Äpplesorter för ekologisk fruktodling

Transkript

1 Äpplesorter för ekologisk fruktodling Jordbruksinformation

2 Innehåll Sida Inledning, Ordförklaring Zonkarta Ahrista Angold Apollo Aroma och röd Aroma Discovery Eir Fredrik Frida Höstdessert Idunn Katinka Katja Nanna Rajka Rubinola Plockning och försäljning Erfarenheter från försök Några äpplesorters egenskaper i växtskyddshänseende Text: Per Juhlin, Juhlins Fruktodlingsrådgivning, Kristianstad Omslagsfoton: Se resp. äpplesort Referensgrupp: Göran Erlandsson, EkoFrukt, Hallstahammar Johan Ascard, SJV, Alnarp Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland Åsa Jönsson, SLU, Balsgård Birka Falk Kühn, Forskningscenter Årslev, DJF, Danmark, Hilde Nybom och Kimmo Rumpunen SLU, Balsgård, Dag Røen, Planteforsk Njøs, Norge och Christer Tornéus, Jordbruksverket, Alnarp har bistått med fakta. Broschyren har producerats inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket som finansieras gemensamt av Sverige och EU. 2

3 Äpplesorter för ekologisk fruktodling Denna sammanställning ska tjäna som vägledning för ekologiska fruktodlare i deras val av sorter. Sortlistan innehåller ett stort antal resistenta eller robusta sorter. För vissa av dem saknas svenska erfarenheter. Det finns dock danska försöksresultat som odlare i zon I II (se zonkartan, sid. 4) bör kunna gå ganska säkert efter. I zon III IV finns erfarenheterna framförallt hos enskilda odlare och rådgivare. Vissa uppgifter kan också överföras från Norge. Erfarenheter från försök och odling redovisas efter sortbeskrivningarna. Från vårt etablerade svenska sortiment tas enbart sorter med som har tillräckligt stor chans att klara de vanligaste sjukdomarna och som är odlingsvärda. Erfarenheterna om sorterna är hämtade från Sydtyskland (Staatlichen Lehr- und Versuchsanstalt für Wein- und Obstbau Weinsberg), Danmarks Jordbruksforskning, Årslev och Planteforsk Njøs, Norge. Svenska erfarenheter är hämtade från Balsgård och ett försök med skorvmottaglighet på äpplesorter på tre platser planterade (Sandskär & Gustafsson, 2002), samt från referensgruppen. I listan har dessa data och åtminstone skördetidpunkten försökt anpassas till sydsvenska förhållanden om inget annat anges. Sorter som har goda omdömen i Sydtyskland får ibland inte så goda egenskaper i Sverige. Men tvärtom kan det också vara så att frukter som blir stora och får löst kött i varmt klimat kan bli fastare samt få bättre smak och utseende i kyligare klimat. Friska sorter Ett träd med optimala livsbetingelser får större sundhet som ger större motståndskraft mot parasiter. Det är av stor betydelse att nyplantering sker med sorter som är motståndskraftiga mot de allvarligaste skadegörarna för att kunna ge goda förutsättningar för den ekologiska odlingen. Fördelen för fruktodlaren vid val av motståndskraftiga sorter är mindre angrepp på träd och frukter, men också inbesparing i kostnader för växtskyddet. Sorter som kan förväntas kräva stora insatser av bekämpningsmedel ska uteslutas, även om medlen är tillåtna i ekologisk odling. Vid nyplantering ska sorter väljas som har bra naturliga möjligheter för att ge ett stort utbyte av god kvalitet under de givna mark- och klimatförhållandena. Skorvresistens Det måste varnas för att den inkorsade resistensen (Vf-genen) från Malus floribunda, vilken är den mest förekommande resistenskällan, är bruten av skorvras 6 och 7 på många håll i Europa, även runt om i Danmark. I Sverige finns enstaka odlingar med angrepp. För att behålla resistensen bör bekämpning utföras på försommaren med tillåtna medel t.ex. svavel. Sorter som man vet är skorvmottagliga då resistensen är bruten t.ex. Topaz bör undvikas eftersom dessa i onödan orsakar spridning av skorvraser som vi tidigare inte haft i landet. Det kan också vara klokt att använda pollineringssorter samt att bryta av ett block av (Vf) resistenta sorter med sorter av annan resistenskälla alltså från Malus micromalus (Vm), Malus pumila (Vr), Malus baccata jackii (Vbj), Hansens baccata (Vb) och Antonovka (Va). Det är lite vunnet med resistenta sorter om man har mottagliga sorter i nära anslutning t.ex. i varannan rad eller instuckna i raderna. I sådana fall får de motståndskraftiga träden en onödig besprutning i samma veva som en bekämpning måste göras för de icke motståndskraftiga. Analogt bör blomningstid och skördetid infalla lika för de i blocket ingående sorterna så att bekämpning kan göras vid rätt tidpunkt för alla sorter. Den tidpunkt då sista besprutning kan göras enligt eventuell karenstid kommer då också att överensstämma för sorterna. Ordförklaring Växelbäring Växelbäring kan också kallas alternans eller vartannatårsbördighet och är en ogynnsam egenskap som innebär att sortens utbyte varierar kraftigt från år till år. Delvis kan det styras av växthormoner, men det kan också bero på allt för riklig sättning. Då får trädet inte tillräckligt med näring för att bygga upp blomknoppar som skulle givit frukt nästa år. Växelbäring kan minskas genom anpassad beskärning och tidig gallring av blommor eller kart. Lagring Den tid som en sort kan lagras är inte exakt eftersom den är relaterad till en mängd odlingsbetingade faktorer som sockerhalt, fasthet och mognadsstadium vid skörd, samt lagringsbetingelser som temperatur, luftfuktighet och gassammansättning i lagret. Kyllager Frukten kyllagras, oftast vid en temperatur mellan 0 och 3 ºC, beroende på sort. CA Controlled atmosphere (kontrollerad atmosfär). I CA-lager har man möjlighet att begränsa mängden syre i luften. Även halterna av de gaser som frukten avger vid lagringen, koldioxid och etylen minskas. Den låga syrgas- och etylenhalten gör att mognadsoch nerbrytningshastigheten sänks. ULO Ultra low oxygen (ultra låg syre). I ULO-lager har man i det närmaste total kontroll över gassammansättningen i lagret. Syrgashalten dras ofta ner till 1 %. Endast lönsam för sorter med bra lagringsegenskaper. 3

4 Zonkarta För varje sort i förteckningen anges zon. Denna talar om i vilket geografiskt område sorten är möjlig att odla. Sveriges pomologiska förenings (nu: Riksförbundet Svensk Trädgårds) zonkarta är grundad på meteorologiska observationer och praktiska erfarenheter. Några av sorterna som endast är angivna för att passa i zon I II kanske kan gå i de högre zonerna, men erfarenhet saknas. Prövning rekommenderas enbart i mycket liten skala. 4

5 Ahrista Angold Foto: Danmarks JordbrugsForskning, Årslev. Foto: Danmarks JordbrugsForskning, Årslev. Härkomst: Elstar x TSR 15 T3, sortskyddad sedan 1999, Ahrensburg, Tyskland. Växt: Medelstark, brett pyramidal och väl förgrenad. Blom: Medeltidig, långvarig och ringa frostkänslig. Skörd: Slutet av september. Ätmogen någon vecka därefter. Utbyte: Medel till hög även i Danmark. Regelbundet. Lagring: Kan kyllagras i två månader. Frukt: Medel till stor, konisk. 75 % röd till djupröd modulerad täckfärg. Fruktkött gulaktigt vitt, fast, saftigt, sötsyrligt med god smak och hög C-vitaminhalt. Sundhet: Skorvresistent (Vf), medel mottaglig för mjöldagg och kräfta. Ringa mottaglig för päronpest. Odlingsvärd i zon I II, kanske även zon III. Omdöme: Bördig, vacker, tidig höstsort, med god ätkvalitet. Härkomst: Antonovka x Golden Delicious, EU-sortskydd sökt, Breeding and Research Institute of Pomology in Holovousy, Tjeckien. Växt: Svag, svag förgrening, smal pyramidformad, tunna hängande grenar. Blom: Medel till medelsen. Oregelbunden blomning. Skörd: Mitten av oktober. Ätmogen i november. Utbyte:Högt, i förhållande till växtkraft mycket högt även i Danmark. Sätter tidigt, tendens till växelbäring, gallring fordras. Lagring: Kan kyllagras till januari. Frukt: Stor till mycket stor, rund till kägelformad, tvärsnitt runt, kärnhus slutet. Foderhåla bred skålformig med små knölar. Skaft långt, tunt och vedartat. Grundfärg gulaktigt grön. Täckfärg till 50 %, brunröd, strimmig. Skal tunt glatt och lätt vaxigt, lätt korkrost i skafthålan. Fruktkött vitt, krispigt, saftigt med bra textur, aromatiskt jämvikt i socker/syraförhållandet, vid optimal ätmognad god smak. Sundhet: Högt skorvtolerant (Va), medelmottaglig för mjöldagg, ingen kräfta. Zon I IV. Omdöme: Mycket utbytesrik, storfruktig lagersort med god smak och värdefull resistens. 5

6 Apollo Aroma och röd Aroma Foto: Göran Erlandsson, EkoFrukt Foto: Marie-Louise A Juhlin Härkomst: Cox s Orange x Oldenburg, Institut für Acker- und Pflanzenbau Müncheberg, Tyskland. I handel sedan Växt: Stark och bred, tät och oregelbunden. Blom: Tidig och långvarig. Medelfrostkänslig. Regelbunden stark blomning. Skörd: Början av september i zon III. Inget fruktfall, lättplockad. Utbyte: Medelhögt och mycket regelbundet. Medeltidigt sättande. Lagring: Lagras längst till november. Frukt: Medel stor, plattrund, något skev, svagt åsad. Foderhåla vid. Grundfärg gröngul. Täckfärg 40 till 70%, röd flammig och strimmig. Skal tjockt, glatt och ringa tryckkänsligt, korkrost i skafthålan. Fruktkött medelfast, gulaktigt medelsaftigt, sött och arom liknande Cox s Orange. Sundhet: Endast ringa mottaglig för skorv och mjöldagg. Kan spricka och då få mögelangrepp. Kan också bli glasig och få musk samt pricksjuka. Zon I IV. Omdöme: Mycket bra sort i zon III IV. Mycket aromatiska, fasta och jämnstora frukter. Härkomst: Ingrid Marie x Filippa, Alnarp 1947, Sverige. Röda varianter: Amorosa och Ylvisåker m fl. Växt: Medelstark, måttligt förgrenande, långa relativt tunna grenar, kala partier på lång fruktved, utbredd krona. Blom: Medeltidig, regelbunden, medelstark. Bra pollen. Skörd: Slutet av september, frukterna släpper allt för lätt. Kan ätas direkt efter skörd. Utbyte: Medelstort, tidig till normal och regelmässigt bärande. Minskas p.g.a. utträngning och för tidigt fruktfall. Lagring: I kyllager t.o.m. januari, i ULO-lager i fyra månader. Frukt: Medelstor, rund eller konisk med svag avplattning på övre sidan, något mer på undre sidan. Spricker ibland i foderhålan. Foderhåla ganska rund och medelvid med halvöppet till slutet foder. Skafthåla välsvarvad, något trång och har ibland rostrosett. Skaft medellångt till kort, särskilt mittfruktens skaft mycket kort. Glatt skal. Grundfärg gröngul gul med % röd täckfärg, röda varianter upp till 100 % mörkare röd täckfärg. I ej ätmoget stadium daggtäckt. Fruktkött gulvitt, saftigt, sötsyrlig god smak, mycket aromatisk vid mognad på träden och sen skörd, men då med kort hållbarhet. Sundhet: Ganska härdig (zon I III). Ej särskilt sjukdomsmottaglig förutom kraftig mottaglighet för Pezicula-röta. Angrips gärna av fjärilslarver inne i träden, t.ex. rönnbärsmal. Omdöme: Sund, aromatisk och utbytesrik bordsfrukt. Negativt är korta skaft, fruktfall och den höga angreppsgraden av Pezicula-röta. Zon I III, kanske även zon IV.

7 Discovery Eir Foto: Marie-Louise A Juhlin Foto: Dag Røen, Planteforsk Njøs. Härkomst: Worcester Pearmain x (sannolikt) Beauty of Bath 1949, Matthews Fruit Trees Ltd. Bury, St Edmunds, England Växt: Svag, M9 ger bra fruktstorlek, ska då stå i bra jord. Vid svag växt går träden lätt i stå. Brett pyramidal, tjocka grenar, som kan bli kala vid kraftig växt. Bär på korta årsskott och ändknoppar. Blom: Medeltidig, regelbunden, stark. Bra pollen. Skörd: Slutet av augusti, inget fruktfall. Utbyte: Tidigt och regelmässigt bärande, men ganska lågt utbyte. Vid kraftig växt ofta stort kartfall. Lagring: För att vara en tidig sort är lagringsdugligheten god; två månader i kyllager som längst, men konsumeras helst inom en månad efter skörd. Frukt: Liten till medelstor, regelbundet plattrund. Kan få sprickor vid stark tillväxt. Grundfärg gröngul med klarröd täckfärg över den solbelysta delen av frukten. Fruktkött gräddvitt, fast, ej särskilt saftigt, sötsyrlig god smak. Sundhet: Mycket motståndskraftig mot skorv och mjöldagg. Mottaglig för kräfta och äpplestekel. Får lätt fruktsprickor vid frost. Zon I III. Härkomst: Katja x Buckley Giant, 1984 Norges Lantbrukshögskola, Norge. Växt: Medelstarkt till starkt, stora grenvinklar och vid krona. Blom: Tidig, regelbunden blomning. Skörd: Mitten av augusti i zon I. Ojämn mognad och fruktfall, plockas två gånger/vecka. Utbyte: Medelhögt (högre än Discovery) och regelbundet. Tidigt sättande. Lagring: Ätmogen efter skörd. Kan kyllagras i upp till två månader. Frukt: Medelstor. Grundfärg gröngul. Täckfärg 50%, röd och strimmig. Tryckkänslig. Sundhet: Endast ringa mottaglig för skorv och mjöldagg. Zon I IV. Omdöme: Lovande tidig provsort för zon III IV. Beställs från plantskolor med licensavtal med sortägaren (NLH/Planteforsk). Omdöme: Mycket sund tidig bordsfrukt med god hållbarhet för yrkesodling. 7

8 Fredrik Frida Foto: Kimmo Rumpunen, Balsgård Foto: Kimmo Rumpunen, Balsgård Härkomst: Aroma x 1858/102 (sel.usa), Balsgård, Sverige. Växt: Medelstark, välförgrenad med många sporrar. Skörd: Slutet av september. Ätmogen 1 2 månader senare. Utbyte: Medelstort rikligt. Lagring: I CA- eller ULO-lager till mars - april. Frukt: Medelstor, rundad med svaga åsar. Skal glänsande. Grundfärg gul med upp till 75 % varm röd täckfärg. Djup och trång skafthåla, skaft av medellängd, medeldjup, ganska jämn foderhåla. Öppen kärnhushåla. Fast fruktkött med smak påminnande om Aroma, men lite mer kryddig i smaken. Sundhet: Skorvresistent (Vf). Allmänt mycket motståndskraftig mot sjukdomar, inklusive lagringssjukdomar, lite kärnhusmögel förekommer. Zon I III. Omdöme: Sund, god och bördig provsort med bra lagringsegenskaper. Härkomst: Aroma x 1858/102 (sel.usa), Balsgård, Sverige. Svenska Äpplen har sorträttigheten. Växt: Medelstark, välförgrenad med många sporrar. Skörd: Början av oktober. Ätmogen 1 2 månader senare. Utbyte: Medelstort - rikligt. Lagring: I CA- eller ULO-lager till april. Frukt: Medelstor stor, något plattrund och svagt åsad. Skal glänsande. Grundfärg gul med upp till 75% varm röd täckfärg. Djup och trång skafthåla, skaft av medellängd, medeldjup, ganska jämn foderhåla. Öppen kärnhushåla. Fast fruktkött med smak påminnande om Aroma, men något syrligare, aromatisk. Sundhet: Skorvresistent (Vf). Allmänt mycket motståndskraftig mot sjukdomar, inklusive lagringssjukdomar. Zon I II, kanske även zon III. Omdöme: Mycket sund, god och bördig sort med mycket bra lagringsegenskaper. 8

9 Höstdessert Idunn Foto: Göran Erlandsson, EkoFrukt Foto: Dag Røen, Planteforsk Njøs. Härkomst: Antonovka x Wealthy, 1946, Estland. Växt: Medelstark. Skörd: Början av september i zon III IV. Ätmogen efter skörd. Utbyte: Tidig, rik och regelbunden. Bör gallras. Lagring: I kyllager till november. Frukt: Medelstor. Grundfärg grön till gulgrön med partier av rosa täckfärg. Fast, mellangrovt, gulvitt fruktkött. God sötsyrlig smak. Sundhet: Allmänt mycket motståndskraftig mot sjukdomar. Odlingsområde upp till zon IV. Omdöme: Sund, god och bördig sort. Lämpar sig mycket bra för zon III IV. Härkomst: Katja x Buckley Giant, 1984 Norges Lantbrukshögskola, Norge. Växt: Medelstarkt till starkt, starka grenvinklar. Blom: Tidig, regelbunden blomning. Skörd: I slutet av augusti. Frukten sitter fast väl. Utbyte: Medelhögt och regelbundet. Tidigt sättande. Lagring: Ätmogen efter skörd. Kort hållbarhet, i högst en månad i kyllager. Frukt: Stor. Grundfärg gröngul. Täckfärg nästan heltäckande röd vid god belysning, men ostabil. Mjukare än Discovery. God smak. Sundhet: Ej mottaglig för skorv och mjöldagg. Zon I IV. Omdöme: Lovande tidig provsort för zon III IV. Beställs från plantskolor med licensavtal med sortägaren (NLH/Planteforsk). 9

10 Katinka Katja Foto: Dag Røen, Planteforsk Njøs. Foto: Kimmo Rumpunen, Balsgård Härkomst: Norge. Katja är modersort. Växt: Medelstark. Blom: Medelsen, bra pollen. Skörd: Slutet av augusti i zon III. Utbyte:Högt och tidigt bärande. Kan vara vartannatårsbärande om den inte gallras. Lagring: Förhållandevis god lagringskvalitet till december i kyl (norska uppgifter). Frukt: Medelstor, plattrund, med mer eller mindre kraftiga åsar. Grundfärg gröngul till gul. Solbelysta frukter har en vacker röd täckfärg över hela frukten. Fruktkött grönvitt, fint, fast, svagt syrlig och söt med fin arom. Sundhet: (Vf)-resistens mot skorv och i övrigt sund. Härdig i zon I IV. Omdöme: Provsort. Planteras mycket i Norge. Är mycket bra i Hallstahammar (zon III). Härkomst: James Grieve x Worcesterparmän, 1947 Balsgård, Sverige. Växt: Svagväxande då den börjat bära, tendens till upprättstående dåligt växtsätt på unga träd. Blom: Medeltidig, regelmässig med många blommor om blommorna eller karten gallras. Skörd: Början till mitten av september, är då ätmogen. Utbyte:Medel, högt för att vara en tidig sort, men kan alternera om den inte gallras. Tidigt bärande. Lagring: En till högst två månader i kyllager. Frukt: Medelstor, rundat kägellik eller äggrund med tydlig avplattning på undersidan. Översidan har fem låga men markerade knölar. Foderhåla liten, medeldjup oftast trång med fårade kanter. Foder litet, slutet eller halvöppet. Skafthåla ganska trång och välsvarvad. Skaft vanligen ca 2 cm men ibland kort och köttigt. Huden glatt och vid mognaden fet. Grundfärg gröngul till gul. Solbelysta frukter har en vacker röd täckfärg över hela frukten, särskilt på B-grundstammar. Fruktkött grönvitt, fint, fast, svagt syrlig och söt med fin arom. Sundhet: Härdig i zon I IV. Inte särskilt mottaglig för svampsjukdomar. Mycket mottaglig för pricksjuka. Omdöme: Robust sort för hemträdgården och som specialsort i yrkesodling. 10

11 Nanna Rajka Foto: Dag Røen, Planteforsk Njøs. Foto: Per Juhlin Härkomst: Katja x Buckley Giant, 1984 Norges Lantbrukshögskola, Norge. Växt: Medelstark stark. Blom: Medeltidig. Pollensort bl a Discovery. Skörd: Början av augusti. Utbyte:Medel hög, men kan alternera om den inte gallras. Tidigt bärande. Lagring: 6 8 veckor i kyllager. Frukt: Runt ovalt. Gul med röd solsida upp till 50%. Smak söt och fyllig. Känslig för stötskador och kan spricka i stjälkhålan. Sundhet: Härdig i zon I IV. Mycket motståndskraftig mot skorv, kan få mjöldagg vid dåliga betingelser, t.ex. torka. Omdöme: Ny robust, mycket tidig, provsort med ovanligt bra hållbarhet i förhållande till mognadstidpunkten. Beställs från plantskolor med licensavtal med sortägaren (NLH/Planteforsk). Härkomst: Shampion x Katka, EU-sortskydd sökt, Strizovice, Prag, Tjeckien. Växt: Stark och välförgrenad. Blom: Medeltidig, medelstark blomning. Skörd: Första delen av oktober. Omedelbart ätmogen. Utbyte: Tidigt bärande. Tendens till växelbäring p.g.a. allt för många frukter. Utbyte i genomsnitt lågt. Gallring nödvändig för jämna skördenivåer. Lagring: Till december i kyllager, någon månad längre i ULO-lager, smaken avtar därefter kraftigt. Frukt: Medelstor, konisk, medelrund, tvärsnitt runt. Foderhåla vid, foderfäste sitter djupt. Foderblad långa och smala. Foder öppet. Skafthåla medeldjup och vid. Skaft medellångt och träigt. Grundfärg grönaktigt gul. Täckfärg strimmig till fläckig brunröd, 70 %. Fruktskal glatt och lätt vaxigt, korkrost utgår strålformigt både från foder och skafthåla. Fruktkött vitt, fincelligt, välsmakande. Sundhet: Skorvresistens (Vf), låg mottaglighet för mjöldagg, mycket sunt mörkgrönt lövverk. Kan angripas av kräfta och päronpest. Lenticellrötor och korkrost kan förekomma. Zon I IV. Omdöme: Mycket sund, vacker, god och lättodlad sort med måttliga lagringsegenskaper. 11

12 Rubinola Foto: Marie-Louise A Juhlin Härkomst: Prima x Rubin, sortskyddad, Strizovice, Prag, Tjeckien. Växt: Mycket stark, brett pyramidal, dålig förgrening, lång, kal och gles fruktved. Blom: Medeltidig, låg frostkänslighet, blomsättning hög och regelbunden. Skörd: Efter mitten av september. Ätmogen efter två veckor. Frukten sitter fast väl. Utbyte: Medel, sent sättande, regelmässig Lagring: I ULO-lager till januari, i naturlager snabbt mjuk. Frukt: Medelstor avplattat konisk, brett avrundad. Skafthåla vid och slät, med lång tunt skaft, lätt korkrost från skafthålan avtagande. Grundfärg grönaktigt gul, 75 % lysande röd, strimmig till ren täckfärg. I kyllager något vaxig. Fruktkött gult, fast, fincelligt, saftigt, fint kryddig, sötsyrlig, mycket god smak, mycket bra C-vitaminhalt. Sundhet: Skorvresistent (Vf), låg mottaglighet för mjöldagg och skadegörare. Zon I III (små frukter i zon III IV). Omdöme: Snygg och god, med bra motståndskraft mot sjukdomar. Dåligt växtsätt. Bör odlas på svagväxande grundstam i yrkesodling. 12

13 Plockning och försäljning Nanna Eir Discovery Katja Ahrista Aroma, röd Rubinola Fredrik Frida Rajka Angold Sorter för zon I II jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Plockning Lagring Salutid från träd eller kyl Salutid från CA/ULO-lager Nanna Katinka Eir Apollo Höstdessert Idunn Discovery Katja Aroma, röd Rajka Angold Sorter för zon III-IV jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Plockning Lagring Salutid från träd eller kyl Salutid från CA/ULO-lager 13

14 14 Erfarenheter från försök Dansk Jordbruksforskning har planterat en rad nya sorter i sortförsök på Fejö och Årslev (källa DK). I Norge har Planteforsk Njøs haft provodling av sina nya sorter (källa NO) och i Sverige Balsgård av sina. Här nedan är en sammanfattning av erfarenheter av de bästa sorterna. Av dessa har de allra bästa tagits med i sortbeskrivningarna. Flera av bedömningspunkterna ska tas med stor försiktighet eftersom undersökningarna endast är baserade på få års analyser. Bedömning 1 5 där 1 är lågt/dåligt och 5 är högt/bra. Socker-syra kvoten är reella tal. Motståndskraft mot skorv, mjöldagg och kräfta bedöms. Sort Källa Plantering Utbyte Fruktvikt Utseende Ätkvalitet Socker Fasthet Hållbarhet Socker/syra Skorv Mjöldagg Kräfta Ahrista DK Amorosa DK Angold DK Discovery DK Ecolette DK Eir NO Elise DK Elstar DK Fredrik NO Gerlinde DK Idunn NO Initial DK Katinka DK Katrina DK Nanna NO Primicia DK Produkta DK Rajka DK Retina DK Rubinola DK Rubinstep/ DK Pirouette Röd I-M DK Topaz DK Vanda DK

15 Några äpplesorters egenskaper i växtskyddshänseende Sort Nackdelar Fördelar Alice Monilia, kärnhusmögel, sprickor, mjöldagg, skorv, kart i klungor Apollo Viss glasighet och pricksjuka Allmänt motståndskraftig Aroma Pezicula-rötor, frostränder Motståndskraft mot skorv, mjöldagg Belle de Boskoop Kräfta Bramley Pricksjuka Cortland Mycket mjöldagg Cox's Orange Kräfta, skorv, mjöldagg, Monilia, Pezicula-rötor Discovery Mottaglig för äpplestekel och kräfta Motståndskraft mot skorv och mjöldagg Elise Skalfläckar, korkrost, kräfta och något skorv Mycket bördig Elstar Stort gallringsbehov, korkrost Ganska sund, bördig Filippa Mjuka, skeva frukter, för tidigt fruktfall, Allmänt motståndskraftig rönnbärsmal Gloster Skorv, kräfta, kärnhusmögel Gravenstein Skorv, mjöldagg, bägarröta, kräfta, röd äpplebladlus Ingrid Marie Pezicula-rötor, Monilia, kräfta, sprickor i Bördig foderhålan James Grieve Monilia, behov av gallring, kräfta, Motståndskraft mot mjöldagg bägarröta Jonagold Skorv Bördig Julyred Skorv Tidig Katja Pricksjuka, svårgallrad Allmänt motståndskraftig Kim Svag smak, Kim-fläckar, skorv Lobo Kräfta, Pezicula-rötor, mjöldagg, skorv, spinn Mutsu Skorv, bladlöss, dålig smak på dåligt Motståndskraft mot mjöldagg, utvecklade frukter bördig Oranie Fruktmögel, mjöldagg, ömtåliga frukter Signe Tillisch Kräfta, mjöldagg, skorv, fruktmögel Silva Kort hållbarhet, ömtåliga frukter Sylvia Skeva frukter, för tidigt fruktfall Ganska sund. Spartan Kräfta, skorv, små frukter Summerred Kräver gallring, skorv, kräfta Motståndskraft mot mjöldagg Transparente blanche Kräfta, skorv, mjöldagg Tidig Vista Bella Skorv + grenskorv, kräfta Tidig Åkerö Mjöldagg, skorv + grenskorv, kräfta 15

16 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: Webbplats: ISSN JO04:4