vindkraft i medvind teknik Kamp mot sprickor Sveaskog arbetar målmedvetet med att förebygga sprickor som kan uppstå i virket vid kapning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vindkraft i medvind teknik Kamp mot sprickor Sveaskog arbetar målmedvetet med att förebygga sprickor som kan uppstå i virket vid kapning."

Transkript

1 Läs mer på vindkraft i medvind Intresset för förnyelsebar energi fortsätter att öka. För svenska skogsägare som vill upplåta sin mark till vindkraftprojekt finns pengar att hämta. Tema: Vindkraft, sidorna Reportage Kund teknik Kamp mot sprickor Sveaskog arbetar målmedvetet med att förebygga sprickor som kan uppstå i virket vid kapning. sidorna Viktig exportmarknad Sabrina Maouche säljer virke i Nordafrika, där efterfrågan på svenska trävaror är stor. sidorna 8 9 Effektiv stubbkross Ny, mobil teknik kan minska logistikkostnaden för stubbar med 30 procent. sidorna 15

2 Nr Jämställdhet och jakt i fokus 15 Vindkraftverken blir fler. Så här i tredje kvartalet ser det ut som om 2010 blir ett starkt år för svensk träindustri. Sågverksföretagen står sig väl i den internationella konkurrensen och har förbättrat resultaten med ökade försäljningsvolymer och höjda trävarupriser. Många huvudmarknader präglas fortfarande av finanskrisens effekter och en låg nivå på nybyggnationen, men det uppvägs av renoveringssektorn i Europa och ökad efterfrågan på virke i Nordafrika och Mellanöstern. Även för resten av året är optimismen stor bland företagen. Träindustrins framgång speglas tydligt i skogen med höjda timmerpriser och rekordnivåer på avverkningsanmälningar. Många av Sveaskogs virkesleverantörer har tagit vara på möjligheten till goda affärer. I samarbetsavtalen märker vi allt större intresse för de mervärden och FSC* erbjudanden som vi kan ge leverantörer och kunder. Det är viktigare än någonsin att vi tar ett gemensamt krafttag kring älgförvaltningen. Mobil stubbkross. 25 Undvik kapsprickor i virket Med den goda efterfrågan på marknaden har Sveaskog kunnat öka såväl försäljningsvolymer som priserna på våra produkter. Försäljningen är högre för samtliga av våra sortiment: timmer, massaved och skogsbränsle. Det har gjort att vi i halvårsrapporten kunde presentera ett fördubblat operativt rörelseresultat jämfört med samma period En viktig del i Sveaskogs goda resultat har även företagets personal, som visat förmåga att utveckla verksamheten parallellt med ett pågående effektivitets- och besparingsprogram. Två högaktuella frågor i skogsbranschen nu är jämställdhet och jakt. Skogsnäringen är mansdominerad och andelen kvinnor är alldeles för liten i såväl styrelser och chefspositioner som traditionellt skogliga yrken. Sveaskog är inget undantag. Vi har visserligen en väl sammansatt styrelse där 60 procent av de stämmovalda är kvinnor, men andelen kvinnliga chefer är 21 procent och totalt i företaget är andelen kvinnor färre än 20 procent. Det är en uppenbar konkurrensnackdel som, enligt min bedömning, begränsar branschens resultat, utveckling och attraktionskraft. Därför är det bra att branschen nu tillsammans arbetar fram en strategi för ökad jämställdhet. Sveaskog deltar i arbetet och vi kommer att berätta mer om det i kommande nummer. När jag skriver dessa rader har älgjakten precis startat i norra Sverige. Och jag räknar med att jägarna når uppsatta avskjutningsmål. Nivån på betesskador är oroväckande hög på många håll och det är viktigare än någonsin tidigare att vi nu tar ett gemensamt krafttag kring älgförvaltningen, så att vi får en älgstam som är i balans med fodertillgången i skogen. gunnar olofsson, vd för Sveaskog Möt Kurt Lundgren. Ökad lönsamhet med nya metoder Energi- och miljöfrågor är ständigt aktuella. Vindkraft, som är viktig för utbyggnaden av den förnyelsebara energin, är vårt tema i det här numret. På sidorna kan du läsa om hur vindkraft kan bli en intäktskälla för skogsägare. Kapsprickor uppstår vid kapning och kvistning, och gör det svårt att ta tillvara på virkets fulla värde. I reportaget på sidorna får du veta hur Sveaskog jobbar för att förebygga kapsprickor och öka lönsamheten för kunderna. Sveaskog arbetar kontinuerligt med nya tekniker och metoder för att göra jobbet i skogen mer lönsamt. På sidan 10 kan du läsa om skördarmätning, en relativt ny metod som går ut på att virkesmätningen utförs direkt i skogen. Företaget testar också Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, Ansvarig utgivare: Linda Andersson, Produktion: OTW Publishing, tel: prenumeration Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum Sveaskog, mejla till redaktionen, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel: En dag på jobbet. annonsering en ny generation mobil vedkross som kan minska logistikkostnaderna med 30 procent. Mer om det på sidan 15. Mycket tyder på att svensk skogsindustri går mot ljusare tider. USA kan bli en exportmarknad att räkna med framöver, vilket du kan läsa om på sidorna 6 7. Behovet av trävaror är också stort i Nordafrika och Mellanöstern, som faktiskt är den tredje största marknaden för svenska trävaror. På sidan 8 möter du säljaren Sabrina Maouche som arbetar nästan uteslutande på marknaderna i Nordafrika. Trevlig höstläsning! Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel: , Burkar för bär. Pernilla Widén ansvarig extern information, Sveaskog. Redaktör: Åsa Bexell Hoffmann, Grafisk form: Sanna Norlin, Repro: Done. Tryck: Edita, Västerås. ISSN: FSC-nummer: BV-FM/COC * FSC är en oberoende internationell organisation för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt, såväl miljömässigt och socialt som ekonomiskt. FSC:s logo på produkter står för oberoende certifiering av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSC:s regler. * 1996 Forest Stewardship Council, Sveaskogs certifieringsnummer: BV-FM/COC forum sveaskog

3 Made for sweden Som gjord för SvenSka förhållanden. Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en lastbilstillverkare, därför tål den tuffare tag med bibehållen livslängd. Helt enkelt som gjord för att passa den svenska marknaden. När grusvägarna är långa och ödsliga, när otaliga kvadrat mil vildmark breder ut sig, när skogsvägarna är skakiga och det ofta är långt mellan husen sitter du rätt nöjd i din Isuzu. världens BÄSTa ISuzu, fullastad med nyheter. Klassens bästa driftskostnad, kraftigaste bromsar, största motor, kraftigaste ram, bästa dragförmåga och högsta last kapacitet är några av Isuzus många listettor. Lägg till det knappstyrd 4-hjulsdrift, galvaniserad kaross och svensk under redsbehandling. Årets modell är dessutom full av nyheter. Nya 16 lättmetallfälgar, ny tuff grill i krom och många spännande inredningsdetaljer. Den finns dessutom i flera nya färger. Välkommen in och upplev en riktig pickup, på riktigt. ISuzu Crew CaB/ ISuzu extended CaB. Välj mellan Isuzu Crew Cab med fyra dörrar och bekvämt utrymme för fem personer eller Isuzu Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. Vill du ha mer information gå in på och hitta din närmaste återförsäljare. MADE FOR SWEDEN

4 nyheter Mjukstart med klentimmer Doroteasågen har två produktionslinjer, en för klentimmer och en för grövre timmer. För närvarande planeras enbart produktion vid klentimmerlinjen, och med begränsad kapacitet till att börja med. Starten av sågen har inte varit okomplicerad. Styrsystemen har farit illa av att vara strömlösa under lång tid, och vattenmikael niemi invigde Ekopark Maunuvaara. Skogen betyder livskvalitet Sverige har fått två nya ekoparker, de 26:e och 27:e i ordningen. Den 23 september var det invigning för Grytaberg ett hektar stort område norr om Edsbyn som är ett Hälsingland i miniatyr med skogklädda berg, forsar, sjöar, myrar och ängar. Ett 30-tal rödlistade insekter finns i Grytaberg. I slutet av augusti talade författaren Mikael Niemi när Sveaskogs hektar stora Ekopark Maunuvaara nordväst om Tärendö i Pajala kommun invigdes. Skogen har alltid betytt mycket för oss tornedalingar. I går var jag ute och plockade blåbär och om några veckor är det älgjakt. Skogen betyder livskvalitet för mig, sa Mikael Niemi, som även kunde berätta att en del scener från filmatiseringen av Populärmusik från Vittula ägde rum i Ekopark Maunuvaara. I Maunuvaara finns jättelika tallar som är uppemot 500 år gamla. Kalvars vikt ger svar Foto: leif öster Det är dags för älgjakt och för en ny insamling av kalvvikter. Viktinsamlingen är ett delprojekt inom SLU:s forskningsprogram Vilt och skog, som sker i samarbete med Sveaskog och Skogforsk. Med mer viltfoder i landskapet hoppas man kunna minska betesskadorna på skog. Det är viktigt att följa hur fodrets sammansättning påverkar viktutvecklingen hos älgkalvar. Studieområdena ligger bland annat i Malingsbo, Råneå och Sorsele. Mer information om kalvviktsinsamlingen finner du på sveaskog.se. Kvinnliga skogsägare viktig resurs I Bergslagen utanför Karlskoga anordnade Sveaskog i augusti en skogsdag bara för kvinnliga skogsägare. Kvinnor som äger skog är en ytterst värdefull men hittills outnyttjad resurs för den fortsatta utvecklingen av skogens alla värden, säger Helene Carlsson (bilden), inköpsledare på Sveaskog som ansvarade för skogsdagen. På programmet fanns volymberäkning av skogsbestånd, en snabbkurs i naturvård och information om virkesaffärens olika steg. Anrik skogsskola firar 150 år Sveriges äldsta pågående skogsutbildning firar 150 år i höst. På Gammelkroppa skogsskola utanför Filipstad i Värmland har genom åren studenter utexaminerats. Tidigare utbildades skogvaktare. I dag är det skogsteknikerprogrammet som skolans studenter läser. Foto: Bengt Alm I september kom den första leveransen med timmer från Sveaskog. Sågens ägare hoppas kunna såga kubikmeter före årsskiftet. Sågverket i Dorotea startar upp på nytt Efter år i dvala startas åter produktionen vid sågverket i Dorotea. Det innebär nya, välbehövliga jobb i de inre delarna av Västerbotten. Vi hoppas kunna sysselsätta fem personer i år. Går allt vägen blir det fler nästa år, säger Alex Burlak, som driver Maria Dorotea Såg AB tillsammans med sin far. Produktionen vid sågverket i södra Lappland har stått still i många år. De ryska ägarna drabbades av finanskrisen och sågen gick i konkurs. Nu har sågverket fått en ny rysk ägare, Ivan Burlak, som har hjälp av sonen Alex Burlak. Under våren och sommaren har ägarfamiljen funnits på plats för att förbereda igångsättningen av produktionen. De har haft hjälp av Doroteabon Torsten Jacobsson som varit knuten till sågen i flera decennier. För närvarande testar vi timmersorteringen. Sedan ska vi köra igång såglinjen, säger han. Vi är mycket glada över att ha Sveaskog som en av våra timmerleverantörer. Alex Burlak, Maria Dorotea Såg AB Foto: torsten jacobsson ledningssystemen till torkanläggningen har delvis frusit sönder. Det krävs en del reparationer och det är många bitar som ska testas. Vi har börjat med att provköra anläggningen med kubikmeter klentimmer i dimensionen centimeters grantimmer, säger Torsten Jacobsson. I september kom den första provleveransen med timmer från Sveaskog, berättar Alex Burlak och tillägger: Vi är mycket glada över att ha Sveaskog som en av våra timmerleverantörer. Vi hoppas kunna såga upp kubikmeter timmer före årsskiftet. Går allt bra hoppas jag att vi kan såga kubikmeter per månad nästa år. Då kan vi också behöva anställa fler. Positivt för bygden Säljaren Erik Levén på Sveaskog i Piteå menar att nystarten av sågen i Dorotea är ett gott tecken. Han tycker också att ägarna visat att det är en seriös satsning: Det är verkligen inte varje dag som det öppnar ett sågverk i Västerbottens inland. Det är en avfolkningsbygd där varje arbetstillfälle är viktigt. Det är också positivt för de privata skogsägarna i trakterna av Dorotea som nu får en köpare på nära håll. De första leveranserna av sågat virke beräknas lämna Doroteasågen under senare delen av oktober. Mats Lundström 4 forum sveaskog

5 Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för leverantör av bästa redovisningsprogram Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för leverantör av bästa redovisningsprogram Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för leverantör av bästa redovisningsprogram Bästa bokföringsprogrammet för tredje året i rad! Vårt bokföringsprogram BLA Bokföring har för tredje året i rad utsetts till vinnare i Sveriges Redovisningskonsulters Förbunds (SRF) stora undersökning Nöjd kund. Programmet har de mest nöjda användarna på samtliga punkter funktion, användarvänlighet och programsupport. BLA Bokföring ingår i ekonomisystemet BL Administration och kan byggas ut med fakturering, leverantörshantering, lön, mm. Du kan också bli en av våra nöjda kunder. Börja med att beställa en demo på Box Näsviken Tel: Fax: BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i tjugo år genom bl a handböcker och program försett företag och deras rådgivare med information inom skatt, redovisning, personal och juridik. Prova programmet gratis!

6 marknad foto: Claes Hellqvist Conniflex är som en skyddsväst av lim och sand. Ökad Conniflexproduktion Plantskyddet Conniflex, utvecklat av Svenska Skogsplantor, är ett miljövänligt alternativ till kemiska bekämpningsmedel mot snytbagge. Under hösten utökar Svenska Skogsplantor sin produktion av plantor som är behandlade med beläggningsskyddet. Den andra av tre planerade anläggningar uppförs nu på plantskolan i Hallsberg. Med den nya produktionsanläggningen kommer vi våren 2011 att kunna leverera cirka miljoner Conniflex-behandlade plantor till våra kunder, säger Hans Thyr, marknadschef på Svenska Skogsplantor. Uppgång gynnar maskintillverkare Den ekonomiska uppgången märks nu tydligt bland flera tillverkare av maskinutrustning till skogsbruket. I Vindeln har Cranab och Indexator återanställt 60 personer. Cranab, som tillverkar kranar och kranspetsutrustning för det mekaniserade skogsbruket, drabbades tidigare hårt av finanskris och lågkonjunktur, vilket innebar stora neddragningar. Indexator tillverkar rotatorer för skogsbruk och andra arbetsmaskiner och har kunder globalt. Uppskattad ungdomsjakt i norr Sveaskogs satsning på unga jägare upp till 25 år fortsätter. Den september kunde unga jägare från hela Sverige jaga i Kälbergets kronopark i Västerbotten. Där arrangerades jakt på älg med löshund och fågeljakt med stående fågelhundar. Förra året kunde unga jägare prova på att jaga vildsvin på Sveaskogs mark i Skåne. Ljusare framtid för När konjunkturen vänder på allvar kan skogsägare och träindustri i Sverige gynnas genom ökad export av sågade trävaror till Nordamerika. Barkborrens härjningar har allvarligt skadat virkesförrådet i Kanada. När efterfrågan ökar i USA öppnar det upp för export av sågat virke från Europa, säger Sveaskogs marknadschef, Patric Selin. I den globala ekonomiska nedgången på senare år har efterfrågan på trävaror minskat. Det har fått till följd att avverkningen på norra halvklotet sjunkit med 23 procent sedan Det visar en rapport om tillgången på barrsågstimmer som Sveaskog beställt av analysföretaget Timwood. I de regioner som rapporten omfattar Nordamerika, Europa och Ryssland kommer det att ske stora förskjutningar i avverkningen det närmaste decenniet. Här finns vinnare och förlorare. Den största förändringen framöver är den sviktande avverkningen i Kanada. Jag har med egna ögon sett insektsangreppen på tall i västra Kanada med gigantiska områden av döda träd. Barkborrens härjningar kan komma att förstöra allt säljbart virke i området. Det som kan avverkas är dessutom av dålig kvalitet, berättar Patric Selin. Brist på träråvara För Europas del ser framtiden ljusare ut. Avverkningen har de senaste åren varit ryckig på grund av vinterstormarna Gudrun 2005, Per 2007 och Kyrill som drabbade Tyskland samma år. Trots konjunkturnedgång och fallande efterfrågan är nu stormlagren slut och brist på träråvara har uppstått i exempelvis södra Sverige. Potentialen att öka avverkningen i Europa är stor. Men det finns regionala skillnader när det gäller möjligheten att Fakta Byggandet långsamt upp i USA Antalet påbörjade husbyggen i USA steg med 1,7 procent i juli jämfört med månaden före, men siffrorna var ändå en besvikelse. Den säsongsjusterade årstakten ligger nu på nybyggda hus. Timwood bedömer att den amerikanska marknaden kommer att återhämta sig långsamt. Enligt Timwood är marknaden tillbaka på normala nivåer igen inom en femårsperiod, vilket innebär cirka 1,5 miljoner nybyggda hus i årstakt. Patric Selin, marknadschef på Sveaskog. avverka. En minskning förväntas exempelvis i Tyskland medan Finland tros öka. För svenska och europeiska skogsägare kan USA bli en exportmarknad att räkna med igen. I början av sommaren kom positiv statistik på byggandet i USA. Ökad amerikansk efterfrågan kombinerat med virkesbortfallet i Kanada är ett intressant scenario, menar Patric Selin: Även om det finns gott om skog i södra USA är kvalitetsskillnaderna stora. Virket från sydstaterna kan troligen inte ersätta det kanadensiska virket. En större export från Europa till USA av exempelvis gran är därmed en möjlighet. Ryssland har potential En joker i den globala utvecklingen är Ryssland. Hälften av världens skog finns i landet. Potentialen är stor, men det mesta är otillgängligt på grund av dålig infrastruktur, trots att det finns en stor efterfrågan från den kinesiska marknaden. För att stimulera uppbyggnaden av en inhemsk sågverksindustri införde Ryssland för några år sedan exporttullar på råvaran rundvirke. Ryssland har potential, men tullarna har inte haft avsedd effekt. Exporten har krympt samtidigt som investeringarna i landets egen regi inte har ökat som förväntat. Det krävs stora insatser för att få i gång exporten igen. Det kommer att ta tid, säger Patric Selin. mats lundström krönika marknad Stark svensk virkesmarknad Virkesmarknaden håller på att normaliseras i Östersjöområdet. Det beror på den goda konjunkturen för produkter från skogs- och trämekanisk industri. I Sverige innebar våren kraftiga prishöjningar för sågtimmer och massaved, vilket nu har resulterat i en mycket stor volym avverkningsanmälningar. Skogsstyrelsen tog emot anmälningar motsvarande hektar enbart i juni månad. Det slås bara av året då stormen Gudrun slog till. Jag menar att allt pekar på ett starkt virkesflöde i höst, vilket kommer att mötas av en god efterfrågan. I södra Sverige märks redan de planerade starterna för Södras och Holmens nya sågverk, vilket även påverkat virkesflödena i Mellansverige. Även i norra Sverige pekar allt på att virkesflödena kommer att vara starka. Globalt förbättras den allmänna konjunkturen också i länder som tidigare släpat efter de asiatiska ekonomierna. Den globala virkeshandeln har ökat märkbart efter att ha fallit en längre tid i samband med den globala konjunkturnedgången och finanskrisen. Asien och Västeuropa har varit de största importörerna av virkesråvara. Pappers- och massaindustrin fortsätter att rapportera förbättrade kvartalsresultat. Massapriset är högt och har legat nära dollar per ton. Även skrivpapper, förpackningspapper och kartong går bra. Till och med grafiska papper har åtminstone tillfälligt förbättrat sina resultat. Det finns en förväntan om att priserna kan gå upp ytterligare något. Vi kan konstatera att utvecklingen för sågverken har planat ut, men på en hög efterfråge- och prisnivå. Kostnaden för sågtimmer har följt hack i häl och de ekonomiska marginalerna är för många sågverk inte så stora längre. Prognoserna för det totala byggandet i Europa har reviderats ner sedan årsskiftet medan bostadsbyggandet reviderats upp. Efterfrågan för skogsbränsle präglas av sommarsäsongen. Jag tror att efterfrågan kommer att vara relativt balanserad i höst. anders dahlqvist är försäljningschef på Sveaskog. I hans jobb ingår bland annat virkesförsäljning och arbete med marknadsstrategier. 6 forum sveaskog

7 skogsnäringen i siffror svensk träexport Avdraget har betytt mycket för oss. Vi säljer trallvirke som aldrig förr. foto: Erik Holmstedt avverkningsanmälningar juli 2010 Tusen hektar jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec L = 2008 L = 2009 L = 2010 K källa: Skogsstyrelsen Arealen för anmälda avverkningsanmälningar under juli 2010 ökade med 65 procent till hektar jämfört med juli Den högsta noteringen i år gjordes under juni månad med hektar. Trävaror juli 2010 Prisindex, basår 2000 = Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror steg med nästan 15 procent under juli 2010 jämfört med juli trädbränsle kvartal 2, 2010 SEK per MWh L = Briketter och pellets L = Skogsflis Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för briketter och pellets under det andra kvartalet 2010 var 298 kronor per MWh, cirka fyra procent lägre än under det första kvartalet. Priset på skogsflis till värmeverken minskade med två procent till 195 kronor per MWh. pappersmassa augusti 2010 USD per ton Ökad efterfrågan. När behovet av virke ökar i USA öppnar det upp för ökad export från Sverige. Förädling en nyckel till framgång För att klara framtidens utmaningar måste svensk skognäring höja produktiviteten ytterligare. Genom att vara en pålitlig, långsiktig och utvecklande partner vill vi stärka våra kunders konkurrenskraft, säger Patric Selin, marknadschef på Sveaskog. Den framtida träkonsumtionen är en mycket viktig faktor för skogsnäringen, och Patric Selin menar att trä ligger bra till jämfört med många andra material: Mycket talar för trä eftersom det är ett miljövänligt och förnyelsebart material som det finns gott om, och Sveaskog kan erbjuda FSC*-certifierat virke som efterfrågas allt mer. Stärks efterfrågan kommer avverkningen att öka. Tillväxten och nya logistiklösningar med fjärrtransporter gör hela Sverige till en gemensam marknad. Det blir allt viktigare för branschen att integrera sig framåt i värdekedjan med förädlade produkter och med ett större serviceinnehåll. För att öka konkurrenskraften krävs fortsatt utveckling av vad svenska företag kan erbjuda kunderna. I framtiden räcker det troligen inte att sälja sågade trävaror för byggkonstruktion. Allt viktigare för branschen blir att integrera sig framåt i värdekedjan med förädlade produkter och med ett större serviceinnehåll, säger Patric Selin. Han tar Sveaskogs samarbete med sågverket Norrfog och möbertillverkaren Hedlunda Industri i Västerbottens inland som ett exempel: Sveaskogs talltimmer med speciella kvalitetsegenskaper blir furumöbler som säljs via Ikea världen över. Det är ett bra exempel på en integrerad värdekedja, från skog till färdig produkt på svensk mark. mats lundström * FSC, Forest Stewardship Council. Läs mer på sidan aug sep okt nov dec jan feb mars april maj jun jul aug Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. L = långfibermassa L = kortfibermassa skogsmark första halvåret 2010 SEK per m 3 sk, real prisutveckling Färgkoderna visar prisutvecklingen i olika delar av landet.den svarta linjen anger genomsnittssiffror för hela Sverige. Källa: LRF Konsult Snittpriset på svenska skogsfastigheter ökade med 7 procent under första halvåret 2010 till 387 kr per kubikmeter, jämfört med helåret Bakom uppgången ligger ett uppdämt behov, stor efterfrågan och bra betalt för skogsråvaran. I norra Sverige har dock priset på skog stabiliserats forum sveaskog 7

8 kund Svensk träexport gör succé i Afrika Två gånger i månaden lämnar ett fraktfartyg Sverige med trävaror från sågverket Fiskarheden i Dalarna. Destinationen är Nordafrika, som tillsammans med Mellanöstern seglat upp som en viktig svensk exportmarknad för sågat virke. Regionerna är mycket expansiva och behovet av trävaror är stort, säger Sabrina Maouche, säljare på Fiskarheden. På Fiskarhedens webbplats har vd Olle Larsson en blogg. Där finns en bild på några representanter för köparen Egyptian Timber vid ett besök på sågverket. De står framför en enorm leverans av sågade trävaror kubikmeter som strax ska skeppas till Alexandria, Egypten. Redan för femton år sedan gick de första frakterna från Fiskarheden till Nordafrika. Allra först till Marocko, men sedan till fler länder. Företagets export till Mellanöstern och framför allt till Nordafrika är inte småpotatis. Drygt kubikmeter per fraktfartyg skeppas från Orrskär utanför Söderhamn med de bästa furusortimenten Fiskarheden och Bergkvist-Insjön kan erbjuda. De två dalasågarna samverkar när det gäller transporter och marknadsföring. Populärt att inreda i trä Oavsett om destinationen är Egypten, Tunisien, Algeriet, Marocko eller länderna i Mellanöstern är användningsområdena ungefär desamma. Våra produkter används främst till inredningsdetaljer. Hela regionen har en ung och växande medelklass som vill inreda sina hem. Då går det åt mycket trä, förklarar Sabrina Maouche, som ursprungligen kommer från Algeriet. När hon inte är på affärsresor bor hon nära Fiskarheden i nordvästra Dalarna. Flytten till Sverige var ett stort steg för den unga algeriskan. Det är väldigt annorlunda, men jag trivs. Framgångarna för Fiskarheden har varit stora. När man ser all skog här i Dalarna förstår man varför, säger hon. Det var en tillfällighet som gjorde att Sabrina Maouche hamnade i trävarubranschen. Hon var tidigare anställd på ett handelshus i Algeriet som Fiskarheden anlitade, där hon arbetade med uppdrag i oljebranschen. När handelshuset gick i konkurs erbjöds hon ett jobb på Fiskarheden. Det är viktigt att ha tålamod och att bygga förtroende. Fakta sabrina maouche, säljare på Fiskarheden Sabrina Maouche Ursprung: Algeriet. Ålder: 35 år. Jobb: Är sedan drygt ett år tillbaka säljare på Fiskarheden, främst på marknaderna i Nordafrika. Bor: Transtrand i nordvästra Dalarna. Intressen: Gillar att pröva nya saker. Har lärt sig att åka skidor och åker gärna på fisketurer eller vandrar i naturen. Vår försäljning ökade kraftigt i hela Nordafrika och vi behövde fler som förstod affärskulturen och talade språket. Det är en enormt viktig marknad för oss. Av våra intäkter kommer 70 procent från regionen, 35 procent bara från Algeriet, säger Olle Larsson. Viktigt att kunna språket Sabrina Maouche arbetar mest med Algeriet, men säljer även virke i Marocko, Tunisien och Egypten. Hon säger att det är lite speciella regler för hur affärerna genomförs. Vi känner marknaderna väl och undersöker dem noga. Självklart är det viktigt att kunna tala arabiska, men viktigast är att ha tålamod och bygga förtroende. Köparna vet att vi står för kvalitet och att det går att lita på att varorna levereras i tid, men för oss handlar det ofta om att vänta på beslut. Det blir en hel del tedrickande på affärsmötena, säger Sabrina Maouche och skrattar. Det säljs en del svenskt lågvärdesvirke till regionerna som till exempel används som konstruktionsvirke vid betonggjutning. Men Fiskarheden levererar bara finare kvaliteter av furu, det vill säga trä som behövs när höga krav ställs vid tillverkning av finsnickeriprodukter. Våra leveranser är råvara till fönster och dörrar samt för möbeltillverkning. Användningsområdena är relativt lika mellan länderna och regionerna. Det som skiljer är vilka dimensioner som köps och i viss mån kraven på kvalitet. I Saudiarabien, Sudan och Kuwait köps mycket brett virke som klyvs på plats. Det handlar mest om traditioner, säger Olle Larsson. Brist på egen skog Sverige är den främsta exportören i världen av trävaror till Mellanöstern och Nordafrika. Det är den starka befolkningsökningen där som ligger bakom den ökade efterfrågan på sågat virke, men också att det är brist på egen skog i regionerna. Fakta Tredje största marknaden för svenskt trä volymmässigt är Mellanöstern och Nordafrika den tredje största marknaden för svenska trävaror, efter Storbritannien och den svenska hemmamarknaden. Regionerna har hög ekonomisk tillväxttakt trots den finansiella krisen på senare år. Den enskilt största köparen är Egypten. Landet står för mer än 20 procent av den totala volymen till regionerna som 2009 uppgick till cirka 2,8 miljoner kubikmeter. Det dominerande sortimentet är sågad furu. Också här är Egypten den största köparen från Sverige, till och med större än Storbritannien. Den ekonomiska tillväxten är det heller inget fel på. Regionerna ökar med fem procent per år och tillväxten är inte begränsad till de rika oljestaterna. Även länder som Egypten har hög tillväxt. Uppsvinget beror också på att ekonomiska reformer har genomförts på flera håll. Finanskrisen har på senare år dämpat utvecklingen något, men på sikt förväntas tillväxten hålla i sig. Olle Larsson säger att det har varit några goda år där svenska sågverk kunnat dra fördel av den svaga valutakursen, men de goda åren beror också på att den tidigare stora ryska exporten till regionen har minskat ordentligt. Orsaken är att den inhemska marknaden i Ryssland stärkts samtidigt som de ryska sågverken fått nya marknader i Centralasien och Kina. Nu ser det inte lika gynnsamt ut för oss, när kronan stärkts och de finländska konkurrenterna fått ny kraft. Kvalitet och leveranssäkerhet är våra starkaste försäljningsargument, men kostnadsläget är problematiskt, särskilt de ökande råvarupriserna, säger Olle Larsson. Mats Lundström 8 forum sveaskog

9 Alla medarbetare på Egyptian Timber med Fiskarhedens tröjor utanför kontoret i Alexandria. I den bakre raden står företagets vd, Mohammed Wahba, samt Sabrina Maouche från Fiskareheden. Fiskarhedens vd, Olle Larsson, skakar hand med Abdelhamid Mihoubi framför en stor leverans från Fiskarheden som precis har anlänt till Algeriet. Abdelhamid Mihoubi äger Simbois som är en av dalasågens största köpare i Algeriet. Fiskarheden och dalasågen Bergkvist-Insjön samarbetar i Nordafrika. Mats Wallgren, marknadchef för Bergkvist-Insjön, Sabrina Maouche och Olle Larsson från Fiskarheden har precis besökt en marockansk köpare. Tunisien 3 procent Marocko 8 procent algeriet 6 procent egypten 19 procent Övriga afrika 2 procent Japan Mellanöstern 5 procent Sveriges export 6 procent storbritannien 17 procent Övriga europa 16 procent Danmark 8 procent Norge 5 procent Tyskland 5 procent Sågad furu dominerar exporten till regionerna. Maghrebländerna, det vill säga Marocko, Algeriet och Tunisien är tillsammans med Egypten storköpare. Källa: Skogsindustrierna forum sveaskog 9

10 skogsbruk Ny mätmetod visas Sveaskogs skogsdagar är bra tillfällen att informera skogsägare om nyheter inom branschen. I år är skördarmätning ett aktuellt tema. Och för skogsägare som inte träffas så ofta fyller skogsdagarna även en social funktion. Skogsdagarna är en gammal tradition. De kan närmast jämföras med en mässa i miniformat där markägare i bygden träffas och pratar. För många är det ett sätt att hålla kontakten, säger Heléne Carlsson, Sveaskogs inköpsledare i Bergslagen. Skogsdagarna är oftast lokala och brukar samla mellan 20 och 100 skogsägare. Tillfälle att informera För Sveaskog är skogsdagarna, eller skogskvällarna som de kallas vintertid när de hålls inomhus, en möjlighet att informera om den kompetens företaget kan erbjuda. Dels genom den egna staben av specialister, dels genom att ta hjälp av experter från samarbetspartners. Det kan handla om att visa upp nya maskiner eller att diskutera ny lagstiftning, skatteregler vid generationsskiften, skogsskötsel, plantering, avverkning, produktion av biobränslen, värdering av skog eller virkesmätning. Skördarmätning är relativt nytt i branschen och ett bra exempel på ett tema för Hur stort skördarmätning blir som affärsform är svårt att sia om, men jag tror att den kommer att ta en rejäl andel. en skogsdag. I Västerbotten hade Sveaskog fem sådana dagar under våren och sommaren och i Bergslagen kommer skördarmätning att vara ett tema under höstens skogsdagar. Metoden går i korthet ut på att virkesmätningen utförs direkt i skogen baserat på skördarens utfall. Skördarna som används har en datoriserad mätutrustning som kvalitetssäkrats, kalibrerats och certifierats enligt en beprövad metod. Skördarmätning har funnits ett par år i södra Sverige och håller på att etablera sig på allvar även i norr. Sveaskogs mål är att alla skördare ska vara kvalitetssäkrade enligt de kriterier som gäller för skördarmätning vid årets slut. Fördelen är främst att allt går mycket fortare. Det kan ju ta lång tid innan allt virke är inmätt vid industrin. Och eftersom mätningen sker tidigare och administrationen går snabbare får virkesleverantörerna också sina pengar snabbare, säger Staffan Bygdén, Sveaskogs inköpsledare i Västerbotten. Skogsägare positiva till metoden Staffan Bygdéns intryck hittills är att majoriteten av de skogsägare som fått information om hur skördarmätning går till är positiva. Helt klart ser de fördelarna och det är naturligtvis ännu lättare att ta ställning till någonting man ser i verkligheten än något man läst om i en broschyr. Hur stort skördarmätning blir som affärsform är svårt att sia om, men jag tror att den kommer att ta en rejäl andel. Den utvecklingen har vi sett i Finland där man hållit på längre, säger han. Thomas Östberg Högt betyg från nöjda virkesleverantörer Virkesleverantörerna blir allt nöjdare med Sveaskog. Det visar en färsk NLIundersökning som företaget gjort. Det är ett fantastiskt resultat. Vi kan fortfarande förbättra vissa områden, men den stora utmaningen blir att ligga kvar på den här höga nivån, säger fältköpschef Anders Norén. NLI står för Nöjd LeverantörsIndex och Sveaskog har tidigare genomfört NLIundersökningar 2005 och I år har ett urval på 470 fastighetsägare, som är representativa med hänsyn till geografisk spridning och storlek på fastighet, intervjuats per telefon. Resultaten visar generellt på en klar förbättring jämfört med tidigare mätningar. Sveaskog fick genomgående mycket höga betyg av sina virkesleverantörer. Anders Norén vill inte gå in på några siffror, men säger ändå: Särskilt roligt är att de är nöjda med de kanske allra viktigaste områdena för oss. Det handlar om leverantörernas relation till oss som virkesköpare, förtroendet för Sveaskog och hur vi utför vårt arbete. Vissa områden kan förbättras Men trots de fina omdömena finns det områden med förbättringspotential. Ett sådant är att underhålla och vårda relationerna med de leverantörer som Sveaskog för tillfället inte har någon pågående affär med. Ett annat område är de skogsdagar som Sveaskog bjuder in leverantörer till. En hel del tyckte att det var för få skogsdagar, så där har vi ett tydligt förbättringsområde. Annars har vi arbetat mer med skogsdagar i år än tidigare, säger Anders Norén. Viktigt att utveckla verksamheten Något svar på hur viktiga leverantörerna tycker att skogsdagarna är gav inte NLIundersökningen. En sådan fråga kommer antagligen att finnas med i nästa enkät, tror Anders Norén. Han planerar också för att Sveaskog ska introducera nya tjänster och idéer som underlättar virkesleverantörernas verksamhet. Det gäller att inte slå sig till ro. Nu ska vi behålla den här höga nivån och samtidigt åstadkomma förbättringar. Det har vi jobbat in i vår handlingsplan för de närmaste åren, säger Anders Norén. Thomas Östberg 10 forum sveaskog

11 under skogsdagar Ulf Jonsson, produktionstekniker på Sveaskog i Västerbotten, berättar om skördarmätning under en skogsdag forum sveaskog 11

12 jakt&fiske Unga fiskare tryggar återväxt Intresset för fiske bland barn och ungdomar är stort. Men många saknar möjlighet att ge sig ut i naturen för att fiska. Sveaskog stöttar därför flera projekt med syfte att underlätta för fiskesugna ungdomar att lära sig hur man lurar storgäddan. En undersökning gjord av Fiskeriverket och Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) visar att sju av tio barn och ungdomar är fiskeintresserade. Samma undersökning visar också att många unga skulle vilja fiska mer än de gör i dag. Jag vill hävda att fiskeintresset är något urmänskligt som vi alla bär med oss, säger Bengt Olsson, ungdomsansvarig på Sportfiskarna. Goda förutsättningar I Sverige finns omkring sjöar och vattendrag är belägna på Sveaskogs marker. Förutsättningarna för ett aktivt fiske är alltså sällsynt goda. Ungefär en miljon svenskar mellan 16 och 74 år, och en halv miljon barn mellan 10 och 15 år, är mer eller mindre aktiva fritidsfiskare. Fiskeriverket bedömer att antalet årliga fiskedagar i Sverige är cirka 14 miljoner, fördelade på 2 miljoner fiskare som fiskar sju dagar om året. Fler män än kvinnor fiskar, och fiske är vanligare på landet i norr än i söder. Mat på bordet och rekreation är de primära syftena. Vi sitter på en verklig skatt, konstaterar Anna Åkerblom på Sveaskog. Och fiske är något som flera generationer kan göra tillsammans, samtidigt som de får vara ute i naturen. Positiv inverkan på samhället Att sportfiske fungerar som en sammanhållande familjeaktivitet finns till och med vetenskapligt dokumenterat. I sin rapport Sportfiskets betydelse och samhällsnytta fastslår docent Ingemar Norling, vid Fiskeintresset är något urmänskligt som vi alla bär med oss. Bengt Olsson, ungdomsansvarig på Sportfiskarna sektorn för vårdforskning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, bland annat att sportfiske har extremt positiv, förebyggande och rehabiliterande inverkan på psykisk och fysisk ohälsa, stressrelaterade sjukdomar, oberoende och vårdkostnader. Enligt samma rapport toppar sportfiske ligan över de aktiviteter som är mest jämlika och integrerande. Men i takt med att allt fler bosätter sig i städer minskar förutsättningarna för att på ett naturligt sätt umgås kring jakt och fiske. Unga människor som vill lära sig fiska har inte längre någon att fråga till råds. De har inte heller alltid något lämpligt fiske vatten utanför knuten. Det ringer ofta föräldrar till mig och frågar vad de ska göra när deras barn vill ut och fiska, berättar Bengt Olsson. Många vet inte hur de vanligaste fiskearterna ser ut eller var de finns. Fisket en viktig del För att utveckla ungdomars fiskeintresse och bidra till att trygga återväxten bland sportfiskarna stöttar Sveaskog olika aktiviteter med fokus på att göra fisket mer tillgängligt för unga människor. Vi vill utveckla skogens värde och där utgör fisket en viktig del, förklarar Anna Åkerblom. Ett fiskeintresse som grundas i tidig ålder finns ofta kvar hela livet. I samarbete med Sportfiskarna sponsrar Sveaskog flera ungdomsläger med fisketema. Sveaskog stöttar även verksamheter som Upp till 13 och KlassDraget, som du kan läsa mer om i artikeln bredvid. Sedan ett antal år erbjuder Sveaskog skolklasser att besöka Mörrums Kronolaxfiske för att lära sig teori och praktik om fisk, fiske och fiskevård. Dessutom får alla under 20 år fiska gratis på Sverigefiskekortets vatten. Mitt intryck är att det är aktiviteter som slagit väl ut, summerar Anna Åkerblom. Det är allt fler som nappar, både fiskar och fiskare. Mats Wigardt enkät Vilket är ditt förhållande till fiske i dag? Bengt Olsson, Sportfiskarna, Stockholm: Jag är uppvuxen med fiske i en liten by i Jämtland, Skärvången. Nu har jag ett fantastiskt jobb där jag får missionera sportfiske på arbetstid. Karin Alriksson, Unga Sport fiskare, Uppsala: Jag har fiskat sedan jag var liten, i Trosa och Blekinge och på västkusten. I dag? Inte lika mycket, men jag försöker komma ut så ofta jag kan. Anna Åkerblom, Sveaskog, Östersund: Jag tar gärna med mig mina tre barn ut och fiskar här i Jämtland, till exempel vid någon bäck där det går bra att meta. Besök också: forum sveaskog

13 foto: Joel Norlin/Sportfiskarna För fjärde året i rad kunde flera tusen barn upp till 13 år prova på sportfiske kostnadsfritt i somras. Elsa Carlsson lånade utrustning och lyckades få napp. Fiskeaktiviteter för tusentals unga Sportfiskarna arrangerar varje sommar många olika aktiviteter för fiskesugna ungdomar. Det går till exempel att låna fiskeutrustning gratis, att lära sig mer om sportfiske och var det finns bra fiskevatten. För fjärde sommaren i rad arrangerades i år Upp till 13. Det är ett projekt där unga fiskeintresserade erbjuds att låna en komplett fiske utrustning i utvalda fiskebutiker i hela landet. I paketet ingår även en fiskefilm, Sverigefiskekortet från Sveaskog och en fiskehandbok. Tillströmningen är stor, summerar Bengt Olsson på Sportfiskarna. I fjol fanns utrustningar att låna, i år satsade vi på Hittills har ungdomar tagit del av erbjudandet. Sportfiskarna erbjuder också alla som är under 16 år gratis fiske i många sjöar runt Stockholm och Göteborg. Nytt för i år är en webbsida, med information om fisk och fiskemetoder. Det är antagligen den mest omfattande hemsidan om sportfiske riktad till nybörjare som finns, säger Bengt Olsson. Ungefär en miljon svenskar mellan 16 och 74 år, och en halv miljon barn mellan 10 och 15, är mer eller mindre aktiva fritidsfiskare. Foto Joel Norlin/Sportfiskarna Fiske på skoltid Varje sommar arrangeras ett tiotal nationella sportfiskeläger för ungdomar, på olika platser i landet, med olika fiskemetoder och i olika vatten. KlassDraget är en annan populär aktivitet där unga erbjuds fiske och friluftsliv på skoltid. Hittills har skolbarn fått prova på att fiska någon gång under läsåret. Vi funderar ständigt på hur vi ska fånga upp intresset och få fler ungdomar att fiska, säger Bengt Olsson. Nyligen bildades Unga Sportfiskares Förbund med syfte att hjälpa ungdomar att starta egna fiskeföreningar och åka på träffar med likasinnade. En av styrelsemedlemmarna är Karin Alriksson från Uppsala. Hon hoppas att Unga Sportfiskare innebär ett stort kliv framåt för unga människors möjlighet att utveckla sitt fiskeintresse. Det måste inte vara så märkvärdigt, säger hon. Att ge sig ut och meta med några kompisar kan räcka långt. Mats Wigardt forum sveaskog 13

14 Vi köper ditt virke och vårdar din skog Är du privat skogsägare och vill göra en lönsam virkesaffär? Sälj då din skog till oss. Vi erbjuder bästa möjliga pris. Vår personal kan mycket om skog, ekologi, marknad och ekonomi. virkesköpare i norra sverige Pajala utom Korplombolo Församling Åke Kalla Pajala Harry Niemi Arvidsjaur och Arjeplog Peter Granberg Boden och Jokkmokk Leif Randeblad Gällivare och Överkalix Patrik Fredriksson Kalix och Haparanda Bror Olofsson Luleå Mikael Selberg Piteå och Älvsbyn Leif Risberg Piteå och Älvsbyn Jan-Erik Berglund Övertorneå & Korpilombolo församling Erik Furmark Skellefteå Anders Johnsson Skellefteå Sture Roslund virkesköpare i södra sverige Skellefteå Mats Dahlgren Malå och Sorsele Christine Johansson Vilhelmina och Storuman Melker Johansson Lycksele Erik Alnersson Lycksele och Åsele Anna-Maria Eriksson Norrsjö kommun Urban Hellgren Robertsfors, Vindeln Vännäs, Vindeln, Petter Johansson Bjurholm, Nordmaling & Umeå Linda Burström Uppland Björn Eek Biobränsleköpare Uppland Jakob Bäckman Biobränsleköpare Västerås Anders Ekeblad Nora och Lindesberg Irene Björklund Hedemora, Säter, Borlänge, och Falun Mikael Hedin Avesta och Sala Rikard Fjällman Skinnskatteberg Kristinehamn Håkan Bäcke Henrik Hammar Karlskoga Tomas Larsson Skaraborg Roger Johansson Örebro Håkan Andersson Arboga Therese Knutsson Askersund Jonny Carlsson Katrineholm Carl Westerberg Vimmerby Per Svensson Vimmerby Jonny Edvardsson Storfors, Filipstad, Hällefors Emil Fransson Ni kan även kontakta: NORRA SVERIGE Anders Norén, inköpsledare Norrbotten Staffan Bygdén, inköpsledare Västerbotten Johanna Rovasaari, virkesadministratör Marie-Louise Kaarle, virkesadministratör SÖDRA SVERIGE Helene Carlsson, inköpsledare Gun Carlsson, virkeadministratör e-post: Läs mer på

15 teknik foto: pelle hedin Sveaskog testar en ny krossmaskin som kan sönderdela stubbar till flis direkt vid en skogsbilväg och samtidigt lasta på fullstor flisbil. Det kan minska logistikkostnaderna med 30 procent, kommenterar Anders Eriksson, logistiker på Sveaskog i Bergslagen. Ny stubbkross ger ökad lönsamhet En ny generation mobil vedkross testas av Sveaskog. Den bandgående krossen kan finfördela stubbar direkt vid avlägg i skogen och lasta på fullstora flisbilar. Det kan minska logistikkostnaderna med cirka 30 procent. Det lyser rött i skogen där den väldiga krossmaskinen Wood Hog 3800 Forest arbetar. Maskinen är en ombyggd terminalmaskin som har styrhytt och kran för att kunna mata krossen, som effektivt sönderdelar stubbarna. Sveaskog testar nu maskinen som kan öka lönsamheten på sortimentet. Logistikkostnaden för stubbar är hög. För leverans av sönderdelade stubbar ser vi en potential att kunna minska logistikkostnaderna med cirka 30 procent, genom att finfördela stubbarna direkt på plats i skogen och slippa köra via en terminal för sönderdelning, säger Anders Eriksson, logistiker på Sveaskog i Bergslagen. Stor maskin för stora marker En stor vinst är att maskinen kan lasta bränslet direkt på fullstora flisbilar via ett Det här är den enda maskinen i sitt slag och den passar stora skogsbolag som har stora marker med möjlighet att bryta stubbar. transportband i stället för på containerbilar. Den nya maskinen väger 40 ton, vilket innebär att den kräver en något mer komplicerad logistik. Den körs fram med en trailerdragare och går sedan med egna band ut till sidan av vägen där det måste finnas en någorlunda jämn yta intill avlägget med stubbar. Det ska vara rejäla mängder stubbar för att det ska vara aktuellt att köra ut den till en viss plats. Samtidigt får det inte vara besvärlig terräng och vägarna får inte vara för smala eller krokiga, säger Anders Eriksson. Enda maskinen i sitt slag Den nya krossmaskinen ägs av entreprenören Maskinflisning i Laxå AB, som är ledande inom sönderdelning av trädbränsle. Ulf Gustavsson är vd för företaget och har utvecklat maskinen tillsammans med den amerikanska tillverkaren Morbark och holländska importören OBM Tec. Det här är den enda maskinen i sitt slag och den passar stora skogsbolag som har stora marker med möjlighet att bryta stubbar. Det är ett viktigt steg för oss att hjälpa dem att göra det här sortimentet mer lönsamt, säger Ulf Gustavsson. Tester visar att det tar cirka en timme för krossmaskinen att sönderdela stubbar och lasta en fullstor flisbil på 140 kubikmeter. Det kan jämföras med att enbart lastningen på terminal tar cirka 20 minuter. För att den nya maskinen ska kunna genomföra flisningen i ett moment krävs att stubbarna klipps sönder ordentligt redan när de plockas upp ur marken. Sedan bör stubbdelarna ligga i minst ett år för att stenar och andra föroreningar ska regna och frysa bort. Torkningen ökar också energivärdet, säger Ulf Gustavsson. Stubbskörd utvärderas Stubbskörd ska anmälas till Skogsstyrelsen och är en verksamhet under utveckling. Sveaskog utvärderar teknik, arbetssätt och påverkan på miljö. Under 2010 räknar Sveaskog med att utvinna stubbar på 600 hektar i Bergslagen. Stubbar från ett hektar motsvarar ett energivärde på MWh, vilket täcker det årliga energibehovet av fyra till fem normalstora villor. Nils Sundström forum sveaskog 15

16 TEMA vindkraft Vindkraften ökar Vindkraft kan bli en betydande intäktskälla för landets skogsägare. Nu pågår jakten på de bästa vindlägena. Men långt ifrån alla föreslagna projekt kommer att bli verklighet. Intresset för förnyelsebar el fortsätter att öka kraftigt. De senaste åren har ett hundratal projekteringsbolag dammsugit den svenska marknaden på jakt efter lämpliga vindkraftetableringar. Enligt Energimyndigheten kommer den största utbyggnaden framöver att ske på höjder i skogslandskapet, främst i norra Sverige. För markägare som vill upplåta sin mark till vindkraftprojekt finns en hel del att tänka på innan avtalet skrivs på för i snitt 30 år framåt. Bra inkomstkälla Skogsägaren Karl-Gösta Wengelin och grannen Hans-Åke Hansson har var sitt vindkraftverk på sina ägor på Vettåsen vid Järbo i Sandvikens kommun. Vindkraftverken togs i drift i februari och ägs och drivs av energibolaget Samkraft efter projektering av Eolus Vind. Ytterligare sex vindkraftverk är under uppbyggnad i området. Markägarna får ett par procent av intäkterna från produktionen i markarrende. Det kan bli cirka kronor per år och vindkraftverk. Vindkraften kommer att bli en viktig inkomstkälla för oss. Kraftverken tar lite mark i anspråk och vi kan även nyttja den väg som byggts till dem, konstaterar Hans-Åke Hansson. Grannen Karl-Gösta Wengelin tog kontakt med LRF Konsult inför avtalet och råder även andra markägare som är intresserade av att arrendera ut mark att Fakta Fyra tips till markägare 1 Prata med grannar om möjligheten att göra ett gemensamt vindkraftsprojekt med delägarskap. 2 Välj projektör med omsorg. Ta referenser. 3 Anlita expertis för att granska avtalet. 4 Se till att arrendeavtalet även reglerar hur nedmonteringen av vindkraftverket ska finansieras när det har tjänat ut. diskutera upplägget med en utomstående expert. Jag tycker att hela upplägget var schyst. Vi fick möjlighet att köpa in oss i vindkraftanläggningen, men valde att inte göra det. Det var för stora belopp, säger Karl-Gösta Wengelin. Guide om arrendeavtal En mängd tips och råd för markägare finns också i guiden Vindkraftens affärshemligheter, som har tagits fram av bland andra Lantbrukarnas Riksförbund, Sveaskog och branschorganisationen Svensk Vindenergi. Syftet är att förenkla vindkraftetableringar och att guiden ska fungera som ett underlag i diskussioner mellan markägare och projektörer kring arrendeavtal. Ett vanligt avtalsupplägg är att markägaren får cirka fyra procent av den samlade inkomsten för markarrendet. Möjlighet till störst vinst har emellertid den som blir delägare. Klart över 90 procent av intäkterna från elförsäljningen går till vindkrafts ägaren. Med delägarskap kan vindkraften bli en betydande del av lantbrukets samlade intäkter, säger Nils Johan Ingvar-Nilsson, projektledare för Vindkraftens affärshemligheter på LRF. Tusentals LRF-medlemmar har valt att bli delägare i vindkraftverk genom kooperativa ekonomiska föreningar. Mitt råd till markägare är att först tala med de markägare som är grannar för att göra ett gemensamt projekt. Upplåter jag mark för ett vindkraftverk kan ofta inte grannen göra det, och vice versa. Nästa steg är att välja en projektör som man känner förtroende för. Ta referenser och anlita sakkunskap för att granska avtalet, säger Nils Johan Ingvar-Nilsson. Viktigt är också att se över hur avtalet reglerar nedmonteringen av vindkraftverket. Det finns olika modeller för det. Den första ägaren kan till exempel skaffa bankgarantier eller sätta av pengar i en fond. Ett vindkraftverk har en livslängd på cirka 25 år och pengen för nedmontering och återställande av marken ska följa med vindkraftverket oavsett ägare. Ett vindkraftverk tar tillsammans med erfoderlig vägbyggnad och elanslutning omkring ett halvt till tre kvarts hektar i anspråk. Vägarna kan delvis användas av markägaren även för andra ändamål. Vindkraften kräver ett litet markintrång och med hänsyn till ytan är det en väldigt bra affär för markägaren, konstaterar Nils Johan Ingvar-Nilsson. Prövning tar tid Men långt ifrån alla planerade vindkraftprojekt kommer att bli verklighet. Det som avgör är om det blåser tillräcklig bra och om det finns konkurrerande intressen där samhället säger nej av olika skäl. Dessutom måste markägaren räkna med att tillståndsprövningen tar tid. Den som börjar med projektering i dag kanske kan börja bygga om fyra till sex år, säger Nils Johan Ingvar-Nilsson. NILS SUNDSTRÖM 16 forum sveaskog

17 skogens värde Stora planer på utbyggnad Vindkraften har en stor betydelse för utbyggnaden av den förnyelsebara energin. Svensk vindkraft producerade cirka 2,5 terawattimmar (TWh) el under Energimyndigheten och Svensk Vindenergi bedömer att utbyggnaden hamnar på mellan 12 och 15 TWh år Samtidigt finns en betydligt högre potential än så. Riksdagen vill att det 2020 ska finnas förutsättningar i samhällsplaneringen för att bygga vindkraft som levererar 30 TWh el, varav 20 TWh på land. Redan i dag har kommunerna planerat områden för vindkraft som kan rymma en produktion motsvarande 60 TWh el. Alla planerade projekt blir inte verklighet, men planerna visar ändå på det stora intresset för utbyggnad och att det finns många områden med bra vindförhållanden. Många nya vindkraftverk som planeras i skogslandskapet har en totalhöjd på 150 meter. Trenden går mot allt högre torn och större rotorblad för att få ut mer effekt. Höga torn är särskilt viktiga i skogslandskapet för att slippa turbulens, det vill säga olika former av kastvindar som sliter på maskinen. Fakta Kort om vindkraft Ett vindkraftverk är normalt i gång och producerar el vid vindhastigheter på 4 25 meter per sekund. Vid svagare och starkare vind stoppas verket. Den maximala effekten uppnås vanligtvis vid vindstyrkor på meter per sekund. Vid högre vindhastigheter kan bladen släppa förbi en del av vinden. Ett vanligt större vindkraftverk har i dag en effekt på cirka 2 megawatt (MW). Det kan producera cirka 6 gigawattimmar (GWh) el per år, vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för villor. Ett vindkraftverk kostar cirka miljoner kronor/mw installerat och klart. Källa: Energimyndigheten och Svensk Vindenergi Skogsägaren Hans-Åke Hansson och grannen Karl-Gösta Wengelin, som upplåtit delar av sin mark för vindkraftverk, tror att verken kommer att bli en viktig inkomstkälla. foto: stéfan estassy forum sveaskog 17

18 tema vindkraft Sveaskog har många skogsområden som lämpar sig för vindkraft. Fler än 700 vindkraftverk, eller närmare 20 procent av Sveriges landbaserade vindkraftverk, kan komma att byggas på Sveaskogs marker fram till Medvind för ny intäktskälla Vindkraft är och förblir ett komplement till Sveaskogs huvudaffär men kan ändå bli en avsevärd intäktskälla. Inom en nära framtid kan det röra sig om flera tiotals miljoner kronor per år i intäkter från upplåtelseavtal med energibolag och vindkraftprojektörer. Det säger Tomas Fransson som är bolagslantmätare på Sveaskog och arbetar med vindkraftfrågor. Vindkraften blir en allt viktigare del i vår fastighetsförvaltning där vi på ett affärsmässigt sätt ska utveckla skogens alla värden. Dessutom är vindkraften ett sätt för oss att aktivt medverka till att ställa om den svenska energiproduktionen till förnyelsebar energi, säger Tomas Fransson. Mer utbyggnad på gång Det första vindkraftverket på Sveaskogs mark togs i drift redan på 1990-talet. Det var ett mindre verk på Brommö utanför Mariestad. Det första större projektet stod klart 2005 i Aapua utanför Övertorneå med sju vindkraftverk. Sedan dess har utbyggnaden gått snabbt. I dag snurrar 57 vindkraftverk på Sveaskogs marker, med en samlad energieffekt på 100 MW. Under 2010 kommer ytterligare 60 vindkraftverk att färdigställas eller driftsättas på Sveaskogs marker. Påverkan på naturen och skogsbruket blir begränsad. Vi varken äger eller driver vindkraftverken utan det handlar om rena upplåtelseaffärer, betonar Tomas Fransson. Sveaskog har arrendeavtal om vindkraft med ett tjugotal projektörer Tomas Fransson, bolags- och energibolag. Vi prioriterar bolag som lantmätare har en dokumenterad förmåga att förverkliga projekt. på Sveaskog. Aktörer som har resurser att helt eller delvis äga vindkraftparker är att föredra. De är också noggrannare med att hitta de bästa vindlägena, säger Tomas Fransson. Sammanlagt beräknar Sveaskog att det finns förutsättningar för att bygga upp till tusen vindkraftverk på företagets mark. Men hur många vindkraftverk som kommer att bli verklighet är oklart. Där det blåser bäst finns ofta andra parametrar att ta hänsyn till, som höga natur- och kulturvärden eller att området nyttjas av rennäringen och för friluftsliv. Det begränsar möjligheten att bygga ut vindkraften. Känsliga områden undviks Tomas Fransson framhåller att det är myndigheterna, och inte Sveaskog, som i tillståndsprövningen avgör var och hur det är tillåtet att bygga ut vindkraft. Vår ambition är att det inte dras i gång projekt i områden som är känsliga. Till exempel är ekoparker och områden med särskilt höga naturvärden inte aktuella för vindkraftprojektering, medan skogar som har lägre naturvårdsklass kan bytas ut mot områden med motsvarande naturvärden om det kan bli ett vindkraftprojekt där, förklarar Tomas Fransson. Han är övertygad om att vindkraft går utmärkt att kombinera med skogsbruk. Det blir en förändring i naturen, det kommer man inte ifrån. Men vi tror att vindkraften har en begränsad påverkan på naturlivet och vårt skogsbruk, säger Tomas Fransson. nils sundström Fakta Sveaskogs största vindkraftsprojekt Den största vindkraftparken som finns i drift på Sveaskogs mark finns på Fjällberget/Saxberget i Ludvika kommun. Där driver Stena Renewable Energy 17 vindkraftverk med en total effekt på 34 MW. De första vindkraftverken i parken togs i drift år Flera andra stora vindkrafts projekt på Sveaskogs mark är under planering och byggnation. I Stor- Rotliden i Åsele kommun bygger Vattenfall 40 vindkraftverk med en effekt på 78 MW. Vindkraftparken ska tas i drift i år Utbyggda större vindkraftsparker på Sveaskogs mark Plats Antal verk Effekt MW Ägare 1 Aapua, Övertorneå ,9... Aapua Vind 2 Oxhult, Laholm Arise Windpower 3 Hedbodberget 1, Rättvik Hedbodberget vind 4 Axelsvik, Kalix Kalix Vindkraft 5 Fjällberget/Saxberget, Ludvika Stena Renewable Energy Under utbyggnad eller nära byggstart Plats Antal verk Effekt MW Ägare 6 Dragaliden, Piteå Svevind 7 Uljabuouda, Arjeplog Skellefteå Kraft 8 Jokkmokksliden-Storliden, Malå Skellefteå Kraft 9 Stor-Rotliden, Åsele Vattenfall 10 Stengårdsholma, Nybro E.on 18 forum sveaskog

19 Noggrann prövning före tillstånd Vindkraften förändrar landskapet. En noggrann prövning av varje projekt reder ut hur det påverkar natur, människor och djur i närheten. Den som projekterar för ett vindkraftverk måste beskriva konsekvenserna av sina planer innan en tillståndsprövning kan göras av kommunen och länsstyrelsen. Konsultföretaget Enetjärn Natur AB är en aktör som gör miljökonsekvensbeskrivningar av den svenska vindkraftutbyggnaden. Det finns en ökad kravbild från myndigheterna som granskar de här utredningarna. Fågellivet har fått större tyngd i utredningarna., säger Anders Enetjärn, ägare och grundare av Enetjärn Natur AB. Fågellivet påverkas De högre kraven gör att utredningar ofta behöver kompletteras. Länsstyrelsen vill exempelvis veta hur kungsörnen påverkas. Vindkraftsparker kommer att döda fåglar, det vet vi. Därför är det viktigt att undanta områden som är viktiga för kungsörn eller havsörn, anser Anders Enetjärn. Men han påpekar att det viktiga är att titta på hur hela populationen av en art påverkas, inte enskilda individer. Hänsynsavstånd för boende Buller, reflexer och skuggor från vindkraftverk är viktiga frågor för närboende. Många projektörer och energibolag räknar med ett hänsynsavstånd på en kilometer till närmaste boende. Utredningarna visar med fotomontage hur landskapet kommer att förändras och vilka utblickar de boende får mot vindkraftverken. Upplevelsen av vindkraften är väldigt subjektiv. I norra Tyskland frapperas jag av att man ser vindkraftverk överallt där människor bor. Det har blivit en självklar företeelse i deras landskap. På samma sätt kommer vi att vänja oss vid vindkraft i Sverige, säger Anders Enetjärn. Nils Sundström Fotnot: Samlad information om hur det går till att få tillstånd att bygga vindkraftverk finns på: Ökad acceptans men också motstånd Allt fler människor är positiva till vindkraft. Samtidigt har motståndet blivit mer organiserat. Det sätter press på kommunerna som har vetorätt mot utbyggnadsplanerna. I takt med utbyggnaden av vindkraft har det blivit en ökad samrådsaktivitet och dialog med myndigheter, närboende och andra berörda. Den generella acceptansen för vindkraft har ökat, men den snabba utbyggnaden har också skapat känslor hos människor som ställs inför faktumet att få en park i närheten, säger Lars Alfrost, projektledare på Energi myndighetens vindenhet. Även Gunnar Fredriksson, vice vd i branschorganisationen Svensk Vindenergi, ser att acceptansen för vindkraft har ökat hos gemene man. Samtidigt finns det ett mer organiserat motstånd. Han är kritisk till kommunernas vetorätt när det gäller etableringar av stora vindkraftprojekt. Ny lag får kritik I fjol ändrades lagen för prövning av vindkraftverk för att förkorta tillståndsprocessen. Bygglov krävs inte längre för vindkraftparker som har tillstånd enligt miljöbalken, men Lars Alfrost, projektledare på Energimyndigheten. kommunerna får sista ordet för att bevilja eller stoppa projekt. Tillståndshanteringen har blivit godtycklig. En projektör vet i dag inte om ett projekt som uppfyller alla krav i Miljöbalken får tillstånd eller inte. En kommun kan ändra sig väldigt sent i processen och säga nej för att en liten högljudd opinion kräver det, säger Gunnar Fredriksson. Exempel finns också på kommuner som förhalat projekt genom att undvika att ta ställning till ansökningar. Det har fått miljöminister Andreas Carlgren att hota med nya regler för tillståndsgivningen. Dilemmat är att många kommuner inte har hunnit möta upp projektörerna i händelseutvecklingen. Kommunerna har inte skaffat sig kunskap och bedömt var man vill ha vindkraft. Det skapar en osäkerhet och ovilja att fatta beslut, säger Lars Alfrost. Nils Sundström forum sveaskog 19

20 synpunkt pressröster Det skrivs mycket om skogen. Här är ett axplock från svenska medier i sommar. Jämställt i skogarna Jordbruksdepartementet arrangerade i slutet av augusti en workshop med syfte att nå en ökad jämställdhet inom skogsbruket. Planen är att ta fram en handlingsinriktad jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn innan årets slut. För mig är det viktigt att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att äga och bruka skog inlägget Mikael Norén och att arbeta eller driva företag inom skogsnäringen. Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) till tidningen Skogsland. En skogens man till WWF Håkan Wirtén, nuvarande skogschef på Skogsstyrelsen, efterträder Lasse Gustavsson som generalsekreterare på WWF i slutet av oktober. Som den ledande miljö- och naturvårdsorganisationen spelar Världsnaturfonden WWF en nyckelroll för att bygga ett hållbart samhälle i harmoni med naturen. WWF:s tillträdande generalsekreterare, Håkan Wirtén, till tidningen Skogen. Tuffare krav på transporter Branschorganisationen Skogsindustrierna presenterade nyligen branschens nya gemensamma hållbarhetskriterier för upphandling av vägtransporter. Alla vägtransporter som skogsindustrin köper ska omfattas av kriterierna i de fall råvaror eller gods kan härröras till skogsindustrin. Med en gemensam röst blir vi starka nog att ställa tydliga säkerhets- och miljökrav, och på så sätt driva på transportnäringen i en hållbar riktning. Karolina Boholm, ansvarig för Transportpolitik på Skogsindustrierna, till tidningen Nordisk Träteknik. Bör informationen om skyddad skog bli tydligare och vem bär det ansvaret? Viktigare att se helheten Debatten om hur mycket skog som är eller borde vara skyddad har stundtals varit het. Uppgifterna varierar och det är svårt att avgöra vem som har rätt och vad som är relevant. Mikael Norén på Skogsstyrelsen menar att fokus mer borde ligga på att förbättra ansvarstagandet och miljöhänsynen när det gäller hela skogslandskapet. Sveaskogs Ekopark Kilsbergen utanför Örebro är ett exempel på skyddad skog. Samhällets olika politikområden har sin sifferexercis. Aktörer med olika roller och avsikter presenterar verkligheten på olika sätt, ibland för att lyfta fram och bekräfta ståndpunkter och avsikter, vilket gör att statistiken varierar. I media har det förekommit olika uppgifter om hur stora arealer som egentligen är skyddad skog. Orsaken till variationerna i arealräkning kan bero på det skogsmarksbegrepp som använts, men också på om man räknar med skyddad skog i fjällnära områden, räknar in skogliga impediment, kartlagda nyckelbiotoper, med mera. Den officiella statistiken för arealen skyddad skog produceras av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Regeringen är en viktig mottagare av statistiken. Det är dessa uppgifter som vi inom skogssektor och naturvård bör använda. Då blir dialogen lättare. Debatten kring skyddade arealer riskerar att skymma sikten för frågorna om kvaliteten och helheten i skogs- och miljöpolitiken. Det är effekten av det vi gör ute i naturen som är det viktiga, det vill säga effekten av olika typer av insatser och åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. En del av de här insatserna är att långsiktigt bevara och skydda skogsområden med särskilda egenskaper. Detta sker dels i form av naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskyddsområde, dels genom frivilliga avsättningar, ofta redovisade i skogsbruksplaner. Sveaskogs ekoparker hör till den senare kategorin. Formellt och frivilligt skyd dade områden är, rätt förvaltade och skötta, viktiga pusselbitar för att det svenska skogsbruket ska vara hållbart och för att vi ska ha chans att nå miljökvalitetsmålet. Vi har under en tolvårsperiod intensivt arbetat för att nå ett delmål om ytterligare hektar formellt skyddad och hektar frivilligt avsatt skog. Skogsägarna har den viktigaste rollen och största utmaningen att inom den rådande skogspolitiken närma sig miljökvalitets målet. foto: Leif Öster Det handlar om att frivilligt avsätta områden och bidra till rimliga lövandelar i landskapet. Lika viktig som hänsynen till värdefulla inslag i skogen är miljöhänsynen, en generell hänsyn som ska tas vid alla skogliga åtgärder. Den är ett grundfundament i den svenska modellen för ett hållbart skogsbruk, där en begränsad del av skogsmarken är skyddad medan den stora andelen brukas ansvarsfullt. Hänsynen behöver förbättras. Om debatt och uppmärksamhet koncentreras för mycket på sifferexercis riskerar förbättringen av generell hänsyn att utebli och därmed trovärdigheten för den svenska modellen. Då försvinner också de önskade effekterna i naturen och det blir svårt att nå Levande skogar. Mikael Norén, 46 år, är enhetschef på Skogsstyrelsen. Hans ansvarsområden är övergripande tillämpningsfrågor kring skogsvårdslagens och miljöbalkens regler i skogen, områdesskydd, landsbygdsprogram, statliga stöd och skogsgenetik handel med skogsodlingsmaterial. vad tycker du? Per Angelstam professor i skogs- och naturresursförvaltning, SLU, Skinnskatteberg: Skogsskyddet för att bevara arter går framåt, men det återstår tre viktiga utmaningar om man vill bevara livskraftiga stammar av alla naturligt förekommande skogsarter: 1. Alla typiska svenska skogsmiljöer ska vara representerade. 2. Skogsmiljöerna måste placeras i förhållande till varandra så att arter kan överleva på kort sikt. 3. Hur många tillräckligt stora områden av olika skogsmiljöer kräver arterna på lång sikt? Skillnader i skogshistoria gör att södra Sveriges skogsmiljöer är kraftigt underrepresenterade. Redan skyddade områden är glest utspridda, vilket innebär att funktionaliteten för arterna är dålig. Andelen skog som hittills avsatts är fortfarande låg. Att bevara biologisk mångfald handlar om att orka hålla på. Börje Pettersson chefsekolog Bergvik Skog AB: Det är befriande att Mikael Norén betonar att det är effekten av det vi gör ute i naturen som är det viktiga. Men det saknas en samlad bild av vilken effekt dagens naturvård har på biologisk mångfald. Oklarheter i hur miljömålet ska tolkas innebär också ett problem. Vad menar Skogsstyrelsen med hållbart skogsbruk, rätt förvaltning och rätt skötsel? Det är angeläget med en kritisk värdering när staten förväntar sig att skogsägarna årligen ska avstå ekonomiska intäkter i miljardklassen! En gemensam sanning behövs om vad som faktiskt är skyddat i olika former, formellt och frivilligt. Kanske kan forskare då bedöma vilken balanspunkt mellan miljö- och produktionsmål, som vi på sikt rör oss mot. 20 forum sveaskog

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Norrbotten. Här kommer du framöver få lokal information om vad som är på gång hos BillerudKorsnäs i det område där du har din skog. Våren närmar sig Vilken avverkningsmässigt

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Denna dagen, ett liv! Uttrycket, som är ett citat från filosofen och diktaren Thomas Thorild, användes flitigt av farbror Melker när han drabbades av både mot- och

Läs mer

Virkesprislista nr 130AC kusten. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Västerbottens län

Virkesprislista nr 130AC kusten. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Västerbottens län Virkesprislista nr 130AC kusten. Fr o m 14-11-01 Gäller inom Västerbottens län Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 181 401 Kvalitet 1 365 405 475 542 590 638 683 715 745 773

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Marknaden för sågade trävaror

Marknaden för sågade trävaror Marknaden för sågade trävaror Svenska förpackningsföreningen, Skövde, 12 oktober 2010 Magnus Niklasson Produktion, råvara och lager Orderingång och pris Export Konsumtion Diskussion och slutsatser Hur

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Svenska sågverk har det jobbigt varför och hur länge? Virkesforum 2013 Mikael Eliasson Svenskt Trä

Svenska sågverk har det jobbigt varför och hur länge? Virkesforum 2013 Mikael Eliasson Svenskt Trä Svenska sågverk har det jobbigt varför och hur länge? Virkesforum 2013 Mikael Eliasson Svenskt Trä Klar bild? De viktigaste faktorerna för lönsamheten Marknadspriser inklusive valutarelationer Råvarupriser

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA

TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA Vi står alltid på din sida På Sparbanken Öresund tänker vi annorlunda. Vi sätter alltid dig och regionen där du lever och verkar i fokus. Våra rådgivare

Läs mer

Södras resultatrapport för 2013

Södras resultatrapport för 2013 Växjö 2014-02-13 Södras resultatrapport för 2013 Trots en svag konjunktur och en stark krona ökade Södra den underliggande intjäningen kraftigt under 2013. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader

Läs mer

Naturligt steg för lönsam förädling

Naturligt steg för lönsam förädling Naturligt steg för lönsam förädling 1 2 3 Automatiserade processer, hög kvalitet, leveranssäkerhet och tillgänglighet gör ALMAB till ett naturligt val när sågverk och hyvlerier söker en partner. Målet

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Förpackningsföreningen 8 november 2011 TRÄVARUMARKNADEN

Förpackningsföreningen 8 november 2011 TRÄVARUMARKNADEN Förpackningsföreningen 8 november 2011 TRÄVARUMARKNADEN Förtroendeindikatorn och genomsnitt Sågverk och träimpregneringsindustri 2000 oktober 2011 Källa: Konjunkturinstitutet Säsongsrensad orderingång

Läs mer

ÅRETS FÖRETAGARE I KOMMUNEN!

ÅRETS FÖRETAGARE I KOMMUNEN! PÅ VÄG UT I VÄRLDEN Olle Larsson ÅRETS FÖRETAGARE I KOMMUNEN! läs juryns motivering sid 4 www.fiskarheden.se Kundtidning 1 sommar 2011 innehåll OLLE HAR ORDET 3 AFFÄRER OCH KULTUR 4-5 ÅRETS FÖRETAGARE

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Svag nedgång på skogsfastigheter

Svag nedgång på skogsfastigheter Pressmeddelande 040205 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Svag nedgång på skogsfastigheter Enligt den senaste statistiken från LRF Konsult Skogsbyrån var genomsnittspriserna på skogsfastigheter

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

SCA Skog. En trygg partner, som tror på framtiden

SCA Skog. En trygg partner, som tror på framtiden SCA Skog En trygg partner, som tror på framtiden SCA koncernen SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag 2016-05-30 SCA Skog Marknad 2 SCA Skogs uppdrag Massa SCAs skogar Förpackningspapper

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Överkalix 20150331 AGENDA Ny älgförvaltning from 2012 Historisk avskjutning Norrbotten Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Älgbetesinventering Skogsbrukets mål skogsskador

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

Oppunda Häradsallmänning. Årsredovisning och Revisionsberättelse

Oppunda Häradsallmänning. Årsredovisning och Revisionsberättelse Oppunda Häradsallmänning Årsredovisning och Revisionsberättelse för verksamhetsåret 2014 Årsredovisning 2014 Oppunda Häradsallmänning Org nr 818500-2113 Förvaltningsberättelse Allmän översikt för året

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2015 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Lönsamheten allt viktigare för skogsägaren Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna

Läs mer

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007 Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007 1 till 20 (20) 21 till 100 (80) 101 till 200 (100) 201 till 280 (80) 281 to 290 (10) Samliga 18 mätpunkter Statistik från SCB Marknadsförsörjning 2005 Visar

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Program Från kl 11.15 så står lunchen framdukat på Utvecklingsavdelningen, Nybrog 13. Ca 11.40 börjar landshövding Bo Källstrand Kl 12.00 håller jag en

Läs mer

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare MEDIAPLAN 2014 Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare - Ökar med 14 % Tidning Sajt Mobil Event FAKTA OM TIDNINGEN Småföretagare 0-10 anställda Når beslutsfattare och VD Utgåvor per år:

Läs mer

Informationsträff Näsåker

Informationsträff Näsåker Informationsträff Näsåker Mats Hörnberg VD, FORSCA Magus Ringlöv Projektledare Henrik Eriksson SCA Agenda!!Information - Sollefteå kommun!!information om företagen Fred Olsen Renewables och SCA!!Information

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]

Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum] Om handel med biobränslen: b Presentation av IEA-rapporten Global Wood Chip Tra de for Energy Julia Hansson IEA Bioenergy Task 40 Sustainable International Bioenergy Trade Biobränslehandel Global handel

Läs mer

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN:

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Umeå/Luleå 2006-05-10 FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Delrapport Arjeplogs kommun 2005/2006 Rapporten avser perioden 12/02-05 till 27/03-06 och omfattar positioner från 40 älgar, varav 2 sköts under

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för

Läs mer

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk 2010-10-22 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft?

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Hållpunkter. Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet. Styrkor och utmaningar för Norra Sverige.

Hållpunkter. Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet. Styrkor och utmaningar för Norra Sverige. Hållpunkter Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet Styrkor och utmaningar för Norra Sverige. Möjligheter för företagen i regionen. Egna reflektioner Globala

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet?

Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet? Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet? IT Västerbotten Programledning Roland Lundqvist Eva-Marie Marklund Fokusområden IT-infrastruktur IT-kompetensutveckling IT-tjänster Intressenter Landsting

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Hoist. Energy Tillväxt. Plan

Hoist. Energy Tillväxt. Plan Hoist Energy Tillväxt Plan 2 3-åriga tillväxtplaner vägen till framgång 3 Go11 resultat Hoist Group har haft en fantastisk utveckling de senaste åren och det är ett resultat av vår övergripande strategi

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige. Januari 2014 Om rapporten Denna rapport är en sammanfattning baserad

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Valberedningens förslag

Valberedningens förslag Valberedningens förslag Distriktskongress 13 april 14 april 2013 Socialdemokraterna Västerbotten DAGORDNINGENS PUNKT 5, KONGRESSFUNKTIONÄRER 1 Redaktionsutskott Lilly Bäcklund, Lycksele Mötesordförande

Läs mer