Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen
|
|
- Lena Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGH VQ DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJ LK\GURORJLVNDPRGHOOHU 'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGHVQ RFK DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJLK\GURORJLVNDPRGHOOHU Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen
2 2XWOLQH Bakgrund, målsättning & frågeställningar Projektgrupp Resurser och mätteknik Existerande och nytillkomna mätningar Vidareutveckling av markradartekniken Ny hydrologisk modellgeneration
3 \DGDWDQ\DPRGHOOHURFK NDOLEUHULQJVPHWRGHU Q (l/s) ,1387 Snow depth (cm) Groundw. depth (m) HGHUE UG -12 7HPSHUDWXU O18 (0 ) -14 6WUnOQLQJ -16 7RSRJUDIL -18 0DUNWlFNH « '(//.DOLEUHULQJ 2%6(59$7,21(5 $YULQQLQJ (',.7,21 $VVLPLOHULQJ 6Q YDWWHQHNYLYDOHQW 6Q GMXS 6Q IXNWLJKHW «
4 %DODQVPHOODQROLNDRVlNHUKHWHU Total osäkerhet Modell osäkerhet Data osäkerhet Model complexitet Databehov
5 0nOVlWWQLQJ Utveckla metoder baserade på kombinationer av olika hydrologiska modeller och snödata för att uppskatta snötäckets utbredning och vatteninnehåll halvera volymfelet i avrinningsprognoserna förbättra tidsbestämningen av snösmältningspikar )UnJHVWlOOQLQJDU vilka interna variabler behövers vilken rums- & tidsupplösning krävs vilken modell ger bäst resultat utifrån tillgängliga data vilka metoder bör användas för att mäta variablerna hur förfina/vidareutveckla mätmetoder & modeller
6 )UnJHVWlOOQLQJDU 9DODYPRGHOO BOXMODELL Semi-distribuerad Distribuerad 'DWDWLOOJnQJ Tidsupplösning Rumsupplösning
7 3URMHNWJUXSS /78 Mätteknik/Modellering Angela Lundberg Nils Granlund.7+ Modellering/Mätteknik David Gustafsson Jesper Ahlberg 60+, Modellering/Datahantering Göran Lindström ) UV NVRPUnGHQ Mätstationer (punktdata) Mätkampanjer (distribuerade data) Labförsök Databas Testbänk för modeller 5HIHUHQVJUXSS Lars Hammar, Elforsk Per-Erik Jansson, KTH Representanter för Vattenregleringsföreta E.ON, SVF, Fortum, Vattenfall SINTEF/Statkraft, Norg WSL, Schweiz
8 7LGLJDUHH[LVWHUDQGH PlWQLQJDU PlWXWUXVWQLQJ Helikopterradar Nederbördsstationer Snötaxering
9 1\DVHQVRUHU.RUVYDWWQHW Snödjup (ultraljud) Temperatur: snöytan (infraröd) & 3 nivåer i snön Snowpower: Densitet, fukthalt & vattenekvivalent (ca 10 m) mast Luft Snowpower sensorkabel Snö temperatur snödjup Mark
10 Mätinstrument installerade Korsvattnet /26 Snöytetemperatur snödjup Lufttemp/fukt in Kortvågig strålning ut loggerskåp Snödensitet/fukt-sensorband Snötemperaturer (i snön)
11 6QRZSRZHU Djup Densitet Vattenekvivalent Våthet
12 8WUXVWQLQJ WLOOQlVWD VlVRQJ Snökudde Gammastrålningsgivare (vattenekvivalent) Kompletterande klimatstation
13 2VlNHUKHWHU PHGH[LVWHUDQGH UDGDUPlWQLQJDU RFK nwjlughu I U DWW PLQVND GHVVD 2VlNHUKHW Horisontell densitetsvariation Smältande snötäcke Positionering cwjlug Använda flera antenner & common midpoint technique Ta reda på snövåtheten genom att analysera amplitudutsläckning Använda GPS
14 9LGDUHXWYHFNOLQJDYPDUNUDGDU R1 T1 R2 T2 R3 T3 R4 T4 OXIW VQ PDUN )OHUNDQDOVPlWQLQJ JHUP MOLJKHWDWW EHVWlPPDVQ GMXS GHQVLWHWVHSDUDW 3ULQFLSVNLVVI UIOHUNDQDOPlWQLQJ )\UDPRWWDJDUDQWHQQHU5UHJLVWUHUDU UHIOHNWHUDGHUDGDUVLJQDOHUIUnQ VlQGDUDQWHQQHU7
15 9LGDUHXWYHFNOLQJDYPDUNUDGDU *HQRPHWWH[SHULPHQWHOOWIUDPWDJHWVDPEDQGHWPHOODQ HOHNWULVNNRQGXNWLYLWHWRFKVQ YnWKHWVND DPSOLWXGXWVOlFNQLQJNXQQDDQYlQGDVI UDWWEHVWlPPD VQ WlFNHWVYnWKHW &RQGXFWLYLW\P6P 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 0,00% 7,00% 14,00% :HWQHVVYRO
16 +\GURORJLVNPRGHOOHULQJ test av ROLNDVQ PRGHOOHU och GLVWULEXHULQJVJUDG inom 60+,V +<3(PRGHOO 9HUWLNDO GLVWULEXHULQJ ATMOSPHERE VEGETATION SNOW SOIL 3URFHVV UHSUHVHQWDWLRQ Weather station data Modelled weather data Day-degree Energy balance Day-degree Energy balance Day-degree Energy balance 5XPVOLJGLVWULEXHULQJ BOXMODELL Semi-distribuerad GROUND WATER The HBV-model Distribuerad
17 3DUDPHWHUEHKRY" (QHUJLEDODQVPRGHOOLPSOHPHQWHUDGL +<3(-HVSHU$KOEHUJ Pcorr Nederbördskorrektion k1 Recession rate Groundwater (1/day) ttemp Treshold temperature snow/rain (C) cm Degree-day factor snowmelt (mm/k/d ce Degree-day factor evaporation (mm/k/d) fc Field capacity of soil (mm) Pcorr Nederbördskorrektion k1 Recession rate Groundwater (1/day) ttemp Treshold temperature snow/rain (C) ce Degree-day factor evaporation (mm/k/d) fc Field capacity of soil (mm) fcsnow Field capacity snow (mm/mm) (heat conductivity) z0snow Roughness snow (m) (albedo ageing) sdensnew NewSnowDensity (kg/m3) (if applied to soil even more ) sdensp1 Densification parameter sdensp2 Densification parameter Albedo (not calibrated so far, 0.8)
18 Test case, Alptal, Switzerland &DOLEUDWLRQ XVLQJ 5XQRII RU5XQRIIVZHGHSWK 55XQRII Calibration Validation Datatätt avrinningsområde runoff runoff+snow runoff runoff+snow Swiss Federla Inst. Forest, Snow, Landscape Research Snödjup, densitet, SWE, avrinning DegD: EB: :( Erlenbach, 0.7 km 2, möh DegD: EB: (Stähli & Gustafsson, Hydro.Process. 20, 2006.)
19 Test-case Alptal, Switzerland Snövattenekvivalent (19,*(5,17(833 ebal SWE DayD SWE obs SWE Typexempel på ökad osäkerheter vid ökat databehov
20 1.4 Påbörjat simuleringar av Korsvattnet snow depth (m) PV Simulated Korsvattnet Observed Olden 0 manuellt) '$7$*5b9$1'(3c*c5 Stationsdata lokalt Interpolerade drivdata SWE * kampanjer (radar, Snödjup SMHI stationer+övr. SCA (MODIS) simulerad tillrinning reglerad avrinning (SWE SAR 25*25m?) DEM Marktäckedata
21 Publikationer Granlund N, Gustafsson, D. Feiccabrino, J. and Lundberg A Laboratory test of snow wetness influence on impulse radar amplitude. Proceedings Western Snow Conference, US Fieccabrin J and Lundberg A Precipitation phase discrimination by dew point and air temperature. Proceedings Western Snow Conference, US Manuscripts for submission to (DVWHUQ6QRZ &RQIHUHQFH, USA, May 2008 & Special issue of +\GURORJLFDO 3URFHVVHV Granlund, N., Gustafsson, D. Feiccabrino, J. and Lundberg, A Snow salinity Influence on the relationship between electrical conductivity of snow and snow wetness. Gustafsson, D., Granlund, N. and Lundberg, A Multi-offset impulse radar for snow water equivalent measurements. Lundberg, A. Granlund, N. and Gustafsson, D Review of operational and new ground-based snow measurement methods for Sweden, Norway and Finland Feiccabrino, J., and Lundberg A Optimizing precipitation phase discrimination through a climatologically study
22 7DFN )UnJRU"
23 'DWDEHKRY *UDGGDJVPRGHO Temperatur Nederbörd Stationsdata Griddata (interpolerad stationsdata) (QHUJLEDODQVPRGHOO Temperatur Nederbörd Vind, vindriktning Kort,långvågig strålning Luftfuktighet Stationsdata STRÅNG-databas Interpolationsmetoder (inkl projektion av strålning) Data baserat på meteorologiska modeller
Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010
Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010 Nils Granlund, LTU och Jesper Ahlberg, KTH Angela Lundberg, LTU, David Gustafsson, KTH,
Läs merSnövattenekvivalentuppskatning med markradar
Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den
Läs merMätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser
Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser David Gustafsson, Mark och vattenresursteknik KTH Jesper Ahlberg Angela Lundberg, LTU Nils Granlund Fredrik Wetterhall, SMHI Göran Lindström Förbättra
Läs merNya metoder för att mäta snöegenskaper
Nya metoder för att mäta snöegenskaper - snödjup, densitet, fukthalt, vattenekvivalent David Gustafsson, KTH Mark- och vattenteknik davidg@kth.se, 8-79 7382 1 In-situ mätsystem för snöegenskaper - EU projekt
Läs merHUVA 2009-2011. Slutrapport Hydrologiskt UtVecklingsArbete. Elforsk rapport 12:18
HUVA 2009-2011 Slutrapport Hydrologiskt UtVecklingsArbete Elforsk rapport 12:18 David Gustafsson, KTH, Angela Lundberg, LTU, Jonas Olsson, SMHI och Göran Lindström, SMHI, Sara Sandberg, Elforsk mfl. 2012
Läs merGöran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp
Läs merISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Läs merKälla: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Läs merJoel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller
Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation
Läs merHydrologiska modeller
Hydrologiska modeller Sten Bergström SMHI Begreppsmässiga modeller beskriver de viktigaste processerna logiskt men förenklat måttliga krav på indata modellens parametrar bestäms oftast genom kalibrering
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merLinnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA
Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA https://climate.copernicus.eu/about-c3s C3S Förse olika
Läs merKlimat och hydrologi
Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merRadarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA UTVECKLING AV RADARMETODEN FÖR SNÖTAXERING 1982-1990 Peter Ulriksen LTH, Lund 1981 Ansökan till DFR och VASO
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merVårflodsprognoser med snöuppdatering
Vårflodsprognoser med snöuppdatering David Gustafsson, Göran Lindström, Anna Kuentz HUVA-dagen, 2015-12-02, Stockholm? Operationella snöobservationer i Sverige Sedan 1800-talet Snödjup: 600+ stationer,
Läs merThe Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Läs merThere and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merHYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment
Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning
Läs merSammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Läs merÖvervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Läs merLärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 24 februari 2012, 8:00-10:30 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merHYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Läs merVidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell
125 Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell Tjaktjajaure och Kultsjön Elforsk rapport 04:52 Per Larsson December 4 Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk
Läs merKlimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström
Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström Nordic-Baltic projects on the impact of climate change on renewable energy Climate Water and Energy 21-22 Climate and Energy 23-26 Climate
Läs merNowcasting - VM i Falun 2015
Nowcasting - VM i Falun 2015 Enkel anpassning Anpassning med teknik Avancerad anpassning Tillämpade anpassade prognoser Behandlad snö Future of the Olympic Winter Games, Scott et al., Journal of Olympic
Läs merExtrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI
Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merTema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU Från regn till recipient Från regn till recipient Från regn till recipient
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1994 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1995 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2013 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2014 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merKlimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Läs merSnö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07
Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2015 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2016 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2006 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 2007 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merCross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merSnötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Läs merInvändig isolering med vakuumpaneler
Invändig isolering med vakuumpaneler Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola Innehåll Vakuumpaneler vad är det? Från kylindustrin till byggindustrin Erfarenheter från 15 års användning Invändig
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2015 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1999 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1999 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1998 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1998 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Läs merÖversiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen
Uppdragsnr: : 10231283 1 (9) PM Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen Bakgrund Detta PM är en översiktlig kvantifiering av hur stora dagvattenvolymer som skulle kunna tänkas
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merBrandrisk Skog och Markfakta
Brandrisk Skog och Markfakta och modeller 2 3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 5 2.1 De olika modellerna för brandrisk-prognoser... 5 2.1.1
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2010 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2011 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1997 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1997 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Läs merMetodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Läs merHUVA-dagen Spårvagnshallarna, Birger Jarslgatan 57 A, 7 dec Fredrik Martinsson, programansvarig för HUVA Peter Calla, ordförande HUVA
HUVA-dagen 2017 Spårvagnshallarna, Birger Jarslgatan 57 A, 7 dec 2017 Fredrik Martinsson, programansvarig för HUVA Peter Calla, ordförande HUVA Energiforsk på väg framåt! Vision Vi är noden i svensk energiforskning
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1996 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1996 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Läs merMätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden
Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merTILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation
Läs merKyltekniska Föreningen
Kyltekniska Föreningen Samling: Kl. 17.00 KTH Energiteknik, Brinellvägen 64, Stockholm Måltid: Mat serveras från kl 17.00 Program: Preliminärt program - Ordförande välkomnar (Peter Rohlin) - Fuktig luft
Läs merEffektivt uttnyttjande av energibrunnar
Effektivt uttnyttjande av energibrunnar Doktorand: José Acuna Projektledare: Prof. Björn Palm KTH handledare: Peter Hill Mål: Att ta fram rekommendationer för utformning och installation av kollektorer
Läs merIntensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läs merFukttransport i vattenbyggnadsbetong
Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Doktorandprojekt Martin Rosenqvist 2011.03.30 DAGORDNING EXAMENSARBETE KUNSKAPSLUCKOR DOKTORANDPROJEKT PLANERING DELSTUDIER 2 Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Martin
Läs merChantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Läs merP8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar
P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar Doktorand: José Acuña (KTH) Projektledare: Prof. Björn Palm (KTH) Mål: Att ta fram rekommendationer för utformning av kollektorer i borrhål för värmepumpar Bättre
Läs merVäder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merDistribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser
Distribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Slutrapport Elforsk rapport 12:53 David Gustafsson Jesper Ahlberg James Feiccabrino Göran Lindström
Läs merVad tror vi om häftiga regn i framtiden?
Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Claes Hernebring DHI Sverige AB claes.hernebring@dhi.se Pågående arbete Svenskt Vatten/FORMAS: REGNINTENSITET I EUROPA MED FOKUS PÅ SVERIGE - ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Jan Szaron Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-03-11 Dnr: M/Gbg-2010-045 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs merNyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET
Nyhetsbrev Årgång 2, Nummer 1 mars 2005 Projekt SEAREG avslutas Ett avslutande projektmöte hölls i Tallin 3-5 mars 2005 med ca 30 deltagare från 8 europeiska länder. Det INTERREG IIIB-finansierade projektet
Läs merVattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik. Computational Fluid Mechanics
Personal Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik Forskare/Lärare Anders Wörman, Prof. James Yang, Adj. prof. Hans Bergh, Univ. Lektor Bijan Dargahi, Docent Andrea Bottacin
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merSnödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller. Elforsk rapport 11:71
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Elforsk rapport 11:71 Göran Lindström och Joel Dahné November 2011 Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Elforsk rapport 11:71 Göran
Läs merGrönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön
Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön Sammanfattning Goda kunskaper om det urbana klimatet är en förutsättning för att kunna planera för en god bebyggd
Läs merARKITEMA ARCHITECTS. SVARTVIKS STRAND / VINDSTUDIER II sep 2017
SVARTVIKS STRAND / VINDSTUDIER II sep 2017 Weather Station: GBS_06M12_02_181220 Distance to your project 3.4 mi (5.4 km) Latitude = 59.4500, Longitude = 17.8333 vindros / år vindros / vinter Beskrivning
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merFörbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR
Förbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR Stefan Andersson, Gunnar Omstedt och Lennart Robertson SMHI E-post: Stefan.Andersson@smhi.se Innehåll Bakgrund
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merKlimatförändringarnas effekter på vattenkraften
Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften Sten Bergström SMHI http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development CO2 development Tvågradersmålet ligger här någonstans! National Oceanic and
Läs merAnvändning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion
CaswC Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion Gro Lilbæk, Anders Christensen NIRAS, Danmark Nicklas Larsson NIRAS, Sverige RENARE MARK 2019, STOCKHOLM, SVERIGE Interaktion
Läs merKlimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export
Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning
Läs merSnömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2018: 25 Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde Lovisa Bengtsson Elias Cans INSTITUTIONEN FÖR
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merUtvärdering av automatiska snödjupsmätningar med en SR50A Sonic Ranging Sensor
Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 1650-6553 Nr 190 Utvärdering av automatiska snödjupsmätningar med en SR50A Sonic Ranging Sensor Nicole Carpman Copyright Nicole Carpman och institutionen
Läs merVälkommen ProcessIT 2009
Välkommen ProcessIT 2009 Sida: 1 2009-03-19 ProcessIT Innovations LTU UmU www.processitinnovations.se 09:00 Välkommen Anders OE Johansson och Per Levén ProcessIT 09:10 ProcessIT idag och ProcessITs projektportfölj
Läs merNJC / SCANDIC CUP STAFETT
Start : 09:45 Technical Delegate AssistantTechnical Delegate Chief of Competition Assistant TD Nat. Jury Information EKBLOM Gudrun MARTINSSON Hans ÅBERG Gabriel CAN Name: Height Difference (HD): Maximum
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs merModellering av aggregerad last i Norden
Modellering av aggregerad last i Norden Projektöversikt: 8 Mars 2017 Emil Hillberg Agenda Lastmodeller: ZIP & LDFR Mål med projektet Projektgrupp Projektöversikt & Resultatrapporter Påverkan av osäkerhet
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merBrandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl
Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 4 3. Brandrisk skog och mark... 5
Läs mermånadsmedelvärden Programområde: Skog Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi
Föroreningar i luft, månadsmedelvärden 1 Programområde: Luft Skog : Föroreningar i luft, månadsmedelvärden Mål och syfte med undersökningstypen att få underlag till beräkningar av torrdepositionen av svavel
Läs merSkogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH
Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH Doktorandprojekt finansierat av Kempestiftelserna och Skogssällskapet Innehåll Introduktion digital fotogrammetri Överblick av doktorandprojektet
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 218 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 219 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 5' N Long
Läs mer