KONFERENSRAPPORT - Biblioteksdagarna i Luleå maj 2008

Transkript

1 KONFERENSRAPPORT - Biblioteksdagarna i Luleå maj 2008 Biblioteksdagarna var förlagda till Luleå och nybyggda Kulturens hus. Över 600 personer var anmälda till årets biblioteksdagar. Temat för i år var Bibliotek i rörelse, Nordisk bokbussfestival Biblioteksföreningens ordförande Britta Lejon inledde konferensen och citerade bl.a. Doris Lessing Vi tror på människan därför älskar vi bibliotek. Britta Lejon blev sedermera omvald för en ny period som ordförande på föreningens årsmöte. Troed Troedsson, en framtidsanalytiker från Paradigmmätarna höll ett föredrag med rubriken Ska vi framhålla förr i tiden eller ska vi förhålla oss till framtiden? Han ville gärna skaka om oss åhörare och vara kontroversiell i sitt budskap. Han menar att vi människor traditionsenligt förhåller oss och har förhållit oss till framtiden som en förlängning av vår historia och våra traditioner. Detta har tidigare gjort vår framtid förutsägbar och begripligare, men i dagens snabbt föränderliga värld räcker inte våra tidigare erfarenheter till. Före industrisamhället byggde människovärdet framförallt på kroppsarbete/svett/hästkrafter. Det var ett stationärt jordbrukssamhälle där kunnandet överfördes från den äldre generationen till den yngre: teknik, muskler, realkapital, materialisering, generalisering var kännetecknande. Efter ca 1850 när industrisamhället började ta vid fick kunskap en annan och viktigare innebörd i kunskapssamhället. Nyckelord som tänkande, utbildning, information, patent, specialisering, funktionalisering och långsiktighet blev allt viktigare, men i dagens samhälle betonas förståelsen alltmer. Nyckelord som utbildning och kunskap håller inte längre menar Troedsson. Kunskapssamhället är inte längre gångbart i stället talar man om nätverk, kommunikation, koncept, kortsiktighet, iterativ, komplex helhetssyn, värderingsstyrt. På SAB:s årsmöte redovisade Peter Axelsson den stora bibliotekskampanjen Library lovers som har sitt sikte på valet Kampanjen har både opinionbildningsmål(etablera bilden av biblioteket), politiska mål(översyn av bibliotekslagen, biblioteksplaner i alla kommuner) och målgrupperna är främst politiker, opinionsbildare och media. Enligt undersökningar som gjorts anser 91 % av svenskarna att bibliotek är viktiga för att ett samhälle skall fungera. Med Library lovers-kampanjen gäller det att få fart på politikerna, ge ett medvetandegörande att det finns en förväntan hos folk. Bl.a. har kulturministern gjort en omsvängning i sin syn på biblioteksplaner i landets kommuner och avgiftsfria lån även till vuxna. En ny del av kampanjen är 100 höjdare för läsning som är en nationell kampanj för läsfrämjande och tidig språkutveckling bland barn. Ett inslag i denna satsning är att alla elever i grund- och gymnasieskolan bör ha tillgång till välutrustade skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Ansökan om projektpengar skall ha kommit in till biblioteksföreningen senast 11 juni. Genomförandet skall ske under hösten Ladda ner pdf-fil om 100 höjdare för läsning med ansökan.

2 Läs även biblioteksföreningens nya rapport om läsfrämjande åtgärder som vänder sig till både barn och vuxna. Rapporten tar också upp förslag på nya former för statligt stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek - Läsfrämjande förnyelse behövs! En av de mest celebra av de inbjudna gästerna var IFLA:s kommande ordförande Ellen Tise från Sydafrika vars föredrag handlade om bibliotek och bibliotekarier som förändringsagenter och samordnare från gräsrotsnivå upp till internationell nivå. Pär Lannerö, Metamatrix AB presenterade de sociala nätverkssajterna med Vill du verkligen bli min vän? De sociala närvekssajterna(sns) är idag större än e-post i USA. Något som säger om den snara utveckling vi har att vänta även i Sverige. Bara Facebook-nätverket Sweden har idag närmare 1 miljon medlemmar! Han delar in SNS i generella och professionella karriärs- och rekryteringssajter. De generella SNS är ex. Facebook, Orkut, Yahoo 360 och de mer ungdomsorienterade som Lunarstorm, Hamsterpaj, Playahead, Apberget (populär i norra Sverige). De professionella kan vara sådana som Shortcut (Sveriges största karriärcommunity) och Linkedin (brings together your professional network). I SNS får användarna profilera sig och bjuda in andra till sin sida. Man kan genom ett klick påvisa sympatier och bli medlem, kommunicera med andra användare med liknande sympatier och intressen, få nya vänner, hitta eldsjälar, samla kunskap, rekrytera, även träffsäkra betalda annonser etc. men det finns risker med dessa communitys. Information kan hamna på oväntade ställen. Applikationsutvecklarna i Facebook kommer åt all information om dig. Du vet inte om/när du är övervakad eftersom allt hanteras av några amerikanska företag med påstådda kopplingar till CIA. Det finns också sociala risker, vilka är dina vänner egentligen? En devalvering av vänskap?, falska identiteter förekommer, och friendbot, integritetsrisker samt många spammare. Det kanske är signifikativt att communityn Leaving Facebook day just verkar på Facebook och visar på Facebooks nätverks stora genomslagskraft både på gott och ont. Bernt Gustavsson, professor i pedagogik och demokrati vid Örebros universitet behandlade temat Kunskap och bildning i vår tids utbildningar. Det var en intressant historisk genomgång över kunskapsteorier. Han gjorde kopplingar mellan kunskap och bildning och dagens samhällsutveckling och forskning. Han gjorde globala utblickar på demokratibegreppet ex. på Sydafrika. Han citerade den franske postmodernisten Lyotard som menade att kunskap har reducerats till en handelsvara med högre bytesvärde, human capital. Ända in på 1980-talet har den gamla Aristoteliska vetenskapskategorin varit gällande inom kunskap- och bildningsområdet. De grekiska episteme(-vetandet, vetenskap, veta att-), techne(kunnandet, veta hur, hantverket) och fronesis (klokhet, veta när, socialt) har varit grundläggande begrepp. På 1980-talet introducerades nya kunskapsbegrepp som ex. tyst kunskap (Wittgenstein), även Polanyi kallade sin bakgrundskunskap för tyst kunskap(tacit knowledge), men Polanyi och Wittgenstein är helt olika inriktningar. Den reflekterande praktikern (D.Schön) och Ryle s veta att(episteme), veta hur(techne) är nygamla skolor påverkade av den Aristoteliska vetenskapsteorin. Martha Nussbaum är en aristotelisk tänkare. Hon pratar om innebörden av praktisk klokhet(fronesis)- att använda sin allmänna erfarenhet och kunskap, klokhet, visa gott omdöme,lyhördhet. Kan dessa tänkares idéer byggas in i utbildningen? Indirekt klokskap genom skönlitteraturen? Och vilken skönlitteratur? Realismens författare som ex. Dickens har oftast fått stå som litteraturkanon. Det finns alltid en form av kanon men den ser alltid olika

3 ut, även om döda, vita, kristna män alltid varit överrepresenterade. I Harold Bloom s The western canon behandlas den västerländska litteraturtraditionens betydelse. Bildningsbegreppet kan också ses som en resa och världsmedborgaren som bildningsideal. När man reser till främmande kulturer tolkar och jämför man det bekanta(västerländska) med det obekanta. I många tidigare kolonier i tredje världen har synen på detta snarast varit det omvända. Det främmande västerländska har funnits som bildningsideal medan den bekanta inhemska kulturen inte fått ges plats inom kunskapsbildningen. Bernt Gustavsson har mångårig erfarenhet av Sydafrika och gör denna jämförelse med Sverige och det västerländska. En kunskapsinriktning ser kunskap framförallt som en socialiseringsprocess och en mer sociokulturell syn på kunskap(människan är sig lik det är de yttre omständigheterna, kulturen, samhället som har förändrats), bl.a. representerar Roger Säljö (se längre ner i min rapport) denna kunskapssyn. I paneldebatten på temat Behöver Sverige en nationell bibliotekspolitik? medverkade Kennet Johansson (generaldirektör, kulturrådet), Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie, KB, Maria Törnfeldt, ordförande, Sveriges länsbibliotekarier i samtal med Niclas Lindberg, generalsekreterare, biblioteksföreningen. Paneldebatten utgick från de 8 punkter för en nationell bibliotekspolitik som föreslås gemensamt av SAB, DIK, Sveriges författarförbund och Sveriges länsbibliotekarier. De åtta punkterna återfinns i Vision & vilja den lilla blå verksamhetsplanen för , sid Någon samsyn på om Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik fanns inte i panelen särskilt riksbibliotekarien Gunnar Sahlin gav ett mångordat men undanglidadande svar på frågan. Han betonade de samarbeten som finns idag på nationell nivå ex. Arkivet för Ljud och bild går ihop med Libris/KB, även ABM samarbetet på regional och nationell nivå. På internationell & europeisk nivå nämnde han European digital library och vikten av att stötta och förstärka IFLA. Roger Säljö, professor i pedagogik och föreståndare för LinCS, Göteborgs universitet höll föreläsningen Lärande och vårt sociala minne - från grottmålningar till digitala redskap Alla samhällen bygger enligt honom på sociala eller kollektiva minnen. Det är identitetsskapande hos gruppen och gör samtidigt tidigare mänskliga erfarenheter tillgängliga för kommande generationer. Detta har skett genom hela historien. Genom historien har den moderna människan byggt upp sociala minnen genom berättelser, bilder, symboler, riter. Artefakter(ex. böcker) och olika teknologier har spelat stor roll samt en specialisering. Den viktigaste mekanismen i lärandet sker i den vardagliga interaktionen, samtalet/kommunikationen s.k. primär socialisation. Nu utmanas det traditionella texten som varit samhällsbärande under lång tid av den digitala tekniken. Säljö nämner External symbolic storages(ess) samt Artificiella minnessystem(ams) som teoretiska begrepp. Egenskaper hos ESS/AMS är att de existerar i det publika rummet, är permanenta, kan återanvändas, är obegränsade i sin kapacitet, är organiserade med utgångspunkt i explicita och(semi-) publika regler. Digital literacy kan ses som en förlängning av traditional print literacy men ändrar villkoren för hur vi tillgodogör oss samhällets kollektiva erfarenheter. I den tekniska utvecklingen och lärandet, ex. i fallet Tryckpressen har utvecklingen gått från att 1. Kunna läsa en bekant religiös text ( den protestantiska läsfärdigheten ), vilket innebar en begränsad läsförmåga och icke skrivkunniga till att 2. Kunna läsa en obekant text (folkskolans läsfärdighet). 3. Nästa steg blev att kunna läsa en bred klass av obekanta texter, förstå och handla efter dem (handboken som ideal)(den teknisk/vetenskapliga läsfärdigheten).

4 4. Att kunna skapa nytt, förmågan att omvandla information till kunskap (digitala läsfärdigheter). Samtidigt har den digitala tekniken inneburit större förväntningar på bredare, större grupper. Den digitala revolutionen uppmuntrar till nya sätt att lära. Övergång har skett från externalisering(lagring) av information till externalisering av mänsklig intelligens ex, miniräknare, GPS, bokföringsprogram, CAD/CAM programvara, stavnings- och grammatikprogram etc. Agneta Edwards, litteraturpedagog, kritiker, ledamot av juryn för ALMA-priset och kulturrådets klassikergrupp ville provocera åhörarna med sitt föredrag Bibliotekarien versus vampyren eller Från arg tant till våt dröm. Syftet med hennes föreläsning var att lyfta fram skönlitteraturen. Är det viktigt vad man läser eller är det läsandet i sig som är det väsentliga? Agneta Edwards betonar att det är skönlitteraturen som måste lyftas fram och där har bibliotekarierna en viktig roll att uppfylla i sin roll som bokförmedlare och läsfrämjare. Kopplingen mellan vampyren och bibliotekarien syns mig i alla fall något långsökt. I Elizabeth Kostovas roman Historikern har den blodsugande men passionerade bibliofilen greve Dracula i alla fall anställt en bibliotekarie som katalogiserar och sorterar hans stora boksamling. Schablonbilden av bibliotekarien som arg tant förekommer främst i barnlitteraturen medan ex. romanen Hyssj av Jean-Marie Gourio skildras bibliotekarien snarare som en förförisk femme fatale. Om man inte tycker att läsning är nyttigt så skall man läsa The solitary vice: agaist reading av Mikita Brottman utgiven i år. Den ger ett helt motsatt perspektiv på läsandet enligt Agneta Edwards. På seminariet Verksamhets- och organisationsutveckling för kunder, arbetsgivare eller personal? fanns frågan vilka det gemensamma dragen och skillnaderna i ett folkbiblioteks, ett länsbiblioteks och ett universitetsbiblioteks förändringsprocess är? Medverkade gjorde Rebekka Rundberg, konsulent och Bengt Källgren tf verksamhetschef, Regionsbiblioteket Västra Götaland. Britt-Inger Rönnqvist, bibliotekschef på Luleå folkbibliotek och Elisabet Andersson. Överbibliotekarie vid Örebro universitetsbibliotek. Örebro universitets besparingskrav utmynnande i projektet Effektivare administration med inriktning mot ett processorienterat arbetssätt med processtyrning och en helt ny omorganisation med processägarskap, processchefer etc. Målet vilket man också har uppnått var en mer sammanhållen administration och att minska de administrativa kostnaderna med 25 % inom 3 år, varav 100 tjänster försvann. För bibliotekets del innebar omorganisationen att biblioteksfunktionen blev mer integrerad som en del av universitetsorganisationen. Medan projektet kom att bli en revolution för institutionerna. På Luleå folkbibliotek förklarade Britt-Inger Rönnqvist att luften hade gått ur organisationen. Något måste vända den negativa trenden i biblioteket. År 2000 startade ett samarbetsprojekt med Sunnanå fotbollslag. Vad fanns att lära av deras metoder? Laganda/teamwork? Positiv framförhållning? Under de gemensamma träffarna under projektets gång kom man fram till att bibliotekpersonalens sammanlagda erfarenhet av biblioteksarbete var 600 år! Var inte detta något att bygga vidare på? Det bildades basgrupper med bibliotekarier och assistenter. Basgrupperna var uppblandade från olika avdelningar och man frångick den vanliga organisationen. Ledstjärnan var besökaren i centrum och att hitta framgångsfaktorer. Man gjorde en icke-brukarundersökning för att ta reda på vad ickebrukarna visste om biblioteket och dess tjänster. De flesta visste att man kunde låna böcker på biblioteket (86 %), däremot kände ingen till bibliotekets Boken kommer-service (0%!). Den

5 viktigaste anledningen till varför man inte besökte biblioteket var att man köpte sina böcker (39%), medan 23% inte läste eller inte hann läsa böcker. På frågan vad kan man göra för att få fler besökare? Svarade icke-brukarna att utbudet som erbjöds på biblioteket var viktigt (65%) vidare bättre information (21%) och andra öppettider (8%). Ett flödesschema utarbetades för förbättringsarbetet. Glöm inte att det är viktigt med De små stegens taktik alla arbetsuppgifter skall göras. Ledord som utmynnat under projektets gång med sikte på besökaren i centrum är -inspirerande, -överraskande, -mellanmänskliga möten. Sist men inte minst det viktigaste är omätbart citat ur Lille Prinsen. I Region Västra Götaland startade man VEGA- verksamhetsutveckling genom eget arbete. Det är 7 deltagande bibliotek som ingår i projektet sedan VEGA-projektet som arbetsform skall tydliggöra små och stora processer och bidra till förnyelse av arbetsformer, skapa utrymme för verksamhetsutveckling. VEGA är indelat i 8 olika punkter som varje bibliotek valfritt har fått att arbeta med 1)Tematiskt arbete(samling, tjänster, marknadsföring). 2) Kundperspektiv. 3) Från kartläggning och idéer till konkreta resultat. 4) Program (idéer genomförs i program, seminarier). 5) Personalens kunskaper viktiga. 6) Arbetsplatsförlagda seminarier (valda teman). 7) Regionbibliotekens roll? 8) Utveckla genom att synliggöra & förstå Exempelvis har några bibliotek valt att jobba med kartläggning av medieflöde i s.k. processorienterat arbetssätt. Vilka processer? Från förebyggande inköp till direktleverans till hylla/ kund. Från efterfrågan till leverans kund, uppföljning och gallring. Det handlar om att hitta effektivare processer, skapa gemensamma bilder av verksamheten, samt hitta utgångspunkt för vidare utvecklingsarbete. Resultaten i de olika projektbiblioteken varierade beroende på vilka utgångspunkter man valt att jobba utifrån ex något bibliotek önskade gå från decentralisering till ökad centralisering medan andra bibliotek tvärtemot föredrog en decentralisering av uppgifter för en bättre effektivisering. Helhetssynen av verksamheten blev bättre likaså kommunikationen förbättrades. Förändringsfrågan är en ledningsfråga och att skapa en tidplan från idé till förverkligande måste finnas. Det svåraste momentet är att få det gjort. Samarbetsprojektet Maracas mellan de 14 kommunbiblioteken i Norrbottens län presenterades av Detlef Barkanowitz tf länsbibliotekschef i Norrbotten och Eva Stenmark, organisationskonsult i Skaka om bilden av biblioteket. Maracas är ett unikt markandsföringsprojekt mellan biblioteken i Norrbottens län och för detta belönades man med Greta Lundborgs pris för marknadsföring år Alla biblioteken marknadsförs numera under gemensam flagg. Maracasprojektet kom till som ett svar på de vikande besökstalen samt personalens bristande självförtroende på biblioteken runtom i länet. En självklarhetens förbannelse vilade på biblioteken. Alla känner till biblioteket (8 av 10 personer) med Maracasprojektet skulle den negativa trenden vändas och till att man måste vara känd för rätt saker Ett av målen var att göra Norrbotten till en mer upplevelserik kommun att leva i. Maracasprojektet genomfördes utan några genvägar. Alla var involverade i projektet inkl. vaktmästeri. Man träffades under inspirerande, berikande möten. För genomförandet krävdes mod, handling (gemensam syn, centrala värderingar, värden, styrkan kommer inifrån, gemensamt ansikte, gemensamt manifest), kommunikation bl.a. via den nya gemensamma hemsidan bibblo.se samt stolthet. Resultatet har lett till ökad synlighet. Det blev en win-win-situation även för den anlitade reklambyrån. Det skrevs 60 positiva artiklar i dagstidningarna, det blev 3 TV-framträdanden, utlåningen ökade med och antalet besökare ökade med 2000 i månaden. Resultatet blev också en förstärkt självbild, en högre status och ny energi samt att nätverkssamarbetet skall vara grunden för en fortsättning. Maracasprojektet vill jobba vidare med att utveckla biblioteken ytterligare. Detlef

6 Barkanowitz avslutade med att varumärkets styrka och värde kommer inifrån och man vill komplettera med fler goda historier och väcka läslust. Sist på biblioteksdagarna framträdde Horace Engdahl, Svenska akademiens ständige sekreterare, med en presentation av Litteraturbanken de svenska klassikernas nya hem. Litteraturbanken startade som projekt år 2004 och med målet att publicera allt väsentligt av det svenska litterära arvet på Internet. Idag finns C. J. L. Almqvist samlade verk i Litteraturbanken i fulltext form som pdf-filer eller e-faksimiler. Snart finns även Selma Lagerlöfs samlade verk också tillgängliga i Litteraturbanken då den 70-åriga upphovsrättsgränsen passeras. Kvällens båda begivenheter var minnesvärda. På onsdagskvällen i Kulturhuset var det Mikael Niemi som underhöll konferensgästerna och på tordagen hölls en festkväll på universitetet med en god buffé och konsert med den kända Piteågruppen Euskefeurat.