Verksamhetsberättelse 2012

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2012

2

3 Innehåll 1. Introduktion 3 2. Föreningens arbete Styrelsens arbete Kontor och personal Svalorna som programavtalsorganisation Medlemmar och frivilliga Praktikanter Svalornas kunskapsråd Föreningens ekonomi Insamling Medlemskap och nätverk Svalornas arbete i Indien Den indiska kontexten Programmen Kampen för daliters rättigheter Kampen för skogsrättigheter Matsuveränitet för Indiens mest marginaliserade En annan utveckling i Western Ghats Dalitkvinnors rätt till jord och matsäkerhet Programutveckling 16 Ökande statligt stöd för milletsodling 17 Venda dödades över en landdispyt Svalornas arbete i Bangladesh Den bangladeshiska kontexten Programmen Bönders rättigheter på den bangladeshiska landsbygden För kvinnors deltagande i sociala, politiska och ekonomiska sfärer Att överleva klimatförändringarna Programutveckling 21 Ökande odling av och tillgång till ekologisk mat 22 Muhammad tror på mobilisering för bönders rättigheter Svalornas arbete i Sverige Informationsarbete Besök från Syd Återbruk och second hand-verksamhet 25 Helge Rubin, från frivillig till praktikant Framåtblickar 27 Svalorna Indien Bangladesh tel: pg: Spolegatan 5 mail: info@svalorna.org Lund 1

4

5 1.Introduktion Vi kan stolt se tillbaka på ett år av konsolidering, där vi har börjat skörda frukterna av de senaste årens hårda arbete. Vi har både stärkt organisationen och ekonomin och har utvecklat arbetet med landsprogrammen i Indien och Bangladesh där vi också startat upp två nya delprogram i Bangladesh, rörande genus samt klimatförändringar. Dessutom har förberedelserna för ett genusprogram i Indien startat genom ett småprojektstöd till vår nyaste partnerorganisation Women s Collective. Våra partnerorganisationer har arbetat hårt med att minska fattigdom genom att stärka människors kunskap om och möjligheter att själva kräva sina rättigheter i linje med det rättighetsbaserade perspektiv som Svalorna arbetar utifrån. Denna verksamhetsberättelse ger en överblick över det arbete som Svalornas partnerorganisationer gör i Syd och det arbete som vi gör i Sverige samt hur dessa delar är integrerade och stödjer varandra. En viktig aktivitet för Svalorna är de kontaktresor som vi gör för att besöka lokalkontor och partnerorganisationer. Att vara på plats skapar förutsättningar att bättre förstå hur våra partners arbete går till i praktiken. Det kan vara allt från en en konferens om kvinnliga daliters landrättigheter till att bli påmind om att internet fungerar mycket sparsamt i Himalayaregionen eller att bilresan som skulle ha tagit fem Svalornas vision är en rättvis värld, fri från fattigdom, där människor med makt att påverka sina egna liv lever i solidaritet med varandra och i ett långsiktigt, hållbart samspel med naturen. timmar ofta kan ta dubbelt så lång tid. Kontaktresorna handlar också om att systematiskt följa upp de program Svalorna arbetar med, att gå tillbaka till målen och se vilka aktiviteter som fungerat väl och varför vissa fungerat bättre än andra. Det handlar om att ställa frågor och förstå svaren. På fältet blir det oftast mycket tydligt vilket nära partnerskap vi har och hur avgörande det är med en öppen dialog, både för att uppmärksamma positiva resultat och för att bättre kunna hantera utmaningar och risker. Partnerskap byggs på förtroende och är en långsiktig process. Det är dessutom slående hur varje biståndskrona gör skillnad och hur viktigt det är att arbeta med social förändring och hållbar utveckling. Den handlingskapacitet och förändringsvilja som oftast finns hos människor som lever i fattigdom är en helt annan än den passiva, maktlösa och likgiltiga bild som tyvärr fortfarande kan dominera nyhetsbevakningen och vardagssynen på människor i Indien och Bangladesh. Detta är viktigt att förmedla! I samband med de återkommande styrkommittémötena som hålls inom Agricultural Rightsprogrammet och genusprogrammet var Svalornas verksamhetsledare i februari i Bangladesh och träffade alla våra partners. Fokus låg på att dela strategier och planera de kommande tre årens verksamhet utifrån en analys av de resultat som hittills uppnåtts. En fältresa till Natoredistriktet där vår nya samarbetspartner Shidhulai arbetar med klimatfrågor visade hur utbildning och rättighetsarbete kan genomföras trots frekventa översvämningar. Det är ögonblicksbilderna som ger kraft! I november och december reste verksamhetsledaren och två personer ur styrelsen på en kontaktresa till Bangladesh och Indien, bitvis också tillsammans med representanter från Forum Syd (se s.7). Denna resa innebar många nya erfarenheter och öppnade för nya frågor och perspektiv. Att resa till en by i Nagaland i den mest nordöstra delen av Indien (tre mil från Burmas gräns) och möta en av de partners som ingår i MINI-nätverket blev ett minne för livet. En helt annan kultur med starka inslag av Sydostasien och fortfarande i hög grad militariserat, men där de kvinnliga ledarna i North-East Network (NEN) driver frågor kring matsuveränitet, hållbar utveckling och kvinnors rättigheter på liknande sätt som i många av de andra regionerna där MINI är verksamma. Vi delar alla liknande syn på orättvisa strukturer i världen och på social förändring vilket gör mötena otroligt starka! Kontaktresorna ger också en värdefull möjlighet att följa upp Svalornas praktikantverksamhet i fält och lyssna till vad som har varit bra och vad som kan förbättras. Praktikanterna är viktiga ambassadörer för Svalornas framtida verksamhet både när det gäller medlemsrekrytering och för att integrera den kunskap de bär med sig efter fyra månader i fält. En av grundpelarna i det utbyte och byggande av kapacitet som kontaktresorna innebär är att förmedla vår kunskap och erfarenheter vidare; till våra medlemmar, till våra företagsvänner, till Sida/Forum Syd och till allmänheten. Socioekonomiska förändringar behövs på många områden och de börjar här och nu! 3

6 2. Föreningens arbete Styrelsens arbete Svalornas styrelse har det övergripande ansvaret för föreningens verksamhet och ekonomi och arbetar helt på ideell basis. Styrelsen har bestått av nio ordinarie ledamöter och tre suppleanter och har sedan förra årsmötet sammanträtt 12 gånger. Arbetsutskottet (AU) har haft 3 möten. Ett extra årsmöte hölls i november, då en valberedning för 2013 tillsattes och Saman Saidi och Adriana Milea Styrelseledamöter valda vid årsmötet 28/4 2012: Holmberg valdes in i styrelsen genom ett fyllnadsval. Marjo Lampinen Qvist*, ordförande Styrelsens reflektioner kring året som gått Styrelsen kan se tillbaka på ett år som kännetecknats av spänd förväntan på resultatet av Svalornas ansökan till Forum Syd/ S i d a g ä l l a n d e s t a t u s s o m programavtalsorganisation. När det positiva beskedet kom i slutet av året, var det ett bevis på att allt det arbete som föreningens hårt arbetande, engagerade och kompetenta personal i både Sverige och i Syd utfört gett resultat. En omfattande systemrevision genomfördes för att säkerställa att rutiner, styrning och kontroll finns på plats. Vi kan konstatera att föreningens arbete och struktur har förbättrats ytterligare under 2012, vilket har märkts både på programsidan och på informationssidan. Vi kan med glädje blicka tillbaka på ett framgångsrikt år som bådar gott inför framtiden, inte minst med tanke på den kommande statusen som programavtalsorganisation. Peter Sjöblom*, 1:e vice ordförande och kassör Tobias Petersson, 2:e vice ordförande Ann Bergerlind Kristoffer Eriksson Birgitta Göranson-Iliste* Saman Saidi (fyllnadsval fr.o.m nov. 2012) Cecilia Ward (t.o.m. dec. 2012, därefter vilande p.g.a anställning) Ulf Wilmenius Ragnar Hallgren, suppleant Esse Nilsson, suppleant (t.o.m nov. 2012) Adriana Milea Holmberg (fr.om. nov. 2012) Ingrid Simonsson *ingår i arbetsutskottet, AU Svalorna arbetar sedan en tid tillbaka i programform och vi har fasat ut svensk personal från Indien och Bangladesh, där våra lokalkontor nu drivs av lokalanställda. Personalen på de båda kontoren i Syd, India Office (IO) och Dhaka Office (DO), har blivit tryggare i sina roller och är mycket kunniga. Under året har arbetet påbörjats för att förstärka IO genom rekrytering av en ekonomiansvarig/ Finance Officer. Svalornas styrelse. Bakre raden fr vänster: Birgitta Göranson- Iliste, Peter Sjöblom, Tobias Petersson, Ulf Wilmenius, Ann Bergerlind, Ragnar Hallgren. Sittande: Marjo Lampinen Qvist, Kristoffer Eriksson. 4 När det gäller Sverigeverksamheten, kan vi understryka att den i mycket hög grad har uppnått förväntade resultat och i många fall även nått över förväntan, vilket i sin tur lett till ökat synliggörande av föreningens arbete. Svalornas arbete med insamling har under 2012 börjat ge resultat i form av nya kontaktytor och ökade intäkter. Efter ett år med en anställd insamlingsansvarig valde styrelsen i juni 2012 avsluta tjänsten. Tanken är att detta arbete nu skall integreras mer i f ö r e n i n g e n o c h d e n s ä r s k i l d a fundraisinggrupp som bildats har som mål att arbeta vidare och upprätthålla kontakterna som etablerats inom bl.a. företagsvärlden.

7 Föreningens ensidiga beroende av medel från Forum Syd/Sida och sviktande intäkter har vållat styrelsen en hel del bekymmer. Styrelsen beslutade trots det svaga ekonomiska läget att satsa offensivt för att söka nya intäktsmöjligheter, bl.a. genom att satsa på fundraising och att även stabilisera second hand-verksamheten genom anställningar, delvis med stöd av arbetsmarknadssatsningar. Vi kan nu konstatera att ökad marknadsföring, nya stödformer genom kampanjer riktade till företag med ett tydligt miljö- hälso-, och hållbarhetstänk, satsningar på särskilda varugrupper, så som vintagekläder, där även en särskild avdelning inretts och retroartiklar på Tradera.se, gett ett mycket lyckat resultat. Med detta sagt ser styrelsen ljust på framtiden, även om vi är medvetna om att mycket arbete återstår, och är övertygade om att nya vägar öppnat sig för att vi tillsammans ska kunna skapa en långsiktig stabilitet i vårt gemensamma arbete för en rättvis värld, fri från fattigdom, där människor med makt att påverka sina egna liv lever i solidaritet med varandra och i ett långsiktigt hållbart samspel med naturen. 2.2 Kontor och personal Svalorna har tre kontor; huvudkontoret i Lund (LO), lokalkontor i Bangalore (IO) och i Dhaka (DO). Lokal personal anställdes under 2011, Antiha Santhakumari i Indien och Shiuly Hoque i Bangladesh som då integrerades i verksamheten med Sadia Sultana som arbetat med Svalorna sedan Arbetet på båda kontoren har flutit på fint och präglats av stabilitet under året även om arbetsbelastningen för Anitha med att själv handlägga fem program varit tung. En av många fördelar med att ha lokalt anställd personal är att vi kommer närmare partners och i synnerhet våra så kallade målgrupper, det vill säga marginaliserade bönder, daliter, ursprungsfolk och utsatta kvinnor eftersom språket är en avgörande faktor i kommunikation och kontakt. Anitha talar exempelvis fem regionala språk förutom engelska. Ett annat exempel är relationen till den för Svalorna allt mer centrala statliga enheten NGO-byrån i Bangladesh. Shiuly har skapat en tydlig och välfungerande kontakt vilket medför att de avgörande Svalornas kontor och butik i Lund. dokumenten som krävs för att Svalornas program skall kunna genomföras godkänns utan alltför många revideringar. Sadia känner våra partners sedan flera år tillbaka och har mycket smidigt hanterat partnerskapet och fördjupat relationerna och kunskapsutbytet. En av orsakerna till att 2012 har präglats av stabilitet är de enastående överlämningar som utfördes av vår svenska personal. De lyckades förmedla den processorientering som Svalornas värderingar och perspektiv bygger på, ett starkt partnerskap och det programtänk som ligger bakom vår verksamhet i Indien och Bangladesh. Under 2012 arbetade Monica Erwér (verksamhetsledare), Elisabeth Kriple (ekonomiansvarig), Kristin Ivarsson (kommunikatör) och Saman Saidi (insamlingsansvarig) på Lundkontoret. Även här har arbetsbelastningen under året varit hög. Detta har haft många orsaker, såsom treårsansökan till Forum Syd, systemrevision, kontinuerlig och mer strukturerad praktikverksamhet, progressivt kommunikationsarbete och Sverigeprogram och inte minst kravet på ökade intäkter till föreningen. Saman Saidis tjänst upphörde tyvärr av ekonomiska skäl i mitten av året men under sin arbetsperiod lade han en bra grund och genomtänkt strategi för vårt fortsatta insamlingsarbete. I slutet på året avslutade en av våra inspirerande medarbetare, Kristin Ivarsson, sin tjänst för att gå vidare till en kommunikationstjänst inom UN Women i Addis Abeba. Vi är glada att välkomna Cecilia Ward (f.d praktikant och styrelseledamot) som vikarierande kommunikatör. Sammantaget har vi 2.25 tjänster på kontoret vilket gör att Svalorna inte kan beskyllas för att vara en administrations-tung och byråkratisk organisation. Det innebär naturligtvis också att mycket ideellt arbete och obetalda timmar ligger 5

8 bakom att vi kommit dit vi är idag, vilket ofta är genomgående för små folkrörelsebaserade organisationer. Second Hand Butiken har haft ett mycket bra år; dels har det varit kontinuitet bland personalstyrkan (Renée Sambjère, Henrik Gjerstad, Olof Rewhus och Jakob Jensen), dels har försäljningen ökat rejält. Dessutom har ytterligare struktur kring arbetsuppgifterna arbetats fram under året. I slutet på augusti genomförde vi den tredje årliga arbetsveckan där medarbetare från IO och DO kommer till Lund och gemensamt med LO och styrelsen reflekterar och planerar. Under en vecka följer vi upp vår verksamhet och diskuterar politisk ekonomi såväl i Indien, Bangladesh som i Sverige. Det är alltid lika stimulerande och kapacitetshöjande att mötas och ta del av veckans intensiva samtal kring alla delar av Svalornas arbete. Arbetsveckan stärker vår identitet som Svalor! I år var fokus betydligt mer på landsprogramnivå och hur vi gemensamt kan skapa en framtida road map. Ytterligare frågor som gicks igenom var vår interna styrning och kontroll och en diskussion kring den systemrevision som avlutats strax innan Personal, styrelseledamöter och praktikanter under arbetsveckan i augusti. arbetsveckan. Anitha, Shiuly och Sadia stannade kvar en extra dag för att kunna träffa de nya praktikanterna som snart skulle resa ut till Indien och Bangladesh. 2.3 Svalorna som programavtalsorganisation Under 2012 har verksamhetsledaren haft intensiv kontakt med Forum Syd och vår handläggare Margoth Sonnebo. I början på maj lämnade Svalorna för första gången en ansökan för tre år ( ) till Forum Syd/Sida. Det var ett stort arbete med mycket samverkan mellan såväl våra partners (och deltagande av de grupper vi stödjer på landsbygden i Indien och Bangladesh), IO, DO och slutligen LO. Svalorna har skapat ett övergripande ramverk kring de frågor vi arbetar med i båda länderna som sedan genomsyrar landsprogramnivån och de fem delprogrammen i Indien och de tre i Bangladesh. Grunderna till ramverket, landprogram och delprogrammen lades under 2011 då Svalornas strategi uppdaterades och under det stora partnermötet i Pastapur i Indien. I december fick vi besked att ansökan beviljades utan nedskärningar tack vare ett gott samarbete och starkt partnerskap. Under våren tillfrågades Svalorna om intresse fanns att bli prövad för så kallad programavtalsorganisation (Programme Contract Organisation, PCO) inom Forum Syd, vilket Svalorna försökte erhålla i början på 2009 men höll då inte hela vägen fram. Fördelen med PCO är att ett mer långsiktigt stöd ges (tre år), ökad samverkan med de övriga nio organisationerna som är PCO (se faktaruta på motsatt sida), tydligare dialog med Forum Syd och mer möjlighet att påverka biståndsoch utvecklingsdebatten. Det fanns ett antal kriterier utifrån vilka Svalorna granskades såsom legitimitet, kompetens i utvecklingsfrågor, kompetens i lärande och metodutvecklingsfrågor, kommunikationsförmåga i utvecklingssamarbetet, kommunikationsförmåga i Sverige och globalt, förmåga att mobilisera engagemang och resurser, omfattning och bredd i verksamheten/specifik kompetens, tillförlitlighet i system för styrning och kontroll samt erfarenhet från tidigare samarbete. I samband med PCO-processen genomgick Svalorna i augusti en förenklad systemrevision som innefattade en granskning av våra ekonomiska rutiner, efterföljandet av avtal och våra styrdokument. Syftet var att säkerställa att vår interna styrning och kontroll i Sverige, i Indien och i Bangladesh fungerar. Revisionen gick bra och vi fick några rekommendationer att åtgärda. I slutet på november fick Svalorna det mycket glädjande beskedet att vi erhållit så kallad programstatus på Forum Syd. Både kontoret i Bangalore och i Dhaka samt våra partnerorganisationer är väldigt glada och stolta då alla tillfört kunskap, kompetens och erfarenhet till denna målfokuserade resa som Svalorna nu gjort. 6

9 I november reste Forum Syds generalsekreterare (Annica Sohlström), projektchef (Maria Kempe) och Svalornas handläggare (Margoth Sonnebo) tillsammans med Svalornas verksamhetsledare och en representant från Svalornas styrelse (Cecilia Ward) till Bangladesh. Senare reste Maria, Margoth, Monica och Cecilia vidare till Indien där de slöt upp med Svalornas kassör (Peter Sjöblom) och vår lokalt anställda programansvarig (Anita Santhakumari). Hela gruppen besökte SOPHIA i Dehradun i norra Indien och var även ute i fält hos Van Gujjarerna. Det gav en bra möjlighet att studera våra partnerorganisationers arbete i fält, kompetensen hos våra lokalanställda samt hur Svalornas arbete med kapacitetsutveckling pågår i Indien och Bangladesh. En av frågorna som diskuterades mycket var mervärde, det vill säga v a d S v a l o r n a s p e c i fi k t b i d r a r m e d i u t v e c k l i n g s s a m a r b e t e t. E n av d a g e n s biståndstrender är ifrågasättandet av svenska civilsamhällesorganisationers roll och en vilja att direktförmedla större summor till organisationer i Syd, då oftast större sådana. Därför är det viktigt att synliggöra och artikulera hur Svalornas arbete med just mindre organisationer i Indien och Bangladesh leder till förändringar för målgrupperna. De nio programavtalsorganisationerna: Adoptionscentrum Framtidsjorden Jordens Vänner IOGT-NTO Latinamerikagrupperna Svalorna Latinamerika Svenska Afghanistan Kommitteen Svenska FN-förbundet Sveriges Ungdomsorganisationer Från 2014 kommer Svalorna också att ingå bland programavtalsorganisationerna, också kallade PCOs, Programme Contract Organisations. 2.4 Medlemmar och frivilliga Svalornas ryggrad består av våra aktiva, medlemmar och anhängare. Utan deras stöd skulle vi inte vara där vi är idag och det är tack vare deras engagemang som vi har kunnat sprida våra informationsinsatser och kampanjer med ännu större framgång under Medlemsbasen är också viktig för organisationens ekonomiska hållbarhet och under 2012 fokuserade vi på att rekrytera nya medlemmar men också på att behålla tidigare medlemmar genom att visa vår uppskattning. I slutet av 2012 var medlemsantalet 226 personer, en liten ökning från föregående år. Den ökade synligheten för Svalorna, tillsammans med de strategiska försöken att nå nya och kontakta tidigare medlemmar, är bidragande faktorer till det ökade medlemsantalet. Vi anser dock att Svalorna borde ha en ännu större medlemsbas och att detta skulle kunna uppnås genom att öka kunskapen och medvetenheten om vårt arbete hos allmänheten. Antalet volontärer (frivilliga medarbetare i Sverige) har också ökat, framför allt på grund Kickoff för Svalornas nystartade Göteborgsgrupp av uppstartandet av en ny volontärgrupp i Göteborg. Volontärgruppen har valt att fokusera sitt arbete på att skapa uppmärksamhet kring dalitfrågorna i Indien. Gruppen består mestadels av engagerade studenter. Göteborgsgruppen har arrangerat flera evenemang; de har sålt second hand-böcker på Haga julmarknad, deltagit på Mänskliga Rättighetsdagarna, ordnat så att Svalornas utställningar kan visas på bibliotek i Göteborg och startat en egen studiecirkel. Göteborgsgruppen har varit ett mycket välkommet tillskott till Svalorna. 7

10 Under vårterminen 2012 var en volontärgrupp i Lund/Malmö, med inriktning på miljöfrågor, väldigt aktiv. Gruppen arrangerade flera aktiviteter bland annat i samband med Inspiration Världen och Lunds hållbarhetsvecka. En liten volontärgrupp finns också i Stockholm och trots att den i stort har varit vilande under 2012 hoppas vi bibehålla och utveckla denna grupps engagemang under det kommande året. Second hand-butiken drivs också till stor del av volontära insatser, läs mer om detta på sidan Praktikanter Under 2012 har vi haft praktikanter i Indien, Bangladesh och Sverige. Praktikanter tillför energi samt nya perspektiv och idéer till organisationen. Rutinerna för praktikanter har förbättrats under året och vi ser praktikanter som en viktig del av vårt arbete. Under vårterminen hade vi tre praktikanter i Lund; Aizhan Osmanova, Ola Hamberg samt Cecilia Ward (till slutet av mars), och två under höstterminen; Nathalie Dahnsdotter och Ellen Gustafsson. På Svalornas kontor i Dhaka har vi haft praktikanter under både vår- och höstterminen; Stina Johansson och Mikaela Gallegos Gauding under vårterminen och Therese Lundin och Rasmus Ahlstrand under höstterminen. Under vårterminen 2012 hade vi även två praktikanter hos Svalornas kontor i Bangalore i Indien; Amanda Weidstam och Elinor Ekstam. Svalornas praktikanter på kontoren i Indien och Bangalore har hjälpt den lokala personalen och stärkt förbindelserna mellan kommunikationsarbetet i Sverige och målgrupperna samt partnerorganisationer i fält. Sida i samarbete med Internationella programkontoret (IPK) har återigen startat ett praktikantprogram 2012 detta efter starka påtryckningar från civilsamhälleorganisationer i Sverige. Under 2012 fick vi stöd från Sida för två finansierade praktikplatser hos våra partnerorganisationer i Indien. Dessa betalda praktikplatser är menade att expandera den svenska resursbasen av kunniga och erfarna unga människor som har som mål att arbeta med utvecklingsfrågor på något sätt. Under höstterminen 2012 var Gustav Cederlöf placerad hos vår partnerorganisation SOPHIA i Dehradun med speciellt fokus på skogsrättigheter att hjälpa organisationen med dokumentationsprocesser. Den andra praktikplatsen tilldelades Sofia Persson som var placerad hos DDS/MINIs nätverk i Zaheerabad/Pastapur med uppgiften att genomföra en studie kring de ekologiska fotavtrycken av millets. 2.6 Svalornas kunskapsråd Under 2012 har Svalorna intensifierat relationen med de mycket kvalificerade och kunniga personerna i kunskapsrådet. Under kontaktresan som genomfördes i december av Svalornas verksamhetsledare och styrelsemedlemmar arrangerades möten med våra tre rådgivare i Bangladesh och Indien. Kunskapsrådets medlem i Bangladesh, Sohel Ibn Ali, träffade personalen på Dhaka Office, Svalornas verksamhetschef och en medlem från styrelsen. Sohel Ibn Ali har visat sig vara en mycket kunnig resursperson, speciellt angående det komplexa biståndslandskapet i Bangladesh, kontakten med NGO Affairs Bureau och etablerandet av Dhaka Office som navet för Agricultural Rightsprogrammet. I Indien arrangerades ett heldagsmöte med de två andra medlemmarna i kunskapsrådet, Mary E John och Shobha Raguram. Diskussionerna handlade om allt från strategiska diskussioner om den indiska kontexten till specifika frågor. Personal från Svalornas kontor i Lund och Indien samt medlemmar från styrelsen deltog. Mary E John besökte dessutom Svalorna i Lund under oktober 2012, se mer om detta på sidan 25. Mary John har arbetat med genus- och feministiska frågor i många år och idag arbetar hon på Centre for Women s Development Studies i New Delhi, Indien. Hon var en av de drivande krafterna i etableringen av genusstudier på Jawaharlal Nehru University i Delhi och har skrivit ett stort antal publikationer om kvinnors politiska deltagande, genus och utveckling, sexualitet med mera. Hon arbetar nu med en ny bok om genus och utbildning. Shoba Raghuram är en av grundarna till The South Asia Alliance for the Eradication of Poverty (SAAPE) och har skrivit mycket om utvecklingsfrågor. Hon har även arbetat med organisationer inom civila samhället, till exempel som verksamhetsledare på den holländska biståndsorganisationen Hivos 8

11 indiska lokalkontor. Hon skriver nu på en ny bok med titeln Rethinking Development: The Politics of Social Change. Sohel Ibn Ali har bred erfarenhet av utvecklingsfrågor, både internationellt och från den bangladeshiska kontexten. Han arbetar nu på Swiss Agency for Development and Cooperation (SDC) i Dhaka. Sohel har även arbetat för Oxford Policy Management i Storbritannien. Dessutom har han arbetat för bangladeshiska organisationer med frågor som rör landrättigheter och landreformer. Shobha Raguram och Mary E. John vid mötet i Bangalore Sohel Ibn Ali 2.7 Föreningens ekonomi En stor del av Svalornas verksamhet är inriktad på Syd genom våra program i Indien och Bangladesh. Svalorna är helt beroende av Forum Syd, som förmedlar bidrag från Sida, när det gäller detta arbete. Stödet från Forum Syd utgör 90% av den totala budgeten för arbetet i Syd, som var kr år 2012 jämfört med kr året innan. Stödet omfattar även den del av löne- och kontorskostnaderna som är nödvändiga för att förmedla stödet. Nytt för 2012 är att vi även fått praktikantstöd för Syd. Beslutet att anställa en insamlingsansvarig under 2011 bedömdes under 2012 inte ha gett tillräckligt ekonomiskt resultat, vilket också var skälet till att tjänsten upphörde. Arbetet med insamling och de kampanjer och företagsrelationer som byggt upp under denna tid är dock fortsatt viktiga för föreningens ekonomi. De 10% av budgeten för arbetet i Syd som inte finansieras av Forum Syd, samlar Svalorna in. De insamlade medlen består av gåvor, bidrag, försäljning i second hand butiken med mera. Dessa fördelade sig på följande sätt: Gåvor kr ( kr) Försäljning second hand butik kr ( kr) Övrigt kr ( kr) Inom ramen för de insamlade gåvorna har Svalorna emottagit större summor av Vänortsföreningen Eksjö-Bangladesh som stödjer ACCESS-programmet för kvinnors rättigheter i Bangladesh, Emmaus Frediksdal som stödjer programmet för skogsrättigheter för urbefolkning i Indien och en anonym givare som stödjer Evidence och DDS för deras arbete med daliters rättigheter. Dessutom blev insamlingskampanjerna Bonde söker Frö och Run to India en stor succé. Försäljningen i second handbutiken har ökat markant, mycket tack vare flera öppetdagar i butiken och försäljning på Tradera. För ytterligare information om ekonomin hänvisas till Förvaltningsberättelsen. 9 Svalorna har ett så kallat 90-konto, vilket innebär att vi kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

12 2.8 Insamling Under 2012 har insamlingsarbetet blivit en integrerad del av Svalornas arbete. I augusti 2011 anställde Svalorna en insamlingsansvarig för att öka intäkterna, som särskilt fokuserade på att generera stöd från företag. I juli 2012 upphörde tyvärr insamlingstjänsten och vår tidigare insamlingsansvarige Saman Saidi fortsatte istället att stötta Svalorna genom att bli medlem i styrelsen. För att fortsätta med det arbete som Saman inledde bildades en fundraising-grupp som består av personal, styrelsemedlemmar och volontärer. För att säkerställa en hållbar ekonomi för föreningen är e t t a v f o k u s o m r å d e n a a t t upprätthålla och öka donationer o c h s t ö d f r å n i n d i v i d e r, medlemmar och företag. I slutet av 2012 stöttade drygt 20 företag Svalorna, till exempel LKF (Lunds Kommuns Fastighets AB) och Bildcenter. Information om samtliga företagsvänner finns på Svalornas hemsida. Vi har under 2012 fortsatt arbetet med att förenkla för olika intressenter att engagera sig och bidra med ett ekonomiskt stöd. Medlemskap Run to India innebär att deltagare kan kombinera sin träning med att stödja arbetet för en mer rättvis värld genom att bidra till Svalornas arbete. Varje deltagare anmäler hur långt de har som målsättning att springa under året och uppmuntras sedan att donera 1 kr per sprungen kilometer. Vårt mål under 2012 var att tillsammans springa från Lund, där Svalornas huvudkontor ligger, till Dehradun, där vår partnerorganisation SOPHIA arbetar för nomadfolket Van Gujjarernas rättigheter. Detta mål både uppnåddes och överskreds; 82 deltagare sprang tillsammans kilometer och donerade kronor till Svalornas arbete. Stort tack till alla er som sprang! liksom företagsstöd via autogiro har varit ett fokusområde. Ytterligare ökning av det antal företag och privatpersoner som stödjer Svalorna är tätt sammankopplat med det generella informations- och kommunikationsarbetet och de resultat vi kan visa av vårt arbete i Sverige såväl som i Indien och Bangladesh. Två insamlingskampanjer sattes igång under 2012; Run to India (nedan) och Bonde söker frö, båda var mycket framgångsrika och kommer att fortsätta under Bonde söker frö-kampanjen startade som en julkampanj för 2012 i vilken människor gavs möjligheten att skicka julkort med en personlig hälsning och en liten fröpåse och samtidigt stödja Svalornas arbete för fattiga och marginaliserade bönder. Fröerna donerades av Nelson AB. Kampanjen var en stor succé då den i december drog in ca kronor. Kampanjen kommer därför fortsätta som ett regelbundet inslag i Svalornas insamlingsarbete. 2.9 Medlemskap och nätverk Emmaus-rörelsen Svalorna har varit medlem av Emmausrörelsen sedan föreningens start och är en av grundarna av Emmaus International. Rörelsen startade i Frankrike efter andra världskriget och är en partipolitiskt och konfessionellt obunden rörelse vars målsättning är att främja rättvisa och fred genom att ge röst åt dem som saknar röst. Vår delaktighet i Emmausrörelsen ger oss möjlighet att samverka med andra Emmausgrupper i Sverige, Europa och på global nivå. Svalorna avsätter, liksom övriga medlemsgrupper, varje år en dags försäljningsintäkter i juni till stöd för Emmaus Internationals solidaritetsarbete. I Sverige bildades 2008 Riksföreningen Emmaus Sverige för att samordna de svenska grupperna*. Under 2012 har föreningen tagit fram ett grunddokument för verksamheten. Prioritet har varit påtryckningsarbete för fri rörlighet och för självständighet för Palestina och *I Riksföreningen Emmaus Sveriges styrelse har under 2012 Kristin Ivarsson varit Svalornas representant, Birgitta Göranson- Iliste ordförande och Tobias Petersson ständigt adjungerad. I mars 2012 hölls Emmaus Internationals Världsmöte i Anglet i franska Baskien. Från Sverige deltog 8 personer, varav Tobias Petersson och Birgitta Göranson-Iliste från Svalorna. På Världsmötet valdes Tobias in i den internationella styrelsen och Birgitta till Emmaus Europas representant i Wise Persons Committee, rörelsens konflikthanteringsorgan. 10

13 Västsahara. Svalorna har även varit aktiva i det nordiska samarbetet mellan Emmausgrupperna. En gemensam arbetshelg hölls på Åland i september. Arbetet ledde bland annat till ett konkret förslag om hur Svalornas Secondhandbutik kan samverka med asylgruppen för att ge stöd till papparslösa i Lund. Kristin Ivarsson och Birgitta Göranson-Iliste deltog. Forum Syd Forum Syd är en paraplyorganisation med 163 medlemsorganisationer, innefattande organisationer i det svenska civilsamhället och folkrörelsen. Forum Syd är en av de 15 ramorganisationer** som får stöd av Sida. Forum Syd har fyra roller; opinionsbildare, kapacitetsutvecklare, biståndsaktör och bidragsförmedlare. Den största delen av vår verksamhet är Sida-finansierad och förmedlas genom Forum Syd. Därmed står vi i kontinuerlig dialog med våra nuvarande handläggare, Margoth Sonnebo och Jaime Barrios kring våra programstöd för Syd respektive information. Flera ur Svalornas personal har deltagit i kompetenshöjande kurser som anordnas av Forum Syd. Dessa kurser och möten har gett en stor möjlighet att nätverka med och inspireras av andra organisationer med liknande verksamhet. Svalornas verksamhetsledare är ledamot i Forum Syds styrelse sedan 2010 och har mandat fram till årsmötet 2013, vilket ger större insyn i diskussionerna kring biståndspolitik och de trender och stora förändringar av biståndet som sker idag. CONCORD Svalorna är medlem i CONCORD Sverige, som är en medlemsorganisation som bevakar, påverkar och utbildar kring EU:s utvecklings- och biståndspolitik samt ger råd till organisationer om hur de söker EU-bidrag. CONCORD Sverige är den svenska plattformen inom det europeiska nätverket CONCORD Europa och samlar 45 svenska organisationer och folkrörelser. Monica deltar också i Jämställdhetsgruppen (JAG) kopplad till CONCORD. Fokus för gruppens arbete nu är processen kring Post-2015 (vilket är det år då millenniemålen skulle vara uppfyllda) och delta i att mejsla fram nya millenniemål med starkt genusperspektiv. Global Rättvisa Nu Svalorna är en del av nätverket Global Rättvisa Nu, som bildades 2010 för att samla den svenska miljö- och solidaritetsrörelsen i ett gemensamt folkbildnings- och opinionsarbete och främja en hållbar och rättvis värld, där allas mänskliga rättigheter garanteras. Ett 40-tal föreningar och folkhögskolor engagerar sig i nätverket. ABC och Ett Grönare Lund Under 2012 flyttade biståndsorganisationen ABC in i ett av rummen i Svalornas hus på Spolegatan 5. Svalorna började under året också samarbeta med ABC kring kampanjen om ekologiska fotavtryck, och en gemensam informatörsutbildning planerades. Svalorna ser stora fördelar med samarbetet och kommer att fortsätta detta även under Övriga samarbeten Svalorna samarbetar med en rad organisationer för att tillsammans med andra uppnå vår vision och våra mål. Det kan röra sig om allt från samarbete kring ett seminarium till att föra gemensamma strategiska diskussioner. Följande organisationer har vi samarbetat med under året: Lunds FNförening, Svalorna Latinamerika, International Dalit Solidarity Network -Sweden, Emmaus Fredriksdal, Emmaus Björkå, Vänortsföreningen Eksjö-Bangladesh, Den Globala Skolan, ABF Malmö, UPF och SKV i Lund. Vi har även inlett djupare samarbete med LUMID (The Lund University Master Programme in International Development and Management), Globala gymnasiet i Stockholm, Albins Folkhögskola i Landskrona, Österlens Folkhögskola i Tomelilla och Jonstorpsskolan. Svalorna är även medlem i KFO, Rättvis handel och Skånes arkivförbund. **De 15 ramorganisationerna är: Forum Syd, LO/TCOs biståndsnämnd, Olof Palmes Internationella Center, PMU InterLife, SHIA Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening, Svenska missionsrådet, Afrikagrupperna, Diakonia, Kooperation Utan Gränser, Naturskyddsföreningen, Rädda Barnen, Svenska Kyrkan, Plan Sverige, RFSU och Världsnaturfonden 11

14 3. Svalornas arbete i Indien 3.1 Den indiska kontexten De senaste årtiondena har Indien genomgått en rad ekonomiska reformer och från år 2000 och framåt har landet kommit ännu närmre en fri marknadsekonomi. De som motsatte sig detta varnade att förändringen kunde resultera i att de redan marginaliserade skulle bli ännu mer exkluderade, att fler barn skulle tvingas in i ekonomin genom barnarbete och att de sociala skyddsnäten urholkas. Efter två decennier av ekonomiska reformer ökade Indiens tillväxt och ekonomin nådde sin höjdpunkt under Den positiva makroekonomiska utvecklingen har lett till en betydelsefull fattigdomsminskning bland befolkningen, även om denna inte varit tillräcklig. Sett till Indiens Human Development Index (HDI) blir detta mycket tydligt då landet hamnar på 134:e plats bland 187 länder, eller Global Hunger Index, i vilket Indien hamnar på plats 65 av 79 länder. Enligt Indiens nationella granskningsorganisation (NSSO) lever nästan 10 % av de mest marginaliserade sektionerna av samhället, det vill säga daliter och adivasis, på mindre än 1,8 kr (15 Rs) per dag på landsbygden och 2,4 kr (20 Rs) per dag i urbana områden. Undersökningar utförda av National Child Labour Project visar att barnarbete har ökat i absoluta termer med nästan en miljon fall mellan 1990 och Staten har under denna period fungerat som en agent för företagen och stora affärscentrum genom att privatisera många offentliga företag och främja en fördelaktig företagsmiljö genom tillåtande policys, infrastrukturutbyggnad, anskaffning av stora jordbruksmarker från små och marginaliserade bönder, godkännande av licenser för företag att monopolisera naturresurser och allmänningar samt genom att låta företagen få inflytande över beslutsfattande, även på regeringsnivå. Staten har dessutom minskat sin roll i sociala välfärdssektorer som sjukvård och utbildning. Under regeringsalliansen United Progressive Alliance andra mandatperiod införde regeringen några progressiva lagstiftningar om bland annat matsäkerhet och jordförvärvning, men dessa insatser har underminerats på grund av det starka fokuset på marknaden. Ett exempel är regeringens förslag att införa direkta penningsöverföringar (så kallade cash transfers) som del i det offentliga fördelningssystemet (Public Distribution System, PDS) för att minska matdistributionen. Trots sina brister garanterar PDS matsäkerhet för nästan 400 miljoner människor i Indien som lever under fattigdomsgränsen. Med förslaget om direkta penningöverföringar blir PDS i viss mån överflödigt och därmed kommer fattiga människor i högre grad bli beroende av marknadens svängningar. Vare sig det handlar om de föreslagna PDS-reformerna, privatisering av offentliga sektorer eller privatiseringar av basbehov såsom vatten är budskapet tydligt. I Indien är marknaden och företagen framtiden och de kommer till en stor del påverka regeringens hållning, oavsett vilket parti som sitter vid makten. Framtiden ser inte lika ljus ut för en stor del av de marginaliserade samhällena i Indien när regeringen minskar sina insatser för de sociala skyddsnäten. Det finns heller ingen tydlig strategi för att försäkra en inkluderande utveckling eller för att genomföra positiva och betydelsefulla förändringar för de stora sektioner av samhället som på grund av den makroekonomiska politiken är fattiga, blivit av med sin egendom och tvingats ur sina försörjningsmöjligheter. Byråkratin begränsar civilsamhällsorganisationernas (CSOs) insatser och kritiska röster blir därmed inte hörda. Men trots att utrymmet för CSOs i Indien krymper finns det fortfarande ett aktivt civilsamhälle som noggrant övervakar regeringspolicys, utövar påtryckningar på staten för att genomföra policys som gagnar de sårbara samhällena, och erbjuder de utsatta samhällena en plattform för att få sina röster hörda. På grund av den rådande politiska och ekonomiska situationen i Indien är Svalornas arbete högst relevant och betydelsefullt. Genom sina partners når Svalorna de allra mest marginaliserade grupperna i Indien; daliterna, adivasis, van gujjarerna, marginaliserade och småskaliga bönder och kvinnor. Arbetets främsta fokus är att möjliggöra för marginaliserade grupper att säkra sin rätt till försörjning, öka medvetenheten om de rättigheter de har så att de själva kan kräva dem och förhindra exploatering. Detta är också grundläggande för att säkra tillgången till resurser, bevara samhällenas lokala och traditionella kunskap, engagera lokala myndigheter i att skapa rättvisa och bekämpa fattigdom i de berörda samhällena och stötta de marginaliserade gruppernas kamp för att hävda sina rättigheter. 12

15 3.2 Programmen Svalorna arbetade under 2012 med fyra program i Indien genom fem partners, och med en ytterligare partner för att utveckla ett genusprogram. De fyra programmen är: Kampen för marginaliserade gruppers rättigheter (med partnerorganisationen Evidence), Kampen för skogsrättigheter (med SOPHIA och UYRDC), Matsuveränitet för Indiens mest marginaliserade (koordinerat av DDS) och En annan utveckling i Western Ghats stöd till miljörörelsen i Indien (koordinerat av Keystone). Agency and Forest Rights (SOPHIA & UYRDC) Empowerment and Food Sovereignty (DDS/MINI. MINI-nätverket finns utspridda över stora delar av Indien, DDS finns placerade i Hyderabad) Another development in Western Ghats (SWGM/ Keystone Foundation) Dalit women s right to farming and food security (Women s Collective) Dalit Rights and Agency (Evidence) Kampen för daliters rättigheter Evidence, som arbetar med att försvara mänskliga rättigheter och främja social rättvisa, har arbetat med daliters rättigheter sedan år Evidence arbetar för att öka allmänhetens kännedom om kastproblematiken och underlättar för daliter att anmäla om deras mänskliga rättigheter kränks. Evidence skickar då ut undersökningsteam och dokumenterar och samlar in information om diskriminering, våld eller övergrepp vilket sedan används för anmälningar och rättskipande liksom för lobbyarbete och för att problemen ska få vidare uppmärksamhet i media. Under 2012 nådde Evidence 1074 kvinnor och 530 män. De anmälde 158 fall av kastbaserade brutaliteter och 74 om kränkningar av landrättigheter. Evidence har lyckats nå ut till mer än 1500 människor genom sitt resurscenter, däribland studenter, forskare och aktivister. Mer än 45 volontärer utbildades om daliters rättigheter att äga land. Evidence organiserade också ett rundabordsmöte, en offentlig tribunal och en konferens på delstatsnivå för att uppmärksamma problemen med kränkningar av kvinnliga daliters och deras familjers landrättigheter. Under insatserna aktiverade Evidence politiker, media, tjänstemän, aktivister och gjorde media och rättsväsende mer medvetna om de problem daliter möter i vardagen och när de kämpar för att få sina mänskliga rättigheter respekterade Kampen för skogsrättigheter I programmet Kampen för skogrättigheter samarbetar Svalorna med två organisationer; Society for the Promotion of Himalayan Indigenous Activities (SOPHIA) och Uttaranchal Youth and Development Centre (UYRDC). Svalorna har arbetat med SOPHIA sedan 2008 och UYRDC inkluderades i 13

16 programmet år Programmet stöder samhällena i delstaten Uttarkhand i norra Indien med att kräva och få tillgång till skogsrättigheter och rättigheter för bosättningar. Tack vare SOPHIA har nästan 2000 anspråk under Forest Rights Act (lagen om skogsrättigheter) som förhoppningsvis kommer att ge van gujjarerna tillgång till de skogar och skogsresurser de levt av i generationer lämnats in. Dessa har ännu inte beviljats. För de 101 van gujjar-familjer som migrerade till nationalparken Govind Pashu Nand Vihar har SOPHIAs stöd lett till att de nu kan flytta till sommarmarkerna utan att bli trakasserade av skogstjänstemän. Programmet har fått stor effekt för van gujjarerna i området. Mer än 30 % fler van gujjarer finns nu med på röstlistor, 71 van gujjarer har nu tillgång till hälsovårdsprogram, 260 använder sig utav regeringens garanti om 100 dagars arbete (MNREGS), 90 % av van gujjarerna får stöd från det nationella distribueringssystemet (PDS), 122 van gujjarer inkluderas i det statliga pensionsprogrammet, 21 kvinnliga van gujjarer får änkepension och sju får å l d e r s p e n s i o n. Ti l l s a m m a n s m e d utbildningsdepartementet koordinerade SOPHIA en undersökning för att säkerställa att alla barn till van gujjarer får utbildning. S O P H I A a r b e t a r g e n o m R i g h t t o Information Act (Lagen om rätt till information) för att få tillgång till dokument genom som stärker van gujjarers krav under lagen om skogsrättigheter. UYRDC nådde under året 2631 kvinnor och 2331 män från 224 olika hushåll i 22 Van Gujjarer möts för att diskutera det statliga stöd de har rätt till. byar. Fyra byar lämnade in anspråk om att få gemensamma rättigheter till en del av den skog som omger byarna och som förser dem med nödvändiga resurser. Genom dessa anspråk kan de få rätten att bruka skogen på ett hållbart sätt och deras försörjning blir då säkrad från skogsmyndigheternas och kommersiella aktörers anspråk på den värdefulla skogsmarken. Under året gjordes 70 % av samhällena i de 22 byarna som UYRDC arbetar i medvetna om lagen om skogrättigheter och Van Panchayat Act (lagen om lokal bestämmanderätt över skogen). UYRDC engagerade även myndighetspersoner på delstats- och distriktsnivå för att bearbeta kraven på skogsrättigheter från samhällena Matsuveränitet för Indiens mest marginaliserade Programmet Matsuveränitet för Indiens mest marginaliserade påbörjades år I programmet samarbetar Svalorna med Millet Network of India (MINI) som leds av Deccan Development Society (DDS). Syftet är att säkra adivasis (ursprungsbefolkning), dalitkvinnors och marginaliserade bönders rättigheter genom stärka millets plats i samhället (se faktaruta) och värna om den tradtionella kunskapen kring odlingen för att säkra mattillgång och ett mer hållbart jordbruk. Milletproduktionen i Indien har dock minskat drastiskt. Programmets mål är att stärka sårbara samhällen och sprida deras kunskap om millets genom information, utbyte av kunskap och lobbyarbete så att dess status och anseende kan förändras i det indiska samhället. MILLETS Millets är ett samlingsnamn för grödor som hirs och sorgum. De har traditionellt odlats av Indiens fattiga. Millets kan odlas på torra marker utan bekämpningsmedel och med små mängder vatten. De är betydligt mer näringsrika än till exempel ris och vete och bidrar inte till klimatförändringarna, vilket ris gör. Under 2012 nådde MINI:s medlemmar ut till 5300 kvinnor och 700 män fördelat på åtta av Indiens delstater och nästan 4000 bönder i dessa delstater avsatte någon del av sin mark för milletbaserad odling inriktad på biologisk mångfald hektar 14

17 Bonden Laxmamma på sitt millets-fält mark började åter användas för milletbaserat blandjordbruk och i Gujarat beslutade två byar, som en del av programmet Mid-Day Meal, att införa måltider med millets en gång i veckan för alla barn. Regeringen håller på att utnämna ett område som omfattar 39 byar och hektar till en Agricultural Biological Heritage Site. Delstatsregeringen i Andhra Pradesh har redan ställt sig positiv till detta. De har dessutom bidragit till Medak District Millet Farmers' Federation (MDMFF), som du kan läsa mer om på sidan 17. MINI:s insatser har också lett till att millets fått mer uppmärksamhet i nationell media och bland bönder och bidragit till att regeringen avsatt resurser för milletsodling samt högsta domstolens beslut om att inkludera millets i skolluncherna för barn och att den nationella matsäkerhetslagen (National Food Security Bill, NFSB) nu förordar att millets ska vara en del av alla offentliga matfördelningsinitiativ. I NFSB inkluderas också implementering av decentraliserad offentlig upphandling och fördelningssystem, stöd till gemensamt styrda fröbanker samt sorterings- och distributionssystem En annan utveckling i Western Ghats Western Ghats, en ekologisk hot spot, är en bergskedja som sträcker sig över sex av Indiens delstater. En annan utveckling i Western Ghats är ett program som startats för att hjälpa Save the Western Ghats Movement (SWGM) i deras arbete med att försvara befolkningen i Western Ghats rättigheter och livsuppehälle, varav många är adivasis (ursprungsbefolkning). Programmets mål är att utmana de rådande utvecklingskoncepten i Western Ghats och utveckla nya utvecklingsstrategier som gynnar fattiga, är inkluderande och ekologiskt hållbara. Svalorna började arbeta med SWGM under Programmet är koordinerat av vår partnerorganisation Keystone som är baserade i Kotagiri i Tamil Nadu. Under den senaste programperioden har SWGM organiserat lobbyträffar på nationell och lokal nivå och arrangerat tematiska workshops. SWGM har även producerat en film som dokumenterar ursprungsbefolkningens kultur och jordbruk och följer rörelsen historiska utveckling, från de hopp och visioner som uttrycktes 1987 till dagens frågor och förändringar. Under åren 2011 och 2012 har rörelsens strategi ändrats rejält. Istället för att fokusera på kärngruppens styrfrågor låg fokus på ämnesområden som vatten, turism och ungt ledarskap Matsäkerhet och kvinnliga daliters rätt till land Under 2012 gav Svalorna organisationen Women s Collective ett småprojektstöd för att arrangera en konferens för kvinnliga bönder i Madurai. Konferensen sammanförde kvinnliga bönder och skapade en plattform för diskussioner om jordbruk och de problem som kvinnliga bönder möter. Genom sådana konferenser främjar också Women s Collective kollektivt jordbruk som koncept, g e n o m a t t o r g a n i s e r a l a n d l ö s a o c h marginaliserade dalitkvinnor, skapa en plattform genom vilken kvinnliga bönder kan kräva sina rättigheter och få tillgång till produktionsmedel, istället för att arbeta som daglönare. Women s Collective har arbetat med dessa frågor i över 18 år genom att organisera kvinnogrupper i byar på landsbygden i vilka kvinnorna får möjlighet att både delta i beslutsprocesser lokalt och ha representanter och möjlighet att påverka på nationell nivå.u n d e r k o m m e r småprojektstödet att ta en fastare form och utvecklats till ett femte delprogram i Indien. Kollektiv odling i Tamil Nadu, initierad av Women s Collective 15

18 3.3 Programutveckling Svalornas Indienkontor arbetade i nära samarbete med partners under 2012, i linje med programtänkandet, för att utveckla planer inför Svalorna kommer fortsatt arbeta med livelihoodfrågor under de kommande tre åren, med fokus på daliter, adivasis, kvinnor och Van Gujjarer. Programmen fokuserar på att stärka marginaliserade människor och grupper så att de själva kan hävda sina rättigheter. Indienkontoret höll nära kontakt med partners under året för att kunna förstå de olika problem som kan uppkomma under arbetet, stödja partners och identifiera områden som behöver stärkas ytterligare för att programmen ska bli mer effektiva och för att analysera effekterna av Svalornas arbete Indien. Rekryteringen av en ny ekonomiansvarig har varit tidskrävande och som en del av att etablera Indienkontoret som registrerat lokalkontor lades mycket fokus på att upprätta reviderade finansiella rapporter av kontoret. Trots en lång registreringsprocess hade Indiens centralbank, som sköter liknande ärenden, vid årets slut ännu inte givit något officiellt besked. Under 2012 organiserade Indienkontoret en genusworkshop för två partnerorganisationer, SOPHIA (Society for the Promotion of Himalayan Indigenous Activities) och UYRDC (Uttaranchal Youth and Rural Development Centre), för att öka kunskapen om och förståelsen för olika frågor relaterade till genus. Workshopen, som hölls av en extern ledare, betonade vikten av att integrera genus på flera nivåer, och jämställdhet och skogsrättigheter diskuterades. Organisationerna fann workshopen mycket relevant för deras arbete och både SOPHIA och UYRDC utvecklade sedan planer för att integrera genus på organisations- och programnivå. India Office genomförde också en halvtidsutvärdering av UYRDC i februari 2012 och var ett stöd i utvecklingen och fortsättningen av Save the Western Ghats Movement (SWGM). Halvtidsutvärderingar ger Svalorna och partnerorganisationerna en chans att utvärdera strategier och program och identifiera områden som behöver stärkas för att programmen bättre ska kunna hantera de problem som människor i marginaliserade samhällen möter. I mitten av december 2012 hölls ett två dagar långt partnermöte där alla Svalornas indiska partnerorganisationer, liksom svensk och indisk personal och medlemmar ur Svalornas styrelse, sammanstrålade för gemensamma workshops och diskussioner. Indienkontoret organiserade en workshop om kollektivt lärande och ett partnermöte för de indiska partnerorganisationerna den december, som en uppföljning av det regionala partnermötet i Pastapur Mötet var en nationell uppföljning till det regionala partnermöte som hölls 2011 i Pastapur, som den här gången arrangerades av Evidence strax utanför Madurai. Evidence arrangerade en workshop om daliters rättigheter som betonade behovet av att integrera ett kastperspektiv i u t v e c k l i n g s a r b e t e t. E n workshop om kollektivt l ä r a n d e h ö l l s av H I D F ( H u m a n I n s t i t u t i o n a l Development Forum) med s y f t e t a t t ö k a partnerorganisationernas förståelse av varandras arbete och ge tillfälle att utbyta kunskap om strategier och eventuella svårigheter som de s t ö t t p å. W o r k s h o p e n identifierade också områden Representanter för Svalornas indiska partnerorganisationer på mötet utanför Madurai. som partnerorganisationerna kan samarbeta kring i framtiden, och hjälpte dessutom partners att utveckla ett bra samförstånd och möjlighet att be om och erbjuda stöd. Under partnermötet arrangerat av Svalorna diskuterades frågor relaterade till rapportering, PCO-status och det kommande regionala 16

19 mötet för Svalorna och alla partnerorganisationer från Indien och Bangladesh som ska hållas i Bogra, Bangladesh, under India Office har aktivt nätverkat med olika organisationer som en del av att stärka Svalornas arbete i Indien. IO har även närvarat vid möten som arrangerats av partnerorganisationer, till exempel möten mot privatisering av vatten, en workshop om turism som organiserades av Keystone, konferenser på delstatsnivå om daliters rättigheter arrangerade av Evidence samt sidoarrangemang som arrangerades av DDS (Deccan Development Society) som en del av COP-11, styrmötet för FN:s Biodiversitetskonvention. Ökande statligt stöd för milletsodling MINI (Millet Network of India) har kämpat och förespråkat behovet av statligt stöd för millets (samlingssamn för grödor som hirs och sorghum) i form av ett legitimt erkännande, inte subventioner, för milletsodlarna som gör stora ekologiska insatser genom att odla millets, trots svåra odds emot sig träffade en delegation kvinnliga bönder sekreteraren för Indiens nationella rådgivande nämnd för att kräva att millets ska bli erkänt som en näringsrik gröda (nutricereal) och inkluderat i nationella livsmedelsprogram. Samma år lanserade finansdepartementet en kampanj för att främja nutricereals och investera i intensiv milletsproduktion i Indien, genom det som kallas Initiative for Nutrinional Security through Intensive Millet Promotion (INSIMP). Programmets vision var att dela ut insatser i form av bekämpningsmedel, ogräsmedel, urea osv. tillsammans med fröpaket bestående av hybrida och högproduktiva fröer. MINI m e n a d e a t t d e t t a p r o g r a m m o t v e r k a d e milletsodlandets fördelar; istället för att respektera den biologiska mångfalden och inse att millets inte behöver kemiska tillsatser eller högintensiva fröer, stödde programmet samma gamla metoder som under den gröna revolutionen. MINI och Deccan Development Society (DDS) bestämde sig för att Sorghum protestera emot detta och stämde möte med jordbruksministern för att lämna in en protest och kräva en omprövning av programmet. Jordbruksministern erbjöd dem att använda en enhet land, bestående av 1011 hektar i Medak, där de var fria att använda sina idéer och kunskaper och göra sin egen tolkning av programmet. MINI och DDS antog utmaningen och arrangerade lokala möten genom vilka en federation skapades, kallad Medak District Millet Farmers' Federation (MDMFF), och som under bara det första året inkluderade 1432 bönder varav 90 % var kvinnor. När grödorna sedan skulle skördas uppmätte Jordbruksdepartementet odlandets avkastning till 1600 kg/ha, en högre avkastning än de regeringsstyrda INSIMP-odlingarna, som i liknande områden gav mellan 1000 och 1300 kg/ha. Denna framgång är bönderna i federationen, liksom MINI och DDS mycket stolta över. Regeringen gav federationen 1.93 miljoner rupier och erbjöd dem att fortsätta med sin produktion i INSIMP ytterligare ett år. Beräkningarna för avkastningen under 2012 har blivit färdigställda och fastställda till 1800 kg/ha vilket styrker den argumentation som MINI och DDS har fört; traditionellt milletbaserat och blandat jordbruk kan uppnå avkastning som är jämbördig eller bättre än den uppnådd genom intensivt, ensidigt och kemikaliedrivet jordbruk. Även myndigheterna verkar nu börja vakna upp till detta faktum. 17

20 Venda dödades över en landdispyt Kastsystemet i Indien fortsätter leva kvar och får ibland dödliga konsekvenser för lågkastiga medborgare. När Venda, en kvinnlig dalit från byn Chembarapakkam i den indiska delstaten Tamil Nadu, blev dödad över en markkonflikt blev detta återigen uppenbart. Venda och hennes familj hade länge varit i konflikt med grannen Kanniyappan, tillhörande ett av de högre kasterna. När Kanniyappan tillsammans med några andra män började bygga en mur genom familjens land försökte Venda stoppa dem. När Venda insisterade på att de skulle sluta blev hon hotad till livet av Kanniyappan, som hävdade av marken tillhörde honom. När Venda med hjälp av några släktingar ändå försökte hindra byggandet blev de misshandlade. Vendas systerson blev svårt skadad efter att ha blivit attackerad med en kofot och när Venda försökte hindra dem attackerade de även henne. Hon blev så svårt skadad att hon dog två dagar senare på s j u k h u s e t. E n s n a b b polisutredning följde där polisen inte ens lyckades fastställa förövarnas namn. Vendas man Natarajan och de andra byborna protesterade därefter mot polisens inaktivitet och genom o r g a n i s a t i o n e n E v i d e n c e insamlades vittnesmål från offrets familjemedlemmar. Evidence lämnade också in en k l a g o m å l s r a p p o r t o c h publicerade pressmeddelanden som offentliggjorde händelsen. Organisationen gav familjen fortsatt juridiskt och psykologiskt stöd. Trots att kastsystemet formellt är avskaffat i Indien ges daliter inte samma mänskliga rättigheter som de ur högre kaster och blir därför utsatta för diskriminering och övergrepp från andra medborgare, men också från polisen och det juridiska systemet. Evidence ser rättigheter som rör land och landägande liksom dalitkvinnors dubbla underordning som nyckelfrågor i kampen mot Nyhetsurklipp från Times of India 25:e juni 2012 diskriminering på grund av kast. 18