KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT

Transkript

1 KMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 12 februari 2013 kl 13 Plats Kommunkontoret Val av justerare Tid för justering Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 1 Nominering till BrottsoHerjouren KST 2013/31 Håkan Laack 1 2 Förenkla helt enkelt KST 2012/526 Anna Öhgren Boden 3 Projekt kring lokalproducerad mat, KST 2013/97 Anna Öhgren Boden 2 export och logistik i Värmland 4 Ansökan om bidrag Kvinnojouren KST 2013/68 Angela Birnstein 25 Nordvärmland Torsby Klarälvdalen 5 Ansökan om bidrag till ishockeyrinken KST 2013/34 Angela Birnstein 26 vid Sundbergsåsen i Torsby 6 Näringsii vsorganisation KST 2012/450 Thomas StjerndorH 7 Remiss handlingsplan för PSM KST 2013/94 Susanne Thellberg 27 verksamheten i Torsby kommun 8 Meddelanden KST 2013/13 40 Håkan Laack ordförande Emelie llen sekreterare kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun sekr ks@torsby.se Besöksadress fax Torsby

2 Brottsofferjouren i Norra Värmland, Tallbacksvägen 10 C, Munkfors == ('" _. \ " IrShy ko--- l-(omf7luil <>ty m, mudl i ~ l resen I.~ 2m3 =I~ l u L/JIlJ.. j0.t..~i' BRTTSFFERJURERNAS ~--.:.: RIKSFÖRBUND Brottsofferjouren i Norra Värmland Till alla medlemmar i Brottsofferjouren Norra Värmland I samband med extra årsmöte den 29 november 2011 beslutades att Föreningen Brottsofferjouren Norra Värmland avvecklas och bildar gemensam förening med Brottsofferjouren Södra Värmland. I samband med ordinarie årsmötet ska ledamöter och ersättare från BJ Norra Värmland väljas som ska ingå i den gemensamma styrelsen for de sammanslagnajourerna BJ Södra Värmland och BJ Norra Värmland. Därför uppmanas ni hänned att nominera två ordinarie och en (1) ersättare till detta. Nomineringar skickas till valberednings sammankallande Lars lsson Hallamavägen 8a Munkfors Den/de som nomineras skall vara medlem i BJ och betalat medlemsavgiften samt vara tillfrågad om att ställa upp. För styrelsen,j/lj I)Jlada Wtl(3tf)/J el$( I\1aria Sandgren Loa ~f.- '1'"""

3 - :::-:-:::. -

4 1 1. Bakgrund och skäl för projektet 1.a Bakgrund I Arvika, Eda och i övriga gränskommuner i Sverige finns lokala matproducenter. Men i dagsläget är de ganska få. I ett tidigare projekt" Var Dags Mat" fördes dessa samman där fokus låg på att medvetandegöra konsumenter, om vad produkterna i butikens utbud innehåller och hur du som konsument kan välja mellan dessa, och framförallt vilka fördelar närproducerade varor har. Genom föreläsningar, försäljningstillfällen av lokalproducerad mat, nätverksträffar och matlagningskurser har nu projektet kommit till avslut. Under resan gång har ett mycket intressant sidospår kommit upp som är väl värt att utveckla. I fokus ligger de lokala matproducenterna. Det vi upptäckte under det pågående projektet och som vi önskar gå vidare med är få mer kunskap om är: Hur kan man hitta lösningar på att få fram tillräckligt med stora mängder lokalproducerade ekologiska varor och en större bredd för att kunna komma till tals i upphandlingssammanhang och som samarbetsparter för dagligvaruhandeln. Hur engagerar man konsumenterna att stötta det närproducerade. Då vi ser att vårt grannland Norge har nått större framgång än vi och har ett större utbud av närproducerat och arbetat med logistikproblemen, vore det fel att inte dra nytta av närheten till Norge och sammarbete i dessa frågor. Vi har närproducerade livsmedel på mycket nära håll om vi går över gränsen. I en undersökning har man frågat konsumenter i Sverige om vad dom anser vara maxavstånd för att en vara ska vara närproducerad, 30 % av de tillfrågade anser 10 mil utgör en lämplig gräns för närproducerat. Detta avstånd passar bra för närproducerat i gränstrakterna mellan Norge och Sverige. I dagsläget har vi brist på producenter och närproducerade produkter i närområdet Arvika och Eda kommun, samma gäller i Norge. Vi önskar att alla ska få tillgång till bra mat samtidigt som vi värnar om miljön och närodlat. Varför transportera maten långa sträckor. Vi vill hitta lösningar på problemet med bristen på närproducerade livsmedel, endast 3 % av den totala livsmedelsproduktionen kommer från närproducerade livsmedel. Genom projektet vill vi uppmuntra fler företagare att starta närproducerad produktion, detta gäller i bägge länderna. I projektet ska vi satsa på utbildning av producenter, detta ska vara genom föreläsningar av marknadsexperter, vi kommer att ha gemensamma träffar där producenter utbyter ideer och främja samarbete, vi ska anordna matmässor vid gränsen och i båda länderna. Ett av våra mål är att kommunerna vid upphandlingar skall köpa närproducerat.. Ett annat är få dagligvaruhandeln att i större utsträckning sälja närproducerat. Är landgränsen ett hinder? Vi vill undersöka om moms, tull och EU,s regelsystem kan förenklas i samband med försäljning av livsmedel över gränsen. Vi ska ta reda på vilka andra möjligheter / problem som uppstår genom försäljning mellan ett EU land resp. icke EU land. Vi vill skapa nätverk och förståelse mellan länderna. Vi vill gå över gränserna för att lära, utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Hur tänker vi i respektive land när det gäller lokal distribution. Hur engagerar man producenter / konsumenter/ och kommuner i båda länderna för att sprida informationen om vikten att äta rätt. För att kunna ta reda på dessa frågor kommer vi att genomföra studieresor, föreläsningar / Workshops, mässor med Norska och Svenska producenter. Allt detta arbete kommer vi inte att hinna under projekttiden, men vi har förhoppningar om att detta projekt ska vara starten på ett längre projekt som omfattar hela norden. Vi vill även få till en gemensam försäljningsyta i projekt 2. Vi vet att förändringsarbete ta r tid.

