KONFERENSRAPPORT - Biblioteksdagarna i Luleå maj 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONFERENSRAPPORT - Biblioteksdagarna i Luleå 14-16 maj 2008"

Transkript

1 KONFERENSRAPPORT - Biblioteksdagarna i Luleå maj 2008 Biblioteksdagarna var förlagda till Luleå och nybyggda Kulturens hus. Över 600 personer var anmälda till årets biblioteksdagar. Temat för i år var Bibliotek i rörelse, Nordisk bokbussfestival Biblioteksföreningens ordförande Britta Lejon inledde konferensen och citerade bl.a. Doris Lessing Vi tror på människan därför älskar vi bibliotek. Britta Lejon blev sedermera omvald för en ny period som ordförande på föreningens årsmöte. Troed Troedsson, en framtidsanalytiker från Paradigmmätarna höll ett föredrag med rubriken Ska vi framhålla förr i tiden eller ska vi förhålla oss till framtiden? Han ville gärna skaka om oss åhörare och vara kontroversiell i sitt budskap. Han menar att vi människor traditionsenligt förhåller oss och har förhållit oss till framtiden som en förlängning av vår historia och våra traditioner. Detta har tidigare gjort vår framtid förutsägbar och begripligare, men i dagens snabbt föränderliga värld räcker inte våra tidigare erfarenheter till. Före industrisamhället byggde människovärdet framförallt på kroppsarbete/svett/hästkrafter. Det var ett stationärt jordbrukssamhälle där kunnandet överfördes från den äldre generationen till den yngre: teknik, muskler, realkapital, materialisering, generalisering var kännetecknande. Efter ca 1850 när industrisamhället började ta vid fick kunskap en annan och viktigare innebörd i kunskapssamhället. Nyckelord som tänkande, utbildning, information, patent, specialisering, funktionalisering och långsiktighet blev allt viktigare, men i dagens samhälle betonas förståelsen alltmer. Nyckelord som utbildning och kunskap håller inte längre menar Troedsson. Kunskapssamhället är inte längre gångbart i stället talar man om nätverk, kommunikation, koncept, kortsiktighet, iterativ, komplex helhetssyn, värderingsstyrt. På SAB:s årsmöte redovisade Peter Axelsson den stora bibliotekskampanjen Library lovers som har sitt sikte på valet Kampanjen har både opinionbildningsmål(etablera bilden av biblioteket), politiska mål(översyn av bibliotekslagen, biblioteksplaner i alla kommuner) och målgrupperna är främst politiker, opinionsbildare och media. Enligt undersökningar som gjorts anser 91 % av svenskarna att bibliotek är viktiga för att ett samhälle skall fungera. Med Library lovers-kampanjen gäller det att få fart på politikerna, ge ett medvetandegörande att det finns en förväntan hos folk. Bl.a. har kulturministern gjort en omsvängning i sin syn på biblioteksplaner i landets kommuner och avgiftsfria lån även till vuxna. En ny del av kampanjen är 100 höjdare för läsning som är en nationell kampanj för läsfrämjande och tidig språkutveckling bland barn. Ett inslag i denna satsning är att alla elever i grund- och gymnasieskolan bör ha tillgång till välutrustade skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Ansökan om projektpengar skall ha kommit in till biblioteksföreningen senast 11 juni. Genomförandet skall ske under hösten Ladda ner pdf-fil om 100 höjdare för läsning med ansökan.

2 Läs även biblioteksföreningens nya rapport om läsfrämjande åtgärder som vänder sig till både barn och vuxna. Rapporten tar också upp förslag på nya former för statligt stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek - Läsfrämjande förnyelse behövs! En av de mest celebra av de inbjudna gästerna var IFLA:s kommande ordförande Ellen Tise från Sydafrika vars föredrag handlade om bibliotek och bibliotekarier som förändringsagenter och samordnare från gräsrotsnivå upp till internationell nivå. Pär Lannerö, Metamatrix AB presenterade de sociala nätverkssajterna med Vill du verkligen bli min vän? De sociala närvekssajterna(sns) är idag större än e-post i USA. Något som säger om den snara utveckling vi har att vänta även i Sverige. Bara Facebook-nätverket Sweden har idag närmare 1 miljon medlemmar! Han delar in SNS i generella och professionella karriärs- och rekryteringssajter. De generella SNS är ex. Facebook, Orkut, Yahoo 360 och de mer ungdomsorienterade som Lunarstorm, Hamsterpaj, Playahead, Apberget (populär i norra Sverige). De professionella kan vara sådana som Shortcut (Sveriges största karriärcommunity) och Linkedin (brings together your professional network). I SNS får användarna profilera sig och bjuda in andra till sin sida. Man kan genom ett klick påvisa sympatier och bli medlem, kommunicera med andra användare med liknande sympatier och intressen, få nya vänner, hitta eldsjälar, samla kunskap, rekrytera, även träffsäkra betalda annonser etc. men det finns risker med dessa communitys. Information kan hamna på oväntade ställen. Applikationsutvecklarna i Facebook kommer åt all information om dig. Du vet inte om/när du är övervakad eftersom allt hanteras av några amerikanska företag med påstådda kopplingar till CIA. Det finns också sociala risker, vilka är dina vänner egentligen? En devalvering av vänskap?, falska identiteter förekommer, och friendbot, integritetsrisker samt många spammare. Det kanske är signifikativt att communityn Leaving Facebook day just verkar på Facebook och visar på Facebooks nätverks stora genomslagskraft både på gott och ont. Bernt Gustavsson, professor i pedagogik och demokrati vid Örebros universitet behandlade temat Kunskap och bildning i vår tids utbildningar. Det var en intressant historisk genomgång över kunskapsteorier. Han gjorde kopplingar mellan kunskap och bildning och dagens samhällsutveckling och forskning. Han gjorde globala utblickar på demokratibegreppet ex. på Sydafrika. Han citerade den franske postmodernisten Lyotard som menade att kunskap har reducerats till en handelsvara med högre bytesvärde, human capital. Ända in på 1980-talet har den gamla Aristoteliska vetenskapskategorin varit gällande inom kunskap- och bildningsområdet. De grekiska episteme(-vetandet, vetenskap, veta att-), techne(kunnandet, veta hur, hantverket) och fronesis (klokhet, veta när, socialt) har varit grundläggande begrepp. På 1980-talet introducerades nya kunskapsbegrepp som ex. tyst kunskap (Wittgenstein), även Polanyi kallade sin bakgrundskunskap för tyst kunskap(tacit knowledge), men Polanyi och Wittgenstein är helt olika inriktningar. Den reflekterande praktikern (D.Schön) och Ryle s veta att(episteme), veta hur(techne) är nygamla skolor påverkade av den Aristoteliska vetenskapsteorin. Martha Nussbaum är en aristotelisk tänkare. Hon pratar om innebörden av praktisk klokhet(fronesis)- att använda sin allmänna erfarenhet och kunskap, klokhet, visa gott omdöme,lyhördhet. Kan dessa tänkares idéer byggas in i utbildningen? Indirekt klokskap genom skönlitteraturen? Och vilken skönlitteratur? Realismens författare som ex. Dickens har oftast fått stå som litteraturkanon. Det finns alltid en form av kanon men den ser alltid olika

3 ut, även om döda, vita, kristna män alltid varit överrepresenterade. I Harold Bloom s The western canon behandlas den västerländska litteraturtraditionens betydelse. Bildningsbegreppet kan också ses som en resa och världsmedborgaren som bildningsideal. När man reser till främmande kulturer tolkar och jämför man det bekanta(västerländska) med det obekanta. I många tidigare kolonier i tredje världen har synen på detta snarast varit det omvända. Det främmande västerländska har funnits som bildningsideal medan den bekanta inhemska kulturen inte fått ges plats inom kunskapsbildningen. Bernt Gustavsson har mångårig erfarenhet av Sydafrika och gör denna jämförelse med Sverige och det västerländska. En kunskapsinriktning ser kunskap framförallt som en socialiseringsprocess och en mer sociokulturell syn på kunskap(människan är sig lik det är de yttre omständigheterna, kulturen, samhället som har förändrats), bl.a. representerar Roger Säljö (se längre ner i min rapport) denna kunskapssyn. I paneldebatten på temat Behöver Sverige en nationell bibliotekspolitik? medverkade Kennet Johansson (generaldirektör, kulturrådet), Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie, KB, Maria Törnfeldt, ordförande, Sveriges länsbibliotekarier i samtal med Niclas Lindberg, generalsekreterare, biblioteksföreningen. Paneldebatten utgick från de 8 punkter för en nationell bibliotekspolitik som föreslås gemensamt av SAB, DIK, Sveriges författarförbund och Sveriges länsbibliotekarier. De åtta punkterna återfinns i Vision & vilja den lilla blå verksamhetsplanen för , sid Någon samsyn på om Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik fanns inte i panelen särskilt riksbibliotekarien Gunnar Sahlin gav ett mångordat men undanglidadande svar på frågan. Han betonade de samarbeten som finns idag på nationell nivå ex. Arkivet för Ljud och bild går ihop med Libris/KB, även ABM samarbetet på regional och nationell nivå. På internationell & europeisk nivå nämnde han European digital library och vikten av att stötta och förstärka IFLA. Roger Säljö, professor i pedagogik och föreståndare för LinCS, Göteborgs universitet höll föreläsningen Lärande och vårt sociala minne - från grottmålningar till digitala redskap Alla samhällen bygger enligt honom på sociala eller kollektiva minnen. Det är identitetsskapande hos gruppen och gör samtidigt tidigare mänskliga erfarenheter tillgängliga för kommande generationer. Detta har skett genom hela historien. Genom historien har den moderna människan byggt upp sociala minnen genom berättelser, bilder, symboler, riter. Artefakter(ex. böcker) och olika teknologier har spelat stor roll samt en specialisering. Den viktigaste mekanismen i lärandet sker i den vardagliga interaktionen, samtalet/kommunikationen s.k. primär socialisation. Nu utmanas det traditionella texten som varit samhällsbärande under lång tid av den digitala tekniken. Säljö nämner External symbolic storages(ess) samt Artificiella minnessystem(ams) som teoretiska begrepp. Egenskaper hos ESS/AMS är att de existerar i det publika rummet, är permanenta, kan återanvändas, är obegränsade i sin kapacitet, är organiserade med utgångspunkt i explicita och(semi-) publika regler. Digital literacy kan ses som en förlängning av traditional print literacy men ändrar villkoren för hur vi tillgodogör oss samhällets kollektiva erfarenheter. I den tekniska utvecklingen och lärandet, ex. i fallet Tryckpressen har utvecklingen gått från att 1. Kunna läsa en bekant religiös text ( den protestantiska läsfärdigheten ), vilket innebar en begränsad läsförmåga och icke skrivkunniga till att 2. Kunna läsa en obekant text (folkskolans läsfärdighet). 3. Nästa steg blev att kunna läsa en bred klass av obekanta texter, förstå och handla efter dem (handboken som ideal)(den teknisk/vetenskapliga läsfärdigheten).

4 4. Att kunna skapa nytt, förmågan att omvandla information till kunskap (digitala läsfärdigheter). Samtidigt har den digitala tekniken inneburit större förväntningar på bredare, större grupper. Den digitala revolutionen uppmuntrar till nya sätt att lära. Övergång har skett från externalisering(lagring) av information till externalisering av mänsklig intelligens ex, miniräknare, GPS, bokföringsprogram, CAD/CAM programvara, stavnings- och grammatikprogram etc. Agneta Edwards, litteraturpedagog, kritiker, ledamot av juryn för ALMA-priset och kulturrådets klassikergrupp ville provocera åhörarna med sitt föredrag Bibliotekarien versus vampyren eller Från arg tant till våt dröm. Syftet med hennes föreläsning var att lyfta fram skönlitteraturen. Är det viktigt vad man läser eller är det läsandet i sig som är det väsentliga? Agneta Edwards betonar att det är skönlitteraturen som måste lyftas fram och där har bibliotekarierna en viktig roll att uppfylla i sin roll som bokförmedlare och läsfrämjare. Kopplingen mellan vampyren och bibliotekarien syns mig i alla fall något långsökt. I Elizabeth Kostovas roman Historikern har den blodsugande men passionerade bibliofilen greve Dracula i alla fall anställt en bibliotekarie som katalogiserar och sorterar hans stora boksamling. Schablonbilden av bibliotekarien som arg tant förekommer främst i barnlitteraturen medan ex. romanen Hyssj av Jean-Marie Gourio skildras bibliotekarien snarare som en förförisk femme fatale. Om man inte tycker att läsning är nyttigt så skall man läsa The solitary vice: agaist reading av Mikita Brottman utgiven i år. Den ger ett helt motsatt perspektiv på läsandet enligt Agneta Edwards. På seminariet Verksamhets- och organisationsutveckling för kunder, arbetsgivare eller personal? fanns frågan vilka det gemensamma dragen och skillnaderna i ett folkbiblioteks, ett länsbiblioteks och ett universitetsbiblioteks förändringsprocess är? Medverkade gjorde Rebekka Rundberg, konsulent och Bengt Källgren tf verksamhetschef, Regionsbiblioteket Västra Götaland. Britt-Inger Rönnqvist, bibliotekschef på Luleå folkbibliotek och Elisabet Andersson. Överbibliotekarie vid Örebro universitetsbibliotek. Örebro universitets besparingskrav utmynnande i projektet Effektivare administration med inriktning mot ett processorienterat arbetssätt med processtyrning och en helt ny omorganisation med processägarskap, processchefer etc. Målet vilket man också har uppnått var en mer sammanhållen administration och att minska de administrativa kostnaderna med 25 % inom 3 år, varav 100 tjänster försvann. För bibliotekets del innebar omorganisationen att biblioteksfunktionen blev mer integrerad som en del av universitetsorganisationen. Medan projektet kom att bli en revolution för institutionerna. På Luleå folkbibliotek förklarade Britt-Inger Rönnqvist att luften hade gått ur organisationen. Något måste vända den negativa trenden i biblioteket. År 2000 startade ett samarbetsprojekt med Sunnanå fotbollslag. Vad fanns att lära av deras metoder? Laganda/teamwork? Positiv framförhållning? Under de gemensamma träffarna under projektets gång kom man fram till att bibliotekpersonalens sammanlagda erfarenhet av biblioteksarbete var 600 år! Var inte detta något att bygga vidare på? Det bildades basgrupper med bibliotekarier och assistenter. Basgrupperna var uppblandade från olika avdelningar och man frångick den vanliga organisationen. Ledstjärnan var besökaren i centrum och att hitta framgångsfaktorer. Man gjorde en icke-brukarundersökning för att ta reda på vad ickebrukarna visste om biblioteket och dess tjänster. De flesta visste att man kunde låna böcker på biblioteket (86 %), däremot kände ingen till bibliotekets Boken kommer-service (0%!). Den

5 viktigaste anledningen till varför man inte besökte biblioteket var att man köpte sina böcker (39%), medan 23% inte läste eller inte hann läsa böcker. På frågan vad kan man göra för att få fler besökare? Svarade icke-brukarna att utbudet som erbjöds på biblioteket var viktigt (65%) vidare bättre information (21%) och andra öppettider (8%). Ett flödesschema utarbetades för förbättringsarbetet. Glöm inte att det är viktigt med De små stegens taktik alla arbetsuppgifter skall göras. Ledord som utmynnat under projektets gång med sikte på besökaren i centrum är -inspirerande, -överraskande, -mellanmänskliga möten. Sist men inte minst det viktigaste är omätbart citat ur Lille Prinsen. I Region Västra Götaland startade man VEGA- verksamhetsutveckling genom eget arbete. Det är 7 deltagande bibliotek som ingår i projektet sedan VEGA-projektet som arbetsform skall tydliggöra små och stora processer och bidra till förnyelse av arbetsformer, skapa utrymme för verksamhetsutveckling. VEGA är indelat i 8 olika punkter som varje bibliotek valfritt har fått att arbeta med 1)Tematiskt arbete(samling, tjänster, marknadsföring). 2) Kundperspektiv. 3) Från kartläggning och idéer till konkreta resultat. 4) Program (idéer genomförs i program, seminarier). 5) Personalens kunskaper viktiga. 6) Arbetsplatsförlagda seminarier (valda teman). 7) Regionbibliotekens roll? 8) Utveckla genom att synliggöra & förstå Exempelvis har några bibliotek valt att jobba med kartläggning av medieflöde i s.k. processorienterat arbetssätt. Vilka processer? Från förebyggande inköp till direktleverans till hylla/ kund. Från efterfrågan till leverans kund, uppföljning och gallring. Det handlar om att hitta effektivare processer, skapa gemensamma bilder av verksamheten, samt hitta utgångspunkt för vidare utvecklingsarbete. Resultaten i de olika projektbiblioteken varierade beroende på vilka utgångspunkter man valt att jobba utifrån ex något bibliotek önskade gå från decentralisering till ökad centralisering medan andra bibliotek tvärtemot föredrog en decentralisering av uppgifter för en bättre effektivisering. Helhetssynen av verksamheten blev bättre likaså kommunikationen förbättrades. Förändringsfrågan är en ledningsfråga och att skapa en tidplan från idé till förverkligande måste finnas. Det svåraste momentet är att få det gjort. Samarbetsprojektet Maracas mellan de 14 kommunbiblioteken i Norrbottens län presenterades av Detlef Barkanowitz tf länsbibliotekschef i Norrbotten och Eva Stenmark, organisationskonsult i Skaka om bilden av biblioteket. Maracas är ett unikt markandsföringsprojekt mellan biblioteken i Norrbottens län och för detta belönades man med Greta Lundborgs pris för marknadsföring år Alla biblioteken marknadsförs numera under gemensam flagg. Maracasprojektet kom till som ett svar på de vikande besökstalen samt personalens bristande självförtroende på biblioteken runtom i länet. En självklarhetens förbannelse vilade på biblioteken. Alla känner till biblioteket (8 av 10 personer) med Maracasprojektet skulle den negativa trenden vändas och till att man måste vara känd för rätt saker Ett av målen var att göra Norrbotten till en mer upplevelserik kommun att leva i. Maracasprojektet genomfördes utan några genvägar. Alla var involverade i projektet inkl. vaktmästeri. Man träffades under inspirerande, berikande möten. För genomförandet krävdes mod, handling (gemensam syn, centrala värderingar, värden, styrkan kommer inifrån, gemensamt ansikte, gemensamt manifest), kommunikation bl.a. via den nya gemensamma hemsidan bibblo.se samt stolthet. Resultatet har lett till ökad synlighet. Det blev en win-win-situation även för den anlitade reklambyrån. Det skrevs 60 positiva artiklar i dagstidningarna, det blev 3 TV-framträdanden, utlåningen ökade med och antalet besökare ökade med 2000 i månaden. Resultatet blev också en förstärkt självbild, en högre status och ny energi samt att nätverkssamarbetet skall vara grunden för en fortsättning. Maracasprojektet vill jobba vidare med att utveckla biblioteken ytterligare. Detlef

6 Barkanowitz avslutade med att varumärkets styrka och värde kommer inifrån och man vill komplettera med fler goda historier och väcka läslust. Sist på biblioteksdagarna framträdde Horace Engdahl, Svenska akademiens ständige sekreterare, med en presentation av Litteraturbanken de svenska klassikernas nya hem. Litteraturbanken startade som projekt år 2004 och med målet att publicera allt väsentligt av det svenska litterära arvet på Internet. Idag finns C. J. L. Almqvist samlade verk i Litteraturbanken i fulltext form som pdf-filer eller e-faksimiler. Snart finns även Selma Lagerlöfs samlade verk också tillgängliga i Litteraturbanken då den 70-åriga upphovsrättsgränsen passeras. Kvällens båda begivenheter var minnesvärda. På onsdagskvällen i Kulturhuset var det Mikael Niemi som underhöll konferensgästerna och på tordagen hölls en festkväll på universitetet med en god buffé och konsert med den kända Piteågruppen Euskefeurat.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden.

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden. Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden. Närvarande: Bo Alsterberg, Erik Sieurin, Gun Hellander, Karin Wikström, Britt-Lis Holmström, Ulrika Blomkvist, Anneli Nilsson, Kristian

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer Namn på kampanjen: Barnboksveckor 2011 Tema: I fantasins värld, sagor och fantasy Målgrupp: Barn 0-12 år Fokus: Upplevelsen alla medier är tillåtna!

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Unikt samarbete Norrbottens alla bibliotek marknadsförs under gemensam flagg

Unikt samarbete Norrbottens alla bibliotek marknadsförs under gemensam flagg Unikt samarbete Norrbottens alla bibliotek marknadsförs under gemensam flagg Hur det hela började Vintern 2004 samlades Länsbiblioteket och alla länets bibliotekschefer i Haparanda för att diskutera vilken

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE Statens kulturråd 2014 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå 1 Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå Ansökan om bidrag till projektet Möte med Norrbottensförfattare ett projekt för ökade kontakter mellan hörselskadade i Norrbotten

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 1 KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 22 nov 2013 Plats: Klemmingrummet, KB Deltagare: Elisabet Ahlqvist, Kungl. Biblioteket Cecilia Ranemo, Kungl. Biblioteket Ulf Hölke, Länsbibliotek

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Reseberättelse Kenya. 22 november 1 december 2013. Bild: Deltagarna i KLAs konferens i Kakamega 2013

Reseberättelse Kenya. 22 november 1 december 2013. Bild: Deltagarna i KLAs konferens i Kakamega 2013 Bild: Deltagarna i KLAs konferens i Kakamega 2013 Reseberättelse Kenya 22 november 1 december 2013 Hasan Kosic Katarina Möller 52an Baronbackarnas kultur- och fritidscenter Örebro kommun 2014-01-07-1 -

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Sälj biblioteket! Halmstadkonferensen 2-4 april 2008

Sälj biblioteket! Halmstadkonferensen 2-4 april 2008 Sälj biblioteket! Halmstadkonferensen 2-4 april 2008 Vilka föreställningar om bibliotek har användare, politiker, bibliotekarier? Vilka bilder vill biblioteken visa upp för uppdragsgivare och användare?

Läs mer

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området.

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området. INBJUDAN 2015-08-24 1 (5) Sektionen för demokrati och styrning Anders Nordh Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden

Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden Bakgrund: Kulturens hus planeras för fullt i Luleå. Byggstart 1 april 2005. Planerad inflyttning i december 2006. Huset ska inrymma Stadsbiblioteket,

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSINRIKTNING Gymnastikförbundet Norrs verksamhetsplan 2015 utgår i huvudsak från den verksamhetsinriktning som antogs av Förbundsmötet i maj 2014 och den verksamhetsplan

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 Kampanjplan 1 (5) Kampanjens namn: Barnboksveckor 2015 Upprättad av: Planeringsgruppen Datum: 2015-04-29 Uppdaterad (datum): 2015-05-11 Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 1. Bakgrund och syfte Biblioteken

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2013

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2013 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2013 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Datum/Date Dnr/Ref.no 2012-10-19 239-KB 756-2012 KB på nytt uppdrag samordning och utveckling inom bibliotekssfären Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Möt Elsebeth Tank, som har en lång

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer