Svenska FSC:s verksamhet 2008

Transkript

1 Svenska FSC:s verksamhet 2008 Innehåll Verksamheten i sammandrag...2 Skogsbruksstandarden...2 Information och PR...3 Visionsmöte 8 9 april...3 Östersjöprojekt III...3 SLIMF projektet...5 General Assembly i Kapstaden...5 Årsstämma...6 Medlemsmöten...6 Kommittéarbetet...8 Representation i styrelse och kommittéer Medlemmar i föreningen Personal...12 Verksamhetsåret i siffror...13 Möten...13 Övriga aktiviteter...13 Ekonomi

2 Verksamheten i sammandrag Skogsbruksstandarden Verksamheten under 2008 har fokuserats på den svenska skogsbruksstandarden. Målet har varit att så snabbt som möjligt kunna skicka en ny version av standarden till Internationella FSC. En viss försening av standardarbetet orsakades av att ansvaret för ackreditering av nationella standarder övergick från ASI till Internationella FSC från och med årsskiftet 2007/2008. Detta påverkade framförallt formerna för standardskrivning och dokumentation i processen. Efter ett möte mellan Svenska FSC:s skogsoch standardansvarig, Karin Fällman, och Internationella FSC gav styrelsen i december Anders Lindhe i uppdrag att göra ett nytt utkast till standardskrivning. Den arbetsgrupp som tillsattes 2007 för att inom ramen för standardarbetet belysa frågan hur Svenska FSC ska hantera kemikalier i skogsbruket presenterade sitt arbete för Svenska FSC:s styrelse den 23 januari. Styrelsen biföll förslaget, vilket var ett viktigt steg i det fortsatta arbetet med den nya standarden. Den 22 februari hölls ett medlemsmöte där Anders Lindhe presenterade sitt uppdrag om ett nytt utkast till standardskrivning. Vid detta möte tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att formulera ett slutligt standarddokument. Gruppen bestod av Mårten Larsson, SCA, Per Larsson, WWF, samt Lars Johansson, Skogs- och Träfacket. Gruppen arbetade intensivt under hela 2008 och har följts upp efter årsslutet. 2

3 Information och PR Butikskampanj Naturfotografen och filmaren Mattias Klum var ambassadör för Svenska FSC:s butikskampanj under våren Deltagande företag var Bauhaus, Coop, JYSK och Kinnarps. Satsningen syftade till att möta den ökade efterfrågan av FSC-märkta trämöbler med information och ett breddat möbelsortiment. I hela EU är efterfrågan på FSC-märkta trädgårdsmöbler större än vad som produceras idag. Parallellt med den svenska butikskampanjen genomförde FSC i Danmark kampanjen även där. FSC bilaga Den 7 maj 2008 profilerades FSC i en specialbilaga som distribueras med Svd. Syftet var att öka igenkännandet av FSC och öka kunskapen om certifiering, både bland konsumenter och förädlande företag. Bilagan nådde cirka läsare. Visionsmöte 8 9 april Den 8 9 april samlades 26 personer från 16 av Svenska FSC:s medlemsföretag och organisationer till ett visionsmöte på Svenska Jägareförbundets anläggning Öster Malma. Syftet med mötet var att påbörja arbetet med att ta fram en vision och ett verksamhetsmål för Svenska FSC. Till hjälp i processen fanns facilatorer (personer som leder förändringsarbeten) från DemokratiAkademin. På mötet diskuterades vad Svenska FSC ska vara om cirka fem år. Diskussionerna var givande och det fanns en önskan att gemensamt flytta fram FSC:s positioner i Sverige. Arbetet under mötet bearbetades sedan i mindre arbetsgrupper samt i styrelsen. Under medlemsmötet den 9 december presenterades ett slutligt resultat i form av ett strategidokument, som väntas kunna antas formellt på årsstämman Östersjöprojekt III Östersjöprojekt nummer 3 (Baltic III), som startade under 2007, avslutades under Syftet med projektet var att stärka samarbetet mellan frivilligorganisationer (NGOs) och nationella 3

4 initiativ inom FSC. Samarbetspartners i projektet har varit alla nationella FSC-organisationer runt Östersjön. Svenska FSC har varit projektledare, med rapporteringsansvar till finansiären Naturvårdsverket. Projektet heter Building up a stakeholder service to support NGOs needs towards the FSC-system in the Baltic region - Pilot for a Stakeholder-Service. Östersjöprojekt III har bland annat gett följande resultat: Rekommendationer för hur FSC-systemet kan stärkas för att NGOs ska vilja engagera sig i FSC. Östersjöprojektets arbete har haft stor påverkan på Internationella FSC:s arbete och policyutveckling. Bland annat har rekommendationer hur klagomålshanteringen kan förbättras framförts till Internationella FSC, som sedan har inkluderat dessa i sitt arbete. Utveckling av verktyg för att kunna öka samarbetet, dels mellan FSC och NGOs, dels NGOs sinsemellan. Verktygen möjliggör för nationella initiativ att framförallt förbättra relationerna med lokala och små NGOs. Ett ramverk för att genomföra workshops som vänder sig till NGOs angående FSCcertifiering. Ramverket har framgångsrikt används under 2008 vid flera konferenser, bland annat i Danmark, Ryssland och Polen. Resultat från TRN-konferensen i Petrozavodsk, Ryssland, i oktober 2008: TRNkonferensen involverade 11 NGOs från 4 länder, samt 2 representanter från skogsindustrin. Under konferensen testades och utvärderades de verktyg och ramverk som projektet har utvecklat. Arrangörerena och deltagarna ansåg att verktygen var mycket användbara. Bland annat ansågs de ge deltagarna lika möjlighet att aktivt delta i diskussioner, vilka lättare också kunde jämföras och utvärderas på ett likvärdigt sätt. Verktygen underlättade på så sätt en djupare och mer konstruktiv dialog mellan deltagarna i politiska frågor rörande skogsbruket. Östersjöprojektets arbete har dokumenterats i den svenska broschyren Intressenters engagemang i FSC-Certifieringen. På FSC-webben kan den och fler språkversioner av guiden laddas ned. 4

5 SLIMF projektet Sedan november 2003 finns ett beslut från FSC internationella styrelse att indikatorer och rutiner för SLIMF (standard för mindre markägare) ska finnas implementerade i alla nationella standarder. Vid den senaste standardrevisionen 2007 fick Svenska FSC en anmärkning från ASI för att det saknades indikatorer som vänder sig till SLIMF-användare av standarden. Detta blev således ett krav som skulle uppfyllas för att standarden ska bli godkänd, men öppnade samtidigt för möjligheten att anpassa standarden till mindre markägares behov. Därför startade Svenska FSC under 2008 ett projekt med syftet att utveckla skogsbrukskriterier för mindre markägare, i befintlig FSC-standard eller som en egen SLIMF-standard, samt att arbeta med att sprida information om SLIMF och gruppcertifiering i Sverige. Projektet löper under perioden 1 april december Under Standardkommittén bildades en särskild arbetsgrupp för SLIMF-projektet och bestod under 2008 av följande personer: Per Larsson (WWF), Ronny Johnsson (Svenska Kyrkans FSCförening), Johan Bjärnulf (Stora Enso), Ulf Klensmeden (Stora Enso), Yvonne Pettersson (Skogssällskapet), Dan Persson Skogs- och Träfacket), Martin Lindgren (Sveaskog), samt skogsoch standardansvarig/verksamhetschef på Svenska FSC:s kansli. General Assembly i Kapstaden Internationella FSC:s Generalförsamling, som är organisationens högsta beslutande organ, hölls i Sydafrika den 3 7 november. Mötet samlade cirka 300 delegater från mer än 70 länder. Sverige var en av de största delegationerna med 21 personer varav Svenska FSC:s kansli representerades av Lina Bergström. Många intressanta sidomöten och seminarier hölls, där aktuella globala frågor belystes flitigt: trovärdigheten inom FSC systemet, hur certifierarna utför sitt arbete, FSCstandarden för mindre markägare (SLIMF), samt frågan om kontrollerat virke. Klimatfrågan och 5

6 Afrikas utmaningar inför arbetet att implementera FSC var några av flera ämnen som presenterades på den intressanta skogskonferensen som också arrangerades under dessa dagar. Under Generalförsamlingen valdes svenska Margareta Renström från WWF International in som ny ledamot i Internationella FSC:s styrelse. Margareta ska representera miljökammaren Norr i styrelsen. Mandatet gäller tre år. Några av de motioner som antogs under Generalförsamlingen var: Ökad kvalitet på certifierarorganisationernas arbete. En strategi för att öka certifieringen i tropikerna. Förenklade regler för mindre markägare (SLIMF). Säkerställa urbefolkningarnas medverkan i Internationella FSC:s arbete. Större roll för de nationella initiativen inom Internationella FSC. Bättre kontroll på standarden för kontrollerat virke. Arbetarrättigheter ska inkluderas i spårbarhetsreglerna (COC-standarden). Årsstämma Svenska FSC:s årsstämman 2008 ägde rum i Uppsala den 23 maj. Ett 30-tal deltagare från medlemsföretag- och organisationer deltog. Under eftermiddagen höll Allan Smith, ansvarig för sociala frågor vid Internationella FSC:s kansli i Bonn, ett föredrag om FSC ur ett internationellt perspektiv. Medlemsmöten Den 10 och 11 december anordnade Svenska FSC medlemsmöten i Uppsala. 25 medlemmar deltog. Under mötet FSC en stark aktör beslutade medlemmarna att Svenska FSC:s strategidokument skulle skickas ut till samtliga medlemmar för synpunkter senast den 25 januari Strategins huvuddrag är att Svenska FSC ska arbeta med följande tre verksamhetsmål: 1. Ökad omfattning av certifiering. 6

7 2. Hög trovärdighet. 3. Ökad marknadsigenkänning. Speciellt inbjuden till mötet var Andre de Freitas som tillträdde som VD för internationella FSC i juni Andre berättade om FSC:s bakgrund och organisation: 2005 hade FSC flest medlemmar från i länderna i norr, medan de flesta medlemmar i dag finns i de södra delarna av världen. FSC gör extra satsningar för att skydda varumärket och man arbetar aktivt med att visa vilken skillnad FSC faktiskt gör. En annan viktig del i arbetet är att strävan för FSC att vara ekonomiskt oberoende av bidrag. Framtida mål är att styrelsen ska bli mer strategisk, samtidigt som operativ planering kommer att ske mer på regional nivå för att skapa bättre förutsättningar för samarbeten. Styrelsen kommer att kompletteras med en NI representant. Vad FSC betyder för sina respektive verksamheter presenterades av flera medlemmar: Herman Sundqvist, skogschef på Sveaskog, Tommy Sandén, VD för Concess, Anna Flisberg, miljöansvarig på AlfaPrint, Anders Hildeman, Senior Vice President Public Affairs på SCA Corporate, Anders Blom, förbundsdirektör på Svenska Samernas Riksförbund, samt Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. Dokumentation från presentationerna finns på kansliet. Alternativ till kemikalier i skogsbruket var temat för medlemmarnas diskussion den 11 december. Intressanta presentationer om de senaste framstegen på området hölls av flera talare, däribland Anders Lindgren på Bergvik Skog Plantor, som berättade om Bugstop, och Martin Lindell vid Svenska Skogsplantor som talade om Conniflex. Göran Nordlander från SLU presenterade Snytbaggeprogrammet och Leif Lyckebäck från ProForestry berättade om sin produkt MultiPro. 7

8 Kommittéarbetet Standardkommittén Standardkommittén är den operativa standardförvaltande enheten inom Svenska FSC, med uppgift att utifrån tillgänglig information (synpunkter, klagomål, internationella riktlinjer, forskning mm) bedöma om det finns behov att förtydliga eller revidera den svenska skogsbruksstandarden och dess tillämpning. Standardkommittén hade sju möten under Under 2008 har Dan Persson, Skogs- och Träfacket, fortsatt sitt arbete som ordförande i Standardkommittén. Karin Fällman, skogsoch standardansvarig, var sammankallande under våren 2008, och hennes vikarie Sara Berggren under hösten Under 2008 har fem arbetsgrupper under standardkommittén varit aktiva inom områden där förtydliganden eller förbättringar har varit nödvändiga för att upprätthålla systemets trovärdighet och tänkta funktion inom det svenska FSC-certifierade skogsbruket. Grupperna nämnda nedan har varit aktiva inom Standardkommittén under Av dessa är framförallt Slimf-gruppen ett pågående projekt även 2009: Grupp Mål Mindre markägare/slimf-projektet Tillämpningsdokument för mindre markägare. Klagomålshantering Att utforma rutiner för rapportering och uppföljning av klagomål. Kemikaliedispenser Ta fram ansökningshandlingar och rutiner för dispensförfarandet. Samråd lokala intressenter Att utifrån praktiska fall och internationella FSC:s synpunkter se om behov av förtydliganden föreligger och ta fram förslag till förbättringar. Tillgänglighet till planer och dokumentation Ta fram förslag till riktlinjer hur offentligt material ska tillhandahållas 8

9 med hänsyn till markägarkategorier. Marknadskommittén Marknadskommittén var under 2008 vakant i avvaktan på Svenska FSC:s visionsmöte. Eftersom mötet kunde genomföras 8-9 april 2008 ska marknadskommittén börja arbete under andra hälften av 2009 under förutsättning att tillräckligt många ledmöter har kunnat tillsättas. Representation i styrelse och kommittéer 2008 Svenska FSC:s styrelse Ordförande och vice ordförande Mårten Larsson, SCA, har varit ordförande under 2008 och Per Larsson, WWF, har varit vice ordförande. Kammartillhörighet Sociala kammaren Ordinarie Leif Johansson, Skogs- och Träfacket Daniel Ligné, Svenska Jägareförbundet Anders Blom, Svenska Samernas Riksförbund Suppleant Dan Persson, Skogs- och Träfacket Göran Bergqvist, Svenska Jägareförbundet Håkan Nyström, Svenska Samernas Riksförbund Ekonomiska kammaren Ordinarie Mats Hansson, Skogssällskapet Tomas Ekström, Kinnarps Suppleant Göran Allard, Svenska Kyrkans FSC-förening Alex Odelius, Odelius New Media 9

10 Mårten Larsson, SCA Herman Sundqvist, Sveaskog Miljökammaren Ordinarie Klas Anker, Miljöförbundet Jordens Vänner Åke Persson, Sveriges Ornitologiska Förening Per Larsson, Världsnaturfonden WWF Suppleant Carl-Gustaf Lundgren, Miljöförbundet Jordens Vänner Thomas Birkö, Sveriges Ornitologiska Förening Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF Svenska FSC:s Standardkommitté Miljökammarens ordinarie ledamöter Stefan Adolfsson (Sveriges Ornitologiska Förening) Kjell Eklund (Svenska Naturskyddsföreningen) Otto Pile (Miljöförbundet Jordens Vänner) Per Larsson (Världsnaturfonden WWF Sverige) Miljökammarens suppleanter Thomas Birkö (Sveriges Ornitologiska Förening) Jonas Rudberg (Svenska Naturskyddsföreningen) Carl-Gustaf Lundgren (Miljöförbundet Jordens Vänner) Lennart Henrikson (Världsnaturfonden WWF Sverige) 10

11 Sociala kammarens ordinarie ledamöter Malin Brännström (Svenska Samernas Riksförbund) Daniel Ligné (Svenska Jägareförbundet) Dan Persson (Skogs- och Träfacket) Anders Tivell (Riksorganisationen Hela Sverige ska leva) Sociala kammarens suppleanter Håkan Nyström (Svenska Samernas Riksförbund) Lars Johansson (Skogs- och Träfacket) Göran Berggren (Svenska Jägarförbundet) Ekonomiska kammarens ordinarie ledamöter Börje Pettersson (Bergvik Skog AB) Roger Johansson (Sveaskog Förvaltnings AB) Ronny Jonsson (Svenska kyrkans FSC förening) Anders Johansson (SMF Skogsentreprenörerna) Ekonomiska kammarens suppleanter Ola Kårén (Holmen Skog AB) Per Linder (Statens Fastighetsverk) Mats Ågren (SMF Skogsentreprenörerna) Yvonne Pettersson (Skogssällskapets förvaltning AB) 11

12 Medlemmar i föreningen 2008 Under år 2008 hade föreningen 39 medlemmar. (För mer detaljerade uppgifter se bifogad tabell). Alfa Print AB, ProForestry Sweden AB, Materia AB, samt Det Norske Veritas (DNV) blev nya medlemmar under Vi hälsar dem mycket välkomna. Avslutade medlemskap under året: Bovalls Dörrbyggeri. Personal Under 2008 har Lina Bergström arbetat som verksamhetsansvarig. Karin Fällman har varit skogsoch standardansvarig fram till och med juni 2008 och därefter föräldraledig. Sara Berggren har varit Karins vikarie under augusti-december. 12

13 Verksamhetsåret i siffror Möten Styrelsen: 8 möten. Standardkommittén: 7 möten. Baltic III: 10 telefonmöten, 1 fysiskt möte i Riga. SLIMF-projektet: 5 möten. Medlemsmöten: 4 möten. Europeiska nationella initiativ: 2 möten. Föredrag och representation: 6 möten. Övriga aktiviteter 55 stycken logolicenser utfärdades (14 st off product licenser, 41 media licenser). 3 stycken Nyhetsbrev distribuerades samt 1 st bilaga i Svenska Dagbladet. 3 stycken pressmeddelanden Ekonomi 2008 Ekonomi Intäkter Under 2008 infördes ett nytt bokföringsprogram, SPCS Förening från Visma. Bakgrunden till detta är att Svenska FSC fram till för några år sedan var ett litet kansli med endast en anställd. Kansliet använd sig då helt enkelt av ett eget system upprättat i excel. Detta har skapat många 13

14 problem allt eftersom kansliets verksamhet växte och personal omsattes. Det nya systemet är korrekt bokföring och ett mer användbart verktyg. Eftersom detta är första året vi använder det går siffrorna inte att jämföra med 2007 års siffror. Vid nästa bokslut (2009) kommer vi dock kunna jämföra siffrorna och systemet kommer att vara tillfullo etablerat. Intäkterna under 2008 består framförallt av en stor ingående balans. Den i sin tur består av projektpengar avsedda för Baltic III. Vi fick pengarna redan 2007, men periodiserade dem aldrig. Därför ser det ut som om 2007 gick med en stor vinst och 2008 med ett stort minus eftersom vi då genomförde projektet och använde pengarna. Övriga intäkter är för projektet om mindre markägare Slimf, visionsmötet, butikskampanjen etc. Trots det differentierade medlemsavgiftsystemet som infördes 2007 täks inte kansliets basverksamhet av medlemsavgifter som det är meningen att det ska göra.tanken med det nya systemet är att medlemsavgifterna ska täcka kansliets grundverksamhet i form av hyra, löner och administration etc. Fortfarande krävs fler medlemmar för att medlemmarnas avgifter fullt ut ska kunna driva kansliets grundverksamhet. Utgifter Personalkostnaderna 2008 är något mindre än beräknat pga av att Karin Fällman var föräldraledig under större delen av 2008 och vikarie anställdes på endast 50 % i 5 månader. Större utgifter har varit pg a speciella händelser t ex genomförandet av visionsmötet. Denna utgift täcktes dock nästan helt av bidrag. Posten för resor är högre än normalt p ga Resa till Internationella FSCs generalförsamling, en stor kostnad som återkommer vart tredje år. Utgifter för projekt är framförallt utgifter i samband med genomförande av Baltic III samt Slimf. Baltic III avslutades under Utgifterna för det projektet motsvarar till stor del det minus som 2008 års bokslut visar vilket är helt korrekt eftersom pengarna för projektet inkom under 2007 och aldrig periodiserades (se under intäkter). 14