5 2 1. b Syfte Att undersöka möjligheterna till försäljning av närproducerade livsmedel över nationsgränserna. Att undersöka om momsreglerna är ett hinder och om de kan förenklas. Att undersöka möjligheterna att få fler producenter på båda sidor om gränsen. Att utöka intresset och se fördelarna med närproducerade livsmedel bland konsumenter och producenter. Att utöka försäljning och inköp av närproducerade livsmedel mellan Norge o Sverige. 1. C Nyskapande Projektet är nyskapande och ger möjlighet för våra samarbetspartners att utveckla flera kontaktyto r i Sverige o Norge. Detta projekt kommer att utöka förståelsen och sprida kunskap om våra matkulturer i båda länderna. Vi är lika på många sätt men även mycket olika. Genom projektet kommer förståelsen för matkultur att ökar i båda länderna. Många konsumenter och företag kommer att utveckla sina kunskaper. 2. Projektets omfång och a"gränsningar. 2.a Start och slutdatum t.om b Gränsregionalt mervärde Vi vill förenkla administrationen och distributionen över nationsgränsen mellan Sverige - Norge. Detta ger ett stort mervärde för företagare i båda länderna. Genom att skapa flera kontaktytor/ nätverk mellan länderna ökar vi samarbetet och får därigenom större möjlighet till export/import. Förståelsen mellan länderna ökar i och med att vi ökar kunskapen om våra livsmedel. 2.e Horisontella kriterier Jämnställdhet. o Hur ser den småskaliga livsmedelsproducenter ut, är att det är ganska jämt fördelat mellan män och kvinnor? o Hur ser konsumenten ut när det gäller närpoducerat / ekologiskt mellan män och kvinnor, finns det en balans där? o Hur ser det ut när det gäller åldergrupperna är det unga eller gamla, som handlar närproducerat? o Ser detta lika ut i Norge respektive Sverige En dokumentation över detta kommer att ske i projektet. Integration I föreningar och nätverk som projektet kommer att samarbeta med, ingår matproducenter/ konsumenter från olika kulturer. o Vi kommer att ta reda på hur utbudet ser ut för konsumenter från andra länder. Är det lika i Norge och Sve rige. o Är det lättare att var matproducent i Sverige/Norge och komma från en annan kultur?

6 2.d Projektets resultat och mål Målet för projektet är att ge båda sidors producenter, konsumenter och kommunernas kostchefer ett bättre utbud av närproducerade livsmedel. Att lära av varandra, vi har mycket kunskap om livsmedel och konsumtionsvanor som stannar vid gränsen. Målet är att främja närproducerade livsmedel. Att producenterna ska kunna sälja sina produkter på båda sidor om gränsen och att vi som konsumenter ska finna ett utbud av norska och svenskar varor i båda länderna. Vi vill samtidig sprida informationen om vikten att vi äter rätt och närproducerad mat och framför allt kunna skapa en möjlighet för småskaliga producenter att överleva e Långsiktiga effekter 8 o o o o o g Projektet bygger vidare på redan existerande nätverk mellan producenter i båda länderna, och resulterar i ett gemensamt gränsöverskridande nätverk. Nätverket ger utökad kontaktyta och kompetensutveckling. Fler producenter som är intresserade att sälja nä rproducerade produkter i båda länderna. Ökad medvetenhet om lokala närproducerade livsmedel hos svenska och norska kommuner. Ökad medvetenhet om lokala närproducerade livsmedel hos svenska och norska konsumenter. Smidigare gränshandel. Ökad försäljning av lokala produkter. 2.f Yttre förutsättningar för au de långsiktiga effekterna ska uppnås För att nå målen måste: alla intressenter: politiker, kommuner, producenter och konsumeter se möjligheterna i en bestående marknad som gynnar såväl självförsörjningsgraden som ett brett utbud av lokalt producerat. I framtiden kommer det närproducerade med kort avstånd att större betydelse ur miljösynpunkt. 3. Intressenter 3.a Mottagare av resultat Mottagare av resultatet kommer att vara samtliga kostenheter hos inblandade kommuner i Norge och Sverige. Medvetna, hungriga konsumenter i båda länder, kommer att ta del av detta projekt och bli än mer medvetna. 3.b Målgrupp Målgruppen är lokala matproducenter i Värmland och Hedmarks kommuner. 3.c Andra viktiga Int ressenter Grensetjänsten och tullen har mycket stor del i detta för att se över möjligheten till försäljning över gränsen. Livsmedelsverket och Mattillsynet för att undersöka regelverket för införsel respektive utförsel av livsmedel över gränsen.

7 4 4. Genomförande 4.a Aktivitetsplan Under projektets gång kommer följande aktiviteter att anordnas: ostudieresa till Jämtland - Besök hos Eldrimmer och deras projekt. ostudieresa till Röros, Norge för att lära av deras nätverk och varudistribution. oföreläsningarjwork-shops med och för norska och svenska producenter: -varumärkesbyggnad -marknadsföring -upphandling -import-export -tull- och momsregler oförsäljningjmässa på Sågudden i Arvika med norskt-svenskt sortiment. omatmässa på Morokulien med norskt-svenskt sortiment. oandra kurser och möten kommer att arrangeras efter önskemål från våra deltagare 4.b Plan för avslut av projektet och överlämnande. Överlämnade av verksamhetsberättelse vid en träff där finansiärer och deltagare i projektet gemensamt smakar på lokalproducerade livsmedel på gränsen, Morokulien. 4.c Plan för fortsatt verksamhet och samarbete. Vi vill skapa ett längre Interreg projekt, när vi arbetar vidare på de ideer som kommit fram och öka möjligheterna för ett större samarbete mellan producenter och konsumenter i Norden. 4.d Plan för information och rapportering. Utöver träffen i Morokulien i samband med avslutningen av projektet kommer vi göra flera tidsrapporteringar till finansiärer och deltagare samt lämna pressmeddelande till tidningar och tv. Vi kommer också att medverka i kommunala och andra sammanhäng och visa våra resultat. 5. Projektorganisation S.a Projektledning Projektet leds av Studiefrämjandet i Värmland j Bergslagen. Studiefrämjandet Värmland j Bergslagen är en ideell förening som bedriver folkbildningsverksamhet i 19 kommuner inom Värmland och Örebro län. Ett av studiefrämjandet profilområde är miljöj natur, vilket är naturligt då fler av organisationens medlemsorganisationer verkar inom dessa områden. Föreningar som vi kontinuerligt samarbetar med är bland annat Naturskyddsföreningen, Miljöförbundet Jordens vänner, Fältbiologerna och 4H. Natur och miljöarbete sker via studiecirklar, föreläsningar, kurser och projekt. Värmland j Bergslagen har för nä rvarande ca 20 medarbetare anställda fördelat på sex lokalkontor. När det gäller detta projekt så kommer p'rokeltledaren jobba utifrån lokalkontoret i Arvika.

8 5 S.b Styrgrupper En styrgrupp med representanter från ARK -samarbetsregionen, Jösse Lantmat, Hedmarks fylkeskommune och Studiefrämjandet som leder projektet kommer att utses. Även projektledaren kommer att delta på dessa möten. S.c Verksamhetspartners. Ingående samarbetspartner är: o o o o o o o o o o o Föreningen Jösse Lantmat i Arvika. Grensetjänsten, Morokulien Finnskogen Natur och Kulturpark ARK-samarbetsregionen Hushållningssällskapet Nifa Glomdals regionen Hedmarks Fylkes Kommun Arvika kommun Eda Kommun 6 Budget G.a Kostnader. Svenska kostnader är SEK och Norska NK G.b Finansiering Projektets svenska del finansieras kontant av Länsstyrelsen, Regionvärmland med , Studiefrämjandet , Arvika Kommun och Interreg Direkt finansieras med till arbete o lokalhyra av Eda kommun och ARK samarbetsregionen. Projektets norska del finansieras av Glåmedal regionråd , Grue kommune 90,000 och Interreg 125, säkerhet 7/.01 Risker Vi ser ingen anledning till några större och avgörande risker i projektet. Studiefrämjandet är van att leda projekt i dessa former. Mindre risk för att projektet riskerar att tappa fart eller drabbas av störningar kan finnas om nyckelpersoner som exempelvis projektledare eller verksamhetspartners inte kan fortsätta i projektet av ett eller annat skäl. Men dessa problem kan lätt förebyggas genom ett engagerat ledarskap och bra kommunikation.

9 8 6 7.b Möjligheter Projektet kommer att arbeta upp många kontakter och ta del av många frågor, som kan leda till många bra och goda möjligheter till gränshandel, som vi inte känner till i dag. Vi önskar efter denna förstudie starta ett större projekt, där vi går vidare med dessa frågor och även tittar på om vi kan utöka handeln men även starta en gemensam försäljningsyta. Kerstin Wiklund Projektledare Studiefrämjandet, Repslagaregatan 15 A, Arvika. kerstin.wiklund@studieframjandet.se Tel

10 d INTERREG Program för Europeiskt territoriellt samarbete * *** * * * ~ *** EURPEISKA UNINEN SVERIGE-NRGE Europeiska regionala utvecklingsfonden Projektansökan/S0knad projektutlysning En ofullständigt ifylld ansökan kan inte behandlas av sekretariatet. Knappen F1=hjäl~i vissa fält 1. Allmänna uppgifter/generelle opplysninger Fylls i av sekretariatet Ankomststämpel/Dnr Ansökan avser delområde (endast ett alternativ) D Nordens Gröna Bälte [gj Inre Skandinavien D Gränslöst Samarbete D Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Närproducerat mat över gränsen Datum för projektstart: I Datum för projektslut: Sökt belopp från EG:s Regionala utvecklingsfond (svensk sökande) SEK: S0kt bel0p statlige INTERREG-midler (norsk s0ker) NK: Ange (vallista) vilka län/regioner i Sverige som omfattas av projektets aktiviteter. Markera med kryss om alla kommuner i länet/regionen omfattas av projektets aktiviteter. Värmlands län D D - D D Äpne listen nedenfor og velg hvilke norske fylker som omfattes av prosjektets aktiviteter. Kryss av dersom alle kommunene i fylket omfattes. Hedmarks fylke D D D - D D Fylls av delområdessekr. StödiD: Handläggare: m bara vissa kommuner omfattas av verksamheterna, ange vilka / Dersom bare enkelte kommuner ber0res, bes disse satt opp med navn: Grue, Eidskog, Kongsvinger, Sör-/Nord-dal, Våler, Arvika och Eda Stöd söks ur prioriterat område (ange ett prioriterat område): [gj A. Ekonomisk tillväxt Projektets huvudsakliga inriktning inom ekonomisk tillväxt är insatser (endast ett alternativ) [gj mot gränshinder [gj för utveckling av företag, branscher och entreprenörskap D för kompetensutveckling och FoU D för infrastruktur D B. Attraktiv livsmiljö Projektets huvudsakliga inriktning inom attraktiv livsmiljö är insatser (endast ett alternativ) D för stads-/by- & landsbygdsutveckling D för folkhälsa D för kultur och kreativitet D för hushållning med naturresurser 2. Projektledare Namn D Projektledare ej utsedd* Kerstin Wiklund Telefon nr I Mobiltelefon nr I Fax nr E-postadress kerstin.wiklund@live.se.. * Projektledare meddelas sekretariatet så snart som möjligt dock senast samma dag som datum för projektstmi 3A Svensk sökande organisation. Uppgifter om sökande rganisation Studiefrämjandet Värmland / Bergslagen Utdelningsadress Verkstadsgatan 1 Post nr Branschkod Postort Karlstad Juridisk form(vallista) Ideel förening / övrig organisation rganisations nr Telefon nr Webbadress CFAR-nr (arbetsställe nr) Ansökan lnterreg Sverige Norge version L Projektu!!ysning

11 (6 4A. Firmatecknare Firmateck(1are är Krister Lergård Styrks med obligatorisk bilaga nr 1a [:gj Registreringsbevis D Styrelseprotokoll eller motsvarande 5A. Projektansvarig kontaktperson Sverige Namn Kristina Carling Telefon nr I Mobiltelefon nr I Fax nr I E-postadress cristina.carling@studieframjandet.se GA. Kontakt ekonomi Sverige Namn Marie Karlsson Telefon nr I Mobiltelefon nr I Fax nr A. Moms Sverige Aterbetalas momsen för projektet av Skatteverket? D Ja, momsen ingår inte som en kostnad i projektet D Kontaktperson ej utsedd E-postadress marie.karlsson@studeiframjandet.se [:gj Nej, momsen ingår som en kostnad i projektet 8A Upphandling Sverige Är sökanden en upphandlande enhet enligt Lagen om offentlig upphandling? D Ja [:gj Nej 9A. Utbetalning av EU-medel Sverige Strukturfondsstödet utbetalas till (ange endast ett alternativ) D plusgiro nr D bankgiro nr D bankkonto nr Önskar få utbetalning märkt med (max 10 tkn) 38. Norsk s0kende organisasjon rganisasjon Glåmedal region råd Adresse trvägen 26 Post nr I Postadresse 2206 Kongsvinger Juridisk form(vallista) - rganisasjons nr Telefon nr Webbadresse Tegningsrett f.eks Signatur/Prokura Norge Tegningsrett: Bekräftas med obligatorisk vedlegg nr 1 b D Protokoll fra kompetent organ eller lignende [:gj Firmaattest [:gj Bekreftelse på tegningrett 58. Prosjektansvarlig kontaktperson Norge Namn Anne.H. Huse Telefon nr I Mobiltelefon nr I Fax nr l E-postadresse anne.h.huse@hedmark.org 68. Kontakt ekonomi Norge Namn [:gj Kontaktperson ej utsedd Telefon nr I Mobiltelefon nr I Fax nr E-postadresse 78. Merverdiavgift (Mva) Norge Får s0ker tillbakef0rt merverdiavgift (mva tilbakebetales av skattemyndigheten e)? D Ja, mya er ingen faktiskt kostnad i prosjekt budsjettet [:gj Nej, mya inngår som en kostnad i prosjekt budsjettet Ansökan l nterreg Sverige Norge version Projektutlysning

12 8B. ffentlige anskaffelser Norge Er s0keren plikti til å innhente anbud i hen hold till lov om offentli e anskaffelser? D Ja D Ne' 9B. Utbetaling av Interreg-midler Norge Interreg-midler utbetalas till: (ppgi kun ett alternativ) D s0kers postgiro nr D s0kers bankkonto nr Bel0p merkes med (max 10 tegn) Textfälten nedan: Fälten anpassar automatiskt storleken efter text upp till tecken inkl mellanslag. Undvik "return". Det är också möjligt att klippa in text men kontrollera då att allt fått plats. Alla fält ska fyllas i och om bilagor används ska nedanstående fält vara sammanfattningar av bilagorna. Projektbeskrivning 10. Sammanfattande projektbeskrivning Projektet kommer att undersöka möjligheterna till försäljning av närproducerade livsmedel över nationsgränserna Norge och Sverige. I en undersökning har man frågat konsumenter i Sverige om vad dom anser vara maxavstånd för att en vara ska vara närproducerad, 30 % av de tillfrågade anser 10 mil utgör en lämplig gräns för närproducerat. Detta avstånd passar bra för närproducerat i gränstrakterna mellan Norge och Sverige. I dagsläget har vi brist på producenter och närproducerade produkter i närområdet Arvika och Eda kommun, samma gäller i Norge. Vi önskar att alla ska få tillgång till bra mat samtidigt som vi värnar om miljön och närodlat. Varför transportera maten långa sträckor. Vi vill hitta lösningar på problemet med bristen på närproducerade livsmedel, endast 3 % av den totala livsmedelsproduktionen kommer från närproducerade livsmedel. Genom projektet vill vi uppmuntra fler företagare att starta närproducerad produktion, detta gäller i bägge länderna. I projektet ska vi satsa på utbildning av producenter, detta ska vara genom föreläsningar av marknadsexperter, vi kommer att ha gemensamma träffar där producenter utbyter ideer och främja samarbete, vi ska anordna matmässor vid gränsen och i båda länderna. Ett av våra mål är att kommunerna vid upphandlingar skall köpa närproducerat.. Ett annat är få dagligvaruhandeln att i större utsträckning sälja närproducerat. Är landgränsen ett hinder? Vi vill undersöka om moms, tull och EU,s regelsystem kan förenklas i samband med försäljning av livsmedel över gränsen. Vi ska ta reda på vilka andra möjligheter / problem som uppstår genom försäljning mellan ett EU land resp. icke EU land. Vi vill skapa nätverk och förståelse mellan länderna. Vi vill gå över gränsern för att lära, utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Hur tänker vi i respektive land när det gäller lokal distribution. Hur engagerar man producenter / konsumenter/ och kommuner i båda länderna för att sprida informationen om vikten att äta rätt. För att kunna ta reda på dessa frågor kommer vi att genomföra studieresor, föreläsningar / Workshops, mässor med Norska och Svenska producenter. Allt detta arbete kommer vi inte att hinna under projekttiden, men vi har förhoppningar om att detta projekt ska vara starten på ett längre projekt som omfattar hela norden. Vi vill även få till en gemesnam försäljningsyta i projekt 2, Vi vet att föränsingsarbete tar tid. Ytterligare uppgifter på obligatorisk bilagalvedlegg nr Projektets resultat och egna resultatindikatorer Målet för projektet är att ge båda sidors producenter, konsumenter och kommunernas kostchefer ett bättre utbud av närproducerade livsmedel. Att lära av varandra, vi har mycket kunskap om av livsmedel och konsumtionsvanor som stannar vid gränsen. Målet är att främja närproducerade livsmedel. Att producenterna ska kunna sälja sina produkter på båda sidor om gränsen och att vi som konsumenter ska finna ett utbud av norska och svenskar varor i båda länderna. Vi vill samtidig sprida informationen om vikten att vi äter rätt och närproducerad mat och framför allt kunna skapa en möjlighet för småskaliga producenter att överleva. 12. Projektets målgrupp och mottagare av resultatet Mågruppen är lokal producenter, andra konsumenter, offentlig personal och kommunala tjänstemän. 13. Beskriv projektets gränsregionala mervärde/merverdi Vi vill förenkla administrationen och distributionen över nationsgränsen mellan Sverige -Norge. Detta ger ett stort mervärde för företagare i båda länderna. Genom att skapa flera kontaktytor / nätverk mellan länderna ökar vi samarbetet och får därigenom större möjlighet till export / import. Förståelsen mellan länderna ökar i och med att vi ökar kunskapen om våra livsmedelii förenkla administrationen och distributionen överl 14. Projektorganisation Ansökan Interreg Sverige Norge nrsion Projektutlysning

13 Projektet leds av Studiefrämjandet i Värmland I Bergslagen. Studiefrämjandet Värmland I Bergslagen är en ideell förening som bedriver folkbildningsverksamhet i 19 kommuner inom Värmland och Örebro län. Ett av studiefrämjandet profilområde är miljöl natur, vilket är naturligt då fler av organisationend medlemsorganisationer verkar inom dessa områden. Föreningar som vi kontinuerligt samarbetar med är bland annat Naturskyddsföreningen, Miljöförbundet Jordens vänner, Fältbiologerna och 4H. Natur och miljöarbete sker via studiecirklar, föreläsningar, kurser och projekt. Värmland I bergslagen har för närvarande 20 medarbetare anställada på sex lokalkontor. 15. Information och resultatspridning Information om projektet kommer att spidas genom kontinuerliga träffar, kurser och samarbete med media. 16. Koppling till andra projekt Projektnamn Koppling o Ytterligare uppgifter pa bllaga/vedlegg nr 17. Tid och aktivitetsplan för projektet Aktivitet Start (åååå-mm-dd) Slut (åååå-mm-dd) Studieresa till Jämtland- Besöka Eldrimmer och deras projekt Studieresa Röros, Norge. Lära av deras nätverk och varudistribution Föreläsning med norska producenter för svenska producenter Förelsäningar-Workschops, Varumärksbyggande till producenter Försäljningsplats/mässa Lokalt ArvikaSåguddem med nors-svensk sortime Upphandlingsmöte Arvika Kommuns kostproduktion med producenter Föreläsning-Workschops, Försäljning till producenter Föreläsning I utbildning om export och inmport Förelsäning I utbildning om Marknadsföring Försäljning vid en matmässa på Morokulien Planlägga fortsatt verksamhet och användning av resultat efter projektslut Projektutvärdering och slutredovisning/prosjektevaluering og avslutsredovisning Projektets start och slutdatum o Ytterligare uppgifter pa obllgatonsk bllaga/vedlegg nr: 4 Alla indikator ska besvaras av alla sökande. m antal är noll ange "" 18.1 Interreg's förväntat resultat övergripande indikatorer för alla projekt vergripande Definition Antal indikatorer Antal kvinnor resp. män som deltar i projektet. Varav antal ungdomar som deltar i projektet. Antal kvinnor och män (inklusive ungdomar) som deltar i PJojektaktiviteter. Varav antalet ungdomar, ålder år, som deltar i projektaktiviteter. Antal deltagande företag i projektaktiviteter. kvinnor:10 män: 10 kvinnor: 2 män: 2 företag som ägs: av kvinnor 10 av män 10 mixat ägande5 Kommentarer till indikatorerna (max 400 tecken) Antal deltagande företag i projektaktiviteter. Alla indikator ska besvaras av alla sökande oavsett prioriterat område m antal är noll ange "" 18.2 Interreg's förväntat resultat Specifika resultatindikatorer (A) Ekonomisk tillväxt och (B) Attraktiv livsmiljö Resultatindikator (max 400 tecken) Kommentarer till indikatorerna Definition Antal (A) Antal formella gränshinder som Projektet bidrar till att undanröja formella hinder som resulterar i formella gränshinder Det är en del av projektet att ta reda på. Ansökan l nterreg Sverige Norge version J,o l Projektutlysning

14 projektet bidrar till att ändringar i lagar och regler. undanröja. (A) Antal undanröjda Undanröjda upplevda upplevda Se punkten ovan upplevda gränshinder. gränshinder eller gränsbarriärer gränshinder som försvårar samarbete eller dylikt men som ej är av formell karaktär i form av lagar och regelverk. (A) Antal personer som Avser gymnasieutbildning, kvinnor: 10 Vi kommer att driva seminarier / deltar i gemensamma utbildningar och praktik. fortbildning, kurser och praktik. män: 10 fortbildning (A) Antal studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. Avser högskole- och un iversitets nivå. Ett kluster utgår från ett geografiskt område där företag och andra aktörer, inom samma eller liknande bransch, samverkar. kvinnor: män: kluster 1 (B) Etablerade Formella gränsöverskridande institutionella Inte i detta projektet men kanske i del institutionella samarbetsstrukturer mellan samarbeten 2 samarbeten. organisationer som resultat av PJojekt. (B) Nya och vidareutvecklade Metoder för stads- och metoder: 1 Identitetsförstärkande, ett possitivt metoder för landsbygdsutveckling. element i gränsöverskridande stads- och landsbygdsutveckling. regionutveckling 19. Långsiktiga effekter och bestående gränsregionalt samarbete Långsiktiga effekter och effektindikatorer Projektet bygger vidare på redan existerande nätverk mellan producenter i båda länderna, och resulterar i ett gemensamt gränsöverskridande nätverk. Nätverket ger utökad kontaktyta och kompetensutveckling. Fler producenter som är intresserade att sälja närproducerade produkter i båda länderna. Ökad medvetenhet om lokala närproducerade livsmedel hos svenska och norska kommuner. Ökad medvetenhet om lokala närproducerade livsmedel hos svenska och norska konsumenter. Smidigare gränshandel. Ökad försäljning av lokala produkter.porje Förväntat bestående gränsregionalt samarbete efter att Interregprojektet avslutats Efter projektet räknar vi med en ökad medvetenhet mellan producenter, konsumenter och kommuner i Sverige och Norge. 20. Horisontella kriterier Hur kommer projektet att arbeta med det horisontella kriteriet miljö? Miljönfrågan står i fokus, Vi tänker på transportavstådet, som blir mycket kortare när vi samarbetar över gränsen. Lokalaarbetstillfällen skapas. Hur kommer projektet att arbeta med det horisontella kriteriet jämställdhet/likestilling Vi kommer att göra en dokumentation om Hur ser den småskaliga livsmedelproducenten ut, är det jämt fördelat mellan män och kvinnor. Hur ser konsumenten ut ur genusperspektivet. Hur ser det ut när det gäller åldersgrupperna, vem handlar närproducerat Hur ser detut i Norge respektive Sverige Hur kommer projektet att arbeta med det horisontella kriteriet ökad mångfald/integration? I föreningar och nätverk som vi kommer att samarbeta med, ingår matproducenter/ konsumenter från olika kulturer. Vi kommer att ta reda på hur utbytet ser ut för konsumenter från andra länder. Är det lika i Norge o Sverige. Är det lättare att vara matproducent i Sverige / Norge och komma från en annan kultur? Ansökan Int erreg Sverige Norge version l Projekt utlysning 8-20 l 5

15 (~ Projektekonomi Gå nu vidare till sidan Specifikation av Svensk kostnadsbudget punkt 25 och fyll i uppgifterna för både den svenska och norska parten. Fyll sedan i Finansieringsplanerna punkt 22 för svensk respektive norsk part. Stäm av att finansieringen är lika stor som de budgeterade kostnaderna, dels de faktiska kostnaderna mot kontant finansiering och dels externa offentligt direktfinansierade kostnader mot direktfinansiering. Sammanställning av projektets kostnadsbudgetar (bs beloppen summeras automatiskt från specifikationen av kostnadsbudget längre ned, se tabeller 25 till 32) A Svensk projektbudget (SEK) Fylls i automatiskt 21.A.1 Kostnader Kostnadsslag Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt SEK Egen personal Externa tjänster Lokalkostnader Investeringar Resekostnader Övriga kostnader Summa faktiska kostnader Externa offentligt direktfinansierade kostnade~ Summa kostnader A.2 Kostnader i sk. 20 % områden: Gävleborg, Västernorrland, rebro län Av svenska kostnader budgeteras alt % kommer alt uppstå hos parter i 20 % områden angivna under allmänna up B. Norsk prosjektbudsjett (NK) Fylls i automatiskt Kostnader Kostnadsslag Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt NK Eget personale anställd och avlönad av projektet Eksterne tjenester Lokalkostnader Investeringar Reisekostnader Övriga kostnader Sum faktiske kostnader Eksterne offentlige direkte finansierte kostnade~ Sum prosjektkostnader ivna under allmänna u l l Samtliga kostnader som kostnadsföres och belastar den svenska eller den norska projektägaren. 2 2 Arbetskostnad, material, lokal m.fl. andra kostnader som kostnadsföre s hos medfinansiär och styrks av medfinansiär. Ansökan Interreg Sverige Norge version ~ Projeh.1utlysning

16 ls 22.A Svensk finansieringsplan 22.A.1 Nationell offentlig finansiering samt EU finansiering Kontant finansiering Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt SEK Studiefrämjandet Arvika Kommun Banken, RegionVärmland, Länsstyrelsen Extern offentlig direktfinansiering (arbete m.m.) ARK-Samarbetsregionen Eda Kommun Summa svensk nationell medfinansiering Europeiska Regionala UtvecklingsFonden Summa svensk offentlig finansiering inkl EU finansiering A.2 Privat kontant finansiering Finansiär Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt SEK Summa 22.A.3 Summa total svensk finansiering Ar Ar 1 Ar2 Ar3 TotaltSEK Nationell offentlig finansiering Europeiska Regionala UtvecklingsFonden Privat kontant finansiering Summa total finansiering Ansökan Interreg Sverige Norge version ~03-0 l Projektutlysn ing

17 22.8 Norsk finansieringsplan ffentlig finansiering Kontant finansiering Ar Ar1 Ar2 Ar3 TotaltNK Extern offentlig direktfinansiering (arbeid m.m.) Glåmdal region råd Grue Kommune Summa norsk regional medfinansiering Statliga IR-midler (e Summa norsk regional finansiering inkl. IR-midler Privat kontant finansiering Finansiär Ar Ar 1 Ar2 Ar3 Totalt NK Summa Summa total norsk finansiering Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt NK Summa norsk regional medfinansiering Statliga IR-midler Privat kontant medfinansiering Summa total finansiering Ansökan Interreg Sverige Norge version ~ Projekt utlysning 8-20 l 8

18 Underskrift Undertecknad försäkrar att: - uppgifter som lämnas i ansökan, inklusive bilagorivedlägg, är riktiga och att eventuella kopior av handlingar som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - inga andra offentliga stöd, utöver de i denna ansökan redovisade stöden, har mottagits eller kommer att mottagas för detta projekts kostnader. - sökande organisation åtar sig att följa de lagar, föreskrifter samt övriga villkor som gäller för stödet vid ett beslut om stöd. Samtidigt medges att: - projektansökan får tas upp och diskuteras med berörda parter i regionen - sökandes kreditgivare och revisorer får lämna/gi information som är nödvändig för bedömning av ansökan och den fortsatta hanteringen av projektstödet. - personinformation om projektledning får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. - information om att projektet fått stöd, om projektets aktiviteter och resultat m.m. samt att hela eller delar av läges- och slutrapporter får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. Datum rt Datum Sted Svensk projektsökande Norsk prosjekts0ker Namnförtydligande Namnförtydligande Ansökan om stöd lämnas till det svenska delområdessekretariatet i det område som projektets verksamhet i huvudsak ska bedrivas i. Adresser m.m. finns i programmanualen. Ansökan Interreg Sverige Norge version Projektutlysning

19 I agor fil I ansökan/vedlegg tl'11 S0knaden 23. Checklista och nödvändiga bilagor/vedlegg för en komplett ansökan Checklista SV N Kontrollerat A D D Alla text-fält/block samt hela specifikationen av kostnader är fullständigt ifyllda B D D Stöd har sökts ur det ena av de två prioriterade områdena C D D Alla aktiviteters start- och slutdatum ligger inom projektets start och slutdatum D D D Alla aktuella indikatorer har fyllts i och kommenterats. Ej aktuella har markerats med "0" E D D Alla bilagor enligt nedan samt egna bilagor bifogas/skickas in i samband med att ansökan lämnas Bilaga nr SV N Bilaga/vedlegg Mallnamn* 1 D D Intyg/underlag angående behörig firmatecknare/tegningsrett f.eks signatur/prokura, kopia av registrerings-bevis, protokoll fra kompetent organ eller lignende/motsvarande. 2 D Utförlig/omfattende projektbeskrivning 3 D D Medfinansieringsintyg/bekräftelse från nationell offentlig/privat finansiär Medfinansieringsintyg 4 D D Tid- och aktivitetsplan Tid- och aktivitetsplan *mailar finns att hämta pa Eventuellt tillkommande bilagor Bilaga nr SV N Bilaga/vedlegg Mallnamn* D D Specificering av resor utanför Sverige/Norge Resor inom Sverige/Norge D D Specificering av avskrivningar och avskrivningspraxis rörande projektets kostnader D D Beräkningsunderlag för eventuella indirekta kostnader D D För upphandlande myndigheter/enheter: Eventuella beslut om upphandlingspolicy med beloppsgränser för upphandling av varor och tjänster för mindre belopp D D D D D D D D D D D D D D För projekt som ansöker om retroaktivt städ: Bifogar dokument som styrker att redovisning/bokföring skett på särskilt kostnadsställe i bokföringen så att projektets intäkter och kostnader kan utläsas oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. D D.. o *mallar finns att hamta pa Ansökan Interreg Sverige Norge version Projektutlysning

20 Specifikation av svensk kostnadsbudget Alla belopp i SEK 25.A.1 Kostnad för egen personal anställd och avlönad av projektägaren Månadslön inkl Sysselsättnings Egen personal, befattning/roll i projektet lönebikostnader -grad i~ocent Il Antal månader Kostnad SEK Projektledare Summa egen personal A.2 Kostnad för egen personal fördelat per år Ange start år här """'I> I Ar Ar1 Ar2 Ar3 TotaltSEK Summa fördelad per år I A.1 Kostnad för externa tjänster Ange typ av tjänst Konsulter Projektledare Ekonomitjänst Kostnad SEK Summa externa tjänster A.2 Kostnad för externa tjänster fördelat per år Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt SEK Summa fördelad per år A.1 Lokalkostnader Ange typ av lokal Antal m 2 Hyra/månad Kontorslokal Antal månader Kostnad SEK Summa lokalkostnader A.2 Lokalkostnader fördelat per år Ar Ar 1 Ar2 Ar3 Totalt SEK Summa fördelad per år Ansökan Interreg Sverige Norge version Projektutlysning II

21 28.A.1 Investeringar Ange objekt och antal Ytterligare investeringar enligt bilaga nr (Eventuella) avskrivningar beräkningsunderlag (bilaga nr ) Summa investeringar Beräknat investeringsdatum MMM MMM MMM MMM MMM-MMM Beräknat inköpspris 28.A.2 Investeringar fördelat per år Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt SEK Summa fördelat per år 29.A.1 Resekostnader Ange typ av kostnad Kostnad SEK Resor inom Sverige/Norge Övriga resor utom Sverige/Norge enligt bilaga nr Summa resekostnader A.2 Resekostnader fördelat per år Ar Ar1 Ar2 Ar3 TotaltSEK Summa fördelad per år A.1 vriga kostnader Ange typ av kostnad Kostnad SEK Hyra maskiner/inventarier Förbrukningsmtrl 4000 Kontorsmtrl, telefon och porto Informationsmtrl 3500 Böcker och trycksaker Dator Kostnader för Mässa på Sågudden 5000 Kurskostander för producenter Kurskostnader för konsumenter Kostnader för mässa på morokulien 5000 (Eventuella) indirekta kostnader, beräkningsunderlag (bilaga nr ) Summa övriga kostnader A.2 vriga kostnader fördelat per år Ar Ar1 Ar2 Ar3 TotaltSEK Summa fördelad per år Ansökan Interreg Sverige Norg e version Projektutlysning

22 31.A.1 Externa offentligt direktfinansierade kostnader ffentligt bidrag i annat än pengar Bilaga nr Antal tim/enheter Värde per tim/enhet Kostnad SEK Arbete Lokal Material Summa 31.A.2 Externa offentligt direktfinansierade kostnader fördelat per år Ar Ar1 Ar2 Ar3 TotaltSEK Summa fördelad per år Ansökan Jnterreg Sverige Norge version Projektutlysning

23 ~')... Spesifikasjoner av norsk kostnadsbudsjett Alla belopp i NK Kostnad för eget personale, ansatt og 10net av prosjekteier Månadsl0n inkl Sysselsättningsgrad i procent måneder AntalI Eget personale, befattning/roll i projektet Kostnad NK sos kostn. Projektkordinator Grue Kommun Summa eget personale Kostnad för eget personale Ar Ar 1 Ar2 Summa fordelt pr år Ar3 TotaltNK Kostnad för eksterne tjenester Ange typ av eksterne tjenester Kostnad NK Konsulter Projektledare Konferenslokal Summa eksterne tjenester Kostnad för eksterne tjenester pr år I Ar Ar1 Ar2 Ar3 TotaltNK Summa fordelt pr år I Lokalkostnader Ange typ av lokal Antal m 2 Hyra/månad Antal månader Kostnad NK Summa lokalkostnader Lokalkostnader fordelt pr år Ar Ar1 Ar2 I Ar3 Totalt NK Summa fordelt p r år I Ansökan Interreg Sverige Norge version I M03-0 J Projektutlysning

24 Investeringar Ange objekt och antal Ytterligare investeringar spesifiseres i vedlegg nr (Eventuella) avskrivningar beräkningsunderlag (bilaga nr ) Summa investeringar Antatt år/måned för investering MMM MMM MMM MMM MMM-MMM Kostnad NK Investeringar pr år Summa fordelt pr år Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt NK Reisekostnader Ange typ av kostnad Kostnad NK Reiser innen Norge/Sverige 2000 Studieresa till Röros vid två tillfällen vriga reisekostnader utom Norge/Sverige spesifiseres i vedlegg nr Summa reisekostnader Reisekostnader pr år Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt NK Summa fordelt pr år vriga kostnader Ange typ av kostnad Kostnad NK Leie av maskiner utstyr, inventar etc Forbrukningsmateriell 2000 Kontormateriell, telefon og porto 2000 Informasjonsmateriell 80cker och trykksaker Mässa Morokulien (Eventuella) indirekte kostnader, beräkningsunderlag (vedlegg nr ) Summa fijvrige kostnader vrige kostnader fördelat per år Ar Ar1 Ar2 Ar3 Totalt NK Summa fördelat pr år Ansökan Interreg Sverige Norge version Projektutlysning

25 Eksterna direkte finansierte offentlige kostnader Direkte finansierte offentlige kostnader Vedlegg nr Antal! timer/enheter Kostnad per tim/enhet Kostnad NK Arbeid Lokaler Materiell Summa Ekterne direkte finansierte offentlige kostnader pr år Ar Ar1 Ar2 Ar3 TotaltNK Summa fordelt pr år Ansökan Interreg Sverige Norge version J l Projekt utlysning 8-20 l 16

26 r forsbv!mrmnun -! Ko mmunstyrelsen Kvinnojouren Nordvärmland Torsby-Klarälvdalen Valbergsvägen 27 C Torsby Pg: ' ;.J ~ \(~\7JJ\J/('~~j ~) TJS~~-2Ö1 " " ~ Till Kommunstyrelsen Vi ansöker om bidrag till vår verksamhet. Kvinnojouren erbjuder rådgivning, stöd och hjälp till skyddat boende för utsatta kvinnor och barn i olika situationer. Vi följer också med till läkare, polis, socialtjänsten m.m. P.g.a ansträngd ekonomi så har vi en bidragsanställd på deltid,vilket betyder mycket för vår möjlighet att hjälpa de kvinnor som söker oss.vi i kvinnojouren hoppas att kunna behålla en deltidstjänst. Övrig tid på dygnet finns våra idelit arbetande jourkvinnor, som utan någon ersättning,finns tillgängliga dygnet runt och och är ett enormt stöd för dem som behöver kontakt. Förnärvarande är det 5 kvinnor som jourar. Vi har en lägenhet där vi kan ta emot kvinnor och barn som behöver akut skydd, och det medför en relativt hög kostnad för en liten förening. utöver hyran(ca:65.000) tillkommer el, telefon, kontorsmatrial, utbildningar m.m. fta blir vi uppringda av andra kommuner som behöver ett skyddat boende för en kvinna som inte kan vistas på sin hemort.givetvis säger vi ja, om vi har plats. Vi hänvisar också kvinnor från Torsby kommun till andra jourer om de önskar.det betyder dock inte att vi har kvinnor från vår egen kommun boende hos oss. Vi vet att vi behövs för de utsatta kvinnor och barn och hoppas att vi kan forsätta vår verksamhet Med vänliga hälsingar Kvinnojouren NordvärmInad Torsby-Klarälvdalen

27 Sundbergsåsens villafårening Stig-Börje Asplund Lustavägen Torsby stig-borje.asplund@edu.torsby.se Torsby 14 januari 2013 Torsby kommun 1. Kommunstyrelsen Torsby Ansökan om fåreningsbidrag - Ishockeyrinken vid Sundbergsåsen i Torsby I snart 30 år har barn och ungdomar haft möjlighet att åka skridskor vid den ishockeyrink som står vid Sundbergsåsen i Torsby. Under alla dessa år har fåräldrar och ungdomar engagerat sig ideellt får att hålla verksamheten igång. Tidiga mornar, sena kvällar och under helger har det spolats is och skottats snö och under sommar/höst har engagerade fåräldrar och barn samlats vid rinken får att upprätthålla dess skick och underlag infår vintersäsong. Genom åren har också många boende i området stöttat verksamheten genom att bidra med pengar till inköp av vattenslangar, fårsäkringar etc. Rinken utgör en naturlig samlingsplats får barn, ungdomar och vuxna och ger fina möjligheter till spontanidrott. Det betyder mycket får våra barn och unga att de kan åka skridskor i sin närmiljö. I dagarna har dock vattenposten vid ishockeyrinken gått sönder och en reparation av den kostar sek. Vi vill att våra barn och ungdomar ska kunna fortsätta åka skridskor vid ishockeyrinken och vänder oss därfår till er med en fårfrågan om ett bidrag på sek får att bekosta den reparation av vattenposten som krävs får att hålla verksamheten igång. Rinken och den verksamhet som bedrivs av ideella krafter och det stöd som ges av kringboende vittnar om ett positivt engagemang i närområdet och i bygden som vi hoppas att Kommunstyrelsen vill uppmuntra och stödja. Med vänlig hälsning Sundbergsåsens villafårening genom ~~~

28 Dalum emiss handlöngsplall1 för PSM", verksamheten ~ Torsby kommu n Härmed översänds förslag till handlingsplan för PSM-verksamheten i Torsby kommun vilken har arbetats fram av PSM lednings grupp i Torsby klmnun. Eventuella synpunkter önskas senast Synpunkterna kan skickas endera per brev till Torsby kommun, 100. Räddnings~änsten, Torsby, eller via e-post till susanne.thellberg@torsby.se. Med vänlig hälsning Sändlista Kommunkansliet, Torsby kommun msorgsnämnden, Torsby kommun Barn- och utbildningsnämnden, Torsby kommun Landstinget Värmland, Carina Björk Polismyndigheten Värmland, Carina Hertzberg Räddningstjänsten Sunne, Lennart Edwardsson Räddningstjänsten Hagfors, Håkan Finnkvist Räddningstjänsten Arvika - Eda - Säifle, Mattias Larssön Susanne Thellberg Torsby kommun direkt susanne.thellberg@torsby.se Sid a säkerhetssamordnare 100. Räddningstjänsten mobil raddningsljansten@torsby.se 1 (1) Besöksadress Torsby växel Norra Industrigatan 2, Torsby fax

29 Datum Antal sidor Handlingsplan för PSM-verksam heten i Torsby kommun Susanne Thellberg säkerhetssamordnare Räddnings~änsten direkt mobil susanne. thellberg@torsby.se torsby.se

30 ~7 Innehållsförteckning Sida 1. Inledning 3 2. Mål och arbetsuppgifter för PSM 4 3. Utlarmning av PSM lednings grupp Minneslista för PSM lednings grupp 7 5. Åtgärdskalender för PSM ledningsgrupp Egen personal PKL - organisation i Landstinget 12 2

31 1 Inledning PSM, psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor eller katastrofer Riskerna för katastrofer eller olyckor har i det moderna samhället ökat betydligt. Alltfler människor är i rörelse vid alla tidpunkter på dygnet och mängden transporter av skilda slag har ökat i takt med infrastrukturens utbyggnad. Det högteknologiska samhället är också mycket sårbart. Under senare år har ett antal större olyckor lett till ökat intresse för psykiskt- och socialt omhändertagande i samband med olyckor, och uppmärksamhet har fästs på vilken beredskap kommunerna har att bemöta olyckor av skilda slag. Ser man tillbaka på händelser inom kommunen eller utanför kommunen med invånare från kommunen inblandade så kan man notera ett tydligt behov av ett väl fungerande psykiskt och socialt omhändertagande. 3

32 2 Mål och arbetsuppgifter för PSM Övergripande mål för PSM Genom stödinsatser vid små och stora olyckor eller katastrofer förebygga psykisk ohälsa för direkt och indirekt drabbade. Arbetsuppgifter tör PSM Ge drabbade information om vad som har inträffat, vad som ska hända den närmaste tiden, vilken hjälp kommunen kan ge dem osv. Förmedla kontakter mellan drabbade, anhöriga, och andra inblandade rdna med de mest primära behoven ex. kost, logi, hygien, kläder Ge de drabbade allt det bistånd de behöver i samband med katastrofen eller olyckan till dess förhållanden bedöms som acceptabla Ta initiativ till kontakter med andra organ som bedöms nödvändiga t ex. landstinget, polis, skolan och PSM på hemorten. 4

33 ")2 3 Utlarmning av PSM ledningsgrupp Beslut Beslut om utlarmning av PSM-Iedningsgrupp fattas endast av: Kommunens räddningsledare Som lägst tjänstgörande polisman Sjukvårdspersonal Utlarmning Larm sker normalt från SS- alarm, Karlstad tel Sammankallande Den medlem av lednings gruppen som först nås av SS alarm blir sammankallande för övriga medlemmar i PSM ledningsgrupp och utifrån bedömt behov kallar dessa till för händelsen överenskommen samlingsplats. I närhet av Torsby tätort har brandstation utsetts till samlingsplats. Information Den sammankallande informerar de övriga om vad som hänt. Lokal för PSM ledningsgrupp PSM ledningsgrupp beslutar tillsammans med räddningsledare/polisbefäl/sjukvårdsledare vart eventuellt omhändertagande ska ske. Utifrån var olyckan skett bestäms lämplig informations- och samlingslokal. I närheten av Torsby tätort har brandstation utsetts som samlingslokal. Här finns flera telefonlinjer ut och telefoner att kunna använda sig av vid behov. Beslut av lokal samt ett telefonnummer dit meddelas SS alarm omgående. 5

34 ]') Forts. Inlarmning av PSMS ledningsgrupp PSM ledningsgrupp använder även egna telefoner och har eget ansvar att omgående meddela eventuell ändring av telefonnummer till sammankallande för PSM gruppen som i sin tur ser till att SS alarm får uppdaterade telefonlistor. Antal kallade Utifrån olyckans art och omfattning kallas lämpligt antal och kategori av PSMS ledningsgrupp och eventuella stödpersoner in till informations lokal/ samlingslokal. Arbetsordning PSMS ledningsgrupp för en dialog med räddningsledaren och upprättar ett samarbete, åker vid behov ut till olycksplatsen eller för en dialog om hur vårt arbete skall fortskrida. I samband med mindre olyckor kan PSM ledningsgrupp(antal beroende på olyckans art) larmas direkt till hemmet av de drabbade och då oftast i samverkan med andra aktörer. 6