvård i Gävleborg ur ett genusperspektiv Hur går vi vidare? Det går ju inte! Kultur- och fritidsverksamhet i Gävleborg ur ett genusperspektiv Hur går vi vidare? Jobba jämt Arbets- och näringsliv i Gävleborg ur ett genusperspektiv Hur går vi vidare? Utan spaning ingen aning Samhällsplanering i Gävleborg ur ett genusperspektiv Hur långt ska vi gå? Miljö och resvanor ur ett genusperspektiv I hemmets trygga vrå? Socialtjänsten i Gävleborg ur ett genusperspektiv Hur går vi vidare? Öppna dörrar Barnomsorg och utbildning i Gävleborg ur ett genusperspektiv Hur går vi vidare Kvinnor får larm och män får mat? Omsorg i Gävleborg ur ett genusperspektiv Hur går vi vidare? Om vi gör det vi alltid har gjort får vi det som vi alltid har fått Vad är jämställdhet? Bakgrund Arbetsliv Jämställdhetspolitiska mål Genusteori Varför jämställdhet? Några viktiga begrepp Källor... 87

5 Inledning Jag är så trött på jämställdhet Det är klart vi är trötta! Men vad är det vi är trötta på? För jämställdhet finns inte och det är svårt att vara trött på någonting som inte finns. Är det framställningen av mannen som förövaren och kvinnan som offer vi är trötta på? Är det för att vi arbetat med frågan så länge och fortfarande inte är i mål? Jämställdhet handlar om att kvinnor och män flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Svårare än så är det inte. Eller kanske just så svårt är det. Så varför är det inte redan jämställt? Varför får männen med beviljad hemtjänst i Ovanåker oftare matleverans än kvinnorna och varför får kvinnorna med beviljad hemtjänst oftare larm? Varför får flickorna i länets skolor bättre betyg än pojkarna och varför läser flickorna vidare i större utsträckning än vad pojkarna gör? Och varför har sedan männen i länet betydligt fler styrelseposter än kvinnorna? Och vad kan göras för att ändra på situationen? Det första som bör göras, inom vilket område det än gäller när ovissheten och okunskapen är stor, är att kartlägga utgångsläget ur ett jämställdhets och genusperspektiv. Hur ser det ut idag? När vi vet det kan vi jämföra med de mål, planer och policys vi redan har för vår politik och våra verksamheter och först när denna skillnad är klargjord försöka hitta vägar för att nå målet. Vart vi vill vet vi redan, det finns definierat i lag och jämställdhetspolitiska mål på såväl riksdagsnivå som i våra organisationers planer och policys för jämställdhet. Hur vi tar oss dit, till målen, finns det en mängd olika förslag på. Men angreppssätten som ska användas för att förändra är beroende av hur situationen ser ut idag. I de följande kapitlen kommer du därför att få en bild av hur det ser ut med jämställdheten, eller rättare sagt ojämställdheten inom just ditt område. Du kommer att kunna se vilken din utgångspunkt är. Varje del avslutas dessutom med frågor för vidare diskussion som du kan ta med dig till din verksamhet, nämnd eller styrelse och som kan ge ett stöd i det fortsatta arbetet för jämställdhet. Folk säger att de är så trötta på jämställdhet, hur kan de vara trötta på något som inte ens finns? 1 3

6 Vad styr vårt jämställdhetsarbete? De jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Fyra delmål anger inriktningen av regeringens politik inom området: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. 2. Ekonomisk jämställdhet. 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Målen antogs av riksdagen 16 maj Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den strategi som antagits av regering och riksdag (1994) för att uppnå målet om ett jämställt samhälle. Jämställdhetsintegrering i praktiken innebär att framförallt offentligt (skattefinansierade) verksamheter såsom kommunala, landstingskommunala och statliga verksamheter ska bedrivas så att deras tjänster och service kommer kvinnor och män, flickor och pojkar tillgodo utifrån deras olika villkor, förutsättningar och behov. Eftersom jämställdhet och ojämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och våra normer skapas måste alltid ett jämställdhets-/genusperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas andra politiska frågor och verksamheter. Jämställdhetsdeklaration, CEMR (The Council of European Municipalities and Regions) Jämställdhetsdeklarationen är den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå. På dessa nivåer finns de bästa förutsättningarna för att beslut som främjar jämställdhet verkligen ska få effekt i människors vardag. Deklarationen vägleder kommuner, landsting och regioner som vill integrera ett jämställdhetsperspektiv i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Den politiska församling som beslutar om ett undertecknande ansluter sig till deklarationens sex principer om jämställdhet och förbinder sig att verka för att dessa förverkligas. Deklarationen innehåller även 30 artiklar som ett stöd för hur man går från ord till handling. Idag har länsstyrelsen, regionförbundet samt 4

7 ett antal av kommunerna i Gävleborgs län undertecknat deklarationen. Deklarationens 6 principer 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens verksamheter 6. Att handlingsplaner och program har finansiering RUP Regionala utvecklingsprogram ska utgöra strategin för länets tillväxt. De ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting och ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter och näringsliv. Enligt Gävleborg läns RUP är befolkningsutvecklingen och välmående huvudfrågor för regional utveckling i länet. Upplägg och innehåll i denna rapport Den första delen (Del 1) beskriver Gävleborgs län. Därefter beskrivs sex olika verksamhetsområden som vi valt att fokusera på: hälso- och sjukvård, kultur- och fritidsverksamhet, arbets- och näringsliv, samhällsplanering, socialtjänst, skola, utbildning och omsorg. Verksamhetsområdena diskuteras sedan utifrån statistik uppdelad på kön för att belysa villkor och möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar inom det specifika området. Röster och studier från länet exemplifierar och kopplar statistiken till konkret verksamhet. De fyra nationella jämställdhetspolitiska delmålen diskuteras och problematiseras i förhållande till länet och dess förutsättningar inom varje verksamhetsområde. Varje del i rapporten avslutas med ett antal frågor som underlag till vidare diskussion. Tanken är att du som är ansvarig eller verksam inom ett specifikt verksamhetsområde inom kommun eller landsting, eller bara är intresserad av en verksamhet, ska kunna skaffa dig en snabb överblick inom området. Du ska kunna få en bild över hur situationen ser ut för kvinnor och män, flickor och pojkar inom det som berör dig. Du ska också få med dig vidare diskussionsfrågor att använda som underlag för fortsatt arbete för jämställdhet och regionalisering av de jämställdhetspolitiska målen inom just din verksamhet. 5

8 I den andra delen (Del 2) analyseras den samlade bild av länet som framkommit utifrån de olika verksamhetsområdena och situationen som den ser ut för kvinnor och män, flickor och pojkar. Förutsättningar för regional utveckling samt möjligheter att leva upp till de jämställdhetspolitiska målen diskuteras och problematiseras. Förhoppningen är att denna rapport därmed kommer att fungera som ett underlag för fortsatta diskussioner och arbete med en hållbar samhällsutveckling, jämställdhet och regional utveckling som leder fram till både regionala och lokala mål där jämställdhetsaspekten är en självklar och kvalitetshöjande integrerad del. Folkmängd Kvinnor Män Gävle Bollnäs Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länet Riket Källa: SCB Den tredje delen (Del 3) är en kunskapsdel som beskriver det övergripande nationella jämställdhetsmålet, svensk jämställdhetspolitik, dess historia, begrepp och teorier. Denna del kan ses som en bilaga och som ett uppslagsverk och det förekommer hänvisningar till denna del i rapporten. Hänvisningarna har vi samlat längst bak. 6

9 Varför en rapport om genusstrukturer i Gävleborg? Vad är det du håller i din hand egentligen? Vad ska en rapport om jämställdhet i Gävleborgs län vara bra för? Är inte Sverige redan ett av världens mest jämställda länder? Det är väl individen och inte kön som spelar roll? Eller? Den här rapporten är framtagen för att vi alla ska kunna leva upp till nya krav kring jämställdhet och för att belysa dess betydelse för hållbar utveckling. För att kunna göra det behövs kunskap och insikt om det egna länet och kommunerna. Vilka är tillgångarna och hindren för att få en långsiktigt livskraftig utveckling? Vilken bild får vi av länet och kommunerna vid en jämförelse mellan kommunerna, med hela riket och med oss själva över tid? Det innebär att vi måste belysa, beakta och analysera hur kvinnor respektive män påverkas av de beslut som tas i länet och visa på de stora möjligheter vi har till en positiv utveckling i Gävleborgs län. Jämställdhet ses som en förutsättning i arbetet med hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och för att se hur förutsättningarna ser ut just i Gävleborg måste länet därför belysas utifrån kön. Därför är det viktigt att titta på frågor som - Vad är jämställd medborgarservice? och ur länsperspektivet - Hur står det till i Gävleborgs län? Vi vet att Gävleborgs län präglas av en starkt könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad som i sin tur beror på och ger effekter i medborgarnas sociala livsmönster och möjlighet att dela lika på makt, ansvar, inflytande, hem och familj samt få del av samhällets resurser utifrån sina olika villkor och behov. Men hur kan detta, dvs. de rådande genusstrukturerna i Gävleborgs län, kopplas till tillväxt? Och hur kan effekter av offentliga verksamheters beslut och åtgärder fördelat på kön belysas i relation till detta? Vilka effekter ger rådande styr-, lednings- och kvalitetsledningssystem för kvinnor och mäns, flickors och pojkars möjligheter? Det övergripande nationella jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I denna rapport kommer därför utgångspunkten att vara hur kvinnor och män i Gävleborgs län lever sina liv idag med koppling till de sex olika verksamhetsområdena som rapporten fokuserar på. Kunskap är en förutsättning för allt effektivt förändringsarbete. Jämställdhetsarbetet fungerar på precis samma sätt. Med fakta som grund får vi en bild av läget i länet och kan göra aktiva val för att driva (jämställdhets)utvecklingen framåt. Rapporten belyser, beaktar och analyserar hur kvinnor respektive män själva påverkar och påverkas av de beslut som tas inom till exempel politiken och hur detta i sin tur 7

10 har bäring på sociala traditioner, normer och värderingar. Hur näringsliv, arbetsliv och utbildningssystem är utformat i dag och vad det får för konsekvenser för regional utveckling då jämställdhet är en förutsättning i arbetet med hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Rapporten blir därmed ett viktigt faktaunderlag för dig inom ditt verksamhets- eller intresseområde för att veta hur situationen faktiskt ser ut idag för kvinnor och män, flickor och pojkar. Den ger dig möjligheten att se vilka dörrar som behöver öppnas för att säkerställa lika möjligheter för alla kvinnor och män, flickor och pojkar. Den ger förutsättningar för fortsatt arbete för en hålbar regional utveckling. Varför jämställdhet och regional utveckling? FN:s Agenda 21 slår fast att hållbar utveckling har tre dimensioner: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala dimensionen. Då de tre dimensionerna påverkar varandra måste de integreras för att hållbar utveckling ska uppnås. 2 Den sociala dimensionen består bland annat av jämställdhet mellan könen, demokrati och inflytande i beslutsprocesser. En grundläggande förutsättning och ett krav för att uppnå hållbar utveckling är därmed jämställdhet. 3 Det är i vardagen, i mötet med andra människor som vi skapar och omskapar ojämställdhet. Eftersom vi är de som skapar ojämställdhet dagligen är det också vi som kan och har ansvar för att istället skapa jämställdhet. Då det främst är på lokal och regional nivå som vi möter medborgarservice som försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kollektivtrafiken, skolan, sjukvården och äldreomsorgen etc. är det extra viktigt att dessa verksamheter har integrerat jämställdhet. På så vis arbetar vi för att säkerställa att dessa möten bidrar till en jämställd medborgarservice och ett jämställt samhälle. 4 Riksdag och regering lägger fast målen för kommunernas och landstingens verksamheter men kommuner och Landsting är sedan lång tid tillbaka en av de grundläggande delarna av den svenska folkstyrelsen och kan inom vissa ramar själva bestämma om den egna verksamheten.5 På lokal nivå måste det finnas en vilja och en förmåga att skapa ett jämställt samhälle med utgångspunkt i lokala förutsättningar. 6 De regionala strategierna skall därför bygga på analyser av jämställdheten på den lokala nivån i länet. Dessa måste också kunna kopplas ihop med de regionala tillväxtprogrammen (RTP) samt de regionala utvecklingsprogrammen (RUP) och kunna fungera som komplement till dessa. 7 Kommunerna och Landstingen blir på så vis viktiga aktörer i jämställdhetsarbetet och jämställdhetspolitiken då de har stora möjligheter att påverka de verksamheter som sätter villkoren i kvinnors och mäns vardag. 8 I kommunlagen fatslås även att Kommuner och Landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. (Kommunlagen, 2 kap. 2 ) och att principen om likställighet 8

11 gäller även kön. 9 Jämresursen Region Gävleborg och Länsstyrelsen Gävleborg har genomfört en stor satsning för ökad jämställdhet i och med Jämresursen. Målet var att bidra till insatser som i förlängningen gör att kvinnor och män, flickor och pojkar kan och vill bo och leva i Gävleborgs län utifrån sina egna villkor. SKL har beviljade 2,7 miljoner kronor till arbete för en gemensam kunskapsplattform om jämställdhet. Stora utbildningsinsatser genomfördes under perioden augusti december Målgrupper för utbildningen var chefer, andra högre tjänstemän med viktiga nyckelfunktioner och politiker i Gävleborgs tio kommuner. Jämresursen vände sig till verksamheter som ville utveckla och förbättra utbudet av tjänster och service för viktiga målgrupper. För att kunna göra det behövs kunskap om kvinnors och mäns behov, intressen och livsvillkor. Förutom utbildningsinsatserna har satsningen resulterat i en webbportal på Region Gävleborgs hemsida samt den genusrapport du nu läser. Gävleborgs län Region Gävleborg är ett kommunalt samverkansorgan mellan länets kommuner och landsting som verkar för att profilera regionen och stärka attraktionskraften. Genom investeringar i infrastruktur, utveckling av kommunikationer, satsningar på kultur och samverkan med lokalt näringsliv drivs den regionala utvecklingen. Näringsliv, högskolor och universitet samt offentlig sektor knyts samman vilket ökar kunskapen och kontaktnäten samt skapar nya samarbeten som kan stärka företagen och generera nya jobbtillfällen. Arbetet styrs av det regionala utvecklingsprogrammet, RUP, vilket används på en övergripande nivå och ger ramar för tillväxtprogrammen. Region Gävleborgs Vision Gävleborg 2020 möjligheter nära dig framhåller att Gävleborg skall vara ett län där människor, företag och aktörer känner att det finns möjligheter. Möjligheter att leva, växa, andas och utvecklas på ett positivt sätt. Regionens styrka byggs på människorna som bor här, och därför är våra män, kvinnor, flickor och pojkar vår viktigaste resurs för en framtida utveckling. En positiv utveckling kräver också att lösningar om en hållbar samhällsbyggnad (miljömässigt, socialt och ekonomiskt) utvecklas. Den sociala och kulturella dimensionen av hållbar utveckling lyfter fram 9

12 betydelsen av att resurser, inflytande och makt fördelas rättvist och jämställt och att flickor och pojkar, kvinnor och män kan känna trygghet och delaktighet i samhället. Det regionala utvecklingsarbetet utgår från att alla regionala aktiviteter syftar till en hållbar utveckling. Ingen dimension får glömmas för då hindras utveckling och möjligheter försvinner. Det nationella målet för jämställdhet är just att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Gävleborg ska också i allt utvecklingsarbete beakta både kvinnors och mäns villkor och förutsättningar i syfte att ge en jämställd medborgarservice. Regionala utvecklingsprogram ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting och ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter och näringsliv. Det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra strategin för länets tillväxt. I Gävleborg läns RUP är fokus att visa på de stora möjligheterna till positiv utveckling som finns i länet. Visionen för Gävleborg framhäver ordet möjligheter och visar på det Gävleborg vi vill bo, verka och leva i. Människor och aktörer i länet skall känna att Gävleborg är fullt av möjligheter och makthavare i länet arbetar för att prestigelöst ta bort och undanröja hinder. Enligt det regionala utvecklingsprogrammet är befolkningsutvecklingen och välmående i Gävleborg huvudfrågor för den regionala utvecklingen. Det kräver att arbetsmarknad, studier, livsmiljö och attityder i länet uppmuntrar till inflyttning och att alla i regionen har möjlighet att växa och utveckla sin egen kompetens. För att klara detta behövs en mångfald i samhället och det krävs att alla samhällsgruppers delaktighet i deras egen och samhällets utveckling uppmärksammas och anammas. Det regionala utvecklingsprogrammet säger därmed också att: Den kanske viktigaste uppgiften i arbetet med ett regionalt utvecklingsprogram är att fånga upp det som är viktigt för kvinnor och män, flickor och pojkar i Gävleborg. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ser till att riksdagens och regeringens beslut genomförs, samordnar länets intressen och för fram invånarnas behov för en bra utveckling när det gäller t.ex. arbete, service och miljö. Länsstyrelsen har också regeringens uppdrag att förverkliga svensk jämställdhetspolitik Länsstyrelsen Gävleborgs vision Vi öppnar dörrar... går väl ihop med visionen för Gävleborgs län Gävleborg 2020 möjligheter nära dig. Genom Jämresursen lyfter Länsstyrelsen och Region Gävleborg 10

13 vikten av att säkerställa att dörrar öppnas för möjligheter nära dig oavsett om du är kvinna eller man, flicka eller pojke. Gävleborgs län Landskapen Hälsingland och Gästrikland bildar tillsammans Gävleborgs län. Gävleborgs län består av tio kommuner: Bollnäs Gävle Hudiksvall Hofors Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Ljusdal Ovanåker Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors Befolkning I Gävleborgs län bor det invånare, något fler kvinnor ( ) än män ( män) 10. Detta mönster går igen i länets samtliga kommuner. Gävle är länets största stad med drygt invånare varav är kvinnor och är män. I snitt har länet 8 kvinnor och 8 män per kvadratkilometer, att jämföra med 11 kvinnor respektive 11 män i riket i stort. Fler kvinnor än män flyttade till länet under 2008, detta återspeglade sig också i alla kommuner utom i Ljusdal dit fler män än Befolkning In och utflyttningar 2009 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik 11 Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länet Källa: SCB/

14 kvinnor flyttade. Samtidigt var det fler kvinnor än män som flyttade från länet under I flertalet av kommunerna är fördelningen mellan kvinnor och män ungefär lika inom de områden som kategoriseras som glesbygd. Undantaget är Ljusdal, Nordanstig och Ovanåker där betydligt större andel av invånarna i glesbygden utgörs av män. I det som kallas tätortsnära landsbygd bor fler män än kvinnor i länets samtliga kommuner. I själva tätorterna är det istället fler kvinnor än män som bor med undantag från Hofors och Sandviken som har fler män än kvinnor. Vad ger detta för konsekvenser i planeringen av samhällsfunktioner, infrastruktur osv? Vad beror skillnaderna på och vad händer om vi inte uppmärksammar dem? Med utgångspunkt i att länets befolkning består av fler kvinnor än män är det också särskilt intressant att se att det i länets alla kommunfullmäktige, utom i Bollnäs, sitter fler män än kvinnor ( ). Den kunskapen kan vara bra att ha med sig i läsningen av denna rapport i skenet av att kvinnor och män enligt de jämställdhetspolitiska målen ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Hur ser det ut idag? Och vilka konsekvenser får det för hållbar regional utveckling? Medellivslängd Medellivslängden ökar ständigt i Sverige och var under perioden för kvinnor i länet 82 år och för män 77,8 år. Kvinnorna lever längre än männen i länet oavsett vilken kommun vi tittar på. I länet hade kvinnor i Bollnäs den högsta medellivslängden och män i Nordanstig den lägsta. Ingen av kommunerna placerar sig högre än riksgenomsnittet vad gäller kvinnors livslängd däremot var mäns livslängd i såväl Ovanåker som Bollnäs högre än riksgenomsnittet. Vad säger detta om länet och dess möjligheter till regional utveckling? Det är självklar intressant att titta närmare på de områden där länet skiljer Medellivslängd, medelvärde för perioden Förväntat antal år vid födelsen Kvinnor Män Gävle 82,1 78,0 Bollnäs 82,4 78,8 Hofors 81,3 77,9 Hudiksvall 81,9 77,7 Ljusdal 81,3 76,7 Nordanstig 81,1 75,4 Ockelbo 82,2 78,2 Ovanåker 81,6 79,3 Sandviken 82,2 77,9 Söderhamn 82,1 77,5 Länet 82,0 77,8 Riket 82,9 78,7 Källa: SCB 12

15 sig från riket i stort men också där mönstren är de samma. Vad är det som gör att det skiljer eller inte och hur påverkar en eventuell skillnad den regionala utvecklingen? Om män lever längre i vissa av kommunerna i vårt län men kvinnor inte gör det, vad säger det om de möjligheter som finns i länet utifrån en kvinnas eller en mans perspektiv? Är det skillnader som vi kan påverka vad gäller vård inom hälso- och sjukvårdssektorn, eller beror de skillnader som visas mellan könen på faktorer inom något av de övriga verksamhetsområdena i denna rapport? 13

16 Världens mest jämställda land Visst tycker vi lite sådär till mans, och kvinns, att vi är rätt jämställda i Sverige idag? Vi kan jämföra med hur det såg ut förr, eller hur det ser ut i något annat land, eller kan ge enstaka exempel på jämställdhet i vår närhet. Du kanske inte tror att ditt kön spelar roll när du söker stöd, service, råd eller behandling av din kommun, landsting eller annan offentlig myndighet? Faktum är dock att: När kvinnor och män har samma omsorgsbehov får män ofta fler timmar hemtjänstinsatser beviljade. Beror det på att den som bedömer hjälpinsatsen förväntar sig att kvinnor ska vara bättre på att laga mat, ta hand om hemmet, sig själv och sin partner medan män skulle vara sämre på att göra samma sak? Betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor har varit stora ända sedan mitten på sextiotalet. Pojkar är idag utbildningssystemets stora förlorare. Har vi olika förväntningar och krav på flickor och pojkar när det gäller studieresultat, motivation och nyttan av att ha bra betyg? Män är överrepresenterade i politiska styrelser, bolagsstyrelser, projektgrupper i Gävleborgs län. Vill vi att kvinnor och män ska ha samma möjlighet till makt och inflytande? Kommunerna ger mer bidrag till aktiviteter som fotboll, ishockey och innebandy. Där finns nästan alltid fler pojkar än flickor. Aktiviteter som flickor i större utsträckning utövar, till exempel dans och gymnastik, får mindre och färre bidrag. Har idrotter olika värde och i så fall; vem beslutar vilka som är mest värda? Idag är det mer än fyra gånger så vanligt att män driver företag med anställda än att kvinnor gör det. Endast en av hundra kvinnor har företag med fler anställda än dem själva. Vad skulle hända med tillväxten i Gävleborgs län om kvinnors företagande skulle närma sig männens nivå? Listan på exempel från verkligheten kan göras mycket lång, men den går att korta ned om vi tänker om. När vi tittar på hur det verkligen ser ut, när den könsuppdelade statistiken tas fram ser vi att Sverige inte är världens mest jämställda land. Sverige är inte jämställt. Sverige är ojämställt. Men det är vad vi vet på nationell nivå. Det måste väl ändå vara annorlunda just hos oss? I vårt län? Det finns många exempel på jämställdhet i Gävleborg, om vi jämför med hur det ser ut i andra regioner, eller hur det såg ut förr 14

17 Det ojämställda länet? Sverige är ett ojämställt land. Är Gävleborgs län undantaget som bekräftar regeln? Enligt det övergripande jämställdhetspolitiska målet ska kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Så når vi upp till detta mål? Är Gävleborgs län en jämställd plats? Delmålen för svensk jämställdhetspolitik bygger på fyra områden (makt, ekonomi, fördelning av obetalt hem/omsorgsarbete, mäns våld mot kvinnor) som av landets politiker ansetts som särskilt viktiga att lyfta fram för att uppnå jämställdhet i vårt samhälle. Tittar vi på det första jämställdhetspolitiska delmålet som handlar om jämn fördelning av makt och inflytande ser vi att när det gäller den politiska makten och inflytandet i länet har vi en jämn könsfördelning på Kommunstyrelseordförandeposterna. Däremot ser vi att det i bolagsstyrelserna, inklusive kommunernas egna bolag, är en klar överrepresentation av män. Det andra jämställdhetspolitiska delmålet handlar om ekonomisk jämställdhet. Tittar vi på länet utifrån könsuppdelad statistik när det gäller förvärvsfrekvens ser vi att kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än männens. Dryga dubbelt så många män som kvinnor i länet är egna företagare och den sammanräknade förvärvsinkomsten för kvinnor är betydligt lägre än männens. Det tredje delmålet handlar om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Män i länet tar exempelvis ut en fjärdedel av kvinnornas uttag av nettodagar med föräldrapenning. Det fjärde delmålet handlar om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Vad vi ser är att fler män än kvinnor drabbas av våld, dock blir kvinnor oftare utsatta för våld av någon de känner. Mäns våld mot kvinnor sker ofta i det egna hemmet, den plats där vi borde vara som mest trygga. Mörkertalet inom dessa brott är också stort. Utifrån denna rapport kan vi se att vi i länet i första hand arbetar med resultatet av våldet, det vill säga insatser riktade till de kvinnor som blivit utsatta. Mindre fokus tycks finnas på att förebygga mäns våld mot kvinnor, att arbeta med orsaken, varken med individen eller med strukturen. Move your ass and your mind will follow Men vad gör vi då fortsättningsvis för att komma åt ojämställdheten? Det handlar om attityder säger alla i länet när vi diskuterar ojämställdhet. Men vi har arbetat med enbart attityder alltför länge. Vill vi påverka på riktigt måste attityderna också synas i de strukturer som styr kvinnors och mäns, flickors och pojkars vardag. Idag finns det tydliga attityder inbyggda i dessa strukturer som vi ser i de olika 15

18 verksamhetsområden som lyfts i denna rapport. Kvinnor får larm, män får mat. Pojkar får bra tider i idrottshallarna samt mer stöd i eget företagande, flickor får ja vad får flickor? Mer resurser och fokus läggs på traditionellt manliga än traditionellt kvinnliga områden. Kvinnor ses som underrepresenterade i styrelser och som överrepresenterade i barnomsorgen. Männen tycks dock alltid vara lagom många. En plats med möjligheter för alla? Enligt visionen för Gävleborgs län ska Gävleborg vara fullt av möjligheter och våra makthavare ska arbeta för att prestigelöst ta bort och undanröja hinder. Det regionala utvecklingsprogrammet beskriver därmed Gävleborg som ett län med möjligheter! Men för vilka finns möjligheterna? Är möjligheterna desamma för alla? Erbjuder länet likvärdiga möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Det lyfts i det regionala utvecklingsprogrammet att varumärket är ett löfte. De bilder som skapas är ett löfte till den tänkta intressenten, ett informellt kontrakt om leverans av de löften man skapar i kommunikationen. Så om löftet som skapas är en region med möjligheter hur arbetas det för att uppfylla detta löfte för alla? Hur säkerställs det att det uppfylls för alla kvinnor och män, flickor och pojkar? Hur utvärderas kontraktet? Löftet Det regionala utvecklingsprogrammets syfte är att beakta de regionala förutsättningarna, ange inriktning och prioriteringar samt redovisa åtgärder för att uppnå regional utveckling. RUP vill skapa ett län där arbetsmarknad, studier, livsmiljö och attityder uppmuntrar till inflyttning och där alla har möjlighet att växa och utveckla sin egen kompetens. Hållbar utveckling genomsyrar det regionala utvecklingsprogrammet i linje med de europeiska ambitionerna i Lissabonstrategin. I allt som görs skall lösningar som leder fram till en hållbar utveckling sökas. För att klara detta lyfts att den mångfald som finns i samhället behöver uppmärksammas och anammas i att göra alla samhällsgrupper delaktiga i deras egen och samhällets utveckling. Den sociala och kulturella dimensionen av hållbar utveckling lyfter fram betydelsen av att resurser, inflytande och makt fördelas rättvist och jämställt. Detta skall ske på ett sådant sätt att flickor och pojkar, kvinnor och män kan känna trygghet och delaktighet i samhället. Jämställdhet mellan kvinnor och män är därmed enligt det regionala utvecklingsprogrammet avgörande frågor. Åtgärdsstrategier som presenteras i det regionala utvecklingsprogrammet menas följa en röd tråd 16

19 från visionen av det Gävleborg vi vill bo, verka och leva i. Dessa åtgärdsstrategier ska vara levande så tillvida att alla aktörer i länet följer dessa i sina satsningar och planer. Kontraktsuppfyllande Befolkningsutvecklingen och välmående i Gävleborg är enligt RUP:en huvudfråga för den regionala utvecklingen. Befolkningsutvecklingen i Gävleborg anges också som det övergripande målet för RUP, Gävleborgs län skall öka sin befolkningsmängd och vid utgången av 2013 vara invånare i länet. Enligt den senaste svenska långtidsutredningen kommer dock andelen invånare i arbetsför ålder att minska i alla länets arbetsmarknadsregioner fram till Detta ställer ökade krav på tillväxtförutsättningar, offentliga välfärdssystem och företagens kompetensförsörjning. Ur ett europeiskt perspektiv minskar också ålderskullarna i stora delar av Europa fram till 2050 om inte EU genomför en omfattande ökning av invandringen. Invandring, utvecklade välfärdssystem och god barnomsorg framhålls som de huvudverktyg i EU som finns att använda för att möta den europeiska utvecklingen. Det regionala utvecklingsprogrammet menar att förutsättningarna för en god demografisk utveckling handlar lika mycket om att stimulera en ökad inflyttning som att stimulera en minskad utflyttning. Fyra faktorer anses vara styrande när det gäller möjligheterna till inflyttning. Dessa är viktiga för att attrahera nya invånare att flytta till ett län. Det handlar om Möjligheter till arbete eller studier, Ett attraktivt boende, Goda sociala nätverk och En bra samhällsservice/välfärd. Den allmänna attraktionskraften för länet anses dock så viktig att den behöver en egen förklaring som en femte faktor för demografisk utveckling. För att stimulera såväl inflyttning som minskad utflyttning krävs en regional attraktionskraft. Möjligheten till en större attraktivitet som bostads- och etableringsort är viktigt i syfte att öka såväl skatteintäkterna som att vidga rekryteringsbasen. Ytterst menar det regionala utvecklingsprogrammet att attraktionskraften för ett län handlar om möjligheterna till goda och trygga uppväxtvillkor för flickor och pojkar och att människor trivs, mår bra och upplever livskvalitet. Ser vi på de undersökningar som gjorts i förhållande till länets attraktionskraft anser både gävleborgare och boende i övriga delar av Sverige att Gävleborgs län är ett bra ställe att bo och leva i. Länet anses erbjuda möjligheter till bra boende och en bra miljö att leva och växa upp i. Dessutom är folk mycket 17

20 positiva till länets möjligheter till bra fritidsboende, liksom att man i hög grad instämmer i att länet erbjuder goda möjligheter till semester och turism. Många boende i andra delar av Sverige anger dock att de inte vet vad länet har att erbjuda i form av upplevelser, eller saknar åsikt i stort. Attraktionskraften hos länet som helhet bedöms som relativt hög av gävleborgarna när de själva skall bedöma sitt län. Cirka 70 procent av oss ger länet höga betyg som en plats att leva och bo i, och hela 94 procent av oss kan tänka sig att rekommendera andra att flytta hit! Många utanför länet har också en positiv bild av oss. Eftersom denna statistik inte finns könsuppdelad kan vi inte säga något om huruvida kvinnors och mäns åsikter skiljer sig gällande något i detta. I den allmänna attraktionskraften vet vi att det läggs stor vikt hur infrastrukturen fungerar. Särskilt för ungdomar, pensionärer, invandrare och personer utan bil är kollektivtrafiken av avgörande betydelse för boende, sysselsättning och upplevelser. Särskilt viktig för inflyttningen är också enligt det regionala utvecklingsprogrammet den upplevda bilden av närhet och kvalitet i den kommunala skolan och den kommunala barnomsorgen. Att grundläggande kommunala kärnverksamheter avseende vård och omsorg, hälso- och sjukvård, kultur och fritid samt skola och utbildning håller hög standard och god kvalitet är viktigt för den regionala utvecklingen. Den vanligaste och viktigaste orsaken till ett byte av bostadsort är för de flesta relaterad till ett byte av jobb eller studier. Tillgången till arbete hänger tätt samman med den tillväxt som finns. Länets relativt svaga tillväxt och arbetsmarknad utgör därför en försvagande faktor för flyttningen till länet. Kontraktsbrott? Det som i det regionala utvecklingsprogrammet lyfts fram som en av länets stora svagheter är den demografiska utvecklingen med en minskande befolkning till följd av unga utflyttare och äldre inflyttare. Att Gävleborg har en kraftig underrepresentation när det gäller kvinnor i ledande beslutsfattande positioner lyfts också här som ett strukturproblem som hämmar både inflyttning och bromsar tillväxt. Den könsuppdelade arbetsmarknaden med fast inrotade mönster som anger inom vilka yrken det är lämpligt att arbeta beroende på kön och att detta i hög grad styr människors studieval lyfts också som ett stort problem. Den låga formella utbildningsnivån i länet lyfts som ett relaterat problem. 18

21 Den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden i länet ges som en möjlig förklaring till att fler flickor än pojkar lämnar Gävleborg till följd av färre utvecklingsmöjligheter inom traditionellt kvinnliga yrken och för svag motivering för unga kvinnor att vilja stanna kvar och söka sig till för länet starka branscher. Detta menar det regionala utvecklingsprogrammet medför i förlängningen en demografisk snedfördelning med för få kvinnor i fertil ålder i förhållande till män vilket i sin tur påverkar födslotalen. I de län där segregeringen är stor måste man anstränga sig ännu mer för att stimulera arbetsmarknaderna så att de lockar ungdomar i allmänhet och unga kvinnor i synnerhet. 11 Mats Törnquist, Regiondirektör på Region Gävleborg, poängterar att vi har en kompetensflykt från vårt län vilken vi måste lösa genom att göra det attraktivt att jobba och bo här. I detta är det enligt Mats än viktigare med en arbetsmarknad som lockar kvinnor. Lena Landström, Chef för enheten för kulturmiljö och folkhälsa på Länsstyrelsen, menar att om vi vill att unga vuxna ska komma tillbaka och bedriva verksamhet i länet efter högre studier måste vi börja jobba mer ur barnperspektiv exempelvis genom att locka med de bästa skolorna. Hon tror att det extremt manliga vi har i Gävleborg med trä och stål i fokus skrämmer bort unga kvinnor och frågan är hur vi lockar hit dem igen? Enligt Karin Sandgren, samordnare för verksamhetsområdet våld i nära relationer på Länsstyrelsen i Gävleborg, pekar på studier gjorda i Gävleborg som visar att flickor kan tänka sig att flytta från länet i större utsträckning än pojkar. Flickor har blivit uppmuntrade att bryta mönster under lång tid och att pojkarna har svårare att bryta med bruksmentaliteten. Mansnormen i länet kan på så vis tyckas hårdare än kvinnonormen. Mannen är norm i Gävleborg men vi tar det som självklart. När vi börjar se över de strukturer som finns, hur resursfördelningen verkligen slår, först då har vi möjlighet att handla annorlunda. Här har getts möjligheten att se över just din verksamhet utifrån ett genusperspektiv. Vilka möjligheter ges våra kvinnor, män, flickor och pojkar idag? Vilka begränsningar sätts? Och nu när vi vet hur det ser ut, vad gör vi för att gå vidare mot en hållbar utveckling där möjligheter för gävleborgarna i realiteten är möjligheter för kvinnor, män, flickor och pojkar? Myten om kvinnorna som flyr och sanningen om männen som styr Jämställdhet är inte så lätt som att det endast handlar om kön, det handlar om genus. Därmed handlar jämställdhet om makt och strukturer. I denna rapport har vi tittat närmare på hur fördelningen utifrån kön ser ut inom en mängd områden, men vi har inte stannat vid det utan även sett på resultatet ur ett makt- och strukturperspektiv, samt ur ett genusperspektiv. 19

22 Männen som styr När resurser fördelas görs det inte bara utifrån makt hos den som fördelar utan också utifrån makt hos de som tilldelas. Vilka får utrymme? Vilka kommer till tals? Vilka syns? Vilka sätter agendan? Resurserna ger också makt. Därför är det inte bara intressant utan också viktigt att se över hur resurser fördelas inom ditt område. Av vem de fördelas, till vem och vilken makt det ger. För det är här möjligheter skapas, eller motverkas. Statistiken gällande politiker och tjänstemän talar sitt tydliga språk. Det är männen eller rättare sagt den manliga normen som styr. I ett län där fler kvinnor än män bor, där den största arbetsgivaren för kvinnor är inom vård och omsorgssektorn är det intressant att se över de satsningar som prioriteras. Det som lyfts i RUP är skog och industri. Det står inget om den outnyttjade kompetensen som finns bland de utbildade kvinnorna i länet. I det regionala utvecklingsprogrammet framgår det tydligt att det yttersta målet för länet är att nå en ökad befolkning. Om högsta målet är att öka befolkningen i länet och man i det regionala utvecklingsprogrammet helt i linje med Lissabonstrategin anger att kvalitet i grundläggande kommunala kärnverksamheter avseende vård och omsorg, hälso- och sjukvård, kultur och fritid samt skola och utbildning avgör länets attraktionskraft. Är det då inte konstigt att det inte syns i prioriteringar och satsningar som görs i länet? Nästan en tredjedel av alla kvinnor i länet är sysselsatta inom vård och omsorg medan en procent av länets kvinnor är sysselsatta inom skogsbruk. 12 Ändå är det inom skogsbruk och stålindustri som fokus läggs i regional utveckling. Vad är det som gör att trots att det sägs att utvecklingen borde gå åt ett håll, att vikten av detta lyfts, görs inte prioriteringarna i linje därmed? Vad är det som gör att prioriteringar görs annorlunda? Att det traditionellt manliga i länet ändå prioriteras och det traditionellt kvinnliga inte gör det? Att det traditionellt kvinnliga lyfts som viktigt i ord men inte i handling. Att det traditionellt kvinnliga inte prioriteras motsvarande den vikt det sägs ha? Kan det vara så att det största hindret för jämställdhet och därmed regional utveckling i linje med uppsatta mål är att det är de manliga strukturerna som styr och att dessa är väldigt nära förknippade med värderingar som i sin tur bygger på vikten av skogs- och stålindustrin? Kvinnorna som flyr? I Gävleborg i stort är det en viss underrepresentation av män men tittar vi på kommunerna var för sig är det endast i Gävle vi har fler kvinnor än män. Detta beror bland annat på att högskolan ligger i Gävle. Då fler kvinnor än män studerar vidare visas detta också i bostadsortsstatistiken. En viktig del för att 20

23 behålla kvinnor i länet kan därmed sägas vara högskolan och att säkerställa att denna lever upp till såväl kvinnors som mäns krav. Efter högskolestudier ser vi att män i större utsträckning än kvinnor lämnar länet. Fler av de kvinnor som studerat stannar kvar men eftersom det är fler kvinnor än män om studerar vidare blir konsekvensen ändå att fler kvinnor än män lämnar länet. Utbildningsnivå blir därmed den avgörande faktorn för om män lämnar eller inte. Lösningen kan inte vara att i Gävleborg få folk att utbilda sig i mindre utsträckning och därmed stanna, inte heller att utbilda sig och sen komma tillbaka till ett jobb under deras kompetensnivå. Målet måste vara att det finns jobb för kvinnor och män på rätt nivå. Som det ser ut idag får män i länet jobb redan efter gymnasiet utan högre utbildning och stannar därmed. De som utbildar sig lämnar oavsett om de är kvinnor eller män. Varför skulle de ta sig tillbaka till ett län där utbildning har låg status? Kvinnor utbildar sig i större utsträckning än män men flyttar också i större utsträckning tillbaka. Därmed är den inställning i länet till högre studier som kommit fram i intervjuerna inför denna rapport ett mönster som kan kopplas samman med statistiken. Är det så att män får bra jobb utan att studera vidare medan kvinnor inte får det blir det naturligt att kvinnor studerar vidare i högre grad. De män som väljer (här blir det plötsligt ett val för männen, ett måste för kvinnorna) att studera vidare kommer inte tillbaka till ett samhälle där utbildningsstatusen är låg om det istället går att flytta dit de får valuta för det de studerat. Frågan blir på så vis en fråga om normer och värderingar och framförallt om genus. Hur en riktig man ska vara. Vad en riktig man ska ha gjort för att få ett jobb i Gävleborg. Det pratas i intervjuerna om bruksanda. Bruksandan är ett annat ord för normer. Normer för hur kvinnor och män ska vara och agera. Normer för hur samhället ska fungera. Normer för vilka som utbildar sig och vilka som får jobb. Normer för hur resurser ska fördelas och för hur möjligheter därmed skapas eller förhindras. Hur värderas exempelvis den utbildning kvinnor har i länet? Kvinnorna i Gävleborg har en högre utbildningsnivå än männen, trots det ser vi om vi tittar på lön att en kvinna får 92 procent av en mans lön. 13 Tittar vi på bolagsstyrelser ser vi att männen är mycket överrepresenterade och utgör 83 procent av bolagsstyrelserna i länet. 14 Tittar vi på högre tjänster ser vi att män innehar 89 procent av VDposterna i bolagen i Gävleborg. I Gävleborg är normen därmed tydlig. Detta lägger grunden för möjligheter och hinder i länet. Det skapar fortsatt utveckling i samma spår. Vågar vi tänka om? Kan vi? I Gävleborg utbildar sig en riktig kvinna men hon jobbar sig ändå till sin position, annars fuskar hon. I 21

24 Gävleborg är det inte status att vara kvinna, det är därmed inte status att vara som en kvinna. Det är därmed inte status att utbilda sig. I Gävleborg är det status att vara man. Att vara man i Gävleborg är att inte vara kvinna. Problemet kan på så sätt sägas vara: Inte att vi inte får behålla kompetenta kvinnor i länet (för det får vi) utan att vi inte tar tillvara den kompetens som kvinnor i länet har. Ett resursslöseri som drabbar den regionala utvecklingen. Vi får i Gävleborg en överutbildad kvinna på golvet och en topp bestående av män utan akademisk utbildning. Det är inte att ta tillvara resurser, det är inte att tänka hållbar regional utveckling. För vad händer om de få männen som utbildar sig försvinner och de kvinnor som utbildar sig hamnar under de lägre utbildade männen som stannat i såväl lön som befattningsnivå? Och vad händer i ett län där män inte behöver få bra betyg och utbilda sig vidare för att få ett bra jobb? Vad händer med pojkars motivation i skolan? Vad händer i ett län där kvinnor får bra betyg och studerar vidare men ändå inte belönas. Vilka möjligheter ges? Vilka möjligheter hindras? Hur ser strukturerna ut och vilken regional utveckling borgar det för. Som en deltagare på en av Jämresursens utbildningar i länet plötsligt insåg och utbrast: Men jämställdhet handlar ju om rättvisa! Jämresursens mål är att skapa förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar kan bo och leva i Gävleborg på sina egna villkor. Kartläggningen i denna rapport har varit ett försök att problematisera och ge förutsättningar för fortsatta diskussioner kring skilda verksamhetsområden ur ett jämställdhetsperspektiv. Att ge dig exempel på hur du kan arbeta i just din verksamhet. Att lyfta vikten av att i varje beslut göra en analys inte bara av hur många av vartdera könet det påverkar utan vilka effekter beslutet får genom de normer och värderingar vi har som är det som kallas genus och på så vis säkerställa att besluten och åtgärderna speglar såväl kvinnors som mäns samt flickors och pojkars verklighet och vardag. För att kunna se om målen som satts i RUP uppnåtts krävs könsuppdelad statistik. Myter blir till sanningar om vi inte slår hål på dem - I det här länet stannar ingen välutbildad kvinna - vad gör jag här? Könsuppdelad statisk är en början för att komma åt hur det verkligen ser ut. Först när vi vet det kan vi formulera verkliga mål för regional utveckling och identifiera medel för att ta oss dit. Den könsuppdelade statistiken blir sedan också ett verktyg i att följa upp och se hur vida vi uppnår målen. Så länge vi arbetar efter myter istället för efter hur det verkligen ser ut har vi fel utgångspunkt och därmed blir målet samt vägen dit inte den det borde vara. Regional utveckling behöver precis som jämställdhet tydliga klara mål och precis som i all målformulering krävs en definierad utgångspunkt. Det är här vi är 22