Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus En förstudie
|
|
- Ingeborg Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus En förstudie ARBETSVERSION För BEBO-möte 12 november 2008 Beställt av Beställargruppen för bostäder BEBO och SABO Utfört av AB Åke Blomsterberg, WSP SABO
2 Förord Studier visar att flerbostadshus totala värmebehov kan reduceras med ca 30 kwh/m 2 genom värmeåtervinning från ventilationen. Detta torde vara en viktig energiåtgärd vid ombyggnad av flerbostadshus. Beställargruppen bostäder (BeBo) vill med detta projekt undersöka om utveckling av bra systemlösningar vid ombyggnation kan drivas fram genom teknikupphandling. Mål med förstudie Beskriva ett upplägg för en teknikupphandling av framtidens värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus genom att sammanställa befintlig kunskap. Projektet har utförts av Åke Blomsterberg, WSP Environmnetal och Åsa Wahlström, CIT Energy Management på uppdrag av BEBO och SABO Göteborg november 2008 Åsa Wahlström och Åke Blomsterberg - 2 -
3 Sammanfattning - 3 -
4 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1. Introduktion 6 2. Genomförande av förstudien 8 3. Sammanställning av befintlig kunskap Goda exempel Brogården i Alingsås Bagartorpsprojektet i Solna Dekanhuset i Uppsala Frånluftsvärmepumpar i befintliga flerbostadshus Tidigare genomförda teknikupphandlingar Intervjustudie av förvaltare Sammanfattning Genomförda renoveringar av ventilationssystemet Övervägs värmeåtervinning Lägenhetsvisa FTX-system Begränsningar för systemlösningar av FTX-system Fördelar och nackdelar med marknadens utbud av FTX-system och komponenter Begränsningar för systemlösningar av frånluftsvärmepumpar Fördelar och nackdelar med marknadens utbud av frånluftsvärmepumpsystem och komponenter Åtgärder med värmeåtervinning i frånluft jämfört med andra energisparåtgärder 21 5 Intervjustudie av tillverkare och installatörer Sammanfattning Intervjuer med tillverkare och leverantörer Dagens komponenter och system Förbättringspotential för systemeffektivitet Återvinningsgradens robusthet Förväntade marknadsutveckling och möjlig utveckling Intresse av teknikupphandling Intervjuer med installatörer Vanliga komponenter och system för värmeåtervinning Utvecklingsmöjligheter för systemlösningar med värmeåtervinning Återvinningsgradens robusthet Intresse av teknikupphandling 26 6 Kravspecifikation 27 7 Marknadsanalys 27 8 Upplägg för teknikupphandling 27 9 Referenser 27 Bilaga A: Intervjufrågor förvaltare 28 Bilaga A: Intervjufrågor förvaltare 28 Bilaga B: Intervjufrågor tillverkare
5 Bilaga C: Intervjufrågor installatörer 30 Bilaga D: Teknikupphandling av bostadsventilation för befintliga flerbostadshus31 Bilaga E: Teknikupphandling av behovsstyrd ventilation i nybyggda flerbostadshus. 33 Bilaga F: Reshyvent utveckling av behovsstyrd hybridventilation för flerbostadshus. 40 Bilaga G: Probleminventering med hjälp av fokusgrupper kring nya lösningar på ventilationssystem i bostäder
6 1. Introduktion Många flerbostadshus saknar idag godtagbar ventilation liksom värmeåtervinning ur frånluften. Ventilationssystem i befintliga flerbostadshus är till större delen mekaniska, där verkliga luftflöden ofta avviker påtagligt mot projekterade, pga. brister i systemutformning, injustering och okontrollerad påverkan från de boende (Sandberg och Isaksson, 1994). Dessa brister i ventilationsfunktionen har också framkommit vid OVK-uppföljningar (Månsson 1998). I de fall värmeåtervinning förekommer så är den ofta ineffektiv. I mars 2006 antog Sverige nationella Miljökvalitetsmål för energieffektivisering. Där anges att energianvändningen i byggnader ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050, jämfört med år För att uppnå dessa mål krävs energieffektivisering både vid ny- och ombyggnad samt i befintlig bebyggelse. För befintliga flerbostadshus är installation av värmeåtervinning ur ventilationsluften en åtgärdsmöjlighet med stor potential för att minska energianvändningen och en åtgärd som sannolikt kommer att prioriteras. Genomförda projekt med behovsstyrd ventilation i flerbostadshus har visat en besparingspotential av storleksordningen 15 kwh/m 2 år (Blomsterberg 2002 och 2005). För att åstadkomma en större besparing behövs någon form av värmeåtervinning. Värmeåtervinning kan lösas på två sätt, värmeväxling från frånluft till tilluft (FTX-ventilation) och med frånluftvärmepump. En beräkning av energianvändningen för ett standard flerbostadshus med olika installationsalternativ har uppskattats vilket visas i tabell 1 (Bröms och Wahlström, 2008 samt Ruud, 2008). Tabell 1 Årlig energianvändning av el och fjärrvärme i flerbostadshus med olika uppvärmningsalternativ Energisystem Fjärrvärme och frånluftsventilation Fjärrvärme och FTX-ventilation Fjärrvärme och frånluftsvärmepump Värmeanvändning (kwh/m 2 ) Elanvändning (kwh/m 2 ) Totalt (kwh/m 2 ) Beräkningsexemplet visar att värmeåtervinning med FTX eller frånluftsvärmepump ger en energibesparing i samma storleksordning men där FTX har fördelen att den använder en mindre andel el av den totala energianvändningen. En viktig konsekvens med installation av FTX är att fastighetens värmeeffektbehov sjunker. Storleken av effektreduktionen ökar vid lägre utetemperatur. En massiv installation av FTX-system innebär att behovet av topplast för uppvärmning (främst fjärrvärme) minskar. Beräkningsexemplet visar att ca kwh/m 2 kan besparas genom installation av värmeåtervinning i ett flerbostadshus med frånluft. Ungefär lägenheter byggs om årligen vilket ger en potential på totalbesparing av ca 0,08 TWh årligen om energieffektiv värmeåtervinning installeras i samband med ombyggnationen
7 Idag är installation av FTX-system mycket ovanligt som enskild energieffektiviseringsåtgärd eller vid ombyggnad av befintliga flerbostadshus. Orsaken är att den kräver både till- och frånluftskanaler, en något tätare klimatskärm än vad som är brukligt och en lämplig storlek på produkt för ändamålet med hög energieffektivitet. FTX installationen kan antingen ske med fastighetsaggregat eller lägenhetsaggregat med möjligheter att behovsstyra ventilationen för ytterligare energieffektivisering. Få befintliga flerbostadshus har naturliga utrymmen för att installera tilluftskanaler vid ombyggnad och här behövs fler innovativa lösningar. Idag råder det brist på lämpliga lösningar och produkter för detta ändamål. Komplettering med frånluftsvärmepump i fjärrvärmevärmda flerbostadshus är också ett alternativ. Fördelen med frånluftsvärmepumpar är att de är enklare att installera eftersom inga tilluftskanaler krävs och det är inte lika känsligt att byggnaden är tät för att värmeåtervinningen skall fungera bra. Med rätt kapacitet på frånluftsvärmepumpen kan denna vara tillräcklig för produktion av varmvatten och ett litet värmebehov, vilket kan vara fördelaktigt beroende av vilket värmesystem som kompletterar frånluftsvärmepumpen på vinterhalvåret. Nackdelen med frånluftsvärmepumpar är att de använder mycket el vilket gör att behovet av topplast för el ökar. För att få en energieffektiv installation av frånluftsvärmepumpar behövs effektivare system i fler storlekar än vad som finns på marknaden idag. Med hjälp av en teknikupphandling kan det vara möjligt att driva på branschen till att utveckla innovativa produktsystem för en enklare installation av energieffektiv värmeåtervinning. Eftersom många är berörda så bör en sådan upphandling ha en bred sammansättning och förstudien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag på upplägg för en teknikupphandling av FTX aggregat eller frånluftsvärmepumpar (eller både och). Exempel på tidigare genomförda teknikupphandlingar av ventilationssystem: Värmeåtervinningssystem för småhus, som avrapporterades 1999 Bostadsventilation för befintliga flerbostadshus, som avrapporterades 1999 Behovsstyrd ventilation i nybyggda flerbostadshus, som avrapporterades 2002, samt provhusdelen avrapporteras våren
8 2. Genomförande av förstudien Förstudiens första del har presenterats för BEBOs beställargrupp på möte 12 november Genomförandet har skett i ett antal delsteg: 1 Förstudien inleddes med att sammanställa befintlig kunskap av goda exempel på flerbostadshus där ventilation med värmeåtervinning installerats. 2 Därefter har ett flertal intervjuer med förvaltare genomförts. Intervjustudien handlar om hur förvaltare ser på dagens utbud av värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus. 3 Därefter genomfördes ett antal intervjuer med tillverkare och leverantörer av värmeåtervinningsaggregat samt installatörer av hela ventilationssystem. I ett tidigt skede måste leverantörer av värmeåtervinningssystem motiveras att delta i teknikupphandlingen. Målsättningen är att säkerställa att ett stort antal stora och små leverantörer av värmeåtervinningssystem deltar i teknikupphandlingen. 4 Från de två intervjustudierna föreslås omfattning och nivåer på en kravspecifikation på värmeåtervinningssystem för en teknikupphandling. 5 En översiktlig marknadsanalys genomförs för att bestämma marknadens storlek dvs. en uppskattning av efterfrågan på ett värmeåtervinningssystem som uppfyller kraven enligt denna teknikupphandling. Efterfrågan gäller dels uppgradering av befintliga värmeåtervinningssystem dels installation av nya värmeåtervinningssystem. Hur stor är den totala marknaden dvs. hur många fastigheter är betjänta av ett moderniserat värmeåtervinningssystem. Vem handlar normalt upp värmeåtervinningssystem? Vilka möjliga energivinster finns med bra värmeåtervinningssystem på nationell nivå? 6 Slutligen föreslås ett upplägg för genomförande av teknikupphandling med förslag på upphandlare, aktörer för genomförande och kontrollorgan av att inlämnade bidrag uppfyller krav enligt kravspecifikationen. Genomförandeplanen belyser också behov av demonstration i ett eller flera goda exempel i samband med upphandling. Sverige har vi en kultur inom bygg- och fastighetssektorn som innebär att man ofta vill se goda exempel och höra om positiva erfarenheter innan man själv är mogen att ta steget till nya lösningar
9 3. Sammanställning av befintlig kunskap 3.1 Goda exempel De flesta flerbostadshus som byggts de senaste 15 åren saknar värmeåtervinning. System med både till- och frånluftsystem utfördes på ett antal bostadshus i början på 1970-talet. Det var dock först som en följ av oljekrisen och nya byggregler (SBN75 och SBN80) som det slog igenom. Med FTX-system kunde normkraven på värmeåtervinning uppnås men pga av skötselproblem och höga driftkostnader kom negativa erfarenheter av FTX-systemen på 1980-talet och i slutet av 1980-talet började en återgång mot F-ventilation i flerbostadshus eftersom uppvärmning med fjärrvärme, där mer än 50 % baseras på förnybar energi, ansågs uppfylla krav på återvinning. Värmeåtervinning i frånluft kan ske på tre olika sätt: Till- och frånluftssystem med värmeåtervinning (FTX-aggregat) per lägenhet Centralt FTX-aggregat för stora delar av byggnaden Frånluftssystem med frånluftsvärmepump Jämfört med ett rent frånluftssystem så innebär alltid värmeåtervinning mer underhåll. Värmeåterföring från frånluft sker med en värmeväxlare vars effektivitet på värmeöverförande ytor lätt försämras genom att damm, som finns i frånluften, lägger sig på ytorna. För att undvika detta krävs filter (två stycken i FTX-aggregat och ett till frånluftsvärmepumpen) som regelbundet måste bytas. Dessutom behöver värmeväxlaren göras ren med jämna mellanrum. Vid jämförelse av lägenhetsvisa och centralt placerade FTX-aggregat så kan det innebära problem med lägenhetsvisa aggregat eftersom driftansvarig inte har direkt tillgång till installationen som sitter i hyresgästens lägenhet och att låta hyresgästen själv sköta underhållet har också begränsningar. En jämförelse av för och nackdelar mellan FTX och frånluftsvärmepump med avseende på energianvändning och inneklimat är främst att: FTX systemet kräver både tilluftskanaler och frånluftskanaler medan frånluftsvärmepumpen enbart behöver frånluftskanaler FTX-systemet har en låg andel elanvändning jämfört med frånluftsvärmepumpen, för samma totala energibesparing. FTX-systemet har lägre elanvändning och är mer effektivt ju kallare det är ute vilket gör att den bidrar till att minska effektbelastningen på el kalla vinterdagar. FTX-systemet kan kopplas by-pass på på sommarhalvåret medan frånluftsvärmepumpen kan användas till att täcka tappvarmvattenbehovet vilket gör att annat uppvärmningssystem (t.ex fjärrvärme) under den perioden inte behövs. F-system har mer problem med drag på tilluftssidan än FTX-system. Den stora utmaningen vid införandet av värmeåtervinning vid ombyggnation av flerbostadshus med tidigare självdrag eller frånluftsventilation är att hitta lämplig plats - 9 -
10 för kanaldragning och aggregat. Det är önskvärt att minimera ytan som tas upp av kanaler och aggregat eftersom det ökar den uthyrningsbara ytan. Dessutom är det viktigt att kanaldragningen är estetiskt tilltalande och att de inte ligger på ett sådant sätt att de samlar damm vilket kan ge sämre inomhusmiljö om de inte städas regelbundet. För FTsystem tillkommer problematiken med placering och utseende för tilluftskanaler. För FTX med en roterande, korsströms-, plattvärmevärmeväxlare tillkommer dessutom svårigheten att tilluftskanalerna ska möta frånluftskanalerna i en värmeväxlare oftast placerad på vinden. För frånluftsvärmepumpen ligger svårigheten främst i att installationen är så stor och dyr att endast en frånluftsvärmepump per byggnad är rimlig. Befintliga byggnader samlar sällan ihop alla frånluftsflöden i en punkt utan har lösningar med flera separat frånluftsfläktar. Däremot används med fördel flera centrala FTX-aggregat. Det finns ett flertal goda exempel där bra idéer för att lösa ovannämnda problem har använts för att få in värmeåtervinning i befintliga byggnader. Nedan ges några exempel Brogården i Alingsås Brogården är ett miljonprogramsområde från 1970 med 300 lägenheter. Alingsåshem renovera nu hela beståndet till passivhusstandard. Detta åstadkoms huvudsakligen genom följande åtgärder : Kraftig tilläggsisolering Tätning av byggnadsskalet Byte till superisolerade fönster Installation av högeffektiva ventilationsvärmeväxlare. Det traditionella uppvärmningssystemet i form av radiatorer kommer att tas bort och ersättas av ett litet eftervärmningsbatteri i ventilationsaggregatets tilluft. Ett FTXaggregat placeras centralt i varje lägenhet och ersätter ett centralt F-system utan värmeåtervinning. Uteluften tas in i fasaden och dras via en ny kanal som sitter i vardagsrummets tak till aggregatet där den passerar filter, värmeväxlare, eftervärmare och fläkt innan den distribueras ut i sovrum och vardagsrum. Filterbyte är tänkt att skötas av hyresgästerna själva genom att fastighetsskötare delar ut nya filter till dem. Tydliga instruktioner om hur filterbyte går till finns och en demonstration sker i samband med att en ny hyresgäst flyttar in. Källa: Odegren,
11 Bild. Lägenhetsbaserat FTX-aggregat i Brogården med fläktar, filter och värmeväxlare Bagartorpsprojektet i Solna Solnas kommunala bostadsstiftelse Signalisten äger och förvaltar flerbostadshuset Bagartorp. Huset har 14 våningar och innehåller 87 lägenheter. Ventilationssystemet är fläktstyrd frånluft med springventiler för tilluft vid fönstren. Primärt behövs en
12 förbättring av ventilationssystemet för att få ner radonhalten i inneluften eftersom byggnaden har gasbetongblock (blå lättbetong) i ytterväggar. Utan fläktstyrd tilluft kan uteluftstillförseln bli mycket ojämn och uteluft direkt utifrån kan saknas helt i flera rum om ett fönster eller en dörr står öppen i ett annat rum. Det är dock sällan som rum inte byter luft med varandra. En annan viktig anledning för att ändra ventilationsprincipen är den energibesparing som kan uppnås genom att införa värmeåtervinning ur frånluft för uppvärmning av tilluft, ett s k. FTX system. En provlägenhet har ställts till förfogande för att prova ut ett bra ventilationssystem. Förmodligen kommer inte elanvändningen för ventilation att öka eftersom gamla F-luftsfläktar byts mot nya F- och T-luftsfläktar. Den mest angelägna åtgärden ansågs vara att visa hur luftflödet kan fördelas till alla delar av lägenheten utan att installationen blir alltför omfattande och störande för hyresgästen. Fem viktiga kriterier beaktades: 1. Den tillförda luftmängden skall i varje rum där människor uppehåller sig under längre tid ha en tillfredsställande andel uteluft. 2. Luften skall tillföras så att en god luftutbyteseffektivitet uppnås. 3. Kanalisationen skall i möjligaste mån begränsas och kanalerna förläggas så att störningen för de boende blir minsta möjliga. 4. Inga störande ljud får uppkomma av strömningen i kanalerna eller av luftfördelningen i rummen. 5. Tilluften kommer att få en temperatur av ca 18 C och skall trots en relativt låg temperatur tillföras dragfritt Några av lösningarna som toga fram visas i figur x och x. 2. Bild. Exempel på gipsinklädd spirokanal för tilluft
13 Bild.Exempel på inbyggd fördelningsbox och golvkanal i sovrum Dekanhuset i Uppsala Statens fastighetsverk (SFV) har haft ett projekt för att införa bra ventilation på ett lämpligt sätt i kulturhistoriska byggnader utan att göra avkall på byggnadens autenticitet. Orsaken har främst varit att förbättra inomhusmiljön men också för att minska driftkostnader. I ett fall har de lyckas väldigt bra med att inte bara införa en tillräcklig ventilation utan också infört värmeåtervinning. Detta exempel är visserligen inte representativt för ombyggnad av miljonprogramsbyggnader eftersom det har använts både till hyreshus, skola och kontorsverksamhet och är ursprungligen från 1400-talet. Det är dock ett dokumenterat exempel som visar på möjligheter att hitta lösningar för att få in värmeåtervinning via ett vätskekopplat batteri och kan därmed ge idéer som också kan användas på flerbostadshus. Dekanhuset i Uppsala hade på 1960-talet en till- och frånluftsanläggning installerad som fungerade dåligt. I samband med att ventilationen sågs över visade det sig att en större håltagning i bjälklaget blev nödvändig på grund av att en hiss installerades. Detta gjorde att ett kompletterande vvs-schakt invid hissen bredvid trapphuset kunde dras. Därmed fanns en möjlighet att förse byggnaden med ett nytt till- och frånluftssystem. Tilluften tas in i marknivå och leds in till ett fläktrum i källaren under byggnadens södra del och vidare in i rummen genom friskluftsgaller i panelerna. Här förvärms luften vintertid bland annat av värmen som återvinns ur frånluften. Ett frånluftsaggregat står på vinden, och suger ut den använda luften genom byggnadens tegelkanaler. Via ett vattenbatteri förs värmen från frånluften ned till tilluften som värms. Resultatet efter renoveringen blev att de installationer som byggnaden kompletterades med passades in i
14 befintliga håltagningar och gjordes reversibla, vilket gör dem lätta att underhålla och byta ut. (Adohlpson och Hellgren, 2007) Frånluftsvärmepumpar i befintliga flerbostadshus Karlstads Bostads AB (KBAB) har under många år och med goda resultat arbetat medvetet med att förbättra energieffektiviteten i sitt bostadsbestånd. Unikt för KBAB är att man har haft ett nära och gott samarbete med det lokala fjärrvärmebolaget, vilket varit framsynt och inte motsatt sig användning av frånluftsvärmepumpar i kombination med fjärrvärme. Troligen har detta varit en av nycklarna till framgång då ventilationsförluster står för en relativt stor del av energianvändningen i flerbostadshus, cirka 25%. Frånluftsvärmepumpar är ett mycket kostnadseffektivt sätt att återvinna denna värme i befintliga flerbostadshus. Detta då nödvändigt kanalsystem redan finns. KBAB har arbetat systematiskt på flera områden för att åstadkomma låg energianvändning. Dessa kan kort sammanfattas enligt följande: Tilläggsisolering av byggnadsskal Injustering av värme- och ventilationssystem Frånluftsvärmepumpar i kombination med befintlig fjärrvärme Energieffektiva tvättstugor Individuell mätning av el och varmvatten I områden där dessa åtgärder vidtagits har man enligt uppgift åstadkommit minskning av den genomsnittliga specifika energianvändningen från 175 kwh/m 2 till 125 kwh/m 2 (exkl. hushållsel). Källa: (Enmark, 2007) OBS Här behövs mer intervju. 3.2 Tidigare genomförda teknikupphandlingar En teknikupphandling av bostadsventilation för befintliga flerbostadshus avslutades år Syftet med teknikupphandlingen var att initiera en utveckling av bättre systemlösningar och komponenter för bostadsventilation vid upprustning av flerbostadshus byggda Fem system installerades i provhus. Fyra av systemen var frånluftssystem med spiskåpa alternativt spisfläkt. Det femte systemet, som utgick ifrån ett befintligt självdragssystem, innebar takplacerade hjälpfläktar och kökskåpor. Alla system klarade skallkravet på specifikt elbehov för ventilation, 0,5 kw/(m 3 s) och fyra även börkravet på 0,35 kw/(m 3 s). I de tre provhusen, där nya frånluftsfläktar installerades minskade elanvändningen för ventilation med kwh/(lgh/år). Tre av systemen klarade inte kravet på osuppfångningsförmåga vid spisen. De boende var nöjdare eller lika nöjda med ventilation efter upprustningen. Andelen missnöjda med ventilation var lägre än Stockholms övriga bestånd av flerbostadshus. Däremot är besvärsfrekvensen för drag högre
15 Uppenbarligen var intresset lågt bland ventilationsföretagen vad beträffar utveckling av ventilationsystem för ROT-sektorn. Företag utanför entreprenörsledet verkade ha svårt att utveckla kompletta systemlösningar för ventilation. Tävlingsförslagen kännetecknades mer av senaste nytt än helt nya och oprövade lösningar. En teknikupphandling av behovsstyrd ventilation för nybyggda flerbostadshus avslutades Syftet var att initiera en utveckling av nya systemslösningar för behovsstyrd ventilation för flerbostadshus. Teknikupphandlingen avsåg ett komplett ventilationssystem. De tre förslagen som kvalificerade sig innebar alla mekanisk ventilation med förvärmning av uteluften vid fasaden. Ingen vinnare kunde utses, eftersom bedömningen gjordes att några krav enligt kravspecifikationen inte helt skulle kunna uppfyllas i en verklig byggnad. Två av förslagen byggde på en central fläkt med frånluftsvärmepump, medan det tredje förslaget bygger på en fläkt per lägenhet och saknar värmeåtervinning. De tre förslagen innebär en ventilation på 0,1 l/(s m 2 ), när lägenheten är tom, samt fuktforcering av ventilationen i våtutrymmena. Köksventilationen forceras manuellt med en timer. Systemen visade sig ha vissa brister i robusthet och estetik. Ett av systemen utvärderades i ett provhus. Dessvärre fungerade behovsstyrningen endast under kortare perioder tillfredställande samtidigt i samtliga lägenheter. Detta berodde på att ventilationssystemet inte gick att justera in tillfredställande, samt att styrningen av bortaventilationen och fuktstyrningen inte var tillräckligt robust. Detta berodde på brister i utformningen av ventilationssystemet i provhuset. En bidragande orsak är att denna teknikupphandling har gällt ett system och inte en enskild komponent. Dessutom har anpassningen av tävlingsförslaget till normal byggproduktion och bostadsrättsinnehavares önskemål inte helt lyckats. Någon egentlig utvärdering av behovsstyrd ventilation i fullskala har därför inte kunnat genomföras. Att så få deltog i tävlingen torde bero på en mycket ambitiös kravspecifikation och att därmed en insats av olika kompetenser krävts, vilket de tävlande inte ställt upp med. Inga av de större ventilationsföretagen deltog. Övriga slutsatser från teknikupphandlingen är att kravspecifikationen borde ha utformats bättre med avseende på utvärdering med enkätundersökning. Dessutom borde direkta krav på termisk komfort ställts, samt krav på utseendet på komponenter synliga i lägenheten. Viktiga parametrar för behovsstyrning av ventilation i bostäder är relativ luftfuktighet, CO 2, närvaro-frånvaro och matos. Behovsstyrningen av den relativa luftfuktigheten i våtrum bör ske med viss automatik, medan brukaren till viss del kan ansvara för övriga parametrar. Värmeenergibesparingen tack vare behovsstyrning av ventilationen blir med stor sannolikhet inte lika stor som för effektiv värmeåtervinningen på ventilationen. Elanvändningen för drift av fläktar kan bli lägre med behovsstyrning. Inom EU-projektet Residential demand controlled hybrid ventilation, som avslutades 2005, genomfördes en teknikutveckling/tävling. Ett svenskt koncept utvecklades, baserat på en separat fläkt för varje lägenhet. Detta gör flödena i lägenheterna oberoende av eventuella störningar från omkringliggande lägenheter under förutsättning att lägenhetsskiljande ytor har god lufttäthet. Fläkten har en inbyggd reglering som håller att frånluftsluftflödet konstant oavsett förändringar av systemets tryckfall. Det önskade luftflödet (börvärdet) kan ställas in från en panel i lägenheten (normalläge, bortaläge, mm), men är också automatiskt styrt av luftfuktighet och utetemperatur. Tack
16 vare låga tryckfall, en DC-EC-fläkt och att fläkten inte alltid behövs blir elanvändningen för ventilation mycket låg. Minskning av energiförlusterna via frånluften är av samma storleksordning, som före ett traditionellt ventilationssystem med traditonell värmeåtervinning. Inom EU-projektet genomfördes i Sverige en probleminventering med hjälp av fokusgrupper kring nya lösningar på ventilationssystem i bostäder. Beställargruppen prioriterade i första hand ventilationens funktion, därefter dess utformning och valet av system. Drifteknikergruppen prioriterade utformningen men också ansvarsfrågan
17 4. Intervjustudie av förvaltare För att få en uppfattning av branschens behov av utveckling av system och komponenter för värmeåtervinningssystem och hur de arbetar med frågan idag har ett antal intervjuer genomförts med förvaltare. Syftet med intervjuerna var dels att få in synpunkter om behov av teknikupphandling och dels att informera om att en teknikupphandling eventuellt kan komma till stånd. Intervjuer har genomförts med följande personer: HSB, Lennart Jagemar, Underhållsansvarig i bostadsrättsföreningens styrelse Svenska Bostäder, Yngve Gren, Tillförordnad energi- och miljöchef Dilligentia Lars Pellmark, Installations- och energiteknikansvarig Poseidon, Mattias Wester, Energistrateg Gårdstensbostäder, Mikael Pirrosante, Förvaltnings- och fastighetschef Bostadsbolaget, Tomas Lepik, Energiexpert AP fastigheter, Ulf Näslund, Chef teknik och service Familjebostäder, Thomas Wettergren, Energistrateg MKB, Egon Lange, Energisamordnare HSB, Marcus Johansson, Teknisk förvaltare Familjebostäder, Ingvar Andreasson, Teknisk direktör Intervjuerna har genomfört via telefon och har utgått från frågor enligt bilaga A men har genomförts mer som en bred diskussion. 4.1 Sammanfattning Renovering av ventilationssystem är oftast av löpande underhållskaraktär pga uttjänta installationer. Ventilationssystemen görs enligt flera av de intervjuade för det mesta mer energieffektiva i samband med renoveringen och ofta övervägs någon form av värmeåtervinning, vilken dock sällan installeras. Främst beror det på en tveksamhet när det gäller lönsamhet pga av dyra system med dyra service- och underhållskostnader som kräver särskild kompetens hos driftpersonal. Värmeåtervinning är dessutom utrymmeskrävande både för kanaldragning och placering av aggregat. Det är enklare med kanaldragning för lägenhetsvisa aggregat men där tillkommer istället svårigheter med tillgänglighet för service- och underhåll. Flera av de intervjuade påpekar att de dessutom inte vill byta ut fjärrvärmeanvändning mot elanvändning. Det råder stora osäkerheter om marknadens utbud på FTX-system och komponenter när det gäller deras funktion, kvalitet och hållbarhet. Service- och underhållskostnader är svårbedömda samt att driftpersonalen behöver utbildning för att lära sig att sköta systemen. Fördelar som nämns för FTX-systemen är att dagens fläktar är mycket energieffektiva. Begränsningar för systemlösningar med frånluftsvärmepumpar som finns på marknaden idag är att de har svårt att konkurrera med fjärrvärme samt att det är svårt att samla hela
18 frånluftsflödet. Begränsningar är främst att det svårt att utvärdera kvalitet och funktion, vilken lösning som passar samt tveksamhet om utlovad effekt verkligen stämmer. När det gäller prioritetsordning av energisparåtgärder så kommer installation av värmeåtervinning långt ned på listan. 4.2 Genomförda renoveringar av ventilationssystemet De stora förvaltarna som intervjuats har genomfört renoveringar av ventilationssystem i ca 20 % av beståndet. Renoveringarna är i huvudsak av löpande karaktär men några har varit i form av större renoveringar. Den huvudsakliga orsaken till renovering är att installationerna är uttjänta och behöver renoveras/bytas ut. Vid utbyte prioriteras ofta energieffektiva installationer och avsikter finns att renoveringen skall leda till en energibesparing. Även förbättrad innemiljö är en prioriterad fråga vid renovering vilket kan leda till att energianvändningen istället ökar pga av att översynen har konstaterat att luftflöden måste ökas. De åtgärder som genomfördes på ventilationssystemen var bl.a.: Självdrag byts till frånluftsventilation. Självdrag uppgraderas till behovsstyrd hybridventilation Byte av frånluftsfläktar och spiskåpor Byte till varvtalstyrning och eleffektiva motorer Rensning av kanaler och renoverade uteluftsdon Driftoptimering och injustering av luftflöde (strypning av luftflöde på vintern) Tryckstyrd ventilation med varvtalstyrda fläktar. Vid låga utomhustemperaturer sänks luftflöden inomhus för att kompensera för ökad infiltration. Några har bytt frånluftsvärmepumpar. De intervjuade har i de flesta fall en uppföljning av resultatet från renoveringen som visar på energibesparing. Uppföljning under längre tid saknas och det är därför svårt att avgöra om installationernas effektivitet håller över tiden. 4.3 Övervägs värmeåtervinning Ofta övervägs någon form av värmeåtervinning vid renovering av ventilationssystem, åtminstone vid större renoveringar. De främsta orsakerna till att värmeåtervinning inte var aktuell är att de intervjuade är tveksamma till systemens lönsamhet, speciellt i jämförelse med fjärrvärmetaxor och att det kan leda till en annan fjärrvärmetariff. Apparater, system och installation måste bli billigare för att det skall vara ett reellt alternativ. Värmeåtervinning är dessutom utrymmeskrävande både för kanaldragning och placering av aggregat, vilka därmed kan innebära stora ingrepp i byggnaderna, med kanaldragningar och kräver utrymme för aggregatet som ofta inte finns. Även service och underhållskostnader anses vara dyra och kräver en kompetens hos driftpersonal som inte finns. En av de intervjuade nämner att de har demonterat befintliga frånluftsvärmepumpar pga av de krävde för mycket underhåll. En annan nämner att de kommer att börja installera FTX-system i de byggnader som idag har från- och
19 tilluftssystem och att i en frånluftsventilerad byggnad installeras nu en frånluftsvärmepump. 4.4 Lägenhetsvisa FTX-system De flesta av de intervjuade har provat på lägenhetsvisa FTX-system i nya byggnader men tycker att det ofta brister i service och underhåll. De boende klarar inte riktigt av att sköta underhållet och centralt är det svårt att sköta pga att aggregatet är monterat i lägenheterna dit tillgängligheten för driftpersonalen är låg. En av de intervjuade har provat lägenhetsvisa aggregat i några enstaka fastigheter med positivt resultat. Lägenhetsvisa FTX-system är också lämpliga vid individuell el-, vatten- och värmemätning. 4.5 Begränsningar för systemlösningar av FTX-system I befintliga flerbostadshus finns begränsningar främst när det gäller utrymme, lönsamhet, drift, underhåll och tillgänglighet för installation av FTX-system. Ett annat problem som nämns är att det inte är aktuellt att byta fjärrvärmeanvändning mot elanvändning, även om antalet kwh blir lägre. När det gäller utrymmen påpekar de intervjuade att det krävs kreativitet för att hitta lösningar t.ex genom att använda oanvända barnvagnsrum, installationskupor på tak eller vätskekoppling mellan från- och tilluftsaggregat som då kan placeras på olika platser. Idag finns inte vindar att använda till installationer på samma sätt som det fanns förr och all yta behöver användas för uthyrning. Andra begränsningar är krav på täthet i klimatskal samt ljud- och flödesproblem och att hyresgäster tejpar igen kanaler mm. Byggtekniska och estetiska begränsningar finns för att på ett enkelt sätt dra kanaler, speciellt genom våningsplan. Även för kanaldragning är det viktigt att inte minska uthyrningsbar yta. Här ges förslag på att använda gamla sopschakt och piskbalkonger. Att dra tilluftskanaler utvändigt bedömer de flesta intervjuade som otänkbart ur ett arkitektoniskt perspektiv och mycket svårt att få tillstånd till. Några tror att det möjligtvis går att få igenom i ytterområdena eller om stadsarkitekten får vara med under hela processen. 4.6 Fördelar och nackdelar med marknadens utbud av FTXsystem och komponenter De intervjuade ser flera begränsningar med de befintliga lösningar som marknaden erbjuder för FTX-system och komponenter vid ombyggnation av flerbostadshus. En svårighet är att det finns en uppsjö av produkter och lösningar vilket gör det svårt att utvärdera kvalitet och funktion samt avgöra vilken lösning som passar i vilken typ av byggnad. Här ges mycket onyanserad information från tillverkare och installatörer
20 Uppgifter om kostnader för reservkomponenter, service och underhållskostnader är knapphändiga vilket gör det svårt att beräkna dessa kostnader. Tekniken är inte tillräckligt robust och det råder osäkerhet om komponenters hållbarhet samt att de måste bli enklare för driftpersonalen att lära sig hur systemen skall skötas med service och underhåll. För tekniska detaljer på aggregaten så nämns främst att de är utrymmeskrävande. Om mindre aggregat väljs så blir verkningsgraden för låg. För aggregat som är avsedda att användas i frånluft från kök rekommenderas att de redan från början kompletteras med by-pass för att spara tryckfall då uppvärmning inte behövs. Väljs lägenhetsvisa FTX så medför det mycket kanaldragning som också är utrymmeskrävande. Här blir också underhållsfrågan central. Antingen sköter hyresgästen anläggningen eller också driftpersonalen. Båda alternativen innebär problem med att antingen se till att den kunskap som krävs för löpande underhåll finns hos hyresgästen eller att driftpersonal har tillgång till underhåll av aggregaten. Fördelar som nämns är att dagens fläkta är mycket energieffektiva. För att beställarna skall kunna säkerställa att driftpersonal är utbildad på installationerna föreslås att leverantörer har en genomgång till exempel i samband med garantibesiktning. Förslag på vad en bra investering får kosta är kr/m 2 eller 5% avkastning på insatt kapital. 4.7 Begränsningar för systemlösningar av frånluftsvärmepumpar I befintliga flerbostadshus är det främst den totala systemlösningar av frånluftsvärmepumpar som begränsar installation av frånluftsvärmepumpar. De intervjuade tror inte att frånluftsvärmepumpen har någon framtid i områden med fjärrvärme. De är tveksamma till att byta ut fjärrvärmeanvändning mot elanvändning. Fjärrvärmebolagen börjar införa säsongsberoende taxor vilket gör att fjärrvärme på sommarhalvåret är så billigt att frånluftsvärmepumpen inte blir kostnadseffektiv. Tekniska begränsningar är främst att befintliga flerbostadshus har många frånluftsfläktar vilket innebär stora kanaldragningar för att centralisera frånluftsflödet. I självdragsbyggnader blir det mycket komplicerat. Andra begränsningar är att ackumulatortanken är utrymmeskrävande och att de befintliga radiatorsystemen är dimensionerade för en hög framledningstemperatur. 4.8 Fördelar och nackdelar med marknadens utbud av frånluftsvärmepumpsystem och komponenter De intervjuade ser ungefär samma begränsningar med de befintliga lösningar som marknaden erbjuder för frånluftsvärmepumpsystem och komponenter vid ombyggnation
21 av flerbostadshus som för FTX-system och komponenter. Begränsningar är främst att det svårt att utvärdera kvalitet och funktion samt avgöra vilken lösning som passar i vilken typ av byggnad. Tveksamhet råder om de verkligen levererar den effekt som utlovas och att underhåll kommer att bli både dyrt och kräva speciell kompetens. De intervjuade verkar dock ha en större tilltro till dagens teknik av frånluftsvärmepumpar än av FTX-aggregat och de kan tänka sig att använda dem i befintliga flerbostadshus som ligger utanför fjärrvärmeområdet och där det finns möjlighet att centralisera frånluftsflödet. 4.9 Åtgärder med värmeåtervinning i frånluft jämfört med andra energisparåtgärder När det gäller prioritetsordning av olika energisparåtgärder så svarar de intervjuade att de i första hand fokuserar på injustering av värmesystemet. Därefter sker ventilationsåtgärder (som inte innebär någon kanaldragning) eftersom de ofta är kostnadseffektiva och är viktiga för hyresgästens komfort. Även byggnadsfysikaliska lösningar har prioritet till exempel tilläggsisolering och byte av fönster. Först därefter kommer större åtgärder på ventilationssystemet som kan inkludera värmeåtervinning. Exempel på åtgärder som redan genomförts i ett antal fastigheter är tilläggsisolering av fasader, byte av eller energiuppgradering av fönster, värme- och ventilationsinjusteringar, datorisering av övervakningssystem och införande av fler mätpunkter, nya maskiner i tvättstuga, nya armaturer och närvarostyrning för belysning, inglasning av balkonger. I många fastigheter har inga egentliga energieffektiviseringsåtgärder genomförts
22 5 Intervjustudie av tillverkare och installatörer För att få en uppfattning av vilka system och komponenter som erbjuds idag och vad branschen ser för framtida teknikutveckling och marknadsförutsättningar för värmeåtervinning vid ombyggnad av flerbostadshus har ett antal intervjuer genomförts. Intervjuerna har dels genomförts med tillverkare och leverantörer av värmeåtervinningsaggregat och frånluftsvärmepumpar och dels med installatörer. Syftet med intervjuerna var också att undersöka om det finns ett intresse för en teknikupphandling. Följande tillverkare och leverantörer har intervjuats: Per Billeros, Kundsupport för större anläggningar, IVT Per A Gustavsson, Marknadschef, GEA EXOS Lars-Åke Johansson, Säljare inom region syd, Exhausto Robert Johansson, Produktchef värmeåtervinning småhus, samt erfarenhet av kompaktaggregat, Systemair Fredrik Karlsson, avdelningschef och Ulf Olsson, säljare, Thermia Värme Fredrik Ljungkvist, Ansvarig för bostadsventilation, Swegon Helge Sjöberg, Säljare, Fläkt Woods Lars Tylen, Säljare, Rec-indovent Följande installatörer har intervjuats: Lars Håkansson och Yngve Berglund, utvecklingsgruppen, YIT Jonas Linde, Energiansvarig, Sydtotal Patrik Nyman, Filialchef, Bravida Helsingborg Intervjuerna har genomfört via telefon och har utgått från frågor enligt bilaga B och C men har genomförts mer som en bred diskussion. 5.1 Sammanfattning De produkter som finns för värmeåtervinning idag är aggregat med roterande värmeväxlare, korsströmsvärmeväxlare, plattvärmeväxlare och batteriväxlare. Åsikterna varierar för vilken typ som är lämpligast i flerbostadshus varierar. Värmepumpstillverkarna säljer mest bergvärmepumpar i kombination med värmeåtervinning i frånluft. I princip erbjuds inga systemlösningar av värmeåtervinningssystem utan komponenter säljs för sig och systemlösningen görs av projektör eller installatör i varje byggnad. I några fall har tillverkarna nära samarbete med projektörer/installatörer. Just för kategorin ombyggnad av flerbostadshus är idag marknaden minimal för värmeåtervinning och de intervjuade ser att det här finns en potential för
23 marknadsutveckling. Det är kostnadsaspekter för investering och installation som avgör vilken ventilationslösning som väljs för varje byggnad medan andra skäl som miljöpåverkan har mindre betydelse. Tillverkare och installatörer anser inte att återvinningsgraden minskar i tiden om ventilationssystemet underhålls på avsett vis med regelbundna byte av filter och rengöring av värmeöverförande ytor och kanaler. För förbättringar av de produkter som erbjuds ser tillverkarna främst ett behov av att styr- och reglerdelen skall bli enklare att hantera för fastighetsägaren och att det skall vara lättare att koppla installationen till styr- och övervakningssystemet. Dessutom behövs en breddning av sortimentet. Installatörerna efterfrågar utveckling med högre grad av prefabricering och integrering av styrsystem så att själva installationsförloppet kan snabbas upp, detta för att minska störningsmomentet för hyresgästerna. Installatörerna anser att hitta schakt för tilluft (till exempel gamla sopnedkast) förvisso är svårt, men ändå inte det största problemet, vilket är att hitta bra, snygg och snabb kanaldragning inne i lägenheterna. De intervjuade ser att användandet av lägenhetsvisa FTX-system ökar hos vissa fastighetsbolag, andra är någott skeptiska. Tillgängligheten för driftpersonalen kan med den lösningen bli begränsad vilket flyttar över underhåll och serviceansvar på hyresgästen. Här behövs en utveckling på enklare och tydligare underhållsinstruktioner. Alla intervjuade tror att det behövs mer värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus och är positiva till en teknikupphandling. En teknikupphandling utförs med fördel i någon form av sambete mellan: tillverkare/installatör/projektör/brandingenjör. 5.2 Intervjuer med tillverkare och leverantörer Dagens komponenter och system De produkter som finns för värmeåtervinning idag är aggregat med roterande värmeväxlare, korsströmsvärmeväxlare, plattvärmeväxlare och batteriväxlare. För just flerbostadshus säljer flera tillverkare roterande värmeväxlare men då i kombination med kolfilter, medan andra tillverkare rekommenderar batteriväxlare. Värmepumpstillverkarna erbjuder främst bergvärmepumpar i kombination med värmeåtervinning i frånluft till ombyggnation av flerbostadshus. En av de tillfrågade tillverkarna erbjuder både FTX produkter och ventilationslösningar med frånluftsvärmepump. I princip erbjuds inga systemlösningar av värmeåtervinningssystem utan komponenter säljs för sig och systemlösningen görs av projektör eller installatör i varje byggnad. I några fall har tillverkarna nära samarbete med projektörer/installatörer. Tillverkarna har oftast komponenter till alla delar i ventilationssystemet men säljer de oftast styckevis. Det är projektörens eller installatörens arbete att sätta ihop det till ett system. System där takfläktar för frånluft kopplas med vätskebatteri till värmeväxling med tilluft eller
24 värmepump har börjat bli en produkt som erbjuds. Dvs. ett paket med vätskebatteri, styrenhet och brandspjäll för lätt installation med takfläkt Förbättringspotential för systemeffektivitet De intervjuade anser att det finns flera förbättringspotentialer och följande nämns: Styr- och reglerdelen kan effektiviseras genom förbättring av givare och deras placering. Den kan dessutom bli mer självinstruerande vilket kan minska klagomål på komplexitet och mycket underhåll. Produkterna skulle behöva göras mindre för att bli lättare att placera. Mindre aggregat betyder dock högre tryckfall och högre driftkostnader vilket samtidigt måste beaktas. För de delar som skall placeras i apparatrum kan produkterna göras mer prefabricerade än vad de är idag för en lättare och framförallt snabbare installation. På samma vis kan lösningar i lägenheterna göras mer snabbmonterade och standardiserade än idag. Problemet är nog distributionen däremellan och tilluftkanalerna, svårt att standardisera sådant. Förbättringspotential finns ofta men brandaspekter måste beaktas vilket ibland gör det svårt att hitta bra lösningar Återvinningsgradens robusthet Vid förfrågan om effektiviteten för värmeåtervinning minskar med tiden så svarar tillverkarna att den inte gör det om installationerna underhålls på avsett sätt. Får värmeöverförande ytor beläggningar av fett eller damm så påverkas naturligtvis effektiviteten. Aggregaten är väl utprovade och håller, däremot kan givare för styrning försämras med tiden Förväntade marknadsutveckling och möjlig utveckling De intervjuade tror att ombyggnation av flerbostadshus är en marknad som kommer att växa för ventilationslösningar och därmed även i kombination med värmeåtervinning. Det finns flera möjliga utvecklingsvägar och nedan är några som nämns: Enklare styr och regler. Dessutom får tillverkare och återförsäljare alltid höra att kunden önskar sig snyggare design på produkterna, där finns stor förbättringspotential. Att bredda sortimentet med fler storlekar på produktutbudet. Framförallt prefabricering för apparatrum och systemlösningar för lägenhet. Tillverkare och säljare ser att användandet av lägenhetsvisa FTX-system ökar. Den lösningens stora nackdel är ju underhåll och tillgänglighet som kan vara
25 problematisk, inte minst i hyreshus. En positiv drivande faktor är att systemet går på hushållsel. Om hyresgästen informeras om detta, vilka konsekvenser det får, och om hur enkelt det själv är att serva systemet, finns förutsättningar för att den lösningen skall kunna lyckas. Lägenhetsvisa FTX-system kan sannolikt göras enklare än idag, men det är också en informationsfråga. Bredda sortimentet för kompaktaggregat t.ex. koppling till nätverk för uppföljning via datoriserade styr- och övervakningssystem. Kontinuerliga förbättringar av ovannämnda system och för den utländska marknaden utveckla kompaktaggregat med plattvärmeväxlare Intresse av teknikupphandling Samtliga intervjuade är intresserade av att delta i en teknikupphandlingstävling för systemlösningar av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus. De har inget emot att samarbeta med installatörer eller projektörer för att få till bra systemlösningar. I processen bör även någon med brandkompetens involveras. En av de intervjuade påpekar att det kan vara lättare för en installatör att gå in i en tävling genom att samarbeta med en tillverkare än tvärt om. Ofta vill tillverkaren inte förknippas med en installatör för mycket eftersom installatörerna ofta är lokala medan tillverkarna säljer produkter i hela landet. 5.2 Intervjuer med installatörer Vanliga komponenter och system för värmeåtervinning Vid frågan om vilka komponenter och system för värmeåtervinning som installatörerna brukar installera i befintliga flerbostadshus så svarar de att de sällan får i uppdrag att installera värmeåtervinning för denna kategori av byggnader. De tror dock att efterfrågan kan komma att öka pga av energideklarationer och ökade energipriser. Vilket system som är vanligast i de få uppdrag som de har haft varierar mellan installatörerna med följande svar: Vätskekopplade batterier, inte roterande värmeväxlare. I den mån det görs är det värmepumpar om det finns frånluft. I de fall det finns mekanisk tilluft installeras roterande värmeväxlare. Roterande värmeväxlare eller plattvärmeväxlare. De roterande värmeväxlarna har kommit stark på senare tid eftersom verkningsgraden för dem förbättrats. I några fall har vi installerat värmepump. Kostnaden avgör vilket system fastighetsägaren väljer. Vilket system som de själva rekommenderar beror på vad som blir billigast och bäst för kunden och de har svårt att rekommendera något generellt. Finns endast frånluft så rekommenderas dock främst frånluftsvärmepumpar
26 5.3.2 Utvecklingsmöjligheter för systemlösningar med värmeåtervinning Installatörerna tror att systemlösningar för värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus har en stor utvecklingspotential främst när det gäller att utveckla lösningar så att störningsmomentet för hyresgästen vid installation blir så litet som möjligt. När det gäller schakt för tilluft kan det ofta gå att lösa till exempel genom att nyttja gamla sopnedkast som installationsschakt (dessa räcker dock inte till i större byggnader) men installatörerna påpekar att den stora problematiken är steget därefter, nämligen att tillföra luften till respektive rum i lägenheterna. Kanaler skall kläs in och dras genom lägenheter vilket är tidskrävande och det är svårt att få tillgång till lägenheter för den tid som krävs. Installatörerna efterfrågar därför en utveckling med högre grad av prefabricering och integrering av styrsystem så att själva installationsförloppet kan snabbas upp. När det gäller driften tror installatörerna att fastighetsägarna skulle uppskatta om styr- & reglerdelen kan göras enklare men att det redan idag är relativt enkelt att byta filter. Installatörerna påpekar att utrymmesfrågan är mycket viktigt för fastighetsägarna eftersom installationerna tar stor uthyrbar area. Det kan tänkas att frånluftvärmepumparna kommer att sälja bra i framtiden eftersom de ofta är mindre skrymmande. En av installatörerna påpekar att dagens system redan är utrymmeseffektiva. En utveckling mot lägenhetsvisa aggregat med värmeåtervinning har noterats av flera intervjuade när det gäller nybyggnation. En av installatörerna påpekar att de också haft några beställningar på lägenhetsvisa aggregat för ombyggnation, och tom vid nybyggnation, och att den utvecklingen möjligen kommer att bli allt mer populär i befintliga flerbostadshus Återvinningsgradens robusthet Vid förfrågan om effektiviteten för värmeåtervinning minskar med tiden så svarar installatörerna att den termiska återvinningsgraden påverkas negativt av dålig skötsel. Det är däremot relativt enkelt att hålla värmeåtervinningen konstant genom att regelbundet byta filter och göra rent värmeväxlarna Intresse av teknikupphandling Samtliga intervjuade är intresserade av att delta i en teknikupphandlingstävling för systemlösningar av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus. De har inget emot att samarbeta med tillverkare för att få till bra systemlösningar
Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning
Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie Åsa Wahlström, CIT Energy Management Åke Blomsterberg, WSP Environmental Målsättning Värmeåtervinning
Läs merMot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.
Uppdragsnr: 1 (7) Beslut Finansiering av BeBo projekt Datum: 2008-04-07 Projektnr: 2008:x Projektnamn: Förstudie av teknikupphandling av energieffektiv återvinningssystem för befintliga flerbostadshus
Läs merVärmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus
Värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus Förstudie inför teknikupphandling Utarbetad av Åsa Wahlström, CIT Energy Management Åke Blomsterberg, WSP Environmental Daniel Olsson, CIT Energy Management
Läs merVärmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström
Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av
Läs merVärmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus
Värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus Utdrag ur Förstudie inför teknikupphandling. Det ursprungliga dokumentet är mycket omfattande men återfinns här: http://www.bebostad.se/wpcontent/uploads/2013/08/forstudie_teknikupphanling_vav_090324.pdf
Läs merVärmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus
Värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus Förstudie inför teknikupphandling Utarbetad av Åsa Wahlström, CIT Energy Management Åke Blomsterberg, WSP Environmental Daniel Olsson, CIT Energy Management
Läs merVärmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013
Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation
Läs merBilaga B: Kravspecifikation
Bilaga B: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus.
Läs merHur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet
1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram
Läs merVärmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus
Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation
Läs merTeknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus
Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus -anbudsunderlag 2010-03-26 Ulrika Jardfelt SABO Tomas Berggren Energimyndigheten Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Målsättning...
Läs merEn ökad marknad för värmeåtervinning
1 En ökad marknad för värmeåtervinning Åsa Wahlström, CIT Energy Management Teknikupphandling: Värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus Välkomna av ordförande: Arne Elmroth Presentation av deltagare
Läs merVentilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer
Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden
Läs mer2010-11-08. Sven-Olof Klasson
Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74
Läs merVärmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna
Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars
Läs merKravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus
Kravspecifikation Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus Allmänt Kravspecifikationen är tänkt att användas som ett stöd för upphandlaren och ger förslag på lämpliga
Läs merKravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinning ur frånluft med värmepump i befintliga flerbostadshus
Kravspecifikation Upphandling av värmeåtervinning ur frånluft med värmepump i befintliga flerbostadshus Allmänt Kravspecifikationen är tänkt att användas som ett stöd för upphandlaren och ger förslag på
Läs merEtt hus, fem möjligheter - Slutseminarium
- Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet
Läs merEnergieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell
Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus
Läs merBrf Utsikten i Rydebäck
2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av
Läs merRDKS RDAS RDAF. Ventilation för hälsa och ekonomi i alla typer av bostäder
RDKS RDAS RDAF Ventilation för hälsa och ekonomi i alla typer av bostäder Här presenterar vi våra tre senaste ventilations aggregat; RDAS, RDAF och RDKS, för placering på vinden, i källaren, tvättstugan
Läs merVentilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24
Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat
Läs merBRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01
BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3
Läs merAtt renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde
Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2
Läs merGår det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?
Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt
Läs merSKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.
SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda
Läs merOmbyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?
Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Hans Eek Juli 2011 Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnaderna står för 50% av utsläppen av
Läs merHalvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla
Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget
Läs merCentrala FTX-lösningar
Swegon Home Solutions Centrala FTX-lösningar www.swegonhomesolutions.se HOME VENTILATION www.swegonhomesolutions.se Centrala FTX-lösningar för bostadsventilation SVENSKA BOSTADSMARKNADEN Statistiken visar
Läs merErfarenheter från ett renoveringsprojekt
Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Arne Elmroth Professor em. i Byggnadsfysik Brf. Storuven, Rekorderlig Renovering Åtgärder som genomförts 1. Ny takvåning på en av byggnaderna med energieffektiv
Läs merENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?
ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera
Läs merEtt hus, fem möjligheter
Emma Karlsson, WSP 1 BeBo Energimyndighetens Beställargrupp Bostäder Emma Karlsson, WSP 2 Presentation Preliminär Rapport, Bakgrund Åtgärdpaketen, åtgärdsvis Diskussion om använda åtgärder Resultat, jämförelse
Läs merDetta vill jag få sagt!
Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få
Läs merFlexit bostadsventilation
Flexit bostadsventilation A FÖR EN SUND INOMHUSMILJÖ Varför ventilera? Du är säkert noga med vad barnen äter, men hur ställer du dig till luften de andas? Vi tillbringar ca 90% av tiden inomhus och uppfattar
Läs merRätt ventilation på fel plats kostar mer än det smakar
Rätt ventilation på fel plats kostar mer än det smakar eller, varför blir det inte som jag tänkt Vätterhem, Torbjörn Lundgren 2013-11-06 Sid 1 Bostads AB VätterHem i Jönköping Bostäder & Lokaler 8 200
Läs merBehovsstyrd ventilation i nya flerbostadshus en tekniktävling
Behovsstyrd ventilation i nya flerbostadshus en tekniktävling De flesta flerbostadshusen byggda efter 1960 har fläktventilation med ett ventilationsflöde som i det närmaste är konstant över tiden oberoende
Läs merEnervent ventilation SYSTEM AVSEDDA FÖR ANDRA UTRYMMEN ÄN BOSTÄDER
Enervent ventilation SYSTEM AVSEDDA FÖR ANDRA UTRYMMEN ÄN BOSTÄDER Decentraliserade ventilationssystem Planering av decentraliserad ventilation i andra byggnader än bostäder är klokt. Uppdelning av byggnaden
Läs merKatjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus
Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Mattias Westher, Bostads AB Poseidon Agenda Bakgrund Pilotprojektet; energianvändning & mål Tekniska lösningar; klimatskal Tekniska lösningar; installationer
Läs merTeknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus
Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2013-10-23 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter
Läs merVärme & ventilation Brf Bågen
Värme & ventilation Studerat tidigare utredningar betr problem med ventilationen (1993 1995) Obligatorisk Ventilations Kontroll (OVK) genomförd. Samtliga anmärkningar dokumenterade i protokoll. Många anmärkningar
Läs merEnergieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns
Läs merENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet
2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på
Läs merREC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning
REC Vent plus Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! REC Temovex REC har i mer än 50 år försett den svenska marknaden med ventilationsprodukter.
Läs merSWEGON HOME SOLUTIONS
INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.
Läs merVentilation med återvinning för alla självdragsfastigheter
Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som
Läs merPiccolo - litet, men effektivt och energisnålt ventilationsaggregat
VENTILATION PÅ NATURENS VILLKOR SEDAN 1983 FÖR LÄGENHETER Piccolo - litet, men effektivt och energisnålt ventilationsaggregat Piccolo ON -modellerna I en liten bostad kan det vara svårt att finna plats
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Steninge 8:716
Utgåva 1:1 2013-05-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Steninge 8:716 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6
Utgåva 1:1 2014-07-03 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintapparen 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merHSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER
HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5
Läs merEnergitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme
Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar
Läs merFastigheten. Slutet av 1960-talet 9.472 m² A temp 1 byggnad med 13 huskroppar, Byggår Area:
Fastighet: Tynneredsskolan Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Totalskolor Etapp 1 Konsulter: CIT Energy Management AB Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår Area: Slutet av
Läs merSvarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017
Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2018-05-11 Remisslämnare Britta Permats
Läs merBrogården passivhusrenovering
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning
Läs merENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG
ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merMaratonvägen 36 energieffektiv renovering
BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot
Läs merEkonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF
Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg
Läs merAT3 Ventilationsvärmepump
AT3 Ventilationsvärmepump från TerraTerm-Air AB Informationshäfte Innehåll Vad är AT3 Ventilationsvärmepump 2 Vem behöver AT3; Användningsområden 4 Funktion & Styrning 5 Tekniska data 6 Kontakt 7 1 Vad
Läs merENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Backen 1:25, Ödskölt Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 17515
ENERGIBESIKTNING Bilaga till Energideklaration av, Ödskölt 2017-01-29 Uppdragsnummer 17515 Besiktningen utförd av: Beställarens kontaktperson: Veronica Magnusson NB Kyl & VVS Konsult AB Storgatan 11 666
Läs merENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT
ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:
Läs merMaratonvägen Ombyggnation i Halmstad
Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen 579 lgh Den nya tidens hyresrätt 1 Byggmöte 18 november i Göteborg Maratonvägen Ett miljonprogramsområde i Halmstad 21 huskroppar med totalt 579 lägenheter
Läs merEn kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.
Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller
Läs merByggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931
ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36
Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merHögre energieffektivitet och behaglig luftfuktighet
Högre energieffektivitet och behaglig luftfuktighet Stora och snabba variationer i luftfuktigheten är typiska för ett duschrum. Genom direkt ventilationsstyrning med EC-Vent och hygrostatsensorer säkerställer
Läs merInstallation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad
Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Åsa Wahlström CIT Energy Management 2011-10-19 Sammanfattning Denna förstudie behandlar ett koncept
Läs merErfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet
Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet Lindåshusen inflyttade 2001 20 bostäder i 4 radhus Uppföljning då husen var nya 13000 12000 12083 11000 10000
Läs merInför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen
Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Redovisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur - 35 C Fyra installationsalternativ Telefon
Läs merBättre inomhusklimat med SmartFront
Bättre inomhusklimat med SmartFront SmartFront är en patenterad metod för uppgradering av fasad, ventilation och fönster på befintliga fastigheter. Installationen ger en betydande energibesparing och en
Läs merVal av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)
Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,
Läs merEC-Vent skapar ett perfekt inomhusklimat och spar energi
EC-Vent skapar ett perfekt inomhusklimat och spar energi Högre energieffektivitet med automatisk anpassning för lunchrusningen EC-Vent med timer-styrning gör det enkelt för en restaurang att anpassa ventilationen
Läs merLunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985
Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,
Läs merTätning av ventilationskanaler
Tätning av ventilationskanaler En förstudie utförd av Katarina Högdal på uppdrag av BeBo 2015-02-19 Bakgrund Teknikupphandling för VÅV ventilationsluft år 2009-2013 Läckande kanaler i 9 av 10 fastigheter
Läs merFrån självdrag till FTX
Från självdrag till FTX Ronnebyhus AB renoverade år 2009 Madelungsvägen 3. Madelungsvägen 1, Övre Brunnsvägen 42 och 44 renoverades år 2007-08. I samband med den renoveringen bytte man fönster, ventilationssystem
Läs merAnvändning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter
Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus
Läs merAndas frisk luft hemma
Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Andas frisk luft hemma Bostadsventilation Vi äter och dricker ca
Läs merRAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren
RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena
Läs merSmåhus - ventilation och funktionskontroll
Småhus ventilation och Funktionskontroll Denna information finns endast som nätversion och ersätter broschyren Småhus - ventilation och funktionskontroll från 1995. Det är viktigt för vår hälsa att inomhusluften
Läs mer40 30 150 VHC. STALLVENTILATION HUS 1 och 2 VVS
40 30 150 VHC STALLVENTILATION HUS 1 och 2 VVS sutredning Sollentuna Företag: Helenius ingenjörsbyrå AB Adress: Box 453 Postnr och ort: 192 05 SOLLENTUNA Tel: 08625 22 00 Fax: 08625 22 90 Upprättad av:
Läs merEnergieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk
Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Om mig WSP Teknikkonsultföretag inom hållbar samhällutveckling - Byggnader, Transporter, Industri, Stadsutveckling - Tidiga analyser
Läs mervid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Läs merFastighetsägarens perspektiv
Fastighetsägarens perspektiv Bakgrund o underlag Erfarenheter från BeBo Egna synpunkter/erfarenheter Sandviksvägen, Växjö Kenneth Faaborg Hyresbostäder i Växjö AB Svensk Energiutbildning AB Inbjudan kurs:
Läs merVision: Ett hälsosamt och energieffektivt inomhusklimat för alla
Vision: Ett hälsosamt och energieffektivt inomhusklimat för alla Innehåll.. Hur går arbetet vidare med OVK:n? Nytt ventilationslabb! + utbildningar Kort presentation av en ny rapport Avslutning OVK arbetet..
Läs merSkånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april
Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1
Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Läs merUppvärmning av flerbostadshus
Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende
Läs merFrillesås passivhusen blir vardagliga
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet
Läs merFastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Fastigheten och dess användning
Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår:
Läs merLönsam energieffektivisering 2015
Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4
Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merStyrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet
Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet Vi är Lorentzons styr Företaget grundades 1998 av Anne-Marie Heder & Arne Lorentzon Styr- och övervakningsteknik
Läs merLägenhetsventilation i olika driftfall. Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus
Lägenhetsventilation i olika driftfall Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus Bostadsventilation med värmeåtervinning Värmeåtervinning med frånluftsvärmepump FX Värmeåtervinning med från och
Läs merRENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö
Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt
Läs merwww.nollhus.se Eje Sandberg
Eje Sandberg www.nollhus.se Utveckla FEBYs kriterier för passivhus. Skapa nätverk Bevaka och påverka myndigheter för att främja utvecklingen Sprida information och kunskap Rapporter Kungsbacka Eksta fastighetsbolag
Läs merBRF Svalboet Energimätningar och termografering
BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet
Läs merEnergieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk
Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Tre dimensioner av hållbarhet Ekonomisk hållbarhet/lönsamhet/ekonomisk tillväxt BRF har inga vinstkrav Bästa investeringen för
Läs merFTX med placering i trapphus
FTX med placering i trapphus REC Temovex Motströmsvärmeväxlare Lösning för ROT & nyinstallation Med brandlösning för upp till 8 lägenheter Experter på inneklimat i lågenergihus FTX med placering i trapphus
Läs merEnergianvändningen i flerbostadshus kan halveras!
Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras! Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad för flerbostadshus har studerats i många undersökningar utan någon vältäckande och enhetlig utvärderingsmetodik.
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16
Utgåva 1:1 2016-01-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Hällsätter 1:16 INDEPENDIA ENERGI AB Amalia Jönssons gata 25 421 31 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merHur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?
Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara
Läs mer