DIABETESFÖRENINGEN KRONOBERG

Transkript

1 DIABETESFÖRENINGEN KRONOBERG Foto: Fanny Bruér Nr 2 / 2009

2 Innehåll Sidan Ordföranden har ordet....3 Årsmöte Fotvård... 6 Skor och inlägg... 7 Tematräff Graviditet och diabetes... 8 Fråga sjukgymnasten... 9 Studiecirkeln Livet är ditt Arbetsterapi Diabetes Barnsektionen föräldraträff Efterlysning Enkät Höstens Aktiviteter På gång i föreningen/styrelsen Jubileum NDR nationella diabetesregistret Bra att veta om föreningen

3 Ordföranden har ordet Våren är här! Det vackra vädret kom plötsligt och drev på allt i naturen. Helt plötsligt fick vi fullt upp att göra både ute och inne. Vi blev också påminda om hur kraftigt både sol och trädgårdsarbete påverkade våra blodsockervärden. Konstigt att det alltid ska bli överraskning. Styrelsen ser framåt mot ett par spännande månader med alla era enkätsvar (200 st). Tack snälla ni, för att ni tog er tid att svara på alla våra frågor! Vi håller just på att sammanställa svaren från enkäten och planera för nya aktiviteter. Redan nu kan vi konstatera att långt ifrån alla har kommit i kontakt med (NDR) Nationella Diabetes Registret. Glädjande nog ser vi att alla är nöjda eller mycket nöjda med bemötandet i vården. Vi återkommer med mer ingående rapport i nästa Medlemsblad. Vi arbetar också intensivt med ansvarsfrågan för barn med diabetes i skolan. Frågan lyfts bl.a. till politiker och på alla familjeträffar. När det gäller fotvården har vi i dagarna lämnat en interpellation till Landstingsfullmäktige i Växjö kommun. Vi väntar alla med spänning på svaret. Vi önskar er en skön och härlig sommar. Britt-Marie Sunesson 3

4 Diabetesföreningen Kronobergs årsmöte Den 22 mars hölls årsmötet 2009 i IOGT-NTO:s hus i Växjö. Styrelsen består efter konstitueringen av: Ordförande och länsansvarig Britt-Marie Sunesson V. ordförande och sekreterare Rosmarie Karlsson Kassör Lena Liesenhoff Informationsansvarig Ing-Marie Virdebrant Medlemsansvarig Ingalill Welinder Medlemsbladsansvarig Maria Bruér Studieansv. och friskvårdsansv. Göran Strömberg Styrelseledamot Bertil Jonsson Anna-Lena Johansson Åke Hermansson Veronica Danielsson och barnkontaktansv. Annika Rydén De nya ledamöterna i styrelsen hälsades välkomna. Arbetsutskottet består av ordf.,kassör, v.ordf/sekr. samt info.ansvarig. Övriga ledamöter är också välkomna. En del av arbetet utförs i arbetsgrupper. Barnsektionen, som är länsomfattande består av: Annika Rydén, som också är styrelseledamot samt Annika Sjögren och Mia Hermansson, som är nyvald. 4

5 Revisorer är: Mikael Nilsson och Kent-Jonas Jonsson. Jan-Åke Ledel är suppl. Valberedningen: består av Johnny Welinder (sammankallande), Kerstin Landgren, Agneta Eriksson Thomas Lagnander och Carina Rask-Åkerblom. Avtackning: Revisor Villy Johannesson, som de senaste 40 åren varit verksam på alla poster i föreningen, blev avtackad. Fredrik Ekstrand som avsagt sig omval i styrelsen avtackades också. Siw Gulliksson hade även hon avsagt sig omval men var inte närvarande. Årsmötet avslutades med information av fotvårdarna Marianne Kjällbring och Eva Johansson från MK fotvård. Mikael Bjessbo från Team Ortopedteknik visade skor och inlägg. Ing-Marie 5

6 Fotvård Viktiga råd när man har diabetes: Du bör kontrollera dina fötter varje dag. Kan du inte böja dig eller vända fötterna så du ser under dem, går det bra att använda en spegel. Töm skorna innan du tar på dig dem (du känner kanske inte om det är något i skon). Tvätta fötterna varje dag. Fotbad 1 gång per vecka, grader i ca 5 minuter. Torka noga mellan tårna så att det ej blir svampinfektioner. Svamp trivs när det är mörkt, fuktigt och ca 37 grader. Fotgymnastik ökar blodcirkulationen i fot och ben. Skor bör vara av naturmaterial, ej plast eller syntet. Viktigt när du köper skor; köp dem på eftermiddagen. Foten kan bli 1-1½ cm bredare och längre under dagen. Strumpor ska helst inte ha sömmar. Finns sömmar, vänd dem utåt så att de ej skaver. Klipp naglarna så rakt som möjligt. Slipa kanterna så de inte går mot en annan tå och orsakar sår! Använd sandpappersfilar (ej metall) när du filar förhårdnader och liktornar. Smörj in fötterna ofta men undvik att smörja mellan tårna. Vid problem: sök hjälp!!! Fotvård är ingen lyx, det känns bara så! Marianne Kjällbring, Eva Johansson MK Fotvård 6

7 Skor och inlägg Team Ortopedteknik fick en förfrågan av Ing-Marie Virdebrant om att prata om skor och inlägg på föreningens årsmöte. Jag tyckte det skulle vara trevligt, så jag tog med skor och inlägg och begav mig dit. Tanken med ett inlägg är att det ska stödja foten, avlasta ett visst område eller korrigera en felställning. Vad man skall använda skon till är av avgörande betydelse när man väljer sko. En sko med en stabil sula fördelar trycket från underlaget mer jämt över foten. Vi försöker hålla ett sortiment med normala till breda läster, vilket är svårt att hitta i den vanliga handeln. Jag skickade runt behandlingssandalen och förklarade syftet med den stela sulan och den breda lästen. Behandlingsstöveln kan användas vid svårläkta sår. Många undrade om regelverket och vilka som fick komma på remiss till oss på OTA. Detta bestäms av läkaren som ordinerar vad vi ska göra. Skillnaden mellan vår butik, Fotexperten Smedjegatan 3, Växjö, och den ortopediska avdelningen på lasarettet kom också upp. Till Fotexperten kan alla gå för att få hjälp med att köpa skor och inlägg, men till lasarettet bokar vi in dem som kommer med remiss och uppfyller landstingets regelverk och landstingsbidrag. Jag tackar för alla frågor Ni ställde och ett stort TACK för den fina blomman. Mikael Bjessbo 7

8 Tematräff Graviditet och diabetes Den 25 mars hade Diabetesföreningen Kronoberg en tematräff i matsalen på Centrallasarettet i Växjö. Föreläsare var Annette Tegnvallius, diabetessjuksköterska och Karin Lennartz, specialistbarnmorska. Föreläsningarna var mycket intressanta och en hel del nytt (åtminstone för mig ) kom fram. Visste ni t ex att om man har typ 2 diabetes som är tablettbehandlad, måste mamman direkt börja med insulin? Det kom också fram att om man har diabetes finns det en del extra risker med en graviditet, både för mamman och för barnet. Trots detta så går det nästan alltid bra. Och om man planerar sin graviditet får man de bästa förutsättningarna för en bra start för det nya livet. Har du diabetes bör du vara beredd på att det är mycket arbete under dessa månader, med att kolla blodsockret i tid och otid, och att gå på många kontroller under graviditeten. Men jag lovar att det är värt allt när du håller din nyfödda bebis i famnen Jag vet med diabetes sedan barnsben och tre barn, 15 år, 9 år och snart 3 år. Anna-Lena 8

9 Fråga sjukgymnasten Sedan en tid tillbaka arbetar vår sjukgymnast vid Vislanda vårdcentral. Det har inte kommit in några frågor om diabetes och sjukgymnastik. Därför väljer jag att skriva allmänna råd om fotvård. Till min hjälp har jag Lena Pamic som är diabetessjuksköterska på Vislanda vårdcentral, Achima Care. Gå inte barfota Använd mjukgörande kräm om huden är torr och sprickbenägen Klipp naglarna ofta och rakt efter nagelns tillväxtzon. Anlita fotspecialist om problem uppstår. Förhårdnader filas försiktigt med sandpappersfil Tro aldrig att dåligt passande skor kan gås in. Känn efter trasiga sömmar. Vänd ev. sömmen utåt vid risk för skav. Värm aldrig fötterna på eller mot ett hett underlag Notera och rapportera alla sår, sprickor och förhårdnader även om de tycks oansenliga. Förändringar kan vara ingångsporten till framtida sårskada. Hälsningar Carina Lindsjö (Sunesson), sjukgymnast, Vislanda vårdcentral Lena Pamic, diabetessjuksköterska, Vislanda vårdcentral 9

10 Studiecirkeln Livet är ditt Studiecirkeln har tagit sommaruppehåll. Det har varit mycket givande och till hösten fortsätter matlagningsgruppen. Här kommer några recept på lämplig mat att prova fram till dess. Hälsningar Göran, Johnny och Veronica Örtkryddade köttbullar med champinjonsås 500 g blandfärs 85 g gräddost i bit 2-3 msk finklippt gräslök 1-2 finklippt dill 1½ dl vatten 2 ägg 1½ tsk salt grovmalen peppar ½ msk färsk eller ½ tsk torkad basilika ½ msk färsk eller ½ tsk torkad timjan 2 msk smör/olja till stekning 4-6 port Färs och ost blandas väl. Rör i de övriga ingredienserna. Forma till köttbullar (eller biffar) och stek ca 5 min. Champinjonsås 250 g champinjoner 1 msk smör/margarin 1 msk vetemjöl ca 2 dl mjölk eller grädde salt 10

11 peppar pressad citron Skiva och fräs champinjonerna i torr panna tills det mesta vattnet är förångat. Lägg i margarinet. Pudra över mjölet och tillsätt mjölk tills såsen blir lagom tjock. Krydda. Servera med potatis, ris och grönsallad. Äppel- och morotssoppa 1 msk olivolja 1 hackad rödlök 1 hackad selleristjälk 500 g skalade, skivade morötter 250 g skalade, urkärnade, klyftade äpplen 1 l hönsbuljong (eller 2 tärningar i 1 l vatten) ½ tsk torkad salvia 1 lagerblad Nymald svartpeppar 6port Hetta upp oljan i en kastrull och fräs lök, selleri, morötter och äppel tills löken är mjuk, ca 5 min. rör ner buljong och kryddor. Koka upp och sjud tills morötterna är mjuka, ca 15 min. ta bort lagerbladet. Låt svalna i 5 min och mixa sedan soppan. Värm soppan och servera i varm tallrik. 11

12 Arbetsterapi - Diabetes Arbetsterapins verksamhetsområde är att främja patientens möjlighet att leva ett värdefullt liv. Arbetsterapeuten ska hjälpa individen att kunna behålla, utveckla och tillvarata sina egna resurser samt att fungera i sin miljö. Utredningar och åtgärder kring personens förmåga att utföra dagliga aktiviteter kan göras inom områdena personlig vård, boende, arbete/utbildning och fritid. Personer med diabetes kan få komplikationer, som kan medföra problem i dagliga aktiviteter i hemmet, arbetet och/eller på fritiden. Målet är då att finna lösningar att på ett smärtfritt sätt utöva betydelsefulla och meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapeuten kan bidra med information om, för kroppen energibesparande metoder, instruera i ergonomi och prova ut olika tekniska hjälpmedel. Arbetsterapeutens uppgift är att: Hjälpa personen att behålla sin nuvarande aktivitetsförmåga, självständighet och därigenom god livskvalitet. Ge ergonomisk rådgivning och tips på, för kroppen, energibesparande tekniker. Vid behov kompensera/möjliggöra aktivtesförmåga genom utprovning av tekniska hjälpmedel. Upprätthålla träning och strategier vid nedsatt handfunktion. Komma i kontakt med patient i tidigt skede för förebyggande information eller åtgärder. 12

13 Hjälpa till, vara ett bollplank, vid prioriteringar i patientens vardag, balans mellan arbete/fritid. Bedömning av aktivitetsförmåga i arbete och i boende samt förslag till åtgärder/förändring. Personer med mångårig diabetes drabbas oftare än normalbefolkningen av smärtor och stelhet i bindväven. Uttrycket det diabetiska handsyndromet används ofta för att beskriva en nedsatt rörelseförmåga i handen hos en person med Diabetes. Exempel på handkomplikationer vid diabetes kan vara: Triggerfinger- Oförmåga att mjukt böja in eller sträcka ut det påverkade fingret som hoppar, knäpper eller fastnar helt. Dupuytrenskontraktur - Förändringar i bindvävsplattan i handflatan. Svårigheter att sträcka ut framförallt långfinger, pekfinger och lillfinger. Karpaltunnelsyndrom (CTS)- Värk, domningar och stickningar i hand. Limited Joint Mobility- Hård vaxartad hud som inte är normalt förskjutbar, på handryggen. Leder till nedsatt förmåga, oftast för 4:e och 5:e fingret. Handen spelar en viktig roll vid utförandet av dagliga sysslor. Det är därför angeläget att arbetsterapeuten i ett så tidigt skede som möjligt utför bedömning och behandling vid handåkomma. Sofia Arbetsterapeut 13

14 Barnsektionen Föräldraträff På kvällen den 23 april anordnades av diabetesföreningen en föräldraträff på Västergatan 15. Ett 20-tal föräldrar hade hörsammat kallelsen och inställt sig kl På kvällens program stod bl.a. information från diabetessköterska Anneli Ekblad om tillgänglighet på barnkliniken och om diabetes i skolan. Mötet började med en välbehövlig fika. Under fikat började Anneli ta upp lite frågor som kommit in via Rosmarie. Bl.a. tog hon upp att insulinbehovet är konstant. En viss mängd kolhydrat kräver alltid samma mängd insulin oavsett om det är glass eller pasta. Efter fikat informerade Anneli om tillgänglighet och gjorde ett bra jobb som lyckades överrösta den gamla overheadapparaten som användes. Anneli redogjorde för vad diabetesteamet gör när dom inte har telefontid. Det framgick tydligt att det inte är någon som går sysslolös. Det trycktes på att det är vi föräldrar (och våra barn) som bestämmer vad diabetesteamet ska lägga sin tid på. Det framhölls också att antalet resurser i form av personal är konstant. Vill vi ha utökade telefontider får något annat stryka på foten (t.ex. tid med patienter). Många upplever att det är svårt at komma fram på telefontiderna, det är ofta upptaget. Teamet hade dock gjort en egen undersökning under en 14

15 period där det visade sig att det var ungefär 1-4 samtal under varje telefontid. Anneli påpekade också att man inte får skicka mail adresserat direkt till henne om man har frågor av medicinsk art eller angående recept, detta p.g.a. sekretesslagen. När det gäller diabetes och skola drog Anneli lite statistik på ungdomars HbA1c-värden i skolåldern. HbA1c stiger generellt när man börjar 7:an men i Växjö ligger vi bättre jämfört med resten av landet. Viktigt att veta i kontakter med skolan är att diabetesteamet inte jobbar direkt mot skolan. Det är föräldrarnas ansvar att hantera dessa frågor t.ex. bjuda in skolans personal till de informationstillfällen som diabetesteamet håller eller att argumentera för de extra resurser som kanske krävs. I slutet av mötet diskuterades det ifall det kunde anordnas något informationstillfälle för anhöriga, t.ex. mor- och farföräldrar. Diskussionen slutade i att det kanske skulle vara något för diabetesföreningen att ta tag i. Klockan hade de flesta frågor sinat ut eller så var vi för trötta för att ställa dom. I alla fall så tog mötet slut och dom flesta gick förhoppningsvis hem till provstickor och insulinpumpar. Dennis Persson - förälder 15

16 EFTERLYSNING Vi söker mailadresser till barnsektionens medlemmar. För att lättare kunna komma i kontakt med er om förändringar i vårt program, eller för att kunna skicka ut information till er på ett enkelt, snabbt sätt önskar vi få in mailadresser till er. Maila oss på föreningens adress, diabeteskronoberg@telia.com, så vidarebefodras ditt mail till barnsektionen. Enkät Tillsammans med förra numret av Medlemsbladet skickade föreningen ut en enkät. Av ca 660 utskickade enkäter fick vi 199 svar dvs ca 1/3. Efterarbetet med enkäten pågår men är ännu inte färdigt. Något vi hittills har sett är att kunskapen om NDR är dålig. Många vet inte vad det är för något och varför man ska vara med. Vi har även fått in lite tips och tankar om Tematräffar. Det har också framkommit önskemål om träffar på andra orter än Växjö. Vinnare av lotter som tack för ifylld enkät är dragna. Vinnarna är underrättade. 16

17 Höstens aktiviteter På gång i föreningen: 50-årsjubileum 3/10 Jubileumsaktivitet i Barnsektionen 4/10 Världsdiabetesdagen 14/11 Hjärtgoing, Virdavallen, Alvesta 19/9 På gång i styrelsen: Sydregionkonferens/Motionskonferens, Hultsfred, 26-27/9 Riksstämma, Stockholm, 16-18/10 Hjärtgoing Den 19 september kommer det att anordnas en marsch som utgår från Virdavallen i Alvesta. Detta för att uppmärksamma att forskningen på kvinnors hjärtproblem blir bättre. Marschen anordnas av föreningen 1,6 miljonerklubben. Vår förening har blivit inbjuden att deltaga tillsammans med andra föreningar och vårdcentralen i Alvesta. Marschera tillsammans med oss! Det kommer mer information om detta i pressen. Ing-Marie 17

18 Diabetesföreningen Kronobergs 50 årsjubileum Diabetesföreningen Kronoberg bildades år 1959 och fyller nu 50 år. Detta vill vi fira tillsamman med Dig och Din respektive eller en god vän Reservera den 3 oktober 2009 för vår Jubileumsmiddag med underhållning av hög klass. En separat inbjudan kommer i september! Välkomna! Styrelsen Du som varit medlem i många år, hör av Dig till mig! Med vänlig hälsning Ing-Marie tel

19 NDR Nationella Diabetesregistret Vad är det och vad är det bra för? NDR är ett register som sköts av diabetessköterskan. Hon/han förser registret med dina värden och mediciner. Den stora fördelen för dig är att du kan få ut en egen profil där du kan följa hur dina värden har förändrats fram till idag. Detta innebär ofta en stor motivation i ditt eget friskvårdsarbete. Till registret för man uppgifter såsom HbA1c (sockervärdet i genomsnitt sex veckor bakåt), blodtryck, eller blodfetter, vilken behandling man får t.ex. tabletter eller insulin. Registret används när man t.ex. vill jämföra vårdcentralernas resultat med varandra eller med hela landet, skillnader i vården mellan olika landsting, olika regionala områden i landet eller med andra länder. Om du är med i NDR vet du att din diabetesmottagning är kvalitetssäkrad och har ett mål för din diabetesbehandling. Kolla upp så du är med och kan dra ditt strå till stacken för en allt bättre diabetesvård! Tala med din diabetessköterska! Mer information om NDR finns på NDR:s hemsida; Kom dock ihåg att det är frivilligt att delta i NDR! Britt-Marie Sunesson 19

20 Föreningens Adress Diabetesföreningen Kronoberg Västergatan 15, Växjö, Tel+ Fax , Pg , Bg mailadress: Tidningsfixarna Medlemsbladet Maria Bruér Info.ansvarig Ing-Marie Virdebrant Styrelseledamot Bertil Jonsson Styrelseledamot Veronica Danielsson Bra att veta om föreningen OBS! Kom ihåg att ändra adress till föreningen när ni flyttar, det sker ej automatiskt se sidan 2! Diabetesförbundets tidning Diabetes finns på talband för synskadade. Meddela oss i föreningen om Du är i behov av detta ring tel.sv. Vi ringer upp! Du hittar oss på Internet genom att gå in på Diabetesförbundets hemsida; Klicka vidare på Vår organisation och sedan Lokala föreningar. Välj Kronoberg i listan så hittar Du vår förening, Diabetesföreningen Kronoberg. 20