Från förskolepedagogik till nanoteknik. Utbildning och forskning i Sverige

Transkript

1 Från förskolepedagogik till nanoteknik Utbildning och forskning i Sverige

2 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Foto: Martina Huber, Regeringskansliet, Colourbox (sid 9), Matton Images (sid 13) Artikelnr: U13.008

3 Förord I en alltmer globaliserad värld spelar medborgarnas kunskap en allt större roll. Sverige, och andra länder, konkurrerar med kunskap och kunniga individer är vår främsta tillgång. Därför är utbildning och forskning av görande för tillväxten och därmed för vår välfärd, samtidigt som de bidrar till bildning och enskilda individers utveckling och kritiska tänkande. Ska Sverige bli lika framgångsrikt under 2000-talet som vi tidvis var under 1900-talet, måste vi investera i framtiden och satsa på utbildningsväsendet. Det handlar om att höja resultaten i skolan, vuxen utbildningen och högskolan och om att nå nya forskningsresultat. Mer kunskap och fullföljd utbildning ger människor bättre möjlig heter på arbetsmarknaden. Utbildning ger också individer makt och möjlighet att utforma sina egna liv. Från förskolan och uppåt kan vi med en utbildning av god kvalitet ge barn och ungdomar en bra start i livet. Skolan skapar livschanser för alla barn, oavsett kön och oavsett bakgrund. Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan möjliggör bildade människor och förbereder för arbetsmarknaden, så att eleverna och studenterna står bättre rustade med kunskaper och färdigheter. I Sverige finns också goda möjligheter till vidareutbildning och för att byta bana. Forskningens drivkrafter är både nyfikenhet och nytta; såväl grund - f orskning som tillämpad forskning bidrar till att stärka vår konkurrenskraft. Du kan läsa mer om det svenska utbildningsväsendet och regeringens kunskapspolitik i den här broschyren. Regeringskansliet jann lipka Jan Björklund Utbildningsminister och vice statsminister Maria Arnholm Jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister 3

4 4

5 Utbildning och forskning Det livslånga lärandet börjar redan under människans första viktiga år, och pågår sedan under hela livet. Från förskolan och framåt uppmuntras barn, ungdomar och vuxna att inhämta kunskap och tänka självständigt. Det ska skapa kunniga och kreativa individer, vilket är avgörande för att Sverige ska kunna växa som kunskapsnation. Nära hälften av befolkningen har deltagit i någon form av utbildning under det senaste året. Det höga studiedeltagandet är ett resultat av stora satsningar på utbildning under lång tid. Under de senaste decennierna, och särskilt under de senaste åren, har en rad omfattande reformer genomförts inom utbildning och forskning för att stärka Sverige som kunskapsnation i globaliseringens tid. Sverige har en stark bildningstradition med såväl omfattande offentlig utbildning som frivilliga insatser och folkbildning. Det första universitetet etablerades 1477, den allmänna folkskolan infördes 1842 och studieförbunden har verkat i över 100 år. Allas rätt till likvärdig utbildning Alla, oavsett bakgrund eller andra förutsättningar, har rätt till utbildning i Sverige. Det innebär till exempel att barn har rätt till en förskoleplats, att elever som behöver särskilt stöd ska få det och att den som är anställd men vill studera har rätt till tjänstledighet. Kvalitet, likvärdighet och hög tillgänglighet ska vara grundbultar i utbildningssystemet. Systemet präglas av offentlig finansiering, mål- och resultatstyrd verksamhet och en hög grad av decentralisering. Grund- och gymn asieskoleutbildning är alltid avgiftsfri, och det finns ett generöst och generellt studiestödssystem. Likvärdig men inte likadan Sverige har lyckats förhållandevis väl med att göra utbildningen likvärdig för alla när det gäller tillträde, utformning och innehåll. Att utbildningar ska vara likvärdiga innebär inte att de ska utformas lika överallt. I förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska hänsyn tas till varje barns och elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Utbildningsanordnare, förskollärare och lärare ska arbeta för att nå kunskapskraven för utbildningarnas nationella mål, men har stor frihet att välja sätten att göra detta på. Tillgängligheten till vuxenutbildning är hög, inte minst tack vare satsningar på flexibilitet och utbyggd infrastruktur. Den sociala rekryteringen till högre utbildning är relativt bred. Universitet och högskolor finns över hela landet, och genom distansutbildning finns goda möjligheter till utbildning även för yrkesverksamma och äldre. Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, 2006 Kostnadsfördelning för utbildningssystemet, 2010 År Övriga skolformer/ verksamheter 16% Universitet/ högskola 19% Förskola 19% Förskoleklass 2% Grundskola 30% 30 Gymnasieskola 14% Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer Källa: SCB 5

6 Finansiering av utbildning och forskning Avgiftsfri undervisning på flera nivåer Grunden för finansieringen av skolväsendet är de kommunala och statliga skatteintäkterna och alla är med och betalar. Även fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå är helt offentligt finansierade. Huvuddelen av skolans finansiering kommer från kommunala skatteintäkter men delar av finansieringen kommer också från ett generellt statsbidrag till kommunerna. Till detta kommer riktade statsbidrag för särskilda satsningar som till exempel fortbildningar av lärare, och projekt för att utveckla matematikundervisningen. Kostnaderna per elevplats kan variera mellan skolor och kommuner. I en glesbygdskommun kan många barn behöva skolskjuts medan vissa kommuner kan ha en stor andel elever med utländsk bakgrund och därmed högre kostnader för modersmålsundervisning. Alla kommuner garanteras likvärdiga ekonomiska förutsättningar enligt ett särskilt utjämningsystem. Detta innebär bland annat att alla barn och elever ska ha så likvärdiga förutsättningar till utbildning som möjligt, i alla delar av landet. Den högre utbildningen är avgiftsfri och till största delen finansierad med offentliga medel genom anslag från staten. Från och med hösten 2011 är dock studerande som inte är medborgare i något land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, skyldiga att betala studieavgift för studier på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor. Generöst studiestöd för alla nivåer Ingen ska behöva avstå från studier på grund av ekonomiska begränsningar. Det svenska studiestödssystemet ska fungera rekryterande och på så sätt bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska även utjämna skillnader i villkor mellan individer och grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska också ha en god effekt på samhällsekonomin över tid, till exempel bör studiemedelssystemet bidra till en god genomströmning. Studiestödet finansierar huvudsakligen de studerandes levnadsomkostnader under studietiden och ges till den studerande, oberoende av föräldrarnas eller familjens ekonomi. För att möta skilda behov finns det olika former av studiestöd. Studiemedel som består av både bidrag och lån kan ges till studerande i högre utbildning och till vuxna studerande på grundläggande och gymnasial nivå. Studiemedel ges för studier på både hel- och deltid, och kan också användas för studier utomlands. Även unga som studerar på gymnasial nivå kan få studiehjälp, och för omyndig betalas studiehjälpen ut till vårdnadshavare. Vissa grupper, till exempel studerande med barn och personer med funktionsnedsättningar, kan ibland få särskilda stöd. Forskning med offentlig finansiering Offentlig finansiering av forskning och utveckling sker genom direkta anslag från stat, kommuner och landsting, samt via forskningsråd, forskningsfinansierande myndigheter och EU. Även forskningsstiftelser och privata stiftelser stödjer forskning och utveckling. De totalt sett största resurserna i Sverige kommer dock från näringslivet, och dessa medel hanteras nästan helt inom den privata sektorn. Antal och fördelning av studiemedelstagare, 2011 Utlandsstudier studerande Grundskolenivå studerande Gymnasienivå studerande Fördelning och storlek på utbetalda studiemedel (bidrag och lån), 2011 Utlandsstudier mkr Grundskolenivå 589 mkr Gymnasienivå mkr Eftergymnasial nivå studerande Totalt studerande Eftergymnasial nivå mkr Totalt mkr Källa: CSN Källa: CSN 6

7 Styrningen av skolan och den högre utbildningen Ansvaret för skolväsendet* delas mellan riksdagen, regeringen, huvudmannen (stat, kommun, landsting eller fristående skolhuvudman), myndigheterna på skolområdet och verksamheterna. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för genomförandet av verksamheten och genom detta skapas goda möjligheter till delaktighet och in flytande för lärare, förskollärare, annan personal, barn, elever och föräldrar. Systemet är mål- och resultatstyrt, vilket ger stor lokal handlingsfrihet. Ramar och mål anges i de olika nationella styrdokument som beslutas av riksdag och regering. För skolan fastställs skollag, skolformsförordningar, läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och timplaner. Dessa slår fast mål och riktlinjer, vilka ämnen som ska finnas och den minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få undervisning i respektive ämne. Utifrån de nationella styrdokumenten väljer man organisation och arbetssätt som passar lokala förutsättningar. Kommunerna och de fristående skolhuvudmännen ansvarar för ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering av sina respektive verksamheter. Detta innebär att utbildningsanordnarna har ett stort eget ansvar för att utforma arbetet mot uppsatta mål. En ny skollag tillämpas sedan den 1 juli Den nya lagen omfattar utbildning från förskola till och med vuxenutbildning, och är en sammanhållen lagstiftning som ska utgöra basen för kunskap, valfrihet och trygghet i alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas från och med den 1 juli Rektorer och förskolechefer, lärare och förskollärare Många studier visar att lärarna är den viktigaste faktorn för elevers framgång i skolan, och att rektorerna är betydelsefulla för att skapa förutsättningar för lärarnas och elevernas arbete. Inte minst är dialogen om undervisningen mellan rektorer och lärare viktig. Därför har regeringen gjort fleråriga satsningar på utbildning och fortbildning för såväl lärare och förskollärare som rektorer. Inom Lärarlyftet har lärare breddat och fördjupat sina kunskaper i framför allt ämnesteori och ämnesdidaktik. Satsningen har inriktats på att ge lärare möjlighet till behörighetsgivande fortbildning om de undervisar i ämnen som de inte har utbildning för. Genom Förskolelyftet har förskollärare, barnskötare och andra inom förskolan fått fortbildning inriktad på bland annat barns språkliga och matematiska utveckling. Fortbildningssatsningen fortsätter för förskollärare och förskolechefer inom områdena utvärdering, uppföljning och barn i behov av särskilt stöd. Lärare och förskollärare har också möjlighet att delta i så kallade forskarskolor, och efter en licentiatexamen och pedagogisk meritering få titeln lektor. För att skärpa kraven för att få undervisa i skolan och förskolan infördes en legitimation för lärare respektive förskollärare 1 juli I princip får bara den som har yrkeslegitimation anställas utan tidsbegränsning. Avsikten är att höja både kvaliteten i verksamheterna och statusen för lärar- och förskollärarkåren så att alla elever och barn får bra undervisning av kvalificerade och motiverade pedagoger. Tre skolmyndigheter arbetar med att öka skolornas kvalitet och resultat Statens skolverk ska följa upp och utvärdera skolväsendet, andra utbildningar och pedagogiska verksamheter, utforma tydliga styrdokument samt bistå kommuner och andra huvudmän i deras utbildnings verksamheter. Arbetet görs genom exempelvis stöd till nationellt prioriterad fortbildning och kompetens utveckling för personal. Statens skolinspektion ansvarar för godkännande av huvudmän för bland annat fristående skolor, tillsyn inom skolväsendet och kvalitetsgranskning. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor som rör personer med funktionsnedsättningar. * I skolväsendet ingår förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och motsvarande obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. 7

8 Alla nytillträdda rektorer ska gå en ny befattningsutbildning för att få de kunskaper som krävs för att kunna leda verksamheten. Befattningsutbildningen är obligatorisk för alla nyblivna rektorer som inte har annan motsvarande utbildning eller yrkeserfarenhet. Förskolechefer kan också gå befattningsutbildningen men på frivillig basis. Frihet för universitet och högskolor Statliga universitet och högskolor är egna myndigheter som lyder under regeringen. Verksamheten regleras genom lagar och andra bestämmelser på högskoleområdet samt genom resurser och andra ramar som riksdagen och regeringen beslutar om. Det finns också enskilda anordnare av högskoleutbildning som har regeringens tillstånd att utfärda vissa examina. I högskolelagen finns övergripande bestämmelser för högre utbildning, och i examensordningen i högskoleförordningen finns det särskilda mål angivna för varje examen. Utifrån dessa ramar bestämmer universitet och högskolor i huvudsak själva hur anslagen för utbildningen ska användas. Universitetskanslersämbetet har ansvaret för att löpande utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningarna och besluta om tillstånd att utfärda examina. Forskningens frihet värnas vid lärosätena. Viktiga principer är att forskarna fritt får välja problem, utveckla metoder och publicera resultat. Demokratiska värderingar en grundstomme Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Dessa grundläggande demokratiska värderingar ska utforma all utbildning, på alla nivåer, i Sverige. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Jämställdhet i skolan handlar alltså om att varje flicka eller pojke ska få möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen, utan att hindras av könsstereotypa föreställningar. I en jämställd skola är studieoch yrkesvalen individuella och inte könsbundna. Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering i lärande miljöer. Det gäller allt från mobbning på skolgården till diskriminering av högskolestuderande. I den nya skollagen finns bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska som särskild instans bland annat utföra vissa uppgifter när det gäller åtgärder mot kränkande behandling enligt skollagen. Barn- och elevombudet kan företräda barn och elever i en skadeståndstvist enligt bestämmelserna. Av skollagen framgår också att alla som arbetar i skolan har anmälningsskyldighet vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering. Från och med 2009 gäller en ny diskrimineringslag, som i princip omfattar alla samhällsområden, inklusive utbildning. Ingen får utsättas för diskriminering på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, och ålder. Nationella minoriteter Sverige har fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det är grupper som har befolkat Sverige under lång tid och som har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet, samt en vilja att behålla sin identitet. Barn som tillhör en nationell minoritet har rätt till undervisning i sitt modersmål i skolan om de har grundläggande kunskaper i språket. Alla barn i Sverige ska också enligt läroplanen få kunskap om de nationella minoriteternas historia, kultur, språk, religion. Även ett antal universitet och högskolor har i uppdrag att erbjuda utbildning i de nationella minoritetsspråken. 8

9 Internationellt samarbete Internationella kontakter och ökad rörlighet på alla nivåer är en viktig del av arbetet för ökad internationalisering och därmed högre kvalitet inom utbildningsområdet. Många studenter på universitet och högskolor genomför delar av sin utbildning i ett annat land än Sverige, och det finns också goda möjligheter för den som går en arbetsplatsförlagd utbildning att göra detta utomlands. Från förskolan till gymnasieskolan deltar lärare, lärarstudenter, barn och unga i partnerskap, studieresor, utbildningsprogram, praktik och projekt över gränserna. Dessutom kommer många utländska lärare, studerande och elever till Sverige för att undervisa eller studera en period. Svensk forskning har många internationella kontakter och forskarrörlighet är en central del i arbetet med att upprätthålla hög vetenskaplig kvalitet. Sverige och svensk forskning har även stor nytta av samarbeten vid internationella anläggningar som kärnforskningsorganisationen CERN och den europeiska rymdorganisationen ESA. Sverige har omfattande samarbeten med andra länder, samt med internationella organisationer, råd och sammanslutningar på utbildnings- och forskningsområdena. Det gäller till exempel inom EU, Europarådet, Nordiska ministerrådet, OECD och Unesco. I EU-samarbetet utmärker sig bland annat Europa 2020 och Utbildning 2020 som strategiska ramverk för samarbete på utbildningsområdet. Målen för samarbetet innebär i stort att: göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet, förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet, främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap och öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer. 9

10 10

11 Ansvarsområden Det svenska utbildningssystemet rymmer skolväsendet, den högre utbildningen och vuxenutbildning. Även annan pedagogisk verksamhet, vissa särskilda utbildningsformer, forskning och utveckling tillhör Utbildningsdepartementets ansvarsområden. 11

12 Förskolan Lustfyllt lärande, lek och kreativitet. I en trygg miljö får barnen en stabil grund för sin framtida skolgång och ett livslångt lärande. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda förskola för barn i åldrarna 1 5 år. Förskolorna är i stort sett öppna från morgon till kväll året om och stänger bara på helger och nationella helgdagar. Verksamheten är offentligt subventionerad vilket innebär låga avgifter oavsett föräldrarnas ekonomi (maxtaxa). Trots att alla förskolor styrs av samma läroplan är inte alla förskolor likadana. Tvärtom finns stor mångfald i pedagogik och inriktning. Grundtanken är att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen ska uppmuntras till lek, kreativitet och lustfyllt lärande. Stor vikt läggs vid att stimulera varje barns språkliga och matematiska utveckling. Skapande verksamhet och miljö- och naturvårdsfrågor ges också stort utrymme. En del förskolor specialiserar sig på musik, språk eller jämställdhet, medan andra har naturinriktning och låter barnen vara utomhus i alla väder. Förskollärare och förskolechefer har pedagogiskt ansvar för verksamhetens innehåll och genomförande. Förskolans värdegrund och uppdrag anges i en egen läroplan som reviderades Andel barn i förskola och pedagogisk omsorg, 2011 Övriga 13,9% Andel i pedagogisk omsorg 3,4% Andel i förskola 82,7% Källa: CSN Annan pedagogisk verksamhet Det finns även andra former av pedagogisk omsorg, som öppen förskola, öppen fritidsverksamhet samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Pedagogisk omsorg kan exempelvis vara familjedaghem eller olika flerfamiljslösningar för barn i åldrarna 1 till 13 år. Syftet är att genom pedagogisk verksamhet och omsorg stimulera barns utveckling och lärande samt förbereda barnen för fortsatt lärande. Den öppna förskolans uppgift är att erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta. Den öppna fritidsverksamheten ska komplettera utbildningen i skolan och erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation. 12

13 Förskoleklassen Lek, skapande och utforskande. Sexåringarnas väg till grundskolan går via förskoleklassen en mjuk övergång, där barnen får leka sig in i skolans värld. Andel elever i förskoleklass, läsåret 2011/2012 Andel ej deltagande 2,5% Andel 5 år 0,9% Andel 7 år 1% Andel 6 år 95,6% Nästan alla Sveriges sexåringar deltar i förskoleklass, vilken ska ge en mjuk övergång mellan förskola och skola. Förskoleklassen är en frivillig och avgiftsfri skolform som ska stimulera varje barns utveckling och lärande och förbereda för fortsatt utbildning. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov, och anordnas oftast i anslutning till den grundskola där barnen sedan ska börja första klass. Ett viktigt mål är att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ska knytas närmare varandra och att samtliga verksamheter ska Källa: Skolverket utvecklas i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. Integrationen ska bidra till ett mer sammanhållet utbildningssystem med en gemensam syn på barn, kunskap, utveckling och lärande. 13

14 Fritidshem Lek, lärande, utflykter, läxhjälp, fotboll och vila. Från 6 till 13 års ålder har elever som går i skolan eller förskoleklassen, möjlighet att gå på fritidshem före och efter skolan. Andel inskrivna barn i fritidshem, % Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen och skolan och stimulera barns utveckling och lärande. Det ska också erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ger även föräldrar möjlighet att förena föräldraskap med arbete eller studier. De flesta barn går i fritidshem som är samordnade med skolan. Fritidshemmen är öppna hela året och öppettiderna anpassas till skolans tider och lov År Andel 6 9 åringar Andel åringar Antal inskrivna barn per avdelning Källa: Skolverket 14

15 Grundskolan Läsa, skriva, räkna baka och snickra. I grundskolan får eleverna grundläggande färdigheter och kunskap för framtida studier och samhällsliv. Alla barn mellan 7 och 16 år har skolplikt och rätt till utbildning i den nioåriga grundskolan. Barn som inte kan gå i den vanliga grundskolan på grund av vissa funktionsnedsättningar kan gå i grundsärskolan eller specialskolan. Grundskolan innehåller ämnena svenska, matematik, engelska, samhälls- och naturorienterande ämnen, språkval samt praktiska och estetiska ämnen som slöjd, bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och musik. Grundskolan och motsvarande skolformer styrs av nationella läroplaner där skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer fastställts. I kursplanerna anges syfte och det centrala innehållet i varje ämne. I nationella timplaner anges för varje ämne eller ämnesgrupp minsta garanterade tid för undervisning som varje elev har rätt till. De flesta barn går i en kommunal skola nära hemmet. Det finns också många fristående skolor som ska vara öppna för alla. De får inte ta ut elevavgifter och måste vara godkända av Skolinspektionen. Enligt den nya skollagen ska fristående skolor så långt som möjligt lyda under samma regler och ha samma rättigheter som kommunala skolor. Samiska barn kan gå i sameskolan upp till och med sjätte klass. Regeringen har initierat flera förändringar av grundskolan som ska stärka elevernas kunskaper. Nya läroplaner och kursplaner med kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer gäller från hösten Avsikten är bland annat att göra styrdokumenten tydligare utan att för den skull begränsa friheten för lärarna i deras val av metoder och arbetssätt. Det finns ett särskilt statsbidrag för att stärka arbetet Kostnad per elev i kommunal grundskola SEK År Total kostnad Undervisning Lokaler Skolmåltider Källa: Skolverket Läromedel/utrustning/skolbibliotek i de tidiga skolåren med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. För att elever i behov av särskilt stöd ska kunna upptäckas tidigare har nationella prov i matematik, svenska och svenska som andra språk införts i årskurs 3. En särskild satsning görs i matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat kan grundskolor som vill utveckla sin matematikundervisning få stimulansbidrag och medel har satsats för att stärka undervisningen i naturvetenskap och teknik i tidiga åldrar. Nationella prov har införts i de naturorienterande ämnena i årskurs 9 och från läsåret 2013/14 ges proven också i årskurs 6. Även i de samhällsorienterande ämnena kommer nationella prov att ges i årskurs 6 och 9. Hösten 2012 startade en försöksverksamhet med spetsutbildning i grundskolans årskurser 7 9. Syftet med spetsutbildningen är att ge eleverna möjlighet att nå så långt som möjligt i deras kunskapsutveckling genom att till exempel kunna läsa gymnasiekurser redan i grundskolan. En ny betygsskala med fler steg har också införts. 15

16 Gymnasieskolan Astronaut, tandläkare, kock eller rörmokare? I gymnasieskolan ska ungdomar kunna lägga grunden till sina framtidsdrömmar. Efter grundskolan går nästan alla elever vidare till den frivilliga gymnasieskolan. Kommunen är skyldig att erbjuda sina ungdomar mellan 16 och 20 år ett allsidigt urval av program, i egen regi eller i samverkan med andra anordnare. Vilka inriktningar som erbjuds och antalet platser ska så långt som möjligt anpassas till ungdomarnas önskemål. En nationell läroplan anger gymnasieskolans värdegrund, uppgifter och övergripande mål. Det är angeläget att fler ungdomar än i dag slutför en gymnasieutbildning med godkända resultat. En reformerad gymnasieskola har därför införts där de första eleverna började hösten Den nya gymnasieskolan ska bättre möta behoven hos både de unga som siktar mot högre utbildning och de som vill börja arbeta eller välja kvalificerad fortsatt yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Den erbjuder dels sex högskoleförberedande program som leder till högskoleförberedande examen, dels tolv yrkesprogram som leder till yrkesexamen. Elever som går ett yrkesprogram ska ha rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet men det ska inte längre vara ett obligatorium. Därmed ges mer utrymme för yrkesämnena. Behörighetskraven skärps vilket innebär att eleven måste ha lägst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik samt i nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. För yrkesprogrammen krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i fem andra ämnen. En lärlingsutbildning, där minst hälften av utbildningen ska förläggas till en arbetsplats, ingår som ett alternativ till skolförlagd yrkesutbildning. Specialutformade program tas bort, men det finns möjlighet till särskilda varianter av nationella program som beslutas av Skolverket. Vissa möjligheter finns också att anordna riksrekryterande utbildningar. De tidigare individuella programmen ersätts med fem introduktionsprogram för elever som saknar behör ighet till de nationella programmen. Försök pågår också med spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. En försöksverksamhet inleds med ett fjärde år på Teknikprogrammet för de elever som vill bli gymnasieingenjörer. För elever med utvecklingsstörning finns gymnasiesärskola. Utbildningen inom gymnasiesärskolan är anpassad till varje elevs förutsättningar och motsvarar så långt det är möjligt den utbildning som ges i gymnasieskolan. Antal elever i fristående och kommunala gymnasieskolan, /01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 År Kommunal Fristående Källa: Skolverket 16

17 Vuxenutbildningen Språk, datorkunskap, körsång och ledarskap. Sverige har en lång tradition av en bred och flexibel vuxenutbildning som är anpassad till människors olika livssituationer och behov. Utbildning i svenska för invandrare, Antal elever per modersmål Samtliga elever Arabiska 21% I skolväsendet för vuxna ingår kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Vidare ingår yrkeshögskoleutbildningar, vissa kompletterande utbildningar och folkbildningen i vuxenutbildningen. Ett stort utbud av utbildningar ger individen möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper i både offentlig och privat regi. Det kan handla om att vilja öka sin kompetens i arbetslivet, byta yrke eller bli behörig till en viss utbildning. Vuxenutbildningspolitiken är inriktad på att stödja individen men också på att driva utvecklingen av vuxnas lärande med tillgång till vägledning, validering och studiestöd. Verksamheten ska kännetecknas av en hög grad av tillgänglighet och flexibilitet. Kommunernas vuxenutbildning är i princip helt igenom kursbaserad, vilket ger goda möjligheter för individen att bygga på sina kunskaper på ett flexibelt sätt utifrån en individuell studieplan. Folkbildningens verksamhet omfattar i huvudsak folkhögskolor och studieförbund. Den har länge spelat en viktig roll för vuxnas lärande i Sverige. Verksamheten stärker och utvecklar demokratin, underlättar för individen att påverka sin livssituation, utjämnar utbildningsklyftor och höjer bildnings- och utbildningsnivån. Folkbildningen präglas av stor bredd och frihet. Den riktar sig till alla och innefattar vitt skilda ämnesområden. Folkhögskolor och studieförbund får bidrag från stat, kommuner och landsting. Staten anger syftena för sitt statsbidrag men låter anordnarna själva sätta upp målen. Till och med 2013 pågår yrkesvux en satsning på främst yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Satsningen ska Övriga 38% Bosniska/ Kroatiska/ Serbiska 3% Turkiska 3% Kurdiska/Nordkurdiska 3% Persiska 3% Somaliska 10% Thailändska 6% Polska 5% Spanska 4% Engelska 4% Källa: Skolverket underlätta anställning vid arbetslöshet och motverka brist på yrkesutbildade. Yrkeshögskolan inrättades 2009 och samlar eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar. De har ett gemensamt regelverk och en nationell kvalitetssäkring. Utbildningarna kan leda till två olika examina yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen som även omfattar ett självständigt arbete. Yrkeskunnandet har en central roll i utbildningarna som ska styras mot arbetslivets behov av rätt kompetens. I planering och genomförande av utbildningarna är därför arbetslivets medverkan viktig, inte minst eftersom de flesta utbildningarna ska innehålla avsnitt förlagda direkt till arbetslivet. Utbildningar finns inom exempelvis IT, ekonomi, vård, turism, restaurang, bygg, lantbruk, media och teknik. Yrkeshögskolans framgångsfaktor är dess nära samarbete med arbetslivet. Alla vuxna invandrare som saknar grundkunskaper i svenska språket och som är folkbokförda i en kommun har rätt till sfi. Utgångspunkten ska vara individens behov och förutsättningar. Huvudmannen ska verka för att utbildningen kan kombineras med andra åtgärder för integration, som validering eller rehabilitering. Utbildningen ska också kunna kombineras med arbete. 17

18 Den högre utbildningen Kunniga, självständiga och kritiskt tänkande individer. Det ställs höga krav på den högre utbildningens förmåga att förbereda för ett framtida yrkesliv i en föränderlig värld. Ett flexibelt system med både utbildningsprogram och fristående kurser kännetecknar den högre utbildningen i Sverige. I dag finns 33 statliga universitet och högskolor förutom ett antal enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. Lärosätenas huvudsakliga uppgifter är utbildning och forskning, men de ska också samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat kommer till nytta, exempelvis genom att de sprids till en bredare allmänhet. Utbildningen ska förutom att förmedla kunskaper och färdigheter bidra till studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar samt att självständigt urskilja, formulera och lösa problem. Studenternas intressen och kunskapssökande ska vara vägledande för den högre utbildningens inriktning och dimensionering, men hänsyn ska också tas till arbetsmarknadens behov. För att anpassa Sveriges högre utbildning till det europeiska samarbetet i Bolognaprocessen infördes en ny utbildnings- och examensstruktur Den nya strukturen delar in den högre utbildningen i grundnivå, avan Fördelning av helårsstudenter på olika ämnesområden läsåret 2010/2011 Övrigt område 3% Teknik 14% Naturvetenskap 10% Vård och omsorg 6% Medicin och odontologi 5% Okänt 1% Humaniora och teologi 16% Konstnärligt område 2% Juridik och samhällsvetenskap 43% Källa: HSV cerad nivå och forskarnivå. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs i form av kurser som kan fogas samman till utbildningsprogram. Det är ett flexibelt system som även stärker möjligheterna att återvända till högskolan efter en examen eller att läsa kortare kurser för att utvecklas i yrkeslivet. Det finns tre olika kategorier av examina: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Universiteten och högskolorna tilldelas resurser för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå utifrån antal studenter och deras avklarade högskolepoäng. En majoritet av de svenska lärosätena erbjuder utbildningar på engelska och tar emot utländska studerande. Många svenska studenter väljer också att läsa en del av sin utbildning i ett annat land. Studenterna har rätt att vara representerade i universitetets eller högskolans styrelse samt i andra beslutande och beredande organ som diskuterar utbildningen och studenternas situation. Regeringen arbetar för att höja kvaliteten på den högre utbildningen genom ökade resurser, incitament för ökad kvalitet i resursfördelningssystemet och skarpare kvalitetsutvärderingar. Studenternas söktryck och arbetsmarknadens behov ska i större grad styra dimensioneringen av utbildningarna. Regeringen arbetar dessutom för att förbättra möjligheterna till validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet. Det handlar också om att förbättra möjligheterna till komplettering av utländska högskoleutbildningar, bland annat för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeland och för lärare med utländsk examen. 18

19 19

20 Forskning Klimat och kommunikation, pandemier och energi. Forskningen i Sverige söker lösningar på globala utmaningar. Sverige tillhör den internationella forskningsfronten inom ett flertal områden och är ett av de länder i världen som investerar mest i forskning och utveckling i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). År 2010 avsattes offentliga medel motsvarande 1,09 procent av BNP. Den offentligt finansierade forskningen i Sverige bedrivs till nära två tredjedelar vid universitet och högskolor. Vid landets stora lärosäten finns forskning inom de flesta ämnen och områden. Vid de mindre lärosätena är forskningen oftast koncentrerad till ett specifikt område eller forskningsområden som är viktiga för det lokala näringslivet. Bland övriga offentliga forskningsutförare finns industriforskningsinstitut, vissa sektorsmyndigheter samt kommuner och landsting. En gemensam infrastruktur är en förutsättning för högkvalitativ forskning i ett litet land som Sverige. Därför finns det på flera håll i landet anläggningar och andra resurser som är till för forskning och som kan användas av flera forskargrupper. Dyrbar utrustning eller omfattande datanätverk kan på så sätt användas mer effektivt. Regeringen vill stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed den vetenskapliga konkurrenskraften i en globaliserad värld. Under perioden höjdes de statliga anslagen för forskning och utveckling kraftigt. Samtidigt infördes en ny metod för att omfördela delar av dessa anslag. Metoden baseras på kvalitetsindikatorer som tar hänsyn till hur mycket externa medel den sökande har erhållit, tidigare vetenskapliga produktion samt hur ofta den sökandes publikationer citeras av andra forskare. En särskild satsning görs på forskning inom områden som är strategiskt viktiga för samhälle och näringsliv. Det handlar bland annat om att söka lösningar på globala problem och utmaningar som klimatförändringar, miljöteknik, svåra sjukdomar och rymdforskning. Andra strategiska områden är sådana där företag i Sverige bedriver egen forskning och utveckling och där statens insatser kan stärka utvecklingen. Särskilda medel ges också för kommersialisering av forskningsresultat. Forskning och innovationer som kan omsättas till produkter och tjänster är en viktig förutsättning för tillväxt och en investering i framtidens välfärd. Medel avsätts även för att ge ökad tillgång till fin ansiering i kommersialiseringens tidiga faser och särskilda innovationskontor har inrättats vid några universitet och högskolor. FoU-medel i statsbudgeten efter mottagare. Mnkr. Löpande priser och 2012 års prisnivå. löpande priser 2012 års prisnivå Förändring Förändring Universitet och högskolor Forskningsfinansierande myndigheter Försvarsmyndigheter Internationella organisationer Övriga civila myndigheter Källa: SCB 20

21 Myndigheter Utbildningsdepartementet Statens skolverk Statens skolinspektion Specialpedagogiska skolmyndigheten Sameskolstyrelsen Universitetskanslersämbetet Universitets- och högskolerådet Vetenskapsrådet Information om forskning i Sverige Centrala studiestödsnämnden Information om svensk forskningspolitik Svenska institutet Myndigheten för yrkeshögskolan 21

22 Sveriges utbildningssystem Högskoleutbildning 33 statliga universitet och högskolor samt 17 enskilda utbildningsanordnare Utbildning på forskarnivå 2 4 år Avancerad nivå 1 2 år Grundnivå 2 3 år Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning, komvux Särskild utbildning för vuxna, särvux Utbildning i svenska för invandrare, sfi Kompletterande utbildningar Yrkeshögskola Gymnasieskola 3 år 17 nationella program Knappt gymnasieskolor Svensk skola i utlandet 18 år 17 år 16 år 15 år Folkbildning 150 folkhögskolor 10 studieförbund 14 år Grundskola 9 år Drygt skolor 13 år 12 år 11 år Sameskola 10 år 9 år 8 år 7 år Särskola för elever med utvecklingsstörning Grundsärskola 9/10 år Gymnasiesärskola 4 år Fritidshem 6 år Förskoleklass Förskola 1 5 år Specialskola för döva och hörselskadade med flera 10 år 22

23

24 Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 Telefon, växel: Webb: