IMMUNSYSTEMET, BLOD och BLODBILDNING

Transkript

1 IMMUNSYSTEMET, BLOD och BLODBILDNING Den lymfatiska vävnadens allmänna uppbyggnad. Hur den varierar i olika organ och hur cellerna kan röra sig mellan olika vävnader. (Struktur och funktionell roll för lymfkörtlar, mjälte, thymus, tonsiller och annan mukosaassocierad lymfvävnad) Lymfocyters och antigenpresenterande cellers byggnad och egenskaper och samverkan i översikt (morfologi, antal, lokalisation, funktion, differentiering). Detta inkluderar de olika lymfocyttyperna (B-celler/plasmaceller, olika subtyper av T-celler, NK-celler), de fagocyterande cellerna (neutrofila granulocyter, monocyter/makrofager), de antigenpresenterande cellerna (dendritiska celler i lymfoida organ och epitel, monocyter/makrofager, B- celler), mastceller/basofiler, eosinofiler och follikulära dendritiska celler. Minnesceller. Att kunna förstå begreppen omedelbart, medfött (innate) immunförsvar och inducerbart medfött immunförsvar. Lymffolliklars byggnad. Primära och sekundära folliklar. Germinalcentra. Mukosaassocierad lymfatisk vävnad. Tonsillernas topografi. Tonsilla palatinas histologi. Peyers plaque. Lymfknutor. Lymfknutornas generella utbredning. Bark och märg. Flödet av blod och lymfa genom knutan. Postkapillära högendotelvener. Fördelning av olika celltyper. Thymus. Topografisk anatomi. Bark och märg. Thymusepitel (ej detaljkunskaper om olika epiteltyper). Flödet av T-lymfocyter. Blodthymusbarriären. Involution. Mjälten. Mjältens topografiska anatomi och blodförsörjning. Röd och vit pulpa. PALS. Marginell zon. Blodflödet genom mjältvävnaden. Mjältsinusoider. Att kunna och förstå begreppen förvärvad immunitet, specificitet, antigen, immunogen, T- cells epitop, B-cells epitop. De olika stadierna i differentieringen av B- och T-celler från lymfoida förstadieceller i benmärg respektive thymus till effektorceller i humorala och cellförmedlad immunitet. Megakaryocyter och trombocytbildning. Antigenreceptorernas struktur, funktion och distribution på olika lymfocyttyper samt antigenreceptorgenernas omorganisation under utvecklingen av T-celler och B-celler. Förstå fenomenet central tolerans, d v s hur celler med "förbjuden" specificitet elimineras under lymfocytutvecklingen i benmärg och tymus, och hur detta påverkar immunreaktivitet.

2 Kunna MHC klass Ia och II molekylernas struktur, funktion som antigenpresentatörer, och hur endogena och exogena ämnen processas för presentation på MHC klass Ia respektive klass II molekyler och dessa molekylers uttryck på olika celltyper. Induktion och reglering av humorala immunsvar. Antikroppars struktur och funktionella egenskaper. Antikroppssvar vid primära och sekundära immunreaktioner och hur dessa skiljer sig vid immunreaktioner mot T-cells beroende respektive T-cells oberoende antigen. Kunna de mekanismer som leder till antikroppsbildning mot T-cells beroende antigen. Gemensamma aspekter för humorala och cellförmedlade immunsvar. Kunna beskriva hur och var samverkan mellan T-celler och antigenpresenterande celler respektive mellan T-celler och B-celler sker. Mekanismer för B-cells aktivering med T-cells oberoende antigen. Induktion och reglering av cellförmedlade immunsvar. Mekanismerna för aktivering av cytotoxiska T-lymfocyter och cytotoxiska T- lymfocyters olika effektormekanismer. T-hjälpar 1 cellen som aktivator/förstärkare av cytotoxiska T-lymfocyter och monocyter/makrofager i cellförmedlade immunsvar. Cytokiners roll som signalsubstanser i förvärvade immunsvar. Funktionella subtyper av cytokinproducerande T-celler, t. ex. T hjälpar 1-, T hjälpar 2- och regulatoriska T-celler. Mekanismer för nedreglering av förvärvade immunsvar. Blodet som vävnad. Blodceller och plasma. Form, funktion och antal/volymsenhet av monocyter, neutrofila -, eosinofila -, och basofila granulocyter samt blodplättar. För lymfocyter se ovan. Erytrocytens deformabilitet i relation till blodets viskositet och funktionen som gastransportör i små och stora kärl. Plasmaproteiner och deras funktionella roller. Blodkoagulationen. Fibrinolys. Den röda benmärgens uppbyggnad, inklusive utvecklingen av olika celltyper från stamceller och vilka mognadsfaktorer som är involverade. Intermediära cellformer i erytropoes och myelopoes och deras ungefärliga proportioner i normal benmärg. Kompartmentalisering, omsättningshastighet och reglering av nedbrytning av blodceller. Orientering

3 MHC klass Ia och II molekylernas polymorfism och polymorfismens roll för förmåga att generera ett förvärvat immunsvar. Betydelsen av skillnader i MHC molekyler mellan mottagare och donator vid transplantationsavstötning, förekomst av icke-polymorfa MHC molekyler, MHC klass I molekylers skyddande verkan mot NK-cells attack. 'Germinal center'-reaktionen, immunsvarets mognad - somatisk hypermutation och follikulära dendritiska cellers roll i den selektionsprocess som antigenaktiverade B-celler genomgår. Cytokiners och cytokinreceptorers roll i den cellsamverkan som leder till utdifferentiering till plasmaceller och immunoglobulin-klassbyte. Genetiska mekanismer bakom immunoglobulinklassbyte. Selektivt uttryck av celladhesionsmolekyler på lymfocyter samt uttryck av celladhesionsmolekyler på högt endotel i sekundära lymfoida organ, i mukosa och i anslutning till inflammationsställen. Den pluripotenta stamcellen, faktorer som styr 'val' av differentieringsväg, påverkan från pågående immunreaktioner på blodbildningens omfång DIGESTION Struktur och topografi Munhålans och svalgets anatomiska strukturer (tunga, tänder, gombågar, små och stora spottkörtlar tuba auditivas öppning, svalgmuskulatur) Tarmrörets olika avsnitt (esofagus, cardia, corpus-fundus, pylorus, duodenum, jejunum, ileum, cecum, appendix, colons olika delar, rectum) Spottkörtlarnas miro- och makroskopiska uppbyggnad, inklusive deras avflöden samt tänder och tandbildning De olika viscerala organens utsträckning och lägen i förhållande till varandra (matstrupe, magsäck, tunntarmens och tjocktarmens olika delar, lever, gallblåsa, gallgångar, mjälte, bukspottkörtel) Distributionen av lymfoid vävnad i naso- och oropharynx och i tarmvägg Kvadrantindelning av främre bukvägg, vad som kan palperas vid bukpalpation Transpyloruslinjen Pancreas olika delar och dräneringsvägar Leverns uppbyggnad och funktioner

4 Peritoneums utbredning och uppgift De olika organens inbördes lägesförhållanden och relationer till peritoneum De olika organens arteriella och venösa blodförsörjning och lymfdränage amt V. portae s distribution och de portakavala anastomoserna Innervationen för de olika organen, underlag för smärta inklusive referred pain Orientering Principer för uppkomst av hiatusbråck och haemorrhoider Motorik Orientering: Enteriska nervsystemets (ENS) uppbyggnad: (Myenteriska plexat, submucosala plexat) Enteriska nervsystemets (ENS) övergripande funktionsprinciper: BER (basic electrical rhythm) och dess påverkan från autonoma nervsystemet och hormonella modulatorer Sväljning och esofageal motorik: Sväljningsförloppet (oral, pharyngeal och esofageal sväljningsfas) Regleringen av primär och sekundär esofageal peristaltik samt tonus i nedre esofagussfinktern (LES) Ventrikelmotilitet: receptiv relaxation, blandnings motoriken; regleringen av ventrikelns tömningshastighet Tunntarmsmotorik: funktionen hos samt regleringen av segmentations- och propulsionsperistaltik (migrating myoelectric complex, MCC) samt tarmmotorikens samspel med ventrikeltömningen; reglering av ileocecala sfinktern Gallblåsan: nervös och hormonell reglering av gallblåsans tömning Tjocktarmsmotorik: haustrering, segmentation, propulsion, mass movement; defekationens initiering/kontroll Gastrointestinala reflexer: gastroileala, gastrocoliska och ileogastriska reflexen Kräkning och illamående: det motoriska kräkprogrammet; betydelsen av vagala muskel- och mukosaafferenter och nucleus tractus solitarius för kräkning och illamående Definition av och möjliga orsaker till dysfagi Esofageal motorik: reglering av tonus i övre esofagussfinktern

5 Effekt av vagotomi på ventrikelns motorik och HCl-sekretion Tarmen som ett komplext endokrint organ av psykosomatisk betydelse Sekretion och absorption Körtlars uppbyggnad och hur morfologin återspeglar skillnader i sekret- och sekretionstyp (exokrin/endokrin/parakrin; merokrin/apokrin/holokrin; serös/mukös; tubulär/alveolär. Endokrina celler i tarmväggen. Ventrikelsekretion: styrning av HCl-sekretionen via nervösa, hormonella och parakrina faktorer; magsaftens sammansättning, ventrikelmukosans skyddsbarriär Exokrina pancreas: reglering av pancreassekretionen (cephal, gastrisk och intestinal fas) och effekter av sekretin, CCK, och pankreaspolypeptid. Regleringen av gallsekretionen via CCK Nedbrytningen av födans proteiner. De enzymer som är inblandade, deras ursprung, aktivering och specificitet. Absorptionen av proteinernas nedbrytningsprodukter till tarmcellerna. Nedbrytningen av födans kolhydrater: Stärkelse, sukros och laktos. Inblandade enzymer och deras ursprung, lokalisation och specificitet. Absorptionen av monosackarider: glukos, fruktos och galaktos. Nedbrytningen av födans lipider: triglycerider, fosfolipider och kolesterolestrar. Inblandade enzymer, deras ursprung och specificitet. Förstå begreppen emulsion och micell vad avser fettdigestion. Gallsyrornas struktur, omsättning och fysiologisk betydelse. Begreppet enterohepatiskt kretslopp. Absorption/sekretion: topografisk redogörelse för olika födo- och näringsämnens huvudsakliga absorption med hänsyn till strukturella skillnaderna mellan olika avsnitten; reglering av sekretionen från tarmväggen; vattenabsorption: mekanismer och olikheter mellan olika regioner. Orientering: Principiella behandlingsstategier vid hyperaciditet Betydelsen av bakterien Helicobakter pylorii för uppkomst av magsår Orsaker till och effekter av diarré (sekretorisk, osmolär, hypermotilitet) Effekter av inflammatoriska sjukdomsprocesser i ileum och colon METABOL REGLERING Hormoner och hormonproducerande organ

6 Thyroideas makroskopiska och mikroskopiska anatomi Reglering av thyroidea: interaktion mellan hypothalamus, hypofys och thyroidea; effekter av TSH på thyroideacellen Thyroideahormonens struktur, bildning, transport i plasma, receptorer, verkningsmekanismer och omsättning Thyroideahormonets effekter på enskilda celler och på kolhydrat- och fettmetabolismen, på organsystem: cirkulationsapparat och nervsystemet Binjurarnas makroskopiska och mikroskopiska anatomi Nervös och hormonell reglering av hormonproduktion från binjurarna Binjurehormoner: struktur, bildning, insöndring, transport i plasma, receptorer, verkningsmekanismer och omsättning Binjurehormoner: Effekter på enskilda celler och på kolhydrat och fettmetabolismen; Effekter cirkulationsapparat och nervsystemet Pancreasöar: endokrina cellers struktur och funktion Pankreasöarnas hormoner: struktur, bildning, insöndring transport i plasma, receptorer, verkningsmekanismer och omsättning De molekylära och cellulära mekanismer som leder till insulinfrisättning; insulinfrisättningens tidsförlopp Pankreasöarnas hormoner: Effekter på på enskilda celler och på kolhydrat och fettmetabolismen; Effekter på cirkulationsapparat och nervsystemet Orientering: Thyroideahormonets interaktion med beta-adrenerga receptorer Beta-cellens reglering: hur fettsyror, aminosyror, glukagon, glukagon-like peptide I och somatostatin påverkar insulinfrisättning Alfa-cellens reglering: betydelse av glukos, aminosyror, insulin och CCK för reglering av glukagoninsöndring Metabola vägar och deras reglering Hur glukos transporteras in och ut ur olika celler i kroppen Vilka produkter som bildas i hexosmonofosfatshunten samt vad de används till Glukoneogenes: substrat, vägar och reglering Hur glykogen bildas och bryts ner samt hur dessa processer regleras

7 Hur ketonkroppar bildas och omsätts samt hur dessa processer regleras Hur fettsyror bildas och omvandlas genom förlängning/desaturering Pyruvat som knutpunkt i metabolissmen, fyra vägar: acetyl-coa, oxaloacetat, laktat, alanin Hur triglycerider bildas och bryts ner samt hur dessa processer regleras Hur komplexa lipider (fosfolipider, glykolipider) bildas och bryts ner Hur proteiner omsätts Generella vägar för omsättning av aminosyror och hur dessa samspelar med omsättningen av fetter och kolhydrater Begreppet kvävebalans Essentiella aminosyror Glukoshomeostas: de hormonella och nervösa mekanismer som motverkar hypo- och hyperglykemi; hur lever och perifera vävnader interagerar för glukoneogenes; effekter av glukocorticoider på glukoneogenes Insulin: akuta och mer långsiktiga effekter på lever, fettväv och skelettmuskelceller Glukagon: effekter på lever, fettväv och skelettmuskelceller Mekanismer för att mobilisera metabol energi; betydelse av katekolaminer, glukagon, GH och glukocorticoider Substratval och reglering av de dominerande metabola vägarna vid olika metabola tillstånd som: basaltillstånd, vid svält, efter måltid, vid fysiskt arbete, trauma, graviditet Aminosyror som utgångsmaterial för biosyntes av biologiskt viktiga föreningar Fettsyror som utgångsmaterial för biosyntes av biologiskt viktiga föreningar (eicosanoider) Orientering: Hur fettsyror med dubbelbindningar udda antal kolatomer eller grenade kedjor omsätts Endokrina förändringar som uppkommer vid långvarigt muskelarbete, samt vilka effekter dessa har på energimetabolismen Viktiga metabola organ, blodfetter och kolesaterolomsättning Leverns mikroskopiska struktur och betydelse för energiomsättningen och för kolesterolomsättningen

8 Fettvävens mikroskopiska struktur och betydelse för energiomsättningen Fettväven som endokrint organ: leptin och andra produkter (bildning och effekter Lipoproteiners bildning, struktur, omsättning och funktioner Hur olika celler reglerar sin kolesterolomsättning och hur detta kan påverkas av läkemedel Orientering: Aktuella teorier om hur fettvävens storlek regleras Aktuella teorier om insulinresistens Aktuella teorier om hur rubbningar i lipoproteiners omsättning kan bidra till uppkomsten av ateroskleros Delstegen i kolesterolbiosyntesen samt i omvandlingen till gallsyror RESPIRATION och CIRKULATION Näshålans, nasopharynx och bihålornas mikroskopiska och makroskopiska struktur (inklusive topografi) Luftvägsstruktur i relation till viktiga funktioner i luftvägarna såsom konditionering av andningsluft och renhållning i lungan Uppbyggnad av larynx, inklusive stämbandens utseende och deras ställning vid viloandning, forcerad andning och fonation Lungsäckarnas utbredning vid vila och vid in- och utandning Uppbyggnad och topografi för luftstrupe, bronkträd, lungor och lungrötter Lungornas indelning i lober/segment Uppbyggnaden av ett bronksegment Lungornas topografiska förhållanden till thoraxvägg, och lobers, lungfissurers och lungsäckars projektion till kroppsyta De olika regionernas kärl- och nervförsörjning samt lymfdränage Indelningen av mediastinum Topografin i thorax, speciellt avseende aortabåge, aorta thoracica, matstrupe, luftstrupe, n. vagus, n. phrenicus, ductus thoracicus, truncus sympaticus, v azygos Topografin på halsen, med avseende främst på kärl-och nerv-strukturernas lägen och strukturerna i och vid struphuvudet

9 Respirationens mekanik avseende led- och muskelfunktioner samt avseende thorax och andningsvägarnas mekaniska betydelse i övrigt för in- och utandning Alveolväggens uppbyggnad, typ I och typ II-celler, alveolmakrofager, surfaktant, blod-luftbarriären Respirationsfunktion avseende ytspänningens betydelse Statiska lungvolymer; lungkapaciteter och dynamiskt respirationsmått; lungornas tryckvolym-kurva under ett andetag; compliance; faktorer som påverkar andningsarbetet Partialtryck och gasmängd: skillanden mellan 'po 2 ' och 'O 2 -mängd'; partialtryck för vatten, syrgas och koldioxid i systemets olika delar; alveolära ventilationsekvationen (pco 2 som en funktion av ventilationen); Gasutbyte och gastransport: faktorer som påverkar hemoglobinets O 2 - bindande förmåga; former och mekanismer för CO 2 -transport från vävnaderna till lungan Ventilation/perfusion: definition av ventilation/perfusionskvot och dess funktionella betydelse; mekanismer för att optimera ventilations/ perfusionskvoten Andningsreglering: centrala och perifera kemoreceptor; respiratoriska mönster och förändringar i pco 2, po 2 och ph omedelbart före, initialt, under och efter fysiskt arbete; effekter på andningscentrum av ändrat pco 2 och po 2 Orientering: strukturella aspekter på infektioner och blödningar i öron-näsa-hals-regionen funktionsbortfallen vid skador på n. laryngeus recurrens obstruktiv och restriktiv lungfunktionsinskränkning diffusionsbegränsat respektive perfusionsbegränsat gasutbyte uppkomstmekanism för olika typer av hypoxi beskrivning av hur ventilation/perfusionskvoten påverkas av luftvägsobstruktion respektive lungartäremboli organisationen av de andningsreglerande hjärnstamsstrukturerna: medullära respirationscentrum (DRG och VRG), apneustiskt (nedre pons) och pneumotaxiskt centrum (övre pons) sensoriska system av betydelse för andningsreglering: lungreceptorer, muskel- och ledreceptorer, irritant receptors och J-receptorer akut och kronisk acklimatisering till hög höjd orsaker till Cheyne-Stokes andning och Kussmauls andning andningsreglering hos det nyfödda barnet (mekanismer som förmodas starta respiration)

10 Kardiell funktion Hjärtats makroskopiska uppbyggnad och topografi i mediastinum Hjärtats privata kärlförsörjning samt hjärtsäckens uppbyggnad och topografi Kamrarnas och förmakens mikroskopiska uppbyggnad Klaffapparaternas uppbyggnad samt hur hjärtats klaffplan projiceras till kroppsytan och var man bäst auskulterar olika klaffar. Retledningssystemets uppbyggnad Hjärtats nervförsörjning och hur den har relation till referred pain från hjärtat Projektionerna av hjärtats klaffplan och var man bäst auskulterar de olika klaffarna Hjärtcykeln: faser, variation i tryck och volym i hjärtats hålrum Relation mellan hjärtats elektriska aktivitet (EKG) och mekaniska arbete De olika hjärtljudens (FKG-signalernas)koppling till hjärtcykelns olika faser Hjärtmuskelcellers membran- och aktionspotential (jonmekanismer): aktionspotentialens tidsförlopp i Purkinje-fibrer; pacemakerpotentialens uppkomst, utseende, och funktionella betydelse; aktionspotentialens tidsförlopp och uppkomst i nodal vävnad; excitabilitetsvariationer under hjärtcykeln Konduktion: Faktorer som påverkar konduktionshastigheten i hjärtat; mekanismerna bakom och funktionella betydelsen av låg konduktionshastighet i AV-noden; Platåfasens betydelse för AV-överledning, excitationcontraction-coupling, och effekten av neurohumerala mediatorer Excitations-kontraktions-koppling: mekanismer för kraftrekrytering i hjärtmuskeln; betydelsen av intra- och extracellulärt Ca ++ ; betydelsen av Na + K + -ATPas för intracellulär Ca ++ balans; hur storleken och effekten av intracellulärt Ca ++ kan graderas i hjärtmuskelceller Hjärtats energiproduktion: Excitations/ kontraktions kopplingen i hjärtmuskelceller; proportioner mellan hjärtats produktion av tryck- och rörelseenergi; approximerad produktion av hydraulisk energi Hjärtats produktion av hydraulisk energi i relation till produktionen av 'hjärtminutvolymen' Hjärtats verkningsgrad; relationen mellan väggtension och hjärtats O 2 - konsumtion Heterometrisk autoreglering: definition av stroke work och hur denna varierar med hjärtats fyllnadsgrad (Frank-Starlings hjärtlag); hur Frank-Starlings hjärtlag grafiskt kan illustreras med både stroke work och hjärtminutvolym som en funktion av förmakstryck

11 Autoregleringens betydelse för samarbetet mellan vänster och höger kammare Nervös reglering av hjärtat: effekten av sympatikus och vagusstimulering; skillnader och likheter mellan en person med och en person utan nervös reglering av hjärtat under fysiskt arbete; skilja på 'kontraktionskraft' och 'kontraktilitet' Orientering: Förmakens betydelse för kamrarnas fyllnad Energimässiga konsekvenser av stenos respektive insufficiens i aortaklaffen Skillnader i hjärtats verkninsgrad vid tackycardi, hårt fysiskt arbete och hjärtdilatation Relationen mellan Frank-Starlings hjärtlag och skelettmusklernas längdtensions-diagram Hur den heterometriska autoregleringen inom vissa gränser kan göra hjärtminutvolymens storlek oberoende av blodtrycket Skillnaden i pumpförmåga när hjärtats slagfrekvens ökas på elektrisk väg (t.ex. med en pacemaker) och via ökad sympatikusaktivitet Mått på kontraktilitet (dp/dt, vmax, ejektionsfraktion, etc) Det fysiologiska underlaget till att livshotande arrytmier kan uppstå p.g.a. (i) graderade svar till följd av varierande excitabilitet, (ii) re-entry, och (iii) hypoxiinducerad automaticitet Dipolteorin som en förklaring av uppkomsten av EKG-signaler Perifer cirkulation Stora och lilla kretsloppens uppbyggnad och centrala kärlgrenar Principerna och de större kärlen avseende v. cavae-systemen Principerna för förloppen för lymfkärl/lymfstammar Kärlväggens allmänna uppbyggnad och variationer på temat i olika typer av artärer, vener, lymfkärl, kapillärer och sinusoider återspeglande skillnader i kärlfunktion Lokal blodflödeskontroll: centralnervös, humoral och lokal regleringen av kärltonus och skillnader mellan olika vävnader; lokal kemisk kontroll; lokalt producerade vasoaktiva substanser (nutrient demand-teorin) Blodflödesreglering i hjärna, hud, coronarkärl, och lungcirkulation Kapillära utbytesprocesser: mekanismer som är ansvariga för transkapillärt utbyte av molekyler respektive vätska; Starling-jämvikt; faktorer som

12 bestämmer hydrostatiska trycket i kapillärer; faktorer som avgör ventryckets storlek och hur ventrycket vid ankeln normalt kan hållas lågt även i stående; filtrations-absorptions-processens betydelse för regleringen av blodvolym; diffusionsekvationen (Ficks lag); mekanismer bakom ödem Reglering av blodtryck: hur feedback gain ändras med tiden för olika blodtrycksreglerande mekanismer; funktionella organisationen i kardiovaskulärt centrum; baroreceptorreflexen; Valsalva-manövern tryckdiures; njurens avgörande betydelse för långsiktig blodtrycksreglering Reglering av venöst återflöde och hjärtminutvolym: relationen mellan tryck och volym i vener och artärer; det venösa återflödet som en funktion av höger förmakstryck; faktorer som påverkar mean systemic filling pressure och venös återflödesresistens; sambandet mellan det venösa återfödet och hjärtats produktion av hjärtminutvolym Arbetsfysiologi: hur hjärtminutvolymen redistribueras vid fysiskt arbete; sambanden mellan O 2 -upptag, hjärtfrekvens, hjärtminutvolym, ventilationsvolym och arbetsbelastning; vilka energisubstrat som utnyttjas beroende på arbetets intensitet och varaktighet; fysiologiska effekter av tömda glykogenförråd; effekter av olika typer av fysisk träning på O 2 - upptagande förmåga (både centrala och perifera effekter), muskelstyrka och muskelkoordination Orientering: Egenskaperna hos glattmuskelcellerna bidragande till kontrollen av en vävnads genomblödning Huvudteorierna för lokal kemisk kontroll: vasodilatorteorin och nutrient demand-teorin Endotelets roll för kontrollen av kärltonus Kärlnybildning och pericyter Hur lägesförändringar påverkar det venösa återflödet Fysiologiska mekanismer bakom kardiovaskulär och hypovolemisk shock Optimala blodtrycksområden för olika blodtrycksreglerande mekanismer Hur kemoreceptorer deltar i blodtrycksregleringen CNS ischemiska svar Möjliga fysiologiska mekanismer bakom 'essentiell' hypertoni Hur reflexer utlösta från hjärtats förmak är involverade i blodtrycksregleringen Metoder för bestämning av O 2 -upptagande förmåga VÄTSKA och ELEKTROLYTER

13 Mikro- och makroskopisk uppbyggnad och topografi för njurarna, uretärerna, urinblåsan och kvinnliga och manliga urethra (inklusive manliga urethra s trånga ställen); för prostatas mikroskopiska och makroskopiska anatomi. Njurarnas olika kapslar och peritonealförhållanden Principerna för blodförsörjning, lymfdränage och innervation för urogenitalorganen Strukturell uppbyggnad av ureter, urinblåsa, manlig och kvinnlig urinledare, prostata Spinala mekanismer som engageras för reglering av tonus i detrusorn och sfinktrar under urinlagringsfasen, mekanismerna bakom blåstömning och den centralnervösa organisationen av regleringen av miktionsreflexen. Principiella funktionella betydelsen av njurarna för reglering av kroppsvätskornas osmolalitet, kroppens syra-bas- och elektrolytbalans; eliminering av 'detoxifierade' substanser och metabola slutprodukter; som ett hormonellt organ; för reglering av normalt blodtryck Njurgenomblödning och glomerulusfunktion: Nefronets mikroskopiska struktur; glomerulusmembranets permeabilitet för molekyler med olika storlek; faktorer som påverkar GFR; autoreglering av njurens genomblödning och glomerulusfiltration; tubuloglomerulär feedback; glomerulotubulär balans; metodik för bestämning av GFR med inulin och effektiva plasmagenomströmningen med PAH;; kreatinin-clearance och P-kreatinin som mått på GFR Tubulusfunktion: clearance, tubulärt transportmaximum och 'njurtröskel'; aktiv och passiv transport över tubulusmembranet (i synnerhet elektrolyter, H 2 O, glukos, aminosyror och peptider); mekanismen bakom isoton vattenåterresorption; variationer i vattenpermeabiliteten utefter nefronet; regleringen av ADHs frisättning och inverkan på vattenpermeabiliteten i tubuli och samlingsrör; aldosteronets betydelse för reglering av njurarnas Na+, K+ och proton-utsöndring Elektrolyt- och vätskebalans: de olika virtuella vätskerummen (ECV, ICV) i kroppen och deras relativa storlekar; de viktigaste kat- och anjonerna i extracellulära och intracellulära vätskan; kroppens nettoomsättning av Na +, K +, och Mg + ; insulins betydelse för K + - homeostas; storleken av de dagliga vätskeförlusterna vid olika yttertemperatur och grad av fysisk aktivitet; tryck-diures; reglering av ANPs frisättning; reglering av renin-angiotensin-systemet; reglering av aldosteronfrisättning; begränsningar i vätske- och elektrolytregleringen hos små barn; mekanismer bakom törst

14 Orientering: Syrabas-reglering: buffert-systemen i extracellulärvätskan och urin; utsöndringsmekanismer för H + (njurens buffertsystem); principiella orsaker till de fyra primära syrabas-störningarna; mekanismerna bakom respiratorisk och metabol kompensation av en syrabasstörning; effekten av akut och kronisk acidos respektive alkalos på totalt och fritt Ca ++ Miktionsreglering: muskler som medverkar vid blåstömning, spinala mekanismer för reglering av tonus i detrusorn och sfinktrar under urinlagringsfasen; mekanismer bakom blåstömning; centralnervös organisation av regleringen av miktionsreflexen; effekter på miktionsregleringen av skador på perifera nervsystemet och ryggmärgslesioner Tubulusfunktion: betydelsen av peritubulärt hydrostatiskt och kolloidosmotiskt tryck för tubulusfunktionen Njurens koncentrationsförmåga: counter-currentsystemets exchangemekanism och multipliermekanism; ureas roll för njurens koncentrationsförmåga Principerna för diabetes insipidus Osmotisk diures (diabetes mellitus) Syra-bas-reglering: tolkning av syrabas-status med avseende på primära och partiellt kompenserade syrabas-störningar REPRODUKTION Könsdifferentiering: hormonell styrning av sexuell differentiering av inre och yttre könsorganen och manliga och kvinnliga foster; hormonellt betingad differentiering av hypothalamus Mikro- och makroskopisk uppbyggnad och topografi för kvinnliga genitalia (uterus, vagina, ovarier, yttre genitalia; inklusive fixationen för uterus och vagina och organens peritonealförhållanden) och manliga genitalia (testis, epididymis, vas deferens, m. cremaster, prostata, penis). Blodkärlsförsörjning, innervation och lymfdränage för kvinnliga och manliga genitalia Manlig reproduktion; reglering av spermiogenesen; testosteronsyntes, reglering via LH, transport via blodet och metabolism i testikeln och perifera organ; effekter av testosteron på inre och yttre genitalia; betydelse av låg temperatur för testikelns funktion; spermiens väg från testis till urethra

15 Orientering: Kvinnlig reproduktion: äggets utveckling (mitos, selektion, påbörjad meios, återupptagandet av meiosen och maturation); reglering av follikelmognad; ovulations-processen; styrning av corpus luteum: bildning och fortlevnad; hormonell reglering av och strukturellt underlag för de cykliska förändringarna i endometriet och brösten; effekter av östrogener på fettdeposition, blodproteiner, sexuellt beteende, bröst, skelett, proteinanabolism och elektrolytbalans; effekter av progesteron på endometrium, bröst, elektrolytbalans och proteinkatabolism; endokrinologiska förändringar under pubertet och menopaus Graviditet: hcg-produktion och dess roll för corpus luteum; progesteronproduktion under graviditeten; olika organs betydelse för bildning och metabolisering av östradiol- och östronproduktionen; placentas mikro- och makroskopiska strkutur; den fetoplacentära enhetens betydelse för fostrets hormonproduktion och exposition för maternellt producerade hormon (i synnerhet insulin, cortisol, tyroxin); betydelse av hpl och hcs under graviditeten; oxytocinets betydelse under förlossningen Laktation: de mekanismer som ansvarar för mjölkkörtelns anläggning och tillväxt under graviditet; prolaktin och östrogens roll för mjölkbildningen; prolaktin effekter på ovariets fysiologiska funktioner; oxytocinets roll vid amning; mekanismer bakom upphörandet av laktationen Bröstkörtelns byggnad och det strukturella underlaget för mjölkproduktion och amning Morfologiska skillnader mellan prepubertal, icke lakterande och lakterande bröstkörtel Sexuellt beteende och sexualdrift: nervös styrning av erektion, emission och ejakulation; orgasmens fysiologi. Beskrivning av förlossningsförloppet Förändringar under graviditeten i muskulatur och bindväv vad gäller funktion; prostaglandinernas effekter på glattmuskelcellernas kontraktilitet, bindvävsinnehåll och känslighet för hormon Betydelsen av könshormon, feromoner, beteende, medvetandet, inlärning och medfödda instinkter för människans sexualdrift REAKTION på STRESS I avsnittet belyses integrerade kroppsliga och psykologiska svar på belastning i vid mening. Studenten förväntas i första hand konsolidera sina kunskaper genom att använda dem i problemsituationer som kräver integration av både flera organsystem

16 och flera organisationsnivåer. Exempel på teman som kan komma att behandlas i föreläsningsform är: Termisk belastning: metabola och kemiska förändringar, beteendemässiga förändringar, fysiologiska reaktioner Vätskeförlust (uttorkning, blödning, etc) Fysisk belastning på kort och lång sikt Graviditet (bl.a. metabola, cirkulatoriska, respiratoriska, och endokrina omställningar) Höghöjdsvistelse Dykningens fysiologi Långvarig psykisk anspänning Åldrande och dess fysiologiska betydelse