En didaktisk studie i bokföringens ädla konst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En didaktisk studie i bokföringens ädla konst"

Transkript

1 Examensarbete KPU 15 högskolepoäng, grundnivå En didaktisk studie i bokföringens ädla konst The noble art of accounting - a didactic study Qun Du Andersson Jan-Erik Selenius Lärarexamen 210 hp Examinator: Ola Fransson KPU, 90 hp Handledare: Magnus Erlandsson

2 Förord Snart börjar allvaret tänker vi när vi sitter och reflekterar över att vi snart är färdiga och behöriga pedagoger inom de ekonomiska ämnena i gymnasieskolan samtidigt som Malmö Högskola visar upp sig från sin bästa sida med en fantastisk utsikt från biblioteket på högsta våningen. Som blivande pedagoger i ekonomi har vi lagt vikt vid nyttan av att göra ett examensarbete. Vad vill vi veta mer om? har varit utgångspunkten. Hur tänker eleven egentligen? Det första vi kom att tänka på var den nya värld som öppnade sig när vi själva gick i skolan och man fick höra talas om debet och kredit. Det här är viktigt sa man till oss utan att precisera varför. Lite mer än 20 år senare är det snart dags för oss att säga samma sak, med tillägget om varför. Cirkeln är sluten! Arbetet har varit en levande process där vi tillsammans har arbetat fram en metod. Genom dialog och diskussion har vi gemensamt kommit fram till området att studera metod och angreppsätt. Vi har delat upp arbetet utifrån intresse och fallenhet. Qun Du Andersson har varit initiativtagare och axlat rollen inom bearbetning och strukturering avseende tidigare forskning samt insamling av relevant litteratur. Jan-Erik Selenius har koncentrerat sig på metod och genomförande samt statistisk analys med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Tillsammans har vi diskuterat utifrån ett sociokulturellt perspektiv vad vi vill lyfta fram och hur vi skulle avgränsa all den data som plötsligt fanns i våra händer. Vi vill tacka alla lärare på Malmö Högskola och partnerskolorna i Stockholm och Östersund som under 1,5 års tid förmedlat och väglett oss till fördjupad kunskap. Ni alla har bidragit till att göra oss till de pedagoger vi idag är. Det har också varit en oförglömlig tid och väldigt givande att bekanta sig med så många intressanta kurskamrater och all den kunskap dessa har bidragit med. Sist men inte minst ett stort tack till all elever som ställt upp på att svara på enkätstudien, utan er hade det inte blivit något. Ni vet vilka ni är! Stockholm och Östersund !2

3 Sammandrag Att behärska bokföringskonsten är ett av de svåraste momenten inom ekonomi och ibland det mest obegripliga man tar sig igenom som blivande gymnasieekonom. Utmaningen som blivande lärare är att finna nyckeln till ett effektivt och inspirerande lärande för eleverna inom just detta moment. Likt en hantverkare som behärskar sina verktyg måste den blivande ekonomen behärska bokföringens ädla konst. Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frågor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien har inspirerats av Säljös (2000) tankar om den sociokulturella betydelsen för inlärning och Hatties (2012) studie gällande synligt lärande och dess olika påverkansfaktorer. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade på två olika klasser i två olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade på en enkätstudie bestående av 41 frågor, varav 33 stycken var av formen håller absolut ej med.håller absolut med med 6 nivåsteg. Resultatet visade sig inte stämma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev från en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprång i sin kunskap och djupare förståelse och motivation gällande momentet bokföring. Studien visade istället på hur den tilltänkta yrkesrollen ekonom motiverar eleven då hen får känna sig viktig och att just den unika kunskapen om bokföring särskiljer eleven från övriga yrkesgrupper. Tankarna om ett bättre och rikare liv visade sig vara av stor vikt för motivation och insikten om lärarens betydelse för sin egen utveckling i lärandeprocessen var betydande. En positiv framtidstro med en stark koppling till lärandet finner vi vara kärnan till en djupare motivation inom kunskapsområdet bokföring. Att läsa ekonomi och bokföring är faktiskt något man kan använda sig av i det verkliga livet utanför skolans väggar, vilket undersökningen gav tydliga svar på. De undervisande lärarna hade mer än väl förmedlat denna insikt! Nyckelord: bokföring, didaktik, ekonomiprogrammet, elevperspektiv, enkätstudie, motivation sociokulturellt perspektiv, synligt lärande.!3

4 !4

5 Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund Inledning 8 2. Frågeställningar Begrepp och relevant forskning Om lärande Om ett sociokulturellt perspektiv på lärande Didaktik Ämnesdidaktik Didaktiska grundfrågor Vad är bokföring Den dubbla bokföringen Tidigare forskning Metod och genomförande Val av metod Alternativa metoder Kritisk granskning av metod Genomförande Förberedelser av undersökningen Genomförande av undersökningen Reliabilitet och validitet Forskningsetik Resultatredovisning Hur-frågan Vad - frågan Varför-frågan Analys och tolkning Korrelationsanalys Hur-analys Vad-analys Varför-analys Slutsats och diskussion 39!5

6 8. Referenser 41 Bilaga 1: Företagsekonomi 2 44 Bilaga 2: Enkätstudie Stockholm och Östersund 48 Bilaga 3: Statistik 51!6

7 1. Introduktion I det här kapitlet kommer vi att ta upp bakgrund, inledning, syfte och problemformulering Bakgrund År 1968 kom beslutet om den sammanhållna gymnasieskolan som då fick 22 linjer. Ekonomi fick både en tvåårig och treårig linje (Marklund, 1983). De tvååriga var de yrkesinriktade linjerna och de tre- och fyraåriga var de traditionellt universitets- och högskoleförberedande gymnasielinjerna enligt Marklund (1983). Idag är företagsekonomi också det näst största ämnet sett till antalet studenter inom grundutbildningen och snart kan varje större stad i landet locka med någon variant av företagsekonomisk utbildning. (Westerberg, 2010) Musikstycket Barn av vår tid av Nationalteatern illustrerar det sociokulturella elevperspektiv vi har som grund för vår didaktiska studie kring bokföringens ädla konst. Människan är ingen isolerad ö utan en spegling av sin omgivning och miljö, vi påverkas av vår omgivning oavsett om vi vill det eller inte. Det finns många bakomliggande faktorer som påverkar vårt intresse och att vi har valt att studera frågeställningar kring bokföring inom ämnet företagsekonomi utifrån ett elevperspektiv. Vi har under vår praktikperiod till blivande lärare insett att elevers lärande sker på djupet då bokföringsfrågor och tekniker problematiseras och sätts in i en kontext. Vi har uppmärksammat att dialogen och debatten blir levande när vi belyser autentiska bokförings- och redovisningsfall. Arten av dessa fall har varit av typen skandal, trixande och kreativ bokföring. Instämmande nickningar och djupare förståelse rotar sig fast bland eleverna när vi klär bokföringskonsten med egna berättelser och erfarenheter.!7

8 1.2. Inledning Varför ska vi kunna det här? Bokföring är svårt!! Jag fattar ingenting! Hur ska jag kunna komma ihåg allt det här, jag glömmer så fort! Åhhh...tråkigt!! Vadå bokföring, jag kommer ändå lämna bort det till någon när jag blir en framgångsrik entreprenör. Var det inte svårare än så här? Hur kan man fuska med bokföringen? Hur kan man vara kreativ med bokföringen? är vanliga kommentarer vi mött som blivande ekonomilärare på gymnasiet. Under vår praktiktid ute på partnerskolorna såg vi att eleverna har svårigheter att förstå de grundläggande begreppen inom bokföringsmomentet. Bokföring är till sin karaktär ett ämne som kräver både teoretisk förståelse och praktisk träning. Det betyder att elever måste lära sig den hantverksmässiga delen av bokföring men också förstå de grundläggande ekonomiska begrepp, teorier och metoder som behövs för att kunna lösa olika ekonomiska problem inom området. Enligt ämnesplanen i Företagsekonomi 2 (se bilaga 1), ska undervisningen i kursen behandla: bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion och verksamhet (Skolverket, 2011). Skollagen (2010:800) slår fast att utbildning inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (LR, 2014). Det finns ett stort antal studier inom företagsekonomi vid svenska universitet och högskolor. Forskningen har en mängd inriktningar, t.ex. entreprenörskap, organisationer, ledarskap m.m. Det finns dock få studier som fokuserar på företagsekonomins ämnesmässiga innehåll och relaterar det till elevernas lärande. Det finns däremot en mängd studier av detta i t.ex. i SO-ämnen (Olsson, 2011). Ämnesdidaktisk forskning ger oss kunskap om ämnenas särdrag och hur dessa inverkar på lärandet. Detta är ett mycket intressant område men lärande av företagsekonomi!8

9 inom gymnasieskolan är ett relativt outforskat område, så det finns inte brist på forskningsfrågor. Studien är inspirerad av (Lööf, 2011) ett tidigare examensarbete vid Göteborgs Universitet där fokus var på bokföringsdidaktiken ur ett lärarperspektiv. Vår studie/undersökning skiljer sig i den bemärkelsen att vi tar ett elevperspektiv och en kvantitativ ansats där vi samlar in data via en elevenkät. I anslutning till denna bakgrund och som blivande lärare vill vi studera de ämnesdidaktiska frågeställningarna, - vad - hur - varför inom företagsekonomi och momentet bokföring.!9

10 2. Frågeställningar Den dubbla bokföringens hantverk är ett logiskt system uppbyggt kring en legal struktur kring hur vi ser på olika affärshändelser och hur vi kategoriserar och bokför dessa. Den pedagogiska utmaningen som lärare är att hitta en didaktisk modell som väcker intresse och lust kring momentet bokföring, samt möjliggör en djupare förståelse för hela redovisningsstrukturen i form av balans- och resultatrapport. Den här studien avser att höja medvetenhet kring hur elever ser på momentet bokföring i den svenska gymnasieskolan och därigenom möjliggöra en mer effektiv och nyanserad undervisning av momentet bokföring. Studien kommer genomföras med ett sociokulturellt perspektiv där vi vill utröna huruvida elevens erfarenhet, förväntningar, attityd och mål påverkar elevens förmåga att tillgodogöra sig den djupa kunskap som gömmer sig i momentet bokföring. Behärskar man bokföringskonsten så är man på god väg till djupare kunskap inom hela ekonomiområdet. Syftet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka hur elever upplever den dubbla bokföringen. Följande forskningsfrågor har varit grunden till enkätstudiens utformning. Målsättningen har varit att få så relevanta och tolkningsbara svar som möjligt utifrån ett didaktiskt elevperspektiv med hänsyn till validitet och reliabilitet. Hur lär sig eleven bokföring? Vad ska eleven lära sig under momentet bokföring? Varför ska eleven lära sig momentet bokföring?!10

11 3. Begrepp och relevant forskning Vi kommer i detta kapitel belysa studiens centrala begrepp såsom lärande, sociokulturellt perspektiv på lärande, didaktik, ämnesdidaktik, bokföring och den dubbla bokföring samt forskning inom dessa områden Om lärande I vanliga fall kopplar vi ofta lärande till inlärning, inhämtning av kunskaper och införlivning av kunskaperna i ett kunskapsförråd menar Säljö (2000). Ordet inlärning (lära in och lära ut) skiljer sig från ordet lärande. För att betona att vi människor inhämtar kunskap på ett aktivt sätt används ordet lärande. Illeris (2006) definierar lärande: Varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande. Säljö (2000) förklarar att språk och begreppsutveckling är viktigt för att kunna ta sig till ett ämnesområde, eftersom lärande styrs i avgörande delar av språkliga bilder, metaforer, liknelser och analogier. Han påpekar att när vi i vår svenska kulturkrets tänker på hur lärande går till, så föreställer vi oss ofta detta som en individuell och privat process som äger rum i hjärnan hos en enskild person. Han menar att vi också behöver tänka på hur vi lär oss i skolan. Hattie (2012) anser att lärande-aspekten syftar på hur vi gör för att få reda på, förstå och sedan göra något åt elevernas lärande. Det vill säga att sätta lärandet i förgrunden och att tänka på undervisningen främst utifrån dess påverkan på elevernas lärande. Vi relaterar oss ständigt till den omvärld som vi lever i. Vi söker mening och förståelse genom uppmärksamhet och bearbetning. Sammanfattningsvis är lärandet ett sätt att förändra oss själva genom vad vi lär och hur vi lär Om ett sociokulturellt perspektiv på lärande Vad som menas med ett sociokulturellt perspektiv på lärande utvecklades av den ryske forskaren, visionären och pedagogen L.S. Vygotskij ( ). Han menade bland annat att omgivningen är avgörande för individens utveckling och prestation (refererad i Säljö, 2005), d.v.s. att människans utveckling påverkar och påverkas av den miljö den!11

12 befinner sig i. Vygotskij anser att människan är både en biologisk varelse och en kulturvarelse. På den biologiska sidan har vi som art inte utvecklats särskilt mycket under de senaste årtusendena. Den sociokulturella utvecklingen är däremot oerhört mycket snabbare, t ex vår kunskap om datorer, men om vi jämför med våra förfäder har vi samma nenuroner, transmittorsubstanser och nu som då. Dessa förändringar blir synliga när vi betraktar de redskap eller verktyg med vilka vi observerar och bearbetar omvärlden och den kollektiva kunskap vi byggt upp, förklarar Säljö (2000). I det sociokulturella perspektivet av lärande ser vi istället det individuella och hur individer och grupper är beroende av varandra. En av utgångspunkterna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande/handlande är således att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser. (Säljö 2000). Med hjälp av exempelvis språket kan vi bilda och skapa förståelse för omvärlden, beskriva likheter och skillnader, argumentera och ta del av andra människors erfarenheter. I ett sociokulturellt perspektiv är det således grundläggande att fysiska, liksom intellektuella/språkliga, redskap medierar verkligheten för människor i konkreta verksamheter påpekar Säljö vidare. Hattie (2012) hänvisar till några andra författare (t ex Cooper 1989, Copper 1994 och Robinson 2011) och förespråkar att det finns en mängd faktorer som påverkar elevers lärande och resultat i skolan t.ex. lärarens förväntningar på eleven, personlig anknytning mellan elever och vuxna, relationer med föräldrar samt samarbete med samhället utanför skolvärlden m.m. Vidare hänvisar Hattie till Fullans (refererad i Hattie 2012) rätt och fel drivkrafter som direkt kan förändra kulturen, så att eleverna uppnår bättre eller sämre mätbara resultat. De fyra rätta drivkrafterna av Fullan, samt ytterligare en tillagd av Hattie själv, vilket han beskriver i boken: Att betona och fokusera på sambandet mellan inlärning, undervisning och bedömning, att arbeta kollektivt för att åstadkomma denna kultur för lärande och undervisning, att göra sitt yttersta för att använda tekniken till stöd för innovativ pedagogik (inte tvärtom) och att skapa systematisk synergi mellan de tre första drivkrafterna. /.../ en femte till dem: systemet måste erbjuda resurser för att hjälpa skolorna att få information om vilken påverkan de har. De skolor som har!12

13 tillräcklig påverkan kan därefter få ett visst mått av självbestämmande. (Hattie 2012, s. 201) Hattie (2012) listar de 150 olika påverkansfaktorerna på studieprestationer i sin bok. Nummer ett är elevernas självskattning av sina betyg, det innebär att elevens förväntningar på sig själva är viktigast. Lärarens trovärdighet kommer t ex bara på fjärde plats. Enligt Lindström m. fl., (2009) så menar man inom den sociokulturella teorin att sociala och kulturella sammanhang är integrerade delar av lärandet. Praktiska och teoretiska kunskaper har byggts upp i en kultur under lång tid och vi blir delaktiga i dessa insikter och handlingsmönster genom samspel med andra människor och interaktion med fysiska och intellektuella redskap, där andra människors erfarenheter och kunskaper finns lagrad. Lärande sker genom deltagande i grupper där kunskaper är fördelade bland gruppens medlemmar. Språket har en avgörande betydelse för lärandet och blir en länk mellan det yttre (kommunikationen) och det inre (tänkandet). Det finns således flera sätt att beskriva det mänskliga lärandet på många olika nivåer och i många olika vetenskapliga språk, men alla står i komplicerade beroendeförhållanden till varandra. Samspelet mellan kollektiv och individ är i fokus i ett sociokulturella perspektiv anser Säljö (2000). I processen med hur vi människor lär och vad som är väsentligt att kunna, måste vi ta med i beräkningen hur vår omgivning ser ut, vilka resurser den erbjuder och vilka krav som ställs menar Säljö vidare Didaktik Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder undervisa, lära och att tillägna sig (Skolverket, 2012). I vårt vardagsspråk betyder didaktik konsten att undervisa enligt Bengtsson (1997). Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden enligt Skolverket (2012).!13

14 Bengtsson (1997) delar upp didaktiken i allmän didaktik och speciell didaktik. Ämneseller stadiedidaktiska begrepp är däremot begränsade till ett visst ämne eller stadium. Han menar att det är just det som är själva poängen med ämnesdidaktiska uppdelningar. Allmän didaktik handlar om didaktiska problemställningar med generell räckvidd eller av övergripande karaktär och avgränsas från speciell didaktik av olika slag. Speciell didaktik är ett samlingsnamn för ämne, stadium som är inriktad på didaktiska problem som uppkommer i samband med undervisning i särskilda ämnen, temaområden eller åldrar skriver Bengtsson vidare. Lärares professionella kunskap spänner över hela det didaktiska fältet enligt Arfwedson (2002) Ämnesdidaktik Ämnesdidaktik betyder att läraren har goda kunskaper i ett speciellt ämne, i pedagogik och i didaktik. (Bornärs & Runebou, 2010). Kunskaper ska kunna omvandlas till praktiska handlingar knutna till ett lektionstema och en elevgrupp, att fånga elevers intresse, rikta det mot ämnets innehåll m.m. Bornärs & Runebou (2010) ser ämnesdidaktik både som en vetenskap och som ett praktiskt handlande, d.v.s. att teori och praktik är sammanvävda i lärararbetet. Det krävs ett baskunnande i undervisning och ett yrkesspråk för att kunna planera och se sina möjligheter i samspelet mellan lärare och elever. Då blir didaktik inte bara undervisningsvetenskap utan också undervisningskonst konstaterar flera forskare, till exempel Arfwedson et al. (2002) och Lindström et al. (2009) Didaktiska grundfrågor Vilka faktorer påverkar undervisningen och barns och ungdomars lärande? Didaktik handlar om analysen och förståelsen av dessa faktorer (Skolverket, 2012). Frågan om problematisering av undervisning och lärandet är skoldidaktiska frågor, vars innehåll rör vad-, hur- och varför frågorna. Vad-frågan fokuserar på undervisningsinnehållet. Vad ska undervisningen handla om? Vad ska de lärande studera, bearbeta och träna? Innehållsfrågan handlar om urval av lärostoff, hur urvalet ska struktureras, kontextualiseras och problematiseras för att kunna främja lärandet på ett bra sätt. (Lindström m.fl., 2009).!14

15 Hur-frågan fokuserar på processer i undervisning och lärande, d.v.s. undervisningsmetoder. Hur lärare och elever arbetar med innehållet och på vilket sätt? Hur ska innehållet bearbetas för att lärande ska ske? (Lindström m.fl., 2009). Varför-frågan har med syfte att göra. Varför ska elever eller studerande arbeta med ett visst innehåll? Genom att formulera ett syfte ger man en kortfattad och övergripande beskrivning av vilken avsikt man har med att behandla ett visst arbetsområde, en viss kurs, och vilka motiv som ligger bakom, även bakom val av metoder finns ett syfte som kan beskrivas. (Lindström m.fl., 2009). Varför-frågan bör ingå i de andra områdena såsom vad- och hur-frågor. Han menar att det är nödvändigt att vad-området inkluderar allt från övergripande mål till ämnesurval och konkret urval, samt innehåll för en enskild lektion. Vidare påpekar Bengtsson att det ofta är en nödvändighet att snäva in didaktiken till speciella problemområden i olika sammanhang för att kunna bedriva forskning. (Bengtsson,1997) Vad är bokföring I en lärobok beskrivs bokföring så här: Bokföring är ett internationellt känt system som bygger på ett fåtal logiska regler för registrering av affärshändelser, t ex inköp och försäljning. (Johansson & Ridderström, 2005). Registrering av en rörelses löpande affärshändelser och systematisk sammanställning av de övriga uppgifter som krävs för att klarlägga dess ekonomiska ställning, definition av Brunner ((red), 1990). Alla enskilda personer som driver någon form av näringsverksamhet är bokföringsskyldiga. Resultatet av det bokföringsarbetet är en omfattande och viktig information som företaget och andra intressenter har nytta av. Den gör att företaget kan följa upp resultat mot uppställda mål, veta hur stor likviditeten är för tillfället, hur stora kundfordringarna är, hur mycket moms som ska betalas vid nästa momstillfälle o.s.v. Genom att följa företagets resultatutveckling via regelbundet framtagna resultatrapporter kan företaget göra nödvändiga justeringar i sin verksamhet och genomföra dessa i god tid för att uppnå önskat resultat.!15

16 3.5. Den dubbla bokföringen Att bokföra företagets affärshändelser görs ofta med så kallad dubbel bokföring. Den dubbla bokföringens principer har gamla anor. De utvecklades av köpmännen i den på 1400-talet mycket betydelsefulla handelsstaden Venedig. Principerna finns beskrivna i en skrift av munken Luca Pacioli. Den heter Summa di Arithméttica och trycktes i Venedig Inte ens bokföringsmaskiner eller senare tids datorer har kunnat ersätta principerna som sådana. Det är fortfarande den dubbla bokföringens principer som gäller. Ibland används också uttrycket dubbel italiensk bokföring för att markera ursprunget. (Larsson & Trostek (red) 2004, s. 191) Bokföring av affärshändelser noteras på konton. Ett konto har två sidor. Den vänstra sidan kallas debet och den högra kallas kredit. Dubbel bokföring innebär att varje affärshändelse noteras på två konton, som exempel kan visa hur en överföring av pengar från kassan till postgirokontot skall bokföras. När något bokförs på debetsidan av ett konto kallas det att debitera kontot. Bokförs en transaktion på kreditsidan kallas det att kreditera kontot. För varje affärshändelse som bokförs ska debetsidan och kreditsidan på konton transaktionen berör balansera, dvs vara lika stora. Idag använder nästan alla svenska företag BAS- kontoplanen som är en generell plan för systematisering och kontering av affärshändelser. BAS-kontoplanen är indelad i 8 klasser. Det finns också en klass (klass 9) som normalt inte används för affärsredovisningen. I kontoplanen har olika affärshändelser fått olika nummer så man kan hålla isär dem. De olika affärshändelserna är uppdelade i fyra olika kontotyper: Tillgång - kontoklass 1 Eget kapital och skulder - kontoklass 2 Inkomster - kontoklass 3 och 8 Utgifter - kontoklass 4, 5, 6, 7 och 8 Varje klass är indelad i grupper och varje grupp består av enskilda konton samt underkonto. Alla konton är numrerade, vilket är en förutsättning för datorbokföring (Larsson & Trostek (red) 2004). Alla konton tilldelas fyra siffror, den första siffran är!16

17 kontoklass, t ex, 1920 början på 1, vilket betyder att det är ett tillgångskonto; 7510 börjar på 7 vilket i sin tur betyder att det är ett utgiftskonto och så vidare Tidigare forskning Vår studie är inspirerad av ett tidigare examensarbete (Lööf, 2011) vid Göteborgs Universitet. Studien visar oss att lärarna anser att bokföring är ett av de svårare momenten inom företagsekonomin eftersom eleverna har en låg förförståelse. Undersökningen visar också på att lärarna anser det viktigt att man som elev tillägnar sig de aktuella ekonomiska begreppen inom bokföring och deras innebörd. Han gjorde dessutom en undersökning av tidigare forskning kring kombinationen didaktik och företagsekonomi på gymnasienivå, vilket det inte fanns så många studier kring. Lööf hänvisar till en icke-publicerad artikel om ämnesdidaktik inom ekonomi, Tedborgs Dolda variabler från Göteborgs Universitet. Vi har tyvärr inte kunnat hitta Tedborgs artikel. Vi har heller inte hittat några studier som rör bokföring ur ett didaktisk perspektiv med fokus på gymnasienivån. Men vi vill ändå lyfta fram några artiklar inom företagsekonomi som fokuserar på gymnasieskolan, t ex inom entreprenörskap. Dessa presenteras nedan. Du kan om du vill-lärares tankar om fostran till företagsamhet av Backström- Widjeskog (2008) vid Åbo Akademi. Studien handlar om vad pedagogiskt entreprenörskap är. Studien fokuserar på frågan om hur lärare tänker om och värderar företagsamhetsfostran och hur de anser sig kunna stödja elever i deras utveckling mot ett företagsamt förhållningssätt. Slutsatsen av studien är att lärare uppfattar fostran till företagsamhet som en immanent, teknisk och/eller kooperativ verksamhet samt att förmågan att omvärdera och förändra sitt förhållningssätt påverkas av de kunskaper och den medvetenhet som lärare har om de tolkningsmöjligheter som fostran till företagsamhet uttrycker. Lärarnas aktivitetsfrämjande metoder, autenticitet och en gynnsam atmosfär i undervisningen kan stimulera elever till företagsamhet. Entreprenörskap i skolan: formulering och transformering av GY11 inom gymnasieskolans hantverksprogram av Wallin (2014) från Linköpings Universitet. Resultatet!17

18 visar oss att det finns flera beskrivningar av entreprenörskap i skolan, vilket lärare och skolledare upplever som en definitionssvårighet. Vidare lyfter författaren fram att lärare och skolledare uttrycker att målet med entreprenörskap i skolan är att eleverna ska kunna starta och driva egna företag. Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis: om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt av Svedberg (2007) vid Umeå Universitet. Syftet med studien är att förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Studien lyfter fram vikten av att den entreprenöriella undervisningen tillvaratar elevernas intressen och erfarenheter samt erbjuder och ställer krav på att eleven fattar egna beslut och tar ansvar för sitt eget och gruppens lärande. Ungas föreställningar av företagsamhet i Astrid Lindgrens hembygd av Klosterberg och Andersson (2003) på Linnéuniversitetet. Klosterberg och Anderssons studie lyfter fram att de ungdomar som bor i Astrid Lindgrens hembygd saknar kanaler för inflytande och ett bra nöjesutbud i bygden, vilket framförallt påverkar ungdomarnas planering när de är på väg in i vuxenlivet. Resultatet visar ändå att det finns ett stort intresse för att starta företag. Barn som är födda i en familj med egenföretagare har en tydligt mer positiv inställning till företagande än andra enligt Klosterberg och Andersson (2003). Vidare visar studien att resurserna för att driva företag samt bedriva utbildning är otillräckliga och ett hinder för att ungdomarna ska kunna bo kvar i regionen. Det finns många examensarbeten som handlar om ämnet företagsekonomi på gymnasienivå under det senaste decenniet. Vi tycker att det är intressant att lyfta fram några av dessa här. En av dessa studier som också fokuserar på den didaktiska frågan är examensarbetet En vision om en ny didaktik för undervisning i företagsekonomi av Bäck (2013) vid Malmö Högskola. Bäck har fokuserat på en ny didaktisk metod för undervisning i!18

19 ämnet företagsekonomi: användandet av datorspel för undervisning. En slutsats av hans studie är att användandet av MMORPGs vid undervisning i ämnet företagsekonomi skapar många värdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jämförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik. Ett annat examensarbete inom företagsekonomi är Stenemos (2009) uppsats från Linnéuniversitetet. Uppsatsen heter Har skolan valt bort demokratin? Skolans roll i det minskade valdeltagandet - med luppen på läromedel i företagsekonomi. Stenemo har studerat två läromedel i företagsekonomi (båda utgivna 1993) ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. Stenemo (2009) drar en slutsats i sin studie: att moderna läromedier i företagsekonomi inte utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.!19

20 4. Metod och genomförande I det här kapitlet beskriver och motiverar vi vårt val av metod och det praktiska genomförande av vår undersökning. Vidare tar vi upp reliabilitet, validitet och forskningsetik Val av metod I denna studie har tidigare forskning, t ex Lööf (2011), legat till grund för att spegla relevansen av valet för insamling av data. Med tanke på att den här studien vill försöka förstå ungdomars upplevelse inom moment bokföring, så måste vi kunna nå många elever som studerar bokföring vid samma tidpunkt. Vi ville använda statistikprogrammet SPSS för att bearbeta och analysera data som samlats in vår enkät. Det som skiljer kvantitativ undersökning från kvalitativ är att kvantitativ undersökning lägger fokus på siffror och mätbara variabler medan kvalitativ lägger fokus på upplevelser och tolkning enligt Bryman (2011). Vi ville få en bra svarsfrekvens inne i enkäten och undvek därför öppna frågor för att de är tidskrävande, kan vara svårtolkade och att många väljer att inte svara på dem (Trost, 2012). Vår enkät är byggd på strukturerade frågor med bara fasta svarsalternativ, det innebär att respondenten kan instämma i olika grad. Ytterligare en fördel med enkäter är att de som deltar i studien får vara anonyma under datainsamlingen. Vår undersökning har varit helt anonym och frivillig för att leva upp till de forskningsetiska riktlinjer som finns Alternativa metoder Det vore mycket intressant att kunna jämföra resultatet från en kvalitativ undersökning såsom intervjuer av en grupp elever och deras lärare på olika skolor. Observation är också ett bra alternativ dock mycket mer tidskrävande. Genom att titta, lyssna och registrera elevernas intryck, både verbala och icke-verbala beteenden, kan vi få en!20

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Redovisning 1. Daniel Nordström

Redovisning 1. Daniel Nordström Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa. ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Programmets benämning: SGPAR Programmet för personal och arbetsliv Study programme in Human

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 2011-08-09 Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD32, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer