Toftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Jag kan ta chanser att Vuxna pa skolan kan tala med folk man prata mer med alla elever vanligtvis inte snackar med. Elev i 7-9 Elev i 7-9 Man ska vara sna ll och ta nka pa vad man Vuxna ska lyssna sa ger. när man pratar med dem. Elev i 3-6 Elev i 3-6 Toftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling till Ängelholms kommun Östra vägen 2, Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 Innehållsförteckning Grunduppgifter.s. 2 Utvärdering av 2014 års plan mot diskriminering och kränkande behandling s. 3 Förebyggande åtgärder och planerade insatser 2015 s. 4 Främjande insatser 2015 s. 6 Kartläggning..s. 6 Rutiner för akuta situationer s. 8 Bilaga 1 Begrepp/Diskrimineringsgrunder Bilaga 2 Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 3 Toftaskolans ordningsregler för 2015 Bilaga 4. Incidentrapportering- Tillbud/Kränkning 1

3 Grunduppgifter I Munka Ljungby rektorsområde rustar vi barn och elever för framtiden. Vi tror på barnens och elevernas drivkraft, nyfikenhet och motivation. Vi ser olikheter som en tillgång. Toftaskolan är en mötesplats för alla barn och vuxna och genomsyras av omtanke, öppenhet och handlingskraft. Verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, årskurs 1-9 och fritidshem. Ansvarig för planen är rektor. Elevernas delaktighet I kamratstödjargruppen årskurs 3-6 och 7-9, elevrådet årskurs F-6 och 7-9, klassråd, stormöten årskurs F-2 samtalar vi, diskuterar och utvärderar planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Under höstens samråd och föräldramöten ges utrymme till samtal och utvärdering av planen inför revidering kommande år. Planen ligger också på vårt intranät Fronter. Personalens delaktighet Representanter från varje arbetslag ingår i trygghetsgruppen och fungerar som förbindelselänk mellan trygghetsgruppen, arbetslagen och övrig personal. På våra arbetsplatsträffar (APT) ges också möjlighet för personalen att i olika gruppkonstellationer följa upp, utvärdera, analysera och revidera innehållet i planen. Förankring av planen Planen förankras på APT under mars månad hos all personal. Hos elever förankras planen under mars månad på klasstid och hos vårdnadshavare på ett samrådsmöte under vårterminen. Planen sitter uppe i varje klassrum och sitter väl synlig på expeditionen och andra gemensamma utrymmen. Planen finns även tillgänglig på Fronter. På höstterminens föräldramöte lyfts planen upp. 2

4 Utvärdering av 2014 års plan mot diskriminering och kränkande behandling Hösten 2014 har personal, elever och föräldrar fått möjlighet att utvärdera planen vid olika forum, såsom APT, elevråd, kamratstödjarmöten och samrådsmöten. De förebyggande åtgärderna och planerade insatserna var: Att skolans otrygga zoner skulle uppmärksammas och göras trygga Att ett fortsatt värdegrundsarbete för personal på skolan skulle planeras och genomföras Att elever och vårdnadshavare skulle göras mer delaktiga i värdegrundsarbetet Att planen skulle göras mer tillgänglig för elever, hem och personal Utvärderingen visar att: Skolans otrygga zoner har blivit extra uppmärksammade. Linjer vid bussfållor har målats och de har tydliggjort var eleverna ska stå när de inväntar bussen. De otrygga zonerna på skolgården är bemannade av vuxna under raster. Huvuddelen av personalen använder reflexvästar då de har buss- eller rastansvar. Eleverna upplever att de vuxna syns tydligare. Dock menar de yngre eleverna (F-3) att många områden fortfarande upplevs som otrygga. Dessa områden är linbanan, äppelträden, fotbollsplanen, multiarenan och bandyplanen (F-1). Eleverna efterfrågar fler rastvärdar. Dörrarna till toaletterna (åk 7-9) kan endast öppnas med en särskild nyckel utifrån, vilket har medfört att dessa elever känner sig tryggare på toaletten. När det gäller toaletter för årskurs 3-6 upplevs dessa otrygga. Personal finns inte alltid tillgänglig i omklädningsrummen tillhörande idrottshallen. Det har uppmärksammats att flera elever inte byter om eller duschar efter idrott. Otryggheten är störst bland flickorna. Även ombyggnationen av omklädningsrummen har vållat vissa problem. Värdegrundsarbete för personal har kommit igång sent under hösten 2014 i samarbete med Friends. Detta arbete fortsätter under Elever har gjorts delaktiga i värdegrundsarbetet genom gemensamma temadagar, Friendsutbildningar, kamratstödjarmöten (3-9), elevråd (F-9) och trivselenkäter. 3

5 Fritidshemmen har inte genomfört någon egen trivselenkät. Vårdnadshavare har gjorts delaktiga på samrådsmöten. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har gjorts mer tillgänglig för både elever, personal och vårdnadshavare års plan utvärderas senast Detta görs genom att samtliga arbetslag samt samrådsgruppen utvärderar planen. Dessutom utvärderar kamratstödjargruppen/elevråden planen och en lektion avsätts i varje klass för samtal kring planen och utvärdering av densamma. Synpunkter lämnas in skriftligen till trygghetsgruppen från kamratstödjare/elevråd och mentorer. Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor. Förebyggande åtgärder och planerade insatser 2015 Skolans otrygga zoner ska uppmärksammas ännu mer och göras trygga. Målet är att alla som verkar inom skolan och på fritidshemmen ska känna sig trygga. Särskilt fokus läggs vid de zoner som eleverna uppfattar som otrygga. - Skolgården Schemaläggning ses över. Tid avsätts vid varje terminsstart för att planera hållbara scheman för rastvärdar. Rastvärdar ansvarar för specifika områden på skolgården. Vid snö informeras eleverna extra var på skolan det är tillåtet med snöbollskastning. Rastvärdskapet förstärks genom att så många vuxna som möjligt är ute. Vikarier informeras om sitt rastansvar av arbetslagen samt vikarieanskaffaren. Ansvariga är rektor, schemaläggare, arbetslagsledare och vikarieanskaffare. - Toaletter Låsen på toaletter för årskurs 4-6 byts ut. Samtal med elever förs kring problematiken. Ansvarig är rektor. 4

6 - Omklädningsrum Schemaläggning av idrottslektionerna ses över och om möjligt bör olika årskurser inte blandas i omklädningsrum/duschrum. Idrottslärare har översikt över omklädningsrummen och i största möjliga mån ska det finnas en extra vuxen som stöd i omklädningsrummen. Låsen till samtliga omklädningsrum ses över och byts ut vid behov. Ansvariga är rektor, schemaläggare och idrottslärare. - Hallar/entréer/korridorer Samtal med eleverna förs kring problematiken och vilka regler som gäller. Ökad vuxennärvaro i studiehallar och entréer till högstadiet. Ansvariga är arbetslagsledare. - Internet Ett projekt kring nätkränkningar och internetbeteende kommer att startas upp under Samtal och diskussioner förs kontinuerligt med eleverna (F-9). Ansvariga är rektor, kurator och undervisande personal. En uppföljning kring de otrygga zonerna sker under oktober/november Ansvarig är rektor. Elever görs mer delaktiga i planen Målet är att eleverna får en ökad delaktighet och insyn i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. För eleverna finns klassråd/stormöten, elevråd och kamratstödjargruppen där deras syn och frågor kring kamratskap diskuteras. I dessa forum har eleverna möjlighet att tillsammans diskutera hur klimatet på skolan är och om skolans otrygga zoner. Ansvariga är undervisande lärare, elevrådsansvariga och vuxenstödjare. 5

7 Främjande insatser 2015 Ett fortsatt värdegrundsarbete genomförs under läsåret 2015 i samarbete med Friends. Det långsiktiga målet är att elevers självkänsla stärks och att eleverna får en ökad tillit till samtlig personal/elever på skolan. Personal och elever bygger en gemensam värdegrund/samsyn där etiken och våra tankar kring vad som är rätt och fel styr vår moral, dvs. våra konkreta handlingar. Genom att synliggöra normer, utmana och ifrågasätta, så kan skolans klimat förändras och förbättras. Eleverna får kunskap och förståelse för hur arbetet kring att upptäcka trakasserier och kränkande behandling förs. Elever som är inblandade i en händelse får återkoppling av personal. Mentorerna ska varannan vecka arbeta med förebyggande och främjande arbete i sina klasser respektive mentorsgrupper. Det främjande arbetet genom Friends startade i slutet av höstterminen Friendsarbetet innehåller kartläggning med analys samt utbildning för elever och personal. Under arbetslagsmöten finns en stående punkt för att lyfta aktuella värdegrundsfrågor. Under APT varje termin är temat värdegrundsfrågor och samsyn. Utvärdering sker genom en kartläggning hösten Dessa genomförs av årskurs F-9 och fritidshem. Ansvarig är rektor och arbetslagsledare. Kartläggning Åk F-3 genomförde under höstterminen 2014 en enkätundersökning med eleverna angående rastverksamheten. Den sammanställdes och analyserades i slutet av 2014 och kommer bland annat att ligga till grund för att utveckla rastvärdsskapet och rastverksamheten. I november 2014 genomfördes en ny kartläggning från Friends med samtliga elever åk 3-9 och personal. Resultat och analys presenterades för all personal i januari Vid samrådsmöten informeras vårdnadshavarna om arbetet med Friends. 6

8 Utifrån Friends enkätresultat och rastenkäten för F-3 görs en analys där värdegrundsarbetet 2015 har sin grund. I oktober 2015 genomförs en kartläggning med samtliga elever och personal. Fritidshemmet genomför en kartläggning utifrån sin verksamhet. Trygghetsgruppen utformar kartläggningen. Områden som berörs i kartläggningen är samtliga diskrimineringsgrunder, samt var elever känner sig otrygga på skolan. Rektor och representanter från trygghetsgruppen, kamratstödjargruppen och elevskyddsombud gör en vandring på skolan där de fotograferar och markerar på en karta var de otrygga zonerna finns. Syftet är att göra elever mer delaktiga och få ett bredare och djupare underlag som komplement till enkäter. Fritidshemmen gör en liknande vandring med representanter för de olika avdelningarna. Resultat och analys genomförs av trygghetsgruppen i samverkan med rektor. Resultatet presenteras under APT för samtlig personal. Därefter presenterar personalen resultatet för sina elever. Utifrån resultatet görs en analys där värdegrundsarbetet har sin grund. Ansvarig för att kartläggningen genomförs är rektor. 7

9 Rutiner för akuta situationer Policy på vår skola Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Bussvärdar, rastvärdar och lunchvärdar finns tillgängliga. Friends hjälper till att uppmärksamma skolans kamratklimat. Elevrådet diskuterar skolans ordningsregler och konsekvenser. Hälsosamtal hos skolsköterska. Vid utvecklingssamtal diskuterar pedagog, elev och vårdnadshavare kring elevens trivsel. Elevhälsoforum, arbetslagsmöte och trygghetsgrupp för samtal kring klimatet bland skolans elever. Anmälningsplikt. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Rektor Lena Ahl (lena.ahl@engelholm.se) Rektor Tobias Fahlén (tobias.fahlen@engelholm.se) Kurator Jenniffer Kjeldsén (jenniffer.kjeldsen@engelholm.se) Skolsköterska Cecilia Wahlén (cecilia.wahlen@engelholm.se) Specialpedagog Eva Rydell (eva.strandsater-rydell@engelholm.se) Specialpedagog Annika Eriksson (annika.eriksson@engelholm.se) Lärare Tore Ölmedal (tore.olmedal@engelholm.se) Lärare Viktoria Wikeborg (viktoria.wikeborg@engelholm.se) Resurs Håkan Henrysson (hakan.henrysson@engelholm.se) Lärare Göran Gren (goran.gren@engelholm.se) Lärare Liselotte Nilsson (liselotte.nilsson@engelholm.se) 8

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. All personal ska ingripa vid kränkningar, avbryta handlingen och markera att det som händer inte är okej. 2. Prata med de inblandade eleverna. 3. Informera berörda elevers mentorer om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits (senast dagen efter). Dokumentera i Incidentrapportering- Tillbud/ Kränkning. 4. Berörd mentor genomför samtal med de elever/den elev som blivit utsatt. Dokumentera. 5. Berörd mentor genomför samtal med de elever/den elev som gjort sig skyldig till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt konsekvenserna om det inte upphör. Dokumentera. 6. Vårdnadshavare till samtliga inblandade elever ska kontaktas och informeras om händelsen av berörda mentorer. Det är viktigt att dessa samtal sker skyndsamt och med alla parter vid ungefär samma tidpunkt. Dokumentera. 7. Berörda mentorer informerar arbetslagen samt återkopplar till eleverna. 8. Om problemet kvarstår tar berörda mentorer hjälp av sina arbetslag. Fortsatt dokumentation. 9. Om problemet fortfarande kvarstår kontaktar berörda mentorer Trygghetsgruppen som då tar över ärendet. OBS! Kontakt tas alltid med rektor när händelser inträffar som enligt lagens definition innehåller kriminella handlingar. Så här handlar Trygghetsgruppen om kränkningarna kvarstår: 1. Trygghetsgruppen samlas, faktainsamling görs och arbetsfördelning inom teamet bestäms. 2. Samtal med utsatt elev/elever och eventuella vittnen för insamling av information. Samtal med den/de som kränkt, där man gör klart att beteendet måste upphöra omedelbart. Trygghetsgruppen är alltid två när samtal med elever genomförs och minnesanteckningar förs. 3. Trygghetsgruppen återkopplar till berörd personal. 4. Mentor kontaktar berörda föräldrar/vårdnadshavare och informerar att Trygghetsgruppen arbetar med ärendet. 9

11 5. Representanter från Trygghetsgruppen träffar berörda elever för individuella samtal efter cirka 2 veckor. Då fattas också beslut om eventuell uppföljning. 6. Om problemet kvarstår informeras elevhälsoteamet, som i sin tur kallar den/de som kränkt till ett möte. (Deltar gör t.ex. elev, förälder, representant från Trygghetsgruppen, berörd pedagog, elevhälsoteam, skolledning). 7. En utredning om ev. särskilt stöd inleds. 8. Om problemet kvarstår görs en anmälan till Socialförvaltningen och/eller eventuellt polis. Rutin för när elev kränks av personal Om personal kränker barn/elev överlämnas ärendet direkt till rektor. Om en elev känner sig otrygg över att gå till rektor har denne möjlighet att vända sig till annan personal eller vuxen som den känner förtroende för. Den som får kännedom om kränkningen överlämnar ärendet till rektor. Rutin för när personal kränks av elev. Om en elev kränker personal överlämnas ärendet direkt till rektor Rutin för när personal kränks av personal Om personal kränker annan personal överlämnas ärendet direkt till rektor. Vid allvarliga lagöverträdelser tar rektor beslut om skolan ska anmäla till socialtjänst eller polis. Detta påverkar inte anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen som gäller för all personal. 10

12 Begrepp Bilaga 1 Diskriminering Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller tillgänglighet. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga eller homosexuella egenskaper. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

13 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

14 Diskrimineringsgrunder Bilaga 2 Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av

15 diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Tillgänglighet Från och med 1 januari 2015 gäller en åttonde diskrimineringsgrund, diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Med bristande tillgänglighet menas att ett barn eller en elev missgynnas på grund av sin funktionsnedsättning i skollokaler och i undervisningen.

16 Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 3 Månad Handling Ansvar Januari *Återkoppling av Friends webbenkät till rektorer, trygghetsgrupp och vuxenstödjare -Rektor, kurator Februari Mars *Personalutbildning samt återkoppling av enkäten, av Friends * Mentorsutbildning av Friends * Friends överlämnar till rektor, trygghetsgrupp och vuxenstödjare. *Föräldrasamrådsmöten med återkoppling från enkäten * Elevutbildning genom Friends * Pedagoger - Den nya planen samt skolans ordningsregler aktualiseras på arbetsplatsträff *Elever Den nya planen samt skolans ordningsregler aktualiseras på klassråd och elevråd * Planen läggs ut på fronter * Planen samt skolans ordningsregler synliggörs genom att den sätts upp i skolans lokaler. * Varje arbetslag ska diskutera och dokumentera åtgärder som syftar till att otrygga zoner ska bli trygga. -Rektor, kurator - Rektor, kurator -Rektor -Rektor -Rektor, kurator - Rektor, pedagoger - Pedagoger - Fronteransvarig -Trygghetsgruppen - Pedagoger - Pedagoger i skola och på fritidshem. April *Samrådsmöte Planen mot diskriminering och kränkande behandling introduceras. - Rektor Maj * Temadag 6/5 - Vuxenstödjare, trygghetsgrupp pedagoger, kamratstödjare Juni * Kamratstödjarnas mål och arbete utvärderas. - Vuxenstödjare för kamratstödjargruppen Juli

17 Augusti September Oktober *Planen samt skolans ordningsregler aktualiseras * Kamratstödjare utses. *Trivselregler i klasser och på fritids formas av elever och personal *Föreläsning kring nätmobbning *Planens samt skolans ordningsregler presenteras på föräldramöten * Kartläggning görs i skolan och på fritidshemmen. *Planen samt skolans ordningsregler följs upp och utvärderas av elever, pedagoger och övrig personal. - Pedagoger i skola och fritidshem - Pedagoger -Personal i skola och på fritidshem - Rektor, trygghetsgrupp vuxenstödjare -Rektor, pedagoger -Trygghetsgrupp/enkät, pedagoger - Rektor, pedagoger * På samrådsmöte med föräldrarna följs arbetet med planen och skolans ordningsregler upp. - Rektor November *Temadag i samband med FN-dagen 23/10 * Kartläggningen följs upp *Planen och ordningsreglerna skrivs om - Arbetslag - Rektor, trygghetsgrupp - Rektor, trygghetsgrupp December *Planen och ordningsreglerna skrivs om - Rektor, trygghetsgrupp

18 Bilaga 4 Toftaskolans ordningsregler för 2015 Gemensamma regler för hela skolan: Vi visar varandra hänsyn och respekt; vuxna, ungdomar och barn. Kränkningar tolereras inte. Vi kommer i tid till lektionerna och har rätt material med oss. Vi håller snyggt omkring oss och är rädda om skolans saker och lokaler. Snöbollskastning sker på anvisad plats. Åk 2-4 bakom simhallen Åk 5-9 på fotbollsplanen Användning av dator eller mobiltelefon under skoldagen bestäms inom respektive arbetslag tillsammans med rektor Elever i klasser F-6 får inte lämna skolans område. Elever från årskurs 7-9 får inte lämna Munka Ljungby samhälle. När vi åker inlines, skateboard, kickboard o.d. på skolan använder vi hjälm. Besökare ska anmäla sig på expeditionen. Vi har en tobaksfri skola. Alla klasser/arbetslag på skolan har egna klass-/arbetslagsregler. Dessa kan se olika ut, främst beroende på ålder. Dessutom finns det specifika regler som gäller specifika ämnen/platser, t.ex. matsalen, idrotten, snöbollskastning på gräsplanen. Dessa fungerar som tillägg till de gemensamma ordningsreglerna i detta dokument. Att ha med egna saker till skolan bestäms av a-lagen själva F-3/4-6/7-9/ ex bandyklubbor, kulor, bollar, hopprep etc. Om reglerna överträds: Först kommunikation mellan elever och vuxna på skolan. Därefter samtal med vårdnadshavare.

19 Incidentrapportering Tillbud/Kränkning Bilaga 5 Datum och klockslag Rektorsområde Enhet Händelseförlopp Vilka åtgärder föreslås? Är händelsen bedömd som en kränkande behandling? Ja Nej Rektor/förskolechef är skyldig att till Huvudmannen (BUN) anmäla om någon elev utsatts för kränkande behandling. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs vid en kränkande behandling. Att besluta om eventuella åtgärder har delegerats till rektor. De beslutade åtgärderna ska månadsvis rapporteras till BUN på blanketten Rapport delegeringsbeslut. Ansvarig chef.. Arbetstagare... Skyddsombud OBS! kopia skickas till BUF-kansliet