Upplandsmuseets samtidsdokumentation Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplandsmuseets samtidsdokumentation 1975 2000. Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren"

Transkript

1 Upplandsmuseets samtidsdokumentation Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Uppsala Universitet samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001

2 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas roll i konstruktionen av det industriella samhällets kulturarv Vilken kunskap har museisektorns professionella skapat om det sena 1900-talets industrisamhälle? Vilka grupper, verksamheter och fenomen i samhället har de intresserat sig för? Vad har inneslutits eller marginaliserats? Vad ger en analys utifrån perspektiv som genus, etnisk tillhörighet, geografisk och nationell bakgrund, generation, klass, religion? Vad har valet av metod betytt för urval och resultat? Vilka har museerna samverkat med eller avgränsat sig mot andra kulturarvsinstitutioner, organisationer, amatörer, forskare? Hur har museerna förhållit sig till det större intresset för kulturarvsfrågor under 1990-talet? Vad har samtidsundersökningarna betytt för museernas plats i samhället i skapandet av kulturella självbilder och i de demokratiska processerna? Syfte Projektet Samtiden som kulturarv (SKARV) drivs av Samdok med finansiering från Delegationen för industrisamhällets kulturarv och pågår från mars 2001 mars Målet är att åstadkomma en analys av de svenska museernas samtidsdokumentation under perioden , med avseende på ämnesval, frågeställningar, metoder, verksamhetsformer och resultat. Syftet med projektet är att synliggöra museernas och deras tjänstemäns betydelse för konstruktionen av kulturarv och att återföra dessa kunskaper till de berörda, för att därmed öka den yrkesmässiga självinsikten, förbättra arbetsmetoderna och bredda museernas tolkning av sitt samhällsuppdrag. Perioden representerar det moderna Sveriges höjdpunkt och omstrukturering. Hur har museerna uppmärksammat den ideologiska, politiska, ekonomiska och tekniska omvandlingen, arbetsoch yrkeslivets förändringar, de nya livsstilarna och levnadsmönstren? Perioden representerar också det högmoderna Sveriges kulturpolitik, med aktiva offentliga insatser på olika samhällsnivåer, uppbygget av specialiserade kulturarvsinstitutioner, flera vågor av folkligt engagemang (på 1970-talet Gräv där du står - rörelsen, på 1990-talet arbetslivsmuseerna) och den idag allestädes närvarande musealiseringen. Under samma period har Samdok spelat en viktig roll för museernas undersökningsverksamhet. Hur har Samdoks organisation och riktlinjer påverkat urval och metoder? Projektledning och genomförande Projektet kommer att realiseras genom ett antal delstudier, seminarier och en sammanfattande publikation. Projektledningen utgörs av Eva Silvén, projektansvarig, och Magnus Gudmundsson, projektsamordnare, vid Samdoksekretariatet samt en styrgrupp, bestående av representanter för Delegationen för industrisamhällets kulturarv och Samdok (sekretariatet, Samdokrådet och forskningsrådet). Projektledningen ska driva och samordna projektet, handleda utvärderarna, organisera seminarier och arbetsmöten, låta utföra vissa övergripande analyser samt ansvara för projektets slutrapportering. Huvuddelen av arbetet kommer att utgöras av sex delstudier som genomförs av interna utvärderare, museiintendenter som är aktiva inom Samdok. De representerar olika slags museer över hela landet men också Samdoks pooler/arbetsgrupper, vilket gör att arbetet kan diskuteras vid dessas sammankomster. De interna utvärderarna kommer att genomföra sina studier i samarbete med externa forskare från universitet/högskolor, vilka kommer att engageras för seminarier och möten, bearbetning av undersökningsresultat och manuskript. Återföring Genomförande och resultat kommer fortlöpande att redovisas i Samtid & museer samt via Samdoks poolmöten. Projektet kommer att avslutas med ett större seminarium där de erfarenheter som gjorts kan spridas till alla samdokmuseer. En avslutande publikation kommer att fungera som en sammanfattning av uppnådda resultat och analyser, men också som ett verktyg för metodutveckling inför museernas kommande samtidsundersökningar.

3 Sammanfattning Upplandsmuseet utförde under tiden samtidsundersökningar, av vilka vi valde ut sex st för närmare granskning. Undersökningarna utfördes oftast av museets egen personal och ett flertal namn återkommer som ansvariga för materialet. Många av dessa har någon form av etnologisk bakgrund. Upplandsmuseet har i regel finansierat sina undersökningar själv och sällan samarbetat med utomstående partners. Undersökningarnas syften och frågeställningar har förändrats under den tidsperiod vi studerat. Om 1970-talet handlade om räddningsaktioner, så var 80-talet de stora och påkostade undersökningarnas tid, medan 90-talet innebar en viss nedgång och en fokusering på mer svårgripliga ämnen. Metodmässigt har dock intervjuer och observationer efter etnologiskt mönster varit dominerande under hela perioden. Tematiseringar kring begrepp som genus och etnicitet saknas nästan helt i materialet. Det man främst koncentrerat sig på är den arbetande människan och då särskilt den arbetande mannen och dennes livssituation. Det arkiverade materialet från samtidsundersökningarna som sådant har vi funnit relativt svåranvänt, mycket beroende på att rapporter eller publikationer ofta saknats. Kapslar fyllda med intervjuutskrifter, uppmätningar och fältanteckningar utgör inte ett lätthanterligt källmaterial. När uppgifter om vem som utfört undersökningen, varför den gjordes och på vems initiativ saknas blir det hela än mer komplicerat. Detta problem med samtidsdokumentationer som framtida källmaterial är något vi tydligt lagt märke till och som vår artikel kommer att behandla.

4 Innehållsförteckning Del Upplandsmuseet och samtiden...2 Samtidsundersökningarna...3 Del Undersökningen och dess material...5 Personen...6 Partners...7 Finansiering...7 Syfte, frågeställningar och perspektiv...7 Tidsandan och diskussionen...11 Användning av materialet...12 Betydelse...13 _ 1

5 Del 1 Upplandsmuseet och samtiden Det museum vars samtidsdokumentationer vi fått i uppdrag att undersöka är Uppsala läns länsmuseum Upplandsmuseet. I första hand har vi använt oss av det arkiverade material som samtidsdokumentationerna resulterat i, och som finns samlat i museets faktarum. Vi har även intervjuat 1:e antikvarie Iréne Flygare, sedan 1988 chef för dokumentationsavdelningen på museet, för att få en bättre inblick i det faktiska arbetet med samtidsdokumentationer. Upplandsmuseet började som många andra museer intressera sig för dokumentation av den egna samtiden under 1970-talet. Precis som den stora analys som 1973 gjordes av Nordiska museets föremålssamlingar, så visade en genomgång av Upplandsmuseets egna samlingar att talet var mycket sparsamt företrätt. Tyngdpunkten låg istället på och 1800-talet och ämnesmässigt dominerade jordbruk och andra förindustriella basnäringar. Det egna århundradet och de människor som levde och verkade under denna tid hade inte satt några större spår i samlingarna. Därför ansåg man det nödvändigt att bredda sin insamling, både socialt och tidsmässigt. Museet ville till exempel lyfta fram den traditionella universitetsstaden Uppsalas dolda industrihistoria och de grupper som bidragit till denna. Under andra halvan av 1970-talet utfördes de första samtidsdokumentationerna vid Upplandsmuseet. Det rörde sig framför allt om brandkårsutryckningar vid mindre industrier som hotades av nedläggning. Även den uppländska lervaruindustrin började dokumenteras under denna tid. Överhuvudtaget andas undersökningarna 1970-tal. Underifrånperspektiv, synliggörande av den vanlige arbetarens liv, samt kritik av hierarkier förr och nu är några vanliga element. Upplandsmuseet var tidigt involverat i Samdok efter organisationens grundande Från starten placerades museet i byggpoolen och poolen för offentlig service. Man lämnade dock byggpoolen relativt snabbt och utan att egentligen ha utfört något arbete inom den. Istället anslöt man sig till skogs- och jordbrukspoolen som man ansåg passa bättre med det uppländska landskapets näringsgeografiska historia. En annan anledning till poolbytet var att museet 1981 påbörjat sin stora samtidsundersökning av det uppländska jordbruket. Denna undersökning kom att ligga till grund för skogs- och jordbrukspoolens handlingsprogram, och på så sätt blev övergången än mer naturlig. De flesta och mest omfattande samtidsdokumentationerna utfördes under 1980-talet. Förutom jordbruksdokumentationen återfinns här bland annat den stora Samdokundersökningen av Akademiska sjukhuset, ett flertal dokumentationer av mindre industrier, samt Jord och järn en studie av två jord- och järnbruksbygder i Uppland som också resulterade i en utställning med 2

6 samma namn. Med undersökningen av Vittinge tegelbruk 1986 avslutades Upplandsmuseets dokumentation av den uppländska lervaruindustrin. I slutet av 1980-talet upprättade Upplandsmuseet som ett av de första museerna i Sverige ett eget dokumentations- och forskningsprogram. Programmet hade tre huvudinriktningar jordbruk, järnhantering och administrativa system som skulle svara mot upplandsbygdens klassiska näringar. Hur detta gick ihop med Samdoks egna riktlinjer för arbetet inom de olika poolerna framgår inte klart, men av materialet att döma så rörde det sig inte om några dramatiska skillnader mellan dem talet innebar en liten nedgång vad gäller samtidsdokumentationer på Upplandsmuseet, vilket kan ha berott på att flera av de drivande krafterna då försvann från museet. Kulturinstitutionernas allmänt försämrade ekonomiska situation spelade säkert också in. Jordbruk, järnhantering, och industri dominerande fortfarande i dokumentationerna, men undersökningarna från 1990-talet var i regel mindre omfattande. Samtidsundersökningarna Under tidsperioden har Upplandsmuseet utfört sammanlagt 25 samtidsundersökningar, varav två fortfarande är ofullständiga. Vad som menas med samtid är ingalunda självklart, men när det gäller Upplandsmuseet verkar denna definieras som den tid nutidens människor själva kan minnas. I praktiken innebär det att hela 1900-talet betraktas som samtid, något som säkerligen hänger samman med de stora luckor som finns i museisamlingarna från denna tid. Upplandsmuseets samtidsundersökningar har i regel utförts av museets ordinarie dokumentationspersonal, i vissa fall med hjälp av extraanställd personal. Särskilt under och 80-talen var det ett fåtal personer (fr. a Kerstin Berg och Iréne Flygare) som stod för merparten av de undersökningar som utfördes. Under 90-talet är persongalleriet större men det rör sig fortfarande oftast om museets egen personal, ibland med hjälp av studenter eller annan extrapersonal. Majoriteten av Upplandsmuseets dokumentationspersonal är i grunden etnologer vilket också avspeglas i de metoder och teorier som använts i undersökningarna. T ex är klassiska etnologiska arbetsmetoder som djupintervjuer och deltagande observationer kompletterade med foto (oftast tagna av museets särskilt anställda fotografer) väldigt dominerande. Till detta läggs i vissa fall uppmätningar, kartritningar, och inventeringar av olika slag. I cirka två tredjedelar av alla undersökningar har föremål av olika slag samlats in, även om detta oftast inte nämns någonstans i primärmaterialet. Dessutom har annat arkivmaterial (mötesprotokoll, pressklipp, broschyrer etc.) samlats in i samband med i stort sett varje undersökning. Initiativet till undersökningar verkar i regel ha tagits av museet självt. I vissa fall, särskilt när det gäller de brandkårsliknande dokumentationerna på och 80-talen har museet kontaktas av företagen själva, eller av anställda på platsen. Urvalet av undersökningsobjekt och informanter 3

7 verkar ofta gått enligt ett liknande mönster. Först väljer museet ett område de vill undersöka, sedan kontaktas lokala förbund eller organisationer som kan tipsa om informanter eller platser, och till sist tas den slutliga direktkontakten. När det gäller informanter så fyller de ofta funktionen minnesgod åldring eller representativ bonde/arbetare. Undersökningarnas inriktning och karaktär varierar som nämnts tidigare något under den valda tidsperioden. Detta beror sannolikt både på förändringar av samhällsklimatet och omvälvningar inom museivärlden, samt på att drivande personer med särskilda intressen gått eller kommit till museet. Generellt kan man dock säga att 1970-talets undersökningar präglas av ett intresse för industri och industriarbetare, klassperspektivet är tydligt och uttalat, och de rör sig ofta i väldigt manliga miljöer. Tematiseringar kring begrepp som genus eller etnicitet saknas helt talet är den mest intensiva perioden vad gäller samtidsdokumentering vid Upplandsmuseet. Jordbruk, järnbruk och tegelbruk konkurrerar med mindre industrier och offentlig service om utrymmet. Ett antal undersökningar klassas tydligt som Samdokundersökningar, i andra fall är det svårt att få en uppfattning om vad Samdok faktiskt betytt för den specifika undersökningen. Skillnaden mellan Samdokundersökningar och andra samtidsundersökningar är inte alltid lätt att greppa. Efter en genomgång av undersökningarna framstår dock de Samdokmärkta undersökningarna i regel som mer omfattande, mer genomtänkta och med klarare syften och frågeställningar. Könsroller börjar diskuteras under 1980-talet, men det finns ingen undersökning med uttalat genusperspektiv. Etnicitet diskuteras överhuvudtaget inte (med ett litet undantag finnarna i Dannemora gruva). Det handlar om vanliga svenskar, där svenskhetens natur inte problematiseras. Under 90-talet minskar samtidsdokumentationen både i omfattning och antal. Kanske kan man också se en förskjutning från arbetslivet till det privata, trots att industri och jordbruk fortfarande dominerar. Varken genus eller etnicitet har någon framskjutande plats i Upplandsmuseets 1990-tal, trots att det onekligen finns undersökningar (exempelvis Myndig 2000) där sådana begrepp kunnat vara intressanta att applicera. Den pågående undersökningen av verkstadsindustrin skall dock behandla och problematisera etnicitet på arbetsplatsen. Om man ska säga att något utmärker Upplandsmuseets samtidsdokumentationer under denna 25-års period så är det nog en vilja att tänja lite på Samdoks gränser. Man har velat visa hela bilden, alltså även den historiska kontexten och inte skilja denna från nutiden. På samma sätt har museet ibland uppfattat Samdoks pooler som lite väl snäva. Deras undersökningar faller ibland mellan två pooler, eller så sträcker den sig över flera. Ett bra exempel på det senare är jordbruksdokumentationen, där hem och arbetsplats sammanfaller och där en fullständig dokumentation nödvändigtvis måste gå över både hem- och jordbrukspoolen. När det gäller resultatet av undersökningar så utmynnade 6 av dem i utställningar, 2 blev tryckta rapporter, och 7 stycken resulterade i artiklar i årsboken Uppland. I de andra fallen är det 4

8 svårt att veta om det slutgiltiga resultatet blev något mer än arkivmaterial, och var detta i så fall finns. Även när det gäller de obligatoriska rapporterna så saknas dessa i vissa fall, vilket naturligtvis minskar materialets tillgänglighet. Del 2 Av Upplandsmuseets 25 samtidsdokumentationer valde vi ut sex stycken för närmare granskning. Ambitionen var att dessa sex skulle vara jämnt fördelade över den bestämda tidsperioden. Dessutom ville vi få med undersökningar som kan sägas vara representativa för museet och för den tid då de utfördes. I övrigt varierar undersökningarna i omfattning och kvalitet. Vissa undersökningar som jordbruksdokumentationen från 1981 och dokumentationen av Akademiska sjukhuset kändes självskrivna på grund av den betydelse de haft. Andra valde vi direkt bort då de var ofullständiga eller inte alls representativa för museets övriga samtidsdokumentation. Undersökningen och dess material De sex undersökningar vi valt ut ur Upplandsmuseets samtidsdokumentation är följande: 1 Upsala Ångqvarn ( ) 2 Jordbruksdokumentation ( ) 3 Akademiska sjukhuset ( ) 4 Enköpings kvarnstensfabrik (1984) 5 Jord och järn ger liv åt Uppland (1988) 6 Gräsöprojektet ( ) Vad gäller materialets omfattning så består undersökning nummer 1, 4 och 5 av en kapsel vardera. De övriga nummer 2, 3 och 6 omfattar i tur och ordning 8, 5 respektive 3 kapslar. Samtliga undersökningar domineras av intervjuer, fältanteckningar och observationer. Alla undersökningar innehåller i varierande mängd fotografier, tagna av museipersonalen eller av en särskild fotograf. Dessutom tillkommer en stor andel övrigt arkivmaterial såsom uppmätningar, olika broschyrer och småtryck, PM, pressklipp, korrespondens etc. I materialet från kvarnstensfabriken ingår även personliga brev och biografiska anteckningar. Föremål finns insamlade från åtminstone fyra av undersökningarna (nummer 2, 3, 5 och 6), men vilka föremål det rör sig om eller var de finns nämns ingenstans i primärmaterialet. Genom sökningar i Upplandsmuseets föremålsdatabas har vi lyckats lokalisera en del föremål, t ex från jordbruksdokumentationen och sådana som samlades in i Dannemora gruva. Mycket återstår 5

9 dock att finna och det har överlag varit väldigt besvärligt att få tag i uppgifter om insamlade föremål från de samtidsdokumentationer vi gått igenom. Personen Vid en genomgång av Upplandsmuseets samtidsdokumentationer blir det snabbt tydligt att ett fåtal namn återkommer som ansvariga för eller delaktiga i undersökningarna. Ett av dessa är Kerstin Berg som under och 80-talen var aktiv i en rad dokumentationsprojekt. Berg var i grunden historiker (fil kand), etnolog och anställd vid Upplandsmuseet sedan 1970-talet, där hon under en längre tid var ansvarig för museets föremålssamlingar, samt för den etnologiska dokumentationen. Av de undersökningar vi valt ut så är Berg huvudansvarig för två av dem (Upsala Ångqvarn och Akademiska sjukhuset), och delaktig i ytterligare en (jordbruksdokumentationen). Kerstin Berg avled i slutet av 90-talet och en del av hennes undersökningar är därför fortfarande ej helt slutförda. En annan drivande kraft vad gäller samtidsdokumentationen vid Upplandsmuseet har varit Iréne Flygare, etnolog och sedermera fil dr i agrarhistoria. Hon tillsvidareanställdes vid Upplandsmuseet 1980 och var delaktig i de flesta samtidsdokumentationer som utfördes under 80- talet blev hon i samband med en omorganisation avdelningschef för museets dokumentationsavdelning. Under större delen av 90-talet har Flygare varit tjänstledig för forskning. Av de utvalda undersökningarna är Flygare ansvarig för utförandet av två (jordbruksdokumentationen och Jord och järn ). Hon var även som chef för dokumentationsavdelningen inblandad i planeringen av de flesta andra samtidsundersökningar som utfördes från 1988 och fram till hennes tjänstledighet. Ulrich Lange ytterligare ett återkommande namn har inte utfört någon av de sex utvalda undersökningar, men är delaktig i tre av dem (jordbruksdokumentationen, Akademiska sjukhuset och Jord och järn ). Lange som var projektanställd vid Upplandsmuseet under 80-talet har en något annorlunda akademisk bakgrund då han var fil kand i konsthistoria och därtill lantmästare. Numera har han, precis som Flygare, disputerat i agrarhistoria. Utöver dessa tre namn som förekommer i flera undersökningar finns det också personer som endast utfört eller assisterat enstaka dokumentationer. Enköpings kvarnstensfabrik dokumenterades till exempel av Tuula Autio, då projektanställd men sedan slutet av 80-talet tillsvidareanställd vid Upplandsmuseet. Autio är etnolog och blev senare chef för Upplandsmuseets utåtriktade verksamhet. Håkan Liby, den tillträdande länsmuseichefen, var delaktig i Jord och järn tillsammans med Iréne Flygare och Ulrich Lange. Liby är etnolog i grunden och fast anställd vid Upplandsmuseet sedan Gräsöprojektet utfördes av Lotte Lindqvist som projektanställdes enbart för denna undersökning. Även Lindqvist är utbildad etnolog. Utöver dessa har Upplandsmuseet flitigt använt sig av två fotografer, Bengt Fréden och Tommy Arvidsson. Fredén fotografe- 6

10 rade vid jordbruksdokumentationen och vid undersökningen av Akademiska sjukhuset. Arvidsson har deltagit i dokumentationen av Enköpings Kvarnstensfabrik, i Jord och järn, och i Gräsöprojektet. Som synes har flertalet inom dokumentationspersonalen vid Upplandsmuseet etnologi som sitt huvudämne. Detta kan naturligtvis ha påverkat de utförda undersökningarna. Valet av typiska etnologiska undersökningsmetoder som djupintervjuer och deltagande observationer tyder på detta. Även valen av undersökningsobjekt jordbruk, nedläggningshotade industrier osv. stämmer med etnologisk tradition, liksom ambitionen att hela tiden sätta den enskilda människan i centrum för undersökningarna. Dessutom kan den ansvariga personalens personliga intresseinriktningar ha haft betydelse för hur undersökningarna utförts, och kanske ännu mer för vilka undersökningar man valt att göra. Att det uppländska jordbrukets grundliga dokumentation hänger samman med exempelvis Iréne Flygares och Ulrich Langes intresse för agrarhistoria är inte omöjligt. Överhuvudtaget verkar vissa individer på ett betydande sätt ha format samtidsdokumentationen vid Upplandsmuseet. Deras ämnesbakgrund och särskilda intressen kan ha påverkat museets inriktning nog så mycket som andra, yttre faktorer. Partners Upplandsmuseet har varit mycket försiktiga med att involvera externa partners i sitt dokumentationsarbete. De har också försökt att undvika jätteprojekt med många inblandade parter då det som en anställd uttryckte det, aldrig blir något av dessa. Av de sex utvalda undersökningarna är det heller ingen som utförts i tydligt samarbete med ett företag, en institution eller ett annat museum. Det enda utbytet verkar röra förmedling av kontakter eller material från företag och föreningar. Finansiering Upplandsmuseet har i regel finansierat sina samtidsdokumentationer själva. Detta har framförallt skett med hjälp av de årliga anslag för dokumentationsverksamhet som de förfogar över. Syfte, frågeställningar och perspektiv Upplandsmuseet insåg relativt tidigt värdet av en välplanerad forsknings- och dokumentationsverksamhet. Ett program för hur denna verksamhet skulle skötas började utarbetas av Iréne Flygare i början 80-talet och färdigställdes 1988 under namnet Kunskapsbygget. Här betonas betydelsen av att den egna samtiden blir dokumenterad, och tre huvudområden pekas ut som särskilt lämpliga för Upplandsmuseet att arbeta inom; de agrara näringarna, järnhantering och offentlig verksamhet. Dessa näringsområden har dominerat landskapets/länets karaktär genom tiderna och, 7

11 menar Flygare, spelar en avgörande roll även i det moderna Uppland. Hon skriver också att undersökningsverksamheten skall vara målinriktad, d v s leda till svar och tolkningar på uppställda problemformuleringar. Alla undersökningar ska alltså ha ett klart formulerat syfte och utmynna i en rapport eller liknande där resultatet redovisas. Den övergripande målsättningen är en så allsidig och ämnesöverskridande belysning som möjligt av de områden som museet valt ut, samt en bättre koppling än tidigare mellan de olika dokumentationsinsatserna. En gemensamt planerad kunskapsuppbyggnad skall prioriteras, med länsmuseets dokumentations- och forskningsprogram som grund. I programmet fastslås vidare att Upplandsmuseet genom bevakning av jordbruk och offentlig verksamhet även fortsättningsvis ska medverka i Samdoks verksamhet. Ambitionen är att samtidsundersökningar skall utföras med 5 10 års intervall inom dessa områden. Vikten av att den fast anställda personalen i ökad utsträckning får handha undersökningar som utförs utanför den budgeterade verksamheten är också något som understryks i programmet. Flygare menar att detta har stor betydelse när det gäller att föra in erfarenheter och kunskaper från de enskilda projekten i länsmuseets löpande arbete. Överhuvudtaget får avståndet mellan löpande arbetsuppgifter i museet och den forsknings- och dokumentationsorienterade verksamheten ingenstans vara för långt. Kunskapsbygget är alltså den mall som ska ligga till grund för Upplandsmuseets samtidsundersökningar. Programmet slutfördes visserligen inte förrän 1988, men då den började planeras i början av 80-talet kan man anta att den innehöll idéer som s a s låg i luften sedan tidigare. Det rör sig heller inte om några handfasta direktiv, med undantag för de relativt vida avgränsningarna vad gäller undersökningsobjekt. Det är snarare fråga om mer allmänna sätt att förhålla sig till dokumentationsverksamheten på museet, vikten av en flexibel organisation, behovet av ett nära samarbete med universitetsinstitutionerna osv. I vilken utsträckning detta dokumentationsprogram, eller före 1988 de idéer det innehåller, har påverkat de utförda undersökningarna är inte helt lätt att svara på. Inte heller vilken betydelse det har haft jämfört med Samdokpoolernas program. En sak är uppenbar; de allra flesta samtidsundersökningar har utförts inom de näringsområden som fastställts i programmet. Annars är det mer svårtytt. Vi inser att det finns en rad andra faktorer som påverkar en undersöknings syfte, utförande och resultat, och att fastställda program lätt kan hamna i skymundan av personliga intressen och rådande trender i samhället eller inom museivärlden. Vi har dock haft programmet i bakhuvudet när vi gått igenom våra utvalda undersökningars syften och frågeställningar för att se om det utifrån detta går att spåra någon röd tråd. Av de sex utvalda undersökningarna kan två Upsala Ångqvarn från 1976 och Enköpings kvarnstensfabrik från 1984 tveklöst karaktäriseras som brandkårsutryckningar. Det handlar i båda fallen om nedläggningshotade industrier som dokumenteras utan egentlig motivering till 8

12 varför det görs. Det outtalade syftet med undersökningarna förefaller helt enkelt vara att rädda vad som räddas kan medan tid ännu är. Urval och avgränsningar verkar ha styrts av detta räddningsperspektiv, då beskrivningar av äldre arbetsförhållanden och arbetsliv helt dominerar det insamlade materialet. Formulerade frågeställningar saknas i båda undersökningarna och de har utförts utanför Samdoks pooler. Dessa två undersökningar skiljer sig alltså från de övriga i det avseendet att de inte är målinriktade de har inget klart syfte och inga uppställda problemformuleringar som skall besvaras. Visserligen kan även Jord och järn och Gräsöprojektet i viss mån betraktas som brandkårsutryckningar, men till skillnad mot Upsala Ångqvarn och kvarnstensfabriken har dessa undersökningar klart formulerade mål. Liksom när det gäller jordbruksdokumentationen och undersökningen av Akademiska sjukhuset handlar det här om av Upplandsmuseet utvalda dokumentationsobjekt. De har utförts utifrån särskilda syften och utifrån klart formulerade frågeställningar. Vilka dessa sedan är varierar. Jordbruksdokumentationen från 1981 motiveras med det faktum att 1900-talets uppländska jordbruk tidigare dokumenterats mycket sparsamt. Upplandsmuseet har därför velat komplettera sin tidigare insamlade kunskap om äldre jordbruk med mer samtida material. Det övergripande syftet med undersökningen formuleras som att ge en så inträngande skildring som möjligt av 1980-talets uppländska jordbruk exemplifierat genom de tre (utvalda) gårdarna. Gårdarna har, i samarbete med bland annat LRF och Uppsala akademi, valts ut för att representera de tre olika typer av näringsgeografiska regioner och företagsmässiga huvudvarianter som finns i Uppsala län. Vid sidan av detta ganska vida och oprecisa syfte nämns i materialet en del andra, lite mer avgränsade mål och frågeställningar. Det handlar bland annat om att skaffa en kulturell kunskap om jordbruk, att försöka synliggöra dolda och sega strukturer som avgränsar bönder gentemot andra grupper i samhället, och om att skärskåda de jordbrukande människornas ekonomiska, sociala och kulturella villkor och roller. Utgångspunkten för att detta skall lyckas är och detta betonas både en och två gånger att den enskilda människan och hennes tankar och funderingar hela tiden står i centrum för studien. Detta märks i materialet som, även om det inte helt saknar allmänna generaliseringar och långa tidsperspektiv, ofta domineras av mer personliga och samtida betraktelser. Jordbruksdokumentationen utfördes inom ramen för Samdoks skogs- och jordbrukspool. Den andra stora Samdokundersökningen från denna tid är den av Akademiska sjukhuset som utfördes i poolen för offentlig service. Undersökningen motiveras av den offentliga sektorns dominerande ställning i Uppland, samt med det faktum att Akademiska sjukhuset är den största offentliga arbetsplatsen i Uppsala län. Man talar även om behovet av en dokumentation då dagens förhållanden ändras mycket snabbt, en formulering som nästan för tankarna till en brandkårsutryckning. Syftet med undersökningen har varit att undersöka och dokumentera 9

13 Akademiska sjukhuset som arbetsplats och socialt system, samt att belysa olika sidor av sjukhusets verksamhet och hur den har förändrats. Därför har man valt dela upp den i två delar; dels en översiktlig undersökning av sjukhuset utveckling under de senaste 20 åren, dels en koncentrerad samtidsundersökning av en specifik vårdavdelning, nämligen den kirurgiska avdelningen. Denna ska inte ses som representativ för hela sjukhuset, utan valdes ut därför att det är en central avdelning med ett högt tempo och stor omsättning av människor. Människorna som intervjuas kommer från en rad olika yrkesgrupper och valdes ut efter förslag från sjukhuset. De frågeställningar finns utskrivna behandlar framförallt omvandlingar inom sjukvården. Man ville även undersöka de hierarkier som finns inom och mellan de olika yrkeskategorierna på sjukhuset. Jord och järn genomfördes som ett led i kampanjen Hela Sverige ska leva och är en studie av Dannemora gruvsamhälle och byn Sävasta i Altuna socken. Dessa orter representerar två av de tre näringsområden som Upplandsmuseet prioriterat i sitt dokumentationsprogram, nämligen järnhantering och jordbruk. Huvudsyftet med projektet har varit att ge en realistisk beskrivning av vardagligt liv, men framförallt att synliggöra landsbygdens kulturella värdeskala. Varför väljer en del människor att leva på landsbygden trots både sämre service och samhällsvillkor? Vilka värden och resurser finns dolda i landskap och natur, och är dessa på väg att försvinna när landsbygden avfolkas i allt snabbare takt? Dessa är några av de frågeställningar som museet utgår ifrån när de, som Irene Flygare skriver i ett pressmeddelande, försöker nå det svårfångade, det ömtåliga, det som inte direkt materialiseras utom i människors sinnen. Målsättningen är alltså att ägna människors förhållningssätt, attityder och normer samma uppmärksamhet som bevarandet av landsbygdens fysiska miljö. Den senast gjorda undersökningen vi valt ut är Gräsöprojektet vilket inleddes Här dokumenteras ett ålderdomligt jordbruk drivet av två bröder som båda närmar sig pensionsåldern. Det övergripande målet med undersökningen var att öka förståelsen för varför vissa lantbruk sköts på ett traditionellt sätt, och därmed på längre sikt motivera bevarandet av det agrara kulturlandskapet. Syftet har därför varit att öka kunskapen om de sociokulturella aspekterna i jordbruk och bondeliv, vilket rent praktiskt innebär att man försökt ta reda på vad det är som driver bönderna att sköta sin gård på det sätt de gör och hur de ser på sin livssituation. Det här är de övergripande syften och frågeställningar som vi funnit i våra utvalda undersökningar. Om dessa skiljer sig åt inbördes så är de metoder man använt sig av för att svara på dem desto mer lika. Grundstenen i samtliga undersökningar är observationer och, framförallt, intervjuer. Vilka man intervjuar och hur detta går till varierar men generellt är det frågan om etnologiskt färgade livsloppintervjuer som styrs gentemot de ämnen museet är intresserat av, t ex arbetsförhållanden inom sjukvården eller värderingar och förhållningssätt på den uppländska landsbygden. En undersökning som här avviker är Gräsöprojektet där intervjuerna analyserats utifrån 10

14 ett performanceperspektiv, och där alltså själva samtalssituationen hela tiden är i fokus. Detta motsvarar också en av tidens trender inom svensk etnologi. Förutom intervjuer och observationer så omfattar alla undersökningar någon form av traditionell dokumentation. Det kan handla om arbetsmoment eller vardagsliv som dokumenteras i ord och bild, om upprättandet av inventarielistor och insamling av framtida basmaterial som föremål eller arkivalier. Rent allmänt går det att se att ju mer omfattande undersökningen är (t ex jordbruksdokumentationen och Akademiska sjukhuset) desto fler olika dokumentationsmetoder använde man sig av för att samla in materialet. Vilka människor är det man det då man möter i Upplandsmuseets samtidsundersökningar? Framförallt rör det sig om arbetande människor. Kopplingen mellan arbete och identitet, mellan vad man gör och vad man är, framträder som det dominerande temat i de flesta undersökningarna. Det kan handla om bönder, sjuksköterskor, gruvarbetare, eller kvarnstensfabrikörer utgångspunkten är hela tiden deras yrke eller arbetsliv. Annars är undersökningarna rent numerärt dominerade av män. I alla undersökningar utom en (Akademiska sjukhuset), är det fler män än kvinnor som intervjuas. Oftast är det män i medelåldern eller över som kommer till tals, och när kvinnorna väl bereds utrymme fungerar deras utsagor snarast som ett komplement till männens istället för att utgöra något av eget värde. Detta hänger säkerligen samman med att undersökningarna behandlar särskilda former av arbetsliv där arbetaren eller bonden nästan alltid är en man. På så sätt hamnar hans perspektiv automatiskt i fokus och kvinnornas uppgift blir att beskriva livet vid sidan arbetet, i hemmet. Detta stämmer visserligen inte överallt. I undersökningen av Akademiska sjukhuset är utgångspunkten för studien sjuksköterskans centrala roll i verksamheten, och i jordbruksdokumentationen ägnas en hel del utrymme åt kvinnornas roll i det moderna jordbruket. Rent generellt domineras dock undersökningarna av män och avsaknaden av diskussioner kring genus är total. Även ett idag vedertaget begrepp som etnicitet saknas, mycket beroende på att personer med invandrarbakgrund nästan helt lyser med sin frånvaro. Den bild som ges av det samtida Uppland är således bilden av ett landskap dominerat av svenska medelålders män i manuellt arbete. Tidsandan och diskussionen Allt museiarbete präglas mer eller mindre av den tid det utförs i. Så också när det gäller de undersökningar vi tittat närmare på. Tidsmässigt först av våra utvalda undersökningar ligger den av Uppsala Ångqvarn som inleddes 1976, alltså året innan Samdok kom igång. Som nämnts rör det sig om en ren brandkårsutryckning, där det handlar om att bevara arvet från en mindre industri. Undersökningen understryker därför det intresse för industrihistoria som uppkom under talet, då man insåg att det traditionella industrisamhället var på väg att försvinna. 11

15 De följande utvalda undersökningarna är de två stora Samdokundersökningarna av det uppländska jordbruket och av Akademiska sjukhuset. Jordbruksdokumentationen påbörjades 1981, precis när Samdok börjat få upp ångan. Det märks också i undersökningen att teoretiska och metodiska riktlinjer för samtidsdokumentering började utvecklas inom vissa kretsar i museivärlden. 70-talets räddningsaktioner var på väg att ge vika till förmån för välplanerade och omfattande dokumentationer av levande fenomen. Även undersökningen av Akademiska sjukhuset understryker detta och visar att industridokumentationen får ge vika till förmån för nya företeelser. Undersökningen av Enköpings kvarnstensfabrik från 1984 är ett undantag från denna regel. Här finns inga spår av samtida diskussioner inom museivärlden. Istället rör det sig om en enkel, men välgjord dokumentation som för tankarna till 70-talet. Jord och järn från 1988 undviker det invandrartema som dominerar Samdok under denna tid. Att det ändå handlar om en undersökning som pekar framåt syns i den fokusering på mjuka värden som skulle komma att få stor betydelse under 1990-talet. Man vill fånga värderingar och känslor, och inte stirra sig blinda på den fysiska och materiella delen av kulturarvet påbörjades Gräsöprojektet som också det håller sig utanför tidens diskussioner. Genus- och könsdiskussioner saknas nästan helt trots att de i den övriga museivärlden var mycket påtagliga. Något som dock ligger i tiden är den roll som känslor, både hos dem som undersöks och de som utför undersökningen, tillåts spela i det slutgiltiga resultatet. Användning av materialet Endast en av de utvalda undersökningarna har legat till grund för en utställning, nämligen Jord och järn som under samma namn visades i Uppsala, Gimo och Enköping. Iréne Flygare stod för utställningstexterna och även resten av materialet utarbetades av personal vid Upplandsmuseet. Fyra konstnärer med anknytning till Uppland medverkade och uppstoppade djur lånades in från Naturhistoriska museet och Zoologiska institutionen vid Uppsala universitet. En viss programverksamhet förekom då skolelever inbjöds till utställningen och fick instuderingsfrågor som diskussionsunderlag. Utställningen har fotodokumenterats av museet. Vad gäller de övriga undersökningarna så har två utmynnat i egna publikationer. Jordbruksdokumentationen blev Böndernas värld och undersökningen av Akademiska sjukhuset resulterade i Akkis. Båda dessa publikationer blev uppmärksammade, åtminstone inom museivärlden och inom lantbruket respektive sjukvården. Materialet från jordbruksdokumentationen har dessutom använts i Iréne Flygares doktorsavhandling, samt i en rad uppsatser. Materialet från undersökningarna av Upsala Ångqvarn, Enköpings kvarnstensfabrik, samt från Gräsöprojektet verkar däremot i sin nuvarande form endast ligga arkiverat för framtiden. Visserligen har dokumentationen av kvarstensfabriken sammanfattats i Årsboken Uppland , och Gräsöprojektet re- 12

16 sulterade faktiskt i en uppsats. Detta är dock knappast något som folk utanför museerna kommer att ta del av, och även inom museivärlden lär dess uppmärksamhet bli begränsad. Betydelse Om någon undersökning fått en vidare betydelse för Upplandsmuseets fortsatta arbete och för metod- och teoriutvecklingen inom Samdok bör det rimligtvis ha varit jordbruksdokumentationen. Det var Upplandsmuseets första stora samtidsdokumentation och blev startskottet för Samdoks skogs- och jordbrukspool. På så sätt kan man säga att den har använts som en mall för många av de undersökningar som senare utförts inom denna pool. Den kan även ha bidragit till att synliggöra de uppländska böndernas livsvillkor, samt till en större förståelse till varför en levande landsbygd behövs. Även undersökningen av akademiska sjukhuset kan beskrivas som en betydelsefull undersökning inom den offentliga poolen. Den uppmärksammades mycket när den först publicerades och innehåller ett spännande och omfattande material som än idag är intressant att ta del av. Vad den betytt för Samdok i stort är svårt för oss att säga, men för Upplandsmuseet bör den rimligtvis ha varit ett lyft för samtidsdokumentationen och höjt ambitionen för hur denna skulle utföras. Vad gäller det övriga materialet så är det svårt för oss att tro att det har haft någon större betydelse, i alla fall när det gäller metod- eller teoriutveckling. Det är väl i mångt och mycket ett material som fortfarande väntar på att få användas. Frågan är nu hur länge det kommer att få vänta och vad det har att berätta när det en gång plockas fram. 13

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

SpråkSam - en nyckel till utveckling

SpråkSam - en nyckel till utveckling SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.

Läs mer

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA 1 TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA Ett nationellt projekt som eftersträvar att utveckla samlingssamarbetet i Finland Målgruppen är de kulturhistoriska museerna

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Grunden i arbetet har varit ett samarbete mellan museum och resandefolket. Det har varit ett samarbete med

Grunden i arbetet har varit ett samarbete mellan museum och resandefolket. Det har varit ett samarbete med olika resandeorganisationer i Norge och Sverige och med enskilda resande. Dessutom har vi samarbetet med flera olika projekt med inriktning på resandefolket. Vi har arbetat med referensgrupp som egentligen

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000. Carin Andersson Eskilstuna museer. samdok NORDISKA MUSEET

Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000. Carin Andersson Eskilstuna museer. samdok NORDISKA MUSEET Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000 Carin Andersson Eskilstuna museer samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Finspångs kommun augusti 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012 Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av

Läs mer

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Lärande Sommarjobb, Leader Linné projekt Lärande Bygd Journalnummer:

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Delaktighetsundersökning 2013

Delaktighetsundersökning 2013 Helena Räf November 2013 Delaktighetsundersökning 2013 En utvärdering som behandlar medlemmars känsla av påverkan och inflytande inom redaktionen Word Inledning Syfte & bakgrund Word är en tidning som

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo Intersektionalitet och konstruktionen av norskhet i samtida kulturminnesförvaltning Situering Etnolog, journalist Fil. Dr. i Genusvetenskap, Linköpings universitet Nordiska museet, Sjöhistoriska museet,

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft

Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft -en behovsanalys 2009-2021 En undersökning genomförd av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd. Stockholm i September 2009 www.utbildningsnamnden.se Innehållsförteckning

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

En lässtol i Upplandsmuseets samling

En lässtol i Upplandsmuseets samling En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun

Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun 1. Ortnamn 1.1 Behov av ortnamn Nästan alla platser omkring oss heter någonting. Samhällen och byar, gårdar och torp, skogar och berg

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet. Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet. Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer