KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 6/1965 Ordinarie sammanträde den 13 oktober (Utdrag ur protoko.) 1. Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde föjande edamöter a v gått med döden: korresponderande edamoten G. Abe förste hedersedamoten H K H Prins Wihem hedersedamoten N. Swedund hedersedamoten H. V. Simonsson och arbetande edamoten Thor Svedeius. O rdföranden yste frid över deras minne. 2. Vades ti föredragande i vetenskapsgrenen skeppsbyggeri och maskinväsende för 1966 edamoten Borgenstam med edamoten Schoerner som suppeant. 3. Behandades frågan angående beöning av artikar i Tidskrift i Sjöväsendet för tiden jui 1964-juni Besöt Säskapet tidea kommendörkaptenen 2. gr (MintK) Gunnar Berg hedrande omnämnande på högtidsdagen samt ett penningpris av 300 kronor för artiken "Några synpunkter på den nya försvarsorganisationen", kommendörkaptenen. gr B. Åhund hedrande omnämnande på högtidsdagen samt ett penningpris av 300 kronor för artiken "Sjömätningens persona" samt edamoten Nis Rydström hedrande omnämuande på högtidsdagen 8 ~ht ett penningpris av 200 kronor för artiken "Amerikanska manndepartementets organisation - historisk återbick och redogörese för omorganisationen 1963"

3 4. Föresog huvudredaktören för Tidskrift i Sjöväsendet att prenumerationsavgiften med anedning av fördyrade porton m. m. sku e höjas ti 15 kronor och för prenumeranter i utandet ti 20 kronor. Besöt Säskapet i ikhet med försaget. 5. Föredrog edamoten Hafström sin årsberättese i skeppsbyggeri och maskinväsende betitad "Overvattensfarrygs maskinerier med tonvikt på den at mer ökade användningen av gasturbiner". Avgiven av edamoten P J O BECKMAN Årsberäfese i Sjökrigskonst och sjökrigshistoria för år 1965 Karskrona den 25 oktober S. FREDRIKSSON sekreterare. Inedning* Taktik och teknik vid moderna andstignings-(st-)operationer torde inte ha behandats i Sjökrigskonst och sjökrigshistoria under de sista 1 O åren, varför jag vat att åta årets berättese främst omfatta denna de av vetenskapsgrenen. Amnet har under senare år atmera dragit åt sig studier och uppmärksamhet främst genom att: äget mean stormaktsbocken stabiiserats under trycket av en maktbaans, grundad på innehav av robotar och kärnstridsmede, strävan ti förändringar i detta äge efterhand koncentrerats på uppbyggnad av taktiskt och strategiskt röriga större och mindre styrkor, som ska kunna användas såvä i krig med enbart konventionea stridskrafter som i krig utan begränsningar, dessa stridskrafter utnyttjas såsom brandkårsförband för att des kunna insättas ti förstärkning av i ett utgångsäge redan organiserade och grupperade operativa förband, des kunna användas sjävständigt i hastigt uppstående kritiska ägen där en begränsad miitär styrkeinsats visar sig erforderig. Vid de festa av dessa tifäen har vederbörig operation (övning) karaktäriserats av snabba transporter ti det utsatta området, insats under gemensam edning av stridskrafter ur oika försvarsgrenar och försök ti ett okat avgörande inom området för att antingen snabbt sutföra hea operationen eer också förbereda styrkor av avsevärt större omfattning. För den fortsatta berättesen, som a v naturiga skä koncentreras t verksamhet med anknytning ti sjön, må emeertid inedningsvis tecknas en bakgrund med des några typer amerikanska förband,,,_innehåsförteckningen ti årsberättesen finns på sidan

4 som kan användas för de nämnda operationerna, des ett par kona exempe där ufttransportmede kommit ti utnyttjande. Typ av division Luftandsättning (I ) Luftanfa (a) Landstigning (Ist) Infanteri P ans.1r (i n f) (p) Persona S Hjufordon Bandade fordon '; Fygpan H eikoptrar Radiostationer Vapen med särskid betjäning Artieripjäser so Utrymmes behov (mij kubikfot) 4 3,4 4 (?) 6 7,6 Vikt av materie (tusen ton) 9, (?) 38,4 57,5 Tabeen ger med siffror möjighet att jämföra fem typdivisioncr. Gemensamt för dem aa är att ängre strategiska förfyttningar måste ta karaktären a v en operation med omsorgsfu och tidsk rävande panäggning a v astning och transport i särskit tiförda transportmede. Luftanfasdivisionen och andstigningsdivisionen utgör så tivida undantag som att särskid transportmaterie framtagits eer anpassats och organisatoriskt förberetts för dessa uppgifter. Den för a-divisionen erforderiga transportbrigaden har fö r söksvis innehåit stab med stabskompani ufttransportbatajon med b a 35 heikoptrar ufttransportbatajon med b a 80 transportfygpan (Caribou) samt under håsba ta jon.. La-divisionens transportmöjigheter är atså begränsade av hekoptrarnas aktionsradie, som översagsvis kan sättas ti 100 km. Beträffande övriga förbands insatsmöjigheter ges föjande exempe:. Förband ur!-division insattes i KONGO 18/11-29/ 11 19b4 1 en aktion av humanitär karaktär med uppgift att rädda begier och andra vita ur dödig fara i Staneyvie och Pauis under sammanstötningar mean kongoesiska nationaist- och rebeförband. 612 Bid 1 S2.c Abt~ Dhr F Bro>9q. N. C.)!Oht Id Oiv Ft C mpb., Ky.) Jst!of Oiv {Ft R!!ey ~ K<~:Pi:J 'd af mv (ft im!iir-~r. G:$,] Operationen torde vant sedan änge panagd och fick föjande föropp 18/11-20/ 11 : en faskärmsbatajon transporteras uftedes Begien-Ascension; 22/11-23/ 11: batajonen transporteras uftedes Ascension-Kaminabasen (en timmes f ygfärd från operationsmået) ; 24/11 k 0500: uftandsättning Staneyvie, fygpatsen tas; ytterigare trupper fygs in ti fygpatsen, förbandet tar Staneyvie; avtransporter av räddade äger rum ti Leopodvie; 25/11: fortsatta evakueringstransporter; 26/11: uftandsättning över Pauis enigt samma pan som 24/ 11; 29/11: avtransport påbörjas av faskärmsbatajonen Kamina- Ascension-Las Pamas-Brysse. Motståndet betraktades som hårt och aa detagande pan fick större eer mindre skador, viket bidrog ti hemtransportens försening. 613

5 Insatsmöjigheterna av pansardivisionen sutigen ska beysas genom några data från operation BIG LIFT. Operationen, som med sin tyngdpunkt var föragd ti tiden hösten 1962 innebar att vissa taktiska fygstridskrafter samt persona jämte 500 ton materie ur amerikanska 2. pansardivisionen transporterades från Texas ti Tyskand för att där ta emot erforderig tung materie och detaga i en av NATO panagd fättjänstövning. Divisionen utgör med 72 tim beredskap en av de 8 divisionerna i USA strategiska reserv och ingår jämte samverkande fyg i STRIKE COMMAND. Materieen hade överförts ti Europa i samband med Berinkrisen 1961 och vårdats av ung man ur USA 7. arme i Tyskand. Operationen avsåg såunda såvä prov på materieen som på divisionens möjigheter att snabbt transporteras ti avsedd grupperingsterräng. Den krävd e fera månaders panäggning och förberedeser, inte minst för att utbida detagande sambands- och stridsedningspersona samt sammandra erforderiga transportfygpan. 22/10 skedde den första avtransporten från USA; 25/10, 63 timmar senare och obetydigt försenad avsutades uftbron; 25/ 10-29/10 disponerades för utrustning och förfyttning ti övmngsterrängen; 9/11-25/11 avrustades och återtransporterades förbanden. Divisionens sammansättning torde i huvudsak ha svarat mot tabeen ovan angiven organisation. Samverkande stridskrafter ur fygvapnet utgjordes av man och 116 fygpan, varav 18 F 105 (jakt), 36 F 100 (jakt), 8 RB 66 (spaning), 47 C 130 (transport) samt 1 C 135 (transport). Dessa fygpan färjades över under 9 tim 20 min, de snabbaste på 5 1/2 tim och i erforderiga fa med upp ti tre ufttankningar. 6 jaktpan fick kvarstanna i USA för reparation, 2. hade skadats vid tankningar. Sex baser i USA utnyttjades, varav fyra för transportfygpanen. I Tyskand andsattes man på Rhein-Main, Ramstein och Sembach fygbaser medan huvuddeen av stridsfygpanen utnyttjade tre baser i Frankrike. Den närmare mi ånga ufttransporten utfördes av 204 fygpan med 355 besättningar (2.000 man fygande persona) ur MATS. 614 Fygpantyp Lastförmåga Anta Fyg- vag Passerar 35 C 118 Lifr- 57 man Norra New Foundand- 22 u m master Skottand Pro p Södra N ew Jersey- 26 t im Azorerna 98 C 124 Go- 98 n1an Norra Labrador-Eng- 33 t im bemaster and Pro p Södra Bermudas- 32 t im Azorcrna 30 C 130 Her- 60 man Norra New Foundand 20 t im cues Turboprop Södra Azorerna 20 t im 18 C 133 Car- 29 ton Norra Labrador 21 t im gomaster Turboprop Södra Azorcrna 25 t im 23 c 135 Stra- 73 man Norra 10,5 tim toiftcr Jet Två ii tre fygningar Härutöver bestred MA TS vädereks- och ufträddningstjänst och tihandahö fygbider och kartor. Som rege gick starterna med 35 min interva. New York, Lissabon och Prestwick kontroerade ung 350 ut- resp infygningar och på Rhein-Main-basen eddes 756 fygpanröreser under 24 timmar med norma bemanning och utrust ~ing. Några fygpan andade sent. Fenavigering förekom p g a dåhgt väder, mindre hopbandning av markförband ägde också rum. Inga oyckor förekom och övningen bev en stor framgång för USA, ~~ TS och NATO organisation och resurser. Kostnaden har uppgtvtts ti20 mij$ ( = 100 mij skr). Kritiska röster i efterhand har emeertid inte saknats och man har framfört att denna enda division (ehuru utan tung materie) utnyttjade % av MATS hea kapacitet, Tid 615

6 motsvarande operation utan förberedeser kräver ung 14 dagar förutsatt <ttt fygtransportmaterieen finns disponibe; omstäning av den civia uftfottan drar minst tre veckor och vid mobiisering och krig kan därför 3-dagarstransporten kräva en tidrymd av 40 dagar, meanandningarna medförda ansaming på ett fåta men viktiga fygpatser, aternativa paner hade icke utarbetats samt sutigen vapendepåsystemet är i en överraskningssituation icke reaistiskt. Ehuru man också vi peka på att ufttransporten gick på kortare tid än den Sovjetförbandens stridsvagnar kan erfordra för sin framryckning samt den nya C 141 Starifter kan bära 16,5 ton mi med jethastighet är den amänna uppfattningen dock att BIG LIFT icke kunde utförts om och efter det att krig utbrutit. USA Den utvecking, som ägt rum inom ufttransportområdet under en samtidig anpassning av mark- och fygstridskrafternas organisation och taktik, har USA som sitt viktigaste säte. Som ett uttryck härför må pekas på den överfyttning av ansvar från områdeschef med stark marin inriktning - t ex CINCLANT- ti STRIKECOM, det 1962 nyskapade edningsorganet för huvuddeen av USA strategiska reserver på marken (två armekårer om vardera fyra divisioner, jmf bid ) jämte med dessa förband samverkande stridskrafter ur fygvapnet. STRIKECOM har härigenom numera tideats utöver tidigare uppgifter panäggning och förberedeser för ingripande ti försvar av huvuddeen av Afrika, Meersta östern och Sydöstra Asien. Samtidigt har emeertid även den uppfattningen at starkare funnit gehör - främst grundad på erfarenheter under Koreakriget - att behovet av sjötransporter före och under ett krig icke härigenom kommer att minska, snarare tvärtom. Förutsättningar för ufttransporternas genomförande och förmågan att håa ut i stridsområdet kan endast byggas upp med sjötransporter. I särskid grad gäer detta framförandet a v fordon och tung materie, de stora u n- 616 derhåsbehoven av b a drivmede samt de krav som mycket snabbt uppträder i "svansen" på de miitära operationerna för upprätthåande, återuppbyggnad eer utvecking av de civia samhäsfunktionerna. Inte minst är kostnadsutveckingen under en ängre period med krav på transporter av angiven storeksordning av avgörande betydese. Det är b a på denna syn och dess behov av hamnar och ossningsområden som amerikanska principer för genomförande av andstigningsföretag numera grundas, sedan de utveckats före och bestyrkts under VK II Stiahavskarnpanjer och senare anpassats ti atomåderns krav genom teoretiska studier samt praktiska övnin gar och styrkedemonstra tioner. Doctrine for Amphibious Operations Principerna är fas tagda i rubricerade doktrin, ett dokument som utarbetats och faststäts för gemensamt ("joint") bruk inom såvä USA arme, fotta och marinkår som vid samverkan med aierade ("combined") stridskrafter. Däremot återfinns ingen representant för f ygvapnet band undertecknarna. Då doktrinen och verksamheten vid de förband ur US Marine Corps som framförat avses för dess tiämpning tagits som mönster i många andra änder, ska här ämnas en kort redogörese för densamma. Amfibieoperation utförs såunda för att andsätta förband över fiendens kust med uppgift att genomföra fortsatta miitära operationer (invasion) eer erhåa ett basområde för mark-, sjö- och fygstridskrafters verksamhet eer förhindra att fienden utnyttjar området. Den föjer ett vä känt mönster som innefattar: panäggning embarkering och övningar förfyttning ti måområdet områdets förberedeser för anfaet. andstigningens (" assaut andin g") genomförande jämte urastntng av utrustning och underhå samt understöd av andstignings (st-)styrkan tis operationen är avsutad. Den kan även omfatta fygoperationer. 617

7 En amfibieoperation kan utföras som raidföretag, varvid måsättningen begränsas. I grundäggande direktiv för operationen anges b a hur befäsförhåandena ordnas mean en högsta regiona chef med områdesansvar och operativ edning av förband ur oika försvarsgrenar, iband tiförda från aierade stater, en amfibie-( am f- )styrkechef ur fottan samt en 1st-styrkechef ur marinkåren eer armen. Vid administrativa och taktiska indeningar efterstrivas paraea befäsinjer mean de båda sistnämnda cheferna samt organisation av ämpiga enheter på oika men paraestäda nivåer under dessa. Am/styrkan kan såunda organiseras i förband för transport, edning av 1sttransporten mot stranden, fygstridsedning (verksamma ombord eer i and), edunderstöd (med sjöartieri, raketer eer robotar), fygunderstöd (från baser i and eer från hangarfartyg), fjärr- respektive närskydd, minsvepning, spaning och hinderförstöring, viseedande krigföring i oika former, fygspaning, fygtransport samt annat understöd t ex reparation, räddning, sjömätning, utäggning av nät och navigatoriska hjäpmede, hamnkontro, båttransporter, post m m. Ett eer fera av dessa förband kan sammanföras ti /örstyrka, som ges uppgifter i förberedande syfte. Lststyrkan kan på motsvarande sätt organiseras i enheter för embarkering av trupp, utrustning och underhå, för debarkering och andsättning av trupp med transportfygpan, heikoptrar eer Istfarkoster, för anfaets fortsättning, för edunderstöd från sjöstridskrafter, för fygunderstöd, för ossning med transportgrupper över stränder och sammanhåande av 1stfarkoster eer heikoptrar. Amfibieoperation eds och samordnas av chefen för amfstyrkan. Chefen för 1ststyrkan har under denne inom ramen för tideade uppgifter och område det fua ansvaret för säkerhet och skydd av aa förband och anordningar i and iksom för markoperationern as utförande. Order och anvisningar utges ängs styrkornas skida befäsinjer men samverkande chefer uppehåer nära samband för att säkerstäa att ingen chef behöver fatta besut utan erforderigt sam: råd. Understödjande fygstyrka understäs chef ur fygvapnet pa samma nivå som ovannämnda två styrkechefer. Styrkans verksamhet eds och samordnas med andra fygförband ur fottan eer marinkåren av chefen för amfstyrkan. 618 Förband ur: Ch am f styrka ~ 6 6 F ottan jämte organiska fygstridskrafter Bef~ sinje \ Ch amfstyrka Ch Iststyrka -,-,-, O DD Marinkåren j~nnc o rganiska fygstridskrafter Armen jämte organiska f ygstridskrafter Operativ edning, samordn i n~ Ch fygstyrka Fygvapnet Panäggningsarbetet bedrivs av styrkechef. Då samstämmighet i uppfattning icke kan ernås, hänskjuts ärendet ti avgörande av gemensam högre, d v s regiona chef. Panäggning erfordras des under panäggningsperiod före operationens påbörjande des under densammas utförande. Under panäggningens gång krävs besut av vederbörig styrkechef särskit i vad avser befäsförhåandenas ordnande samt de tidpunkter vid vika skifte i dessa äger rum (t ex ststyrkechefs övertagande av fygstridsedning över måområdet från amfstyrkechefen). Samordningen mean i operationen detagande styrkor och förband kräver ofta detajregering. En centra och gemensam edning eftersträvas av t ex underrättesetjänst, fygverksamhet, edunderstöd, fartygsröreser och underhåstjänst. Panäggningen bedrivs samtidigt i de skida styrkorna och får härigenom karaktären av en ständigt pågående cykisk verksamhet. 619

8 FACTORS IN FORMULATON OF CONCEPT OF OPERATIONS ASHORE FIG. 4-2 SELECTION OF LANDING AREAS LANDING FORCE CONSIDERATIONS THE katuu ANO EXTENT OJ TME Ds.ICNA1f0 ANDING A(... INOUOING Ttf OiAI ACTtii$TKS Of THE &fa(.hfs AN() THE HiAN THEIUIN THE FO«as AV""""-' Bid 2 Bid 3 Införskaffandet av underrätteser försvåras genom att avståndet ti måområdet ofta är stort och kontakt med motståndaren saknas, många av underrätteseorganen icke ingår i amfstyrkan, ång tid kan förfyta mean panäggningens påbörjande och 1stföretagets genomförande samt sutigen nödvändigheten av sekretess och viseedande verksamhet gentemot fienden. Fexibiitet i panäggningen är nödvändig, devis tigodoses detta krav genom färdigstäande av aternativa paner. Grundäggande besut fattas på högsta nivå efter föjande fördenmg. 620 De två styrkecheferna besutar gemensamt om en amän hand- ingsinje för att ösa amfstyrkans uppgift, fastagd i de grundäggande di rektiven för operationen. Gemensamt besutar de också om Iststyrkans uppgift för att nå amfstyrkans uppstäda må. Lststyrkans chef framägger därefter sin stridspan och faststäer b a vika terrängavsnitt som måste tas, anfasvägar samt Istgruppernas formering.... Ett ungefärigt stområde, som innehåer tiräckigt av mark-, SJO- och uftutrymmen för upprättande och understöd av ett brohuvud, faststäs av amfstyrkechefen. Brohuvudets sträckning samt Iststränders (ofta en per batajonsenhet) och heikopterandsättnings (hkp)zoners beägenhet bestäms av ststyrkechefen. 621

9 PRINCIPAL FACTORS IN THE SELECTION OF THE TENTATIVE FIG. 4-3 DATE FOR LANDING... HOUR FOR LANDING... '. AVAILABILITY OF FORCES i'eadiness OF FORCES "~',.J,,.t -- -~ ;-;;r,,, KNOWN ENEMY ROUTINE DUWION Of DAYL14HT Pi'ESENT AND PROJECTED NEED for TACTICAL SOO'RISE ENEMY SITUATION CONCEPT OF OPERATIDNS e SEA.SONAL CONDITIONS IN THE ASHORE Of THE AND~ Rm AREA UNDER CONSIDERATIDN FAVORABI.E CONDITIOOS OF WIN~ e LOCAL CONDITIIS!f WEATI!ffi. TIDE, ~ PHASE Of MODN Ti. CUR~ENT, PHASE 11 MOON (Dif'.AON OF DAKKHfSS AO MYLI~NTJ DESI~NATION OF imiji~ ATES BY A HI~IIER AUTHORITY CDORDINATION WITH PRELIMI 1 NARY OPERATIONS REQUIREMENTS FOR CONDUG~ CEnAIN OPERATIONS DURIN~ HOURS OF DARKNESS o MOST EFFECTIVE EMPLOYI.!ENT OF AIR AND NAVAL ~UNfiRE SUPPORT TARGEi PRIORITIES CI.ASS A wss s FIG. 7-1 THREATfN A~S/JIIf FORCES IN T!4E S~IP- TO-'Sf.IORE MOVENCNT A);t' ASSAULT OF T~E BE~CHES Bid 4 ORIGINAL 7 < Bid 5 ORIGINAL Utnyttjas transportfygpan och faskärmstrupp detar jämvä fygförbandets och faskärmsförbandets chefer i besutet.. Sutigen faststäs ung D-dag och H-tid av amfstyrkechef etter samråd med 1ststyrkans chef. Edunderstöd med sjöartieri, raketer och robotar och senare från fätartieri panäggs i detaj med upgifter före, under och efter D dagen för des sjöstridskrafternas, des 1ststyrkans behov. Den chef, 622 som ska understödjas, bestämmer tid för eduppgifterna och utväjer må medan måens prioritet faststäs av styrkecheferna. Medan amfstyrkechef är ansvarig för samordning a v samtiga understödjande vapen, speciet sjöartieriets förberedeser och härför upprättar "SACC (Supporting Arms Coordination Center)" är 1ststyrkans chef ansvarig för samordning av eduppgifter med anfaspanen, bestäer ed samt upprättar "FSCC (Fire Support Coordination Center)". Sjöartieriets ed förväntas bi av utsagsgivande 623

10 betydese både före D-dagen (förstöring eer reducering av fiendens försvar), under D-dagen (skydd av 1st) och vid det direkta understödet av markförbanden efter D-dagen. Amfstyrkechef besutar naturigen om fördening av och pats för understödjande fartyg samt ammunitionsinsats och ersättningstjänst. Ed avges mot förberedda må eer som kommenderad ed. Vid direkt understöd (ofta ett fartyg per batajon) regeras eden av etrupp ur det markförband som understöds. Vid förstärkningsuppgifter (ofta ett fartyg per regemente) utnyttjas som rege den trupp ur fottan, som tideats understött markförband. Fätartieriförbanden panäggs för andsättning i ett tidigt skede. Efterhand som dessa resurser byggs upp iand kan sjöartieriets insatser minskas. Etrupp utnyttjar eorgan i uften, ombord eer på marken, viket at panäggs i detaj. Fygunderstöd innefattar aa sag av fygoperationer för understöd av amfoperationen. Centra edning av varje fygpan inom Istområdet utförs först av centra (TADC) hos chefen för förstyrb n, sedan av centra (TACC) hos chefen för amfstyrkan och sutigen, då resurser härför andsatts, av centra (TACC) hos chefen för Iststyrkan. Ledningsansvaret överförs efterhand och om så erfordras funktionsvis, t ex transport-, attack-, jakt- respektive v-edning. Fygförbanden tideas före D-dagen uppgifter såsom: erövring av uftöverägsenhet (-herraväde) och försvaret härav, Istområdets a v reging, fiendens nedkämpning, fygobservation a v sjöartieriets ed, ubåtsjakt, spaning och räddningstjänst samt störnings- och propaganda verksamhet. D-dagen tikommer: bekämpning av fi i ansutning ti Istområden och hkpzoner, ufttransporter, fi nedkämpning med fygpan i väntäge i uften eer på hangarfartyg (marken), dimbidning, ededning, stridsbeysning, fiygburen edning av operationer samt fortsättning av före D-dagen pågående verksamhet. Erforderig de av dessa uppgifter öses jämvä efter D-dagen. Särskid fygbasmaterie andsättes snarast och utnyttjas för andningsbanor m m inom brohuvudet. På motsvarande sätt detajpanäggs uft värns- och pansarvärnsförban dens utnyttjande och edning. Särskida åtgärder vidtas för att snabbt kunna insätta at tigängigt understöd vid försvar mot pansaranfa. Atomstridsmede a v oika storek och insatta med skida vapensystem kan komma att erfordras. Utnyttjandet tas in i den samordnade panäggningen på ett grundäggande stadium, som rege ges amfstyrkechef at ansvar och aa resurser för denna eds avgivande men 1ststyrkan panägger må samt behov av vapen och tidpunkt iksom säkerhet, underhå och förfyttning av vapen som grupperas i and. Före D-dagen utnyttjade atomstridsmede reducerar överraskningsmöjigheterna men utnyttjas om: fi erbjuder ett kraftsamat, stort och ämpigt må, s~irskit vä skyddade må finnes, som kr ä v er åghöjds- eer markdetonationer varvid dock radioaktiviteten kommer att minska Iststyrkans röresefrihet samt tid och terräng förhindrar fi möjigheter att tiföra förstärkningar eer i övrigt reagera effektivt. D-dagen kan kärnvapnen utnyttjas med förde då förstöring måste nås över ett vidsträckt område, av många må samtidigt eer på minsta möjiga 'cid. Särskid panäggning sker i vad avser undvikande av radiakbeäggning på ststränder, patser och anmarschvägar. Då enighet i besut om atomstridsmedes utnyttjande ej kan uppnås mean de bägge styrkecheferna hänskjuts frågan ti högre gemensam chef för dennes avgörande. Sambandspanäggning måste utföras för varje fas av operationen, Varvid särskida probem uppstår genom detagande av förband och materie från skida försvarsgrenar, de stora avstånden från sutigt anfasmå samt spridningen före och under transporterna mean de skida styrkorna och förbanden

11 COMMUNICATION REQUIREMENTS OF AMPHIBIOUS OPERATIONs FIG. 9-1 LOGISTIC funoions!n AN AMPHIBIOUS OPERATION FIG.0-1 t.ogist'/c5, rncli.jpi~ EMBA~k~TiON SUPPORT Of TIE A,.,.~I-/18/0US T"ASk' FORct: BY O'I"J..ii!R RRCES EVACUATrO!:). CONSTRUCTI0'-1, RIOPAIR AND MAINHNANCE SUPPL Y 9 4 ORIGII~AL 10 4 ORIGINAL Bid 6 Bid 7 Underhåstjänsten panäggs så att den: föjer de taktiska befäsin jerna, ansätts bakifrån och fram mot den pats och tid, den erfordras, är föjsam, smidig och rörig, samordnas med stridspanen i övrigt samt befriar stridsenheterna från uhprobemen största möjiga ursträckning. 626 I underhåspanäggningen redovisas särskit: Utrustning med och ersättning av förnödenheter, sjukvårdstjänstens genomförande, edning av urastning och uhtjänstens uppbyggnad på Iststränder och 11områden av särskida uhedningsgrupper samt uppbyggnad av uhbasområden för den fortsatta verksamheten. 627

12 TYPICA T A C-LOG GROUP ASSIGNMENTS FIG POSS!BLE Ai1'HIBIOU TASK!'ORC! '~UW11.. A!PHIBIOUS : ~~~~;,, ~ :~~i;~o~ T.u!K 1 FORC& cg~~: ~~~:~~~~t s t~~ f'~~~tr~~ Ai r Contro Sc:_Uidron, rm~~ r 3 ~ ~-ID:!"". [~'-'"!'IRE SUPPORT GROUP TRANSPURT G;::JUIJ? Tt: GROUP ''U?'6 " TG 76.4 t Cruia~rs kophibio;:;3-squ;d; 16 Dostroyers 2 earriors 2 Landing ehp Squa 4 Cruifers t Baaeb. Group Det O Destroyt'r! ~ar, 14 Do3troy GENERAL DIRECT 'tra.nspcr'! SUPPORT SUPPORT UNIT P.ED UNIT UNIT ro ro TU L A.mph1 b Bquad 4 Cruisers 12 Destrorn 2 Destr~Yori DI RECT SUPPORT DIRECT SUPPOnT ~LEMEIIT RI!D ELE.I{ENT BLUE TE 76.2,2.1 TE 76.2,2,2 6 -D; s t"r;v;r; De3 trorers (Leos APA) It LandS:ivRon 2 BcachGruDot Oio" 8 Des t~oye:ro 'IR,n:sPo ffiit BL \JF. 1'U 76.7 Å'!phib (?us C. Ln...".G.~h.i 2 B:!!c'~G!"... OiJ.iir U~t.2.v.. n:r Sq-..t~( AP k.; ;>Ron u.d:.t -$.! Bid ORIGINAL Bid 8 Urastningstransporterna mot stränderna panäggs detaj med en serie oika dokument, särskit hur amfstyrkans fartyg och båtar fördeas och aststyrkans behov av transportmede i tid, utrymmen och om råde. Tiigången på Istbåtar och hur dessa enigt tidtabe ska ut q rrjas, fördeas ti anfasvågor resp urastning av ankommande ]sr- 628 fartyg p anäggs av amfstyrkan. Motsvarande uppgift för amffordon och heikoptrar öses av ststyrkan. På samma sätt panäggs embarkering detajerat med anpassning främst ti förbandens indening för urastningstransporter och stridspanen för markoperationerna. Lämpiga trupp - eement - enheter - förband ur Iststyrkan s~mman förs ti motsvarande eement o s v ur amfstyrkans transportforband. Av särskid vikt är att faststäa vika fartyg som ska astas med prioritet på astutrymmets utnyttjande och vika som avses fö r urastning under stanfaet. Orienteringar, genomgångar och om så kan ske övningar med detagande staber och förband panäggs i den ut;;träcknino- tidsfaktorn ~~er ri ske~. för fi mo~verka1:. med t.. ex. ato m str id sm~d e medge.r. kerhetst]ansten panaggs for att forhmdra a obehörig trafik sedan orienteringar och övningar med förbanden påbörjats. 629

13 TYPICAL POSITIONS AND AREAS ASSIGNED TYPICAL POiiTION5 AND AREAS ASSIGNED UNITS OH ANDING BEACHES WHEN 1 UNIT5 OFF LANDING BEACHE5 WHEN 5::A ECHELON PAN 15 NOT USED 5EA ECHELON PLAN 15 NOT U5ED (Con!.) {fiG:-14-'~ \ FIG r o o o t;: j.-lm!i\s ~H:CH:C IIY T~... NSI'Ofn AR'(A 5C!IIi:N ~ A.NOP Y Pf>OTECTIVE "'IN(FIC.OSI DtL::.~.. ~If: j:.j; ~~f~.::.,; ~";~ Bid 10 ~ SCREEN. EXTEN D'., TO COASTUNE. 0R PRQTECTIVE ~I N L FIELDS IF USE:O \ Anmarschen utförs i grupper (transport-, stfartygs-, edunderstöds- och hangarfartygsgrupper) m h t förbandens uppgifter, storek samt fart och panagda tidpunkter för ankomst ti urastningsområden. Lämpigt va av marschvägar, noggrann panäggning av navigatarisk vägedning, största möjiga spridning i tid och rum för att försvåra insats av atomstridsmede samt skydd mot skida typer av anfa under vägen beaktas särskit. En fast och noggrann indening av urastningsområdet tjänar samma syften. De navigatoriska förberedeserna bör nämnas: radarbojar med jus för att markera svepta rännor, begränsning av mmfät, radarrefektorer i and för att utmärka exakta stpatser, fartyg för inedning ti panagda (ankrings-)patser i urastningsområdet och kontrofartyg för vägedning genom särskit fariga vatten Förstyrkan anänder oftast i mörker. Kravet på överraskning måste vägas mot kraven på anfasmåets "förberedese" för stfii re- 630 ~: taget och bestämmer omfånget av förstyrkans operationer. Uttryckigen fastsås att om Istområdet ordnats för försvar med starka mineringar utanför, huvudstridskrafterna i området disponerar fasta befästningar och det dessutom finns röriga reserver... då erfordras en avsevärd insats av förstyrkan. De uppgifter som då kan tideas denna är: minsvepning, minutäggning, sjömätning och nätäggning, nedkämpning av strandförsvaret, kargöring a v stränder och rännor mot dessa, b a förstöring a v minor och hinder, uppmätning av grund o dy fr o m 6-meterskurvan och ti högvatteninjen, strandrekognosering, isoering av anfasområdet och erövring av uftöverägsenhet samt andsättning av mindre förband. Istföretaget ("the assaut") omfattar: edunderstöd från sjöartieri och fyg, urastningstransporter med heikoptrar, stbåtar, amffordon och stfartyg, Ist av anfasförbanden, framryckning inom brohuvud fö r att kn yta samman ("ink up") de på oika sätt och patser andade förbanden och ta panagt brohuvud understöd med sjöartieri, fyg och underhå under hea operat!onen samt urastning och andsättning av återstående dear av Iststyrkan för sutförande av amfstyrkan tidead uppgift. Den förstärkta batajonen utgör vanigen det grundäggande eementet i den organisation, som bör gäa under urastningstransporter men som bestäms av stridsindeningen för markoperationerna. Lst/enheterna fördeas ti stvågor/heikoptervågor. Vid urastningstransport framförs vågen som en enhet under befä av chef ur fottan med erforderiga sambandsmede m m för kontro. Området utanför och på stranden indeas och erhåer särskida Uppgifter och beteckningar, som underättar kontroverksamheten, sås0m t ex : fytande underhåspats, 1stpunk t, 631

14 Bid 11 iastningspats för sårade, växeinje (skifte från 1stbåt ti amffordon där så måste ske), sjösättningspats för amffordon, sjösättningspats för pontoner, heikopterpats och faskärmspats. Kontroverksamheten decentraiseras snarast för de sjöburna transporterna medan heikopterandsättningarna eds centrat. Speciea kontrogrupper från 1ststyrkan tjänstgör på oika nivåer vid amfstyrkan, främst såsom sambandsgrupper men också med skydighet och möjighet att föja upp att 1ststyrkans behov och andra krav tigodoses (bid 8). Den vertikaa omfattningen är inte föremå för särskida föreskrifter. Den är idag sjävkar och inarbetad i aa föreskrifter och ger därigenom hea operationen en naturig baans mean 1st från sjön 632 och från uften samt en spridning över anfasmået, som gynnar överraskningsmomentet och kan orsaka kraftspittring hos försvararen. Den reducerar probemen från förr med hinder och svårframkomig terräng, skapar snabb kontakt mean anfaande och försvarande markstyrkor, hindrar eer försvårar atomstridsmedens utnyttjande, underättar sambands- och underrättesetjänst och ger 11ya vägar att få edunderstöd inom ett uftförsvarat område. Men huvuduppgiften för heikopterförbanden är ännu uftandsättning. Vissa nackdear innebär denna transportväg: trupp som ti 100 % överförs med heikopter bir endast ätt utrustad, saknar "staying power" och kan ätt sås av försvararen särskit om denne disponerar pansarförband, materie måste ti vikt och storek anpassas ti heikopterns aktuea uftkapacitet (dyrbar och tekniskt besvärig utveckingsprocess), heikoptern kräver skickiga, vä utbidade förare och tekniker samt är starkt väder- och underhåsberoende, herraväde eer stor överägsenhet erfordras i uftrummet över anfasområdet. sutigen måste stridsvagnar och tungt artieri av den omfattning som krävs för operativa stförband, underhå av oika sag och främst erforderiga drivmede komma sjövägen och andsättas över hamn eer strand. Den vertikaa omfattningens viktigaste operation bir därför sammanknytningen ("ink up") av de uftandsatta och från sjön andstigna styrkorna. Den tid som erfordras härför kan uppgå ti dagar men panäggarnas strävan är att den ska avsutas under D-dagen. Resurser I ststyrkan utgörs av arme- eer marinkårsförband. På US Marine Corps har agts ansvaret för att pröva, utvecka och ära ut stmetodiken. Härigenom har grunden agts för ständigt pågående samövningar arme-fotta-marinkår, varigenom ett anta av armens brigader och divisioner bibringas erforderig träning och erfarenheter. Det torde vara reaistiskt att räkna med att ung 1/ 3 av de tidigare nä111nda STRIKE COM-förbanden övats för denna verksamhet, gi Vetvis dock utan att organisation och materie i övrigt närmare an Passats för densamma. På motsvarande sätt har naturigtvis sam- 633

15 MARINE DIVISION ~NFANTRY REGIMENT ~ j_ ARTLLERY REGHENj ~-TANK BATTALION IPIOI!EER BATT~- --1 RECON BATALON --1 HEDICAL BATTALION MOTOR Ti<ANSPORT BNJI----'---j SERVICE BATTALION i!eadquarters BN Bid 12 verkande taktiska fygförband ur fygvapnet detagit i övningar av 1st-karaktär. De förband som direkt utveckats, organiserats och ~ n passats för den ovan beskrivna doktrinen är emeertid marink/ns /örbanden och i dem organiskt ingående fygstyrkor. Marinkårens numerär utgör f n man, vara v häften åtgar för att i fredstid ämna persona ti tre marinkårsdivisioner, tre marinkårseskadrar samt vissa förstärkningsförband (kårförband). Vid mobiisering kan ytterigare en division och eskader sättas upp. Divisionen innehåer man varav officerare. Tre!fanteriregementen utgör den kärna kring viken övriga understä s-, underhås- eer förstärkningsförband byggs upp. Regementet är med sina 3 batajoner om vardera 4 kompanier heikoptertranspurtabet. Batajonen underhås direkt av divisionens underhåsenhcter. Artieriregementet har fyra batajoner varav en är utrustad med 155 mm haubitser och övriga med 10,5 cm haubitser samt vardera ett batteri 10,5 cm granatkastare. De senare kan vid behov direkt understäas infanteriförband och heikoptertransporteras. Stridsvagnsförband med 120 mm resp 90 mm pjäser utgör ikso t11 artierienheter med 15 cm kanoner och 21 cm haubitser kårförband. Ti ands kan divisionen utnyttja sin bitpbatajon, varigenom huvuddeen av två-tre förstärkta batajoner kan bitransportcras. Vid st kan utnyttjas en amftpbatajon, också kårförband, med n ocsvarande tpkapacitet. 634 Bid 13 Eskadern (jfr bid 14) som ständigt utgör den andra kom0onenren i kårförbandet har en icke ika fast organisation. Den kan e~11eerrid innehåa t ex 2 fottijer med 90 jaktpan, fottij med 80 attackpan och en heikopterfottij med mer än 100 heikoptrar av ätt, medetung och tu ng typ. Härti kommer 30 foto- och spaningspan, stabs- och striförband samt vissa reparations- och transportresurser. I ststyrkan organiseras såsom: Marine Expeditionary U nit (MEU) där Istbatajonen (jfr bid 11) normat utgör det stridande markförbandet, Marine Expcditionary Brigade (MEE) där regementet spear denna ro, eer Marine Expeditionary Force (MEF) med divisionen som kärna Marine Expeditionary Corps (MEC) då ytterigare förband och Uppgifter tideas MEF. Materie och utrustning ;1r som rege densamma som övriga för- 635

16 MARIN~': IIIRCHAP'I' WING r;;:;g, iimm L'~ ~r Bid 14 Bid 15 svarsgrenar utnyttjar, men ofta är den anpassad främst för de s p e ~ ciea transportmede som 1sttekniken kräver. Här ska därför en ~ dast ämnas några exempe på den materie som framtagits för m a ~ rinkårens speciea behov.. Amfibiebandvagnen (L VT) sväjer i sin personatransportversion (L VTP) ett putonsförband om man, gör ung 7 knop i v at ~ ten och 40 km/tim på and. Den kan fäa stäven, är beväpnad med kuspruta och väger ung 30 ton. Det finns också en stridsednin g s ~ version (L VTC) med sambands~ och stabsutrustning för bataj ~ n s ~ och regementsstabernas behov. Vagnen ger gott skydd mot rad i ak ~ stråning. Heikopterförbanden har hittis utöver ett antaätta heikoptrar för samband och spaning främst utnyttjat Sikorski medetunga UH- 34 och tunga H-37 men utbyte mot CH~46A "Sea Knight" resp CH-53A pågår. CH-46 kan anda både på vatten och and och motsvarar den svenska Hkp 4. CH-53 yfter normat 4,6 ton aternativt 38 stridsutrustade sodater eer t ex 2 jeepar men vid korta uppdrag kan prestanda fördubbas. Marschhastighet 280 km/tim, räckviddsradie 636 ung 225 km. Dessa prestanda tigodoser vä k ra vet på normat hög~ sta avstånd ti brohuvudets perimeter, 85 km, och den yta som vid panäggning för en division beräknas kunna tas och håas, 85 x 85 km 2 =7.500 km2. Fygförbanden utrustas nu med ett begränsat anta A6A "Intruder" men dess mest utnyttjade pan är A4E "Skyhawk", utrustat främst för attackuppgifter. Panets marschhastighet är km/tim och det kan utrustas för ett ferta kombinationer av vapen vid direkt understöd av markförbanden inkusive den styrda roboten "Bu Pup". Det kan iksom det moderna avädersjaktpanet F4B "Phantom" anda på hangarfartygsdäck iksom på det särskit för 1stförbandens behov konstruerade "SATS"-fygfätet. Start- och andningsbanans ängd på detta överstiger icke m viket kräver specie tisatsutrustning för start och andning av rea~pan (jfr bid 19 nedre de). Ett sådant fygfät kan byggas och göras operations~ dugigt på 3-5 dagar i någorunda gynnsam terräng. Det kan också ta emot marinkårens transportfygpan KC-130 "Hercues", marschhastighet 595 km/tim, astförmåga 9 ton aternativt 92 passagerare, 637

17 214 USA:- AIRCRAFT-DOYN Bid 17 and now re&aud for f~~t~t 011eratiens. MACE-AIRCRAFT: USA 1S' Rid 16 som även kan användas för ufttankning vid "färjning' av jakt- och attackförband mean kontinenter. sutigen bör nämnas att i eskadern ingår organiskt en batajon "HA WK" uftvärnsrobot. Nyheter som framtiden förväntas bjuda är främst ersättning för Rid

18 George J. Cotitu USA : AIRCRAFT-OCKHEED The extended-ranre C-UOE Hercues, with 1,380 US gaon underwin& tanks Bid 20 pe på Istmaterieens kostnader må nämnas att priset på en L VT är ung kr. Bid 19 LVT med en bärpanamfibievagn (LVH [jfr bid 21]), en tung heikopter (S 65) som yfter 12,5 ton och har en marschhastighet om 300 km/ tim, en 155 mm haubits i bandvagnsavettage, en 105 mm ätt haubits för heikoptertransport, ett ätt attackfygpan b a användbart för spaningsuppgifter samt en utökning av personastyrkan ti man. Personaökningen hänför sig ti behov av mer persona des i de nya fygpanen des för dessa fygpans edning och omhändertagande på marken. I samtiga fa bir den amerik a n sk~ försvarsbudgetens utvecking de närmaste åren avgörande. Som cxern- 640 Am/styrkan eds från ett särskit edningsfartyg (AGC), ett faggskepp med framför att rikig sambandsutrustning och utrymmen för styrkans centraa ednmg samt föräggning för stabens 250 personer, varav ung 50 är officerare. Fart 16 knop. 5 sådana fartyg finns. Urastningstransporterna mot stranden sker med Istfartyg för stridsvagnar (LST), för skida typer av fordon (LCU och LCM) och för persona (LCP). Här gr.s några data beträffande de modernaste typerna. LST 1171 kan förägga ung 650 man, astar ton men kan normat urasta vid stranden med endast 500 ton. Den igger då,2 m djupt vid fören och 4 m djupt i aktern (ung 140m ängre ut). D~n är utrustad med b a 4 LC och 2 O-tons bommar. Den har ohka astaternativ t ex 50-taet motorfordon aternativt

19 .t~ HOW TO AKE A BEACHHEAD WITHOUT GETTING YOUR FEET WET. We' re L:;!kiogabou1 a pwtotype anding cqfj deveoped for the U,S. Marine Corps by Lycoming. 01Hda!y, it"s an LVH. UnoHiciaiy, we thir'k i's the hottest assa~j it boat to come a Iong in 20 years. This nt w LVH u ses a poweffu y<:oming TF-14 rna~ ~ turbine engine Md automatrea Hy controhed hydrofot!s to "f! y" over the water at speeds up to 35!.:nots. ((ven iof!ve.ioot ~as.) On and, H ctmbs t>eadtes, nur<i s obstace:s, and rumb!es d<ywn paved roads a betterthan 40 mph. The ycomjng LVH s un!que!ost!!! another way. t has a nauttc:a! range of 210m! es and cancarrymenor equipn'ent from troop shps (:nchored teyond the rea<: h of shore bat<er*es. Someday, hydrcoi! vesses a every s.!zem< everyctassw be the b.kkbone of Nav~! ope.ratio's. The Lycomng L VH ts My tm begnning, Bid 22 Bid 21 stridsvagnar eer en pontonbrygga för ossning av fartyg vid strand. Fart ung 17 knop. Inkusive en ädre, mindre och ångsammare serie har under 50-taet nybyggts 22 st. LCU 1610 kan asta ung 200 ton varav t ex 3-4 stridsvagnar och 200 stridsutrustade sodater. Den är 40 m ång och har en fart av 11 knop som vid fu ast minskas med 20 % (vissa typer av I C 50 % ). Under taen har byggts ung 50 st, ett itet anta med hänsyn ti att det är den viktigaste bäraren för urastningstransporterna. För detta ändamå nyttjas också LCVP som bär t ex 36 sodater aternativt en 105 mm haubits med betjäning o s v. Den astar omkring 9 ton, är 9 m ång och har mediumfarten 9 knop, som också den nedgår i takt med astens ökning. Denna typ finns i stort anta och medförs astad på aa fartyg i amfstyrkan. 642 För transporter över hav kan av ovan nämnda fartyg och båtar endast LST utnyttjas. Lstfartyg för heikoptrar (LPH), dockor för LCU m f (LPD), transportfartyg för främst persona (AP A) eer fordon och styckegods (AKA) erfordras i stäet, där icke än mer avancerade transportmetoder erfordras, t ex i ubåt (APSS) eer härför ombyggda jagare (APD). APSS avses för attack- eer röjdykare samt andra spaningsenheter. De kan bära med sig t ex 30 tons ast och 75 man med en fart av 13 knop (8 knop i u-äge). APD bär 4 LCP och högst 150 man med en fart av 24 knop. Ett 60-ta 1200-tonsjagare har byggts om för detta ändamå, viket torde vara ett uttryck för den vikt som agts vid detta transportsätt. Av LPH finns 9 enheter, varav 5 nybyggts, med uppgift att des kunna transportera en förstärkt batajon, ung man, och des andsätta denna med tunga heikoptrar. En annan version har kapaciteten man, 45 heikoptrar och 300 fordon. Fartygens storek och kapacitet varierar såedes men farten överstiger 21 knop. astrum och astningsanordningar karar ung 150 ton/tim. Fartygen 643

20 ...!~ ~\ ~,~~! 4 1 'IS ~-..,..,~... u~... ~. ~~ ""':M u 1o>t it t s "~-~'"\...,<<.~ >t ~.. t... 3 ~.. ~--o.~ -(1~~-14~ Bid 24 Bid 23 har en storek av ton, 200 m ängd och 9 m djupgående. I ett modernt större Ist-företag är LPH ika sjävkart och nödvändigt som värdefut och svårskyddat. Av LP D har ny byggts 18 enheter under 50-taet och denna typ utgör numera amfstyrkans viktigaste moderna transportresurs. Med fart 20 knop, ång, djupgående och tons depbcement kan den bära ung man, 6 heikoptrar, ton ast men icke urasta vid strand. Dess viktigaste egenskap är i stäet att fun- 644 gera som torrdocka för 1-3 LCU och ett anta LC av andra typer. Genom att sänka aktern översvämmas astrummet och de tidigare torrsatta och astade Istbåtarna kan ämna moderfartyget. Denna sjösättning sker ej gärna under gång och vattenpumpningen tar min, men LCU avgång kräver endast 3 min och dess mottagande 4 tim. Vid behov fungerar fartyget som en genomgångsstation f?r trupp från andra fartyg och kan då transferera ung man/ tun.. AP A och AKA torde efterhand få ämna pats för nybyggen av Sistnämnda typ, men de utgör fo rtfarande med omkring 25 st av Varje sag en viktig kapacitet. En modern APA är på mindre än ton, fart knop och astar t ex Iststyrkans chef med st.ab, ett par heikoptrar, man, 500 ton ast, samt gör andsättntng av dessa med egna drygt 20 LC. AKA är av samma storeks- 645

21 ordning men astar fer fordon (300 st), styckegods och drivmede samt mindre persona. Bommarna tar 60, 30 eer O ton. Amfibiestyrkan kompetteras naturigtvis med särskida fart) g för drivmedestjänst (tankfartyg), sjukvårdstjänst (asarettsfartyg) samt t ex bärgnings- och reparationstjänst. Om tiräckiga resurser icke finns band fottans fartyg eer vid behov aktiverade resen fartyg måste den statigt organiserade Miitary Sea Transport Service träda ti. Organisationen kan förfoga över omkring 160 fartyg varav 15 trupptransportfartyg. Senaste ti fäe då dess resurser anfordrades var under Korea-kriget där MSTS b a redovisar föjande siffror: För underhå av omkring man evererades varje dag ung 7 fartygsaster medförande varje dag omkring ton förnödenheter tisammans under tre år mij ton torrgods och mij ton oja För varje sodat krävdes utrustning om ung 5 ton och i underhå dagigen... ung 30 kg/man/dag. Siffrorna anförs inte minst för att beysa de behov som uppstar och de resurser som erfordras v id operationer över stora hav, även om de insatta förbanden ti sin numerär begränsas. Här bör också sägas några ord om de "Construction Battaions", som upprättas av fottan. Dessa utgör arbetsförband utrustade b a med ätta vapen för eget närförsvar. De är i första hand organiserade och utbidade för anäggningsarbeten inom ett brohuvud, återstäande av ossnings- och astningsanordningar i hamnar o s v. Som första och sjävkara arbetsuppgift åigger det "Sea Bees'' att färdtgstäa SA TS och de vid Iststränderna erforderiga pontonbryggorna. Varje ponton har dimensionerna 1,5 x 1,5 x 2,10 m och medförs på amfstyrkan astade ombord ett eer fera LST e dy (jfr bid 22). Men nu tibaka ti amfstyrkan. Hittis har endast behandats dennas resurser för transportröresen. Företaget ska också edas, skyddas, understödjas och underhåas. Härti erfordras ytterigare minst ett 50-ta större stridsfartyg omfattande hangarfartyg, kryssare och jagare förutom eskortfartyg, ubåtar, minsvepare och edar- 646 fartyg. Som jämförese må nämnas att under 1965 innehåer exempevis: 6. fottan i Medehavet omkring 50 ftg och 200 fp 2.,, Atanten omkring 40 ftg och 420 fp! 7.,, Kinesiska sjön omkring 120 ftg och 650 fp.,, Stia Havet omkring 90 ftg och 420 fp En väsentig de a v anfasföretaget har tidigare sagts vara edunderstödet från sjön och uften. Den styrka som avses härför kan för ett divisionsföretag översagsvis sättas ti 2 hangarfartyg, 4 kryssare och 10 jagare. De sistnämnda avses då b a för edunderstöd med sjöartieri. En granskning visar att den enda nybyggda kryssaren efter kriget har två 12 cm kanoner för sjävförsvar samt att nybyggda jagare har två och fregatter en 12 cm kanoner. Otviveaktigt kan fortfarande för ett anta år framöver sjöartieri med i varje fa 21, 15 och 12 cm kaiber i erforderig utsträckning mobiiseras men här skymtar en svaghet i anfaspanäggningen som endast kan fyas av robotar med atomstridsmedel Denna ösning är emeertid icke tiräckigt fexibe för dagens behov. Framtiden torde medföra vissa nyheter också inom amfstyrkans materieområde. Såunda pågår utredning av vapensystemet "Sergeant" för övertagande av möjiga sjöartieriuppgifter. Med krutraketmotor och tröghetsnavigering har denna robot idag en vikt av 5 ton och kan bära en stridsspets med atomstridsmedel Den har km skottvidd, fyghastighet > M och kan sammansättas och kargöras på några minuter. Ingenting tyder på att en ombyggnad av ädre sagskepp ti kombinerade artieribärare (för edunderstöd mot må i and) och edningsfartyg, som utretts och föresagits, skue vara nära förestående. Sedan fera år tibaka pågår modeprov som siktar mot att utnyttja såvä bärpansbåtar som sv ävare i urastningstransporterna mot s ~rand en. Resutaten h ära v och en ev serieproduktion torde dock.tgga ångt bort i tiden och det är idag svårt att förestäa sig annat an att heikoptern behåer sitt försprång och möjigen i större utsträckning övertar persona- och materietransporter från LC av oika sag. Den hittis accepterade gränsen, heikoptertransport av strids- 647

22 t~~~ (._.()' ~r"!$~~ H~ ~,..n!am eh'fih ~~. ~ 4n i* hi!!>!fu</1 w~ M "'"''"" ~.!b'+a it-,...,.. -.f..t~ *..,.,,; t"~ ~ a:j ~...,.. M 1<.irwm (~ ~ $... pm$.. "'.s.u!##f J"!" t.p,n, M.:b~ ~ ~. 1,$q ~ki., #-~,~~ fti$<1.. ~~... "' w.. 31.$,00:0~.~~~~*" '" ~~.. twt;ri-btt "''f#m, A.... ~.am t.+~k<n ff..,... ff:w'i'.-.;~ tfi:h t-f in: M;;o,., Sp..O:, )t) :k~,~. to.~t:fm ~i!.;«',.,...~. ~~M:~~ < ~*" - t,~ -tf#'*f" 'In ~~i: f~ ~~ ~ J»"'~ },!)00 \O'>f81'i'~- ~. a ~;<~ ~'#!)~'!)M ~~ "- # ~ r~u<"~ iy ~-~- Jf'+ t:ut:d ~""O o ~tn, IM~~ ;U~~ <JW.t.., ~~,. ~ co1j, ~-..,14,.,...tfw4 ~i"t no:t Bid 26 j.,_.,;;..;.> # r;:~~'ff- ~...,...~.,..;;wr *"".,.. ke!:"--41p Bid 25 men "ro off", "ift-off" samt a v egna L C. Härigenom skapas baans i förhåande ti framtidens fygtransporter med "Starifter". Uttaade förhoppningar att med utnyttjande av Istfarkoster av oika storekar genomföra ett anfasföretag i huvudsak under vattenytan med avsikten att därigenom skapa det bästa skydd mot atomstridsmede torde t v kunna hänföras ti spekuationer av mera teoretisk än praktisk natur (jfr bid 26). styrkor om högst batajons- och regementsförband torde dock bi svår att överskrida. Ett förbättrat transportfartyg, "Seaifter", för så vä fottans som MSTS behov anses nödvändigt och möjiga data har angivits ti: fart 30 knop, ast man i uftkonditionerade föräggningar jämte ton fordon och ton annan materie och förnödenheter. Den ska kunna astas på 30 tim och ossas på 24 med syste- 648 Praktiska tiämpningar Längre beskrivningar a v utförda amerikanska 1st-operationer medger icke utrymmet. Här ska endast ges några kona exempe på hus teknik och taktik vävs in i operationspanen, som dock främst grundas på tidead uppgift samt tigängig tid och resurser. Ett exempe avser ett rädföretag, det andra visar astningen av ett förstärkt batajonsförband och sutigen skisseras med utgångs- 649

23 PHASE T<,e oppr ooch ro the LC OVERLAY NO. 2 Tooccompany uc ion PLANNI NG AN AMPHI BI OUS RAID Scoe inch ISOyord (approx.) Bid 27 Bid 28 punkt från tidtabeen för STEEL PIKE I hur ett divisions/eskaderföretag kan genomföras. Rädföretaget avser förstöring av radarstation på en mindre ö, försvarad av batajonsförband. Då endast ubåt oupptäckt av radar kan föra 1ststyrkan i närheten av mået väjes detta transportmede. Härigenom begränsas dock den anfaande styrkans storek ti vad som kan medföras ombord. Detta framtvingar krav på överraskning, mörker och tyst andstigning från gummibåtar så nära anfasmået som möjigt. Tidspanen medger 10 min för sjäva anfaet medan övrig de av 4-timmarsföretaget går åt ti padding samt fram- och återmarsch ti fots. I det reducerade kompaniet fördeas grupperna ti spaning, säkring och anfa. Särskid samingspats för ev efterbiven persona anges. Ubåt kvarigger 48 tim för bärgning av dessa om så bir möjigt. Chef för företaget är ädste ubåtschef. Om fartygens säkerhet 650 äventyras fattar denne besut om urdragning av fartygen. Chefen för Iststyrkan har rätt att bestämma om företagets avbrytande då t ex försvaret är för starkt, överraskningen går förorad o s v. En serie övningar har genomförts under de gångna åren där!ststyrkan utgjort ett förstärkt batajonsförband (BL T). Detta räknar omkring man fördeade på som rege föjande enheter: Chef (t ex regementschef eer dennes stäföreträdare) med stab. Infanteribatajon med stabskompani och tre skyttekompanier Granatkastarbatteri (10,5 mm). Stridsvagnsputon (90 mm kanon). Pansarvärnsputon (10,5 cm rekyfri pjäs). Amffordonsputon (transporterar drygt ett kompani). Underhåskompani. 651