Följande inbjudna experter gav föredrag:

Transkript

1 1 Biobränsle efter Oljekommissionen Sammanfattning av seminarium den 6 november 2006 på Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Stockholm. Seminariet arrangerades av representanter för KVA:s energiutskott, KVA:s miljökommitté och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Kommissionen mot oljeberoende föreslår ett flertal konkreta åtgärder för att minska vårt oljeberoende. Detta skall ske genom energieffektivisering och en substantiellt ökad produktion av biobränslen. Målsättningen fram till år 2020 är i korthet att (i) vägtransporterna skall minska oljeanvändningen med % genom effektivisering och nya bränslen, (ii) uppvärmningen av bostäder och lokaler skall i princip ske helt utan olja och (iii) industrin skall minska sin oljeanvändning med %. Seminariet belyste särskilt de konflikter med (och mellan) de 16 nationella miljömålen som kan uppstå när Oljekommissionens förslag ska genomföras. Måste vi överge målen om minskad övergödning och ett rikt odlingslandskap? Vilka styrmedel behöver staten och EU sätta in för att jord- och skogsbrukare ska satsa på odling för energiändamål, eller ska marknadskrafterna få råda? Vilken är den optimala markanvändningen? Under seminariet beskrevs dagens produktion av energiväxter i skogs- och jordbruket och presenterades möjligheter för att öka produktionen. Oljekommissionens förslag togs även upp ur ett finländskt perspektiv. Följande inbjudna experter gav föredrag: * Stefan Edman, Generalsekreterare för Oljekommissionen På väg mot ett oljefritt Sverige. Oljekommissionens bedömningar och slutsatser * Tage Fredriksson, Enhetschef, Skogsbrukets utvecklingscentral, Tapio, Finland Ett finländskt perspektiv på Oljekommissionen rapport Sammanfattning på sid. 3 * Sune Linder, Professor, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alnarp Skogens nuvarande och framtida produktionspotential Sammanfattning på sid. 4 * Pål Börjesson, Docent, Lunds Tekniska Högskola, LU, Lund Produktionsförutsättningar för olika energigrödor inom jordbruket Sammanfattning på sid. 5 * Ove Nilsson, Professor, Inst. för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, Umeå Skogsbioteknik från miljöanpassad gödsling till genmodifierade träd Sammanfattning på sid. 6 * Magnus Brandel, VD, Svenska torvproducentföreningen Förutsättningar för ökad torvproduktion Sammanfattning på sid. 7 * Annika Atterwall, Utredn.sekr., Utredn. om jordbruket som bioenergiproducent Lantbrukarnas attityder till förändrad markanvändning Sammanfattning på sid. 8 * Runar Brännlund, Professor, Inst. för skogsekonomi, SLU, Umeå Räcker skogen till? Sammanfattning på sid. 9

2 2 Efter lunch diskuterades konsekvenserna av Oljekommissionens förslag för miljömålen. Följande organisationer gav synpunkter: - Naturvårdsverket: Lars Erik Liljelund, Generaldirektör - Svenska Naturskyddsföreningen: Svante Axelsson, Generalsekreterare - Världsnaturfonden: Hasse Berglund, Programchef - Statens Energimyndighet: Anna Lundborg, Fil.dr - Skogsstyrelsen: Håkan Wirtén, Överdirektör - Skogsindustrierna: Stefan Wirtén, Skogsdirektör - Lantbrukarnas Riksförbund: Carl Wachtmeister, Ordf. i LRF:s energiutskott - - Dessutom deltog Anders Wijkman, ledamot av Europaparlamentet, i diskussionen. - - En paneldebatt avslutade seminariet. Panelen bestod av samtliga inbjudna talare, som diskuterade dagens föredrag och svarade på frågor från auditoriet.

3 3 Ett finländskt perspektiv på Oljekommissionens rapport Tage Fredriksson, Enhetschef, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Den finska energipaletten är mångsidig, men endast 30 procent av energin är ursprungligen inhemsk. I energipaletten finns trädbränslen, torv, vattenkraft, stenkol, naturgas, olja och kärnkraft. Sopor, vindkraft, sol och värmepumpar har en undanskymd roll tills vidare. Behovet av el och värme stiger hela tiden. Oljeanvändningen har sedan 1976 minskat från 12 Mtoe till 8,5 Mtoe. I fjärrvärmen har oljan ersatts av kol, torv, naturgas och trädbränslen. Hälften av alla uppvärmda utrymmen i Finland har fjärrvärme I nya hus installeras vanligen elvärme. Konverteringen till pellet är tills vidare blygsam, endast cirka 4000 hushåll använder pellet. Energieffektiviseringen bygger främst på frivilliga åtgärder genom avtal mellan det för ändamålet grundade statliga bolaget Motiva som gör upp avtal med bolag och kommuner. Energikonsumenten förbinder sig att granska sin energihushållning och vidta åtgärder för att minska energiförbrukningen. Finland har gått in för mindre kraftfulla energipolitiska styrmedel. Koldioxidskatten är relativt låg, 18,05 euro/ton, men betalas av alla. För el producerad med skogsbränslen ges produktionsstöd 6,9 euro/mwh. Motsvarande stöd utbetalas också till vindkraft. Vindkraftens roll är tills vidare undanskymd. Feed in tariffer är aktuella för att trygga inhemsk torvkondenskraft. Gröna elcertifikat är inte aktuella. Investeringsstöd finns att tillgå främst utanför utsläppshandelssektorn. Inom skogssektorn ges driftsstöd för uttag av skogsbränslen från oskötta ungskogar med litet massavedsuttag. Användningen av biodrivmedel har tills vidare varit nära noll. Biodrivmedlens ökning sker med hjälp av käpp i stället för morot så att andelen biobaserat bränsle i bensin och diesel skall vara 5,75 procent år Andra generationens biodieselproduktion startar nästa år i Finland, ton. Ett investeringsbeslut har tagits för etanolproduktion, ton och slutprodukten konkurrerar på världsmarknaden. Biodrivmedlens miljövänlighet är en het potatis för tillfället. Som bäst uppdateras det Nationella Skogsprogrammet, ett målprogram för skogssektorn. Tillväxten 97 milj. m 3, uthålliga avverkningarna är cirka 75 milj. m 3. Avverkningarna 60 milj. m 3. I skogen blir det kvar 45 milj. m 3 av vilket milj. m 3 bedöms kunna tas tillvara på ett hållbart sätt. I fjol togs ut 3 milj. m 3 GROT och stubbflis. Rysk import var 21 milj. m 3 i fjol. Rörflen är en intressant mångårig gröda för energiproduktion. En siffra på hektar för energiproduktion har nämnts. Nya kalkyler om möjligheterna för bioenergi görs nu speciellt med sikte på valet i mars. I regeringsprogramsdiskussionerna florerar bioenergin mycket. Utredningar över potentialen finns redan nu, men måste ständigt uppdateras. Specialfrågor i Finland är naturgasens och torvens roll. Naturgasens pris är oljerelaterat och kan köpas endast från Ryssland. Torvens betydelse i energipaletten är stor: 25 TWh av vilket en tredjedel är kondenskraft.

4 4 Skogens nuvarande och framtida produktionspotential Sune Linder, SLU, Alnarp De flesta accepterar idag att, för att minska risken av en global klimatförändring måste utsläppen av koldioxid kraftigt minskas samtidigt som mer koldioxid från atmosfären binds i växter och mark. En minskning av utsläppen kan ske genom effektivare energianvändningen men framför allt genom att ersätta fossila bränslen med alternativa energiformer. Här spelar skogen en viktig roll och användningen av trädbränsle har stadigt ökat under de senaste decennierna. Biobränslen bidrog 2004 med 107 TWh i det svenska energisystemet, varav cirka 80 % var skogsbränslen. En fortsatt ökning av biobränsleanvändning är givetvis önskvärd men frågan är hur långt vi kan nå utan att menligt påverka råvaruförsörjningen till skogsindustrin. Den nuvarande årliga virkesproduktionen i Sverige är drygt 100 miljoner m 3, vilket på sikt ej kan täcka såväl skogsindustrins som en expanderande bioenergisektors behov av råvara. För en uthållig tillgång på inhemsk skogsråvara behövs därför en ökad skogsproduktion. På kort sikt kan vi inte öka tillgången på skogsråvara med hjälp av förädlade och/eller genmodifierade träd utan måste utnyttja de befintliga skogarnas produktionsförmåga. Det är inte det kärva klimat eller att vi har långsamt växande trädslag som sätter produktionstaket i den svenska skogen, utan den primärt produktionsbegränsande faktorn är tillgången på växtnäring. Den svenska skogen har redan en produktionspotential som inom överskådlig tid skulle kunna säkerställa såväl industrins som energisektorns framtida behov. Denna slutsats baseras på långvariga fältexperiment där näringstillgången anpassats till trädens behov. Efter 20 år med behovsanpassad gödslingen producerar granbestånd i Västerbotten lika mycket som bördiga bestånd i södra Sverige och i Småland har granarna vuxit ur befintliga produktionsmodeller. Det är viktigt att notera att detta har kunnat åstadkommas utan näringsläckage till grundvattnet. Modellberäkningar visar att minst en fördubbling av tillväxten i våra produktionsskogar är möjlig i landets alla delar. För att detta skall kunna förverkligas krävs dock en anpassning av regelverk, attityder och skötselmetoder som inkluderar skogsbränsle som ett ordinarie sortiment i ett uthålligt skogsbruk.

5 5 Produktionsförutsättningar för olika energigrödor inom jordbruket Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, LTH, Lunds Universitet Förutsättningarna för att odla energigrödor skiljer sig väsentligt åt i Sverige. Tidigare uppskattningar om jordbrukets biobränslepotential baseras ofta på genomsnittliga skördenivåer för olika grödor vilket ger en väldigt grov uppskattning. Beroende på vilka grödor som odlas och med vilken odlingsteknik, var i landet detta sker samt på vilken typ av åkermark, kan jordbrukets biobränslepotential variera betydligt. I Götalands södra slättbygder kan t ex nettoutbytet av bioenergi (d v s bruttoskörd minus den insatsenergi som krävs vid odling) ligga kring 50 MWh per hektar och år idag för högavkastande grödor som sockerbetor och energiskog. I Svealands slättbygder ligger nettoutbytet av bioenergi i bästa fall kring 35 MWh (energiskog). Energiutbytet av spannmål, och framför allt oljeväxter, är betydligt lägre. Om framför allt åkermark som idag ligger i träda (cirka 12 % av åkermarken) kommer att utnyttjas för energiproduktion medför detta en betydligt lägre potential jämfört med om genomsnittlig åkermark används. Trädesarealen är huvudsakligen förlagd till sämre åkermark och i stor omfattning till mellersta Sverige. Om denna areal framför allt utnyttjas för odling av spannmål och oljeväxter för energiändamål uppskattas cirka 5-6 TWh biomassa kunna produceras per år. Om däremot 12 % genomsnittlig åkermark jämnt fördelat över landet utnyttjas för odling av mer högavkastande energigrödor kan produktionen av biomassa bli den dubbla. Idag odlas spannmål som går på export på cirka 6 % av åkerarealen. Om också denna åkerareal börjar utnyttjas för energiproduktion skulle relativt sett ett större bidrag av biomassa fås då denna åkermark har högre produktionsförmåga än genomsnittlig åkermark. Förädlingspotentialen bedöms vara större för nya energigrödor än för traditionella grödor som används för livsmedels- och foderändamål. När traditionella grödor som spannmål börjar användas för energiändamål ökar dock förädlingspotentialen också för dessa grödor. En ökad avkastning för energigrödor medför samtidigt en högre biobränslepotential i framtiden. Med en fortsatt ökad avkastning även för traditionella livsmedels- och fodergrödor genom växtförädling mm (om än i mindre omfattning jämfört med energigrödor) kan ytterligare åkermark frigöras i framtiden för energiproduktion, förutsatt att den totala livsmedels- och foderproduktionen är konstant. Om t ex 18 % åkermark finns tillgängligt idag för energiproduktion (12 % trädesareal plus 6 % åkerareal för exportgrödor) kan cirka TWh biomassa produceras av en mix av energigrödor på genomsnittlig åkermark. När hänsyn tas till potentiella produktionsökningar kan denna biomassaproduktion öka till cirka TWh kring år 2020, då också cirka 9 % mer åkermark frigjorts för energiproduktion. Vilka energigrödor som kommer att odlas i framtiden, var i landet detta kommer att ske samt på vilken typ av åkermark, bestäms av ett antal olika faktorer. Förutom att skiftande odlingsförutsättningar spelar roll har också möjlig förädlingsteknik, lokala och regionala avsättningsmöjligheter mm betydelse. Dessutom är lönsamhet för odlaren och betalningsviljan från energimarknaden avgörande. Detta i sin tur styrs till stor del av politiska beslut kring styrmedel mm. Exempel är bidragssystemet inom CAP som till stor del påverkar lönsamheten för odlaren, skatter och subventioner inom energi- och miljöpolitiken som till stor del styr betalningsviljan för olika förädlade biobränslen, samt strategiska satsningar på utveckling och demonstration av ny energiteknik, t ex förgasning och energikombinat.

6 6 Skogsbioteknik från miljöanpassad gödsling till genmodifierade träd Prof. Ove Nilsson, Umeå Plant Science Centre, Institutionen för Skoglig Genetik och Växtfysiologi, SLU Trycket på den globala skogsproduktionen visar alla tecken på att fortsätta öka. Dels kommer jordens befolkning att öka med minst 3-4 miljarder människor innan befolkningen stabiliseras, alla dessa människor behöver skogsråvara för energiproduktion, papper och konstruktionsmaterial. Dels ser vi framför oss en gigantisk omställning från ett samhälle baserat på utnyttjandet av fossila bränslen och andra icke förnyelsebara råvaror, till ett samhälle baserat på en uthållig produktion av förnyelsebar energi, såsom bioenergi, och andra förnyelsebara råvaror. Produktionen av ved och träfiber kommer att vara en mycket viktig komponent för att klara denna övergång, dels för produktion av bioenergi och biobränsle, samt för att ersätta icke förnyelsebara eller kraftigt energikrävande material såsom plaster, stål och betong med trä och träfiberbaserade material. Hur ska vi klara denna omställning? Och hur ska vi kunna göra det på ett uthålligt sätt? Många menar att den enda möjligheten är att kraftigt öka produktionen av skogsråvara av en lämplig kvalitet för olika slutanvändningsområden. Här kan den nya biologin och biotekniken ge ett viktigt bidrag. Med hjälp av en grundläggande förståelse för de processer och gener som styr trädens tillväxt och utveckling kan helt nya tekniker utvecklas för att få fram bättre plantmaterial med kraftigt ökad tillväxt och förbättrad kvalitet. Dessutom kan nya brukningsmetoder utvecklas där den biologiska kunskapen utnyttjas för att maximera produktion och kvalitet samtidigt som miljöbelastningen minskar. Jag kommer att ge ett antal exempel på nya tillämpningar av biologisk kunskap för att snabba på den traditionella växtförädlingen, få bättre tillväxt och planthälsa, framställa nya material baserat på förnyelsebar träfiber och slutligen, för att på sikt framställa genetiskt modifierade träd skräddarsydda för en viss slutanvändning.

7 7 Förutsättningar för ökad torvproduktion Magnus Brandel, VD Svenska Torvproducentföreningen Produktionen av torv för energiändamål har kommit att minska kraftigt under senare år eftersom torv omfattas av EU:s system för utsläppsrätter för koldioxid. Från torvbranschens sida har vi under senare år stött forskning och utveckling tillsammans med Naturvårdsverket och Statens energimyndighet för att belysa dessa frågor. Detta arbete kopplat till oljekommissionens arbete leder oss fram till följande slutsatser: Torven kommer att spela en allt viktigare roll för att vi skall kunna uppnå ett långsiktigt hållbart energisystem baserat på bl.a. biobränslen. En mångfald av olika energislag skapar ett robustare energisystem. Torv kan frigöra trädbränslen för produktion av alternativa drivmedel och även i sig själv användas för produktion av drivmedel. Användning av torv producerad i Sverige och i vårt närområde ökar också försörjningssäkerheten i energisystemet vilket innebär att man skapar ett säkrare energisystem. Torvbruket spelar också en viktig roll för att skapa sysselsättning och regional utveckling Det finns en betydande enighet om att vissa typer av torvmark dikad torvmark, jordbruksmark och redan öppnade torvtäkter - kontinuerligt läcker stora mängder koldioxid. Det finns i dag kunskap för att peka ut och avgränsa sådana torvmarker vilket öppnar för att man kan bygga upp ett certifieringssystem kring dessa torvmarker. De beslut som har fattats av IPCC pekar också på möjligheter att hantera sådana marker kopplat till EU:s handelssystem. Våra studier visar också att det finns tillräckliga mängder torvmark i landet för att långsiktigt kunna bedriva ett torvbruk på marker som läcker koldioxid och andra klimatpåverkande gaser. Genom att använda dessa marker kan vi göra en sänka av en källa. Vi har analyserat de tre miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar och Minskad klimatpåverkan och funnit att ett framtida torvbruk mycket väl går att förena med dessa miljömål. I vissa fall kan det dock krävas kompletterande analyser. Våra slutsatser visar därför att det går att bygga upp ett långsiktigt hållbart torvbruk i Sverige. Utan att ta ställning till en viss specifik framtida användningsnivå anser vi att en produktionsnivå om milj. m3 torv tidigare redovisad av Svebio är möjlig att uppnå i framtiden. Det skulle för fjärrvärmesektorns vidkommande innebära att vi ökar torvandelen från ca 7 till 15 %. Torven behövs därför för att klara de övergripande målen som uppställs i Kommissionen mot oljeberoende.

8 8 Promemoria Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:5 Lantbrukarnas attityder till ändrad markanvändning sammanfattning Annika Atterwall, Utredningssekreterare, Jordbruksdepartementet Ända sedan omställningsprogrammet 1990 har produktion av bioenergi utmålats som en stor framtidsmöjlighet för det svenska jordbruket, både från samhällets sida och från intresseföreträdare. Trots detta har intresset för fleråriga energigrödor varit svalt samt arealtillväxten har inte nått upp tillnärmelsevis till de nivåer som samhället efterfrågat och olika aktörer förutspått. Den kalkylmässiga lönsamheten för exempelvis salix är bättre än för många andra produktionsalternativ. Lantbrukaren gör emellertid en annan bedömning då han eller hon väger in de risker som är förknippade med marknadens utveckling och framtida politiska beslut. Detta kan kallas den beslutsekonomiska kalkylen. Denna skiljer sig från den samhällsekonomiska kalkylen i det att den inte inkluderar externa effekter som exempelvis positiva miljöeffekter. Fleråriga grödor innebär en omställning av jordbruksföretaget så att produktionen extensifieras. Det krävs att jordbrukaren finner alternativ sysselsättning för den frigjorda arbetstiden. Investeringen i salix kräver även god ekonomisk uthållighet eftersom intäkterna från odlingen kommer först efter ett antal år. Till detta kommer faktorer som kostnader för att landskapet förfulas (vilket givetvis är en subjektiv värderingsfråga) och risken för att dräneringen blir förstörd. En annan väsentligt hämmande faktor är ägandefrågan. 45 procent av jordbruksmarken är arrendemark i Sverige. Då dessa kontrakt normalt löper på ett till fem år försvårar det långsiktiga investeringar. Ettåriga grödor, då (bl.a. spannmål till etanol, raps till RME, hampa, rörflen och halm till uppvärmning) finns det här något attitydmässigt motstånd? För 20-talet år sedan upplevde vi en livlig debatt om det oetiska med att elda mat. Denna debatt kan återuppstå i ett läge då energigrödorna konkurrerar ut livsmedelsproduktionen på jordbruksmarken och vår självförsörjningsgrad av livsmedel blir oacceptabelt låg för svenska konsumenter. En negativ opinion skulle försvåra energisatsningarna inom jordbruket. I dagsläget är emellertid intresset stort bland lantbrukarna. En god betalningsförmåga för råvaran är här tillräckligt eftersom omställningskostnaden är låg för ettåriga energigrödor.

9 9 Räcker skogen? Runar Brännlund, Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet och Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet Frågan om skogen räcker kan besvaras med både ett Ja och ett Nej. Skogen kommer inte att ta slut, men den kommer att bli alltmer värdefull och därmed kommer det att bli alltmer kostsamt att ta den i anspråk för en specifik användning. Vi kan med ganska stor säkerhet säga att skogens olika värden kommer att förändras över tiden; vissa värden minskar i betydelse medan andra ökar. Vidare kommer skogens alltmer mångfacetterade betydelse för vår välfärd att innebära allt större svårigheter att till liten uppoffring uppfylla alltfler mål. Komplexiteten och föränderligheten som skogens mångfacetterade värden ger upphov till ställer därmed stora krav på den kunskap som krävs för att fatta beslut som är samhällsekonomiskt effektiva och kloka. Diskussionen kring skogens nyttjande och värden har, kan man tycka, aldrig varit mer intensiv än vad den är nu. Skogen skall bidra till vår materiella välfärd, samtidigt som den skall vara ett rum för rekreation och återhämtning för både människor och djur. Diskussionen har skärpts de senaste åren, inte minst som följd av att skogen nu står i centrum i de tankar och förslag som finns kring det hållbara samhället och omställningen till ett energisystem baserat på förnyelsebara resurser. En snabb tillbakablick i backspegeln visar dock att diskussionen långt ifrån är ny. Carl von Linné, exempelvis, antydde i samband med sin Lapplandsresa att skog som inte brukades, eller användes, till materiella ting var i stort sett värdelös. Naturfilosofer, som t.ex. Henry David Thoreau ( ), å andra sidan, menade att varje samhälle skulle unna sig en skog där inte en kvist skulle brytas, till nytta för undervisning och rekreation. Då som nu ställs marknadsekonomiska värden mot bevarandevärden och andra ej marknadsekonomiska värden förknippade med att låta skogen stå kvar. Sett över tiden har skogen haft i stort samma användningsområden, dock har tyngdpunkten och intensiteten växlat, beroende naturligtvis på hur behoven (nyttan) förändrats, men även beroende på de tekniska möjligheterna att omvandla träråvaran. Den skogsindustriella användningen tog fart ordentligt i slutet av 1800-talet i och med industrialiseringen, även om brännveden dominerade ända fram till början av talet. Den allt billigare oljan under 50-talet och utbyggnaden av älvarna under 50- och 60-talet innebar dock att skogen fick en allt mindre betydelse för energiförsörjningen. Från att skogen diskuterats utifrån ett koka eller såga perspektiv har de senaste årens fokus på energi- och miljöfrågor lett till att frågan utvidgats till att omfatta skogen som energi-, rekreations-, och biodiversitetskälla. Den framtida användningen av skogen i Sverige måste ses i ett helhetsperspektiv som innefattar ett flertal politikområden, däribland skogs-, klimat-, energi- och miljöpolitiken. Miljömålet Begränsad klimatpåverkan, leder till ökad konkurrens om skogsråvara. Miljömålet Begränsad klimatpåverkan driver på strukturomvandlingen inom skogssektorn. Energisektorn expanderar på bekostnad av skogsindustrin (den traditionella). Miljömålen Levande skogar och Begränsad klimatpåverkan kan komma att stå i konflikt med varandra. Vad som är den bästa användningen av skogen avgörs av hur vi (folket) värderar natur och miljö relativt den materiella välfärd som skogen bidrar med.