KONFERENSRAPPORT - Biblioteksdagarna i Luleå maj 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONFERENSRAPPORT - Biblioteksdagarna i Luleå 14-16 maj 2008"

Transkript

1 KONFERENSRAPPORT - Biblioteksdagarna i Luleå maj 2008 Biblioteksdagarna var förlagda till Luleå och nybyggda Kulturens hus. Över 600 personer var anmälda till årets biblioteksdagar. Temat för i år var Bibliotek i rörelse, Nordisk bokbussfestival Biblioteksföreningens ordförande Britta Lejon inledde konferensen och citerade bl.a. Doris Lessing Vi tror på människan därför älskar vi bibliotek. Britta Lejon blev sedermera omvald för en ny period som ordförande på föreningens årsmöte. Troed Troedsson, en framtidsanalytiker från Paradigmmätarna höll ett föredrag med rubriken Ska vi framhålla förr i tiden eller ska vi förhålla oss till framtiden? Han ville gärna skaka om oss åhörare och vara kontroversiell i sitt budskap. Han menar att vi människor traditionsenligt förhåller oss och har förhållit oss till framtiden som en förlängning av vår historia och våra traditioner. Detta har tidigare gjort vår framtid förutsägbar och begripligare, men i dagens snabbt föränderliga värld räcker inte våra tidigare erfarenheter till. Före industrisamhället byggde människovärdet framförallt på kroppsarbete/svett/hästkrafter. Det var ett stationärt jordbrukssamhälle där kunnandet överfördes från den äldre generationen till den yngre: teknik, muskler, realkapital, materialisering, generalisering var kännetecknande. Efter ca 1850 när industrisamhället började ta vid fick kunskap en annan och viktigare innebörd i kunskapssamhället. Nyckelord som tänkande, utbildning, information, patent, specialisering, funktionalisering och långsiktighet blev allt viktigare, men i dagens samhälle betonas förståelsen alltmer. Nyckelord som utbildning och kunskap håller inte längre menar Troedsson. Kunskapssamhället är inte längre gångbart i stället talar man om nätverk, kommunikation, koncept, kortsiktighet, iterativ, komplex helhetssyn, värderingsstyrt. På SAB:s årsmöte redovisade Peter Axelsson den stora bibliotekskampanjen Library lovers som har sitt sikte på valet Kampanjen har både opinionbildningsmål(etablera bilden av biblioteket), politiska mål(översyn av bibliotekslagen, biblioteksplaner i alla kommuner) och målgrupperna är främst politiker, opinionsbildare och media. Enligt undersökningar som gjorts anser 91 % av svenskarna att bibliotek är viktiga för att ett samhälle skall fungera. Med Library lovers-kampanjen gäller det att få fart på politikerna, ge ett medvetandegörande att det finns en förväntan hos folk. Bl.a. har kulturministern gjort en omsvängning i sin syn på biblioteksplaner i landets kommuner och avgiftsfria lån även till vuxna. En ny del av kampanjen är 100 höjdare för läsning som är en nationell kampanj för läsfrämjande och tidig språkutveckling bland barn. Ett inslag i denna satsning är att alla elever i grund- och gymnasieskolan bör ha tillgång till välutrustade skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Ansökan om projektpengar skall ha kommit in till biblioteksföreningen senast 11 juni. Genomförandet skall ske under hösten Ladda ner pdf-fil om 100 höjdare för läsning med ansökan.

