En didaktisk studie i bokföringens ädla konst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En didaktisk studie i bokföringens ädla konst"

Transkript

1 Examensarbete KPU 15 högskolepoäng, grundnivå En didaktisk studie i bokföringens ädla konst The noble art of accounting - a didactic study Qun Du Andersson Jan-Erik Selenius Lärarexamen 210 hp Examinator: Ola Fransson KPU, 90 hp Handledare: Magnus Erlandsson

2 Förord Snart börjar allvaret tänker vi när vi sitter och reflekterar över att vi snart är färdiga och behöriga pedagoger inom de ekonomiska ämnena i gymnasieskolan samtidigt som Malmö Högskola visar upp sig från sin bästa sida med en fantastisk utsikt från biblioteket på högsta våningen. Som blivande pedagoger i ekonomi har vi lagt vikt vid nyttan av att göra ett examensarbete. Vad vill vi veta mer om? har varit utgångspunkten. Hur tänker eleven egentligen? Det första vi kom att tänka på var den nya värld som öppnade sig när vi själva gick i skolan och man fick höra talas om debet och kredit. Det här är viktigt sa man till oss utan att precisera varför. Lite mer än 20 år senare är det snart dags för oss att säga samma sak, med tillägget om varför. Cirkeln är sluten! Arbetet har varit en levande process där vi tillsammans har arbetat fram en metod. Genom dialog och diskussion har vi gemensamt kommit fram till området att studera metod och angreppsätt. Vi har delat upp arbetet utifrån intresse och fallenhet. Qun Du Andersson har varit initiativtagare och axlat rollen inom bearbetning och strukturering avseende tidigare forskning samt insamling av relevant litteratur. Jan-Erik Selenius har koncentrerat sig på metod och genomförande samt statistisk analys med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Tillsammans har vi diskuterat utifrån ett sociokulturellt perspektiv vad vi vill lyfta fram och hur vi skulle avgränsa all den data som plötsligt fanns i våra händer. Vi vill tacka alla lärare på Malmö Högskola och partnerskolorna i Stockholm och Östersund som under 1,5 års tid förmedlat och väglett oss till fördjupad kunskap. Ni alla har bidragit till att göra oss till de pedagoger vi idag är. Det har också varit en oförglömlig tid och väldigt givande att bekanta sig med så många intressanta kurskamrater och all den kunskap dessa har bidragit med. Sist men inte minst ett stort tack till all elever som ställt upp på att svara på enkätstudien, utan er hade det inte blivit något. Ni vet vilka ni är! Stockholm och Östersund !2

3 Sammandrag Att behärska bokföringskonsten är ett av de svåraste momenten inom ekonomi och ibland det mest obegripliga man tar sig igenom som blivande gymnasieekonom. Utmaningen som blivande lärare är att finna nyckeln till ett effektivt och inspirerande lärande för eleverna inom just detta moment. Likt en hantverkare som behärskar sina verktyg måste den blivande ekonomen behärska bokföringens ädla konst. Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frågor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien har inspirerats av Säljös (2000) tankar om den sociokulturella betydelsen för inlärning och Hatties (2012) studie gällande synligt lärande och dess olika påverkansfaktorer. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade på två olika klasser i två olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade på en enkätstudie bestående av 41 frågor, varav 33 stycken var av formen håller absolut ej med.håller absolut med med 6 nivåsteg. Resultatet visade sig inte stämma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev från en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprång i sin kunskap och djupare förståelse och motivation gällande momentet bokföring. Studien visade istället på hur den tilltänkta yrkesrollen ekonom motiverar eleven då hen får känna sig viktig och att just den unika kunskapen om bokföring särskiljer eleven från övriga yrkesgrupper. Tankarna om ett bättre och rikare liv visade sig vara av stor vikt för motivation och insikten om lärarens betydelse för sin egen utveckling i lärandeprocessen var betydande. En positiv framtidstro med en stark koppling till lärandet finner vi vara kärnan till en djupare motivation inom kunskapsområdet bokföring. Att läsa ekonomi och bokföring är faktiskt något man kan använda sig av i det verkliga livet utanför skolans väggar, vilket undersökningen gav tydliga svar på. De undervisande lärarna hade mer än väl förmedlat denna insikt! Nyckelord: bokföring, didaktik, ekonomiprogrammet, elevperspektiv, enkätstudie, motivation sociokulturellt perspektiv, synligt lärande.!3

4 !4

5 Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund Inledning 8 2. Frågeställningar Begrepp och relevant forskning Om lärande Om ett sociokulturellt perspektiv på lärande Didaktik Ämnesdidaktik Didaktiska grundfrågor Vad är bokföring Den dubbla bokföringen Tidigare forskning Metod och genomförande Val av metod Alternativa metoder Kritisk granskning av metod Genomförande Förberedelser av undersökningen Genomförande av undersökningen Reliabilitet och validitet Forskningsetik Resultatredovisning Hur-frågan Vad - frågan Varför-frågan Analys och tolkning Korrelationsanalys Hur-analys Vad-analys Varför-analys Slutsats och diskussion 39!5

6 8. Referenser 41 Bilaga 1: Företagsekonomi 2 44 Bilaga 2: Enkätstudie Stockholm och Östersund 48 Bilaga 3: Statistik 51!6

7 1. Introduktion I det här kapitlet kommer vi att ta upp bakgrund, inledning, syfte och problemformulering Bakgrund År 1968 kom beslutet om den sammanhållna gymnasieskolan som då fick 22 linjer. Ekonomi fick både en tvåårig och treårig linje (Marklund, 1983). De tvååriga var de yrkesinriktade linjerna och de tre- och fyraåriga var de traditionellt universitets- och högskoleförberedande gymnasielinjerna enligt Marklund (1983). Idag är företagsekonomi också det näst största ämnet sett till antalet studenter inom grundutbildningen och snart kan varje större stad i landet locka med någon variant av företagsekonomisk utbildning. (Westerberg, 2010) Musikstycket Barn av vår tid av Nationalteatern illustrerar det sociokulturella elevperspektiv vi har som grund för vår didaktiska studie kring bokföringens ädla konst. Människan är ingen isolerad ö utan en spegling av sin omgivning och miljö, vi påverkas av vår omgivning oavsett om vi vill det eller inte. Det finns många bakomliggande faktorer som påverkar vårt intresse och att vi har valt att studera frågeställningar kring bokföring inom ämnet företagsekonomi utifrån ett elevperspektiv. Vi har under vår praktikperiod till blivande lärare insett att elevers lärande sker på djupet då bokföringsfrågor och tekniker problematiseras och sätts in i en kontext. Vi har uppmärksammat att dialogen och debatten blir levande när vi belyser autentiska bokförings- och redovisningsfall. Arten av dessa fall har varit av typen skandal, trixande och kreativ bokföring. Instämmande nickningar och djupare förståelse rotar sig fast bland eleverna när vi klär bokföringskonsten med egna berättelser och erfarenheter.!7

8 1.2. Inledning Varför ska vi kunna det här? Bokföring är svårt!! Jag fattar ingenting! Hur ska jag kunna komma ihåg allt det här, jag glömmer så fort! Åhhh...tråkigt!! Vadå bokföring, jag kommer ändå lämna bort det till någon när jag blir en framgångsrik entreprenör. Var det inte svårare än så här? Hur kan man fuska med bokföringen? Hur kan man vara kreativ med bokföringen? är vanliga kommentarer vi mött som blivande ekonomilärare på gymnasiet. Under vår praktiktid ute på partnerskolorna såg vi att eleverna har svårigheter att förstå de grundläggande begreppen inom bokföringsmomentet. Bokföring är till sin karaktär ett ämne som kräver både teoretisk förståelse och praktisk träning. Det betyder att elever måste lära sig den hantverksmässiga delen av bokföring men också förstå de grundläggande ekonomiska begrepp, teorier och metoder som behövs för att kunna lösa olika ekonomiska problem inom området. Enligt ämnesplanen i Företagsekonomi 2 (se bilaga 1), ska undervisningen i kursen behandla: bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion och verksamhet (Skolverket, 2011). Skollagen (2010:800) slår fast att utbildning inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (LR, 2014). Det finns ett stort antal studier inom företagsekonomi vid svenska universitet och högskolor. Forskningen har en mängd inriktningar, t.ex. entreprenörskap, organisationer, ledarskap m.m. Det finns dock få studier som fokuserar på företagsekonomins ämnesmässiga innehåll och relaterar det till elevernas lärande. Det finns däremot en mängd studier av detta i t.ex. i SO-ämnen (Olsson, 2011). Ämnesdidaktisk forskning ger oss kunskap om ämnenas särdrag och hur dessa inverkar på lärandet. Detta är ett mycket intressant område men lärande av företagsekonomi!8

9 inom gymnasieskolan är ett relativt outforskat område, så det finns inte brist på forskningsfrågor. Studien är inspirerad av (Lööf, 2011) ett tidigare examensarbete vid Göteborgs Universitet där fokus var på bokföringsdidaktiken ur ett lärarperspektiv. Vår studie/undersökning skiljer sig i den bemärkelsen att vi tar ett elevperspektiv och en kvantitativ ansats där vi samlar in data via en elevenkät. I anslutning till denna bakgrund och som blivande lärare vill vi studera de ämnesdidaktiska frågeställningarna, - vad - hur - varför inom företagsekonomi och momentet bokföring.!9

10 2. Frågeställningar Den dubbla bokföringens hantverk är ett logiskt system uppbyggt kring en legal struktur kring hur vi ser på olika affärshändelser och hur vi kategoriserar och bokför dessa. Den pedagogiska utmaningen som lärare är att hitta en didaktisk modell som väcker intresse och lust kring momentet bokföring, samt möjliggör en djupare förståelse för hela redovisningsstrukturen i form av balans- och resultatrapport. Den här studien avser att höja medvetenhet kring hur elever ser på momentet bokföring i den svenska gymnasieskolan och därigenom möjliggöra en mer effektiv och nyanserad undervisning av momentet bokföring. Studien kommer genomföras med ett sociokulturellt perspektiv där vi vill utröna huruvida elevens erfarenhet, förväntningar, attityd och mål påverkar elevens förmåga att tillgodogöra sig den djupa kunskap som gömmer sig i momentet bokföring. Behärskar man bokföringskonsten så är man på god väg till djupare kunskap inom hela ekonomiområdet. Syftet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka hur elever upplever den dubbla bokföringen. Följande forskningsfrågor har varit grunden till enkätstudiens utformning. Målsättningen har varit att få så relevanta och tolkningsbara svar som möjligt utifrån ett didaktiskt elevperspektiv med hänsyn till validitet och reliabilitet. Hur lär sig eleven bokföring? Vad ska eleven lära sig under momentet bokföring? Varför ska eleven lära sig momentet bokföring?!10

11 3. Begrepp och relevant forskning Vi kommer i detta kapitel belysa studiens centrala begrepp såsom lärande, sociokulturellt perspektiv på lärande, didaktik, ämnesdidaktik, bokföring och den dubbla bokföring samt forskning inom dessa områden Om lärande I vanliga fall kopplar vi ofta lärande till inlärning, inhämtning av kunskaper och införlivning av kunskaperna i ett kunskapsförråd menar Säljö (2000). Ordet inlärning (lära in och lära ut) skiljer sig från ordet lärande. För att betona att vi människor inhämtar kunskap på ett aktivt sätt används ordet lärande. Illeris (2006) definierar lärande: Varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande. Säljö (2000) förklarar att språk och begreppsutveckling är viktigt för att kunna ta sig till ett ämnesområde, eftersom lärande styrs i avgörande delar av språkliga bilder, metaforer, liknelser och analogier. Han påpekar att när vi i vår svenska kulturkrets tänker på hur lärande går till, så föreställer vi oss ofta detta som en individuell och privat process som äger rum i hjärnan hos en enskild person. Han menar att vi också behöver tänka på hur vi lär oss i skolan. Hattie (2012) anser att lärande-aspekten syftar på hur vi gör för att få reda på, förstå och sedan göra något åt elevernas lärande. Det vill säga att sätta lärandet i förgrunden och att tänka på undervisningen främst utifrån dess påverkan på elevernas lärande. Vi relaterar oss ständigt till den omvärld som vi lever i. Vi söker mening och förståelse genom uppmärksamhet och bearbetning. Sammanfattningsvis är lärandet ett sätt att förändra oss själva genom vad vi lär och hur vi lär Om ett sociokulturellt perspektiv på lärande Vad som menas med ett sociokulturellt perspektiv på lärande utvecklades av den ryske forskaren, visionären och pedagogen L.S. Vygotskij ( ). Han menade bland annat att omgivningen är avgörande för individens utveckling och prestation (refererad i Säljö, 2005), d.v.s. att människans utveckling påverkar och påverkas av den miljö den!11

12 befinner sig i. Vygotskij anser att människan är både en biologisk varelse och en kulturvarelse. På den biologiska sidan har vi som art inte utvecklats särskilt mycket under de senaste årtusendena. Den sociokulturella utvecklingen är däremot oerhört mycket snabbare, t ex vår kunskap om datorer, men om vi jämför med våra förfäder har vi samma nenuroner, transmittorsubstanser och nu som då. Dessa förändringar blir synliga när vi betraktar de redskap eller verktyg med vilka vi observerar och bearbetar omvärlden och den kollektiva kunskap vi byggt upp, förklarar Säljö (2000). I det sociokulturella perspektivet av lärande ser vi istället det individuella och hur individer och grupper är beroende av varandra. En av utgångspunkterna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande/handlande är således att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser. (Säljö 2000). Med hjälp av exempelvis språket kan vi bilda och skapa förståelse för omvärlden, beskriva likheter och skillnader, argumentera och ta del av andra människors erfarenheter. I ett sociokulturellt perspektiv är det således grundläggande att fysiska, liksom intellektuella/språkliga, redskap medierar verkligheten för människor i konkreta verksamheter påpekar Säljö vidare. Hattie (2012) hänvisar till några andra författare (t ex Cooper 1989, Copper 1994 och Robinson 2011) och förespråkar att det finns en mängd faktorer som påverkar elevers lärande och resultat i skolan t.ex. lärarens förväntningar på eleven, personlig anknytning mellan elever och vuxna, relationer med föräldrar samt samarbete med samhället utanför skolvärlden m.m. Vidare hänvisar Hattie till Fullans (refererad i Hattie 2012) rätt och fel drivkrafter som direkt kan förändra kulturen, så att eleverna uppnår bättre eller sämre mätbara resultat. De fyra rätta drivkrafterna av Fullan, samt ytterligare en tillagd av Hattie själv, vilket han beskriver i boken: Att betona och fokusera på sambandet mellan inlärning, undervisning och bedömning, att arbeta kollektivt för att åstadkomma denna kultur för lärande och undervisning, att göra sitt yttersta för att använda tekniken till stöd för innovativ pedagogik (inte tvärtom) och att skapa systematisk synergi mellan de tre första drivkrafterna. /.../ en femte till dem: systemet måste erbjuda resurser för att hjälpa skolorna att få information om vilken påverkan de har. De skolor som har!12

13 tillräcklig påverkan kan därefter få ett visst mått av självbestämmande. (Hattie 2012, s. 201) Hattie (2012) listar de 150 olika påverkansfaktorerna på studieprestationer i sin bok. Nummer ett är elevernas självskattning av sina betyg, det innebär att elevens förväntningar på sig själva är viktigast. Lärarens trovärdighet kommer t ex bara på fjärde plats. Enligt Lindström m. fl., (2009) så menar man inom den sociokulturella teorin att sociala och kulturella sammanhang är integrerade delar av lärandet. Praktiska och teoretiska kunskaper har byggts upp i en kultur under lång tid och vi blir delaktiga i dessa insikter och handlingsmönster genom samspel med andra människor och interaktion med fysiska och intellektuella redskap, där andra människors erfarenheter och kunskaper finns lagrad. Lärande sker genom deltagande i grupper där kunskaper är fördelade bland gruppens medlemmar. Språket har en avgörande betydelse för lärandet och blir en länk mellan det yttre (kommunikationen) och det inre (tänkandet). Det finns således flera sätt att beskriva det mänskliga lärandet på många olika nivåer och i många olika vetenskapliga språk, men alla står i komplicerade beroendeförhållanden till varandra. Samspelet mellan kollektiv och individ är i fokus i ett sociokulturella perspektiv anser Säljö (2000). I processen med hur vi människor lär och vad som är väsentligt att kunna, måste vi ta med i beräkningen hur vår omgivning ser ut, vilka resurser den erbjuder och vilka krav som ställs menar Säljö vidare Didaktik Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder undervisa, lära och att tillägna sig (Skolverket, 2012). I vårt vardagsspråk betyder didaktik konsten att undervisa enligt Bengtsson (1997). Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden enligt Skolverket (2012).!13

14 Bengtsson (1997) delar upp didaktiken i allmän didaktik och speciell didaktik. Ämneseller stadiedidaktiska begrepp är däremot begränsade till ett visst ämne eller stadium. Han menar att det är just det som är själva poängen med ämnesdidaktiska uppdelningar. Allmän didaktik handlar om didaktiska problemställningar med generell räckvidd eller av övergripande karaktär och avgränsas från speciell didaktik av olika slag. Speciell didaktik är ett samlingsnamn för ämne, stadium som är inriktad på didaktiska problem som uppkommer i samband med undervisning i särskilda ämnen, temaområden eller åldrar skriver Bengtsson vidare. Lärares professionella kunskap spänner över hela det didaktiska fältet enligt Arfwedson (2002) Ämnesdidaktik Ämnesdidaktik betyder att läraren har goda kunskaper i ett speciellt ämne, i pedagogik och i didaktik. (Bornärs & Runebou, 2010). Kunskaper ska kunna omvandlas till praktiska handlingar knutna till ett lektionstema och en elevgrupp, att fånga elevers intresse, rikta det mot ämnets innehåll m.m. Bornärs & Runebou (2010) ser ämnesdidaktik både som en vetenskap och som ett praktiskt handlande, d.v.s. att teori och praktik är sammanvävda i lärararbetet. Det krävs ett baskunnande i undervisning och ett yrkesspråk för att kunna planera och se sina möjligheter i samspelet mellan lärare och elever. Då blir didaktik inte bara undervisningsvetenskap utan också undervisningskonst konstaterar flera forskare, till exempel Arfwedson et al. (2002) och Lindström et al. (2009) Didaktiska grundfrågor Vilka faktorer påverkar undervisningen och barns och ungdomars lärande? Didaktik handlar om analysen och förståelsen av dessa faktorer (Skolverket, 2012). Frågan om problematisering av undervisning och lärandet är skoldidaktiska frågor, vars innehåll rör vad-, hur- och varför frågorna. Vad-frågan fokuserar på undervisningsinnehållet. Vad ska undervisningen handla om? Vad ska de lärande studera, bearbeta och träna? Innehållsfrågan handlar om urval av lärostoff, hur urvalet ska struktureras, kontextualiseras och problematiseras för att kunna främja lärandet på ett bra sätt. (Lindström m.fl., 2009).!14

15 Hur-frågan fokuserar på processer i undervisning och lärande, d.v.s. undervisningsmetoder. Hur lärare och elever arbetar med innehållet och på vilket sätt? Hur ska innehållet bearbetas för att lärande ska ske? (Lindström m.fl., 2009). Varför-frågan har med syfte att göra. Varför ska elever eller studerande arbeta med ett visst innehåll? Genom att formulera ett syfte ger man en kortfattad och övergripande beskrivning av vilken avsikt man har med att behandla ett visst arbetsområde, en viss kurs, och vilka motiv som ligger bakom, även bakom val av metoder finns ett syfte som kan beskrivas. (Lindström m.fl., 2009). Varför-frågan bör ingå i de andra områdena såsom vad- och hur-frågor. Han menar att det är nödvändigt att vad-området inkluderar allt från övergripande mål till ämnesurval och konkret urval, samt innehåll för en enskild lektion. Vidare påpekar Bengtsson att det ofta är en nödvändighet att snäva in didaktiken till speciella problemområden i olika sammanhang för att kunna bedriva forskning. (Bengtsson,1997) Vad är bokföring I en lärobok beskrivs bokföring så här: Bokföring är ett internationellt känt system som bygger på ett fåtal logiska regler för registrering av affärshändelser, t ex inköp och försäljning. (Johansson & Ridderström, 2005). Registrering av en rörelses löpande affärshändelser och systematisk sammanställning av de övriga uppgifter som krävs för att klarlägga dess ekonomiska ställning, definition av Brunner ((red), 1990). Alla enskilda personer som driver någon form av näringsverksamhet är bokföringsskyldiga. Resultatet av det bokföringsarbetet är en omfattande och viktig information som företaget och andra intressenter har nytta av. Den gör att företaget kan följa upp resultat mot uppställda mål, veta hur stor likviditeten är för tillfället, hur stora kundfordringarna är, hur mycket moms som ska betalas vid nästa momstillfälle o.s.v. Genom att följa företagets resultatutveckling via regelbundet framtagna resultatrapporter kan företaget göra nödvändiga justeringar i sin verksamhet och genomföra dessa i god tid för att uppnå önskat resultat.!15

16 3.5. Den dubbla bokföringen Att bokföra företagets affärshändelser görs ofta med så kallad dubbel bokföring. Den dubbla bokföringens principer har gamla anor. De utvecklades av köpmännen i den på 1400-talet mycket betydelsefulla handelsstaden Venedig. Principerna finns beskrivna i en skrift av munken Luca Pacioli. Den heter Summa di Arithméttica och trycktes i Venedig Inte ens bokföringsmaskiner eller senare tids datorer har kunnat ersätta principerna som sådana. Det är fortfarande den dubbla bokföringens principer som gäller. Ibland används också uttrycket dubbel italiensk bokföring för att markera ursprunget. (Larsson & Trostek (red) 2004, s. 191) Bokföring av affärshändelser noteras på konton. Ett konto har två sidor. Den vänstra sidan kallas debet och den högra kallas kredit. Dubbel bokföring innebär att varje affärshändelse noteras på två konton, som exempel kan visa hur en överföring av pengar från kassan till postgirokontot skall bokföras. När något bokförs på debetsidan av ett konto kallas det att debitera kontot. Bokförs en transaktion på kreditsidan kallas det att kreditera kontot. För varje affärshändelse som bokförs ska debetsidan och kreditsidan på konton transaktionen berör balansera, dvs vara lika stora. Idag använder nästan alla svenska företag BAS- kontoplanen som är en generell plan för systematisering och kontering av affärshändelser. BAS-kontoplanen är indelad i 8 klasser. Det finns också en klass (klass 9) som normalt inte används för affärsredovisningen. I kontoplanen har olika affärshändelser fått olika nummer så man kan hålla isär dem. De olika affärshändelserna är uppdelade i fyra olika kontotyper: Tillgång - kontoklass 1 Eget kapital och skulder - kontoklass 2 Inkomster - kontoklass 3 och 8 Utgifter - kontoklass 4, 5, 6, 7 och 8 Varje klass är indelad i grupper och varje grupp består av enskilda konton samt underkonto. Alla konton är numrerade, vilket är en förutsättning för datorbokföring (Larsson & Trostek (red) 2004). Alla konton tilldelas fyra siffror, den första siffran är!16

17 kontoklass, t ex, 1920 början på 1, vilket betyder att det är ett tillgångskonto; 7510 börjar på 7 vilket i sin tur betyder att det är ett utgiftskonto och så vidare Tidigare forskning Vår studie är inspirerad av ett tidigare examensarbete (Lööf, 2011) vid Göteborgs Universitet. Studien visar oss att lärarna anser att bokföring är ett av de svårare momenten inom företagsekonomin eftersom eleverna har en låg förförståelse. Undersökningen visar också på att lärarna anser det viktigt att man som elev tillägnar sig de aktuella ekonomiska begreppen inom bokföring och deras innebörd. Han gjorde dessutom en undersökning av tidigare forskning kring kombinationen didaktik och företagsekonomi på gymnasienivå, vilket det inte fanns så många studier kring. Lööf hänvisar till en icke-publicerad artikel om ämnesdidaktik inom ekonomi, Tedborgs Dolda variabler från Göteborgs Universitet. Vi har tyvärr inte kunnat hitta Tedborgs artikel. Vi har heller inte hittat några studier som rör bokföring ur ett didaktisk perspektiv med fokus på gymnasienivån. Men vi vill ändå lyfta fram några artiklar inom företagsekonomi som fokuserar på gymnasieskolan, t ex inom entreprenörskap. Dessa presenteras nedan. Du kan om du vill-lärares tankar om fostran till företagsamhet av Backström- Widjeskog (2008) vid Åbo Akademi. Studien handlar om vad pedagogiskt entreprenörskap är. Studien fokuserar på frågan om hur lärare tänker om och värderar företagsamhetsfostran och hur de anser sig kunna stödja elever i deras utveckling mot ett företagsamt förhållningssätt. Slutsatsen av studien är att lärare uppfattar fostran till företagsamhet som en immanent, teknisk och/eller kooperativ verksamhet samt att förmågan att omvärdera och förändra sitt förhållningssätt påverkas av de kunskaper och den medvetenhet som lärare har om de tolkningsmöjligheter som fostran till företagsamhet uttrycker. Lärarnas aktivitetsfrämjande metoder, autenticitet och en gynnsam atmosfär i undervisningen kan stimulera elever till företagsamhet. Entreprenörskap i skolan: formulering och transformering av GY11 inom gymnasieskolans hantverksprogram av Wallin (2014) från Linköpings Universitet. Resultatet!17

18 visar oss att det finns flera beskrivningar av entreprenörskap i skolan, vilket lärare och skolledare upplever som en definitionssvårighet. Vidare lyfter författaren fram att lärare och skolledare uttrycker att målet med entreprenörskap i skolan är att eleverna ska kunna starta och driva egna företag. Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis: om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt av Svedberg (2007) vid Umeå Universitet. Syftet med studien är att förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Studien lyfter fram vikten av att den entreprenöriella undervisningen tillvaratar elevernas intressen och erfarenheter samt erbjuder och ställer krav på att eleven fattar egna beslut och tar ansvar för sitt eget och gruppens lärande. Ungas föreställningar av företagsamhet i Astrid Lindgrens hembygd av Klosterberg och Andersson (2003) på Linnéuniversitetet. Klosterberg och Anderssons studie lyfter fram att de ungdomar som bor i Astrid Lindgrens hembygd saknar kanaler för inflytande och ett bra nöjesutbud i bygden, vilket framförallt påverkar ungdomarnas planering när de är på väg in i vuxenlivet. Resultatet visar ändå att det finns ett stort intresse för att starta företag. Barn som är födda i en familj med egenföretagare har en tydligt mer positiv inställning till företagande än andra enligt Klosterberg och Andersson (2003). Vidare visar studien att resurserna för att driva företag samt bedriva utbildning är otillräckliga och ett hinder för att ungdomarna ska kunna bo kvar i regionen. Det finns många examensarbeten som handlar om ämnet företagsekonomi på gymnasienivå under det senaste decenniet. Vi tycker att det är intressant att lyfta fram några av dessa här. En av dessa studier som också fokuserar på den didaktiska frågan är examensarbetet En vision om en ny didaktik för undervisning i företagsekonomi av Bäck (2013) vid Malmö Högskola. Bäck har fokuserat på en ny didaktisk metod för undervisning i!18

19 ämnet företagsekonomi: användandet av datorspel för undervisning. En slutsats av hans studie är att användandet av MMORPGs vid undervisning i ämnet företagsekonomi skapar många värdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jämförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik. Ett annat examensarbete inom företagsekonomi är Stenemos (2009) uppsats från Linnéuniversitetet. Uppsatsen heter Har skolan valt bort demokratin? Skolans roll i det minskade valdeltagandet - med luppen på läromedel i företagsekonomi. Stenemo har studerat två läromedel i företagsekonomi (båda utgivna 1993) ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. Stenemo (2009) drar en slutsats i sin studie: att moderna läromedier i företagsekonomi inte utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.!19

20 4. Metod och genomförande I det här kapitlet beskriver och motiverar vi vårt val av metod och det praktiska genomförande av vår undersökning. Vidare tar vi upp reliabilitet, validitet och forskningsetik Val av metod I denna studie har tidigare forskning, t ex Lööf (2011), legat till grund för att spegla relevansen av valet för insamling av data. Med tanke på att den här studien vill försöka förstå ungdomars upplevelse inom moment bokföring, så måste vi kunna nå många elever som studerar bokföring vid samma tidpunkt. Vi ville använda statistikprogrammet SPSS för att bearbeta och analysera data som samlats in vår enkät. Det som skiljer kvantitativ undersökning från kvalitativ är att kvantitativ undersökning lägger fokus på siffror och mätbara variabler medan kvalitativ lägger fokus på upplevelser och tolkning enligt Bryman (2011). Vi ville få en bra svarsfrekvens inne i enkäten och undvek därför öppna frågor för att de är tidskrävande, kan vara svårtolkade och att många väljer att inte svara på dem (Trost, 2012). Vår enkät är byggd på strukturerade frågor med bara fasta svarsalternativ, det innebär att respondenten kan instämma i olika grad. Ytterligare en fördel med enkäter är att de som deltar i studien får vara anonyma under datainsamlingen. Vår undersökning har varit helt anonym och frivillig för att leva upp till de forskningsetiska riktlinjer som finns Alternativa metoder Det vore mycket intressant att kunna jämföra resultatet från en kvalitativ undersökning såsom intervjuer av en grupp elever och deras lärare på olika skolor. Observation är också ett bra alternativ dock mycket mer tidskrävande. Genom att titta, lyssna och registrera elevernas intryck, både verbala och icke-verbala beteenden, kan vi få en!20

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Vikten av att tala för sig

Vikten av att tala för sig Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2009 Vikten av att tala för sig - Om muntlig språkfärdighet i skolan Veronika Daun & Helén Palm Sammanfattning Arbetets art: Lärarprogrammet,

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer