Slutrapport Organisationsöversyn Kommunikationscenter

Transkript

1

2

3

4 Slutrapport Organisationsöversyn Kommunikationscenter 1

5 Sammanfattning 3 1. Bakgrund 4 2. Projektdirektiv Avgränsningar Projektets målbeskrivning Projektets huvudmål Projektets delmål 5 3. Metod Projektdeltagare 6 4. Nuläge Verksamhetens uppdrag Ekonomiska samband 7 Kostnadsutveckling för hjälpmedel 7 5. Analys Otydligheter kring uppdraget för vissa brukargrupper, Syn- och hörselskadade barn i Habiliteringsverksamheten Gränssnitt till Öron-Näsa-Hals Ekonomi Styrkor och svagheter 9 Synpunkter från medarbetare 9 Synpunkter från brukarorganisationerna Förslag till nytt uppdrag och ny organisation Nytt uppdrag för verksamheten inom nuvarande Kommunikationscenter 10 Uppdrag för Habilitering och rehabilitering syn, hörsel och dövblindhet 11 Uppdrag för Hörseltolkning 12 Uppdrag för Datatek 12 Uppdrag för hjälpmedelscentralen inom syn, hörsel och kommunikation / kognition Ekonomiska samband Ny organisation Konsekvenser, styrkor och svagheter 14 Utredningar som återstår Riskanalys 16 2

6 Sammanfattning Under hösten 2009 påbörjades en översyn av organisationen på Kommunikationscenter på uppdrag av förvaltningschef Eva Andrén. Översynen är nu slutförd och resultatet redovisas i denna slutrapport. Nuvarande Kommunikationscenters verksamhet har sedan flera år haft en ekonomisk obalans att hantera. Obalansen kan till del hänföras till ökat behov bland brukare i kombination med en allt högre teknisk utvecklingstakt. Orsaken kan också hänföras till en otydlig bild av uppdragets innehåll visavi såväl brukare som andra aktörer i kärnprocesserna. Både Kommunikationscenter och Hjälpmedelscentralen har idag uppdrag som gäller att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet, inneha expertkunskap om hjälpmedel, upphandla, köpa in, förrådshålla, distribuera, serva, återta och rekonditionera hjälpmedel. För Kommunikations-center gäller det inom områdena syn, hörsel, dator och kognitionsstöd, för Hjälpmedels-centralen gäller det ett bredare område. I nuläget tilldelas Kommunikationscenter anslag för såväl habiliterings- och rehabiliteringsinsatser, installation, service och underhåll av hjälpmedel samt inköp av hjälpmedel. Med tiden har de ekonomiska sambanden mellan olika aktörer utvecklats i en riktning som är otydlig och som också bedöms som ej optimalt. Inom Kommunikationscenters brukargrupper för habilitering är uppdraget otydligt idag för vissa grupper, och otydligheter finns också i gränssnittet mellan Öron-Näsa-Halskliniken och Pedagogiska Hörselvården. Förslag till ny organisation Efter analys av nuläget läggs ett förslag till ny organisation, med ett tydliggjort uppdrag och renodlade roller, som föreslås börja gälla från 1/ Förslaget är att kraftsamla resurserna för habilitering respektive hjälpmedelsverksamhet var för sig för största brukarnytta och effektivitet. För habilitering/rehabilitering innebär det att syn- och hörselhabiliteringen inom Kommunikationscenter (Syncentralen och Pedagogiska Hörselvården) samorganiseras med övrig habiliteringsverksamhet liksom Datateket som ingår i habiliteringsuppdraget. Även Tolkcentralen föreslås höra till Habiliteringsverksamheten. För hjälpmedelscentralen innebär det att nuvarande Kosmos och Tekniska hörselvården som idag har hjälpmedelsuppdrag inom Kommunikationscenter, kommer att höra till Hjälpmedelscentralen. Fördelarna finns i att kunna utnyttja samordningsvinster och samutnyttjande när det gäller t ex upphandling, lager, installation, service och rekonditionering. För både Habiliteringsverksamheten och Hjälpmedelscentralen gäller att den inre organisationen ska utarbetas tillsammans med de nya medarbetarna från Kommunikationscenter. En omorganisation enligt detta förslag påverkar även den gemensamma Hjälpmedelsnämndens uppdrag. Nämndens uppdrag utökas med nya hjälpmedelstyper för syn, hörsel och kognition. 3

7 1. Bakgrund Översynen av Kommunikationscenters organisation och dess gränssnitt till vårdgrannar syftar till att uppnå en tydlig, ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation för verksamhetens brukare, samverkanspartners och medarbetare. Både Kommunikationscenter och Hjälpmedelscentralen har idag uppdrag inom hjälpmedelsområdet. För Kommunikationscenter gäller det hjälpmedel inom områdena syn, hörsel, dator och kognitionsstöd, för Hjälpmedelscentralen gäller det ett bredare område. För brukare, intresseföreningar och samverkanspartners kan denna uppgiftsfördelning mellan Kommunikationscenter och Hjälpmedelscentralen uppfattas som otydlig. En obalans råder mellan Kommunikationscenters intäkter och verksamhetens kostnader. Rationaliseringar och effektiviseringar av verksamheten är därför nödvändig samtidigt som kompetens och insatser för verksamhetens målgrupper måste säkras. 2. Projektdirektiv Projektet ska: Belysa styrkor respektive svagheter med nuvarande organisation 2.1 Avgränsningar Belysa styrkor respektive svagheter med att citat initialt skriva in syn- /hörselskadade barn i habiliteringsverksamheten Utifrån vad som framkommit lämna förslag till ny organisation som bäst svarar mot målbeskrivning enligt nedan. Genomföra riskanalys på föreslagen organisationsförändring Belysa åtgärder som krävs för att genomföra lagt förslag med t ex nödvändiga budgettransfereringar och justeringsbehov. Belysa eventuella effektiviserings-, rationaliserings-, och kvalitetsvinster med lagt förslag. Belysa nuvarande och framtida hjälpmedelskostnadsutveckling. I projektet avgränsas översynen till Kommunikationscenters verksamhet i första hand. Gränssnitt finns till Öron-Näsa-Hals när det gäller hörselhabiliteringen som idag är delad mellan Öron-Näsa-Hals - klinikens hörcentral /Audionommottagning och Kommunikationscenters pedagogiska hörselvård. Landstingsfullmäktige har också gett nämnden för Habilitering & Hjälpmedel i uppdrag att utreda behovet av att initialt skriva in synskadade barn i Habiliterings- 4

8 verksamheten. I denna organisationsöversyn kompletteras även frågeställningen med att utreda liknande behov för barn med hörselskada. En ev. förändring av Kommunikationscenters uppdrag i mening att endast omfatta habiliteringsinsatser kan även påverka Hjälpmedelscentralens uppdrag. 2.2 Projektets målbeskrivning Brukarperspektiv Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar ges utifrån Habilitering & Hjälpmedels ansvar möjligheten att utveckla största möjliga delaktighet och självständighet. Verksamhetsperspektiv Verksamhetens uppdrag är tydligt, och när så krävs sker utvecklad samverkan och tydliga och genomarbetade övergångar mellan enheter. Medarbetarperspektiv Verksamhetens medarbetare har god kännedom om verksamhetens uppdrag samt besitter rätt kompetens för sitt uppdrag. Ekonomiperspektiv Utifrån berörda verksamheters ekonomiska förutsättningar bedrivs en effektiv verksamhet. 2.3 Projektets huvudmål Utifrån Kommunikationscenters, Hjälpmedelscentralens och Habiliteringsverksamhetens samlade resurser har vi en organisation som ger bästa möjliga utfall för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar. 2.4 Projektets delmål 1. Verksamheterna är organiserade så att kompetens inom habiliteringsområdet respektive hjälpmedelsområdet tas till vara på bästa sätt. 2. Balans råder mellan budget och verksamhetens kostnader. 3. Brukaren och närstående ges relevant inflytande över vilka insatser som ges. 4. Ökad delaktighet och självständighet för målgruppen, och för barn och unga i takt med stigande ålder. 5. Antalet kontakter som brukare med funktionsnedsättningar möter är inte fler än nödvändigt. 6. Organisationen är tydlig för brukare, samverkanspartners, intresseföreningar samt medarbetare. 7. Habiliteringsorganisationens ansvar och gränssnittet till andra samverkanspartners uppdrag är tydliggjort. 8. Möjlighet till likvärdigt stöd och hjälp oavsett var i länet brukaren är bosatt. 5

9 3. Metod En bred nulägesbeskrivning av nuvarande organisation och nuvarande processer har gjorts inom Kommunikationscenter. Processkartläggningen har delats in i habiliteringsprocess, hjälpmedelsprocess och tolkverksamhet. I nulägesbeskrivningen har chefer och arbetsgrupper sammansatta från verksamheten bidragit med kunskap och underlag. En SWOT-analys av nuläget har gjorts av chefer och medarbetare. Brukarråden har informerats vid ordinarie möten. Brukarorganisationerna HRF och SRF har lämnat synpunkter på hur det fungerar idag. När uppdrag och ekonomi analyserats, och vid framtagande av nytt förslag till organisation har en mindre analysgrupp arbetat. Vid ett tillfälle togs även kompetens in från två andra landsting för att få ett utifrånperspektiv. 3.1 Projektdeltagare Uppdragsgivare Förvaltningschef Eva Andrén. Beslutsgrupp/ Styrgrupp med ordförande Förvaltningschef Eva Andrén, ordförande Kommunikationscenter, verksamhetschef Erik Backman Hjälpmedelscentralen, verksamhetschef Anki Forsberg Habiliteringsverksamheten, verksamhetschef Eva-Charlotte Berndtsson Ekonomichef och personalchef har adjungerats till styrgruppen vid behov. Projektledare Carina Lundgren, utvecklings- och kvalitetssamordnare, projektledare och föredragande i styrgruppen. Arbetsgrupper med projektmedlemmar har bildats utifrån behov, exempelvis kvalitetshandläggare, berörda medarbetare från verksamheten, verksamhetschefer och 1:a linjens chefer samt ekonomi- och personalchef. Referensgrupper Brukarråd Kommunikationscenter Brukarråd Hjälpmedelscentralen Länshandikapprådet 4. Nuläge En skriftlig nulägesbeskrivning finns där nuvarande organisation, uppdrag och ekonomi beskrivs. (Y:// HH/Uppdrag/Projekt/Kommunikationscenter) 4.1 Verksamhetens uppdrag Både Kommunikationscenter och Hjälpmedelscentralen har idag uppdrag som gäller att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet, inneha expertkunskap om hjälpmedel, upphandla, 6

10 köpa in, förrådshålla, distribuera, serva, återta och rekonditionera hjälpmedel. För Kommunikations-center gäller det inom områdena syn, hörsel, dator och kognitionsstöd, för Hjälpmedelscentralen gäller det ett bredare område. Uppdraget är otydligt idag kring vad som gäller insatser för vissa brukargrupper, och otydligheter finns också i gränssnittet mellan Öron-Näsa-Halskliniken och Pedagogiska Hörselvården. 4.2 Ekonomiska samband Nuvarande Kommunikationscenters verksamhet har sedan flera år haft en ekonomisk obalans att hantera. Obalansen kan till del hänföras till ökat behov bland brukare i kombination med en allt högre teknisk utvecklingstakt. Orsaken kan också hänföras till en otydlig bild av uppdragets innehåll visavi såväl brukare som andra aktörer i kärnprocesserna. I nuläget tilldelas Kommunikationscenter anslag för såväl habiliterings- och rehabiliteringsinsatser, installation, service och underhåll av hjälpmedel samt inköp av hjälpmedel. Transaktioner sker mellan Kommunikationscenter och hjälpmedelscentralen i flera olika former. Med tiden har de ekonomiska sambanden mellan olika aktörer utvecklats i en riktning som är otydlig och som också bedöms som ineffektiv. Tjänsteköp sker i båda riktningar mellan hjälpmedelscentralen och Kommunikations-center. Det är företrädesvis Kommunikationscenter som hyr vissa hjälpmedel från hjälpmedelsverksamheten. Kommunikationscenter säljer vissa tjänster för IT-hjälpmedel avseende KOSMOS till hjälpmedelscentralen. Tjänsteköp sker också mellan Kommunikationscenter och hälso- och sjukvårdskliniker, t ex Öron/näsa/hals-kliniken. Kostnadsutveckling för hjälpmedel Trenden pekar mot ökade kostnader för hjälpmedel. Teknikutvecklingen i kombination med nya upphandlingar skapar en förskjutning av hjälpmedelssortimentet mot ökad funktionalitet och mer avancerad teknik, vilket är kostnadsdrivande. I samband med att införande av ny teknik prövas skall detta ställas i relation till den totala samhällsnyttan. Ny teknik som genererar ökade hjälpmedelskostnader för en huvudman kan minska andra vårdkostnader hos samma eller annan huvudman och därmed vara samhällsekonomiskt fördelaktigt. För att skapa ekonomiskt utrymme för den tekniska utvecklingen krävs en ständig prövning av vilka produktgrupper i sortimentet som bör vara samhällsbetalda eller brukarfinansierade, helt eller delvis. För en sparsam kostnadsutveckling är det viktigt att kontinuerligt se över logistik och lagerhållning, omsättningshastighet i lager, sortimentsstyrning, kalkyl- och prismodeller, samt servicegrad. Det är viktigt att skapa incitament till att befintliga funktionsdugliga produkter används hela sin livslängd och inte blir liggande kvar på lager när nya produkter upphandlats. När det gäller servicegrad gentemot brukare och deras företrädare bör t ex skillnader i leveranstid för olika typer av hjälpmedel prövas. 7

11 5. Analys Vid analys av nulägesbeskrivningen syns två tydliga spår i Kommunikationscenters nuvarande verksamhet: A ) habiliterings/rehabiliteringsverksamhet och B) hjälpmedelsverksamhet. Till viss del är dessa två idag sammanblandade inom Kommunikationscenter. Habilitering/rehabilitering ges främst till syn- och hörselskadade. Hjälpmedelsverksamhet (upphandling, inköp, lagerhållning, konsultation till förskrivare, teknisk support) förekommer främst för syn- och hörselhjälpmedel, men även inom övrig kommunikation och kognition. Möjligheterna är goda att renodla uppdragen så att habilitering/rehabilitering och hjälpmedelsförsörjningen kan kraftsamla resurserna, få tydligare uppdrag och nå samordningsvinster inom i första hand hjälpmedelscentralen. Uppdraget för hörseltolk innehåller individuell kartläggning av tolk- och kommunikationsbehov för brukaren och hänförs därför till habiliteringsuppdraget. Datatekets uppdrag är också en del av habiliteringsuppdraget och bör därför sortera under Habiliteringsverksamheten. 5.1 Otydligheter kring uppdraget för vissa brukargrupper, I samband med organisationsöversynen har omfattningen av det stöd som ges till olika målgrupper uppmärksammats. Helt naturligt sker en glidning över tid, i takt med att nya medicinska och tekniska möjligheter ges och efterfrågan från brukare ändras. Inom gruppen CI-opererade (cochleaimplantat) finns behov av eftervård där Öron-Näsa-Hals och Habilitering- och Hjälpmedel behöver samverka och klargöra var ansvaret bör ligga för eftervård, habilitering/rehabilitering och teknisk support. Fokus i denna diskussion ligger på brukar/patientnytta samt kostnadseffektivitet och inte att förvaltningarna har skilda plånböcker. Brukargruppen barndomsdöva finns idag inte som en uttalad målgrupp i förvaltningens uppdrag. Här är förslaget att förvaltningens uppdrag innebär att ge psykosocialt stöd till gruppen kring konsekvenser av funktionsnedsättningen och vägledning kring samhällsservice Taltjänst för tal- och språkskadade har historiskt inte ingått i förvaltningens uppdrag, och finns därför inte med i uppdraget idag. Ett mycket litet antal brukare, två stycken, som är taloch språkskadade får ändock idag insatser genom förvaltningen. Förslaget här är att göra en separat utredning av behov, omfattning och kostnader för ett ev. taltjänst-uppdrag, och att denna målgrupp därför just nu lyfts ur den pågående organisationsöversynen. 5.2 Syn- och hörselskadade barn i Habiliteringsverksamheten En fråga i projektet gällde att undersöka styrkor och svagheter med att initialt skriva in syn- /hörselskadade barn i habiliteringsverksamheten. Idag är 19 % av de barn som är registrerade som aktiva på Pedagogiska Hörselvården redan aktuella i habiliteringsverksamheten eftersom de också har någon annan funktionsnedsättning. Motsvarande siffra för Syncentralens aktiva barn är 47 % som också är aktuella i habiliteringsverksamheten. Återstående ca 80 % resp. ca 50 % skulle utgöra en ny utökad målgrupp för Habiliteringsverksamheten om även de skulle skrivas in. Genom att istället föreslå en organisation med en samlad Habiliteringsverksamhet för samtliga målgrupper uppnås samsyn om habiliteringsuppdrag och arbetssätt. Samordning av 8

12 insatser underlättas för brukare med samsjuklighet inom områdena rörelsehinder, kognition, autism, syn och hörsel. 5.3 Gränssnitt till Öron-Näsa-Hals Gränssnittet till Öron-Näsa-Hals behöver utredas vidare i nära samverkan med dem. Det är ett pågående arbete som fortsätter även efter denna organisationsöversyn. När det gäller en ev. ändring av regelverket för hemhjälpmedel inom hörsel kan det komma att påverka behovet av teknisk support. 5.4 Ekonomi Nulägesanalysen visar att det finns potential att renodla nuvarande Kommunikationscenters verksamhet inom dels habilitering, dels hjälpmedel. En effektivare verksamhet ska leda till en ekonomisk balans och samtidigt frigöra resurser till nytta för brukarna. Resurser kan frigöras genom att koncentrera och kraftsamla inom de kärnprocesser som baserats på habiliterings/rehabiliterinsuppdraget koncentrera och kraftsamla hjälpmedelscentralen på ett ställe tydliggöra gränssnitt till övriga aktörer i kärnprocessen. Genom att överföra ansvaret för samtliga moment i hjälpmedelsförsörjningen från nuvarande Kommunikationscenter till nuvarande hjälpmedelscentralen uppnås minst två tydliga effektiviseringsvinster. 1. Nuvarande hjälpmedelscentralen har en väl anpassad infrastruktur, organisation och kompetens inom upphandling, logistik, service och underhåll, rekonditionering etc. som på marginalen skapar väsentligt ökad rationalitet. Genom att ta tillvara denna i det här sammanhanget outnyttjade resurs, kompletterat med personella resurser i form av fackkunskap från nuvarande Kommunikationscenters organisation, skapas förutsättningar att ta tillvara stordriftsfördelar på ett sätt som inte sker i nuläget. 2. En avlastning av hela hjälpmedelsprocessen i nuvarande Kommunikationscenter frigör resurser för rehabiliterings- och habiliteringsinsatser. Detta medför ökad brukarnytta. 5.5 Styrkor och svagheter Synpunkter från medarbetare SWOT-analyser på enhetsnivå och på verksamhetsnivå har gjorts tidigt i projektet (redovisas i Nulägesanalysen). Exempel på styrkor som kom fram är fördelar med att finnas i samma lokaler på Fraktgatan vilket underlättar teamarbete inom habilitering och hjälpmedel och samverkan med hjälpmedelscentralen. Positivt är också det samarbete som finns idag med Öron-näsa-hals-kliniken. Svagheter som lyftes är bl a att hjälpmedel hanteras i olika system och i olika organisationer samt att vissa brukargrupper idag inte ryms i uppdraget, t ex barndomsdöva och CI-opererade. 9

13 Samverkan mellan Öron-Näsa-Hals och Kommunikationscenter är inte tillräcklig idag och det finns oklara gränsdragningar mellan Öron-Näsa-Hals och Kommunikationscenter. Synpunkter från brukarorganisationerna Brukarorganisationerna Hörselskadades Riksförbund HRF och Synskadades Riksförbund SRF har lämnat synpunkter på nuvarande organisation. De synpunkter som rör organisationen återges kortfattat nedan, medan synpunkter som handlar mer om arbetets detaljinnehåll och utförande inte tas upp här. Från HRF framkom bl a önskemål om sammanhållen hörselvård. Idag anser HRF att avståndet är stort mellan Kommunikationscenter och Hörcentralen vilket för brukaren uppfattas som en klar gränsdragning som försvårar samarbetet. HRF anser att det vore värdefullt att överbrygga denna klyfta i omorganisationen för att vinna ett bättre samarbete. Man påpekar också att de långa väntetider för installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet bör kortas samt att det är viktigt att värna om filialerna i Nyköping och Katrineholm för brukarnas skull. SRF vill att ett aktivt arbete bör inledas för att starta datautbildning för synskadade vid Kommunikationscenter. Båda organisationerna för också fram att situationen för personer med både syn- och hörselskador i dag är otillfredställande, och att den brukargruppen bör prioriteras. Organisationerna anser att det syn-hörselteam som i dag arbetar med denna grupp av funktionsnedsatta utför ett mycket professionellt rehabiliteringsarbete där det är viktigt att samarbetet som i dag bedrivs mellan Syncentralen och Pedagogiska Hörselvården ytterligare breddas och fördjupas. 6. Förslag till nytt uppdrag och ny organisation Efter det att styrgruppen och analysgruppen bearbetat och analyserat nuläget, har ett förslag till nytt, tydligare uppdrag samt förslag till ny organisation tagits fram. 6.1 Nytt uppdrag för verksamheten inom nuvarande Kommunikationscenter Uppdraget utgår från förvaltningens styrkort som är fastställt i Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel. I styrkortet under Medborgarperspektivet finns nedanstående tre vägledande mål. 1. Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Därför ska våra insatser utgå från brukarens behov och en professionell bedömning samt brukaren ska få kontakt med rätt verksamhet i rätt tid. 2. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Därför ska vi genom insatser och hjälpmedel öka förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv. 10

14 3. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Därför ska vi leva upp till Policy för personer med funktionsnedsättning. Verksamhetens uppdrag skall utföras med utgångspunkt från en långsiktigt hållbar ekonomi, i balans med anvisade medel. Verksamheten ska inom ramen för uppdraget utvecklas och förbättras med brukaren i fokus. Med utgångspunkt från verksamhetens uppdrag och verksamhetens utveckling, skall verksamheten utarbeta handlingsplaner, anvisningar och rutiner. Uppdrag för Habilitering och rehabilitering syn, hörsel och dövblindhet Uppdrag Kartlägga behov och upprätta individuella habiliterings/rehabiliteringsplaner. Erbjuda insatser som skapar förutsättningar för ökad självständighet och delaktighet. Ge information och kunskap om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, strategier i vardagen samt information om samhällsservice och stödfunktioner. Samverka med andra aktörer kring funktionsnedsättningen, t ex ögon- och öronkliniker. För barndomsdöva är uppdraget att ge psykosocialt stöd kring konsekvenserna av funktionsnedsättningen samt ge vägledning kring vilken samhällsservice som finns. Målgrupp syn Personer från 0 år och uppåt med - synskada som innebär att brukaren inte kan, eller har svårt att läsa tryckt text eller orientera sig med hjälp av synen. (WHO s definition av synskada) Detsamma gäller brukare som inom kort kommer att ha sådan synskada. - omfattande synfältsbegränsningar - hjärnsynskada (CVI) - toppig hornhinna (Keratoconus) - dövblindhet ( enligt Nordisk definition.) Detsamma gäller brukare som inom kort kommer att ha dövblindhet. Målgrupp hörsel Personer från 0 år och uppåt med - medfödd eller förvärvad hörselnedsättning/dövhet/ - dövblindhet ( enligt Nordisk definition.) Detsamma gäller brukare som inom kort kommer att ha dövblindhet. - betydande tinnitus eller ljudkänslighet, Indikationer för att tillhöra målgruppen finns för barn: Bestående binaural eller monaural hörselnedsättning i området 0,5 4 khz med medelvärdet 30 db HL eller sämre på minst två frekvenser. 11

15 Indikationer för att tillhöra målgruppen för vuxna utarbetas i samråd med Öron-Näsa-Halskliniken. Uppdraget kompletteras med dessa när det är klart. Uppdrag för Hörseltolkning Uppdrag Tolktjänst för vardagstolkning för målgruppen nedan. Servicegraden anpassas utifrån brukarens behov. Akuta tolkuppdrag och sådant som inte brukaren kan tidsstyra ska ha en hög servicegrad. I de fall brukaren eller beställaren kan påverka tiden för tolkning själv, kan servicegraden vara lägre. Den enskildes tolkbehov kartläggs individuellt. Göra tolkservice känd samt ansvarsfördelningen för tolkning känd hos de aktörer som har kontakt med brukaren. Informationen utgår från brukarens behov. Tolkuppdraget består av vuxendövtolkning, teckenspråktolkning och dövblindtolkning. Målgrupp Hörselskadade, döva, dövblinda, alla åldrar. Uppdrag för Datatek Uppdrag Habilitering/rehabiliteringsinsatser när det gäller utveckling/träning av olika färdigheter. Utprovning av pedagogiska datorprogram och styrsätt. Information/visning av program för nätverket runt brukare. Målgrupp Barn och ungdomar som tillhör habiliteringsverksamhetens målgrupp inkl. syn- och hörselhabilitering, och som inte uppnått förväntad läs- och skrivmognad. Konsekvenserna av en förändring av målgruppen behöver dock analyseras ytterligare under augusti-september. Uppdrag för hjälpmedelscentralen inom syn, hörsel och kommunikation / kognition Uppdrag Konsult åt förskrivare i val av hjälpmedel och i förekommande fall hjälp med utprovning inom området. Information och utbildning till brukare och förskrivare kring berörda hjälpmedel. Arbete med upphandling/inköp, lagerhållning, distribution, installation, service, reparationer, återtagning, rekonditionering och utrangering. Regelverks- och sortimentsarbete. Uppdragsgivare till hjälpmedelscentralen finns inom ett brett fält av aktörer Hörcentralen förskriver hörseltekniska hemhjälpmedel Hörselhabiliteringen förskriver hörseltekniska skolhjälpmedel 12

16 Sjukvården, syn- och hörselhabiliteringen och habiliteringsverksamheten förskriver text- o bildtelefon Synhabiliteringen förskriver synhjälpmedel Sjukvården, kommunerna och habiliteringsverksamheten förskriver kognition/kommunikationshjäpmedel 6.2 Ekonomiska samband Ekonomiska samband I en situation där delar av nuvarande Kommunikationscenters ansvarsområde organiseras om, i syfte att kraftsamla habiliterings- och rehabiliteringsresurser inom specialistområdena syn och/eller hörsel, utkristalliseras följande ekonomiska samband. Nuvarande anslag till nuvarande Kommunikationscenter kvarstår utom för teknisk support för hörselhjälpmedel i hemmet. Med bibehållet anslag inom nuvarande Kommunikationscenter överförs relevanta personella resurser till hjälpmedelscentralen och kostnadsförs i hjälpmedelscentralen. Hjälpmedelscentralen köper, efter särskild beräkning, befintliga hjälpmedel av nuvarande Kommunikationscenter. Lokaler och eventuella övriga icke personella resurser inom nuvarande Kommunikationscenter som har bäring på hjälpmedelsprocessen skrivs över och kostnadsförs i hjälpmedelscentralen. Nuvarande Kommunikationscenter fakturerar hjälpmedelscentralen, efter särskild värdering, av befintliga hjälpmedel i lager, samt utlånade hjälpmedel. Receptionstjänst på Fraktgatan sköts av Hjälpmedelscentralen som säljer tjänsten enligt fördelningsmodell. Datateket överförs kostnadsfritt till den mottagande organisationen. Anslaget för Datateket ligger kvar hos de verksamheter som har habiliteringsuppdrag. Hela Kosmos kostnadsmassa överförs till Hjälpmedelscentralen. Kosmos nuvarande anslag fördelas proportionellt mellan Habiliteringsverksamheten och syn- och hörselhabiliteringen. Eventuella utrustningar inom Kosmos överförs kostnadsfritt till Hjälpmedelscentralen. Gränssnittet till övriga aktörer, företrädesvis hälso- och sjukvården renodlas ekonomiskt. Habiliterings-/rehabiliteringsinsatser sker baserat på definierat uppdrag för respektive aktör och täcks via anslag. Hjälpmedelscentralen fakturerar respektive aktör för utförd prestation. Hjälpmedelscentralen fakturerar respektive aktör i habiliterings- /rehabiliteringsprocessen efter utförd prestation till självkostnadspris. Hjälpmedelscentralen förutsätts organisera och sköta hjälpmedelsprocessen så pass mycket effektivare så självkostnaden reduceras med 20 % på syn- och hörselhjälpmedel jämfört med nuläget. (20 % beräknas på drifts- och kostnadsansvaret för syn- och hörselhjälpmedel, förutsatt samma volymer.) De rationaliseringar som genomförts ska redovisas årligen. 13

17 6.3 Ny organisation DATUM Habilitering/rehabilitering kraftsamlas och renodlas för största brukarnytta. Detta innebär att samorganisera syn- och hörselhabiliteringen med övrig habiliteringsverksamhet. Nuvarande Syncentralen och Pedagogiska hörselvården som idag har ett habiliteringsuppdrag inom Kommunikationscenter, föreslås därmed ingå i en samlad Habiliteringsverksamhet liksom Datateket som är en del av habiliteringsuppdraget. Även Tolkcentralen föreslås höra till Habiliteringsverksamheten. Hjälpmedelscentralen samlas inom en och samma organisation för att kunna utnyttja samordningsvinster och samutnyttjande när det gäller t ex upphandling, lager installation, service och rekond. Det innebär att nuvarande Kosmos och tekniska hörselvården som idag har hjälpmedelsuppdrag inom Kommunikationscenter, kommer att höra till Hjälpmedelscentralen. För både Habiliteringsverksamheten och Hjälpmedelscentralen gäller att den inre organisationen ska utarbetas tillsammans med de nya medarbetarna från Kommunikationscenter. Det är en viktig fråga för fortsättningen att medarbetarna, både de som kommer och de som tar emot, är delaktiga i att skapa något nytt. Inom nuvarande organisationsöversyn som gäller Kommunikationscenter har inget arbete gjorts när det gäller förslagets inre organisation, utan här återstår ännu allt arbete inom respektive organisation. En omorganisation enligt detta förslag påverkar även den gemensamma Hjälpmedelsnämndens uppdrag. Nämndens uppdrag utökas med nya hjälpmedelstyper för syn och hörsel. Därför behöver Den gemensamma hjälpmedelsnämndens huvudmän få möjlighet att yttra sig om förslaget. 6.4 Konsekvenser, styrkor och svagheter Medarbetarna på Kommunikationscenter, Hjälpmedelscentralen och Habiliteringsverksamheten har lämnat sina synpunkter på det nya förslaget i en SWOT-analys. En samlad SWOT-analys med alla synpunkter finns sammanställd. Projektets styrgrupp har därefter tagit ställning till de inkomna synpunkterna och styrgruppens ställningstaganden redovisas nedan. Tidigarelagd övergång I ursprungsförslaget var tanken att överföra ansvar och organisation inom en två-årsperiod med en interimistisk organisation under den tidsperioden. Ett flertal synpunkter om snabbare överföring av ansvarsområden och organisation har framförts, både från Kommunikationscenter och från Habiliteringsverksamheten. Efter att ha övervägt dessa synpunkter har styrgruppen beslutat att omgående påbörja förberedelserna så att en ny organisation ska kunna gälla från 1/1 2011, dock med reservation för politiskt godkännande. Arbetet med att utforma den inre organisationen inom såväl Habiliteringsverksamheten som Hjälpmedelscentralen kommer att fortsätta efter den 1/ Habiliteringsverksamheten 14

18 För Habiliteringsverksamheten föreslås, under tiden som den inre organisationen utformas, en tillfällig organisation. För att integrera syn- och hörselhabiliteringen med habiliteringsverksamheten i övrigt förstärks habiliteringsverksamheten under denna fas med en processledare. Styrgruppens uppfattning är också att ett utökat administrativt stöd bör skapas, bl a inom ekonomiområdet. Lokalfrågan i Eskilstuna behöver utredas vidare för att hitta en optimal lösning för den gemensamma verksamheten på lång sikt. Hjälpmedelscentralen För Hjälpmedelscentralen föreslås i likhet med Habiliteringsverksamheten ovan, en tillfällig organisation under tiden som den inre organisationen utformas. I avvaktan på att den inre utformningen av organisationen är klar överförs Tekniska hörselvården samt tekniker vid Kosmos till Hjälpmedelstekniska sektionen och hjälpmedelskonsulenterna samt logoped vid Kosmos överförs till konsulentfunktionen. Läkarsekreteraren går till administrativa avdelningen. Hörseltekniker förutsätts även fortsättningsvis samverka med hörselteamet i ärenden, liksom tekniker och konsulenter samverkar vid datakommunikationsärenden. Avsikten är att hjälpmedelsförsörjning av syn- och hörselhjälpmedel ska ske från Hjälpmedelscentralen från den 1/ Det innebär att planeringen inför övergången av hjälpmedelsförsörjning behöver starta omgående. Samlad hörselvård Frågan om samlad hörselvård har kommit upp från Kommunikationscenter och brukarorganisationerna som ett område att få ytterligare belyst. Eftersom denna fråga spänner över två olika förvaltningar har den inte inrymts i organisationsöversynen. Diskussioner pågår dock redan mellan HH och ÖNH kring flera frågor om gränssnitt, ansvar och samverkan för att nå det mest optimala arbetssättet. Dessa diskussioner fortsätter under sommar och höst. Styrgruppens uppfattning är att hjälpmedelsförsörjning av hörseltekniska hjälpmedel är en stödprocess till habilitering och rehabilitering för personer med hörselskador. Som en naturlig följd av detta bör även försörjning av hörseltekniska hjälpmedel ingå i Hjälpmedelscentralens uppdrag. Utredningar som återstår Både frågan om regelverk för hemhjälpmedel inom hörsel och frågan om regelverk och administration för glasögonbidrag behöver utredas vidare för att behandlas politiskt. För Taltjänst finns idag inget uttalat uppdrag. En särskild utredning återstår att göra för att se omfattning, brukargrupper, kostnader mm för att ha ett underlag inför politiskt beslut. 15

19 7. Riskanalys Styrgruppen har diskuterat risker kring organisationsförslaget och dess införande utifrån sannolikheten att en händelse ska inträffa och vilka konsekvenser det i så fall kan innebära. Riskvärdet räknas fram genom att multiplicera det bedömda värdet för sannolikhet med värdet för konsekvensen. Skala 1-4, 1 = låg, 4 = hög. Händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Lång politisk beslutsprocess Nya samverkanspartners Särintressen och revir bevakas Förlorar personal Oro/arbetsmiljö medarbetare Produktionstapp Kompetensöverföringsproblem I och med att projekt Organisationsöversyn är slutfört vidtar nästa fas som fokuserar på förberedelser och planering. För att förebygga riskerna finns en planering för vilka åtgärder som nu ska vidtas inför ändringen av organisationen. Inom olika områden såsom t ex information till medarbetare, utbildning, kompetensöverföring, ekonomisk planering och verksamhetsplanering pågår redan arbete och förberedelser. 16