2 Läs även biblioteksföreningens nya rapport om läsfrämjande åtgärder som vänder sig till både barn och vuxna. Rapporten tar också upp förslag på nya former för statligt stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek - Läsfrämjande förnyelse behövs! En av de mest celebra av de inbjudna gästerna var IFLA:s kommande ordförande Ellen Tise från Sydafrika vars föredrag handlade om bibliotek och bibliotekarier som förändringsagenter och samordnare från gräsrotsnivå upp till internationell nivå. Pär Lannerö, Metamatrix AB presenterade de sociala nätverkssajterna med Vill du verkligen bli min vän? De sociala närvekssajterna(sns) är idag större än e-post i USA. Något som säger om den snara utveckling vi har att vänta även i Sverige. Bara Facebook-nätverket Sweden har idag närmare 1 miljon medlemmar! Han delar in SNS i generella och professionella karriärs- och rekryteringssajter. De generella SNS är ex. Facebook, Orkut, Yahoo 360 och de mer ungdomsorienterade som Lunarstorm, Hamsterpaj, Playahead, Apberget (populär i norra Sverige). De professionella kan vara sådana som Shortcut (Sveriges största karriärcommunity) och Linkedin (brings together your professional network). I SNS får användarna profilera sig och bjuda in andra till sin sida. Man kan genom ett klick påvisa sympatier och bli medlem, kommunicera med andra användare med liknande sympatier och intressen, få nya vänner, hitta eldsjälar, samla kunskap, rekrytera, även träffsäkra betalda annonser etc. men det finns risker med dessa communitys. Information kan hamna på oväntade ställen. Applikationsutvecklarna i Facebook kommer åt all information om dig. Du vet inte om/när du är övervakad eftersom allt hanteras av några amerikanska företag med påstådda kopplingar till CIA. Det finns också sociala risker, vilka är dina vänner egentligen? En devalvering av vänskap?, falska identiteter förekommer, och friendbot, integritetsrisker samt många spammare. Det kanske är signifikativt att communityn Leaving Facebook day just verkar på Facebook och visar på Facebooks nätverks stora genomslagskraft både på gott och ont. Bernt Gustavsson, professor i pedagogik och demokrati vid Örebros universitet behandlade temat Kunskap och bildning i vår tids utbildningar. Det var en intressant historisk genomgång över kunskapsteorier. Han gjorde kopplingar mellan kunskap och bildning och dagens samhällsutveckling och forskning. Han gjorde globala utblickar på demokratibegreppet ex. på Sydafrika. Han citerade den franske postmodernisten Lyotard som menade att kunskap har reducerats till en handelsvara med högre bytesvärde, human capital. Ända in på 1980-talet har den gamla Aristoteliska vetenskapskategorin varit gällande inom kunskap- och bildningsområdet. De grekiska episteme(-vetandet, vetenskap, veta att-), techne(kunnandet, veta hur, hantverket) och fronesis (klokhet, veta när, socialt) har varit grundläggande begrepp. På 1980-talet introducerades nya kunskapsbegrepp som ex. tyst kunskap (Wittgenstein), även Polanyi kallade sin bakgrundskunskap för tyst kunskap(tacit knowledge), men Polanyi och Wittgenstein är helt olika inriktningar. Den reflekterande praktikern (D.Schön) och Ryle s veta att(episteme), veta hur(techne) är nygamla skolor påverkade av den Aristoteliska vetenskapsteorin. Martha Nussbaum är en aristotelisk tänkare. Hon pratar om innebörden av praktisk klokhet(fronesis)- att använda sin allmänna erfarenhet och kunskap, klokhet, visa gott omdöme,lyhördhet. Kan dessa tänkares idéer byggas in i utbildningen? Indirekt klokskap genom skönlitteraturen? Och vilken skönlitteratur? Realismens författare som ex. Dickens har oftast fått stå som litteraturkanon. Det finns alltid en form av kanon men den ser alltid olika

3 ut, även om döda, vita, kristna män alltid varit överrepresenterade. I Harold Bloom s The western canon behandlas den västerländska litteraturtraditionens betydelse. Bildningsbegreppet kan också ses som en resa och världsmedborgaren som bildningsideal. När man reser till främmande kulturer tolkar och jämför man det bekanta(västerländska) med det obekanta. I många tidigare kolonier i tredje världen har synen på detta snarast varit det omvända. Det främmande västerländska har funnits som bildningsideal medan den bekanta inhemska kulturen inte fått ges plats inom kunskapsbildningen. Bernt Gustavsson har mångårig erfarenhet av Sydafrika och gör denna jämförelse med Sverige och det västerländska. En kunskapsinriktning ser kunskap framförallt som en socialiseringsprocess och en mer sociokulturell syn på kunskap(människan är sig lik det är de yttre omständigheterna, kulturen, samhället som har förändrats), bl.a. representerar Roger Säljö (se längre ner i min rapport) denna kunskapssyn. I paneldebatten på temat Behöver Sverige en nationell bibliotekspolitik? medverkade Kennet Johansson (generaldirektör, kulturrådet), Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie, KB, Maria Törnfeldt, ordförande, Sveriges länsbibliotekarier i samtal med Niclas Lindberg, generalsekreterare, biblioteksföreningen. Paneldebatten utgick från de 8 punkter för en nationell bibliotekspolitik som föreslås gemensamt av SAB, DIK, Sveriges författarförbund och Sveriges länsbibliotekarier. De åtta punkterna återfinns i Vision & vilja den lilla blå verksamhetsplanen för , sid Någon samsyn på om Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik fanns inte i panelen särskilt riksbibliotekarien Gunnar Sahlin gav ett mångordat men undanglidadande svar på frågan. Han betonade de samarbeten som finns idag på nationell nivå ex. Arkivet för Ljud och bild går ihop med Libris/KB, även ABM samarbetet på regional och nationell nivå. På internationell & europeisk nivå nämnde han European digital library och vikten av att stötta och förstärka IFLA. Roger Säljö, professor i pedagogik och föreståndare för LinCS, Göteborgs universitet höll föreläsningen Lärande och vårt sociala minne - från grottmålningar till digitala redskap Alla samhällen bygger enligt honom på sociala eller kollektiva minnen. Det är identitetsskapande hos gruppen och gör samtidigt tidigare mänskliga erfarenheter tillgängliga för kommande generationer. Detta har skett genom hela historien. Genom historien har den moderna människan byggt upp sociala minnen genom berättelser, bilder, symboler, riter. Artefakter(ex. böcker) och olika teknologier har spelat stor roll samt en specialisering. Den viktigaste mekanismen i lärandet sker i den vardagliga interaktionen, samtalet/kommunikationen s.k. primär socialisation. Nu utmanas det traditionella texten som varit samhällsbärande under lång tid av den digitala tekniken. Säljö nämner External symbolic storages(ess) samt Artificiella minnessystem(ams) som teoretiska begrepp. Egenskaper hos ESS/AMS är att de existerar i det publika rummet, är permanenta, kan återanvändas, är obegränsade i sin kapacitet, är organiserade med utgångspunkt i explicita och(semi-) publika regler. Digital literacy kan ses som en förlängning av traditional print literacy men ändrar villkoren för hur vi tillgodogör oss samhällets kollektiva erfarenheter. I den tekniska utvecklingen och lärandet, ex. i fallet Tryckpressen har utvecklingen gått från att 1. Kunna läsa en bekant religiös text ( den protestantiska läsfärdigheten ), vilket innebar en begränsad läsförmåga och icke skrivkunniga till att 2. Kunna läsa en obekant text (folkskolans läsfärdighet). 3. Nästa steg blev att kunna läsa en bred klass av obekanta texter, förstå och handla efter dem (handboken som ideal)(den teknisk/vetenskapliga läsfärdigheten).

4 4. Att kunna skapa nytt, förmågan att omvandla information till kunskap (digitala läsfärdigheter). Samtidigt har den digitala tekniken inneburit större förväntningar på bredare, större grupper. Den digitala revolutionen uppmuntrar till nya sätt att lära. Övergång har skett från externalisering(lagring) av information till externalisering av mänsklig intelligens ex, miniräknare, GPS, bokföringsprogram, CAD/CAM programvara, stavnings- och grammatikprogram etc. Agneta Edwards, litteraturpedagog, kritiker, ledamot av juryn för ALMA-priset och kulturrådets klassikergrupp ville provocera åhörarna med sitt föredrag Bibliotekarien versus vampyren eller Från arg tant till våt dröm. Syftet med hennes föreläsning var att lyfta fram skönlitteraturen. Är det viktigt vad man läser eller är det läsandet i sig som är det väsentliga? Agneta Edwards betonar att det är skönlitteraturen som måste lyftas fram och där har bibliotekarierna en viktig roll att uppfylla i sin roll som bokförmedlare och läsfrämjare. Kopplingen mellan vampyren och bibliotekarien syns mig i alla fall något långsökt. I Elizabeth Kostovas roman Historikern har den blodsugande men passionerade bibliofilen greve Dracula i alla fall anställt en bibliotekarie som katalogiserar och sorterar hans stora boksamling. Schablonbilden av bibliotekarien som arg tant förekommer främst i barnlitteraturen medan ex. romanen Hyssj av Jean-Marie Gourio skildras bibliotekarien snarare som en förförisk femme fatale. Om man inte tycker att läsning är nyttigt så skall man läsa The solitary vice: agaist reading av Mikita Brottman utgiven i år. Den ger ett helt motsatt perspektiv på läsandet enligt Agneta Edwards. På seminariet Verksamhets- och organisationsutveckling för kunder, arbetsgivare eller personal? fanns frågan vilka det gemensamma dragen och skillnaderna i ett folkbiblioteks, ett länsbiblioteks och ett universitetsbiblioteks förändringsprocess är? Medverkade gjorde Rebekka Rundberg, konsulent och Bengt Källgren tf verksamhetschef, Regionsbiblioteket Västra Götaland. Britt-Inger Rönnqvist, bibliotekschef på Luleå folkbibliotek och Elisabet Andersson. Överbibliotekarie vid Örebro universitetsbibliotek. Örebro universitets besparingskrav utmynnande i projektet Effektivare administration med inriktning mot ett processorienterat arbetssätt med processtyrning och en helt ny omorganisation med processägarskap, processchefer etc. Målet vilket man också har uppnått var en mer sammanhållen administration och att minska de administrativa kostnaderna med 25 % inom 3 år, varav 100 tjänster försvann. För bibliotekets del innebar omorganisationen att biblioteksfunktionen blev mer integrerad som en del av universitetsorganisationen. Medan projektet kom att bli en revolution för institutionerna. På Luleå folkbibliotek förklarade Britt-Inger Rönnqvist att luften hade gått ur organisationen. Något måste vända den negativa trenden i biblioteket. År 2000 startade ett samarbetsprojekt med Sunnanå fotbollslag. Vad fanns att lära av deras metoder? Laganda/teamwork? Positiv framförhållning? Under de gemensamma träffarna under projektets gång kom man fram till att bibliotekpersonalens sammanlagda erfarenhet av biblioteksarbete var 600 år! Var inte detta något att bygga vidare på? Det bildades basgrupper med bibliotekarier och assistenter. Basgrupperna var uppblandade från olika avdelningar och man frångick den vanliga organisationen. Ledstjärnan var besökaren i centrum och att hitta framgångsfaktorer. Man gjorde en icke-brukarundersökning för att ta reda på vad ickebrukarna visste om biblioteket och dess tjänster. De flesta visste att man kunde låna böcker på biblioteket (86 %), däremot kände ingen till bibliotekets Boken kommer-service (0%!). Den

5 viktigaste anledningen till varför man inte besökte biblioteket var att man köpte sina böcker (39%), medan 23% inte läste eller inte hann läsa böcker. På frågan vad kan man göra för att få fler besökare? Svarade icke-brukarna att utbudet som erbjöds på biblioteket var viktigt (65%) vidare bättre information (21%) och andra öppettider (8%). Ett flödesschema utarbetades för förbättringsarbetet. Glöm inte att det är viktigt med De små stegens taktik alla arbetsuppgifter skall göras. Ledord som utmynnat under projektets gång med sikte på besökaren i centrum är -inspirerande, -överraskande, -mellanmänskliga möten. Sist men inte minst det viktigaste är omätbart citat ur Lille Prinsen. I Region Västra Götaland startade man VEGA- verksamhetsutveckling genom eget arbete. Det är 7 deltagande bibliotek som ingår i projektet sedan VEGA-projektet som arbetsform skall tydliggöra små och stora processer och bidra till förnyelse av arbetsformer, skapa utrymme för verksamhetsutveckling. VEGA är indelat i 8 olika punkter som varje bibliotek valfritt har fått att arbeta med 1)Tematiskt arbete(samling, tjänster, marknadsföring). 2) Kundperspektiv. 3) Från kartläggning och idéer till konkreta resultat. 4) Program (idéer genomförs i program, seminarier). 5) Personalens kunskaper viktiga. 6) Arbetsplatsförlagda seminarier (valda teman). 7) Regionbibliotekens roll? 8) Utveckla genom att synliggöra & förstå Exempelvis har några bibliotek valt att jobba med kartläggning av medieflöde i s.k. processorienterat arbetssätt. Vilka processer? Från förebyggande inköp till direktleverans till hylla/ kund. Från efterfrågan till leverans kund, uppföljning och gallring. Det handlar om att hitta effektivare processer, skapa gemensamma bilder av verksamheten, samt hitta utgångspunkt för vidare utvecklingsarbete. Resultaten i de olika projektbiblioteken varierade beroende på vilka utgångspunkter man valt att jobba utifrån ex något bibliotek önskade gå från decentralisering till ökad centralisering medan andra bibliotek tvärtemot föredrog en decentralisering av uppgifter för en bättre effektivisering. Helhetssynen av verksamheten blev bättre likaså kommunikationen förbättrades. Förändringsfrågan är en ledningsfråga och att skapa en tidplan från idé till förverkligande måste finnas. Det svåraste momentet är att få det gjort. Samarbetsprojektet Maracas mellan de 14 kommunbiblioteken i Norrbottens län presenterades av Detlef Barkanowitz tf länsbibliotekschef i Norrbotten och Eva Stenmark, organisationskonsult i Skaka om bilden av biblioteket. Maracas är ett unikt markandsföringsprojekt mellan biblioteken i Norrbottens län och för detta belönades man med Greta Lundborgs pris för marknadsföring år Alla biblioteken marknadsförs numera under gemensam flagg. Maracasprojektet kom till som ett svar på de vikande besökstalen samt personalens bristande självförtroende på biblioteken runtom i länet. En självklarhetens förbannelse vilade på biblioteken. Alla känner till biblioteket (8 av 10 personer) med Maracasprojektet skulle den negativa trenden vändas och till att man måste vara känd för rätt saker Ett av målen var att göra Norrbotten till en mer upplevelserik kommun att leva i. Maracasprojektet genomfördes utan några genvägar. Alla var involverade i projektet inkl. vaktmästeri. Man träffades under inspirerande, berikande möten. För genomförandet krävdes mod, handling (gemensam syn, centrala värderingar, värden, styrkan kommer inifrån, gemensamt ansikte, gemensamt manifest), kommunikation bl.a. via den nya gemensamma hemsidan bibblo.se samt stolthet. Resultatet har lett till ökad synlighet. Det blev en win-win-situation även för den anlitade reklambyrån. Det skrevs 60 positiva artiklar i dagstidningarna, det blev 3 TV-framträdanden, utlåningen ökade med och antalet besökare ökade med 2000 i månaden. Resultatet blev också en förstärkt självbild, en högre status och ny energi samt att nätverkssamarbetet skall vara grunden för en fortsättning. Maracasprojektet vill jobba vidare med att utveckla biblioteken ytterligare. Detlef

6 Barkanowitz avslutade med att varumärkets styrka och värde kommer inifrån och man vill komplettera med fler goda historier och väcka läslust. Sist på biblioteksdagarna framträdde Horace Engdahl, Svenska akademiens ständige sekreterare, med en presentation av Litteraturbanken de svenska klassikernas nya hem. Litteraturbanken startade som projekt år 2004 och med målet att publicera allt väsentligt av det svenska litterära arvet på Internet. Idag finns C. J. L. Almqvist samlade verk i Litteraturbanken i fulltext form som pdf-filer eller e-faksimiler. Snart finns även Selma Lagerlöfs samlade verk också tillgängliga i Litteraturbanken då den 70-åriga upphovsrättsgränsen passeras. Kvällens båda begivenheter var minnesvärda. På onsdagskvällen i Kulturhuset var det Mikael Niemi som underhöll konferensgästerna och på tordagen hölls en festkväll på universitetet med en god buffé och konsert med den kända Piteågruppen Euskefeurat.

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden.

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden. Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden. Närvarande: Bo Alsterberg, Erik Sieurin, Gun Hellander, Karin Wikström, Britt-Lis Holmström, Ulrika Blomkvist, Anneli Nilsson, Kristian

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionbibliotek Stockholm 2015

Verksamhetsplan 2015 Regionbibliotek Stockholm 2015 Verksamhetsplan 2015 Regionbibliotek Stockholm 2015 Denna VP avser Regionbibliotek Stockholm - KB:s partner i uppdraget att ha överblick över biblioteksområdet genom statistik, utvärdering och kvalitetsutveckling.

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer Namn på kampanjen: Barnboksveckor 2011 Tema: I fantasins värld, sagor och fantasy Målgrupp: Barn 0-12 år Fokus: Upplevelsen alla medier är tillåtna!

Läs mer

Utan bibliotekariers läsning inget läsfrämjande. Maria Ehrenberg, Göteborg 2016

Utan bibliotekariers läsning inget läsfrämjande. Maria Ehrenberg, Göteborg 2016 Utan bibliotekariers läsning inget läsfrämjande Maria Ehrenberg, Göteborg 2016 Varför behövs vår läsning? Lagen Biblioteken SKA arbeta läsfrämjande Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

LITERACY OCH FÄRDIGHETER: VÄRLDAR AV TECKEN, VÄRLDAR AV KUNSKAPER

LITERACY OCH FÄRDIGHETER: VÄRLDAR AV TECKEN, VÄRLDAR AV KUNSKAPER LITERACY OCH FÄRDIGHETER: VÄRLDAR AV TECKEN, VÄRLDAR AV KUNSKAPER ROGER SÄLJÖ Linnécentret för forskning om lärande och medier Göteborgs universitet ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun Överkalix bibliotek Biblioteksplan 2009 2015 Överkalix kommun Vision Biblioteket som mötesplats kunskapscentrum kulturcentrum Överkalix bibliotek är viktig som mötesplats för kommuninnevånare i alla åldrar.

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Utredare 2015-10-27 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KFN/2015:50 31442 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Läs mer

Medlemsmöte den 4 november 2009 hos Regionbibliotek Stockholm

Medlemsmöte den 4 november 2009 hos Regionbibliotek Stockholm Medlemsmöte den 4 november 2009 hos Regionbibliotek Stockholm Där var: Margaretha Eriksson Skåne (ordf), Ulf Redmo Sydost, Bengt Källgren Västa Götaland, Katinka Borg Jönköping, Anna-Christina Rutquist

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län

Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län En rapport om projektet Läsambassadör i Jönköpings län 2013-2016. 0 1 Bakgrund Idén om en regional läsambassadör kom upp under ett Dialogsamtal om den regionala

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 1. Inledning Biblioteksplanen är ett styrdokument för strategisk och långsiktig utveckling av biblioteksverksamheterna i Tyresö kommun. Denna plan har antagits

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola 2016-2018 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att ange riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten på Almunge skola och på så sätt vara

Läs mer

Uppdraget om planerna

Uppdraget om planerna Uppdraget om planerna Cecilia Ranemo blogg http://biblioteksstatistik.kb.se e-post biblioteksstatistik@kb.se Sidnummer 1 Nytt uppdrag i KBs instruktion 1 augusti 2011 A. Tillsammans med länsbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

Verksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information

Verksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information Länsbibliotek Östergötland Verksamhetsplan 2003 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris

Läs mer

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 VISION Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län

Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2016-04-25 Referens KN 160098 Kulturnämnden Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2021 Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området.

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området. INBJUDAN 2015-08-24 1 (5) Sektionen för demokrati och styrning Anders Nordh Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland REGIONBIBLIOTEK VÄSTRA GÖTALAND Bill-projekten i Västra Götaland Billprojekten är en del av utvecklingsprogrammet

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE Statens kulturråd 2014 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

Läs mer

VP Verksamhetsplan

VP Verksamhetsplan VP 2017 Verksamhetsplan Budget Lärande och biblioteksstöd Detta arbetar vi med I området ingår att kompetensutveckla länets skolledare, lärare och elever inom digitala verktyg och annan media. Kurser,

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer