Konfigureringsmanual M A N U A L. BAS2 Styr, version 7.1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konfigureringsmanual M A N U A L. BAS2 Styr, version 7.1"

Transkript

1 I Konfigureringsmanual M A N U A L BAS2 Styr, version 7.1

2 II Förord BAS2 styr är ett program som du använder för att styra och övervaka driften vid en anläggning. Programmet är kraftfullt och har mycket inbyggd funktionalitet som gör att du kan styra och övervaka din anläggning på ett enkelt sätt. BAS2 är ett decentraliserat system som är uppbyggt kring olika DUC:ar. DUC:n eller Dator- Under-Centralen styr en bestämd del av anläggningen, stora anläggningar består normalt av flera DUC:ar, utplacerade i olika delar av anläggningen. För att användaren (drifttekniker, fastighetsskötare, förvaltare etc.) ska kunna styra och övervaka anläggningen används ett program, i detta fall BAS2 Styr, som kommunicerar med de DUC:ar som ingår i anläggningen. Med hjälp av detta program kopplar du upp dig mot DUC:n och får tillgång till anläggningens driftsstatus. Du kan koppla upp dig via Internet, lokalt nätverk, telefonmodem, GSM-modem eller via en direkt kabelanslutning. Denna flexibla uppbyggnad gör att systemet kan användas av flera olika personer, från många olika platser; dessutom samtidigt. Denna manual beskriver hur du konfigurerar din anläggning för att kunna styra och övervaka den på ett bra sätt. Systemkrav: - Operativsystem: Windows XP med service pack 3, Windows Vista eller Windows 7. - Intel Pentium II alternativt AMD Athlon eller snabbare Mb ledigt internminne för BAS2. (ca 256 Mb totalt minne Windows XP, ca 512 Mb totalt minne för Windows Vista samt Windows 7) - Webläsare Internet Explorer 6. - CD-ROM enhet. - Pekdon. - Grafik med upplösning 1024*768 eller bättre. Reservation för felaktigheter BASTEC s ambition är att informationen i detta dokument ska vara både korrekt och uppdaterad. Information kan dock i värsta fall saknas eller vara felaktig. Vi reserverar oss därför för sådana eventuella fel. Felaktig eller saknad information kan inte åberopas som stöd för anspråk eller krav gentemot BASTEC AB. Ansvarsbegränsning BASTEC AB ansvarar inte för direkta eller indirekta skador, förlust av intäkt eller andra skador och förluster som kan uppstå i samband med användandet av detta dokument. Copyright BASTEC AB BASTEC AB förbehåller sig rätten att ändra specifikationer givna i text och bild. Version Denna manual är producerad av BASTEC AB. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö E-post: info@bastec.se Tel Teknisk support Tel Internet: Fax

3 III REKOMMENDERAD ARBETSPROCESS... 1 ANLÄGGNING... 3 Skapa... 3 Radera... 4 Ändra... 4 Kopiera... 4 Överföra anläggning till annan PC... 4 Hämta anläggning... 4 Skicka anläggning via e-post... 4 Importera anläggning... 5 Exportera anläggning... 5 Säkerhetskopiera en anläggning... 6 Anläggnings-ID konflikt... 6 SYSTEMINSTÄLLNINGAR I DUC... 8 DUC-id... 8 DUC-kommunikation / Nätverks inställningar... 8 Enkel: Endast DUC-slinga... 9 Konfigurera Internettjänster Konfigurera modem Utökad: Lokalt nätverk med eller utan DUC-slinga(or) Backupfil Verifiering Klockan i DUC MasterDUC I/O-OBJEKT DUC-bestyckning Konfigurera I/O-objekt Radera objekt Skriv ut Rekommendationer Analog ingång Analog utgång Digital ingång Digital utgång Pulsingång Talområde och decimaler Talområde Visade decimaler FUNKTIONSOBJEKT Analog minnescell Digital minnescell Drifttidsmätarobjekt Exportobjekt Fördröjning Larm... 40

4 IV Larmgruppsfunktioner Nattkylning/Varmhållning Pumpobjekt Prioritetsstartobjekt Regulatorobjekt Tidursobjekt Modbusobjekt Mbusobjekt Inkoppling PLC PLC-rad Skapa/Ändra PLC-rad Radera PLC-rad Kommentarer till PLC-rader Logiska villkor och operationer Operatortabell Objekttabell Tips Talområden i PLC Addition och subtraktion Multiplikation och division bits mattefunktioner BILDBYGGNAD Skapa bilder Symboler Infoga egna symboler Infoga Manöverbildssymboler Infoga grafisk symbol Radera en symbol Spara som symbol Text Statisk Dynamisk Rita linje, rektangel eller cirkel Redigera bilden Gruppera objekt Lager Att använda verktygsfält Rutnätet Koppla symbolen för ett objekt till en funktion Spara bilder till DUC Hämta bilder från DUC Rekommendationer Rubriker Hierarki Flödesschema FUNKTIONSBESKRIVNING Rekommendationer... 76

5 V STYRA OCH ÖVERVAKA Uppkopplingsmeddelande ADMINISTRATIVA FUNKTIONER Operatörspanelinställningar Låsning av DUC Låsning av DUC Upplåsning av DUC Skriv ut Aktuell bild Användare Larmdefinitioner Larmgrupper Larmlista Objekt PLC rader Kortkommandon APPENDIX A Förkortningar för värme och sanitet (SIS SS ) Förkortningar för ventilation (SIS SS ) Förkortningar för styrning (SIS SS ) Förkortningar för kylanläggning (SIS SS ) APPENDIX B Guide Systemvariabler i DUC APPENDIX C Guide Systemvariabler i PC APPENDIX D Guide Batteriet på CPU-modulen Nyare CPU-modul samt XE Äldre CPU-modul (den utan USB-anslutning) Byte av batteri i en programmerad CPU-modul APPENDIX E Guide - Byte av CPU-modul APPENDIX F Guide - Uppgradering av anläggning till version Bra att veta innan man börjar uppgradera Steg för steg uppgradering till Konvertera från DOS samt BAS2 Styr < version 6.4 till BAS2 Styr Konvertera från BAS2 Styr version 6.2 med BAS2 Energi APPENDIX G Guide - Riktvärden för regulatorparametrar APPENDIX H Guide Felsökning av DUC-DUC-kommunikation... 97

6 VI APPENDIX I Guide - Felsökning av modem kopplat till DUC APPENDIX J Guide Inställningar på I/O modulerna för BAS2 XL APPENDIX K Guide Dioderna på CPU-modulen, vad indikerar de APPENDIX L Guide Felsökning av PC-DUC kommunikation RS-232, Seriell USB Felmeddelandet Kommunikationsfel, version större eller lika med Felmeddelandet Kommunikationsfel, version större eller lika med Felmeddelandet Kommunikationsfel, version mindre än Felmeddelandet Kunde inte öppna kommunikationsporten Kommunikationsfel kommer och går med sekunders mellanrum Kommunikationsfel kommer och går med en DUC där den är borta i mellan 30 till 180 sekunder Kommunikationsfel kommer och efter en till tio minuter Okej att hämta anläggningen, kommunikationsfel vid vanlig anslutning Har precis hämta anläggningen, kommunikationsfel de två första gångerna vid vanlig anslutning APPENDIX M Guide Felsökning av PC-DUC över TCP/IP Felmeddelande Misslyckades att ansluta till DUC över TCP/IP Efter man varit uppkopplad i någon minut bryts förbindelsen Bra att veta APPENDIX N Guide Felsökning av e-post Testa Utgående e-post Testa Inkommande e-post (larmkvittens) Fullständigt e-post test för SMTP Fullständigt e-post test för POP APPENDIX O Guide SOS Alarm parametrar APPENDIX P Guide Säkerhetskopiera en anläggning ver 6.8, 7.0 o APPENDIX Q Guide DUC reset, vad händer APPENDIX R Guide Offline (utan DUC) Köra anläggningen i offlineläge Koppla upp till en anläggning i offlineläge

7 VII Menyval för Offline under Offline Följande filer kan köras offline APPENDIX S Guide Uppstart av en ny BAS2 DUC APPENDIX T Rutin Idrifttagning av BAS2 Styr Kontroll innan idrifttagning Steg för steg vid idrifttagning APPENDIX U Guide Importera anläggning Steg för steg guide för import APPENDIX V Guide Byte av masterduc APPENDIX W, REGLERING Grundläggande begrepp PID-regulatorns uppbyggnad P-bidraget (Proportionella bidraget) I-bidraget (Intergrerande ackumulerande bidraget): Samspelet mellan P- och I-bidraget bidraget: D-bidraget(Derivativa-bidraget): Rekommendationer: APPENDIX X, PROGRAMNERLADDNING Guide Programnerladdning i DUC Steg-för-steg guide APPENDIX Y, BLOCKSCHEMA INDEX

8 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 1 Rekommenderad arbetsprocess Denna manual beskriver de funktioner som finns i BAS2 Styr och som används när du konfigurerar din anläggning. När man skall skapa en ny anläggning så rekommenderar vi att du utför arbetet i följande ordning: 1. Skapa anläggningen Skapa en helt ny anläggning. Finns beskrivet i kapitlet Anläggning. 2. DUC-inställningar Gör eventuella DUC-inställningar för respektive DUC, dvs. ställ in DUC-id, starta kommunikationen, ställ klockan etc. Finns beskrivet i kapitlet Systeminställningar i DUC. 3. Konfigurera I/O-objekten i anläggningens DUC:ar a. Konfigurera I/O-objekten som skall användas. Finns beskrivet i kapitlet I/Oobjekt. b. Ange modulplaceringarna i DUC:n. Finns i kapitlet DUC-bestyckning. 4. Rita manöverbilder och konfigurera funktionsobjekten a. Skapa manöverbilderna genom bildbyggnad, dvs. det grafiska gränssnittet. Börja med bildval och konfigurera dessa. Gå utifrån och in, t.ex. byggnad, våningsplan, system med systemnummer, manöverbild. Rita först manöverbilderna och konfigurera samtidigt upp resterande objekt såsom regulatorer, pumpobjekt, tidur etc. Finns beskrivet i kapitlet Bildbyggnad samt funktionsobjekt. b. Definiera alla larm som skall finnas i anläggningen. För varje larm skriver du in vilken larmtext som skall synas vid utlöst larm, vilken larmgrupp larmet tillhör t.ex. A eller B-larm samt vilken larmfördröjning larmet skall ha. Finns beskrivet i kapitlet funktionsobjekt. 5. PLC Skapa anläggningens olika funktioner med hjälp av PLC. Finns beskrivet i kapitlet PLC. 6. Rita flödesbilder Beskrivs i kapitlet Bildbyggnad. 7. Funktionsbeskrivningar Skapa funktionsbeskrivning för de olika funktionerna och placera dem under respektive flödesschema. Detta beskrivs i kapitlet Funktionsbeskrivning. 8. Loggar Skapa och konfigurera de loggar som skall användas. Beskrivs i kapitlet Loggning i Användarmanulen. 9. Färdigställ anläggningen Gör inställningar för driften vid anläggningen. Konfigurera larmfunktionerna samt skapa åtgärdsprogram. Testa anläggningens olika funktioner så att den fungerar på avsett vis. Skapa användare som skall ha tillgång till BAS2-anläggningen. 10. Spara bilder till DUC För att alla användare ska arbeta med samma bilder är det viktigt att man laddar ner bilderna i DUC då de har ändrats. Detta beskrivs i kapitlet Spara bilder till DUC. 11. Backup Beskrivs i appendix Säkerhetskopiera en anläggning.

9 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 2 De olika stegen presenteras i manualen i samma ordning som ovan. Vissa funktioner ligger utanför dessa steg. Dessa presenteras i ett eget kapitel kallat Funktionsobjekt. Användarmanualen för BAS2 Styr beskriver hur du, efter att anläggningen är konfigurerad, ställer in driftsparametrar samt använder BAS2 i din anläggning. Under konstruktionsarbetet bör du skapa säkerhetskopior. Detta för att undvika att du förlorar allt genom någon oförutsedd händelse. Detta är normalt förfarande vid allt konstruktionsarbete. När anläggningen är klar så bör du även skapa säkerhetskopior av denna. Utöver säkerhetskopior så är det rekommenderat att du skapar en anläggningspärm som innehåller all relevant dokumentation för din anläggning. I slutet av varje kapitel finns rekommendationer eller tips på arbetssätt som vi tycker fungerar bra. Syftet med dessa är att underlätta ditt konstruktionsarbete.

10 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 3 Anläggning Skapa Detta avsnitt beskriver hur du skapar en helt ny BAS2-anläggning. Starta BAS2-programmet genom att dubbelklicka på BAS2-ikonen. När man skall skapa en helt ny anläggning så börjar man med att välja Arkiv Skapa anläggning i menyraden. Programmet frågar då i vilken programversion anläggningen skall skapas. Programmet föreslår alltid den senast kända versionen, vilket normalt sett aldrig behöver ändras (om det ska ändras så anges de två första siffrorna i versionsnumret för DUC:arna i anläggningen). Därefter visas dialogen Anläggning, där man fyller i de uppgifter som är relevanta för den anläggning man vill skapa. Varje anläggning kan bara skapas en gång. Försöker du skapa en anläggning som redan finns genom att ange samma namn kommer BAS2 att betrakta det som en ny anläggning. Om du vill flytta över en (nyskapad eller befintlig) anläggning till andra PC:s ska detta göras med hjälp av Hämta anläggning eller Exportera och Importera som beskrivs längre ner. Tel.nr. till DUC: Är anläggningen uppringd anger du telefonnumret här. När uppringningen sker via växel anges växelprefixet (oftast en inledande nolla) inte här, utan i dialogen PC-Konfiguration som man hittar under Inställningar PC-Konfiguration i menyraden.

11 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 4 Varna för delad telefonlinje: Denna funktion använder man om anläggningens telefonjack delas med t.ex. en fastighetsskötare. Programmet varnar då användaren vid uppringning om att anläggningen har delad telefonlinje, så att man kan ringa och säga till fastighetsskötaren att han inte skall svara på nästa telefonsamtal. Adress till DUC (under uppkoppling via WAN (Internet)): Är anläggningen uppkopplad via WAN (Internet) :anger du adressen till DUC:n här. Dvs. anläggningen körs utanför DUC:ns brandvägg, mot en så kallad publik IP-adress. Här kan t.ex. stå duc.foretag.se eller TCP port: Är anläggningen uppkopplad via nätverk anger du vilken TCP port som skall användas för kommunikation, vanligtvis port Adress till DUC (under uppkoppling via LAN (lokalt nätverk)): Är anläggningen uppkopplad via LAN (lokalt nätverk) :anger du adressen till DUC:n här. Dvs. anläggningen körs lokalt bakom samma brandvägg som DUC:n, används en ip-adress är denna oftast en så kallad svart IP-adress. Här kan t.ex. stå duc.foretag.se eller Radera Välj anläggning som ska raderas från listan och välj Arkiv Radera anläggning i menyraden. En raderad anläggning försvinner permanent från PC:n och kan ej återskapas. Observera att även backupfilerna blir raderade. Ändra Välj anläggning som man vill ändra från listan och välj Arkiv Ändra anläggning i menyraden. Här kan man ändra i inställningarna som du gjorde när du skapade anläggningen. Kopiera Välj anläggning som man vill kopiera från listan och välj Arkiv Kopiera anläggning i menyraden. En dialog där man kan ge ange namn etc. för den nya anläggningen visas, därefter skapas en ny anläggning (med ett nytt anläggningsid) med den angivna anläggningen som mall. Överföra anläggning till annan PC Hämta anläggning I stället för att skicka anläggningen via e-post eller på CD/USB-minne kan den som ska ha anläggningen välja Arkiv Hämta anläggning från menyraden på sin PC (förutsatt att BAS2 finns installerat på PC:n). På detta sätt kan anläggningen importeras antingen via direkt kabelanslutning, modem eller Internet/intranät. Skicka anläggning via e-post I stället för att skicka kunden ett exemplar av anläggningen på CD/USB-minne kan man skicka anläggningen via e-post genom att välja Arkiv Exportera Exportera anläggning från menyraden. Se nedan ang. Exportera Anläggning.

12 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 5 Filen som skapas när man Exporterar anläggningen kan e-postas till valfria mottagare. Man trycker med fördel på knappen Kopiera hjälptext till Urklipp i Exportera anläggningdialogen. Denna hjälptext kan man sedan klistra in i e-post meddelandet som en liten minihjälp till mottagaren. Importera anläggning Med Importera anläggning kan du importera tidigare exporterade anläggningar från t.ex. e- post eller CD/USB-minne. I Importera från mapp -fältet anger du var anläggningen som skall importeras finns. Exportera anläggning Exportera innebär att du kopierar anläggnings specifika filer till valfri plats. Med hjälp av de exporterade filerna kan du importera anläggningen på andra PC-datorer (det är dock oftast enklare att låta användaren hämta anläggningen, se ovan).

13 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 6 Filen som sparas i mappen som man anger heter nu BAS2_<anläggningsnamn>.txt. Filer som kopieras: Filer Anläggningskonfiguration Bilder Backup Databas Innebörd Alla inställningar som gjordes när man skapade en anläggning. Alla bilder, dock inte backup av gamla bilder med filändelse bic, bxt De senaste Bup-filerna, dvs. alla filer som har skapats när man kört Backup från DUC, dock inte filer med filändelse 001, 002 etc. All data för BAS2 Energi. Säkerhetskopiera en anläggning Man kan använda exportfunktionen i BAS2 för att säkerhetskopiera anläggningsrelaterade filer (inkl backup-filer) som finns på PC:n. Innan exporten genomförs bör man koppla upp anläggningen och ta en fullständig DUC-backup på alla DUC:ar (se Appendix M). Om detta inte görs finns risk att säkerhetskopian endast innehåller gammal och inaktuell information. Anläggnings-ID konflikt När nedanstående dialog visas har man kopplat upp sig mot fel anläggning. I exemplet nedan betyder det att man i PC:n har valt att koppla upp sig mot anläggningen Brf. Solhus. Men av någon anledning har man i själva verket blivit uppkopplad mot anläggningen Kv. Sparbössan. Detta kan t.ex. bero på att man fysisk är på plats vid DUC:n och ansluter sig via en seriell kabel. Av misstag har man då råkat välja fel anläggning i anläggningslistan, dvs. man har valt Brf. Solhusen fast man är på Kv. Sparbössan.

14 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 7 Kringgå konflikt: Har man behörigheten systemkonfiguration kan man kringgå konflikten. Observera att stor försiktighet bör iakttagas om väljer att kringgå konflikten. Man kommer bl.a. att köra anläggningen med felaktiga bilder. Det medför även alvarligare risker: utför man operationen Återskapa från PC kan hela DUC:ns konfigurering komma att skrivas över med den felaktigt uppkopplade anläggningen. I ovan exempel riskerar man då att skriva över Kv. Sparbössan med konfigureringen från anläggningen Brf Solhusen.

15 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 8 Systeminställningar i DUC Detta avsnitt beskriver hur man gör generella systeminställningar i anläggningens DUC:ar. Dessa inställningar bör göras innan applikationskonfigureringen (bilder, objekt, I/O, PLC etc.) påbörjas. DUC-id Alla DUC:ar i en anläggning måste ha en unikt DUC-id. Om DUC-id för en DUC är 255 betyder detta att inget id har valts för DUC:n. Under Inställningar DUC-id i menyraden finns kommandot för att ändra DUC-id. DUC-kommunikation / Nätverks inställningar Under Inställningar DUC-kommunikation / Nätverks inst i menyraden finns kommandot för att ändra DUC-kommunikationen. Med hjälp av DUC-kommunikationen anger man vilka DUC:ar som skall kommunicera med varandra. I en normal anläggning är detta samma sak som att ange vilka DUC:ar som finns i anläggningen. Välj konfigurationsmodell enkel Endast DUC-slinga Bocka för kolumnen Sliga för alla befintliga DUC:ar i anläggningen. För de anläggningar vars DUC-DUC-kommunikation sköts över ethernet/nätverk behöver man byta till den utökade konfigurationsmodellen Lokalt nätverk med eller utan DUC-slinga(or). Tänk dock på att ethernet/nätverk kommunikations måste ske på samma fysiska subnät. Så all UDP-kommunikation kommer fram mellan DUC:arna, dvs. inte kastas i routrar eller switchar. Överst i dialogen anges till vilken DUC det ska sparas, ange Alla DUC:ar här och tryck sedan på spara. Skall en DUC adderas till en redan befintligt DUC-slinga (RS485), används med fördel funktionen Tvångsspara för att uppdatera DUC-kommunikationen i alla DUC:ar. Denna funktion bryter då upp befintlig kommunikation mellan DUC:arna under ca halv minut för att på så sätt nå alla befintliga och nya DUC:ar. (Dvs. under denna tid slås all normal DUC - kommunikationen mellan DUC:arna ut.)

16 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 9 Enkel: Endast DUC-slinga MasterDUC: Vilken DUC som modem och eventuellt TCP/IP-nätverk är ansluten till. Det vill säga modem och TCP/IP-nätverk adapter måste vara ansluta på samma DUC, fast det behöver ej vara DUC-nummer ett. Denna DUC kallas MasterDUC. IP-adress MasterDUC: Den manuellt tilldelade adress som anläggningens MasterDUC kommer få. DHCP: Du kan erhålla IP-konfigurationen från en central server via protokollet DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) Nätmask: En nätmask används för att avgränsa adressområdet som en DUC kan kommunicera inom. Med en nätmask av värde så kan en DUC endast kommunicera med sig själv. Är värdet kan kommunikation ske med 64 andra nätverksansluta enheter och är värdet kan kommunikation ske med 256 andra enheter. Gateway (LAN-router): Anger en adress till en gateway-konfigurerad dator alternativt router eller dylik utrustning. En gateway används för att slussa trafik mellan två nät, t.ex. mellan ett internt nätverk och internet. DNS: För att DUC:n skall kunna göra namnuppslag för t.ex. angivna e-post-servrar krävs att den har tillgång till en DNS-server.

17 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 10 UDP-port (för DUC-DUC kom.): DUC-DUC-kommunikation över Nätverk(TCP/IP) skickas med UDP - "User Datagram Protocol". I fältet UDP-Port: anger du vilken port denna trafik ska skickas över. Värdet genereras fram med hjälp av anläggningens id och skall vara unikt per anläggning och bör inte vara mindre än Värdet bör endast ändras om värdet är i konflikt med befintlig nätverkskonfiguration i det nät som DUC:arna ansluts. Baudrate: Anger vilken hastighet som DUC-slingan över RS485 kommunicerar med. Stabiliseringstid: Med hjälp av denna variabel kan man förlänga eller korta busstabiliseringstiden över DUC-slingar för RS485, vid sändning av första tecknet i ett telegram. Slinga: Bocka för kolumnen Sliga för alla befintliga DUC:ar i anläggningen. Tillfälligt frånk.: Anger vilken om DUC:n är tillfälligt frånkopplad. Kanske är DUC:n inte driftagen ännu. Konfigurera Internettjänster Under knappen Konfigurerar Internettjänster finns inställningar rörande kommunikation över ethernet och leverans av e-post. De värden och adresser som anges här har ingenting att göra med vilken person eller e-postmottagare som ska ta emot ett visst larmmeddelande. Notera att inställningarna som görs här inte sparas från man väljer Spara alt. Spara till Backupfil i huvudformuläret DUC-kommunikation / Nätverksinställningar. Skall användaren ej ha möjlighet att kvittera larm via e-post så räcker det om man fyller i data för utgående e-post, i annat fall måste även data för inkommande e-post fyllas i. Det måste då även skapas ett nytt unikt POP3 e-post konto för den aktuella anläggningen. Varning använd ej något existerande e-postkonto då DUC:n tömmer e-postbrevlådan varje gång den letar efter en e-postkvittens av utlösta larm. Dvs. även sådana e-postmeddelande som inte är larmkvittenser raderas. Koppla därför inte ens i laborativt syfte inkommande e-post (larmkvittens) till ditt eget (eller annans ) e-postkonto. För att DUC:n skall aktivera E-postklient inställningarna måste ha angett en IP-adress. Har man inte angivit någon IP-adress, ( ) sker inget försök att kommunicera över Nätverk (TCP/IP). Det är masterduc:n som måste vara anslutet till nätverket för att man skall kunna får ut larm.

18 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 11 BAS2 port (TCP-port för åtkomst via PC): Vilken port skall kommunikationen ske över, vanligtvis port nummer Undvik port 25 (e-post), 80 (web) 110 (e-post) samt 502 (Modbus). WWW-port (HTTP): Vilken port skall webbkommunikationen ske över, vanligtvis port nummer 80. Undvik port 25 (e-post) och 110 (e-post) samt 502 (Modbus). Adress SMTP-server: IP-nummer till nätverkets SMTP server. Servern används för att skicka e-post till olika användare. (SMTP använder sig av port 25 för att skicka e-post.) TCP-port SMTP-server: Vilken port servern använder för att skicka e-post. Normalt är det port 25 (skall i princip aldrig behöva ändras). Avsändarnamn: När BAS2 skickar e-post visas detta namn i fältet Från i det utgående meddelandet. Avsändar e-postadress: Den e-postadress som själva BAS2 anläggningen har. Dvs. inte mottagaren av meddelandet då detta ställs in under Larm Larmåtgärdslista Tänk på att vissa spam-filter för e-post inte tolerera vilka namn som helst (En funktion som heter 'reverse look-up' verifierar att avsändarservern är vad den utger sig för att vara. Annars släpps inte e- posten igenom), ofta måste själva domännamnet existera. Dvs. om adressen är solbacken@trivselhus.se så bör trivselhus.se vara ett äkta domännamn. Samt ett e-postkonto

19 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 12 för solbacken finnas upplagd på den aktuella SMTP-servern. Dessutom bör denna avsändaradress adderas till alla mottagares som betrodd avsändare i deras respektive skräppostfilter. Kräver inloggning (autentisering): När e-postservern man använder sig av kräver inloggningsuppgifter. När autentisering används kan detta ske med metoden MD5-CRAM och för detta används RSA Data Security, Inc. MD5 Message-Digest Algorithm. Adress POP3-server: IP-nummer till nätverkets POP3 server. POP3 servern är den dator som hanterar avsändarens (DUC:ns) e-postadress, så att det är möjligt att kvittera larm via e-post. (POP3 använder sig av port 110 för att hämta e-post.) Användarnamn: Användarnamn på POP3 server. Varning använd ej något existerande e- postkonto då DUC:n tömmer e-postbrevlådan varje gång den letar efter e-post för larmkvittens av utlösta larm. Dvs. även sådana e-postmeddelande som inte är larmkvittenser raderas, så koppla inte ens i laborativt syfte inkommande e-post (larmkvittens) till ditt eget e-postkonto, utan skapa ett nytt unikt POP3 e-postkonto för den aktuella anläggningen. Således behövs det alltså ett nytt e-postkonto per anläggning. Lösenord: Lösenord på POP3 server. Bekräfta lösenord: Lösenord på POP3 server igen. Pollningsintervall (min): Hur ofta skall DUC:n fråga POP3-servern om det finns nya e- postmeddelande (larmkvittenser) att hämta. Standard är en gång var femte minut. Konfigurera modem Själva modemet skall anslutas till masterduc:n, standard DUC:nr är ett. Notera att inställningarna som görs här inte sparas från man väljer Spara alt. Spara till Backupfil i huvudformuläret DUC-kommunikation / Nätverksinställningar. Växelprefix för utringning: Finns DUC:ns modem inom en telefonväxel ska oftast en nolla slås för att få en extern linje. I så fall anges den nollan här och inte i telefonnummer till larmskrivare, modempooler etc.!

20 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 13 Modeminitieringssträng: Initieringssträngen till modemet, som kopplas till masterduc:n, skall anges när anläggningen installeras för första gången. Den kan behöva bytas om modemet byts eller när anläggningen uppgraderas. Se separat datablad över vilka strängar som skall anges för de olika modemtyper som är testade med BAS2 Styr. Modemtyp: Ange typ av modem. Används GSM-modem så skickas SMS direkt via GSM nätet och mottagaren ges möjlighet att kvittera larm direkt via SMS. Baudrate: Ange önskad kommunikationshastighet för modemet som är anslutet till DUC:n. Är det ett GSM-modem skall det normalt vara 9600 baud. Är det däremot ett vanligt analogt modem så är baud standard. Högre hastighet kan medföra fler omsändningar och därmed lägre effektiv kommunikationshastighet. Ant. ignorerade ringsignaler innan modemsvar: Med hjälp av denna variabel ställs antalet ringsignaler som modemet i DUC:n väntar innan det svarar. I anläggningar där BAS2 delar telefonabonnemang med en vanlig telefon vill man ha chansen att svara i telefon innan DUC:ns modem gör det. Om DUC:n har ett eget telefonnummer kan detta värde med fördel anges till noll och modemet svarar efter första ringsignalen. Många modemfabrikat skickar bara ring för varannan ringsignal som kommer in till modemet. Detta innebär att det verkliga antalet ignorerade ringsignaler blir ca dubbelt så många som det inställda antalet.

21 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 14 Utökad: Lokalt nätverk med eller utan DUC-slinga(or) UDP-port (för DUC-DUC kom.): DUC-DUC-kommunikation över Nätverk(TCP/IP) skickas med UDP - "User Datagram Protocol". I fältet UDP-Port: anger du vilken port denna trafik ska skickas över. Värdet genereras fram med hjälp av anläggningens id och skall vara unikt per anläggning och bör inte vara mindre än Värdet bör endast ändras om värdet är i konflikt med befintlig nätverkskonfiguration i det nät som DUC:arna ansluts.

22 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 15

23 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 16

24 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 17 Exempel:Vi har en anläggning med åtta DUC:ar, DUC ett är masterduc och har nätverksanslutning ( ). DUC fyra har också nätverksanslutning och man har valt IP-adress Resterande DUC:ar kommunicerar över DUC-slinga (RS485) som är ansluten till DUC ett. (se bild ovan) Exempel:Vi har en anläggning med åtta DUC:ar fördelade i byggnad A och B, DUC ett är masterduc och har nätverksanslutning ( ). Till DUC ett finns via DUC-slinga (RS485) anslutet två ytterligare DUC:ar (nummer två och tre). DUC fyra har också nätverksanslutning och man har valt IP-adress Till DUC fyra är även DUC:arna fem till och med åtta anslutna över DUC-slinga (RS485). (se bild ovan) Exempel: Vi har en anläggning med fyra DUC:ar, DUC ett är masterduc och har nätverksanslutning ( ). Resterande DUC:ar kommunicerar över DUC-slinga (RS485) som är ansluten till DUC ett. DUC tre har också nätverksanslutning aktiverad för extern kommunikation och man har valt IP-adress DUC tre kör alltså inte DUC- DUC kommunikationen över TCP men kommunicerar med ett enhetsaggregat över modbus TCP. (se bild ovan) Backupfil För att underlätta för offlinekonfiguration av DUC-kommunikation och nätverksinställningar. Finns två funktioner, spara till Backupfil samt Läs från Backupfil. T.ex. kan Läs från Backupfil användas för att ladda dialogen med befintliga inställningar, så man inte måste ange alla ip-adresser eller liknande igen. Notera att funktionen Läs från

25 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 18 Backupfil bara laddar in inställningarna till dialogen. Vill man sen att ändringarna skall sparas måste man antingen trycka på Spara till Backupfil knappen eller Spara-knappen. Verifiering Efter att man sparat inställningarna kan man verifiera att DUC:n har kontakt med nätverket genom att pinga DUC:ns IP-adress. Exempel: Om anläggningens IP är och du vill kontrollera DUC:n kan du pinga Att pinga: 1. Klicka på Start knappen i Windows 2. Välj "Kör" 3. Skriv "cmd" utan citationstecken och tryck "OK" 4. Ett svart fönster med en kommandprompt visas. Skriv "ping" följt av det IP du vill pinga. Återigen utan citationstecken. 5. Om valt IP går att pinga så visas en sammanställning av hur lång tid ett anrop till aktuellt IP tar. 6. Skriv "exit", utan citationstecken, för att avsluta kommandtolken och återgå till Windows Du hittar DUC:ns MAC-adress genom att göra följande: 1. Välj Hjälp DUC-version i menyraden 2. Ange ID för den DUC du vill se MAC-adress för. Klicka på Hämta 3. I dialogen som visas enligt nedan så syns MAC-adressen. I detta fall är MAC-adressen 00:21:7B:08:00:01 Ett alternativt sätt är att på platts trycka på knappen B1 tre gånger i snabb följd medan system körs. Då visas MAC-adressen (den kommer alltid att inledas med 00217B) Några utav bokstäverna (A-F), framförallt B, kan lätt misstas för siffror, poängtera att avläsningen ska ske noggrant och enligt nedan bild.

26 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 19 Klockan i DUC Under Inställningar Klockan i DUC i menyraden finns kommandot för att ändra realtidsklockan. Alla DUC:ar har en egen realtidsklocka. I normala fall behöver dessa inte korrigeras. De ställer t.ex. automatiskt om sig för sommartid och skottår. Alla DUC:ar i en anläggning synkroniserar tiden med varandra en gång per dygn. Om behov finns att ändra tiden eller datumet i realtidsklockan så spara alltid till alla DUC:ar för att undvika ev. felmeddelande vid nästa klocksynkronisering. Tänk på att klockan i DUC:n ofta användas för styrning av portlås och liknande, där fem minuters fel kan skapa en massa onödig irritation. MasterDUC MasterDUC är den DUC som modem och eventuellt TCP/IP-nätverk är ansluten till. Det vill säga modem och TCP/IP-nätverk adapter måste vara ansluta på samma DUC, fast det behöver ej vara DUC-nummer ett. Vilken DUC som är masterduc är som standard nummer ett, men kan ändras under menyvalet Inställningar DUC-kommunikation / Nätverks inst. Nedan funktioner hanteras av masterduc:n och kan inte ändras om den saknas: Arkiv Uppkopplingsmeddelande Arkiv Bild Spara bilder till DUC... Arkiv Bild Hämta bilder från DUC Larm Larmgrupp Larm Larmåtgärdslista Larm SMS/Minicall/SOS-inställningar Inställningar E-postklient inställningar Nedan funktioner hanteras i första hand av masterduc:n och om den inte finns så den DUC man är ansluten till: Inställningar Låsning av DUC Inställningar Användare Larm Larmtext utökat text Anläggningsinformation

27 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 20 I/O-objekt I/O-objekten finns i CPU modulen. I/O är en vedertagen benämning på in- och utgångssignaler i styrsystem (kommer från engelskans Input, Output). CPU-modulen läser insignaler från ingångsmodulerna (digitala ingångar, analoga ingångar och pulsingångar). På detta sätt hämtas verkligheten (temperaturgivare, fläktvakter etc.) in till styrsystemet. CPU-modulen skriver utsignaler till utgångsmodulerna (digitala utgångar och analoga utgångar). På detta sätt skickas styrorders till verkligheten (ställdon, kontaktorer etc.) från styrsystemet. BAS2 XL13 är moduluppbyggt och kan därför lätt anpassas till behovet i varje enskilt apparatskåp. I BAS2 XL13 kan upptill 13 I/O-moduler monteras. BAS2 XP42 är en mindre DUC med 42 st fasta I/O. Det finns även en äldre XL-DUC, med plats för 12 I/Omoduler. BAS2 XE16 är minstingen i familjen med sina 16 I/O. I varje BAS2 XL-DUC får max 8 moduler av samma typ monteras. Alla analoga ingångsmoduler räknas i detta fall som samma typ, dvs. om 6 st analoga resistansingångsmoduler är monterade kan max 2 st analoga ingångsmoduler för spänningsmätning monteras. I tabellen nedan framgår vilka I/O-moduler som finns för BAS2 XL och hur många in- resp. utgångar det är på varje modul. Modultyper för BAS2 XL Antal I/O per modul Max antal I/O per DUC Digital ingångsmodul 8 64 Digital utgångsmodul 8 64 Analog ingångsmodul resistans 8 Analog ingångsmodul spänning 8 Totalt 64 Analog utgångsmodul 4 32 Pulsingångsmodul 4 32 I/O-typer för BAS2 XP42 Antal I/O per DUC Digital ingångsmodul (varav 4 kan användas som pulsingångar) 16 Digital utgångsmodul 8 Analog ingångsmodul (valbara resistans eller spänning) 12 Analog utgångsmodul 6 I/O-typer för BAS2 XE16 Antal I/O per DUC Universal ingångsmodul (valbara AI resistans, AI spänning och DI där 8 max 4 kan användas som pulsingångar) Digital utgångsmodul 4 Analog utgångsmodul 4 DUC-bestyckning I BAS2 har alla objekt individuella namn, som man anger när man skapar dem. Detta gör det möjligt för BAS2 att automatiskt skapa plintlistor, dvs. en förteckning över alla I/O-objekten i en DUC och på vilka plintnummer (elektriska anslutningar) objektet ska anslutas. Eftersom I/O-modulerna kan sättas i godtycklig ordning i en XL-DUC måste man dock komplettera med

28 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 21 uppgifter om vilken DUC-typ som används, och för XL-DUC:arna, hur I/O-modulerna är placerade i respektive DUC. Detta gör man i DUC-bestyckningen, där man talar man om vilken modultyp som sitter på respektive modulplats. Man anger också vilket inbördes nummer i ordningen varje modul har, då det ofta finns flera moduler av samma typ. Numreringen är viktig eftersom detta ligger till grund för objektens nummer. Exempel på numrering i en XL-DUC: I en DUC finns tre digitala ingångsmoduler. Den första modulen ska då ha nummer ett, nästa modul nummer två och den sista nummer 3. Det spelar ingen roll i vilken fysisk ordning modulerna är placerade i DUC:n, även om det är mest lämpligt att börja från vänster och gå till höger. Det viktiga är att två likadana moduler inte har samma nummer i en DUC och att man börjar numreringen med ett, fortsätter med två osv. Om du inte har ett eget system för placering av moduler i XL-DUC:n rekommenderar vi följande inbördes ordning, räknat från vänster: Digital ingångsmodul Digital utgångsmodul Analog ingångsmodul resistansmätn. (passiva temp.givare Pt1000, Ni1000) Analog ingångsmodul spänningsmätn. (0-10V, 2-10V, 0-20mA, 4-20mA) Analog utgångsmodul Pulsingångsmodul (Sätts ofta längst till höger, bredvid CPU:n) Konfigurera I/O-objekt Detta avsnitt beskriver hur du skapar, ändrar och raderar olika I/O-objekt i anläggningen. För att kunna göra detta krävs en viss behörighet.

29 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 22 Du kan använda så många I/O-objekt som finns i aktuell DUC. Antalet är fast i XP42 och fast i XE16 (men har universella ingångar), medan det i XL13 beror på hur många I/O-moduler av resp. typ som är monterade i DUC:n. Du kan nå I/O-objekten på två olika sätt. Det första är att utgå från ett grafiskt eller textbaserat objekt som finns i bilden. Det andra är att klicka på Objekt i menyraden, och därefter välja den objektstyp det gäller. Om du väljer det sistnämnde sättet får upp en lista med de första objekten av den typ du valde. Om det är fel DUC, så klicka på Hämta för att byta DUC. Även I/O-objekt som saknar motsvarande I/O-modul kan konfigureras men de får ingen funktion förrän I/O-modulen monteras. För att välja ett specifikt objekt så markerar du objektet och klickar på DUC-Inställningar, alternativt dubbelklickar direkt på raden i listan. Om objektet redan är konfigurerat visas inställningarna, dessa går att ändra om så behövs. Det första du skall göra när du konfigurerar ett objekt är att ge objektet ett namn. Därefter fyller du i övriga parametrar i konfigurationsformuläret. Klicka därefter på Spara. Objektet kan nu användas i bilder samt i PLC:n. Radera objekt Ett objekt som är konfigurerat raderas om du tar bort objektets namn. Om objektet sparas utan namn så återgår objektet till sin fabriksinställning, dvs. alla inställda parametrar återställs till sina utgångsvärden. Om man raderar ett objekt (grafiskt) i bilden så försvinner endast den grafiska presentationen av objektet utan att själva objektet påverkas. Skriv ut När du har konfigurerat DUC-bestyckningen och de objekt som du skall använda, kan du skriva ut en Plintlista, som är en förteckning över alla I/O-objekten i en DUC och på vilka plintnummer (elektriska anslutningar) objektet ska anslutas. Utskriftsfunktionen hittar du via menyraden under Arkiv Skriv ut DUC-bestyckning. Rekommendationer Objekten bör namnges på ett sådant sätt att det underlättar det fortsatta arbetet. Om du inte har ett eget system för namngivning av objekten så rekommenderar vi följande. Omfattar alla objekt i BAS2 och avser namnet som anges i DUC-definitionen. Namn byggs upp av beteckning och beskrivning på betjäningsområde och objektstyp. Exempel: GT1 Rumstemperaturgivare. Beteckningar byggs upp i fallande ordning från mest generell till mest specifik. Olika nivåer i beteckningen avskiljs med kolon. Samma nivå avskiljs med snedsträck. I beteckningar används förkortningar enligt SIS SS och SS (Se appendix A). Numrering sker utan något bindestreck. När det finns numrering utelämnas denna aldrig (TA/FA1 är fel). Vid upprepning av samma typer av förkortning ska förkortningen utelämnas och enbart numreringen avskiljt med kommatecken. Beteckningar anges alltid med versaler. Numrering utelämnas när objektet inte är numrerat fysiskt "på plats". Generellt numreras inte objekt i värmeanläggningen men alla objekt i ventilationsanläggningen. När det inte är känt vilka objekt som är numrerade utesluts numrering i värmeanläggningen medan objekt i ventilationsanläggningen numreras med "?". Numrering sker alltid med siffror (GT-ute är fel). När befintlig numrering av objekt saknas kan följande regler följas: Tillopp/tilluft kommer före retur/frånluft. Samma mätområdestyper undernumreras (t ex fläktvakter, flera tilluftsgivare). Reglerande givare ska ha nummer ett.

30 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 23 Begränsande givare ska ha nummer två. Frysskyddsgivare ska ha nummer åtta. Ordningen i reglersekvensen följs vid numrering av ställdon. I beteckningar bör generellt aggregatsbeteckningen ingå som första del. Detta bl.a. för att underlätta sökning i sorterade listor. Befintliga beteckningar anpassas till ovan angivna regler, men med bibehållna förkortningar och numreringar. Exempel: TA1/FA1:GT3:2 TF2:P1:K22 TA1/FF1,2,3 Betjäningsområde beskriver vad objektet betjänar, medans objektstypen anger vilken storhet som är aktuell. Området anges bara så noggrant att det klart går att identifiera. Det behöver t.ex. inte anges vilka lokaler ett aggregat betjänar. Namn ska i första hand väljas från SIS SS och SS Rekommendationer på namn (beteckningar utelämnade): Hetvatten (Ersätter ventilationskrets och liknande) Radiatorer Tappvarmvatten Fjärrvärme Platser på ett I/O modul som är lediga och ej används, bör ändå konfigureras som objekt. Detta underlättar framtida utbyggnad av systemet. Av objektnamnet bör det framgå att objektet är ledigt, t.ex. Reserv. Analog ingång Analoga ingångar används för att läsa in ett analogt värde till DUC:n, t.ex. en temperatur eller en luftfuktighet. Den analoga ingången kan visas i bild med valbart representationssätt enligt nedanstående och kan även användas i PLC för tilldelningar, beräkningar och logiska jämförelser. Namn: Ordet "givare" får utelämnas om det är platsbrist. Ex: "Rumsgivare" kan aldrig ersätta "Rumsluftfuktighetsgivare". Temperatur kan förkortas med "temp.". Givare kan förkortas med "giv.". Rekommendationer på namn (beteckningar utelämnade): Uteluftstemperaturgivare Rumstemperaturgivare Tilluftstemperaturgivare Frånluftstemperaturgivare Återluftstemperaturgivare (Ersätter returluftstemperaturgivare) Frysskyddstemperaturgivare (Ersätter batteritemperaturgivare) Tilloppstemperaturgivare (Ersätter framledningstemperaturgivare) Returtemperaturgivare

31 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 24 Enhet: Anger vilken enhet som givaren mäter och får aldrig utelämnas. Insignalstyp: Pt1000 DIN Passiva temperaturgivare med standard Pt1000 mätelement. Ni1000 L&S Passiva temperaturgivare med Pt1000 L&S mätelement. Detta mätelement finns i första hand i temperaturgivare från Siemens, Landis&Gyr och Landis&Staefa. 0-10V Aktiva givare som lämnar 0-10V DC som utsignal. 2-10V Aktiva givare som lämnar 2-10V DC som utsignal. 0-20mA Aktiva givare som lämnar ström 0-20 ma som utsignal (mycket ovanlig). 4-20mA Aktiva givare som lämnar ström 4-20 ma som utsignal. Skalning och presentation: Då aktiv givare valts ska värdena som anger skalningen anges. Som Värde(0V, 2V, 0mA, 4mA) anges värdet som motsvarar lägsta möjliga insignal. Som Värde(10V, 20mA) anges värdet som motsvarar högsta möjliga insignal. Värdena ska anges i vald enhet, med ev. decimaler. Exempel: Om aktiv temperaturgivare 4-20mA, med temperaturområde -50 C till +80 C, används så ska Värde(0V, 2V, 0mA, 4mA) vara -50 och Värde(10V, 20mA) vara 80. För inställning av Talområde och Visade decimaler se separat avsnitt Talområde och decimaler. Om man vill mäta ström, dvs ma eller 4-20 ma, ska en analog ingång avsedd för spänningsmätning användas och ett 500 Ω precisionsmotstånd ska kopplas parallellt över ingången. Strömmen (=utsignalen) som går igenom resistorn kommer då att ge ett spänningsfall som mäts av den analoga ingången som spänning. Filterkonstant: Det finns möjlighet att filtrera insignalen för att bli av med eventuella oönskade störningar. Varning, filtrera ej insignalen om detta ej behövs eftersom onödig filtrering kan ge upphov till långsam och instabil reglering. Utetemperaturgivare och rumstemperaturgivare filtreras normalt med en filterkonstant på 1-30 minuter. Frysskyddsgivare ska aldrig filtreras eftersom detta kan sätta frysskyddet ur funktion. Då en analog ingång kopplas till ett regulatorobjekt finns möjlighet att filtrera ärvärdesingångarna i regulatorobjektet. Detta innebär att om man önskar filtrera för att få en lugnare, stabilare reglering och/eller börvärdeskurva så ska filtreringen göras i regulatorobjektet i stället för i det analoga ingångsobjektet. Vill man även få ett stabilare värde i bilden och i loggar så ska filtreringen göras i det analoga ingångsobjektet. Låggräns, höggräns: Se PLC AH(x) resp. AL(x) nedan.

32 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 25 PLC Destinationer (värden till objektet): Finns ej. Operander (värden från objektet): AI(x) Analog signal som ger det omvandlade, eventuellt filtrerade värdet. AH(x) Digital signal som är TRUE då det analoga värdet är över Höggräns. AL(x) Digital signal som är TRUE då det analoga värdet är under Låggräns. AS(x) Digital signal som är TRUE vid givarfel (kortslutning eller avbrott). Denna signal är bara giltig för passiva temperaturgivare (Pt1000 och Ni1000L&S). För aktiva givare 0-20mA samt 2-10V detekteras endast avbrott, dvs. mindre än 2mA resp. under 1V). För aktiva givare 0-20mA samt 0-10V kan inga givarfel detekteras. Analog utgång Analoga utgångar används för att styra analoga objekt, t.ex. ventilställdon och frekvensomformare. Den analoga utgången kan visas i bild med valbart representationssätt enligt nedanstående och kan även användas i PLC för tilldelningar, beräkningar och logiska jämförelser. Namn: Rekommendationer på namn (beteckningar utelämnade): Återluftspjäll (Ersätter returluftspjäll) Värmeventil Kylventil Återvinningsventil Roterande VVX Bypass-spjäll Visa i Operatörspanel: Är denna aktiv kommer utgången att visas i operatörspanelen då man listar analoga utgångar.

33 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 26 Inverterad: Används då man elektriskt måste vända upp och ner på utsignalen. T.ex. om ett anslutet ventilställdon öppnar ventilen helt vid 0V och stänger helt vid 10V. I operatörsprogrammet kommer värdet då att se normalt ut, dvs. 0% vid stängt och 100% vid fullt öppet. Omvandling: 0-10V är normalfallet. 2-10V används då ett anslutet objekt, t.ex. ett ventilställdon, har signalområde 2-10V. Vid 0% kommer då utgången att ge 2V, vid 50% ger den 6V och vid 100% ger den 10V. öppnar ventilen helt vid 0V och stänger helt vid 10V. I operatörsprogrammet kommer värdet då att se normalt ut, dvs. 0% vid helt stängt och 100% vid fullt öppet. Nedrampning efter forcering: Används då man vill få en steglös (ramp) återgång till normalt utgångsvärde efter att forceringsingången AF(x) i PLC varit aktiv (TRUE). Då funktionen är aktiv och utgången upphör att vara forcerad, AF(x) blir FALSE, stegas utgången ned med 0,5% per sekund tills rätt utgångsvärde har uppnåtts. Funktionen kan användas då man vill ha en mjukare övergång mellan forcerat värde (100%) och normalt värde. Enhet: Utsignalenheten är alltid % i normalfallet. Visade decimaler: Normalt alltid 0 eftersom de externa komponenterna nästan aldrig har en bättre upplösning än 1:100. PLC Destinationer (värden till objektet): AO(x) Analog signal som blir objektets utgångsvärde under normal drift (Auto). AB(x) Digital signal som då den är TRUE sätter objektets utgångsvärde till 0%. AF(x) Digital signal som då den är TRUE sätter objektets utgångsvärde till 100%. Om både AB(x) och AF(x) är aktiva samtidigt har AB(x) högst prioritet. Se även Nedrampning efter forcering ovan. Operander (värden från objektet): AO(x) Analog signal som ger objektets utgångsvärde.

34 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 27 Digital ingång Digitala ingångar används för att läsa in signaler som bara kan inta två lägen. t.ex. Till/Från, Öppet/Stängt, Utlöst/Ej Utlöst, Summalarm/Ej Summalarm. Det korrekta namnet på Digitala Ingångar är egentligen Binära ingångar men pga. branschtradition använder vi det förstnämnda. Den digitala ingången kan visas i bild med valbar textrepresentation enligt nedanstående och kan även användas i PLC för tilldelningar, beräkningar och logiska villkor. En digital ingång kan även tvångsställas till Till eller Från via operatörsprogrammet av den som har behörighet. Namn: Rekommendationer på namn (beteckningar utelämnade): Motorskydd (Ersätter om möjligt överströmskydd) Fläktvakt Tryckvakt Rotationsvakt Brandtermostat Rökdetektor Manöveromkopplare Aggregat läge AUTO Manöveromkopplare Aggregat läge HAND Text1: Den text som visas i operatörsbilderna då insignalen är aktiv (TRUE): Text0: Den text som visas i operatörsbilderna då insignalen är inaktiv (FALSE): Snabbval: Ett antal fördefinierade texter till Text 1 och Text 0. Ett alternativ till att skriva texterna direkt i respektive textfält. PLC Destinationer (värden till objektet): Finns ej. Operander (värden från objektet): DI(x) Digital signal som ger objektets värde.

35 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 28 Digital utgång Digitala utgångar används för att styra digitala objekt, dvs. sådana som bara har två tillstånd, t.ex. till/ från, öppen/stängd etc. Exempel på sådana objekt är fläktar, kylmaskiner och belysning. Även öka/minska-ställdon är ett sådant exempel, där det dock går åt två utgångsobjekt, ett för att öka och ett för att minska. Namn: Rekommendationer på namn (beteckningar utelämnade): Värmeventil öppna Värmeventil stäng Elbatteri DX kyla Visa i Operatörspanel: Är denna aktiv kommer utgången att visas i operatörspanelen då man listar digitala utgångar. Tillslagsförd. (Hög starteffekt): För att förhindra att elnätet i fastigheten överbelastas, t.ex. efter ett strömavbrott då alla ventilationsaggregaten vill starta, kan de digitala utgångar som styr belastningar med hög starteffekt fördröjas i förhållande till varandra. För de utgångar som styr tunga laster bör därför Tillslagsfördröjning väljas. Om inte någon annan digital utgång startat de senaste sekunderna (normalt 5 sek) så går utgången till direkt (ingen fördröjning). Text1: Den text som visas i operatörsbilderna då utgången är aktiv (TRUE): Text0: Den text som visas i operatörsbilderna då utgången är inaktiv (FALSE): Snabbval: Ett antal fördefinierade texter till Text 1 och Text 0. Ett alternativ till att skriva texterna direkt i respektive textfält. PLC Destinationer (värden till objektet): DO(x) Digital signal som blir objektets utgångsvärde under normal drift (Auto). DA(x) Digital signal som talar om att ev. skåpsomkopplare står i läge AUTO.

36 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 29 DH(x) DB(x) signaler) DF(x) Digital signal som talar om att ev. skåpsomkopplare står i läge HAND TILL. Digital signal som blockerar utgångsobjektet (=FRÅN oavsett övriga Digital signal som forcerar utgångsobjektet till aktivt läge(=till) Operander (värden från objektet): DO(x) Digital signal som ger objektets utgångsvärde (efter alla villkor). DA(x) Digital signal som talar om att objektet arbetar helt i automatikläge. Dvs. att skåpsomkopplare står i AUTO, ej körs manuellt, ej blockerat, ej forcerat. Handkörning, blockering och forcering De digitala utgångarna i BAS2 har även möjlighet att ta emot signaler från HAND-0- AUTO -omkopplare på apparatskåp samt signal från frysskydd eller annan blockeringsfunktion så att optimal funktion erhålls och korrekt driftstatus kan presenteras i bilden. Dessa signaler behöver ej anslutas om skåpsomkopplare ej finns. Då en digital utgång styr ett ventilationsaggregat och det finns en HAND-0-AUTO - omkopplare på apparatskåpet får denna normalt inte vara inkopplad efter den digitala utgången. Den främsta anledningen är att frysskyddet i DUC:n då ej kan stoppa aggregatet om frysskyddet löser ut. Istället ska omkopplarens signaler från HAND resp. AUTO anslutas till digitala ingångar i DUC:n och via PLC:n logiskt kopplas till det digitala utgångsobjektet. Om forceringssignalen DF(x) aktiveras så startar aggregatet, om skåpsomkopplaren står i automatik och blockeringsingången DB(x) inte är aktiv. Är aggregatet i drift då skåpsomkopplaren ställs i läge FRÅN så fortsätter aggregatet att gå så länge DF(x) är aktiv. Ett aggregat som är stoppat på skåpsomkopplaren kan däremot, av säkerhetsskäl, inte startas med DF(x). DB(x) har alltid högst prioritet och stoppar ovillkorligt aggregatet. Pulsingång Pulsingångsobjekten är direkt kopplade till pulsingångarna på DUC:n och kopplas ej via PLC som övriga I/O-objekt. Det som skiljer en pulsingång från en vanlig digital ingång är att den har en snabb räknekrets som gör att den inte tappar snabba pulser som kommer tätt inpå varandra. Pulsingångarna ansluts till mätare av olika slag. De kan t.ex. användas för att mäta el, fjärrvärme eller vattenförbrukning. En pulsingångskrets måste elektriskt kopplas med stabiliserad likspänning (12-24 VDC) ALDRIG med 24V växelspänning. Se inkopplingsanvisningarna för respektive DUC-typ. Namn: Det ska tydligt framgå vilken storhet som mäts. Exempel: "Fjärrvärme" kan inte ersätta "Fjärrvärme flöde". Enhet: Denna ska normalt väljas till samma enhet som den mekaniska eller elektriska mätare har som den ska anslutas till. Se även Skalfaktor nedan. Skalfaktor: Skalfaktor är ett heltal som anger hur många pulser mätaren ger per mätenhet. Denna skalfaktor varierar beroende på mätare och tillhandahålls av det företag som levererat

37 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 30 mätaren. Det är till exempel vanligt att elmätare ger 640 pulser per kwh medan vissa fjärrvärmemätare bara ger en puls per kwh. Exempel: Om det t.ex. går 0,01 pulser per kwh, så måste man ändra vald enhet till MWh och ange 10 pulser per MWh, eftersom skalfaktorn måste anges som ett heltal. (Skalningen från kwh till MWh är 1000 gånger större, så man tar 0.01 gånger 1000 vilket ger 10 pulser) Visade decimaler: Den största noggrannhet du kan få beror på hur många pulser mätaren ger per mätenhet. Om mätaren bara ger en puls per mätenhet är det inte lönt att visa några decimaler eftersom varje puls endast berör heltalsdelen, i detta fall sätts antal decimaler till 0. Ger mätaren däremot 1000 pulser per mätenhet kan det vara intressant att visa upp till tre decimaler. Primär enhet / Sekundär enhet: Pulsingångsobjektet räknar och lagrar pulser. Pulserna räknas om till angiven enhet, med decimaler, i visningsögonblicket i PC:n eller OP-panelen. För att ge möjlighet att presentera en pulsmätning på två olika sätt kan två helt separerade skalningar anges. Detta gör det möjligt att t.ex. visa en pulsmätning både som kubikmeter olja (med sin skalfaktor) och som MWh (med sin skalfaktor). De båda utgår dock alltid från samma antal pulser, dvs. ändrar man mätarställning eller historik för den ena så ändras även den andra. Trippmätare: Pulsingångsobjektet har även två stycken trippmätare som kan nollställas och avläsas via PLC. Trippmätarna fungerar i princip likadant som trippmätarna på en bil, dock uppdateras ej trippmätarevärdet live utan läses ut med hjälp av att flanktrigga QH respektive QL. De båda trippmätarna är helt oberoende av varandra och kan räkna upp till pulser innan de snurrar runt och börjar om på noll. Notera dock att de räknar enbart pulser och ignorerar eventuella skalfaktorer för objektet. PLC Destinationer (värden till objektet): QI(x) Digital signal som då den går från 0 till 1 adderar en puls till pulsräknaren. Om en digital ingång används för att känna av pulser måste pulsen ha en

38 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 31 QH(x) QL(x) QP(x) varaktighet på minst 2 sek och pausen mellan pulserna måste också vara minst 2 sek för att inte någon puls ska riskera att gå förlorad. Digital signal som då den går från 0 till 1 nollställer trippräknare 1 och värdet från förra nollställningen finns nu att läsa på operand QH. Digital signal som då den går från 0 till 1 nollställer trippräknare 2 och värdet från förra nollställningen finns nu att läsa på operand QL. Ingång för koppling från Mbusobjekt via operand BP. Operander (värden från objektet): QH(x) Antal pulser i trippräknare 1 sedan senaste nollställning. QL(x) Antal pulser i trippräknare 2 sedan senaste nollställning.

39 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 32 Talområde och decimaler Talområde Analoga värden hanteras internt som heltal i BAS2 DUC:ar. Talområdet är från till För att göra det möjligt att hantera decimaltal placeras en tänkt decimalpunkt i detta tal och gör då talområdet mindre, men med en eller flera decimalsiffror. De talområden som används i BAS2 är följande: till (egentligen till 32767, men avrundat för enkelhetens skull) till 3000 (egentligen -3276,7 till 3276,7) -300 till 300 (egentligen -327,67 till 327,67) -30 till 30 (egentligen -32,767 till 32,767) Av dessa talområden är det -300 till 300 som används nästan uteslutande, bl.a. för temperatur ( C) och %. Det finns dock undantag; Om t.ex. en tryckgivare ska anslutas som har mätområdet 0 till 600 Pa så räcker inte talområdet -300 till 300 utan man måste byta till till 3000 och tappar därmed en decimal, vilket saknar betydelse eftersom givaren inte har 2 decimalers upplösning (troligen vill man inte se några decimaler alls i detta fall). Då driftsfallsnummer, antal eller andra värden som är heltal (tal som inte kan ha decimaler) ska visas så ska talområdet till användas för att få en korrekt presentation i bilderna. Om t.ex. en tryckgivare med mätområde Pa används för en tryckreglering är det viktigt att välja rätt talområde (-3000 till 3000) för både den analoga ingången och det använda regulatorobjektet. Visade decimaler Genom att välja talområde enligt ovan har man indirekt bestämt hur många decimaler som finns att tillgå. Genom att välja Visade decimaler så bestämmer man hur många av de tillgängliga decimalerna som ska visas i bild. En grundregel är att aldrig visa fler decimaler än användaren har nytta av att se. Att t.ex. visa ett ställdonsläge (0-100%) med två decimaler är direkt olämpligt eftersom de flesta analoga ställdon har en upplösning som är sämre än 1:100 (d.v.s. minsta förflyttning är mer än 1 % av slaglängden). För temperaturer brukar en decimal vara lämpligt och för ställdonslägen (%) är oftast 0 decimaler lämpligast. Valet av Visade decimaler påverkar inte reglernoggrannhet, beräkningar etc. eftersom det enbart talar om hur många av de tillgängliga decimalerna som ska visas i bilderna.

40 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 33 Funktionsobjekt Funktionsobjekten finns i CPU modulen. I tabellen nedan framgår vilka objekttyper som finns, samt hur många av varje sort som finns tillgängliga i varje DUC. Det finns alltid så många objekt av respektive typ som anges i nedanstående tabell. Antalen är inte beroende av vilka andra, eller hur många andra, objekt som är använda i den aktuella DUC:n. För att koppla ihop funktionsobjekten med andra funktionsobjekt eller med I/O-objekt används PLC-funktionen. Se separat kapitel. Objekttyp Antal objekt per DUC Larm 90 ( + 9 för internt bruk) Drifttidsmätare 25 Exportcell 50 Fördröjning 50 Minnescell analog 100 Minnescell digital 100 Pump 25 Tidur 50 ( + 15 för internt bruk) Varmhållning/Nattkylning 25 Regulator 25 Modbus 250 Mbus 100 Analog minnescell Analoga minnesceller används ofta för att lagra ett jämförelsevärde (t.ex. en temperaturgräns) som visas i bilden och som ska kunna ändras under drift. Slutresultat av t.ex. medelvärdesberäkningar, verkningsgradsberäkningar etc. läggs också i analoga minnesceller för presentation i bild och användning i PLC. Även mellanresultat av beräkningar i PLC lagras temporärt i analoga minnesceller. Analoga minnesceller kan också användas för att frysa värden vid ett givet ögonblick, t.ex. vid en viss tidpunkt eller händelse. Det frysta värdet kan visas i bild och/eller användas av andra funktioner i PLC. De första nio minnescellerna är avsedda för temporära värden, mellanresultat, som används på efterföljande PLC-rader i nära anslutning till tilldelningsraden. Dessa minnesceller bör inte hålla värden till efterföljande PLC-varv och bör inte visas i bild. Namn: När objekten används i beräkningar ska det av namnet tydligt framgå var beräkningen hör hemma. Exempel: "Medelvärde" kan inte ersätta "TA1/FA1 medelv. rumstemp. GT1:1 & GT1:2". Visa i Operatörspanel: För att undvika att alla använda analoga minnesceller visas i Operatörspanelen, vilket kan bli onödigt många, så visas enbart de som har detta val förbockat.

41 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 34 Enhet: Om värdet som lagras i minnescellen har en enhet så anges den här. Talområde / Visade decimaler: För inställning av dessa parametrar se separat avsnitt Talområde och decimaler. PLC Destinationer (värden till objektet): AM(x) Analog signal som skrivs till minnescellen. AG(x) Digital signal som gör att skrivning är möjlig då den är TRUE. (Den är TRUE om den ej är ansluten, eller har varit ansluten i PLC). Operander (värden från objektet): AM(x) Analog signal som läses från minnescellen. Till skillnad från de flesta andra objekt så är tilldelning av värden omedelbar för minnesceller. Detta betyder att ett värde som skrivs till en minnescell på en rad är läsbart från minnescellen på raden efter. Digital minnescell Digitala minnesceller används ofta för att lagra mellanresultat av logiska förreglingar och villkor i PLC. De används även för att komma ihåg ett digitalt tillstånd från ett PLC-varv till nästa. Digitala minnesceller kan också användas som Till/Från-tryckknappar i bilder för att kunna koppla in/ur funktioner och villkor som konfigurerats i en DUC. Digitala minnesceller kan visa två valfria texter, en för TRUE och en för FALSE, vilket används för att visa digitala tillstånd som klartext i bilder (dynamiska texter). Digitala minnesceller kan även konfigureras för att vara Momentana (=återfjädrande tryckknapp). En sådan minnescell kan inte ställas statiskt Till eller Från, eftersom den hela tiden återgår till FRÅN-läget. En momentan minnescell är endast TILL så länge man klickar på den i bilden och håller musknappen nedtryckt. De första nio minnescellerna är avsedda för temporära värden, mellanresultat, som används på efterföljande PLC-rader i nära anslutning till tilldelningsraden. Dessa minnesceller bör inte hålla värden till efterföljande PLC-varv och bör inte visas i bild. Namn: När minnesceller används för att spara resultatet av förreglingar och beräkningar ska det av

42 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 35 namnet tydligt framgå var beräkningen hör hemma. När minnesceller används för att visa tillstånd som dynamiska texter bör detta anges med ordet "indikering". Exempel: "TA1/FA1 indikering Börvärdessänkning aktiv". Visa i Operatörspanel: För att undvika att alla använda analoga minnesceller visas i Operatörspanelen, vilket kan bli onödigt många, så visas enbart de som har detta val förbockat. Momentan: Minnescellen blir Momentan (=återfjädrande tryckknapp) om denna parameter är förbockad. En momentan minnescell är endast TILL så länge man klickar på den i bilden och håller musknappen nedtryckt. Text1: Den text som visas i operatörsbilderna då värdet är TRUE: Text0: Den text som visas i operatörsbilderna då värdet är FALSE: Snabbval: Ett antal fördefinierade texter till Text 1 och Text 0. Ett alternativ till att skriva texterna direkt i respektive textfält. PLC Destinationer (värden till objektet): DM(x) Digital signal som skrivs till minnescellen. Operander (värden från objektet): DM(x) Digital signal som läses från minnescellen. Till skillnad från de flesta andra objekt så är tilldelning av värden omedelbar för minnesceller. Detta betyder att ett värde som skrivs till en minnescell på en rad är läsbart från minnescellen på raden efter.

43 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 36 Drifttidsmätarobjekt Drifttidsmätarobjekt används för att mäta tid, oftast hur länge någon maskin har varit i drift. Det kan t.ex. vara en pump eller en fläkt. Drifttiden används för att avgöra när det är dags för service. Mätaren mäter med upplösningen 1 sekund men visar tiden som timmar med en decimal. Drifttidsmätaren kan också ge larm då inställt serviceintervall uppnåtts. Den håller även reda på när service gjordes senast, vem som kvitterade service utförd samt drifttid då kvittens gjordes. Namn: När objektsbeteckning finns ska denna ingå i namnet. Namnet bör också tala om vad det är som mäts, t.ex. Total drifttid. Servicelarm: Objektet utökas då med parametrar för serviceintervall, servicelarm och kvittenshistorik för senaste kvittens. PLC Destinationer (värden till drifttidsmätarobjektet): OT(x) Digital signal som, då den är TRUE, aktiverar tidmätningen i objektet. Operander (värden från drifttidsmätarobjektet): OT(x) Digital signal som är aktiv då objektet indikerar Servicelarm (gäller bara då Servicelarm har valts vid konfigurationen). OV(x) Analog signal (32-bitar) som är drifttiden i sekunder.

44 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 37 Exportobjekt Exportobjekten används för att skicka värden mellan DUC:arna. Principen är att ett värde (t.ex. utomhustemperaturen) exporteras från den DUC som har värdet (givaren). Ett värde som exporteras från en DUC blir tillgängligt i alla andra DUC:ar. Ett exportobjekt kan bara exportera ett värde. Exportobjekt kan inte visas i bilder, eftersom bilden (PC:n) alltid har tillgång till alla DUC:ar och värdet ska därför visas från den DUC som har (exporterar) värdet. Om man av kontrollskäl vill se att rätt värde importeras kan detta kopplas till en minnescell (i mottagande DUC) som visas i bild (då kontrollen är klar bör minnescellen tas bort). Exportobjekten skickas till övriga DUC:ar då något värde som exporteras ändras. Även om inga exporterade värden har ändrats skickas samtliga var 10:e minut. Namn: Exportcellen skall namnges så att det klart framgår vad det är som exporteras, t.ex. GT1 Hus B Utomhustemperatur norrfasad. PLC Destinationer (värden till exportobjektet): XC(duc,x) Signal av valfri typ (analog, digital, numeriskt värde) som ska exporteras. Parametern duc är DUC-id (duc-nummer) som måste vara den DUC som värdet ska exporteras från (en DUC kan bara exportera värden som den själv har). Parametern x är exportobjektets nummer. Operander (värden från exportobjektet): XC(duc,x) Signal av valfri typ (analog, digital, numeriskt värde) som har exporterat från annan DUC. Parametern duc är DUC-id (duc-nummer) på den DUC som värdet har exporterats från. Parametern x är exportobjektets nummer.

45 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 38 Fördröjning Ett fördröjningsobjekt kan konfigureras som tillslagsfördröjning och/eller frånslagsfördröjning. Fördröjningen kan valfritt visas som sekunder eller minuter, beroende på den upplösning som önskas. Maximal fördröjning är sekunder (=1092 minuter, =18,2 timmar). Tillslagsfördröjning innebär att efter det att fördröjningsobjektets ingång har aktiverats dröjer det inställd tid innan dess utgång aktiveras. Frånslagsfördröjning innebär att efter det att fördröjningsobjektets ingång ej längre är aktiverad dröjer det inställd tid innan dess utgång upphör att vara aktiverad. Om både tillslagsfördröjning och frånslagsfördröjning väljs i samma objekt erhålls båda de ovanstående funktionerna samtidigt. Fördröjningarna kan ställas individuellt, liksom visningen (minuter eller sekunder). Objektets utgång kan också fungera som en vippa (självhållningskrets). Om varken tillslagsfördröjning eller frånslagsfördröjning väljs blir det en vippa utan några till- eller frånslagstider. Utgången aktiveras då SET-ingången aktiveras. Utgången återställs då RESETingången aktiveras. Om Växlande funktion på Set-ingången i PLC:n väljs så kommer utgången att ändra tillstånd varje gång SET-ingången aktiveras. RESET-ingången har högst prioritet, dvs. om den är aktiverad så kommer utgången att vara inaktiv. Fördröjningsfunktionen kan kombineras med vippan. SET-ingången startar frånslagsfördröjningen, RESET-ingången återställer frånslagsfördröjningen. Exempel (forcerad ventilation): Antag att SET-ingången kopplas till en tryckknapp för forcerad ventilation och objektets utgång kopplas till start/stopp för aggregatet. Frånslagsfördröjning och Växlande funktion på SET-ingången i PLC:n väljs och frånslagstiden ställs till 60 minuter. Om någon trycker på knappen startar frånslagsfördröjningen och aggregatet startar. Efter 60 minuter då fördröjningen löpt ut stannar aggr. Om någon tryckt på knappen en gång till innan frånslagsfördröjningen löpt ut hade aggr. stannat (växlande funktion). Namn: Objektet ska namnges så att det klart framgår vad det har för funktion i anläggningen, t.ex. TA1/FA1-TK01 Förlängd drift konf.rum". Tillslagsfördröjning: Aktiverar funktionen för tillslagsfördröjning i objektet. Se ovan. Tid ändras via PLC:n: Till eller frånslagstiden styrs via PLC:n och kan enbart visas för användaren. Frånslagsfördröjning: Aktiverar funktionen för frånslagsfördröjning i objektet. Se ovan. Växlande funktion på Set-ingången i PLC:n: Objektets utgången kommer att ändra tillstånd varje gång SET-ingången aktiveras (går från inaktiv till aktiv). Se även ovan.

46 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 39 PLC Destinationer (värden till fördröjningsobjektet): DD(x) Digital signal som ska till- eller frånslagsfördröjas. DS(x) Digital signal som aktiverar objektets utgång. Kan användas vid frånslagsfördröjning och vipp -funktion. DR(x) Digital signal som återställer objektets utgång. Kan användas vid frånslagsfördröjning och vipp -funktion. DX(x) Analog signal som är tillslagstiden i sekunder. DY(x) Analog signal som är frånslagstiden i sekunder. Operander (värden från fördröjningsobjektet): DD(x) Digital signal som är objektets utgång. DX(x) Analog signal som är tillslagstiden i sekunder. DY(x) Analog signal som är frånslagstiden i sekunder.

47 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 40 Larm Inträffar något fel i anläggningen, eller något annat som bör uppmärksammas, kan BAS2 meddela detta genom att utlösa ett larmobjekt. För varje larmpunkt ska ett larmobjekt konfigureras. Larm kan indelas i grupper beroende på prioritet och teknikområde. Larmfördröjningstid och kvittensalternativ kan väljas individuellt för varje larm. Då ett larm har löst ut och finns i larmlistan kan operatören välja att gå direkt till associerad bild. I menyraden, under Larm Definiera larm görs inställningarna för det enskilda larmobjektet. Text: För att operatören ska veta vad som har inträffat förses varje larm med en larmtext. Larmtexten får innehålla max 40 tecken och bör, för att undvika missförstånd, i klarspråk beskriva var larmet kommer ifrån och vad det avser. Exempel på larmtext: TA1-GT8 Frysskydd, kontor 2:a vån söder. BAS2 tidsmärker varje larm individuellt då det löser ut. Grupp: Alla larm i en larmgrupp bör vara ungefär lika viktiga och vara inom samma område. Exempel på larmgrupper är: A-larm ventilation, B-larm ventilation, A-larm hissar, B-larm kylcentral. Det finns totalt 10 olika larmgrupper i BAS2. Dessa är numrerade 0-9, där larmgrupp 0 betyder att det är ett lokalt larm som visas i larmlistan och på operatörspanel men inte skickas till larmskrivare, mobiltelefoner etc. Kvittenstyp: Det finns fyra olika larmtillstånd som ett larm kan befinna sig i: Normalt: Normaltillstånd. Utlöst - ej kvitterat: Larmorsaken finns kvar och larmet är ej kvitterat. Återgått - ej kvitterat: Larmorsaken är borta men larmet är ej kvitterat. Utlöst kvitterat: Larmorsaken finns kvar men larmet är kvitterat. Kvittenstypen styr hur övergången sker mellan dessa tillstånd enligt följande: Då ett larm löser ut går det från Normalt till Utlöst - ej kvitterat. Om orsaken därefter försvinner så övergår larmet till Återgått - ej kvitterat om kvittenstypen är Standard. Är den däremot Förbli utlöst så stannar larmet kvar i Utlöst - ej kvitterat och skulle kvittenstypen varit Automatisk kvittens så hade larmet återgått till tillståndet Normalt.

48 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 41 Fördröjning (s): Vissa larm bör inte larma direkt, utan först efter ett antal sekunder eller minuter efter att larmvillkoret uppfyllts. En fläktvakt bör till exempel inte larma förrän fläkten har haft tid på sig att varva upp till full hastighet. För en fläkt kan det vara lämpligt med en fördröjning på 60 sekunder. Detta innebär att fläktlarmsvillkoret måste vara aktivt i minst 60 sekunder innan larmet löser ut. Maximal fördröjning är sekunder (=1083 minuter, =18 timmar). Bildreferens: Namn på en bild i anläggningen som man önskar associera larmet med. När larmet är utlöst kan sedan användaren hoppa till den angivna bilden, t.ex. en flödesbild där larmet visas grafiskt. Genom att klicka på Aktuell bild så fylls bildreferensfältet i med den aktuella (visade) bildens namn. PLC Destinationer (värden till larmobjektet): LO(x) Digital signal som är larmvillkoret till larmobjektet. LA(x) Digital signal som kvitterar ett utlöst larm. Operander (värden från larmobjektet): LO(x) Digital signal som är aktiv då larmet är utlöst. LA(x) Digital signal som blir aktiv under 1 sekund då larmet kvitteras. Denna signal kan användas för att t.ex. återställa frysskydd, blockeringar etc. Larmgruppsfunktioner Larmgrupper kan även hanteras gruppvis i PLC:n för att t.ex. kunna skapa summalarm på ett enkelt sätt. Det går även att kvittera eller blockera hela larmgrupper på ett enkelt sätt via PLC. Destinationer (värden till larmgruppen): LG(x) Digital signal som då den är aktiv kvitterar alla larm som ingår i den aktuella LB(x) larmgruppen x. Digital signal som då den är aktiv blockerar alla larm som ingår i den aktuella larmgruppen x. Operander (värden från larmgruppen): LG(x,y) Digital signal som är aktiv då något larm i larmgruppen x har statusen y. Följande larmstatusvärden kan användas för parametern y : 1 = Utlöst - ej kvitterat 2 = Återgått - ej kvitterat 3 = Utlöst kvitterat 4 = Blockerad

49 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 42 Nattkylning/Varmhållning Detta objekt kan användas för nattkylning (kallas ibland för sommarnattskyla) eller för varmhållning (kallas ibland för vinternattsfunktion). Principen för nattkylning är att man utnyttjar kall uteluft nattetid för att kyla ner en lokal med hjälp av ventilationen och därmed minska (det kostsamma) kylbehovet under dagtid. Varmhållning använder ventilationen, med full returluft, för att värma en oanvänd lokal under den kalla årstiden. Varmhållning används främst för lokaler där radiatorsystemet är underdimensionerat eller saknas. Ett objekt kan inte användas för båda funktionerna samtidigt. I de fall där båda nattkylning och varmhållning ska finnas på samma aggregat ska två objekt användas. Objektet sköter logiken för när nattkylning/varmhållning skall aktiveras. Normalt krävs en rumstemp.givare för nattkylningsfunktionen men objektet har inbyggd funktionalitet som gör att en frånluftstemp.givare kan användas i stället. Namn: När aggregatsbeteckning finns bör denna ingå i namnet. Namnet bör även tala om vilken funktion objektet används för (nattkylning eller varmhållning). PLC Destinationer (värden till nattkylnings-/varmhållningsobjektet): SO(x) Analog signal där utomhustemperaturen ska skickas in. SR(x) Analog signal där rumstemperaturen ska skickas in. Om det är nattkylningsfunktion kan det i stället var frånluftstemperaturen. SE(x) Digital signal som talar om att funktionen har drifttillstånd. Denna signal är ofta ansluten till ett tidur, där tider läggs in som styr när funktionen får starta. SG(x) Digital signal som talar om att SR(x) har ett giltigt värde. Då frånluftstemp.givare används för nattkylningsfunktionen är värdet giltigt då frånluftsaggregatet är i drift, eftersom det då är rumsluften som träffar givaren och mäts. SG(x) ska därför i detta fall vara aktiv då frånluftsaggregatet är i drift. Då aggregatet stannar efter ordinarie dagdriftstid blir SG(x) inaktiv och objektet fryser senaste giltiga värde. Detta ligger sedan till grund för ev startbeslut senare på kvällen/natten. Då SG(x) åter blir aktiv bibehålls det frysta värdet under 180 sekunder tills frånluftstemp.givaren hunnit stabilisera sig. Operander (värden från nattkylnings-/varmhållningsobjektet): SS(x) Digital signal som är aktiv då funktionen är aktiverad.

50 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 43 Pumpobjekt Ett pumpobjekt används för att styra pumpar. Ett pumpobjekt kan styra en pump (enkelpump) eller två pumpar (parpump/tvillingpump). Pumpobjektet styr funktioner som t ex driftsvillkor, motionering och parpumpsväxling. Namn: När objektsbeteckning finns bör denna ingå i namnet. Enkelpump / Parpump: Anger om det är en pump eller två pumpar som ska styras av objektet. Parpumpsväxling: Anger att växling ska ske (en gång per dygn) mellan pumparna då det är parpumpar. Motionering: Anger att om en pump inte varit i drift de senaste 24 timmarna ska den motionsköras under en minut. Text ingen: Text pump A: Text pump B: Text pump A+B: Snabbval: Den text som visas i bilden då ingen pump är i drift. Den text som visas i bilden då pump A är i drift. Den text som visas i bilden då pump A är i drift. Den text som visas i bilden då både pump A och B är i drift. Ett antal fördefinierade texter till ovanstående. Ett alternativ till att skriva texterna direkt i respektive textfält. Temperaturstyrd: Pumpen/pumparna startar och stoppar beroende på (ute-)temperatur. För temperaturstyrda pumpar måste det anges om de är värmebärare eller köldbärare. Pumpar som inte är temperaturstyrda (t.ex. spillvattenpumpar, tryckstegringspumpar) har inga temperaturgränser som driftvillkor.

51 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 44 Värmebärare: Anger att pumpen används för värmebärande media. Ex: radiatorkrets. Köldbärare: Anger att pumpen används för köldbärande media. Ex: kylbaffelkrets. Temperaturhysteres: Anger att det ska vara skilda start- och stopptemperaturer (hysteres) för att hindra att pumpar startar och stoppar onödigt ofta då utetemperaturen ligger och pendlar kring starttemperaturen. Starttemperaturen har också en valbar startfördröjning som gör att temperaturgränsvillkoret för start måste ha varit uppfylld en viss tid innan start sker. Direktstart temperaturgräns: Som komplement till ovanstående kan även en direktstartsgräns anges. Denna startar pumpen direkt när dess temperaturgränsvillkor blir uppfylld. Namn temperaturgräns: Denna text visas i pumpformuläret så användaren vet vilken temperatur som fungerar som gränsvillkor (ofta Utetemperatur). Behovsstyrd: Anger att pumparna ska styras av ett behov, t.ex. att en värmeventil öppnar eller ett aggregat startar. Detta villkor kan kombineras med temperaturvillkoren. Pumpen/pumparna startar då om något av villkoren är uppfyllda. PLC Destinationer (värden till pumpobjektet): PT(x) Analog signal där utomhustemperaturen normalt skickas in. PN(x) Digital signal som talar om att driftbehov finns. Har endast funktion då Behovsstyrd är valt. PF(x) Digital signal som forcerar båda pumparna att starta om det är parpumpar. PA(x) Digital signal som talar om att det är fel på pump A (används även för enkelpump). PB(x) Digital signal som talar om att det är fel på pump B. Operander (värden från pumpobjektet): PM(x) Digital signal som är aktiv då pumpmotionering görs. PA(x) Digital signal som är startorder för pump A (används även för enkelpump). PB(x) Digital signal som är startorder för pump B. Larmindikering I bilden indikeras pumpens larmstatus med olika färg på knappen. Gult innebär vid parpumpsdrift att en pump är ur funktion. Rött innebär vid parpumpsdrift att båda pumparna är ur funktion och vid enkelpumpsdrift att pumpen är ur funktion. Om pumpobjektet är temperaturstyrt övervakas temperaturingången. Om denna inte har anslutits, eller har ogiltigt värde ( lägre än -45 C eller högre än 99 C) blir objektet också rött i bilden. Om den ena pumpen i parpumpsfallet slutar att fungera kopplas automatiskt den andra in. För att pumpobjektet skall kunna utföra dessa funktioner måste pumparnas larmstatus kopplas till pumpobjektet.

52 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 45 Prioritetsstartobjekt Prioritetsstartobjekt sköter startordning för olika samverkande objekt, baserat på aktuell drifttid, prioritet, behov och larmande objekt. T.ex. kan man använda det för att styra prioritetsordningen på värmepumpar, kylmaskiner eller kondensorfläktar för optimal drift. Upptill fyra prioritetsobjekt kan användas per DUC. Prioritetsobjekten har inget grafiskt användargränssnitt, inget namn och inga inställningsmöjligheter. De hanteras via PLC på samma sätt som t.ex. daggpunktsberäkningen. Regulatorobjekt Ett regulatorobjekt används då ett analogt mätvärde ska hållas (balanseras) på en önskad nivå (=börvärde) genom att justera tillförseln av det som påverkar det analoga mätvärdet. Det kan t.ex. vara framledningstemperaturen på en radiatorkrets som ska hållas konstant på 50 C. Om ingen värme tillförs kommer temperaturen att sjunka. Om för mycket värme tillförs kommer temperaturen att stiga. Att se till så att det i varje ögonblick tillförs rätt mängd värme är regulatorobjektets uppgift. Varje regulatorobjekt innehåller tre regulatorer (reglerloopar). Hur många av dessa som används i ett specifikt fall beror på hur regulatorobjektet är konfigurerat. huvudregulatorn används alltid och är den som direkt påverkar utsignalen(-erna) vid normal drift. Om kaskadreglering valts finns en förregulator, vars utsignal är börvärde till huvudregulatorn. Vid temperaturreglering för ventilation kan frysskydd väljas som gör att den tredje regulatorn (varmhållningsregulatorn) också används. Utsignalen från huvudregulatorn (och/eller varmhållningsregulatorn) är alltid 0-100%. För att anpassa, och dela upp, denna signal till de olika anslutna objekten (t.ex. spjäll, återvinning, värmeventil, kylmaskin etc.) används en sekvenshanteraren som även den ingår i regulatorobjektet. Sekvenshanteraren (splittern) delar upp regulatorutsignalen på upp till 8 olika objekt som kan vara av olika typ. T.ex. analog, öka/minska, pulsbreddsmodulerad, till/från. Varje regulatorobjekt kan ha upptill fyra driftsfall lagrade. Ett driftsfall innehåller PIDparametrar samt sekvens- och utsignalkonfiguration för regulatorobjektet. Genom en numerisk signal till regulatorobjektet kan driftsfallet bytas under normal drift. I vissa fall vill man ha olika reglersekvenser beroende på t.ex. årstid eller den verksamhet som bedrivs i lokalen. Exempel på två driftsfall är följande: komfortreglering med kylventil, värmeventil och återluftspjäll i sekvens, samt ekonomireglering med kylventil, återluftspjäll och värmeventil i sekvens.

53 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 46 Namn: När objektsbeteckning finns bör detta ingå i namnet. Då regulatorn arbetar med variabelt börvärde (t.ex. börvärdeskurva) och detta ska loggas är det bra om ordet börvärde ingår i namnet eftersom det är namnet som visas i loggen. Enhet: Enheten för regulatorns börvärde anges här. Talområde / Visade decimaler: För inställning av dessa parametrar se separat avsnitt Talområde och decimaler. Y-axel skala: Enheten för regulatorns börvärde anges här. Börvärdestyp: Ett regulatorobjekt kan få sitt börvärde på flera olika sätt. Detta styrs primärt genom vald börvärdestyp, som även påverkar vilken dialog användaren får upp då han/hon klickar på regulatorobjektet. Följande typer finns: Externt börvärde: Börvärdet kommer utifrån (via PLC:n) och kan inte ställas in i regulatorobjektets dialoger. Används t.ex. då en extern börvärdesratt i ett konferensrum, via en analog ingång, bestämmer börvärdet till regulatorn. Manuellt börvärde: Börvärdet anges som ett konstant värde i regulatorobjektets börvärdesdialog. Används t.ex. för rumsreglering om börvärdet ska vara 21 C, oberoende av utetemp. Man kan begränsa vilka inmatade börvärden som ska vara tillåtna; Se Inmatningsbegränsning nedan.

54 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 47 Börvärdeskurva: Börvärdet är en funktion av en annan parameter, oftast utetemp. Börvärdet visas på Y- axeln medan insignalen till kurvobjektet visas på X-axeln i grafen. Det går att ändra namnet på Y-axeln men det bör oftast vara Börvärde. Det går även att ändra namnet på X-axeln (oftast Utetemp.). Börvärdeskurvan kan kombineras med Minkurva och/eller Maxkurva, se separata rubriker nedan. Endast kurvobjekt: Detta val kopplar bort regulatorerna och gör att ett regulatorobjekt kan användas som ett kurvobjekt där man endast utnyttjar börvärdesdelen i regulatorobjektet. Utsignalen fås på CZ(x) i PLC, samt på CW(x) resp. CV(x) om även min/max-kurvor används. I övrigt se Börvärdeskurva ovan. Inmatningsbegränsning (Man börv.) För att undvika att användaren anger orimliga eller ej önskvärda börvärden kan man begränsa detta men hjälp av ett minvärde och ett maxvärde. Detta gäller endast om börvärdestypen Manuellt börvärde har valts. Namn börvärdeskurva: Namn på Y-axeln för börvärdestypen Börvärdeskurva (se ovan). Börvärdesjustering: Börvärdesjustering används då man vill göra det möjligt att addera ett värde till börvärdet. Oftast som någon form av kompensation för yttre omständigheter. Både intern och extern börvärdespåverkan kan användas tillsammans med alla börvärdestyperna med ett undantag: Externt börvärde kan inte kombineras med extern börvärdesjustering. Intern börvärdesjustering innebär att då CI(x) aktiveras i PLC:n så adderas ett, i regulatorobjektets användardialog, inställt värde till det vanliga börvärdet. Det adderade värdet kan även vara negativt och man får då en börvärdessänkning. Exempel på användning är nattsänkning av radiatorframledningsbörvärde med ett konstant antal grader. Extern börvärdesjustering innebär att det analoga värde som skickas in på CX(x) i PLC:n adderas till det vanliga börvärdet. Det adderade värdet kan även vara negativt och man får då en börvärdessänkning. Exempel på användning är solkompensering av ett radiatorframledningsbörvärde. Ju mer solen lyser (och värmer) ju mer kan vi sänka (kompensera ner) det aktuella börvärdet. Extern börvärdesjustering kan även kopplas till ett analogt tidur för att enkelt kunna ha olika börvärden vid olika tider på dygnet och olika verksamheter i lokalerna. Funktioner: Nedanstående parametrar påverkar bl.a. vilka regulatorer (reglerloopar) som ska vara aktiva i regulatorobjektet. Frysskydd: I ett regulatorobjekt finns två olika funktioner som båda har till uppgift att förhindra sönderfrysning av värmebatterier i ventilationsaggregat. Varmhållningsfunktionen mäter batteritemperaturen (oftast returtemperaturen) och reglerar mot aktuellt varmhållningsbörvärde. Det andra skyddet utgörs av att batteritemperaturen jämförs med en inställd temperaturgräns. Då den underskrids löser frysskyddet ut och ger en utsignal till PLC som där ska kopplas så att aggregatet stoppas och larmar.

55 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 48 Kaskadreglering: I ett regulatorobjekt erhålls kaskadreglering genom att klicka i denna parameter. Kaskadreglering innebär att två regulatorer är kopplade efter varandra i kaskad. Den första regulatorns (förregulatorns) utsignal är då insignal till den efterföljande regulatorn (huvudregulatorn). När det gäller temperaturreglering är rumsreglering av ventilation ett typexempel på när man måste använda kaskadreglering för att få bra reglering. Förregulator obegränsad: Vid kaskadreglering är normalfallet att man inte låter förregulatorn fortsätta att integrera reglerfelet om huvudregulatorn har bottnat (nått något ändläge). Detta kallas oftast anti wind-up och är till för att regulatorobjektet snabbare ska hitta tillbaka till rätt läge efter en långvarig störning eller stor regleravvikelse. Om man klickar i detta val kopplas denna funktion ur och förregulatorn kan fortsätta mot sina ändlägen trots att huvudregulatorn har bottnat (nått något av ändlägena). Detta kan behövas i vissa mycket speciella reglerfall. Arbetsområde (kaskadreglering): Den maximala utsignalen från förregulatorn är lika med dess arbetsområde. En ändring av skalområdet påverkar m.a.o. regulatorns dynamik (och utsignal). Vid rumsreglering med minbegränsning är det inte skalområdet som ska ändras utan minbegränsningen som finns i regulatorobjektets användardialog. Det samma gäller för maxbegränsningen. Begränsningskurvor: Endast relevant då börvärdestypen Börvärdeskurva har valts. Förutom börvärdeskurvan kan en eller två extra kurvor erhållas i börvärdesgrafen. Dessa kallas min- resp. maxkurva men kan användas även till helt andra ändamål och det går därför att byta namn på dem. Värdena från dem är tillgängliga i PLC:n och påverkar inte regulatorn eller dess börvärde om inte Min/max-kurvor begränsar börv. är förbockad. Är denna däremot förbockad begränsas det aktuella börvärdet i aktuell arbetspunkt längs X-axeln av min- resp. max-kurvans värde i denna punkt, oavsett värdena på interna eller externa börvärdeskompenseringar. X-axel: Endast relevant då börvärdestypen Börvärdeskurva har valts. Vanligtvis är X-axeln kopplad till utetemperaturen men kan även ha andra givarsignaler eller beräknade värden som insignal. Vid behov ändras då X-axel namn, Enhet, Talområde, Visade decimaler och ändlägena för skalan i X-axel skala. Se även separat avsnitt Talområde och decimaler. Sekvensutgångar: Utsignalen från huvudregulatorn (och/eller frysskyddsregulatorn) är alltid 0-100%. För att anpassa, och dela upp, denna signal till de olika anslutna objekten (t.ex. spjäll, återvinning, värmeventil, kylmaskin etc.) används en sekvenshanteraren som delar upp regulatorutsignalen på upp till 8 olika objekt som kan vara av olika typ. T.ex. analog, öka/minska, pulsbreddsmodulerad, till/från. Under Namn: döps det aktuella steget så att det är enkelt att förstå funktionen och att identifiera komponenten vid drifttagning och felsökning (ex. SV3 Värmebat, SV1 Kyla, Rot vvx, ST2-1 Återl.spj.). Under Utgångstyp: anges typen för respektive objektet, se nedan. I vilken ordning de olika objekten ska aktiveras, samt eventuella överlappningar och begränsningar, ställs in under driftsfall i användardialogen. Utgångarna fördelas i driftfallsformuläret till att bilda en sekvens.

56 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 49 Utgångstyp: Regulatorobjektet i BAS2 har sju olika utgångstyper (stegtyper). Varje regulator kan hantera upp till åtta steg i reglersekvensen. I vilken ordning stegen är definierade i sekvenstabellen är helt oberoende av i vilken ordning stegen aktiveras i reglersekvensen, detta ställs in i driftsfallsformuläret i användardialogen. Analog: Används till ställdon med proportionell kontinuerlig styrsignal, 0-10 V. Exempel på steg av denna typ är värmeväxlare, värmeventil och kylventil. Digital: Används till digital (till/från) utrustning. T.ex. DX-kyla och el-batterier med endast ett steg. Dödzon: Dödzon används internt av regulatorn för att tillåta en viss ärvärdesavvikelse inom ett intervall, t.ex. för att undvika att en kylmaskin slits ut pga. att den startas och stoppas för ofta. I dödzonsintervallet gör regulatorn ett försök att hitta en stabil arbetspunkt. Om detta inte lyckas (om t.ex. ett DX-steg är för lite medan två är för mycket) accepteras en viss ärvärdesavvikelse. Överskrider ärvärdesavvikelsen den tillåtna så återgår regleringen till att fungera precis som vanligt. Dödzonsutgången CD är TILL om dödzonen är aktiv. För att dödzonen ska fungera måste den internt kopplas ihop i PLC:n med CD(x)=CD(x). Linjär stegkopplare: Används till digitala objekt med lika viktade steg. Ett utgångssteg i BAS2 klarar objekt med upp till fyra steg per utgång. Om fler steg önskas kan flera utgångssteg användas. Antalet steg skall du ange när du väljer utgångstyp. T.ex. en linjär kylmaskin med fyra interna steg som är aktiverad mellan 0 och 20% utstyrning. Stegkopplaren ser automatiskt till att de olika stegen aktiveras i rätt ordning: 0-5% alla interna steg inkopplade, 5-10% interna steg 1-3 inkopplade, 10-15% interna steg 1 och 2 inkopplade, 15-20% endast internt steg 1 inkopplat, % inga interna steg inkopplade. Binär stegkopplare: Används till digitala objekt med binärt viktade steg. Den binära stegkopplaren klarar objekt med upp till fyra interna steg (=16 nivåer). Antalet steg skall du ange när du väljer utgångstyp. T.ex. ett elbatteri med två steg på 2 resp. 4kW. Ska elbatteriet vara aktiverat mellan 70 och 100% kommer stegkopplaren att aktivera de interna stegen enligt följande: 0-70% inget internt steg aktiverat (0kW), 70-80% internt steg 1 aktiverat (2kW), 80-90% internt steg 2 aktiverat (4kW), % internt steg 1 och 2 aktiverat (6kW). Trelägesstyrning: Används till ställdon som styrs av öka/minska-signaler. Ställdonets gångtider är nödvändiga och viktiga parametrar för denna utgångstyp. Regulatorn beräknar läget på ställdonet (genom att addera/subtrahera öka/minska-tiderna) och styr ut öka- respektive minskasignaler till rätt läge. Pulsmodulerad: Används för enheter som kan pulsmoduleras, t ex el-batterier eller vaxmotorställdon för radiatorer. Används oftast till objekt med endast ett effektsteg. Regulatorn styr ut en signal som procent av en periodtid och därför måste periodtid anges. Exempel: med periodtiden 60

57 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 50 sekunder och utsignalen 20% ger pulsmodulatorn signal i 12 sekunder (60 * 0.20). De resterande 48 sekunderna lämnas ingen utsignal. PLC Destinationer (värden till regulatorobjektet): CE(x) Digital signal som aktiverar regleringen. För ventilationsreglering kopplas denna normalt till fläktarnas manöverutgång, dvs. regulatorn reglerar då aggregatet är i drift. Då denna är inaktiv fryses förregulatorerns och huvudregulatorns tillstånd för att dessa inte ska driva till ändläget under stillestånd då ingen reglering är möjlig. Även regulatorobjektets utsignaler blir då inaktiva. Frysskyddet och varmhållningsfunktionen är dock i drift även då CE(x) är inaktiv, och påverkar vid behov utsignalerna. CP(x) Signal av typen numeriskt värde, som anger i vilket driftsfall regulatorobjektet ska arbeta. Varje regulatorobjekt kan ha upptill fyra driftsfall lagrade, där varje driftsfall kan ha olika PID-parametrar och sekvensvillkor inställda. Värdet in på CP(x) ska därför vara ett tal mellan 1 och 4. Byte av driftsfall kan även göras under drift då regulatorn är aktiv. CK(x) Analog signal som blir X-axelns värde i regulatorobjektets börvärdeskurva. CX(x) Analog signal som är externt börvärde alt. extern börvärdesjustering. CI(x) Digital signal som aktiverar intern börvärdesjustering. CF(x) Digital signal som återställer utlöst frysskydd. CC(x) Analog signal som är ärvärdesingången (frysskyddsgivaren) för frysskyddet och varmhållningsfunktionen. CW(x) Analog signal som är maxbegränsningsvärdet för börvärdet. Den här maxbegränsningsparameter ska inte förväxlas med maxbegränsningskurvan, eller med förregulatorns maxbegränsning vid kaskadreglering. CV(x) Analog signal som är minbegränsningsvärdet för börvärdet. Den här minbegränsningsparameter ska inte förväxlas med minbegränsningskurvan, eller med förregulatorns minbegränsning vid kaskadreglering. CU(x) Analog signal som är utetemperaturingången (utetemp.givaren) som används av varmhållningsfunktionen. CA(x) Analog signal som är ärvärdesingången för förregulatorn vid kaskadreglering (vid rumstemperaturreglering av ventilation är detta rums.temp.givaren). CB(x) Analog signal som är ärvärdesingången för huvudregulatorn (vid CL(x) temperaturreglering av ventilation är detta tillufts.temp.givaren). Analog signal som är minbegränsningsingången vid kaskadreglering. Minbegränsningen kan alternativt ändras i användardialogen under Inställningar. CH(x) Analog signal som är maxbegränsningsingången vid kaskadreglering. Maxbegränsningen kan alternativt ändras i användardialogen under Inställningar. CS(x) Digital signal som aktiverar sekvenshanteringen, dvs. gör så att sekvenshanteraren ger utsignaler. OBS, Frysrisk! Om denna signal görs inaktiv ges heller ingen utsignal från sekvenshanteraren då varmhållningsfunktionen ger utsignal (Värmeventilen måste då hanteras separat i PLC:n). Denna signal ansluts normalt inte och behåller då sitt initialvärde TRUE. CQ(x) Analog signal som är återstartsvärde för huvudregulatorn. Se även CR(x) nedan. Återstartsvärdet anges i procent, dvs. vill man återstarta med 50% så

58 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 51 skriver man i PLC:n CQ(x) = CQ(x) bör komma innan CR(x) i PLC:n, eftersom CR(x) är flanktriggad. CR(x) Då den digitala signalen CR(x) går från FALSE till TRUE ( flanktriggad ) sätts huvudregulatorns utgång till värdet på CQ(x) och regulatorns I-ack räknas om så att utsignalen CQ(x) erhålls. Om regulatorn alltid ska starta från en fast nivå vid uppstart (då CE(x) blir TRUE) kan CR(x) kopplas till samma signal som CE(x). CD(x) Digital signal som aktiverar dödzonsfunktionen i förregulatorn och huvudregulatorn. Om dödzon ska användas ska signalen (nästan) alltid kopplas till utgången CD(x) från sekvenshanteringen. Dvs. CD(x)=CD(x) i PLC. Operander (värden från regulatorobjektet): CF(x) Digital signal som aktiv då frysskyddet löst ut. CC(x) Analog signal som är utsignal från varmhållningsregulatorn (0-100%). CW(x) Analog signal som är max-kurvans värde i aktuell arbetspunkt i regulatorobjektets börvärdeskurva. CV(x) Analog signal som är min-kurvans värde i aktuell arbetspunkt i regulatorobjektets börvärdeskurva. CZ(x) Analog signal som är utsignalen från börvärdesberäkningen, dvs. det aktuella börvärdet för regulatorobjektet. CY(x) Analog signal som är utsignalen från förregulatorn vid kaskadreglering (=tilluftsbörvärdet vid rumsreglering av ventilation). CL(x) Analog signal som är minbegränsningsvärdet vid kaskadreglering. CH(x) Analog signal som är maxbegränsningsvärdet vid kaskadreglering. CA(x) Digital signal är aktiv då ärvärdesavvikelsen i förregulatorn (kaskadreglering) är större än inställt gränsvärde. Detta ställs in i användardialogens driftsfallsformulär. CB(x) Digital signal är aktiv då ärvärdesavvikelsen i huvudregulatorn är större än inställt gränsvärde. Detta ställs in i användardialogens driftsfallsformulär. CD(x) Digital signal som är aktiv då insignalen till sekvenshanteringen är inom ett intervall där dödzon ska användas. Signalen ska (nästan) alltid kopplas till ingången CD(x) i regulatorobjektet, dvs. CD(x)=CD(x) i PLC. CS(x,y,z) Är utsignalerna från sekvenshanteraren, där x står för regulatorobjektsnummer, y styr för sekvensutgång och z står för sekvensutgångssteg. Varje regulatorobjekt har 8 st sekvensutgångar med vardera 5 st sekvensutgångssteg. Varje sekvensutgång kan konfigureras till att vara en av sju olika sekvensutgångstyper. Beroende på vilken sekvensutgångstyp som används, och hur den är konfigurerad, är ett eller flera sekvensutgångssteg giltiga. Följande sekvensutgångstyper finns: Analog: CS(x,y,5) ger ett analogt värde som är proportionellt mot insignalen till sekvenshanteraren, inom sekvensutgångens aktiva intervall. Digital: CS(x,y,1) ger ett digitalt värde som är TRUE då insignalen till sekvenshanteraren ligger inom sekvensutgångens aktiva intervall. Dödzon: Ger ett internt digitalt värde som är TRUE då insignalen till sekvenshanteraren ligger inom sekvensutgångens aktiva intervall. Om flera dödzoner är konfigurerade är operanden CD(x) aktiv om en eller flera (dödzons-)sekvensutgångar är inom sina aktiva intervall.

59 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 52 Linjär stegkopplare: Kopplar in upp till 4 steg (med samma effekt) i sekvens, proportionellt mot insignalen till sekvenshanteraren, inom sekvensutgångens aktiva intervall. CS(x,y,1) digital signal som är TRUE då steg 1 är aktivt. CS(x,y,2) digital signal som är TRUE då steg 2 är aktivt. CS(x,y,3) digital signal som är TRUE då steg 3 är aktivt. CS(x,y,4) digital signal som är TRUE då steg 4 är aktivt. Binär stegkopplare: Kopplar in upp till 4 steg (med binärt viktade effekter) i binär sekvens, proportionellt mot insignalen till sekvenshanteraren, inom sekvensutgångens aktiva intervall. CS(x,y,1) dig. sign. som är TRUE då binärsteg 1 är aktivt (lsb). CS(x,y,2) dig. sign. som är TRUE då binärsteg 2 är aktivt. CS(x,y,3) dig. sign. som är TRUE då binärsteg 3 är aktivt. CS(x,y,4) dig. sign. som är TRUE då binärsteg 4 är aktivt (msb). Trelägesstyrning: Ger öka- resp minska signal för att med död räkning positionera ställdonet i ett läge som är proportionellt mot insignalen till sekvenshanteraren, inom sekvensutgångens aktiva intervall. CS(x,y,1) dig. sign. som är TRUE då ställdonet ska öppna. CS(x,y,2) dig. sign. som är TRUE då ställdonet ska stänga. Pulsmodulering: Ger en digital puls inom den inställda cykeltiden med en varaktighet som är proportionell mot insignalen till sekvenshanteraren, inom sekvensutgångens aktiva intervall. Vid och utanför intervallgränserna kan pulsen vara konstant inaktiv resp. konstant aktiv. CS(x,y,1) ger en digital puls enl. ovan. Tidursobjekt I BAS2 finns tre tidurstyper, digitala, analoga och flervalstidur. Digitala tidur styr funktioner som bara kan ha två namngivna tillstånd, t.ex. Till/Från, Öppen/Stängd och Tänt/Släckt. Analoga tidur används för att styra funktioner som kan ha ett oändligt antal olika värden som t.ex. börvärden, larmgränser och begränsningsvärden. Flervalstidur används för att styra funktioner som kan ha upp till 10 namngivna tillstånd, t.ex. vilket driftsfall ett regulatorobjekt ska använda. Oavsett vilken tidurstyp som används hanteras och konfigureras händelser etc. likadant. Ett tidur i BAS2 hanterar helgdagar, helgdagsaftnar, sommartid, skottår etc. automatiskt. När helger som t.ex. påsk och midsommar inträffar räknas ut automatisk utan att någon manuellt måste programmera in dessa i tabeller eller liknande. Ett tidur kan arbeta med 9 olika scheman. Vid varje tidpunkt arbetar tiduret enligt ett schema, som då kallas aktuellt schema. Händelser som finns i andra scheman än det aktuella påverkar inte hur tiduret arbetar. Man får tiduret att byta aktuellt schema genom att lägga in händelsen schemabyte vid önskad dag och tidpunkt. Aktuellt schema kan även avläsas och styras från PLC.

60 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 53 Namn: När t.ex. objekts- eller aggregatsbeteckning finns bör denna ingå i namnet. Namnet ska utformas med positiv logik. Exempel: "Börvärdessänkning" betyder att Börvärdessänkning är till när tiduret är till. Text 1: Anger den text som ska visas då tidursutgången är aktiv (=1). Text 0: Anger den text som ska visas då tidursutgången är inaktiv (=0). Byte av typ: Med hjälp av denna knapp kan man byta tidurstyp, dvs. mellan digitalt, analogt och flervalstidur. PLC Destinationer (värden till tidursobjektet): TS(x) Numerisk signal som väljer aktuellt schema i tidursobjektet. Operander (värden från tidursobjektet): TO(x) Digital/analog/numerisk utsignal från tidursobjektet. TS(x) Numerisk signal som ger aktuellt schema i tidursobjektet. Modbusobjekt Modbus är en kommunikationsstandard som används för att ansluta externa kommunicerande produkter till BAS2. Exempel på sådana är: ventilationsaggregat med inbyggd styrutrustning, kylmaskiner, rumsregulatorer, trådlösa temperaturgivare etc. Det som kopplas till BAS2 är enskilda signaler i den anslutna utrustningen. Dessa signaler kan vara analoga, digitala eller ett heltalsvärde som representerar t.ex. ett internt tillstånd i den anslutna utrustningen. Modbus protokollet BAS2 stödjer är RTU-mode (är allra vanligast) samt Modbus TCP.

61 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 54 Namn: När t.ex. objekts- eller aggregatsbeteckning finns bör denna ingå i namnet. Namnet ska utformas med positiv logik. Exempel: "Börvärdessänkning" betyder att Börvärde sänks när signalen är aktiv (Till). Visa i Operatörspanel: För att undvika att alla använda Modbusobjekt visas i Operatörspanelen, vilket kan bli onödigt många, så visas enbart de som har detta val förbockat. IP-adress: Om Modbus TCP används så ange enhetens IP-adress här. Inaktiv om anges. Slavadress: Det kan finnas flera olika Modbus-enheter anslutna till samma bussledning. För att kunna skilja dessa åt ska varje enhet ha en unik adress, mellan 1 och 247. Dataadress: Anger vilken signal som ska läsas/skrivas i slavenheten. Godkända värden är 1 till men alla dessa används sällan. I den externa produktens manual framgår vilka signaler som finns

62 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 55 och vilka adresser dessa har. Adress 0 finns inte enligt standarden eftersom numreringen ska börja på 1. En del tillverkare har blandat ihop detta med vad som skickas i protokollet och därför (felaktigt) startat numreringen på 0. Om detta är fallet så måste vanligtvis 1 adderas till alla dataadresser som är angivna i deras manual. Ibland inleds adressen med ett prefix enligt den tredje kolumnen i nedanstående tabell över Modbus datatyper. Prefixet talar då om vilken datatyp signalen har. Modbus datatyp: I Modbus-standarden finns fyra datatyper definierade: Digital läs (Discrete Input Status) Digitala signaler som endast kan läsas 1x Digital läs/skriv (Coil Status) ) Digitala signaler som kan läsas och ändras 0x Analog läs (Input Register) Analoga signaler som endast kan läsas 3x Analog läs/skriv (Holding Register) Analoga signaler som kan läsas och skrivas 4x Varje individuell signal kan konfigureras som en av de fyra olika datatyperna. Typen väljs i huvudsak beroende på om signalen endast kan läsas, eller både läsas och skrivas från BAS2. För att det ska bli en korrekt koppling mellan extern utrustning och BAS2 måste rätt datatyp anges vid konfigurationen. Tyvärr är det inte alltid självklart vilken datatyp som ska användas beroende på följande: Signaler som aldrig kan vara ändringsbara, t.ex. temperaturgivare, kan trots detta vara definierade som Holding Register i den externa enheten. Att då istället ange Input register kan ge ett helt annat värde (eller felstatus) som svar, om konstruktören av den externa utrustningen inte har tagit hänsyn till detta. Vad användaren ska få lov att ändra avgörs inte primärt av vilken datatyp som valts. Vilka värden operatören ska kunna ändra bestäms istället i det grafiska användargränssnittet genom att konstruktören väljer att visa värdet som Knapp, Nedsänkt fält etc. under fliken Utseende, alternativt med valet Klickbar. Alternativt skrivläge (funktionskod 15/16 write multiple): Modbusobjekt av typen Digital läs/skriv och Analog läs/skriv kan använda sig av en alternativ funktionskod (15/16) för skrivning. De flesta modbusenheter stödjer både skrivningssätten, men en del stödjer enbart den ena. Ibland framgår det inte tydligt vilket sätt som stöds i dokumentationen för modbusenheten och för att få ingång kommunikationen kan ett alternativ vara att testa sig fram. Text1: Den text som visas i operatörsbilderna då värdet är TRUE (1). Text0: Den text som visas i operatörsbilderna då värdet är FALSE (0). Snabbval: Ett antal fördefinierade texter till Text 1 och Text 0. Detta är ett alternativ till att skriva texterna direkt i respektive textfält. Bitmask: Normalt används ett modbusregister till ett värde. Förr var det vanligt att man packade flera värden i samma register för spara utrymme, t.ex. ett börvärde i halva registret och ett annat i andra halvan. Detta används ibland fortfarande, främst i billigare produkter. För att i dessa fall

63 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 56 kunna packa upp de enskilda värdena används bitmasken för att tala om vilka bitar i registret som innehåller det aktuella värdet. Det kan vara både digitala och analoga värden, med eller utan teckenbit och ibland med decimaler. Bitmasken måste vara sammanhängande, dvs. de använda bitarna måste finnas intill varandra. Ska flera värden packas upp ur ett modbus-register används ett modbus-objekt för varje värde, där bitmasken ställs in olika i de olika objekten. Enbart positiva tal: Detta val gör att värdet alltid tolkas som positivt, dvs. utan teckenbit. Omskalning: Används för att skala om värdet till/från ett modbus-register så att det passar till det valda talområdet i BAS2. Normalt används valet Antal decimaler där man anger hur många decimaler värdet i modbus-registret har. Om t.ex. talområdet i BAS2 valts till -300,00 till 300,00 och värdet som kommer via Modbus är 1000 och ska motsvara 100,0 så välj en decimal. I vissa speciella fall kan man välja att i stället ange Multiplikatorn. Om t.ex. talområdet i BAS2 valts till -300,00 till 300,00 och värdet som kommer via Modbus är 200 och ska motsvara 50,00 så ska det multipliceras med 25. För mer information om talområden i BAS2 se kapitlet PLC: Talområden i PLC. Skaloffset: I vissa enklare produkter används inte negativa tal även om värdet i verkligheten är negativt. För att få ett korrekt värde måste därför en offset adderas. En utetemperaturgivare kan t.ex. skicka värden mellan 0 och 100 där detta motsvarar -50 C till 50 C. En offset på -50 måste då adderas för att få korrekt värde. Enhet: Om värdet som lagras i modbusobjektet har en enhet så anges den här. Talområde / Visade decimaler: För inställning av dessa parametrar se separat avsnitt Talområde och decimaler. Kommunikationsparametrar Inställning av kommunikationshastighet, paritet etc. görs under menyvalet Inställningar systemvariabler i DUC PLC Destinationer (värden till Modbusobjektet): MB(x) Digital/analog/numerisk signal som ska skickas till den Modbus-anslutna utrustningen. Operander (värden från Modbusobjektet): MB(x) Digital/analog/numerisk signal som kommer från den Modbus-anslutna utrustningen. ME(x) Digital signal som är aktiv om det är kommunikationsfel med aktuell slav eller om angiven dataadress eller datatyp är felaktig.

64 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 57 Mbusobjekt Mbus är en kommunikationsstandard som används för att ansluta externa kommunicerande produkter till BAS2. Exempel på sådana är: energimätare och vattenmätare. Det som kopplas till BAS2 är enskilda signaler i den anslutna utrustningen. För att se vilka signaler man kan koppla sig till kan man trycka på Sök-knappen så listar programmet de olika signalerna som finns att tillgå för angiven mätare (slavadress). I exemplet nedan är man kopplad till en energimätare och man har valt att använda sig av energivärdet (Energy). Men man kan även välja koppla sig till andra värden för mätaren, detta görs då i ett nytt mbusobjekt där man anger samma slavadress med en annan dataadress. T.ex. dataadress 6, returledningstemperatur (Return temperature C)

65 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 58 Namn: Det ska tydligt framgå vilken storhet som mäts. Exempel: "Fjärrvärme" kan inte ersätta "Fjärrvärme flöde". Enhet: Denna ska normalt väljas till samma enhet som den mekaniska eller elektriska mätare har som den ska anslutas till. Primär adressering: Det kan finnas flera olika Mbus-enheter anslutna till samma bussledning. För att kunna skilja dessa åt ska varje enhet ha en unik adress, används primär adressering är ligger värdet mellan 1 och 250. Denna parameter kan även kallas Primary address i produkters dokumentation. Sekundär adressering: Det kan finnas flera olika Mbus-enheter anslutna till samma bussledning. För att kunna skilja dessa åt ska varje enhet ha en unik adress, används sekundär adressering består värdet av 8 tecken. Denna parameter kan även kallas Secondary address i produkters dokumentation. Slavadress: Här anges slavadressen antingen för primär eller sekundär. Dataadress: Anger vilken signal som ska läsas i Mbus-heten. Godkända värden är 1 till men alla dessa används sällan. I den externa produktens manual framgår vilka signaler som finns och vilka adresser dessa har. Adress 0 finns inte enligt standarden eftersom numreringen ska börja på 1. En del tillverkare har blandat ihop detta med vad som skickas i protokollet och därför (felaktigt) startat numreringen på 0. Om detta är fallet så måste vanligtvis 1 adderas till alla dataadresser som är angivna i deras manual. Via knappen Sök kan man se en lista av vilka värden/dataadress som man kan använda sig av. Decimalplacering: Anger var man placerar decimaltkommat i värdet (original) från mbusmätaren som visas i bild. Den placering av kommat som görs här påverkar enbart bild representationen av mbusobjektet. Logg och PLC skalas helt oberoende med hjälp av parametern skalningsfaktor. I Sök-dialogen står det var decimalkommat skall placeras för orginalvärdet. Ofta stämmer detta överens med vad man själv önskar och då anger man samma. Men ibland vill man inte ange samma t.ex. i bilden ovan har användaren valt att byta enhet från Wh med decimalplacering (orginalvärde * ) till MWh med hjälp av decimalplacering 0,01(orginalvärde * ). Dvs. man flyttar kommat sex steg. Loggningsläge: För att det loggade Mbusvärdet skall kunna visas rätt behöver man ange om signalen är Aktuellt värde, dvs. det aktuella värdet skall visas för varje loggningstillfälle eller Skillnad, dvs. det är skillnaden / förändringen sedan förra loggningstillfället som skall visas. Skalningsfaktor: Används för att skala om / klippa bort värdet från ett Mbus-register så att det passar till det valda talområdet i BAS2 samt så det får platts i ett 16-bitarstal. Ofta är det önskvärt att

66 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 59 ställa in skalningsfaktorn så man kan använda talområde Det värde man skalar om är helt oberoende av vald decimalkomma placering för bild representation. I bilden ovan skalar vi om från Wh med decimalplacering (orginalvärde * ) till kwh med hjälp av skalningsfaktor 10 (orginalvärde * ). Talområde / Visade decimaler: För inställning av dessa parametrar se separat avsnitt Talområde och decimaler. PLC Operander (värden från Mbusobjektet): BM (x) Det oskalade 32-bitarsvärdet som man kan plocka ut till FM. BP (x) Utgång för koppling till Pulsräknarobjekt via operand BP. Notera att förbrukningen / värde förändringen enbart kan läsas av en gång. Värdet kommer oskalat. BV (x) Det skalade 16-bitarsvärdet som kommer från den Mbus-anslutna utrustningen. Skalning sätt under representation för logg och PLC. Exempel 1: Koppling till pulsräknare, för att få månadsstatistik i BAS2 Styr. I bilderna ovan för Mbus och pulsräknare har man skalat orginalvärdet till MWh i pulsräknarobjektet, genom att ange att det går 100 pulser per enhet. Detta p.g.a. en puls motsvaras av wh, eller 10 kwh. QP(1) = BP(1) Exempel 2: Summering av tre Mbus elmätare (nr 3, 7 och 9) till en pulsräknare (nr 4). QP(4) = BP(3) QP(4) = BP(7) QP(4) = BP(9) Inkoppling Mbus är oberoende av polaritet, dvs. det spelar ingen roll hur man vänder de två kablarna i m- bus porten på mätaren.

67 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 60 Notera att efter att man startat av DUC:n, kopplat från/ur en Mbus enhet eller på annat sätt förändrat Mbus slingan så vänta ca en minut för att låta slingan stabilisera sig igen. Därefter kan man läsa av Mbus enheterna utan problem igen från DUC.

68 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 61 PLC I BAS2 används en enkel form av logisk programmering, kallad PLC. Den används för att koppla ihop olika funktions- och I/O-objekt med varandra. PLC:n kan även användas för förreglingar och andra logiska villkor, samt enklare matematiska beräkningar och jämförelser. Detta avsnitt beskriver hur du skapar och ändrar i PLC:n. För att kunna göra detta krävs användarbehörigheten PLC. Observera att i PLC:n skapas endast den bakomliggande logiken. För att få en grafisk presentation så måste man infoga tillhörande grafiska objekt i bilden. Hur man gör detta beskrivs i kapitlet om Bildbyggnad. PLC-rad PLC:n är uppbyggd radvis, där varje logisk koppling utgörs av en rad i PLC:n. En sådan rad kallas PLC-rad. Det finns 500 PLC-rader i varje DUC. För att visa PLC-rader så välj Objekt PLC i menyraden. I den efterföljande dialogen anges aktuell DUC, samt vilken rad man vill visa. För att öka överblicken så visas 10 rader före angiven rad samt 19 rader efter angiven rad, där det är möjligt. Skapa/Ändra PLC-rad För att skriva en ny, eller ändra en befintlig rad, så dubbelklicka på den rad i listan som du vill ändra. Dialogen för att ändra en programrad visas då.

69 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 62 I det enklaste fallet består programraden av två delar, en destination och en operand. Operand är varifrån värdet skall hämtas och destination är där värdet skall lämnas. Destinationen står alltid längst till vänster och följs alltid av ett likhetstecken. Likhetstecken används för tilldelning, dvs. mellan operand och destination. Observera att tilldelning sker från höger till vänster och att programraden därför skall läsas destinationen tilldelas värdet av det som står till höger om likhetstecknet. Operander och destinationer förkortas till två bokstäver för att det ska gå snabbt att skriva in och för att PLC-raderna inte ska bli onödigt långa. Dessa förkortningar finns samlade i Appendix A. Eftersom det finns flera objekt av samma typ, måste även objektsnummer anges för att tala om vilket objekt som avses. Exempel 1: Programrad med endast tilldelning DO(5) = TO(3) Förkortningen för digital utgång är "DO" och för tidur är det "TO". Ovanstående PLC-rad läses: digital utgång nr 5 tilldelas värdet av tidur nr 3. Innebörden är att tidur nummer tre, kopplas till digital utgång nummer fem. De enklaste PLC-raderna innehåller endast en operand och medför att ett värde överförs från ett objekt till ett annat (tilldelning), som i exemplet ovan från ett tidur till en digital utgång. Då tidurets utgång är aktiverad blir också den digitala utgången aktiverad. En digital operand kan också inverteras (få "motsatt" värde). Detta görs genom att skriva ett "N" framför operanden, ("N" står för engelskans "not"). Exempel 2: Programrad med operanden inverterad. DO(5) = NTO(3) Genom att invertera tilldelningen fås omvänd funktion, dvs. utgången kommer att vara aktiverad då tidurets utgång inte är aktiverad. Radera PLC-rad För att radera en befintlig rad så markera raden och tryck därefter på Delete på tangentbordet. Kommentarer till PLC-rader Varje PLC-rad kan även innehålla 40 tecken kommentarer. Man kan här skriva rubriker för de olika delarna i PLC:n, eller kommentera enskilda PLC-rader för att förklara vad de avser. Bra rubriker och kommentarer på lagom nivå gör PLC-funktionerna lättare att förstå för andra personer eller för en själv några år senare då något ska ändras. Att kommentera självklarheter typ DO(5)=TO(3) ;Digital utgång 5 styrs av tidur 3 är sällan till någon hjälp utan skymmer mest sikten så att strukturen och väsentligheterna drunknar. Logiska villkor och operationer Förutom enkla tilldelningar (en operand) som har förklarats i ovanstående avsnitt, kan även logiska villkor byggas upp. Varje programrad kan innehålla två operander och ett logiskt

70 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 63 villkor (operator) kan infogas mellan dessa. Digitala operanderna kan även här inverteras om så önskas. Ett exempel på behovet av logiska villkor är driftsövervakning av en fläkt. En fläktvakt aktiverar en digital ingång då fläkten går. Denna ingång kan inte kopplas direkt (inverterad) till ett larmobjekt enligt följande programrad. Exempel 3: Larm kopplat till en inverterad digital ingång. LO(34) = NDI(12) Larmet skulle då lösa ut även när tiduret stoppat fläkten, t ex på natten, vilket inte är önskvärt. I detta fall vill vi att larmet endast skall lösa ut då den digitala utgången som styr fläkten är aktiverad men fläkten ändå inte går, dvs. den digitala ingången från fläktvakten är ej aktiverad. Detta problem löses med nedanstående programrad, som utnyttjar den logiska operatorn "och" som har symbolen "&". Exempel 4: Programrad med den logiska operatorn och. LO(34) = DO(5) & NDI(12) Larmobjekt 34 kommer att aktiveras då digital utgång nummer 5 är aktiverad OCH digital ingång nummer 12 EJ är aktiverad. De tre övriga operandkombinationerna aktiverar således inte larmobjektet, dvs. den digitala utgången förreglar den inverterade digitala ingångens anslutning till larmobjektet.

71 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 64 Operatortabell I tabellen nedan finns de operatorer listade som går att använda i PLC:n samt exempel på tillämpning. Operator Symbol Funktion Innebörd Och & Z=X&Y Signalen Z aktiveras då både X och Y är aktiverade, används t.ex. vid förreglingar. Eller Z=X Y Signalen Z aktiveras om någon av signalerna X eller Y aktiveras. Används t.ex. då flera villkor skall kunna starta ett aggregat. Exklusivt eller xor Z=X xory Signalen Z aktiveras om endast X är aktiv eller endast Y är aktiv. Mindre än < Z=X<Y Signalen Z aktiveras då X är mindre än Y, används t ex till temperaturjämförelser. Större än > Z=X>Y Signalen Z aktiveras då X är större än Y Likhet = Z=X=Y Signalen Z aktiveras då X är lika med Y. Används på digitala signaler ( not xor ) och numeriska värden. Bör ej användas på analoga signaler då dessa i princip aldrig har exakt lika värde. Minimum min Z=X miny Signalen Z får det lägsta av de två värdena X och Y. Maximum max Z=X max Y Signalen Z får det högsta av de två värdena X och Y. Addition + Z=X+Y Signalen Z får summan av de två värdena X och Y. Överstiger summan största tillåtet värde sätts Z till största tillåtet värde. Subtraktion - Z=X-Y Signalen Z får differensen mellan de två värdena X och Y. Underskrider differensen minsta tillåtna värde sätts Z till minsta tillåtna värde. Multiplikation * Z=X*Y Signalen Z får produkten av värdena X och Y. Division / Z=X/Y Signalen Z får heltalskvoten av de två värdena X och Y (division med noll är tillåten och ger eller som resultat). Operator Symbol Funktion Innebörd 32-bit addition ADD FM=X ADD Y Resultatregister FM får summan av de två värdena X och Y. 32-bit subtraktion SUB FM=X SUB Y Resultatregister FM får differensen mellan de två värdena X och Y. 32-bit MUL FM=X MUL Y Resultatregister FM får produkten av de två värdena multiplikation 32-bit division DIV X och Y. (operanderna måste vara 16-bits tal) FM=FM DIV Y Resultatregister FM får heltalskvoten av de två värdena FM och Y. (operand 1 måste vara 32-bit och operand 2 16-bit)

72 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 65 Objekttabell I följande tabell finns alla objekt listade. Listan innehåller en kort beskrivning hur varje enskilt objekt används vid PLC-konfigureringen. Objekten och dess PLC-signaler finns mer utförligt beskrivna i kapitlen I/O-objekt och Funktionsobjekt. Kolumnen op/dest anger för varje signal om denna är operand (O), destination (D) eller både operand och destination (OD). Objektnummer (här symboliserat med "x") måste anges för varje signal. Objekt PLC Dest./Oper. Innebörd Analog ingång AI (x) O Värdet från en analog ingång Analog ingång AL (x) O Låggräns Analog ingång AH (x) O Höggräns Analog ingång AS (x) O Givarfel Analog minnescell AM (x) D/O Värdet till/från en analog minnescell Analog minnescell AG (x) D Skrivning tillåten Analog utgång AO (x) D/O Värdeingång (auto) / fysisk analog utgång Analog utgång AB (x) D Blockering (ger 0% ut) Analog utgång AF (x) D Forcering (ger 100% ut) DUC-DUC Kom.larm DC (x) O Kommunikationslarm duc x (0 = någon duc) Digital ingång DI (x) O Värdet från en digital ingång Digital minnescell DM (x) D/O Värdet till/från en digital minnescell Digital utgång DO (x) D/O Logisk ingång (auto) / fysisk digital utgång Digital utgång DA (x) D/O Auto-ing. från handomkoppl / Automatikstatus Digital utgång DH (x) D Hand-ingång från handomkopplare Digital utgång DB (x) D Blockeringsingång Digital utgång DF (x) D Forceringsingång Drifttidsmätare OT (x) D/O Drifttidsmätaringång / Servicelarmsutgång Drifttidsmätare OV(x) O Drifttidsutgång i sekunder, 32-bitar EnReduce ET (x,y) D Tempgivaringångar (frånluft/rum) EnReduce ES (x) D/O Rumsbörvärdesingång / framledningsbörvärdeutgång EnReduce EN (x) D Nattsänkning aktiv EnReduce EH (x) D Framledn.börv.begränsning hög EnReduce EL (x) D Framledn.börv.begränsning låg Exportcell XC (duc,x) D/O Värdet till/från en exportcell Funktion: Roten ur FR D/O Inparam (1 dec), utparam (2 dec) Funktion: Daggpunkt FH D Inparam: Luftfuktighet % RH Funktion: Daggpunkt FT D/O Inparam: Lufttemp C, Utparam: Daggpunkt C Funktion: 32 Bits matte FM D/O 32 bitars mattefunktion Funk.: Prioritetsstartobjekt KO(x,y) D/O Drifttid 32 bitar,, y=1-16 Funk.: Prioritetsstartobjekt KP(x,y) D Prioritet, y=0-16, 0=av / Manöver y=1-16 Funk.: Prioritetsstartobjekt KD(x) D Behov 0-16 Fördröjning / Vippa DD (x) D/O Värdet till/från ett fördröjningsobjekt Fördröjning / Vippa DS (x) D Set-ingång för vippa/frånslagsfördröjning Fördröjning / Vippa DR (x) D Reset-ingång för vippa/frånslagsfördröjning Fördröjning / Vippa DX (x) D/O Tillslagstiden i sekunder för fördröjningsobjekt Fördröjning / Vippa DY (x) D/O Frånslagstiden i sekunder för fördröjningsobjekt Konstant TRUE O Logisk konstant som har värdet aktiv (=1). Konstant FALSE O Logisk konstant som har värdet inaktiv (=0). Larmobjekt LA (x) D/O Kvittensingång för ett larmobjekt / kvittenspulsutgång Larmobjekt LO (x) D/O Värdet till/från ett larmobjekt Larmgrupp LG (g,s) D/O Gruppvis larmkvitt / larmgruppstatus för (grupp, larmstatus) Mbus BM(x) O Värdet 32-bitar, från mbusobjektet Mbus BP(x) O Utgång för koppling till Pulsingång QP(x) Mbus BV(x) O Värdet 16-bitar från mbus (representation logg och PLC) Modbus MB(x) D/O Värde till/från Modbus-objekt Modbus ME(x) O True då kommunikationsfel eller ogiltig data/addr.

73 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 66 Objekt PLC Op/Dest Innebörd Pulsingång QI(x) O Adderar en puls. (positiv flank) Pulsingång QL(x) D/O Nollställer trippm. 1 (positiv flank) / antal pulser i trippm. 1 Pulsingång QH(x) D/O Nollställer trippm. 2 (positiv flank) / antal pulser i trippm. 2 Pulsingång QP(x) D Adderar värde från Mbusobjektet Pumpobjekt PT (x) D Ingång för (ute-)temperatur Pumpobjekt PA (x) D/O Larmingång pump A / manöverutgång pump A Pumpobjekt PB (x) D/O Larmingång pump B / manöverutgång pump B Pumpobjekt PF (x) D Ingång för forceringsdrift Pumpobjekt PM(x) O Utgång som är aktiv då pumpmotionering pågår Pumpobjekt PN (x) D Ingång för behovsstyrning Varmhålln./nattkyla SO (x) D Utetemp Varmhålln./nattkyla SR (x) D Rumstemp / frånluftsgivare Varmhålln./nattkyla SE (x) D Driftstillstånd Varmhålln./nattkyla SG (x) D (Frånlufts-)givare giltig Varmhålln./nattkyla SS (x) O Utgångstatus Tidur TO (x) O Värdet från ett tidur Tidur TS (x) D/O Aktuellt schema Regulator CE (x) D Regulator till/från Regulator CP (x) D Driftsfallsval Regulator CK (x) D X-axelvärde börvärdeskurva Regulator CX (x) D Externt börvärde / extern börvärdesjustering Regulator CI (x) D Intern börv.justering till/från Regulator CW (x) D/O Maxbergänsing börvärde / Aktuellt värde maxkurva Regulator CV (x) D/O Minbegränsning börvärde / Aktuellt värde minkurva Regulator CZ (x) O Aktuellt börvärde (för-regul.) Regulator CA (x) D/O Ärvärde förregulator / avvikelselarm Regulator CB (x) D/O Ärvärde huvudregulator / avvikelselarm Regulator CC (x) D/O Ärvärde frysskyddsregulator/utsignal aktivt frysskydd Regulator CF (x) D/O Återställ frysskydd / passivt frysskydd utlöst Regulator CU (x) D Utetemp.givare Regulator CY (x) O Börvärde huvudregulator Regulator CL (x) D/O Minbegränsning Regulator CH (x) D/O Maxbegränsning Regulator CD (x) D/O Dödzon Regulator CS (x,y,z) O Utgångar y=splitterutgång 1-8 z=utgångsvärde 1-5 Regulator CS (x) D Splitter till/från Regulator CQ (x) D Återstartsvärde huvudregulator (0-100%) Regulator CR (x) D Återstartsaktivering (flank 0->1) Tips Då du skriver in PLC-rader behöver inte parenteser skrivas in. BAS2 lägger själv till dessa för att ge enhetliga och lättlästa rader. Exempelvis omvandlas Do5=di3&do7 till DO(5) = DI(3) & DO(7). Även likhetstecknet kan oftast utelämnas vid inmatningen. Skriv gärna ut objektens blockscheman på papper innan du börjar med PLCkonfigureringen. De är ett bra stöd då du konfigurerar PLC. Gör gärna ett enkelt flödesschema över hur styrningen och regleringen skall fungera. T.ex. ett tidur styr fläktarna TF och FF => när tilluftsfläkten startar skall regleringen starta => regulatorn styr VVX:n och styrventilen för värme => vid värmebehov öppnar regulatorn styrventilen => när styrventilen öppnar så startar cirkulationspumpen för värme via behovsstyrningen i pumpobjektet som i sin tur styr manövern för pumpen. Konfigurera sedan PLC:n i samma följd som flödet och konfigurera alla larm, blockeringar etc. tillsammans med tillhörande objekt i PLC:n. Det kan vara bra att spara de första 20

74 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 67 raderna i PLC:n för övriga larm som inte är direkt förknippade med ett speciellt objekt i PLC:n. Det kan även vara bra att alltid ha för vana att lägga upp en digital minnescell för manöver och en för blockering av t.ex. fläktar även om det från början inte behövs. Från början är det kanske bara ett tidur som skall styra fläkten och frysskyddet som skall blockera den men vill man då t.ex. lägga till en övertidstimer för styrning efter arbetstid samt rökdetektorer som vid larm blockerar fläkten så är det smidigare att bara lägga till dessa funktioner till villkoret för respektive minnescell så är saken klar. Talområden i PLC Analoga värden hanteras internt som heltal i BAS2 DUC:ar. Talområdet är från till För att göra det möjligt att hantera decimaltal placeras en tänkt decimalpunkt i detta tal och gör då talområdet mindre, men med en eller flera decimalsiffror. De talområden som används i BAS2 är följande: till (egentligen till 32767, men avrundat för enkelhetens skull) till 3000 (egentligen -3276,7 till 3276,7) -300 till 300 (egentligen -327,67 till 327,67) -30 till 30 (egentligen -32,767 till 32,767) Analoga värden hanteras alltid utan decimalpunkt i PLC. Detta betyder att t.ex. en temperatur på 30 C (om talområde -300 till 300 används) som ska anges som en konstant i PLC:n skrivs 3000 (30 följt av 2 st decimaler ). Addition och subtraktion Då analoga värden adderas eller subtraheras blir det automatisk rätt. Man måste dock se upp vid addition av stora tal, eller många tal, så att man inte får overflow d.v.s. summan blir större än Det samma gäller vid subtraktion då underflow kan inträffa. Om overflow inträffar begränsas resultatet (summan) till max-värdet Motsvarande gäller vid underflow. Multiplikation och division Vid multiplikation och division måste man vara observant så att man t.ex. inte multiplicerar med 200 när man menar 2 % (2 % i talområdet -300 till 300 är ju talet 200 då det används i PLC:n). Om två temperaturer (talområde -300 till 300) ska multipliceras, t.ex. 10 C * 10 C så skulle detta betyda 1000*1000 i PLC:n. Detta blir vilket ger overflow (och dessutom fel resultat). Om de två temperaturerna i stället hade dividerats med 10 innan multiplikationen så hade resultatet blivit 100*100 =10000 som är 100,00 C, vilket är rätt resultat utan overflow. Vid division får man vara observant då man dividerar med ett stort tal eftersom alla värdesiffror annars kan gå förlorade. I de fall då en beräkning består av både multiplikation och division kan det vara nödvändigt att först multiplicera (eventuellt nedskalat enl. ovan) innan divisionen utförs. 32-bits mattefunktioner De kan användas för t.ex. följande: * För att göra det enklare (och få större noggrannhet) vid medelvärdesberäkning av många givare.

75 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 68 * Då ett värde ska multipliceras med ett tal och sedan divideras med ett annat och mellanresultatet då blir större än Exempel 1: Medelvärde av 5 givare. FM = AI(1) ADD AI(2) FM = FM ADD AI(3) FM = FM ADD AI(4) FM = FM ADD AI(5) AM(10) = FM DIV 5 Exempel 2: Omskalning av en Modbusgivare som ger värdet 0-255, vilket ska motsvara 0 50 C. FM = MB(1) MUL 5000 AM(10) = FM DIV 255 Exempel 3: Hämtar det oskalade värdet från Mbusobjekt ett FM = BM(1) AM(10) = FM DIV 10 (Notera at om man senare vill använda FM så är det 10 gånger mindre även om vi inte sparade det direkt i FM utan i AM(10)) För 32-bits mattefunktionerna gäller följande: Det finns endast 1 resultatregister som har 32 bitar och det heter FM. En 32-bits mattefunktion måste använda någon av de fyra nya operatorerna ADD, SUB, MUL eller DIV. FM kan inte vara destination (stå till vänster om likhetstecknet) om inte någon av dessa fyra operatorer används. ADD och SUB måste minst en av operanderna vara 16-bitars tal. MUL kan endast användas då båda operanderna är 16-bits tal. DIV kan endast göras om operand 1 är 32-bit och operand 2 är 16-bit.

76 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 69 Bildbyggnad Detta avsnitt beskriver hur man skapar och ändrar bilder för en anläggning. För att kunna göra detta krävs behörigheten systemkonfigurering. BAS2 operatörsprogram arbetar i två lägen: normalläge och bildbyggnadsläge. Normalläget är standard när man startar BAS2. Bildbyggnadsläget är det läge man använder för att rita bilder och aktiveras genom att klicka på hammaren i verktygsfältet. Skapa bilder Huvudbilden ( startsidan ) är den första bilden som syns när du ansluter till en anläggning. Denna bild behöver du inte skapa utan den finns från början. I huvudbilden är det lämpligt att skapa bildval som leder till olika undersidor. På undersidorna infogar du symbolerna och texterna som illustrerar anläggningens olika delar. För att skapa en knapp som leder till en annan bild så behöver du infoga en Bildvalsknapp. Bildvalsknappen finns på verktygsfältet Manöverbildssymboler. Om du högerklickar på knappen och väljer egenskaper så kan du bestämma till vilken bild den nya knappen ska länkas till. Symboler I BAS2 kan man utnyttja färdiga symboler från symbolbiblioteket eller göra sina egna symboler och spara dem som biblioteksbilder. Man kan också bygga ett antal grundflödesbilder, spara dem som biblioteksbilder, och utnyttja dem som mallar när du gör nya flödesbilder. Alla symboler är uppbyggda av de tre grundobjekt som finns i BAS2 för att rita: linjer, cirklar och rektanglar. När du infogar en ny symbol så behöver du tänka på följande Efter att du har infogat symbolen i bilden så måste du koppla symbolen för att den skall kunna visa en funktion. För att den skall kunna kopplas till rätt funktion så bör hårdvaran i DUC:n vara konfigurerad. När du infogar ett objekt så visas den som en symbol. Alla symbolerna i BAS2 följer föreskrivna standarder (SS och SIS ). De olika symbolerna kan kopplas så att de ändrar färg och utseende beroende på anläggningens tillstånd. Det finns symboler som är optimerade för systemet och kallas för standardsymboler. Dessa standardsymboler är komprimerade och detta gör att systemet uppnår högre prestanda vid användande av dessa. Infoga egna symboler För att lägga till en symbol i en bild klickar man på Hämta symboler i verktygsfältet. Du klickar dig fram till och väljer den symbolen som du vill infoga. Observera att det finns speciella objektsymboler som är förberedda för att illustrera olika funktioner, se objektsymboler.

77 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 70 Infoga Manöverbildssymboler Manöverbildssymbolerna används för att illustrera en manöverbild. Om man vill infoga en figur som grafiskt illustrerar en värmeventil så skall man använda de grafiska symbolerna. För att lägga till en Manöverbildssymbol i din bild klickar man på Visa manöverbilds symboler i verktygsfältet. Välj den objektsymbolen som du vill infoga i bilden. Dessa symboler har inbyggd funktionalitet som gör att de kan efterlikna ett verkligt objekt. Objekt symbolen är dynamisk är till skillnad mot de vanliga symbolerna förberedda för att grafiskt illustrera olika tillstånd. Objektsymbolerna är även prestanda optimerade för systemet. Verktygsfälten Rita, Manöverbildssymboler och Grafiska symboler

78 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 71 Infoga grafisk symbol De grafiskasymbolerna används för att illustrera en flödesbild. Symbolerna följer angiven standard. Om man vill infoga en symbol som avser att visa en del av en manöverbild så skall man använda manöverbildssymbolerna. För att lägga till en grafisksymbol i din bild klickar man på Visa grafiska symboler i verktygsfältet. Välj den symbol som du vill infoga. Radera en symbol För att radera en symbol måste man först klicka på symbolen i bilden så att den blir markerad. Där efter kan man trycka på tangenten Delete eller välja Redigera Radera i menyraden. Spara som symbol Om man vill skapa en egen symbol som du vill kunna återanvända så gör enligt följande. Rita först symbolen. Markera alla ingående element. Välj där efter Redigera Spara som symbol/bild i menyraden. Spara som symbol finns även på popup meny som visas om du högerklickar på den symbolen som du vill spara. Text Det finns två typer av texter, en som är statisk och en dynamisk. Den statiska texten är alltid samma och anges i samband med bildbyggnaden. Den dynamiska texten är kopplad och avspeglar en verklig parameter så som t.ex. en temperatur. Statisk För att infoga en statisk text väljer man först verktyget med bokstaven T i verktygsfältet. Klicka sedan där texten önskas och ett textruta skapas. Skriv in önskad text och avsluta med enter. Dynamisk En dynamisk text infogas som en Objektsymbol, dvs. det finns olika objektsymboler som är avsedda för att presentera olika typer av dynamiskatexter. Detta beror på att objektsymbolen som visar den dynamiska texten är optimerad för det som skall presenteras, t.ex. ett dynamisk värde från en analogingång. Antag att man vill infoga en dynamisktext för en temperatur. Temperaturen kommer från en analogingång, då väljer du att infoga en Analog in.

79 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 72 Rita linje, rektangel eller cirkel Linjer, rektangel eller cirkel kan vara dynamisk eller statisk. En linje består av ett eller flera linjesegment (max 20 stycken). Linjer kan slutas (polygon) och det inneslutna området fyllas med färg. Man skapar en linje, rektangel eller cirkel genom att välja önskat verktyg i verktygsfältet. Klicka sedan och håll inne knappen där du vill ha början, släpp när du har kommit till slutpunkten. För att ändra egenskaperna så markerar du t.ex. linjen, klicka sedan på högerknappen, välj Egenskaper i popup menyn. Under de olika flikarna kan du göra inställningarna för det grafiska objektet. Redigera bilden Under menyvalet Redigera i menyraden finns de kommandona som du använder för att redigera i din bild. Alla av funktionerna kräver att du har markerat ett eller flera objekt i bilden. Om du inte har gjort detta så är vissa av menyvalen skuggade och saknar då funktion. Vissa av funktionerna använder Utklipp, detta är en temporär mellanlagrings plats i datorn där du kan spara mindre objekt. Kommando Innebörd Ångra ångrar den föregående operationen. Kortkommando: Ctrl+Z. Klipp ut tar bort objektet ur bilden och placerar det i Utklipp. För att infoga det som finns i Utklipp använder du Klistra in. Kortkommando: Ctrl+X. Kopiera skapar en kopia av det markerade objektet samt placerar kopian i Utklipp. Kortkommando: Ctrl+C. Klistra in infogar det objekt som finns i Utklipp. Kortkommando: Ctrl+V. Radera tar bort det objekt som är markerat. Kortkommando: Del. Gruppera objekt För att gruppera grafiska objekt måste du använda selektionsverktyget. Rita sedan en fångstruta genom att trycka ner den vänstra musknappen där du vill att fångstrutan skall börja och släpp sedan knappen där du vill att den skall sluta. För att vara säker på att enbart rita en fångstruta så trycker du ner tangenten Shift samtidigt som du ritar fångstrutan. Detta gör att du undviker att markera ett grafisktobjekt av misstag. Lager När objekt överlappar varandra vill man kunna bestämma i vilken ordning de ska ligga. För att lägga ett grafisktobjekt över eller under ett annat så markera först det grafiska objektet som skall flyttas. Sedan väljer man hur du vill flytta genom att använda valen under Redigera Placering i menyraden. Att använda verktygsfält Vissa kommandon används ofta under bildbyggnad och har därför placerats i ett verktygsfält. Verktygsfältet består av ikoner vilket är vanligt i Windowsprogram. Genom att klicka på en ikon i verktygsfältet aktiveras en funktion, t.ex. för att rita en linje.

80 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 73 Dubbel klicka på ett verktyg i verktygsfältet och automatiskt övergång till selekteringsverktyg efter utförd operation undviks. Rutnätet Rutnätet används som ett stöd när du bygger anläggningsbilden. Med hjälp av rutnätet är det lättare att lägga symbolerna samt texterna på samma nivå. Rutnät som finns under Arkiv Bild Rutnät i menyraden. Rutnätet är ett raster i bilden, likt en magnet fäster objektet till olika fästpunkter när du flyttar det. Storleken på rutnätet ställs in separat för X och Y led. Vi rekommenderar griden X = 180 och Y = 180. Denna inställning är anpassad för typsnittet och för de olika symbolerna. Genom att bocka för Visa rutnät i dialogen för Rutnätet blir rutnätet synlig i bilden, det visas genom att fästpunkterna markeras med små prickar. Du kan ignorera rutnätet genom att bocka av Fäst mot rutnät i dialogen för rutnätet. Detta är användbart för att finjustera egna ritade symboler. Koppla symbolen för ett objekt till en funktion När du har konfigurerat objekten i anläggningen, I/O kort med objekt, samt infogat en objektsymbol i bilden måste du koppla samman dessa för att Objektsymbolen skall kunna visa statusen för hårdvaran. Detta gör du genom att högerklicka på Objektsymbolen i bilden samt väljer Egenskaper. I dialogen som visas finns inställningarna för symbolen. De steg som du måste genomföra för att få en grafisksymbol att illustrera driftsstatus i din anläggning: 1. Definiera I/O modulen platser som objekt. 2. Ange DUC-bestyckning för anläggningens DUC:ar. 3. Infoga grafisksymbol för objektet i bilden 4. Koppla den grafiskasymbolen till rätt objekt Under fliken Allmänt visas hur symbolen är kopplad till objekten i anläggningen. Genom att klicka på inställningar visas till vad samt hur kopplingen till en DUC är gjord. En infogad Objektssymbol är förvald för det som den är avsedd för. En Objektsymbol för en digitalingång har förvald koppling till en digital ingång. Valet av DUC sätts till den DUC du senast arbetade med och kan ändras vid behov. Objektnummer blir automatiskt 1 ändras till den aktuella (önskade) ingången.

81 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 74 Dialogen för att koppla ett Tidur ser ut enligt ovan. När du kopplar Tidur så anger du först i vilken DUC objektet finns. Där efter kan du använda Objektsväljare för att bestämma vilket objekt som skall användas. Om du redan känner till objektnumret, jmf Plintlista så kan du direkt ange detta. Spara bilder till DUC Med hjälp av funktionen spara bilder till DUC lagrars en kopia av alla anläggningsbilder i DUC:n/arna. Kopiorna i DUC:n fungerar som en backup och är också en garanti för att alla användare i anläggningen har tillgång till samma bilder. Funktionen finns under Arkiv Bild Spara bilder till DUC i menyraden. När man har laddar ner nya bilder i DUC:arna kommer alla PC:s som är anslutna till anläggningen få upp en fråga om de vill hämta de nya bilderna. Det är en god idé att upplysa om vilka ändringar som har gjorts. För detta ändamål finns funktionen Uppkopplingsmeddelande". Hämta bilder från DUC Hämta bilder från DUC används när man vill återhämta de bilder man tidigare har lagrat med "Spara bilder till DUC". Funktionen finns under Arkiv Bild Hämta bilder från DUC i menyraden. Rekommendationer Driftsindikeringar ska visas som dynamiska texter. Uppdelningen mellan manöverbild och flödesschema ska följa principen att i manöverbilden påverkar man och i flödesschemat övervakar man anläggningen. I flödesschemat ska följaktligen, förutom flödesbilden, loggknappar och funktionsbeskrivningar finnas, men inga andra knappar. Namn på aggregat ska innehålla betjäningsområde. När detta inte är känt ska detta markeras genom att betjäningsområdet skrivs som frågetecken. Rubriker Rubrik på bild omringas av svart rektangel med tre punkters linjetjocklek. I huvudbilden används istället en ram. Rubriken i huvudbilden ska ange anläggningsnamnet. I övriga bilder ska rubriken klart ange vad bilden beskriver. Självklarheter, som t.ex. flödesschema, ska inte ingå i rubriken. Hierarki Översta nivån innehåller en geografisk indelning i t.ex. huskroppar. Andra nivån innehåller en funktionsindelning enligt följande (i nämnd ordning): 1. Värmeanläggning. 2. Ventilationsanläggning. 3. Förbrukningsmätare. 4. Temperaturprotokoll. 5. Tidursprotokoll. 6. Orienteringsbild.

82 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 75 Under värmeanläggning ska normalt följande bildval ingå (i nämnd ordning): 1. Fjärrvärme. 2. Hetvattenkrets. 3. Radiatorkrets. 4. Tappvarmvatten. 5. Flödesschema. Under ventilationsanläggning ska normalt alla ventilationsaggregat ingå med egna bildvalsknappar. Bildvalet för respektive aggregat ska leda till en manöverbild för aggregatet. I manöverbilden ska ingå en funktionsbeskrivning och ett bildval för flödesschema över aggregatet. För enkla aggregat kan flödesschema och manöverbild ingå i samma bild. Orienteringsbilden ska med en skiss visa DUC:arnas placering. För respektive DUC kan det finnas en informationsruta som visar vad som betjänas av DUC:n. Den beskrivna uppbyggnaden bygger på en tänkt normalanläggning. Endast de bildval och nivåer som är relevanta för den faktiska anläggningen ska ingå. Dessutom bör kundönskemål prioriteras framför denna rekommendation. Flödesschema Flödesbilden ritas så att tilluften är riktad mot höger i bilden. Driftstillstånd ska visas där det är möjligt. Pumpar med utlöst motorskydd ska vara röda. Utlösta vakter ska vara röda. Aktiv övertidsdrift ska visas med gul text. Ställdonslägen ska visas där det är möjligt. Alla relevanta givarvärde ska visas med enhet.

83 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 76 Funktionsbeskrivning Funktionsbeskrivningen syftar till att förklara hur en given funktion fungerar. Texten bör beskriva vad funktionen hanterar samt vilka faktorer som avgör och styr regleringen. Exempel på en funktionsbeskrivning: Rekommendationer Tänk på att funktionsbeskrivningen skall ge läsaren en snabb och klar bild över funktionens omfattning.

84 Sidan 77 ( 164) Styra och övervaka Detta kapitel beskriver BAS2 Styr och de funktioner som du använder när anläggningen är redo att ta i drift eller är i drift. Funktionerna som beskrivs är i huvudsak samma som används av den eller de som skall styra och övervaka anläggningen. Uppkopplingsmeddelande Visar ett meddelande varje gång en användare ansluter till anläggningen. Meddelandet lagras i anläggningen. Funktionen används för att upplysa användarna om förändringar i anläggningen, t ex nya anläggningsbilder eller om andra viktiga förändringar. Funktionen finns under Arkiv Uppkopplingsmeddelande i menyraden. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

85 Sidan 78 ( 164) Administrativa funktioner I BAS2 Styr finns det funktioner som används för att administrera systemet. Tidigare funktioner som är beskrivna är relaterade till arbetet med att konfigurera en anläggning. Utöver dessa funktioner krävs det funktioner som hanterar t ex användarbehörigheter samt olika utskrifter. Operatörspanelinställningar Med hjälp av operatörspanelinställningarna kan man styra inloggningskrav, standby-läge samt från vilka DUC:ar OP-panelen skall hämta larm och frysskydd från. OP-panelen frågar helt enkelt den DUC den är ansluten till, om nedan information. Dvs. har man ett apparatskåp med t.ex. två DUC:ar nummer 4 och 5 och en OP-panel som är ansluten till DUC nr 4, så bockar man för DUC 4 och 5 i DUC 4 (Se bild nedan). Funktionen finns under Inställningar OPpanelinställningar i menyraden. Inloggningskrav: Normalt är denna parameter förbockad men i vissa fal t.ex. när operatörspanelen befinner sig i ett låst utrymme så vill man förenkla för användarna genom att stänga av kravet på inloggning. (Som normal görs med genom att välja ett användarnamn och sedan ange ett lösenord) Förhindra standbyläge: Normalt går operatörspanelen i standby-läge (vänteläge, jämför liknade funktion för TV och video-apparater) efter att användaren varit inaktiv i en timme. Detta kan förhindras genom att bocka för denna parameter. Den anslutna operatörspanelen uppdateras en gång i timmen samt varje gång användaren loggar in i operatörspanelen, med ovan inmatad information från inställningsdialogen. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

86 Sidan 79 ( 164) Låsning av DUC Med hjälp av funktionen låsning av DUC kan man låsa valda delar av anläggningen för definiering av objekt samt PLC och eller bildeditering. T.ex. om jag som projektingenjör önskar ändra i bilderna för en redan driftsatt anläggning och jag misstänker att det kommer att ta lite längre tid, så kan jag se till så att andra användare under samma tid förhindras att ändra bilder. Låsning av DUC Om man önskar att låsa bildeditering så bocka för Bildeditering låst (Notera att bildediteringen inte gäller någon specifik DUC utan hela anläggningen). Bocka sedan i de DUC:ar där PLC eller definiering av objekt skall ändras. Tryck sedan på Spara-knappen och Försök ange relevant information för dem som kommer att drabbas av låsningen. Upplåsning av DUC Bocka av alla DUC:ar och Bildeditering låst och tryck på Spara-knappen för att låsa upp allt. Bildeditering låst: Låser bildediterings möjligheterna för alla utom dig själv. Definiering av objekt låst för följande DUC:ar: Låser respektive DUC för definiering av objekt samt PLC för alla utom dig själv. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

87 Sidan 80 ( 164) Låst p.g.a.: När du låser delar av en anläggning, så försök att skriva en kort mening om varför. Troligen klar: När du låser delar av en anläggning, så försök ange ungefär när man troligen är klar. Skriv ut Under skriv ut finns alla utskrifts möjligheter samlade. Du väljer i menyn vilken del av anläggningen som du vill ha dokumenterad. Aktuell bild Skriver ut den aktuella bilden i BAS2 Styrprogrammet. Användare Skriver ut en lista över anläggningens användare Larmdefinitioner Skriver ut larmdefinitioner Larmgrupper Skriver ut larmgrupperna Larmlista Skriver ut larmlistorna Objekt Skriver ut alla objekt som används i DUC:n, pumpar, regulatorer, in- och utgångar etc. PLC rader Skriver ut alla PLC rader som finns i DUC:n Kortkommandon Kortkommando Ctrl+X Ctrl+C Ctrl+V Innebörd Flyttar det markerade objektet till utklipp Kopierar det markerade objektet och placerar kopian i utklipp Infogar i bilden det som finns i utklipp BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

88 Sidan 81 ( 164) Appendix A Förkortningar för värme och sanitet (SIS SS ) Ventiler Innebörd SV Styrventil AV Avstängningsventil Apparater och övriga enheter Innebörd VVX Värmeväxlare P Pump VVB Varmvattenberedare Förkortningar för ventilation (SIS SS ) Luftdon Innebörd SP Spjäll BS Brandspjäll Apparater Innebörd TA Tilluftsaggregat FA Frånluftsaggregat ÅA Återluftsaggregat ÖA Överluftsaggregat CA Cirkulationsaggregat TF Tilluftsfläkt FF Frånluftsfläkt ÅF Återluftsfläkt ÖF Överluftsfläkt CF Cirkulationsfläkt LR Luftrenare (filter) LF Luftfuktare LV Luftvärmare LK Luftkylare LVK kombinerad luftvärmare och luftkylare LVE Lufteftervärmare BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

89 Sidan 82 ( 164) Förkortningar för styrning (SIS SS ) Styr- och reglerutrustning Innebörd GF Flödesgivare GL Lägesgivare GM Fuktighetsgivare GP Tryckgivare GS Hastighets-, varvtalsgivare GT Temperaturgivare GX Övriga givare RC Reglercentral ST Ställdon STF Självverkande ställdon flöde STL Självverkande ställdon läge STM Självverkande ställdon fuktighet STP Självverkande ställdon tryck STS Självverkande ställdon varvtal STT Självverkande ställdon temperatur STX Självverkande ställdon övrigt OV Omvandlare SN Strypdon OS Omställare Förkortningar för kylanläggning (SIS SS ) Kylutrustning Innebörd K Kompressor KK Kolvkompressor KS Skruvkompressor KT Turbokompressor KX Annan kompressor EV Förångare KD Kondenser KN Kyltorn KR Köldmediabehållare VA Vätskeavskiljare OA Oljeavskiljare FT Torkfilter BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

90 Sidan 83 ( 164) Appendix B BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 1, Denna information är giltig för BAS2 Styr ver 7.1 Guide Systemvariabler i DUC Med hjälp av systemvariablerna kan du ändra eller blockera grundläggande funktioner. Variablerna finns under Inställningar Systemvariabler i DUC i menyraden. En hel del av dessa variabler är interna BASTEC variabler, som endast användas i samband med felsökning och ändras i regel aldrig. Dock finns det en del variabler som används för service. Tillslagsfördröjning för dig utg. (sek.) Tillslagen i en sekvens görs med intervallet som kan ändras med denna variabel, för de digitala utgångar som har Tillslagsfördröjning (Hög effekt) i kryssat. I normala fall är 5 sekunder en lämplig tid. Standardvärde: 5 Loggning av duc-omstart (1=Ja) Detta är en internt BASTEC inställning som används vid avancerad felsökning och skall normal inte ändras. Standardvärde: 0 Kom.hast S1 (printer) 1=19k2 5=1k2 Med hjälp av denna variabel kan kommunikationshastigheten på plint S1 (printer) ändras. 1 = 19200, 2 = 9600, 3 = 4800, 4 = 2400 och 5 = Standardvärde: 5 BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

91 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 84 Duc-omstart om token-error (1=Ja, 0=Nej) Med hjälp av denna variabel kan man få DUC:n att automatiskt göra DUC-omstart vid kommunikationsfel. Obs denna variabel skall i normalfall inte ändras. Standardvärde: 0 Omstart av duc efter nedräkn sek. Med hjälp av denna variabel kan man göra en DUC-omstart efter angivet antal sekunder. Standardvärde: 0 Forcerad sändning på DUC-nät i sek Med hjälp av denna variabel tvingas DUC:n att sända på DUC-kommunikationsslingan, utan att ta hänsyn till annan trafik. Används för att bryta upp s.k. ö-bildning på kommunikationsslingan. Denna åtgärd kombineras ofta med att man även sparar ner kommunikationstabellen till alla DUC:ar (Inställningar DUC-kommunikation / Näverks inst. ) Standardvärde: 0 Larmfördröjning förbikopplad i min Med hjälp av denna variabel kopplas tillfälligt den individuella larmfördröjningen ur för varje larm i DUC:n. Kan med fördel användas vid avprovning av larm. Standardvärde: 0 Larmåtgärder blockerade i min Med hjälp av denna variabel kan man tillfälligt stänga av larmåtgärdslistorna, dvs. ingen larmutringning sker, men larmen syns ändå i larmlistan. Kan med fördel användas vid avprovning av larm. Standardvärde: 0 Larmkvittens stoppar larmåtgärder (1=Ja) Med hjälp av denna variabel kan man få DUC:n att stoppa larmutringning, då larmet har kvitterats. Dock rings redan påbörjade utringningar ut. Standardvärde: 1 Larmutr.paus (min) om upptaget (0=Begr.) Med hjälp av denna variabel kan man bestämma hur upptaget skall hanteras vid larmutringningen i DUC:n. Normalt anger man antalet minuter man önskar att DUC:n skall vänta efter att det varit upptaget, då kommer inte heller upptaget räknas som ett fel vid utringning (som t.ex. felaktigt telefonnummer). Vill man däremot betrakta upptaget som ett fel vid utringning så ange 0 för Begränsad utringning. (Då försöker programmet lika många gånger som man ställt in i den aktuella åtgärdslistan.) Standardvärde: 3 Fryssk.kvitt via (1=PC 2=OP 4=MB 7=Alla) Med hjälp av denna variabel kan man bestämma varifrån användaren skall ha möjlighet att kvittera frysskydd. Vill man förhindra att användaren kan kvittera frysskydd på distans, dvs. tvinga användaren vara på platts för att kvittera så ange 2 för operatörspanel. Det går även att t.ex. slå på PC och OP med värdet 3, för värdet är en bitmask. Standardvärde: 7 Larmåtgärd.rep.interv (5-1000min, 0=Nej) Med hjälp av denna variabel kan man bestämma om och efter hur länge ett larm som är utringt, men ej kvitterat skall sändas ut igen till en ny mottagare. (Ställs in per rad i under Larmåtgärdslistan under parametern Försök därefter med motsvarande rad i följande åtgärdslista ). För att stänga av funktionen anger man 0. Som max ringer systemet runt till tio olika användare. Standardvärde: 0 BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

92 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 85 Modbus baudrate 0=38k4 1=19k2 2=9k6 Med hjälp av denna variabel kan man bestämma vilken kommunikationshastighet som modbus master skall använda sig av. 0 = = och 2 = Standardvärde: 2 Modbus kom.format 0=8N2 1=8E1 2=8O1 Med hjälp av denna variabel kan man bestämma vilken kommunikationsformat som modbus master skall använda sig av. 0 = 8 databitar, ingen paritet och 2 stoppbitar. (8 data bits, no parity and 2 stop bits) 1 = 8 databitar, jämn paritet och 1 stoppbit. (8 data bits, even parity and 1 stop bit) 2 = 8 databitar, udda paritet och 1 stoppbit. (8 data bits, odd parity and 1 stop bit) Standardvärde: 1 Modbus kommunikationsfördröjn. (*10 ms) Detta är en internt BASTEC inställning som används vid avancerad felsökning och skall normal inte ändras. Med hjälp av denna variabel kan förlänga eller korta fördröjningen mellan modbustelegram. Själva fördröjningen ställs in i steg om 10 ms. Dvs standard är en fördröjning på 20 ms. Standardvärde: 2 *Modbus slavport 0=ingen 1=modbus 2=duc Med hjälp av denna variabel väljer man slavport för modbus. 0 = Modbus/RTU slav används ej 1 = Modbus slav använder modbus-porten. Modbus/RTU master kan ej användas. 2 = Modbus slav använder duc-porten. DUC-DUC kommunikation kan ej användas. Standardvärde: 0 Modbus slav kom.format 0=8N2 1=8E1 2=8O1 Med hjälp av denna variabel kan man bestämma vilken kommunikationsformat som modbus slav skall använda sig av. 0 = 8 databitar, ingen paritet och 2 stoppbitar. (8 data bits, no parity and 2 stop bits) 1 = 8 databitar, jämn paritet och 1 stoppbit. (8 data bits, even parity and 1 stop bit) 2 = 8 databitar, udda paritet och 1 stoppbit. (8 data bits, odd parity and 1 stop bit) Standardvärde: 1 Modbus slav baudrate 0=38k4 1=19k2 2=9k6 Med hjälp av denna variabel kan man bestämma vilken kommunikationshastighet som modbus slav skall använda sig av. 0 = = och 2 = Standardvärde: 2 Modbus slavaddress Med hjälp av denna variabel kan man bestämma Adressen för modbus/rtu slav på modbusslingan. Standardvärde: 1 *Modbus slav via TCP (1=aktiv) Med hjälp av denna variabel kan man bestämma aktivera modbus slav över TCP. Modbus/TCP måste använda TCP-port 502 enl. spec. Standardvärde: 0 Modbus skrivskydd (1=skrivskyddad) Med hjälp av denna variabel kan man skrivskydda samtliga register. Gäller både RTU och TCP. Standardvärde: 0 BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

93 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 86 M-bus baudr. 0=300 1= =9600 Med hjälp av denna variabel kan man bestämma vilken kommunikationshastighet som Mbus skall använda sig av Standardvärde: 1 *M-bus via S1/Printer (1=aktiv) Med hjälp av denna variabel kan man dirigera ut Mbus signal på den seriella S1 plinten så man kan få Mbus på enheter som saknar riktigt Mbussuport. Sen får man komplettera med en extern omvandlare. Standardvärde: 0 BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

94 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 87 Appendix C BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 1, Denna information är giltig för BAS2 Styr 7.1 Guide Systemvariabler i PC Med hjälp av systemvariablerna kan du ändra eller blockera grundläggande funktioner. Variablerna finns under Inställningar Systemvariabler i PC i menyraden. En hel del av dessa variabler är interna BASTEC variabler, som endast användas i samband med felsökning och ändras i regel aldrig. ActivateProgram AlarmMinPoll AllowAlarmPollTurnOff AutoLogoffTimeout AutoLogoffTimeoutEnabled Skall program maximera sig själv om en larm kommer i händelse av att programmet är minimerat. Antalet minimum pollningar för alarm. Får programmet tillfälligt stänga av pollningen av alarm. Tidsgräns för inaktivitet av användaren i minuter. Slår av och på automatisk nerkoppling och urloggning efter inställbart antal minuters inaktivitet av användaren. Obs funktionen påverkar ej modemuppkoppling. (Kan t.ex. användas för OP FG15) Skall programmet kontrollera anläggningsidet vid uppkoppling. Skall programmet kolla så att inte Cyclicrequest är falskt eller att Linespy är sant. Skall programmet kontrollera så att klockan i DUC är satt i närmsta DUC vid uppstart. Skall programmet kontrollera DUC-version vid uppstart. Skall programmet vid uppstart kontrollera storleken på loggfilerna. Om Falsk så hämtas inte alarm och klockan i DUC. Visa även kort datatips i normalläge. Denna variabel används inte för tillfället. Tid för omsändning i tiondels sekunder. Skall programmet avsluta när man tar i mot korrupta meddelande. Hur många meddelande skall sändas på en gång vid programnerladdning Tid i tiondels sekunder för hur länge man vänta per meddelande vid programnerladdning. Skall programmet kontrollera om det finns nya bilder i DUC vid uppstart. Skall programmet hämta och spara anläggningsinformation i DUC. CheckConID CheckCyclic&Linespy CheckDUCClock CheckDUCVersion CheckLogSize Cyclicrequest DataTips Debug DUCTimeOut ExitOnComError FlashChunkSize FlashWaitTime GetDUCPictures GetSendCon LineSpy Slå på linjelyssnaren i PC: n. LogComError Slå på loggning av kommunikationsfel, kräver loggningsdjup 1 LogComTimeout Slå på loggning av timeoutfel vid kommunikation, kräver loggningsdjup 1 LogRetries NrRetries ModemDialTimeOut ModemInitStrTimeOut ModemSendATZ OfflineBuf PipeQueSize PrenumerationRequest ReceiveTimeOut ShowBupWarnings ShowMaximized SleepModeTimeout SleepModeTimeoutEnabled Splash SuppressComError Används inte för tillfället. Antalet omsändningar som programmet skall göra av ett meddelande där svarstiden går ut. Max tid i tiondels sekunder för svar efter sändning av telefonnummer. Max tid i tiondels sekunder för svar efter sändning av modeminitieringssträngen. Tvinga programmet att sända AT-kommandot ATZ innan uppringningsfasen påbörjas. Antalet filer som offlinebufferten maximalt kan innehålla. Antalet meddelande som maximalt kan finnas i pipekön. Skall programmet sända meddelande som finns i prenumerationskön. Tid från att början på ett meddelande togs emot tills hela meddelandet mottagits i tiondels sekunder. Visa varningar från återskapa från PC i Bup.log Skall programmet starta maximerat. Tidsgräns för inaktivitet av användaren i minuter. Slår av och på sleepmode som begränsar antalet meddelande till max ett var tredje sekund efter inställbart antal minuters inaktivitet av användaren. Obs funktionen påverkar ej modemuppkoppling. Visa splash-dialogen vid uppstart. Kvittera automatiskt kommunikationslarm mellan PC och DUC som återställer sig själv på under en BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

95 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 88 TcpConTimeout UsbDriverBoot UsrTimeOut UsrTimeOutEnabled minut. Max tid i tiondels sekunder för uppkoppling via nätverk. Fungerar inte helt klockrent på alla operativsystem. Får programmet starta om drivrutinerna för FTDI-USB Tidsgräns för inaktivitet av användaren i minuter. Slår av och på automatisk nedkoppling av modem efter inställbart antal minuters inaktivitet av användaren. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

96 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 89 Appendix D BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 4, Denna information är giltig för BAS2 Styr 6.2, 6.4, 6.5, 6.6, 6.7, 6.8, 7.0 och 7.1 Guide Batteriet på CPU-modulen Alla anläggningsspecifika data lagras i modulens batteribackupade minne. Nyare CPU-modul samt XE16 Batteriet håller minnet i ca 9 månader vid konstant spänningsbortfall. Livslängden på batteriet är större än 10 år. Är batteriets spänning under 3V så bör det bytas. Batteriet är av typ CR V litium (CR-2025 och CR-2016 är även okej men de har sämre kapacitet). Äldre CPU-modul (den utan USB-anslutning) Batteriet håller minnet i ca 3-4 månader vid konstant spänningsbortfall. Livslängden på batteriet är större än 10 år. Är batteriets spänning under 3V så bör det bytas. Batteriet är av typ BR V litium. Vad står siffrorna i batteritypen för De första två siffrorna anger diametern i mm. De sista två anger tjockleken i tiondels mm. Vi rekommenderar att om man själv programmerar en CPU-modul, så låter man den inte vara spänningslös i mer än 3-4 veckor. Byte av batteri i en programmerad CPU-modul 1. Ta fullständig backup från CPU-modulen. (Arkiv Backup från DUC ) 2. Bryt kraften till DUC:n. 3. Jorda dig själv genom att ta på jordad metall. 4. Ta ut CPU-modulen från DUC:n. 5. Avlägsna skyddslocket från CPU-modulen. 6. Avlägsna det gamla batteriet och sätt i det nya. (Du har ca 1 minut på dig innan all information på modulen försvinner) 7. Sätt tillbaka skyddslocket. 8. Sätt tillbaka CPU-modulen i DUC:n 9. Slå på kraften och kontrollera allt fungerar. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

97 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 90 Appendix E BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 2, Denna information är giltig för BAS2 Styr 7.0 och 7.1 Guide - Byte av CPU-modul (Närliggande info: Guide Byte av EPROM på CPU-modul) Att tänka på när man t.ex. bytt ut en CPU-modul p.g.a. service 1. Ta fullständig backup från CPU-modulen som skall bytas. (Arkiv Backup från DUC ) 2. Bryt kraften till DUC:n. 3. Byt CPU-modulen / XE16 4. Slå på kraften. 5. Gör reset på CPU-modulen. 6. Ställ klockan. (Inställningar Klockan i DUC ) 7. Kvittera systemmeddelande. (Larm Systemmeddelande ) 8. Starta DUC-kommunikationen med hjälp av DUC-kommunikationstabelen. (Inställningar DUC-kommunikation / Nätverksinställningar) 9. Återskapa backup från PC. (Arkiv Återskapa från PC ) 10. Spara ner bilderna i anläggningen. (Arkiv Bild Spara bilder till DUC ) 11. Kalibrera pulsräknare. (Ställ in samma värde som på den fysiska mätaren) 12. Se över tiduren och ställ dessa i rätt schema och tillstånd. 13. Återställ utlösta fryskydd, förreglingar (hållkretsar). 14. Kontrollera att utegivare samt rumsgivare visar rimliga värden, annars ställ in de analoga ingångarnas filtreringskonstant till Ingen filtrering, vänta 2 sekunder återställ därefter filtreringskonstanten. 15. Sätt larmblockeringen till noll minuter. (Larm Larmblockering ) BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

98 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 91 Appendix F BAS2 Styr konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 1, Denna information är giltig för BAS2 Styr 7.1 Guide - Uppgradering av anläggning till version 7.1 (Närliggande info: Guide Byte av EPROM på CPU-modul, och Guide Hämta anläggning) Dokument som också behövs: Guide Byte av CPU-modul. Notera att själva uppgraderingen (nedan steg) enbart skall göras på en och samma dator. Görs det på fler datorer får dessa anläggningar olika anläggnings-id (Ett slumptal som används för att göra varje anläggning unik och på så vis kan två anläggningar heta precis samma sak) dvs. det skapas olika kopior av samma anläggning och man kommer att få felmeddelandet Anläggnings-ID konflikt. Övriga användare skall använda sig av funktionen Hämta anläggning (Arkiv Hämta anläggning ) när uppgraderingen är färdig. Bra att veta innan man börjar uppgradera Alla DUC:ar i anläggningen måste vara av CPU-modulstyp 4, dvs. XE16 eller den nya CPU-modulen med USB-anslutning i fronten. Själva uppgraderingen måste göras på samma hårvara, dvs. om man uppgraderar en DUC som suttit i ett XL13-rack måste konverteringen ske mot en CPU4-modul och INTE t.ex. en XE16 (då kommer bl.a. antalet I/O att inte stämma, samt hantering av universialla ingångar). PC-programmet BAS2 BAS2 kräver ett av nedan operativsystem på PC:n där programmet installeras: Windows XP (med service pack 3) Windows Vista Windows 7 Offline Själva uppgraderingen kan EJ köras Offline (utan DUC). Följande produkter måste även uppgraderas OP-paneler. (Byte av EPROM i vissa fall PEEL-krets, ring Bastec och förhör dig) Modbus - CPU-Modul Notera att gamla XL13-rack saknar plint för modbus. Mbus - CPU-Modul Notera att Mbus-plintenbart finns på XE16-COM. För XL13 och XP42 behövs en BAS2 MBus RS232 adapter. Objektantal som har ändrats om nuvarande version är 7.0 Antalet PLC-rader har ökats från 400 till 500 stycken. Antalet DUC:ar i en och samma anläggning kan nu vara 120 BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

99 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 92 UDP-port (för DUC-DUC kommunikation har ändrats från 8444 till Vid en uppgradering ändras UDP-porten till Steg för steg uppgradering till Ta fullständig backup på hela anläggningen. (Arkiv Backup från DUC ). Detta är viktigt inte minst vid uppgradering av regulatorer, då används även bup-filen för PLC:n som hjälp för en mer djupgående analys. 2. Spara undan en extra säkerhetskopia av anläggningen. 3. Undersök känsliga funktioner som t.ex. utringning av hisslarm, brandlarm och exportering av värden mellan DUC:ar. Stäng därefter av DUC-kommunikationen (Inställningar DUC-kommunikation / Nätverks inst ) genom att spara ner en tom tabell till Alla DUC:ar. Dvs. med inga DUC:ar förbockade. 4. Gör en nerladdning (uppgradering) av programfilen (ver 7.1.x.x) till de aktuella CPUmodulerna. Eventuellt byts gamla CPU-moduler ut till nya (de med USB-anslutning i fronten) gör då en DUC-reset på dessa. 5. Ändra version till 7.1 med hjälp av anläggningslistan. (Arkiv Ändra version för anläggning ). Om möjligt komplettera informationen med gatuadress om detta saknas. 6. Koppla upp mot anläggningen med BAS2 Styr. 7. Nu startas en operation som konverterar de gamla bilderna till det nya formatet i version 7.1 i en stor anläggning kan detta ta någon minut. 8. Om det är första gången som du som användare gör en konvertering till 7.1 så rekommenderas att slå på alla visa varningsmeddelande för backup-loggfilen. Man slår på loggningen genom att sätta systemvariablen i PC ShowBupWarnings till TRUE som man hittar under menyn Inställningar. När man efterhand blir mer varm i kläderna så kan det vara ide att skippa varningarna så loggfilen inte blir så stor. 9. Fortsätt med att göra steg 6 och 7 i Guide Byte av CPU-modul ver 7.0, mot den nya anläggningen (alla CPU-modulerna). 10. Återskapa backup från PC. (Arkiv Återskapa från PC ), allt utom systemvariabler i DUC om anläggningen är äldre än version Fortsätt med att göra steg i Guide Byte av CPU-modul ver 7.0, mot den nya anläggningen (alla CPU-modulerna) 12. Om uppgradering gjorts på BAS2 XP42:or med EPROM äldre än måste de passiva analogaingångarnas kalibreringsoffset justeras med -20. Detta görs antingen med individuellt för varje ingång eller med hjälp av dialogen Offsetjustering Analogaingångar (se bild nedan) som nås via Ctrl+W (Finns inte som något menyval). Själva förändringen i offsetjusteringen beror på att nya XP42:or som har levererats efter ver har en annan uppsättning dioder för analoga ingångar, med en annan inre resistans. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

100 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan Starta igång DUC-kommunikationen genom att bocka för alla DUC:ar i DUCkommunikationsdialogen (Inställningar DUC-kommunikation / Nätverks inst ) som skall ingå i anläggningen och tryck sedan på knappen tvångsspara. 14. Se över alla användares behörighet om anläggningen är äldre än version 6.8, då fem nya behörigheter har tillkommit. (Kalibrera analoga ingångar, Tvångsköra ingångar, Bildeditering, PLC och Objektkonfiguration) För är det så att en befintlig användare haft behörigheten Systemprogrammering, nu kallad Systemkonfiguration så har användaren vid konverteringen tilldelats alla ovan fem behörigheter Vilket nu i många fall är betydligt för hög behörighet. 15. Om uppgraderingen gjorts för en anläggning äldre än 6.6. Modeminställningar Inställningar ang baudrate fanns innan i Systemvariabler i DUC och försvinner nu efter uppgraderingen. Förinställt är nu GSM modem med hastigheten 9600 baud. Om annat används idag så måste man ange det under Inställningar DUC-kommunikation och knappen Konfigurera modem. 16. Om Mbus används i någon av DUC:arna så verifiera att rätt hastighet är valid i (Inställningar Systemvariabler i DUC) i tidiga versioner av 7.0 var hastigheten 300 baud. Nu är den förvald till 2400 baud. 17. Om uppgraderingen gjorts för en anläggning äldre än 6.6. Kontrollera att de nya namnen på larmgrupperna stämmer överres med den befintliga konfigureringen. Dvs Larmgrupp 1 sätts till A-Larm, 2 sätts till B-Larm och 3 sätts till C-Larm. 18. Om backupfilsvarningar har varit på så slå av det igen, genom att sätta systemvariablen i PC ShowBupWarnings till FALSE. 19. Om uppgraderingen gjorts för en anläggning äldre än 6.6 så observera att textobjekt i bild som är kopplad till larmstatus nu är 15 tecken lång och inte som innan 5 tecken. Detta kan medföra estetiska fel i form av att värden skrivs över i bild p.g.a. själva statustexten nu är 3 gånger längre. 20. Om PLC kommandona DX eller DY använts i tidigare version så kontrollera så att de fördröjningsobjekt har funktionen Tid ändras via PLC:n 21. Om uppgraderingen har gjorts för en anläggning äldre än 6.4 så se nedan. Konvertera från DOS samt BAS2 Styr < version 6.4 till BAS2 Styr 7.0 Kontrollera alla händelser för alla tidur i alla DUC:ar med bakgrund av att vi nu har delat upp dagtyperna i två grupper, Veckodag och Specialdagar. ( och mellan grupperna, eller mellan gruppmedlemmarna) Om man vill att ett aggregat ska vara i drift alla vardagar och alla lördagar så kan man INTE lösa detta med ETT tillslag där både vardagar och lördagar är valda. (Denna händelse kommer aldrig att inträffa eftersom en lördag aldrig samtidigt är en vardag!) Lösningen är två separata tillslagshändelser en för vardagar och en annan för lördagar. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

101 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 94 Konvertera från BAS2 Styr version 6.2 med BAS2 Energi Eftersom BAS2 Energi sparar all sin data lokalt på respektive användares dator och inte i DUC:n som BAS2 Styr, så måste Energins data manuellt kopieras från den gamla anläggningen till den nya på de datorer där själva uppgraderingen inte görs, dvs. ovan steg. Dvs. de användare som skall använda funktionen hämta anläggning och har energidata som tidigare hörde till en BAS2 Styr version 6.2 anläggning måste göra nedan steg. 1. Döp om den gamla anläggning till ett namn som inte kolliderar med det befintliga. Om den aktuella anläggningen t.ex. heter Kv. Sparbössan så döps den om till Kv. Sparbössan gammal ver. Detta görs för att undvika att få två anläggningar som heter samma sak i anläggningslistan, då blir det onödigt svårt att veta vilken som är den nya respektive den gamla anläggningen. 2. Hämta den nya anläggningen (Arkiv Hämta anläggning ) 3. Kopiera filen energi.mdb från den gamla anläggningen till den nya. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

102 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 95 Appendix G BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 2, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide - Riktvärden för regulatorparametrar Reglerfall P- band Förregul. I-tid Förregul. (minuter) D-tid Förregul. P-band Huvudregul. I-tid Huvudregul. (sekunder) D-tid Huvudregul. Radiator- /hetvattenreglering med en ventil i sekvensen Radiator- /hetvattenreglering med en ventil i sekvensen där ventilen är överdimensionerad. Tappvarmvatten med VVC Tappvarmvatten utan VVC Tilluftsreglering med 1 ventil i reglersekvensen Tilluftsreglering med 2 ventiler i reglersekvensen Rums-/frånluftsreglering med 1 ventil i reglersekvensen Rums-/frånluftsreglering med 2 ventiler i reglersekvensen Fuktreglering tilluft Tryckreglering till-/frånluft via frekvensomformare Pa Tryckreglering till-/frånluft via frekvensomformare Pa Fuktreglering rums-/frånluftsreglering Ovanstående förslag till parametrar ska ses som utgångsvärden som oftast fungerar bra. I vissa fall kan dessa behöva justeras för att uppnå en optimal reglering. Om en reglering har tendens till att självsvänga så öka P-band och I-tid ca 20 % stegvis tills stabil reglering och stabil uppstart uppnås. Öka därefter P-band och I-tid ytterligare ca 30 % för att säkerställa att tillräcklig marginal finns. Inom byggnadsautomation är det vanligare att regleringen är för snabb (= nervös ) än att den är för långsam. Rumsgivare, tryckgivare och utetemp.givare behöver oftast filtreras en aning för att få jämn och stabil reglering. Denna filtrering bör göras i regulatorn, och inte direkt på den analoga ingången eftersom vi då inte får möjlighet att se ofiltrerade (eller mindre filtrerade) momentanvärden i flödesbilder etc. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

103 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 96 Normalt behövs inte deriverande verkan i regulatorer inom byggnadsautomation. Vi avråder från att använda denna (= fylla i ett värde) då den felaktigt använd oftast försämrar regleringen. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

104 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 97 Appendix H BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 5, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide Felsökning av DUC-DUC-kommunikation (Närliggande info: Kablage för BAS2-kommunikation, BAS2 Guide Radiomodem för DUC-DUC kommunikation och BAS2 Guide - Kommunikationskretsar till BAS2 XL och XP) Checklista för felsökning 1. Verifiera att inkopplingen av kommunikationskablarna är korrekt (ej glappkontakt på plint A eller B, ej korsade, korrekt skärmjord etc.) 2. Verifiera att DUC-KOMMUNIKATIONSTABELLEN (Inställningar DUC-KOMMUNIKATION ) är rätt ifylld i samtliga DUC (en etta ska vara ifylld för varje existerande DUC). 3. Verifiera att alla DUC har rätt DUC-ID. (Inställningar DUC-ID ). Alla DUC måste ha en unik DUC-ID ( DUC-NUMMER ). 4. Verifiera att alla DUC är inställda på samma kommunikationshastighet. (Inställningar Systemvariabler i DUC Kom.hast. DUC-DUC 0= = =9600). Normalt används alltid Efter ändring av denna parameter måste DUC omstartas, dvs. bryt matningsspänningen några sekunder. Om det råder den minsta osäkerhet om att inställt värde är det aktuella värdet så gör en omstart av DUC. 5. Ring DUC-KOMMUNIKATIONSKABLARNA för att säkerställa att: - det är rätt kabel. - det ej är avbrott på någon ledare. - det ej är kortslutning mellan några ledare. - det ej är kortslutning mot jord. Elektrisk anslutning Kommunikationen mellan de i anläggningen ingående DUC sker via en standard tvåtrådsbuss som heter RS-485. Denna buss har två anslutningsplintar på varje DUC (A och B). Det är viktigt att A kopplas till A och B till B när en ny DUC ska anslutas till en befintlig DUC eller befintlig buss (DUC-SLINGA). Partvinnad skärmad kabel bör användas och skärmen ansluts med kortast möjliga avstånd direkt till apparatskåpets montageplåt eller direkt till apparatskåpets chassi genom en 360 skärmad förskruvning (kabelgenomföring). Skärmen får ej anslutas till kraftnolla (=blå ledare) i apparatskåpet och får ej heller kopplas till jordplint på DUC. Den tredje DUC-KOMMUNIKATIONSPLINTEN, jordplinten, behöver normalt ej anslutas. Om den ansluts ska den kopplas med kortast möjliga kabel direkt till apparatskåpets montageplåt. Den får ej anslutas till kraftnolla (=blå ledare) i apparatskåpet och får ej heller kopplas via kabel till annat apparatskåp. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

105 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 98 Då många DUC är anslutna till samma slinga eller då den sammanlagda längden överstiger 1000 meter bör om möjligt samma kabeltyp användas för hela DUC-SLINGAN. I dessa fall bör även de båda ändarna på DUC-SLINGAN termineras med ett motstånd på 220Ω. DUC-SLINGAN bör ej kopplas i stjärnnät. Om ett stick behöver göras på slingan ska en kabel med två tvinnade par användas (t.ex. FKAR-PG 2x2x0,5). Kommunikationsbussen RS-485 som används mellan DUC stödjer 32 noder över en distans på 1200 meter enligt den gällande standarden. Om man använder kabel av bra kvalitet och följer ovanstående regler kan normalt kommunikationsbussen vara upp till 4000 m. Är den totala sträckan längre, kablaget sämre eller om det förekommer jordfel eller störningsproblem kan en RS-485-förstärkare (repeater) behövas. För rådgivning kontakta BASTEC AB. Kommunikationshantering Kommunikationen är av typen multi-master. Varje enskild DUC får initiera meddelanden på den gemensamma bussen. För att det inte ska bli busskollisioner får endast en DUC i taget prata (skicka meddelanden). För att styra detta används en token (stafettpinne) som skickas mellan alla DUC på slingan. Endast den DUC som har token får prata. Då en DUC skickat alla sina meddelanden i utkorgen skickar den token vidare till nästa DUC. På detta sätt får alla DUC på en slinga möjlighet att prata utan att kollision uppstår. Vilken som är nästa DUC avgörs av vilka DUC som är angivna i DUC-KOMMUNIKATIONSTABELLEN. Isolerad DUC En DUC som inte finns med i DUC-KOMMUNIKATIONSTABELLEN (Inställningar DUC- KOMMUNIKATION ) i samtliga DUC riskerar att aldrig få token och därmed bli utesluten (kommunikationslarm). Om en PC eller operatörspanel ansluts till en utesluten DUC kan ej övriga DUC nås genom denna DUC eftersom den saknar kommunikation med övriga DUC. Att korrigera DUC-KOMMUNIKATIONSTABELLEN i en utesluten DUC medför inte att den börjar kommunicera med övriga DUC eftersom de övriga inte känner till att den finns och därför aldrig kommer att skicka token till den. Lösningen är att korrigera DUC- KOMMUNIKATIONSTABELLEN i samtliga DUC i anläggningen. Forcerad sändning på DUC-NÄT För att från en isolerad DUC kunna modifiera DUC-KOMMUNIKATIONSTABELLEN (eller andra parametrar/objekt) i övriga DUC finns en DUC-SYSTEMVARIABEL som heter Forcerad sändning på DUC-NÄT i sek. Genom att sätta denna variabel till t.ex. 120 sek. kommer aktuell DUC att konstant skicka meddelanden under 120 sekunder, trots att den ej har token. Detta gör att övriga meddelanden på bussen störs ut och övriga DUC tillfälligt tystnar. Under tiden detta pågår kan t.ex. DUC-KOMMUNIKATIONSTABELLERNA i övriga DUC ändras. När sedan den inställda tiden löpt ut återgår samtliga DUC till normal kommunikation och även den DUC som tidigare var isolerad kommunicerar med övriga DUC. Öbildning Ett fenomen kallat öbildning kan uppkomma i anläggningar med fler än tre DUC där avståndet mellan olika grupper av DUC är relativt stort eller kommunikationskabeln mellan grupperna är klen. Som exempel antag att en anläggning har totalt 4 DUC där DUC 1 och 2 finns nära varandra och DUC 3 och 4 finns nära varandra. DUC 2 och 3 kopplas ihop med 500 m klen kabel. Alla DUC har korrekt ifyllda DUC-KOMMUNIKATIONSTABELLER. Det som kan inträffa är att DUC 1 och 2 pratar med varandra samtidigt som DUC 3 och 4 pratar med varandra trots att alla fyra är BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

106 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 99 anslutna till samma buss (kabel). Anledningen är att då DUC 1 och 2 pratar med varandra är signalen från DUC 3 och 4 så svag att den inte stör ut kommunikationen mellan DUC 1 och 2. På samma sätt pratar DUC 3 och 4 med varandra utan att bli utstörda av DUC 1 och 2. Normalt korrigeras detta problem automatiskt inom 30 minuter. Om problemet kvarstår så stäng av (alternativt koppla bort) alla DUC utom en i en av öarna. När denna DUC börjat kommunicera med övriga DUC så koppla in nästa DUC och vänta tills även denna börjat kommunicera osv. Om detta inte hjälper för en specifik DUC finns troligen ett fel i anslutning till denna DUC. Kontrollera enligt den generella checklistan ovan. Appendix I BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 1, Denna information är giltig för BAS2 Styr 7.1 Guide - Felsökning av modem kopplat till DUC (Närliggande info: Kablage för BAS2-kommunikation.pdf, BAS2 Guide - Modeminitieringssträng.pdf) Med fördel lämnas ej ett nyinstallerat modem utan att man har ringt upp det med BAS2 Styr och skickat ett SMS larm till sin mobiltelefon. 1. Är modemet rätt anslutet o Är modemet anslutet till MasterDUC (oftast DUCnr. 1, ställs in i Inställningar DUC-kommunikation / Nätverks inst.)? o Har omstarts gjort på MasterDUC alt. sparat modeminitieringsträngen i DUC efter att modemet anslutits? Eller har det gåt mer än en timme sedan modemet anslutits till DUC. o Anslut gul ledare till Modemport TxD, grön ledare till Modemport RxD och brun ledare till modemport Jord. (För Omni 56K skall datalampan på modemet blinkar mer än en gång, när DUC:n slås av och på. För DFM-562E, U-90E och Omni 288s skall TxD och RxD lampan på modemet blinka till samtidigt och sedan släckas, när DUC:n slås av och på.) Se separat dokument för kablage för utförligare beskrivning av inkoppling. o Notera att om brun ledare felaktigt kopplats till CTS, i stället för jord kan det inledningsvis fungera med risk för kommunikationsfel vid senare tillfälle. o Är telesladden ansluten i Line på modemet? 2. Är telejacket okej o Är jacket ett analogt? dvs. ett sådant man t.ex. kan koppla en fax till. o Hörs ton i jacket? Kontrollera med hjälp av modemet (D/V-knappen då sådan finns) eller telefon att ton hörs i jacket. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

107 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan Svarar modemet på inkommande samtal För att testa om modemet fungerar (svarar) kan modemet ringas upp från en vanlig telefon. Ett pipande ljud ska då höras. OBS! Om det är ett GSM modem så går det ej att ringa från vissa digitala växlar eller från mobiltelefoner, eftersom GSM-systemet då upptäcker att det är ett talsamtal och därför ej kopplar fram samtalet. Om modemet inte svarar: o Har du rätt nummer till anläggningen? Svarar modemet om t.ex. ringer upp med hjälp av din mobiltelefon. o Rätt modeminitieringssträng i DUC:n? (Inställningar Modeminitiering i DUC ) Se separat dokument för respektive modemtyp. o Ändra Ant ignorerade ringsign. innan modemsvar (Inställningar DUCkommunikation / Nätverks inst. Konfigurera Modem) till noll. Om modemet svarar: o Modemet svarar men sedan får man kommunikationsfel i BAS2 Styr? Är modemet ensamt på linjen? (T.ex. fax) Testas smidigast genom att dra ut telejacket till DUC:n och sedan ringa till anläggningen nu skall inget svara på linjen. Är det ett GSM modem? Kan detta bero på dålig mottagning, försök med en större antenn. (Maingates abonnemang använder sig av Telias GMS-nät.) Har man rätt abonnemangsform, dvs. inte GPRS utan CSD (= Circuit Switched Data) eller HSCSD (=High Speed Circuit Switched Data) Är det ett GSM modem? Ändra baudraten till 9600 baud i anläggningskonfigurationen i anläggningslistan. Modemet svarar men programmet klagar på att DUC-versionen är felaktig (äldre än 6.5). Och där den i dialogen visar versionen står det konstiga tecken typ %# etc. Kolla då så att inte TxD och RxD är växlade rent inkopplingsmässigt o Kontrollera så att Systemvariablen i PC ModemDialTimeOut inte är för kort. För då kan uppkopplingen brytas mitt i uppkopplingsfasen / handskakningen. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

108 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan Ringer modemet ut Kontrollera att modemet kan ringa ut, genom att utlösa ett SMS larm. Om inte fortsätt enligt nedan. o Finns växelprefix? Behövs det någon siffra för att komma ut på en linje. o Finns linjeväljare? o Är larmåtgärdslistan blockerad? Gå igenom aktuella åtgärdslistor i BAS2 Styr och återställ dessa. (Larm Larmåtgärdslista ) o Är linjen spärrad för viss trafik. 07-nummer, max periodlängd etc. Prova att ringa från modemjacket med en vanlig telefon till Generic (Telia har utgått och fungerar ej) för SMS-test. Du ska då höra ett ca.60 s. långt modemsvar (först en typiskt modemton i 10 s. som sedan övergår till olika ton i 50 s) och därefter 180 s. konstant ton som övergår i en upptaget ton. (Nr för minicall-test, då skall det höras ett ca. 60s modemsvar istället) Hörs inte detta kan linjen vara spärrad. o Fungerar inte SMS alt. Minicall fast modemet inte verkar göra ett nytt utringningsförsök, kan det bero på att själva sändningen av SMS/Minicall gick bra. med att Generic har problem på sin sida. ( o Om GSM-modem kopplat till DUC där själva teleabonnemanget inte kommer från teleoperatören Maingate? Ändra i så fall GSM.nr till SMS-central under menyn Larm SMS/MiniCall/SOS-inställningar till följande: Comviq SMS-central : Maingate SMS-central : Telia SMS-central : Telenor SMS-central : BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

109 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 102 Appendix J BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 2, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide Inställningar på I/O modulerna för BAS2 XL Eftersom det går att ha flera moduler av samma typ i en DUC måste alla moduler ges ett löpnummer. Den första modulen av en typ ges löpnummret ett, nästa modul av samma typ får löpnumret två osv. Två moduler av samma typ får EJ ha samma löpnummer i en och samma DUC. Löpnumret ställs in på de fyra dipswitcharna på respektive modul enligt figur nedan. Max 8 st. moduler av samma typ per DUC. Notera att de analoga ingångsmodulerna temp och resistans räknas som samma modultyp och skall därför ställas som om det vore av samma modul. Exempel Har en DUC t.ex. bestyckats med 3 st digitala ingångsmoduler (löpnummer 1 t.o.m. 3) och 2 st analoga utgångsmoduler (löpnummer 1 t.o.m. 2) blir det 24 st (3x8) digitala ingångar och 8 st (2x4) analoga utgångar. Digital ingång nummer 9 kommer då att vara första ingången på den andra digitala ingångsmodulen. Analog utgång nummer 7 kommer att vara den tredje utgången på det andra analoga utgångsmodulen. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

110 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 103 Appendix K BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 5, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide Dioderna på CPU-modulen, vad indikerar de XE16 PWR Blå Power, +3V till XE16-modul. 12V är även ok. HLT Röd Halt, Allvarligt fel, om man inte trycker på knappen B1. DUC Grön Blinkar då DUC-DUC kommunikation pågår. XE16 COM Modbus Grön Blinkar då Modbus kommunikation pågår. Link Grön Lyser om elektrisk ansluten till nätverk. TCP/IP Gul Blinkar då TCP/IP kommunikation pågår. Display som vid normaltdrift är släkt. Röd Reset, Allvarligt fel. Lyser också vid uppstart (spänningstillslag). Röd Söker efter nätverk. Röd DUC jobbar i fatt med Tidur samt Loggar efter spänningsbortfall. Röd Systemfel, interna fel. (Larm Systemmeddelande ) Röd Halt mjukvaruinitierat. Röd Programnerladdning pågår. Röd Snabbprogrammering pågår via USB CPU-modul, ny modell (med USB) PWR Blå Power, +3V. 12V är även ok. HLT Röd Halt, Allvarligt fel, om man inte trycker på knappen B1. Link Grön Lyser om elektrisk ansluten till nätverk. TCP/IP Gul Blinkar då TCP/IP kommunikation pågår. Display som vid normaltdrift är släkt. Röd Reset, Allvarligt fel. Lyser också vid uppstart (spänningstillslag) Röd Söker efter nätverk. Röd DUC jobbar i fatt med Tidur samt Loggar efter spänningsbortfall. Röd Systemfel, interna fel. (Larm Systemmeddelande ) Röd Halt mjukvaruinitierat. Röd Programnerladdning pågår. Röd Snabbprogrammering pågår via USB CPU-modul, äldre modell (utan USB) BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

111 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 104 Power Grön +5V till CPU-modul. L2 Grön Tidur i funktion samt loggar i funktion. L3 Gul Systemfel, interna fel. (Larm Systemmeddelande ) Halt Röd Allvarligt fel. Reset Röd Allvarligt fel. Lyser också vid uppstart (spänningstillslag) BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

112 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 105 Appendix L BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 11, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide Felsökning av PC-DUC kommunikation (Närliggande info: Kablage för BAS2-kommunikation och BAS2 Guide - Kommunikationskretsar till BAS2 XL och XP) 16. Verifiera att inkopplingen av kommunikationskablarna skett på ett adekvat sätt. 17. Verifiera att rätt kommunikationsport valts. (Inställningar PC-konfiguration ) 18. Testa att sänka kommunikationshastigheten mot den aktuella anläggningen. (Arkiv Ändra anläggning ) 19. Ring PC-kommunikationskablen alt. Koppla in din egen bärbara dator och se om den får kontakt. RS-232, Seriell RS-232 kommunikationsbussen som används mellan PC och DUC för direktanslutning kommunikation över en distans på ca 30 meter. Skall man dra länge slingor eller man har stora störningar kan man använda sig av en förstärkare en så kallad repeater eller korthållsmodem. Exempel på korthållsmodem från Westermo är MM-14, MA-12 och MD-12-DIN. Maxhastigheten 38.4 kbit/s, över 500m sjunker hastigheten. USB USB som används mellan PC och DUC för direktanslutning kommunikation över en distans på max 5 meter. Skall man dra länge slingor eller man har stora störningar kan man använda sig av en förstärkare en så kallad repeater (extender). Exempel på repaters är Atens UE-250 (Aten Förlängningskabel Aktiv USB m), EMagic UR-502 (emagic USB 2.0 Aktiv Förlängning 5 m) Felmeddelandet Kommunikationsfel, version större eller lika med 6.8 Problem: Vid uppkoppling mot en anläggning visas nedan felmeddelande om kommunikationsfel uppstår efter att programmet har försökt kontrollera DUC-id. Efter att man tryckt på OK knappen visas en dialog med Programmet kommer att termineras p.g.a. kommunikationsfel. (Kontroll av DUC-id har fallerat.) Lösning: Följ felsökningsstegen ovan. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

113 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 106 Felmeddelandet Kommunikationsfel, version större eller lika med 6.7 Problem: Vid uppkoppling mot en anläggning visas nedan felmeddelande om kommunikationsfel uppstår efter att programmet har försökt kontrollera DUC-id samt hämtat användarna. Efter att man tryckt på OK knappen visas en dialog med Programmet kommer att termineras p.g.a. kommunikationsfel. (Kontroll av DUC-id samt hämtning av användare har fallerat. Lösning: Följ felsökningsstegen ovan. Att Kommunikationsfel-dialogen inte visades förrän efter att programmet försökt hämta användare betyder inte att DUC id kunde kontrolleras. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post:

114 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 107 Felmeddelandet Kommunikationsfel, version mindre än 6.7 Problem: Vid uppkoppling mot en anläggning visas nedan felmeddelande om kommunikationsfel uppstår efter att programmet har försökt kontrollera DUC-id samt hämtat användarna. Efter att man tryckt på OK knappen visas val av användare dialogen med enbart en användare Ingen anv. Lösning: Följ felsökningsstegen ovan. Att Kommunikationsfel-dialogen inte visades förrän efter att programmet försökt hämta användare betyder inte att DUC-id kunde kontrolleras. Felmeddelandet Kunde inte öppna kommunikationsporten Problem: Vid uppkoppling mot en anläggning visas nedan felmeddelande om att kommunikationsporten inte gick att öppna. Felet kan uppstå om BAS2 kraschar och man inte startar om datorn efteråt. Alternativt att något annat program använder porten. (T.ex. ett program för att synkronisera med mobiltelefon) Lösning: Starta om datorn, hjälper inte detta kan man ta hjälp av programmet Hyperterminal (Start Program Tillbehör Kommunikation Hyperterminal) som finns i Windows för att se om det kan öppna den aktuella porten.(öppna inte porten via drivrutinen, dvs. välj aktivt port och inte modembeteckningen vid uppkoppling ) BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

115 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 108 Kommunikationsfel kommer och går med sekunders mellanrum Problem: Kommunikationsfel med en eller flera DUC:ar kommer och går med sekunders mellanrum. Man har även tvingats sänkt DUC-DUC kommunikationshastigheten till 9600 baud p.g.a. kommunikationsproblem. Kommer felen så här tätt kan man i princip utesluta att det är DUC-DUC-slingan som strular. Utan det är med största sannolikhet ett problem mellan PC och den DUC man ansluter sig till. Lösning: Öka timeout tiden för svar på meddelande från PC till DUC med hjälp av PC systemvariablen DUCTIMEOUT från 30 till 40 (tiondels sekund). (Inställningar Systemvariabler i PC ) Kommunikationsfel kommer och går med en DUC där den är borta i mellan 30 till 180 sekunder Problem: Kommunikationsfel med en eller flera DUC:ar kommer och går. Men när den är borta så är den bort minst 30 sekunder och ibland upp till 180 sekunder. Kanske har man även tvingats sänkt DUC-DUC kommunikationshastigheten till 9600 baud p.g.a. kommunikationsproblem. Försvinner en DUC mellan 30 till 180 sekunder från DUC-slingan kan man i princip utesluta att det är problem mellan PC och DUC. Utan det är med största sannolikhet ett problem mellan DUC:arna. Lösning: Kontrollera anslutningar och kablage. Öka timeout tiden för svar på meddelande från PC till DUC med hjälp av PC systemvariablen DUCTIMEOUT från 30 till 40 (tiondels sekund). (Inställningar Systemvariabler i PC ) Kommunikationsfel kommer och efter en till tio minuter Problem: Kommunikationsfel med en eller flera DUC:ar kommer efter en till tio minuter och man är ansluten via en USB till Seriellkonverter. Lösning: Testa att byta USB till Seriellkonverter, en del äter delar av BAS2 meddelandena. Den vi har bra erfarenhet tillverkas av Deltaco (USB-COM CBL/25CM). En vi vet som inte fungerar så bra är Deltaco(UC-232A). Okej att hämta anläggningen, kommunikationsfel vid vanlig anslutning Problem: Det går bra att hämta anläggningen, men när man sedan skall koppla upp som vanligt så får man kommunikationsfel. Lösning: Hämta anläggning görs alltid med baudrate Testa att sänkt baudraten för den aktuella uppkopplingen. Har precis hämta anläggningen, kommunikationsfel de två första gångerna vid vanlig anslutning Problem: Det går bra att hämta anläggningen, men när man sedan skall koppla upp som vanligt så får man kommunikationsfel vid de två första anslutningsförsöken. Efter det fungera allt bra igen. Lösning: Hämta anläggning görs alltid med baudrate Och för EPROM version och har autobaudrate funktionen låst till 20 sekunder. Det finns inget sätt at gå runt problemet utan man får acceptera att man kan få två misslyckade uppkopplingar. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

116 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 109 Appendix M BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 4, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide Felsökning av PC-DUC över TCP/IP (Närliggande info: BAS2 Guide - Felsökning av pc-duc kom över tcp_ip, avancerad.txt, Kablage för BAS2- kommunikation och BAS2 Guide - Kommunikationskretsar till BAS2 XL och XP) Felmeddelande Misslyckades att ansluta till DUC över TCP/IP Problem: Vid uppkoppling mot en anläggning visas nedan felmeddelande om misslyckad anslutning. Felet kan uppstå om redan max antal (5 st) användare är ansluten till anläggningen via Internet. Alternativt att TCP/IP-adaptern inte svarar. Lösning: 1. Pinga DUC:n 2. Om DUC:n svarar på ping a. Verifiera att rätt TCP-port valts för anläggningen i anläggningslistan, dvs. samma som du pingar. (Akriv Ändra anläggning i anläggningslistan) b. Kan det bero på att det är en annan redan befintlig dator apparat som har samma ip-nummer. (Om man pingar igen, fast inte har DUC:n ansluten till nätverket så skall man inte få något svar) c. kan det bero på att man angivit fel TCP-port (3001) för anläggningen. (Se bild nedan) BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

117 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 110 För version 7.1 för version 6.8 och 7.0 Inställningar i anläggnlingslistan d. kan detta bero på att det aktuella port-numret är spärrat i en brandvägg. Detta kan man testa genom att telnet:a till inställd port (telnet <adress till DUC> <TCP-port>). T.ex. telnet (testar att telnetta mot en DUC som har adress mot TCP-port 3001). Går denna anslutning att skapa så är porten inte spärrad i en eventuell brandvägg. (se bild nedan) Exempel på när man telnetar till DUC:n och port 3001 är spärrad 3. Om DUC:n EJ svarar på ping a. kan det bero på att fel inställningar gjorts för DUC:n. (Inställningar TCP/IPinställningar i DUC i BAS2 Styr programmet) b. Verifiera att anslutningen mot Ethernet är okej. Lyser den gröna Link-lampan på DUC:n? Fungerar annan apertur i det aktuella jacket. Kan man t.ex. surfa från jacket med din egen bärbara dator? BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

118 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 111 c. Det är inte själv klar att DUC:n svarar på ping om pingningsförsöket görs utifrån, dvs över en eller flera brandväggar. (Ofta vill man inte svara på ping som kommer utifrån dock, okej att svara inne på det lokala intranätet) Dvs svarar DUC:n inte på ping och man är ansluten över en eller flera brandväggar så gå igen om nedan punkter. i. Test med att telnet:a till inställd port. T.ex. telnet Går denna anslutning att skapa så är porten anslutningen över nätverket helt okej. (se bild ovan) ii. Vill man kan man till och med verifiera att DUC:n är vid liv. Genom att klippa ut stängen som finns i dokumentet BAS2 Guide - Felsökning av pc-duc kom över tcp_ip, avancerad.txt och sända den till DUC:n. Instruktioner om hur man gör finns i dokumentet. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

119 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 112 d. Om man kopplar in sin egen bärbara dator i samma jack som DUC:n normalt skall sitta i och använder sig av kommandot tracert kan man ibland se vart i systemet själva proppen sitter. (tracert se bild nedan. Exempel på när man gör tracert Efter man varit uppkopplad i någon minut bryts förbindelsen Problem: Det går bra att koppla upp vi a TCP/IP men sedan efter bara någon minut så får man kommunikationsfel. Lösning: Kontrollera så att inte någon annan anläggning/aparat har samma IP-nummer som den aktuella anläggningen. Svarta IP-adresser Som vi ser så är det olika stora nätverksklasser. Till exempel så är det lämpligt att använda 10.x.x.x om man behöver ett klass A nät, x.x om man behöver ett klass B nät och x om man behöver ett klass A nät. Men inget hindrar att man använder ett klass A nät som börjar på 10 eftersom man gör som man vill med dessa adresser. Bra att veta För att se IP-adressen utifrån kan man t.ex. använda sig av webbsidan BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

120 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 113 Appendix N BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 3, Denna information är giltig för BAS2 Styr 6.8, 7.0 och 7.1 Guide Felsökning av e-post Denna guide hjälper dig felsöka DUC:ns e-postfunktionalitet. Testa Utgående e-post DUC:n använder sig av SMTP, Simple Mail Transfer Protocol för att skicka e-post. Vilket är protokollet för Internets e-post och använder sig normalt av port 25. (För mer avancerad testing se även kapitlet Fullständigt e-post test för SMTP nedan.) 1. Kontrollera så att mottagare av e-post har adderat anläggningens avsändar e- postadress (t.ex. sparbossan@foretag.se) som betrodd avsändare i sitt skräppostfilter. 2. Pinga SMTP-servern. 3. Om servern svarar på ping a. Verifiera med hjälp av Telnet så att servern tycks fungera. Starta i en kommandotolk (Start Program Tillbehör Kommandotolken) Skriv: telnet <IP-adress SMTP-server> trivselhus.se Microsoft ESMTP MAIL Service, Version: ready at Tue, 20 Sep :00: Skriv: quit 221 Closing connection. Good bye. Connection to host lost. Press any key to continue... b. Om inget vettigt svar syns typ ovan * kan detta bero på att fel e-post server angivits. (IP-adress SMTP-server) * kan detta bero på att det aktuella port-numret är spärrat i en brandvägg. c. En mer fullständig test finns nedan i stycken fullständigt e-post test för SMTP nedan. 4. Om servern Ej svarar på ping a. Verifiera att rätt IP-adress angivits. Går det enbart fram mail till de personer som finns på samma SMTP-server/domän som DUC:n kan detta bero på spamkydd. Skapa då upp ett verkligt e-postkonto på servern, för den användare som har inställd avsändar e-postadress. Testa Inkommande e-post (larmkvittens) DUC:n använder sig av POP3, Post Office Protocol, version 3 för att hämta e-post. Detta är ett protokoll som tillhandahåller grundläggande klient/server-funktioner som hjälper till att hämta e-post från POP3 e-postservrar. Port 110 används normalt av protokollet. (För mer avancerad testing se även kapitlet Fullständigt e-post test för POP3 nedan.) 1. Pinga POP3-servern. 2. Om servern svarar på ping BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

121 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 114 b. Verifiera med hjälp av Telnet så att servern tycks fungera. Starta i en kommandotolk (Start Program Tillbehör Kommandotolken) Skriv: telnet <IP-adress POP3-server> 110 +OK Microsoft Exchange Server 2003 POP3 server version (pluto.trivselhus.se) ready. Skriv: quit +OK Microsoft Exchange Server 2003 POP3 server version signing off. Connection to host lost. Press any key to continue... c. Om inget vettigt svar syns typ ovan * kan detta bero på att fel e-post server angivits. (IP-adress POP3-server) * kan detta bero på att det aktuella port-numret är spärrat i en brandvägg. d. En mer fullständig test finns nedan i stycket fullständigt e-post test för POP3. 3. Om servern Ej svarar på ping e. Verifiera att rätt IP-adress angivits. Fullständigt e-post test för SMTP Ett helt test e-post kan skivas med hjälp av kommandon från RFC 821 se nedan. 1. Starta i en kommandotolk (Start Program Tillbehör Kommandotolken) 2. Skriv: telnet <IP-adress SMTP-server> 25 (Exempel: telnet ) 220 trivselhus.se Microsoft ESMTP MAIL Service, Version: ready at Tue, 20 Sep :00: Skriv: helo 250 trivselhus.se Hello [ ] 4. Skriv: mail from: <avsändaradress> (Exempel: mail from: solbacken@trivselhus.se) solbacken@trivselhus.se...sender OK 5. Skriv: rcpt to: <mottagaradress> (Exempel: rcpt to: kalle@trivselhus.se) kalle@trivselhus.se...recipient OK 6. Skriv: data Please start mail input. 8. Skriv: subject: Test 9. Skriv: Hej okey att radera e-post enbart test 10. Skirv:. 250 Mail queued for delivery. 11. Skriv: quit 221 Closing connection. Good bye. Connection to host lost. Press any key to continue... Kort kommentar till SMTP kommandona helo Identifierar klienten mail from Avsändaradress rcpt Motagaradress data Data-delen av meddelandet quit Avsluta SMTP-session BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

122 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 115 BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post:

123 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 116 Fullständigt e-post test för POP3 Kommandon från RFC 1939 se nedan kan e-post läsas via telnet. 1. Starta i en kommandotolk (Start Program Tillbehör Kommandotolken) 2. Skriv: telnet <IP-adress POP3-server> 110 (Exempel: telnet ) +OK Microsoft Exchange Server 2003 POP3 server version (pluto.trivselhus.se) ready. 3. Skriv: user <användarnamn> (Exempel: user solbacken) +OK 4. Skriv: pass <lösenord> (Exempel: pass cykel) +OK User successfully logged on. 5. Skriv: list +OK OK betyder att det finns ett meddelande i detta exempel och att det är 642 bytes stort. Med hjälp av retr hämtar vi meddelandet. Skriv: retr 1 +OK Received: from srv1.dpetri.net ([ ]) by srv1.dpetri.net with Microsoft SMTPSVC ( ); Mon, 16 Sep :00: To: "" <solbackene@trivselhus.se> From: "Kalle" <kalle@trivselhus.se> Subject: Test X-Mailer: Ghost Mail X-Priority: 3 (Normal) Return-Path: kalle@trivselhus.se Message-ID: SRV1MMBuado7fusvV6v @pluto.trivselhus.se X-OriginalArrivalTime: 15 Sep :00: (UTC) FILETIME=[3CF74BC0:01C25D03] Date: 16 Sep :00: Hej okey att radera e-post enbart test. 7. Man kan om man vill radera läst exempelmeddelande med hjälp av dele. Skriv: dele 1 +OK 8. Listar aktuell status med kommandot stat Skriv: stat +OK Skriv: quit +OK Microsoft Exchange Server 2003 POP3 server version signing off. Connection to host lost. Press any key to continue... BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

124 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 117 Kort kommentar till POP3 kommandona user Användarnamn till den klienten du vill ansluta dig till. pass Lösenordet för den valda användaren med user kommandot. stat Översikt över POP3 e-postlådan. list Visar varje meddelande i form av en lista. retr Visar valt meddelande, exempel retr 1. dele Raderar valt meddelande, exempel dele 1. quit Avsluta POP3-session BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

125 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 118 Appendix O BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 1, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide SOS Alarm parametrar För ett tryggare samhälle UNDERLAG FÖR LARMFÖRMEDLINGSAVTAL Installatör Kund Installationsföretag Ort Ifylls av SOS Alarm EGEN Kontaktperson Tel Uppgifter lämnade datum Namn Organisationsnr Kund-ID CC Trivselhus AB Adress (box gata etc) Kundnr Postnr, postadress Tel Avtalsnr Nystad Kontaktperson Tel Kommunkod Larmobjekt Namn Larmadress Postnr Postadress Tel Kontaktperson Tel Bevakningsobjekt (kontor, varuhus etc) Försäkringsgivare Kundkategori Larmsändare fabrikat, typ Ansluten till telnr/ledn nr Larmsändar-ID Larmanläggning BAS2 Mottagarsystem Primärt Sekundärt XL, Externa larmdatorer Pos 1, larmtyp Larmkod Ingående koder SUMMALARM XL Pos 2, larmtyp Larmkod Åtgärdslista: Tel. nr/sos-larmid Pos 3. larmtyp Larmkod Pos 4, larmtyp Larmkod Övrigt Önskas anslutas datum Anteckningar ANVÄNDARE: TRIVSEL LÖSENORD: CYKEL GSM/MiniCall/SOS-inställningar: SOS Access användarid GSM/MiniCall/SOS-inställningar: SOS Access lösenord BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

126 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 119 Önskas anslutning av larmanläggning SOS Alarm ber vi Er fylla i denna blankett. Det underlättar vårt administrativa arbete och ger en snabbare handläggning. Fyll i uppgifterna så fullständigt som möjligt! Appendix P BAS2 Styr konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 3, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide Säkerhetskopiera en anläggning ver 6.8, 7.0 o 7.1 Man kan använda exportfunktionen i BAS2 för att säkerhetskopiera, notera bara att man enbart exporterar ut de senaste filerna som man tagit backup på mot DUC:n med hjälp av Backup från DUC. Dvs. före en eventuell säkerhetskopiering bör man koppla upp anläggningen och köra en fullständig backup på alla DUC:ar genom att välja Arkiv Backup från DUC i menyraden. Se nedan steg för steg guide. 1. Starta BAS2. 2. Koppla upp mot den anläggning som man önskar göra en säkerhetskopia på. 3. Gör en fullständig backup på alla DUC:ar i anläggningen, genom att välja Arkiv Backup från DUC i menyraden. Se till så att samtliga Objekt, System och I masterduc är förbockade. Se sedan till att Alla DUC:ar och Snabb backup är förbockat. Därefter tryck på Hämta knappen. (På en stor anläggning med många DUC:ar kan denna operation ta flera minuter per DUC första gången man gör operationen) 4. När backupen är klar kopplar man ner BAS2 genom att välja Arkiv Avsluta i menyraden. 5. Starta BAS2 igen. 6. Markera den aktuella anläggningen i anläggningslistan. 7. Välj Arkiv Exportera Exportera anläggning i menyraden. 8. Välj t.ex. att exportera anläggningen till en diskett dvs. A:. Bocka sedan för Bilder, backup och databas om detta val inte är dimmat och tryck på Spara-knappen. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

127 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 120 BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post:

128 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 121 Appendix Q BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 3, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide DUC reset, vad händer För nya CPU-moduler (med USB), XE16 DUC rest är när man bryter spänningen till DUC:n. Håll in brytare B1 på modulens front och slå på spänningen. Släpp ut B1 när Halt tänds samt displayen visar ett H. Förväxlas dock inte med DUC-omstart, som innebär att man slår av och på spänningen till DUC:n. 20. All konfiguration utom DUC-id återställs till dess standardvärde. 21. Klockan i DUC:n nollställs. 22. Alla sparade bildfiler försvinner. 23. DUC kommunikationstabellen återställs, vilket gör att man får kommunikationsfel med alla andra DUC:ar i den aktuella anläggningen. (Inställningar DUCkommunikation / Nätverks inst ) 24. Systemmedelandet DUC reset, hårdvarainitierat skapas i DUC:n. (Larm Systemmeddelande ) 25. Larmblockering i den aktuella DUC:n sätts till 5 minuter (Larm Larmblockering ) För äldre CPU-moduler, de som saknar USB-anslutning DUC rest är när man bryter spänningen till DUC:n. Håll in brytare B1 på CPU-modulens front och slå på spänningen. Släpp ut B1 när Halt och Reset indikeringarna blinkat vars två gånger. Förväxlas dock inte med DUC-omstart, som innebär att man slår av och på spänningen till DUC:n. 1. All konfiguration utom DUC-id återställs till dess standardvärde. 2. Klockan i DUC:n nollställs. 3. Alla sparade bildfiler försvinner. 4. DUC kommunikationstabellen återställs, vilket gör att man får kommunikationsfel med alla andra DUC:ar i den aktuella anläggningen. (Inställningar DUCkommunikation / Näterks inst ) 5. Systemmedelandet DUC reset, hårdvarainitierat skapas i DUC:n. (Larm Systemmeddelande ) 6. Larmblockering i den aktuella DUC:n sätts till 5 minuter (Larm Larmblockering ) BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

129 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 122 Appendix R BAS2 Styr konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 9, Denna information är giltig för BAS2 Styr 6.6, 6.7, och 7.1 Guide Offline (utan DUC) (Närliggande info - BAS2 Guide - Editering av BUP-filer med hjälp av MS Excel.pdf) Offline är ett sätt att köra BAS2 Styr utan att fysiskt ha tillgång till någon DUC. Programmet simulerar ej objekt i DUC, dvs. PLC, reglerloopar snurrar alltså inte. Programmet kör helt enkelt i stället mot backupfilerna för den aktuella anläggningen. Var därför noga med att ofta ta backup på backupfilerna via menyvalet Backup av Offline. Köra anläggningen i offlineläge Önskar man starta från scratch med en anläggning så är det bara att skapa en anläggning i BAS2 Anläggningslista med version 6.7 eller senare. Och därefter koppla upp, se kapitel Koppla upp till en anläggning i offlineläge nedan. Använd sedan menyvalet Skapa DUC, för att skapa de DUC:ar som man önskar köra offline. Önskar man däremot att fortsätta ändra i en redan befintlig anläggning som snurrar på verkliga CPU-moduler, så måste man först ta backup från önskade DUC:ar (Arkiv Backup från DUC ). Rekommenderat är att ta en fullständig backup för den DUC som man önskar ändra i även om man t.ex. enbart skall ändra i regulatorobjekten. Därefter bör man låsa de delar av anläggningen man tänker ändra offline (Inställningar Låsning av DUC ). T.ex. om man skall lägga till en ny DUC för en anläggning med idag två stycken DUC:ar, så låser man för bildeditering samt DUC nummer 3. På detta sätt minimerar man risken att mer än en användare håller på att ändra i samma DUC. För att enbart rita bilder i offlineläge behövs ej några backupfiler, men vill man konfigurera olika objekt i anläggningen så behövs dessa. Finns de inte redan så skapas de med hjälp av kommandot Skapa DUC respektive Skapa användare. Dock som en säkerhetsåtgärd så går det inte att återskapa eller skriva över en redan befintlig offlineduc. Dvs. existerar redan en eller flera av filerna under kapitlet Följande filer kan köras offline nedan så måste man antingen koppla upp online och ta backup från aktuell DUC (Arkiv Backup från DUC ). eller manuellt radera alla filer för aktuell DUC. Felmeddelande om man försöker att konfigurera ett objekt från en DUC som inte är skapad. (Dvs. inga filer under kapitlet Följande filer kan köras offline nedan för DUC:en) Felmeddelande om man försöker att konfigurera ett objekt från en DUC som redan finns offline. (Dvs. en eller flera filer existerar redan under kapitlet Följande filer kan köras offline nedan för DUC:en) BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

130 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 123 Koppla upp till en anläggning i offlineläge 1. Starta BAS2 Anläggningslistan 2. Försäkra dig om att förvalet standard uppkopplingstyp är Väljs vid uppkoppling, för den aktuella anläggningen. 3. Koppla upp mot den aktuella anläggningen. 4. När programmet ber dig välja uppkopplingstyp så välj Anläggningen körs offline (utan DUC) 5. Själva inloggningsförfarandet är bortkopplat p.g.a. att man inte alltid har tillgång till backupfilen för användare och i många fall vill man kanske inte heller vill skapa någon då det vid en tänkt leverans (importera anläggning) till kund kan komma att skriva över de befintliga användarna för den aktuella anläggningen. Menyval för Offline under Offline Skapa DUC Med hjälp av detta kommando skapas tomma motsvarande resettade DUC:ars backupfiler för angiven DUC. Dessa backupfiler kan sedan användas för att börja köra offline mot önskad DUC som kanske inte vid tillfället existerar i verkligheten. Anges en DUC som redan har en eller flera backupfiler enligt listan nedan Följande filer kan köras offline så visas nedan felmeddelande. I sådana fall är man tvungen att skapa upp de backupfiler man saknar genom att koppla upp online och ta en fullständig backup (Arkiv Backup från DUC ) av aktuell DUC. Skapa användarfil Kommandot skapar en användarfil för offlineläge med namnet Users.bup. Denna fil skapas ej när man kör kommandot Skapa DUC p.g.a. den ej är knuten till någon speciell DUC utan snarare till hela anläggningen. Uppdatera filer Kommandot tvingar programmet att återigen söka igenom vilka backupfiler som finns tillgängliga för offlinekörning. Kan t.ex. användas efter att man för hand har adderat backupfiler till anläggningen eller editering av backupfiler skett med MS Excel, utan att i mellan ha startat om BAS2 Styr programmet. Backup av Offline Kommandot skapar en backupfil av alla *.bup filer. Dvs. finns det t.ex. en fil för användare som heter users.bup samt users.001 så skapas det en ny backup av filen users.bup med namnet users.002. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

131 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 124 Följande filer kan köras offline Alarm*.bup AnaIn*.bup AnaMem*.bup AnaOut*.bup Contr*.bup Deleay*.bup DigIn*.bup DigMem*.bup DigOut*.bup DucCon*.bup Duty*.bup Export*.bup LogDef*.bup Modbus*.bup PLC*.bup Pulse*.bup Pump*.bup SwNite*.bup Timer*.bup Users.bup Larmdefinition Analog ingång Analog minnescell Analog utgång Regulatorobjekt Fördröjning Digital ingång Digital minnescell Digital ut DUC-bestyckning Drifttidsmätare Exportobjekt Loggdefinition Modbusobjekt PLC Pulsräknare Pumpobjekt Varmhållning/Nattkylning Tidursobjekt Användare BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post:

132 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 125 Appendix S BAS2 Styr Konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 6, Denna information är giltig för BAS2 Guide Uppstart av en ny BAS2 DUC (Närliggande info: BAS2 Rutin - Idrifttagning av BAS2 Styr.doc, kapitlet Rekommenderad arbetsprocess i konfigurationsmanualen) 1. Hårdvarukonfiguration BAS2 XL 13 Sätt i kraft- och CPU-modul i racken. a. CPU-modulen placeras omedelbart vänster om kraftmodulen. b. Sätt i de I/O-moduler som behövs med början på modulplatsen längst till vänster. c. Följande ordning från vänster rekommenderas: Digital in, Digital ut, Analog in temperatur, Analog in spänning, Analog ut och slutligen Puls in. d. Den första modulen av varje typ (analog in temperatur och analog in spänning räknas som samma typ) ställs in som nr 1 på dip-omkopplaren på modulen, nästa som nr 2 etc. Denna numrering är binär där OFF motsvarar 1. Den minst signifikanta omkopplaren är märkt med 1 och den mest signifikanta är märkt med 4. För första modulen av nästa typ startar den inbördes numreringen på nytt med nr 1. Inställningarna av DIP-switcharna enligt följande tabell. Modul nr DIP4 DIP3 DIP2 DIP1 1 ON ON ON OFF 2 ON ON OFF ON 3 ON ON OFF OFF 4 ON OFF ON ON 5 ON OFF ON OFF 6 ON OFF OFF ON 7 ON OFF OFF OFF 8 OFF ON ON ON BAS2 XP 42 a. Ställ omkopplarna till rätt insignaltyp för varje analog ingång. Ställ omkopplaren i läge ACT för alla aktiva givare (0-10V, 2-10V, 0-20mA, 4-20mA). För passiva givare (Ni1000 och Pt1000) ställs omkopplaren i läge PAS BAS2 XE16- / XE16-COM BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

133 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 126 a. Alla inställningar görs via BAS2 Styr programmet. 2. Anslut DUC:n till rätt matningsspänning med skyddsjord (=apparatskåpschassi). 3. Innan konfigureringen av en ny DUC påbörjas ska allt som ev. finns lagrat i CPUmodulen raderas (DUC-reset), detta görs på följande sätt: Bryt spänningen, tryck in den lilla svarta knappen B1 på CPU-modulen och slå åter på spänningen, släpp knappen då lysdioden HLT på CPU-modulen lyser (om CPU-modul av äldre typ som saknar USB så låt Halt blinka ett par gånger). Inga röda lysdioder ska lysa eller blinka efter att proceduren är klar. Displayen på CPU:n ska nu visa E 4. Anslut DUC:n direkt till PC:n där BAS2 finns installerat och starta BAS2. 5. Skapa en ny anläggning genom Arkiv Skapa Anläggning. Fyll i alla uppgifter som är relevanta och ställ in uppkopplingsparametrarna. Eftersom BAS2-programmet kan hantera flera olika versioner på DUC-program måste aktuell version anges för varje projekt. Programmet föreslår alltid den senaste versionen. 6. Dubbelklicka på den nya anläggningen i vallistan. I dialogrutan Anläggningsförval ska BAS2 Styr väljas. Ska BAS2 energiuppföljning användas så välj även BAS2 Energi. Under rubriken Standard uppkopplingstyp väljs hur uppkopplingen ska göras. För bärbara datorer som används på olika platser, oftast med olika uppkopplingssätt, kan alternativet Väljs vid uppkoppling väljas. Användaren får då möjlighet att ange uppkopplingssätt manuellt vid varje uppkoppling. BAS2 Styr försöker nu kommunicera med den anslutna DUC:n. Om detta inte lyckas visas ett Kommunikationsfel -meddelande. Kontrollera i så fall att rätt com-port etc. används på datorn, gör ev. ändringar och starta därefter om BAS2. 7. Om kommunikationen fungerar men DUC:n saknar DUC-id så visas meddelandet Varning! DUC-id saknas i ansluten duc. Klicka på ok och ange önskat DUC-id, som ska vara ett löpnummer mellan 1 och 120 (för äldre CPU-moduler som saknar USB är max 64). Första DUC:n i en ny anläggning döps normalt till Därefter visas en inloggningsdialog med en användare som heter TEMPORÄR. Välj denna och ange ett lösenord som du kommer ihåg. 9. Därefter kommer en dialogruta där datum och tid ska anges. 10. I Dialogen DUC-Kommunikation ska de DUC:ar som är inkopplade i anläggningen väljas. Välj endast de DUC:ar som redan är driftsatta eller som ska driftsättas nu. Avsluta dialogen genom att klicka på Spara och därefter på Stäng. Om DUC:n ska anslutas till en befintlig anläggning måste DUC-Kommunikation ställas in lika i alla DUC:ar. Ska anläggningen kunna anslutas via WAN(Internet) och/eller LAN (lokalt nätverk) ska även dessa nätverksparametrar anges. 11. När DUC-reset gjordes skapades ett systemmeddelande för detta och dialogrutan för systemmeddelanden visas automatiskt. Kvittera detta och kontrollera att displayen på CPU-modulen har slocknat. Stäng dialogen. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

134 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan Gå till Inställningar DUC-bestyckning och ange vilka moduler som DUC:n är bestyckad med. Om det är ett XL13-rack ange även dessas inbördes löpnummer som har ställts in på resp. moduls dip-omkopplare. Den första modulen av varje typ anges som nr 1 (analog in temperatur och analog in spänning räknas som samma typ), nästa modul av samma typ anges som nr 2 etc. För första modulen av nästa typ startar den inbördes numreringen om med nr 1. Denna inställning ska matcha den hårdvarukonfiguration som gjordes under punkt 1 ovan. 13. Gå till Inställningar Användare Skapa användare och ange ditt namn som ny användare med alla privilegier valda. Upprepa detta för övriga användare som ska ha tillgång till aktuell BAS2-anläggning, ange för var och en de önskade privilegierna. Gå till Inställningar Användare Radera användare och ta bort den temporära användaren TEMPORÄR. 14. Läs vidare i Konfigurationsmanualen under kapitlet Rekommenderad arbetsprocess för att för stöd för ur arbetsgången med konfigurering kan se ut. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

135 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 128 Appendix T BAS2 Rutin - Idrifttagning av BAS2 Styr.doc- Rev 3, Denna information är giltig för BAS2 Styr Rutin Idrifttagning av BAS2 Styr (Närliggande info: BAS2 Guide Uppstart av en ny BAS2 DUC) Denna rutin beskriver en rekommenderad arbetsprocess före och under idrifttagning av en BAS2 Styr anläggning. Kontroll innan idrifttagning 1. Kontrollera med ansvarig elektriker att installation färdigställd för idrifttagning. 2. Kontrollera med övriga UE att systemen är klara för idrifttagning, rörsystem påfyllda, ventilationskanaler rengjorda, arbetsplatsen städad etc. 3. Följande material bör medtagas: Idrifttagningsprotokoll(objektslistor), multimeter, verktyg, bärbar dator med anläggning inlagd, I/O moduler, CPU-modul (rätt promversion, nytt batteri), kraftmodul, reservmoduler, ev. inkopplingsanvisningar för externt material, elschema, glassäkringar för 24VAC trafo. Steg för steg vid idrifttagning 1. Kontrollera att huvudbrytare, automatsäkringar och motorskydd är från. Kontrollera att säkerhets(arbets)brytare är från. Avsyna skåpet (kontroll MSK-område) och kontrollera att installation är klar. 2. Slå på huvudbrytare och sedan automatsäkring för matning till DUC. 3. Kontrollera givare: alla visar rimliga och stabila värde. 4. Slå på automatsäkring för 24VAC trafo. Kontrollera: Auto-0-Hand omkopplare, externa larm, MSK, Digitala utgångar, 24VAC ställdon etc. 5. Kontrollera att givare har rätt placering, ev. kalibrering med 1000 Ohms motstånd av givare på långt avstånd(utanför teknikutrymme). 6. Kontrollera att samtliga Auto-0-Hand är i läge från och slå sedan på samtliga automatsäkringar. Kontrollera kontaktorer: kontaktorsvar, manöver, matning ut till plint etc. 7. Kontrollera att samtliga Auto-0-Hand är i läge från och slå sedan till säkerhets(arbets)brytare. Testkör samtliga motorer och kontrollera att de roterar i rätt riktning. 8. Starta hela systemet och kontrollera regleringar, förreglingar, uppstartssekvenser, blockeringar, timerfunktioner etc. 9. Kontrollera frysskydd, rökdetektorer, spjällmotioneringar, nödstoppsfunktiner etc. 10. Testa övriga Larm. 11. Kontrollera övriga funktioner som driftsfall, nattkyla etc. 12. Kontrollera om system skall var igång eller ej, innan du lämnar arbetsplatsen. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

136 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 129 Appendix U BAS2 Styr konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 3, Denna information är giltig för BAS2 Styr 6.7, och 7.1 Guide Importera anläggning Med Importera anläggning kan du importera tidigare exporterade anläggningar från t.ex. e- post eller CD/diskett/USB-minne. Steg för steg guide för import 1. Starta BAS2 2. Välj Arkiv Importera Importera anläggning i menyn 3. Välj mappen där anläggningen som skall importeras finns sparad 4. Bocka för de delar som önskas importeras (Oftast alla delar) 5. Tryck på Hämta-knappen Anläggningskonfiguration: Informationen i anläggningslistan (namn, tfn,ip-adress etc.) Bilder: Anläggningens bilder Backup: Anläggningens backup av konfigurationen av en anläggning Databas: Databasen som innehåller all energidata utom graddagar. 6. Markera den anläggning som önskas importeras i listan 7. Tryck på OK-knappen BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

137 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 130 BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post:

138 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan Finns anläggningen redan på datorn visas nedan Varnings-dialog. (Annars har importering gått bra) Tryck då på Avbryt-knappen om du inte vill importera/skriva över den befintliga anläggningen. Notera att det inte hjälper att döpa om anläggningen som du redan har på datorn för att undvika konflikt. Då kontrollen av befintliga anläggningar görs med hjälp av anläggnings-id och inte med hjälp namnet på anläggningen. Om man trycker på OK-knappen skrivs befintlig anläggning över med de delar du valt att importera. Se nedan tabell för att se hur varje del påverkas. Anläggningskonfiguration Bilder Backup Databas Skrivs över De befintliga bilderna backupas (kan rullas tillbaks med hjälp av menyvalet Arkiv Bild Återgå till gamla bilder i PC:n) De befintliga backuperna backupas (Det skapas filer med filändelserna *.001, *.002 och *.003 osv) Den befintliga filen backupas (Filen energi.mdb döps om till energi.tdb) BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

139 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 132 Appendix V BAS2 Styr konfigureringsmanual ver 7.1.doc- Rev 1, Denna information är giltig för BAS2 Styr 7.1 Guide Byte av masterduc Byte av masterduc (DUC-nummer för inkopppl. Tcp/ip och modem) 5. Se till så att du har hämtat de senaste bilderna 6. Ta backup på masterduc specifik data a. Välj menyn Arkiv Backup från DUC b. Bocka för Alla DUC:ar c. Bocka för Användare d. Bocka för Larmåtgärder e. Bocka för Modeminst. i DUC f. Bocka för TCP/IP-inst. i DUC g. Ta backup från aktuell masterduc, genom att trycka på Hämta-knappen 7. Ändra masterduc a. Välj menyn Inställningar DUC-kommunikation / Nätverks inst. b. Tryck på Hämta-knappen c. Välj ny masterduc i listan. d. Tryck på Spara-knappen 8. Spara ner bilder till DUC a. Välj menyn Arkiv Bild Spara bilder till DUC b. Tryck på Ja-knappen 9. Återskapa masterduc specifik data a. Välj menyn Arkiv Återskapa från PC b. Bocka för Alla DUC:ar c. Bocka för Användare d. Bocka för Larmåtgärder e. Bocka för Modeminst. i DUC f. Bocka för TCP/IP-inst. i DUC g. Återskapa till aktuell masterduc, genom att trycka på Spara-knappen BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

140 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 133 Appendix W, Reglering Grundläggande begrepp Ärvärde Börvärdet Felet Utsignal = det verkliga uppmätta värdet, Exempelvis den verkliga rumstemperaturen. = det önskade värdet. = Börvärdet - Ärvärdet. = Signal från regulatorn till värmande eller kylande element. (Utstyrning 0-100%) PID-regulatorns uppbyggnad Utsignalen från en PID-regulator räknas ut som en summa av P-, I-, och D-bidraget. P-bidraget (Proportionella bidraget) P-bidraget kallas också P-band och har enheten C. P-bandets del av regulatorns utsignal är direkt proportionell mot felet och räknas ut så att när felet är lika med P-bandet så ges 100% i utsignal. Exempel: P-bandet är 16 C och felet är 8 C då blir utsignalen 50%. Detta innebär mindre P-band(högre förstärkning) desto större utsignal vid ett konstant fel. Om man bara utnyttjar P-bidraget i sin PID-regulator kommer man att få ett kvarstående fel. Detta inser man lätt då utsignal endast finns om det finns ett fel, är felet 0 (börvärdet = ärvärdet) så är utsignalen 0%. När en ventil är öppen till 50 % och man har ett P-band på 20 C så blir felet 10 C. Hur väljer man ett lämpligt P-band? När man väljer P-band är det viktigt att man har en viss känsla för hur systemet reagerar när utstyrningen ändras samt att man dimensionerar systemet för de störningar som är vanliga, inte extremfallen. Om temperaturen i rummet skall ökas en grad hur mycket skall jag då öppna värmeventilen? Antag att svaret på den här frågan är 5%. Detta innebär att P-bidraget bör vara 5% vid en grads fel, vid 20 C fel är således P-bidraget 100%. P-bandet bör alltså vara kring 20 C. Ibland om man t.ex. har kyla och värme i sekvens kan det vara lite svårare. Antag att regulatorn har en kylventil mellan 0-40% utstyrning och en värmeventil mellan % utstyrning samt att 5% öppning av värmeventilen resulterar i en grads ökning av rumstemperaturen. Spannet för värmeventilen är här bara 60% (100% - 40%). Vid felet 1 C skall alltså värmeventilen vara 5% öppen, vid 20 C således 100%. Men eftersom att regulatorns spann för värmeventilen endast är 60% måste man kompensera för detta. Vi har alltså ett P-band på 20 C på 60% utstyrningsspann, hur mycket har vi då vid 100% utstyrning. Vi skalar om värdet till 100%: 20 C * 100% / 60% = 33 C. Detta innebär att P-bandet bör vara 33 C. Det är viktigt att sekvensstegen fördelas på rimligt sätt över utstyrningsområdet beroende på den totala värme och kyleffekten i sekvensen. I det här fallet svarar kylventilen för 40% av effekten och värmeventilen för 60%. Om man har fördelat sekvensstegen bra över utstyrningsområdet skall en förändring av utstyrningen ge en lika stor temperaturförändring oavsett inom vilket steg förändringen sker. Se nedan under Utstyrning för. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

141 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 134 I-bidraget (Intergrerande ackumulerande bidraget): I-bidraget(I-tid) har enheten sekunder. I-bidraget är i första hand till för att ta bort det kvarstående fel som P-bidraget ger upphov till. I-bidraget fungerar som en ackumulator. Regulatorn känner av skillnaden mellan är och börvärde (felet) med jämna mellanrum. En liten del av felet adderas sedan till I-delen. Detta innebär att I-bidraget ökar om börvärdet är större än ärvärdet och minskar om börvärdet är mindre än ärvärdet. Med I-tid menas hur lång tid det skall ta för I-bidraget att ackumuleras från 0% till 100% när felet är lika stort som P- bandet. En kort I-tid medför att det kvarstående felet snabbt försvinner. När felet är 0 grader är P-bidraget 0% och regulatorns utsignal beror helt på I-bidraget. I-bidraget har alltså lagt regulatorn på rätt utstyrning. I-tiden skall väljas så att det man reglerar hinner följa med när I- bidraget ackumuleras upp, annars får man en instabil reglering. OBS! Vid trög rumsreglering och kort I-tid så kommer I-bidraget att öka så snabbt när ett fel uppstår att regulatorn går långt förbi den korrekta utsignalsnivån. Detta kan i bästa fall kan leda till en lång svängningsperiod och i sämsta fall till att regulatorn fortsätter att svänga och aldrig stabiliserar sig. Samspelet mellan P- och I-bidraget bidraget: P-bidraget är till för att snabbt reagera på störningar medan I-bidraget skall kompensera för kvarstående fel. Det är därför viktigt att förhållandet mellan P-band och I-tid noga väljs så att inte I-tiden blir för kort och I-bidraget tar över P-bidragets funktion. När I-tiden väljs är det viktigt att man tar hänsyn till dödtiden (trögheten) i systemet. Kort I-tid innebär större I- bidrag. Är I-bidraget för stort kommer regulatorns utstyrning att öka snabbare än systemet hinner reagera vilket i sin tur leder till att regulatorn svänger. Exempel: Antag att vi styr temperaturen i ett rum. När regleringen börjar är rumstemperaturen (ärvärdet) 19 C och börvärdet 20 C, dvs. felet ä 1 C. Om P-bandet är 10 C innebär detta att P-bidraget är 10% vid 1 C fel. När vi startar regleringen är alltså I-bidraget 0% och P-bidraget 10% utstyrningen från regulatorn är således 10%. Om vi har ställt in ett bra P-band skall utstyrningen ligga kvar kring 10% när felet är 0, och ärvärdet nått den önskade temperaturen. Eftersom att regulatorns utstyrning ökar kommer temperaturen att öka i lokalen. När temperaturen ökar minskar felet. När felet minskar, minskar också P-bidraget. Om vi inte har något I-bidrag kommer regulatorns utstyrning också att minska och vi kan aldrig riktigt korrigera för felet. Om temperaturen i rummet har ökat till 19.5 C efter tio minuter har P- bidraget sjunkit till 5% eftersom att felet har halverats. Eftersom att vi inte vill ha något kvarstående fel bör I-bidraget ta över P-bidragets roll vartefter felet minskar. Efter tio minuter bör alltså I-bidraget vara 5%. Om I-bidraget ökar snabbare än P-bidraget minskar kommer regulatorns utstyrning att sakta stiga över 10%, detta innebär att vi kommer att värma för mycket och får svängningar i systemet. Om I-bidraget är för litet tar det längre tid att få bort felet. Hur väljer man då en lämplig I-tid? Viktigt är att man först har valt ett lämpligt P-band (se ovan). P-bandet avgör vilken utstyrning som I-bidraget skall ge upphov till när felet är noll. Den andra faktorn är hur trögt systemet är. I det här fallet tar det 20 minuter att öka temperaturen i rummet en grad när utstyrningen ökar med 10% (P-bidraget ger här 10% utstyrning vid en grads fel). På 20 minuter skall alltså I-bidraget ha tagit över P-bidragets verkan eftersom att felet då är noll. I-tiden bör alltså vara 20 minuter (1200 sekunder). BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

142 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 135 För att undvika störningar skall man anpassa P-bandet för de störningar som normalt finns i systemet. Man skall alltså inte anpassa P-bidraget för stora kvarstående fel, dessa skall I- bidraget ta hand om. D-bidraget(Derivativa-bidraget): D-bidraget har enheten sekunder. D-bidraget motverkar förändringar i ärvärdet. D-delen känner av förändringen i ärvärdet med jämna mellanrum. Ju snabbare ärvärdet ökar (ex. rumstemperaturen stiger) desto mer minskar D-bidraget regulatorns utsignal, på samma sätt om ärvärdet minskar vill D-bidraget öka regulatorns utsignal. D-delen drar alltså åt motsatt håll mot vart ärvärdet är på väg, och drar mer ju snabbare ärvärdet förändras. D-delen används för att snabba upp regleringen i tröga system. När man styr tröga förlopp vill man sätta in stor kraft i början för att få igång systemet men när man väl fått upp farten så gäller det att bromsa i tid för att inte gå förbi målet. Finessen med D-delen är att den gör precis detta. När en störning kommer in i systemet kommer P-bidraget att få hjälp av D-bidraget att kompensera för störningen, när ärvärdet vänder och åter börjar närma sig börvärdet skiftar D-bidraget tecken och börjar motverka P-bidraget. D-del används bara när man styr tröga förlopp, annars finns det risk för instabilitet. Rekommendationer: Allmänt: En tummregel för P-bandet är att sätta det lika med det temperatur spann som 0-100% utsignal ger upphov till. I-tiden bör vara det antal sekunder det tar för att värma upp det antal C som P-bandet anger. Vill man snabba upp regleringen för tröga system kan man använda D-tid. Denna brukar vara 1/10 - ¼ av I-tiden P-reglering är lämplig för: - snabba förlopp vid vilka ett relativt stort kvarstående fel kan accepteras. - snabba förlopp som aldrig kommer i jämvikt. Exempel: Tappvarmvatten utan VVC-cirkulation. P-band = C PI-reglering är lämplig för: - snabba förlopp där ärvärdet ej får avvika från börvärdet. Exempel: Tilluftsreglering. P-band = 15 C I-tid = 150 sekunder Tappvarmvattenreglering med någorlunda jämn tappning P-band = C, 85 C är en lämplig grundinställning. I-tid = 10 sekunder vid blandningsreglering I-tid = 60 sekunder annars, ex. fjärrvärmereglering Vid tappvarmvattenreglering bör dykgivare utan dykrör användas för att minimera fördröjningar i systemet. Tidskonstanten (fördröjningen) för dykrör är ca. 4 sekunder, anliggningsgivare likaså. PI+PI kaskadreglering: - reglerkretsar med minbegränsning. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

143 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 136 Exempel: Rumsreglering med minbegränsning P-band förregulator (minbegränsningsregulator)= 8 C I-tid förregulator = 1000 sekunder P-band huvudregulator = 15 C I-tid huvudregulator = 150 sekunder PID-reglering är lämplig för: - tröga förlopp där ärvärdet ej får avvika från börvärdet. Exempel: Rumsreglering. P-band = 10 C med rumstemperaturgivare P-band = 8 C med frånluftsgivare I-tid = 1000 sekunder D-tid = 60 sekunder Utstyrning: När du fördelar stegen i sekvensen i utstyrningsformuläret skall dessa fördelas så att de har en utsträckning som är proportionell mot den effekt de levererar. Ex. VVX som står för 40% av värmebehovet och en värmeventil som står för resten (60%). Dessa skall fördelas enligt följande: Om VVX:en skall köras först i sekvensen skall den placeras från 0-40% och ventilen från %. Vill du ha ventilen först i sekvensen skall den placeras från 0-60% och VVX:en från %. Intrimning: Vid instabil reglering (svängningar) öka P-bandet (ca. 30%), räcker inte detta så öka I-tiden (ca. 30%). Svänger det fortfarande upprepa förfarandet igen. Vid trög reglering (eftersläpning) minska P-bandet och/eller I-tiden (ca. 20%). Filtrering: Beroende på reglerfall kan upp till tre givare vara kopplade till regulatorn. Utegivare: Vid kompensering kopplas utegivaren till kurvan i regulatorn. Förregulator: Vid kaskadreglering kopplas rumsgivaren till förregulatorn. Huvudregulator: Vid kaskadreglering kopplas minbegränsningsgivaren till huvudregulatorn. Används inte kaskadreglering kopplas ärvärdesgivaren till huvudregulatorn. Ibland vill man filtrera bort störningar från givarna. Observera att filtrering innebär att systemet blir trögare. Av den anledningen bör inte givare som mäter snabba förlopp filtreras, t. ex tappvarmvattengivare. Om regleringen blir ryckig på grund av att störningar kommer in via utegivaren (solen går i moln, vindbyar etc.) kan det vara lämpligt att filtrera värdet från givaren. Lämpliga värden på filterkonstanten i det här fallet kan vara 15 minuter - 1 timme. Filterkonstanten innebär, enkelt uttryckt, att en förändring från givaren måste vara varaktig den tid som filterkonstanten anger för att slå igenom till regulatorn. Det går att filtrera alla givare som är kopplade till regulatorn. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

144 Konfigureringsmanual BAS2 styr Sidan 137 Appendix X, Programnerladdning Guide Programnerladdning i DUC Med programnerladdning till DUC kan du uppdatera mjukvaran i DUC. För att genomföra en uppgradering av programvaran i DUC krävs ett personligt lösenord som distribueras av Bastec. Ta kontakt med Bastec Support på nummer om du är i behov av ett lösenord för programnerladdning. Obs! Programuppgraderingar är förenade med en kostnad enligt Bastec gällande prislista. Steg-för-steg guide 1. Koppla upp mot den aktuella anläggningen 2. Ta en fullständig backup av anläggningen. Välj Arkiv Backup från DUC. 3. Välj Hjälp Programnerladdning i DUC i menyraden. 4. Bocka för de DUC:ar i kolumnen DUC# som ska uppdateras/uppgraderas. 5. Klicka på knappen märkt 1: Välj Programfil och välj därefter en BAS2 Uppgraderingsfil. (Packa ej zip-filen, det gör programmet själv) 6. Klicka på knappen märkt 2: Nerladdning och vänta därefter till dess Bas2 Styr skickat ner uppgraderingsfilen till valda DUC:ar. 7. Klicka på knappen märkt 3: Programbyte. I dialogen som visas ska du ange ditt namn, födelsedata (ÅÅMMDD), samt din av Bastec tillhandahållna personliga kod. Du ska även ange en sökväg till var Bas2 Styr ska spara en rapport av uppgraderingsförloppet. Klicka därefter OK för att slutföra uppgraderingen. BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö Tel Org.nr Internet: Fax E-post: support@bastec.se

Startanvisning för Bornets Internet

Startanvisning för Bornets Internet Startanvisning för Bornets Internet Denna guide kommer att hjälpa dig igång med Bornets Internet. Sidan 1 av 41 Innehållsförteckning Titel Sidan Kapitel 1. Introduktion... 3 Kapitel 2. TCP/IP-inställningar

Läs mer

Hur man ändrar från statisk till automatisk tilldelning av IP i routern.

Hur man ändrar från statisk till automatisk tilldelning av IP i routern. Hur man ändrar från statisk till automatisk tilldelning av IP i routern. Om du ansluter till Internet via en router, behöver du oftast inte ändra några inställningar i din dator, utan det räcker med att

Läs mer

Manual för webb-sida, GOLDen GATE, Ethernet Från och med programversion 4.00.0

Manual för webb-sida, GOLDen GATE, Ethernet Från och med programversion 4.00.0 Manual för webb-sida, GOLDen GATE, Ethernet Från och med programversion 4.00.0 1. Inloggning GOLDen GATE har en inbyggg webbserver. För att få tillträde till denna krävs en webb-läsare med stöd för java.

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01 KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. ANSLUT KABELMODEMET... 4 2. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING... 5 OM DU VILL ANVÄNDA DIN

Läs mer

INSTALLATIONSMANUAL NORDIC-SYSTEM WEBBSERVER, ios- OCH ANDROID-APP. Ver. 2.5

INSTALLATIONSMANUAL NORDIC-SYSTEM WEBBSERVER, ios- OCH ANDROID-APP. Ver. 2.5 INSTALLATIONSMANUAL NORDIC-SYSTEM WEBBSERVER, ios- OCH ANDROID-APP Ver. 2.5 KOM IGÅNG Kom igång NORDIC-SYSTEM WEBB-001/002 ger dig möjlighet att skapa en mängd olika funktioner, styra och programmera dina

Läs mer

Instrument Link, en snabbguide

Instrument Link, en snabbguide Instrument Link, en snabbguide MJK Automation AB Tel: 0533-177 50 E-post: kontoret@mjk.se Hemsida: www.mjk.se Instrument Link, en snabbguide 120131 1. Innehåll 1. Inledning till Instrument Link... 3 2.

Läs mer

Prestige 660M. Snabbinstallation. Version 1.0

Prestige 660M. Snabbinstallation. Version 1.0 Prestige 660M Snabbinstallation Version 1.0 1 Det här dokumentet hjälper dig att installera och använda din Prestige 660M. Observera att denna installationsguide endast beskriver installation av modemet

Läs mer

LAN Port: 4 X RJ45 10/100BASE-TX Fast Ethernet med Auto MDI/MDIX. Resetknapp: Återställer enheten till fabriks inställningar

LAN Port: 4 X RJ45 10/100BASE-TX Fast Ethernet med Auto MDI/MDIX. Resetknapp: Återställer enheten till fabriks inställningar Denna enhet kan konfigureras genom att använda ett webb program, ex. Internet Explorer 6, Netscape Navigator 6.23. DSL-504T ADSL Router Orientering Användande av annan ström adapter med annan volt/amper

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05

KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05 KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. LOKALISERA FÖRSTA TELEFONJACKET... 4 2. ANSLUT DITT MODEM... 4 3. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING...

Läs mer

MyConnect Link. Konfigurationsverktyg för Flygt MμConnect. Snabbguide

MyConnect Link. Konfigurationsverktyg för Flygt MμConnect. Snabbguide MyConnect Link Konfigurationsverktyg för Flygt MμConnect Snabbguide 1 Innehåll 1 Krav och installation... 3 1.1 Kännetecken och funktion... 3 1.2 Ladda ner, redigera, spara och visa konfigurationsfiler...

Läs mer

Manual för PC-program Larm

Manual för PC-program Larm Manual för PC-program Larm Rev. 04-06-02 Manual för PC-program...1 Allmänt...3 Programmet...3 Grundinställningar...4 Larmlistor...5 Larmlista - Funktion...5 Larmlista Typ...6 Larmlista - exempel...6 Ingångar

Läs mer

Konfigurera Xenta från Babs

Konfigurera Xenta från Babs Konfigurera Xenta från Babs Nedan följer en instruktion hur du konfigurerar din nya Xenta terminal från Babs PayLink med JobOffice Kassa. Om du känner dig osäker på det här, kontakta någon lokal data-

Läs mer

ADSL INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.2. Bredbands felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00

ADSL INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.2. Bredbands felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00 ADSL INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.2 Bredbands felanmälan och support nås på 0502-60 65 90 Alla dagar 08:00-22:00 Innehåll 1. LOKALISERA FÖRSTA TELEFONJACKET... 3 2. ANSLUT DITT MODEM... 3 3. ANSLUT OCH

Läs mer

Compose Connect. Hosted Exchange

Compose Connect. Hosted Exchange Sida 1 av 15 Compose Connect Hosted Exchange Presentation av lösningen: Compose Hosted Exchange Följande möjligheter finns för hantering av e-post 1. Lokalinstallerad Outlook-klient För att kunna använda

Läs mer

Quick start manual. Smart-House 2015-04-20. Rev 1.1

Quick start manual. Smart-House 2015-04-20. Rev 1.1 Quick start manual Smart-House 2015-04-20 Rev 1.1 Innehåll Förord... 3 Programvara... 4 Hämta programvara... 4 PC krav... 4 Dokumentation... 5 Manualer... 5 Projektdokumentation... 5 Smart-Dupline... 5

Läs mer

UochM Kundsupport 1. Du har fått ett e-mail från UochM med följande information (har du inte fått det så kontaktar du UochM):

UochM Kundsupport 1. Du har fått ett e-mail från UochM med följande information (har du inte fått det så kontaktar du UochM): UochM Kundsupport 1 Lägg till ett nytt e-postkonto Du har fått ett e-mail från UochM med följande information (har du inte fått det så kontaktar du UochM): E-postkonto (t.ex. demo@uochm.com) Användarnamn

Läs mer

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll Kapitel 2 Installation Innehåll INSTALLATION MDAC och ODBC...2 Installera SoS2000 i arbetsplatsen...2 SoS2000 serverprogramvara...2 SoS2000 och övriga Office program...3 Avinstallera SoS2000...3 Brandväggar...3

Läs mer

Installationsguide. Nimbus Alarm Server för Fidelix

Installationsguide. Nimbus Alarm Server för Fidelix Installationsguide Nimbus Alarm Server för Fidelix TroSoft AB Box 2055 144 02 RÖNNNINGE 08 532 57262 Fidelix Sverige AB Sokraftsvägen 16A 135 70 Stockholm 08 556 558 30 Om larmöverföring Överföringen görs

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL OWNIT!

VÄLKOMMEN TILL OWNIT! INSTALLATIONSMANUAL Bästa VÄLKOMMEN bredbandskund! TILL OWNIT! VÄLKOMMEN TILL OWNIT! Du har nu mottagit dina uppgifter från Ownit som är är nödvändiga för för dig dig för för att att du du skall skall

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB FIBER INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2009.01

KARLSBORGS ENERGI AB FIBER INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2009.01 KARLSBORGS ENERGI AB FIBER INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2009.01 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. KONTROLLERA DIN ANSLUTNING... 4 2. SÅ HÄR ANSLUTER DU DIN DATOR... 4 3. KONFIGURERA DIN PC FÖR INTERNET...

Läs mer

Installationsguide / Användarmanual

Installationsguide / Användarmanual (Ver. 2.6.0) Installationsguide / Användarmanual Innehåll 1. Välkommen Sid 1 Välkommen som Internet kund hos Seth s Bredband Kontrollera att din Internetlåda innehåller: 2. Anslutningsguide Sid 2 Koppla

Läs mer

ENTRÉ DOKUMENTHANTERING...

ENTRÉ DOKUMENTHANTERING... Entré Innehåll ENTRÉ DOKUMENTHANTERING... - 2 - Starta Dokumenthantering... - 3 - Lägga till dokument via frågeguide... - 4 - Frågeguiden... - 5 - Lägga till dokument manuellt... - 7 - Lägg till fil...

Läs mer

Bruksanvisning Operatörspanel ER-ipx12

Bruksanvisning Operatörspanel ER-ipx12 Bruksanvisning Operatörspanel ER-ipx12 Elektro Relä AB Sördalavägen 22 SE-141 60 Huddinge Telefon +46 (0)8-774 88 00 Telefax +46 (0)8-774 88 14 E-post: info@elektro-rela.se www.erab.com Obs! Operatörspanelen

Läs mer

COAX INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0. Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00

COAX INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0. Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00 COAX INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0 Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90 Alla dagar 08:00-22:00 1. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING Alt. 1. OM DU ANSLUTER EN DATOR 1. Anslut den medföljande

Läs mer

PROGES PLUS THERMOSCAN RF. Instruktionsmanual V. 061115

PROGES PLUS THERMOSCAN RF. Instruktionsmanual V. 061115 ThermoScan RF användarinstruktioner 1 PROGES PLUS THERMOSCAN RF Instruktionsmanual V. 061115 Viktigt! Den här manualen innehåller ett antal lösenord som endast är avsedda för administratörerna. Glöm inte

Läs mer

Fråga: Hur ställer jag in min router utan att använda CD skivan? Svar: Du kan ställa in din router manuellt genom att följa stegen nedan.

Fråga: Hur ställer jag in min router utan att använda CD skivan? Svar: Du kan ställa in din router manuellt genom att följa stegen nedan. Fråga: Hur ställer jag in min router utan att använda CD skivan? Svar: Du kan ställa in din router manuellt genom att följa stegen nedan. Produkter som täcks in av denna guide : De flesta routrar i DIR

Läs mer

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22 Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa

Läs mer

Bordermail instruktionsmanual

Bordermail instruktionsmanual Bordermail instruktionsmanual Du kan själv skapa upp till 4 nya e-postadresser via självadministrationssidorna Du kan läsa och skicka e-post på 2 sätt För att komma till självadministrationssidorna öppna

Läs mer

Telia Connect för Windows

Telia Connect för Windows Telia Connect för Windows Version 3.0 Användarguide Updaterad: 3 juli 2007 Innehåll Ansluta till Internet...3 Information som presenteras av Telia Connect...4 Konfiguration av Telia Connect...7 Fliken

Läs mer

SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING.

SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING. SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING. Inledning. Denna snabb-guide är främst framtagen för dig som aldrig har programmerat någon GoogolT1, men kan även hjälpa dig som inte så ofta jobbar med GoogolT1.

Läs mer

Använda bärbar dator som operatörspanel

Använda bärbar dator som operatörspanel Använda bärbar dator som operatörspanel Sammanfattning Genom att koppla en bärbar dator direkt till IQHeat så erhålls en operatörspanel/handterminal i form av web-sidor. På så vis får användaren full tillgång

Läs mer

Setup Internet Acess CSE-H55N

Setup Internet Acess CSE-H55N Setup Internet Acess CSE-H55N Installation och konfigurering av converter (omvandlare) CSE-H55N för tillgång till internet Rev 1.0 September 2014 Översatt till Svenska Innehåll 1. Installationsverktyg...

Läs mer

FIBER INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0. Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00

FIBER INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0. Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00 FIBER INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0 Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90 Alla dagar 08:00-22:00 1. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING Er anslutning är klar först när den gröna lampan på Fiberkonverten

Läs mer

Datum 2012-12-28. Den första bilden i installationsprogrammet visar vilken version det är. Klicka på Nästa eller tryck Enter för att fortsätta.

Datum 2012-12-28. Den första bilden i installationsprogrammet visar vilken version det är. Klicka på Nästa eller tryck Enter för att fortsätta. Installation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare Installationen består av tre steg som automatiskt körs efter varandra. Steg 1: Programmet installeras och man

Läs mer

Manual för Aktiv Ungdoms e-post (Zimbra)

Manual för Aktiv Ungdoms e-post (Zimbra) Manual för Aktiv Ungdoms e-post (Zimbra) fr.o.m 10 juni 2011 Introduktion... 2 Inloggning... 2 E-post... 3 Samla e-posten i konversationer eller som separata meddelanden... 3 Skicka e-post... 3 Adresslistor...

Läs mer

BIPAC-711C2 / 710C2. ADSL Modem / Router. Snabbstart Guide

BIPAC-711C2 / 710C2. ADSL Modem / Router. Snabbstart Guide BIPAC-711C2 / 710C2 ADSL Modem / Router Snabbstart Guide Billion BIPAC-711C2/710C2 ADSL Modem / Router För mer detaljerade instruktioner om konfiguration och användning av denna ADSL Modem/Router, hänvisar

Läs mer

Kapitel 1 Ange din kontoinformation

Kapitel 1 Ange din kontoinformation Kapitel 1 Ange din kontoinformation Skapa ett nytt konto För att skapa ett nytt konto, öppna din webbläsare och skriv in adressen http://cloudigo.regincontrols.com/. Klicka på knappen Skapa nytt konto

Läs mer

Innehållsförteckning GavleNet Silver

Innehållsförteckning GavleNet Silver 1 Innehållsförteckning GavleNet Silver Snabbinstruktion 2 Innan du sätter i gång Inledning 3 Installera höghastighetsmodemet Inställningar i Internet Explorer 3 Inställningar i Windows XP 4 Inställningar

Läs mer

För att kunna kommunicera i bredbandsnätet krävs följande:

För att kunna kommunicera i bredbandsnätet krävs följande: Inkopplingsbeskrivning aktiv utrustning Innehåll 1.Inkoppling till bredbandsnät 2.Inkoppling till aktiv utrustning (modell CTS) 3.Datorinställningar 3.1.Manuell konfiguration i Windows Vista 3.2.Manuell

Läs mer

Instruktioner för Internetanslutning

Instruktioner för Internetanslutning Nov 2003 Instruktioner för Internetanslutning På dessa sidor finner du instruktioner för att få din bredbandsanslutning att fungera. Du behöver inte använda några inloggningsuppgifter utan är hela tiden

Läs mer

GIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem.

GIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem. GIVETVIS SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem. INTERNET EN SJÄLVKLARHET Internet är en standard i våra lägenheter, precis som vatten, el och värme.

Läs mer

Fjärranslutning. Fjärranslutning med telefonmodem i W95 och W98:

Fjärranslutning. Fjärranslutning med telefonmodem i W95 och W98: Fjarranslutning_ipt.doc 2001-06-08 Sidan 1 av 1 Fjärranslutning Om man vill kommunicera med en IMSE WebMaster som är ansluten till ett telefonmodem eller GSM-modem så måste man etablera en fjärranslutning

Läs mer

Lathund. Inställningar för att läsa e-post. Webbmail, Windows Mail, MacMail, OutlookExpress, Microsoft Outlook och Mozilla Thunderbird

Lathund. Inställningar för att läsa e-post. Webbmail, Windows Mail, MacMail, OutlookExpress, Microsoft Outlook och Mozilla Thunderbird Lathund Inställningar för att läsa e-post Webbmail, Windows Mail, MacMail, OutlookExpress, Microsoft Outlook och Mozilla Thunderbird Stockholms Stadsnät Kundtjänst telefon 08-5012 20 10 e-post: support@stosn.se

Läs mer

Installationsguide. Nimbus Alarm Server för Fidelix

Installationsguide. Nimbus Alarm Server för Fidelix Installationsguide Nimbus Alarm Server för Fidelix TroSoft AB Box 2055 144 02 RÖNNNINGE www.automatisera.nu Fidelix Sverige AB Box 114 647 23 Mariefred www.fidelix.se Om larmöverföring Överföringen görs

Läs mer

SkeKraft Bredband Installationsguide

SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide Innan du startar installationen av SkeKraft Bredband bör du kontrollera om din dator har ett nätverkskort installerat. OBS! Har

Läs mer

Passersystem VAKA 10

Passersystem VAKA 10 Driftsättning & Snabbstart Passersystem VAKA 10 20003-1 Vaka snabbstart axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2011. 20003-sv Vaka quick guide Axema Access Control AB är ett svenskt

Läs mer

Manual för webbsida. GOLD RX, PX, CX, SD version E, programversion 1.16

Manual för webbsida. GOLD RX, PX, CX, SD version E, programversion 1.16 SE.webbE.50 Manual för webbsida GOLD RX, PX, CX, SD version E, programversion.. Allmänt Aggregatet har inbyggd webbserver för att kunna övervaka, göra inställningar och ändra värden på aggegatet.. Inkoppling

Läs mer

1. Inkoppling till bredbandsnätet

1. Inkoppling till bredbandsnätet Sid 1 (19) Innehåll 1. Inkoppling till bredbandsnätet a) Aktiv utrustning CTS 2. Nätverksinställningar för datorer med Windows XP eller 2000 3. Nätverksinställningar för datorer med Windows 95, 98, ME

Läs mer

Installationsguide. För att installera mjukvara och hårdvara, följ nedanstående anvisningar.

Installationsguide. För att installera mjukvara och hårdvara, följ nedanstående anvisningar. Installationsguide För att installera mjukvara och hårdvara, följ nedanstående anvisningar. Inkoppling av Logger 2020 eller SunLogger 2020 mot PC/LoggerSoft 1. Logger 2020 ansluts alltid via en router,

Läs mer

GIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem.

GIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem. GIVETVIS SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem. INTERNET EN SJÄLVKLARHET Internet är en standard i våra lägenheter, precis som vatten, el och värme.

Läs mer

INKOPPLINGSBESKRIVNING KABEL-TV-MODEM

INKOPPLINGSBESKRIVNING KABEL-TV-MODEM Sid 1 (19) Innehåll 1. Inkoppling till kabel-tv-nätet a) Med kabel-tv-modem Motorola Surfboard b) Med kabel-tv-modem Scientific Atlanta 2. Nätverksinställningar för datorer med Windows XP eller 2000 3.

Läs mer

Steg 1 Starta Outlook 2010 och öppna konfigurationsguiden

Steg 1 Starta Outlook 2010 och öppna konfigurationsguiden Sida 1 av 6 Här är en tydlig steg för steg-guide som beskriver hur du konfigurerar din e-post i e-postprogrammet Microsoft Outlook 2010. Vad innebär ett POP-konto? POP har länge varit det dominerande sättet

Läs mer

Installationsanvisning Bredband

Installationsanvisning Bredband Installationsanvisning Bredband Innehållsförteckning: Inkoppling av ADSL 2 Inkoppling av FIBER 3 Aktivera din Internetuppkoppling 4 Eksjö Energi tipsar: Skaffa dig ett G-Mailkonto 5 Eksjö Energi tipsar:

Läs mer

ABT Tel: Fax: Org nr CR Fastighetsteknik AB Östra Trädal Ytterby Sweden

ABT Tel: Fax: Org nr CR Fastighetsteknik AB Östra Trädal Ytterby Sweden 2017-09-26 ABT540 Sidan 1 av 5 Innehållsförteckning Om ABT540 3 Lägg till anläggning 3 Kommunikation 3 Backup 4 Fritexter 4 Användare 5 Menysnurra 5 Behörighetsnivåer 5 Sidan 2 av 5 Om ABT540 Program ABT

Läs mer

Cloud. Manual. Version

Cloud. Manual. Version Cloud Manual Version 1.0 2016-10-31 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Kom igång... 3 Skapa konto... 4 Navigering, vad är det du ser... 5 Användning... 6 Vad ser du när du INTE är ansluten... 6 Anslut

Läs mer

Vanliga frågor och svar

Vanliga frågor och svar Vanliga frågor och svar Anslutning och konfiguration 2014-04-21 TaHoma, ta kontroll over ditt hem! 1. Hur upprättar jag anslutningarna? Koppla först boxen till bredbandsmodemet med hjälp av medföljande

Läs mer

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera Innehåll 1 Externa antenner 2 GSM/GPRS 3 MMS 4 Ethernet inställningar 5 Fjärrhjälp OBS! För grundläggande information

Läs mer

Installationsanvisningar fiberstream (LAN) Version 1.0

Installationsanvisningar fiberstream (LAN) Version 1.0 Installationsanvisningar fiberstream (LAN) Version 1.0 Kundservice LAN: 090-20 80 850 (vardagar 8-18) Felanmälan LAN: 090-20 80 850 (vardagar 8-20, lö & sö 10-16) www.bostream.com Innehålls förteckning

Läs mer

Installationsanvisningar. IQ Web 200. Webbkommunikation

Installationsanvisningar. IQ Web 200. Webbkommunikation Ver 060109 Cetetherm IQHeat Installation IQ Web 200 Installationsanvisningar IQ Web 200 Webbkommunikation 1. Systemkrav...3 2. Inledning / Leveransomfattning...4 2.1 Inledning... 4 2.2 Leveransomfattning...

Läs mer

Guide för behörighetssystemet i Matilda

Guide för behörighetssystemet i Matilda Guide för behörighetssystemet i Matilda Guiden är uppdaterad t o m Matildaversion 4.7.0. Eftersom olika personer med olika arbetsuppgifter och funktioner inom kostverksamheten använder Matilda på olika

Läs mer

Concept V2.6. Quantum. Programmering via modem 2004-10-21

Concept V2.6. Quantum. Programmering via modem 2004-10-21 Concept V2.6 Quantum Programmering via modem 2004-10-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT...3 2 HÅRDVARA OCH KABLAGE...4 2.1 KABLAGE MELLAN MODEM OCH PLC-SYSTEM...4 3 INSTÄLLNINGAR...5 3.1 INSTÄLLNINGAR I

Läs mer

Installationsmanual för Tyfon ADSL

Installationsmanual för Tyfon ADSL Installationsmanual för Tyfon ADSL Introduktion För att underlätta för våra kunder har vi valt att leverera samtliga tjänster med en DHCP-tilldelad IP-adress vilket underlättar för er som kund. Har ni

Läs mer

Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare

Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare Vid installation kommer programmet att automatiskt att sparas på datorns C-enhet. Det går inte att ändra

Läs mer

1. Inkoppling till bredbandsnätet

1. Inkoppling till bredbandsnätet Sid 1 (23) Innehåll 1. Inkoppling till bredbandsnätet a) Aktiv utrustning CPS 500 b) Aktiv utrustning DRG 58x-serien c) Aktiv utrustning DRG 48x och DRG 46x-serien d) Aktiv utrustning DRG Ease e) Aktiv

Läs mer

UV-SwingControl Övervakningssystem för UV-TurboSwing filter

UV-SwingControl Övervakningssystem för UV-TurboSwing filter UV-SwingControl Övervakningssystem för UV-TurboSwing filter UV-SwingControl övervakar funktionen på UV-TurboSwing filter. Status på UV-ljus och TurboSwing filter övervakas kontinuerligt och visas med indikering

Läs mer

Manual. Uppdaterad VAKA-CALL Master 4G. Axema Access Control AB Box Stockholm, Sweden

Manual. Uppdaterad VAKA-CALL Master 4G. Axema Access Control AB Box Stockholm, Sweden Manual Uppdaterad 2019-08-20 VAKA-CALL Master 4G Axema Access Control AB Box 90215 120 23 Stockholm, Sweden 08-722 34 40 info@axema.se www.axema.se VAKA-CALL Master 4G Abonnemang 3 Installation och konfiguration

Läs mer

ÅTVID.NET Startinstruktioner

ÅTVID.NET Startinstruktioner ÅTVID.NET Startinstruktioner Dokumentet hjälper dig med nätverksinställningarna i PC:n Sida: 1(9) Innehållsförteckning Detta måste göras först sida 3 Konfiguration Windows 98 sida 3-5 Konfiguration Windows

Läs mer

Quickstart manual. Rev SHTOOL Quickstart manual Smart-House

Quickstart manual. Rev SHTOOL Quickstart manual Smart-House Quickstart manual Rev. 2.3 2017-09-14 SHTOOL 6.5.33 1 Innehåll 1 FÖRORD... 3 2 PROGRAMVARA... 4 2.1 Hämta programvara... 4 2.2 PC krav... 4 3 DOKUMENTATION... 5 3.1 Manualer... 5 3.2 Projektdokumentation...

Läs mer

Dialect Unified MAC-klient

Dialect Unified MAC-klient Dialect Unified MAC-klient Med Dialect Unified MAC-klient når du företagets växelfunktioner. Du kan sätta hänvisningar, logga in och ut ur grupper och t ex flytta samtal till en kollega du får tillgång

Läs mer

Användarmanual. Meetings 1.5

Användarmanual. Meetings 1.5 Användarmanual Meetings 1.5 Revisionsnummer: 1 Dokumentnamn: FormPipe Meetings 1.5 - Användarmanual ipad Datum: 2013-12-05 Formpipe Software AB. All rights reserved. 2 (23) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

E-post inställningar. webgr.nu. Vill ni ha mer information hör av er:

E-post inställningar. webgr.nu. Vill ni ha mer information hör av er: E-post inställningar webgr.nu Vill ni ha mer information hör av er: Webgruppen Tel: 018-42 51 00 Varpvägen 33 E-post: info@webgruppen.se 757 57 Uppsala Dokumentversion: v11 Innehåll E-post uppgifter...2

Läs mer

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Sida 2 av 19 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-utbildning... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel anslutning

Läs mer

Konfigurera Routern manuellt

Konfigurera Routern manuellt Konfigurera Routern manuellt Den här guiden beskriver hur du ställer in din Internetanslutning mot Belkin Routern. Steg 1. Stäng av din Kabel eller ADSL-modem. I det fall det inte finns en på- och avstängningsknapp

Läs mer

Steg 1 Starta Windows Live Mail och påbörja konfigurationen

Steg 1 Starta Windows Live Mail och påbörja konfigurationen Sida 1 av 6 Här är en tydlig steg för steg-guide som beskriver hur du konfigurerar din e-post i e-postprogrammet Windows Live Mail. Vad innebär ett POP-konto? POP har länge varit det dominerande sättet

Läs mer

www.telefrang.se Telefrang Smoke Control System Installationsmanual för Midi- och MaxiSmoke 2008-02-18 Sida 1 av 12

www.telefrang.se Telefrang Smoke Control System Installationsmanual för Midi- och MaxiSmoke 2008-02-18 Sida 1 av 12 Telefrang Smoke Control System Installationsmanual för Midi- och MaxiSmoke MaxiSmoke MidiSmoke File: D:\Projekt\SMOKE CONTROL\MIDI SMOKE\Man\Midisystem_inst_man_V01.odt 2008-02-18 Sida 1 av 12 1. Installation

Läs mer

P-660H Triple Play modem. Snabbinstallation. Version 2.0

P-660H Triple Play modem. Snabbinstallation. Version 2.0 P-660H Triple Play modem Snabbinstallation Version 2.0 1 Det här dokumentet hjälper dig att installera och använda ditt P-660H Triple Play modem. Följande installationsguide beskriver installation av modemet

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

WebbSMS från datorn. Innehållsförteckning

WebbSMS från datorn. Innehållsförteckning WebbSMS från datorn Innehållsförteckning 2012-01-02 Nyheter i WebbSMS 120102... 2 ip.1 gör SMS från datorn smartare med WebbSMS... 2 Flera användare med samma information.... 2 Tips och trix... 2 Valfri

Läs mer

Snabbguide för iphone / ipad

Snabbguide för iphone / ipad Snabbguide för iphone / ipad Innehållsförteckning Snabbguide för iphone / ipad... 1 Första uppstarten... 1 Apple-ID... 1 Hitta min iphone... 1 Säkerhetskod... 1 Trådlöst nätverk (Wi-Fi)... 2 E-post, kalender

Läs mer

Storegate Pro Backup. Innehåll

Storegate Pro Backup. Innehåll Storegate Pro Backup Välkommen! I denna manual kan du bland annat läsa om funktioner och hur du ska konfigurerar programmet. Läs gärna vårt exempel om versionshantering och lagringsmängd innan du konfigurerar

Läs mer

IT-lösningar SMARTA PRODUKTER SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG. Innehållsregister

IT-lösningar SMARTA PRODUKTER SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG. Innehållsregister Ver: 2.94 Innehållsregister Innehållsregister... 2 Funktionsbeskrivning EL-Online... 3 Communicator C-100... 4 Konfigurationsprogram LAN / WiFi / för PC... 5 Konfiguration Communicator... 7 Förklaring

Läs mer

Användarmanual COM1025

Användarmanual COM1025 Användarmanual COM1025 Introduktion COM1025 är en router som dirigerar trafik mellan RS485-baserade SRD-nätverk och TCP/IP-baserade nätverk. Den möjliggör kommunikation mellan befintlig Dataundercentral

Läs mer

Manual för webbsida. GOLD RX, PX, CX, SD, programversion 1.20

Manual för webbsida. GOLD RX, PX, CX, SD, programversion 1.20 Manual för webbsida GOLD RX, PX, CX, SD, programversion.0. Allmänt Aggregatet har inbyggd webbserver för att kunna övervaka, göra inställningar och ändra värden på aggegatet.. Inkoppling Dator och aggregat

Läs mer

Prestige 660H 3Play modem. Snabbinstallation Version 1.0. BOK_P660H_3play_modem.indd :19:14

Prestige 660H 3Play modem. Snabbinstallation Version 1.0. BOK_P660H_3play_modem.indd :19:14 Prestige 660H 3Play modem Snabbinstallation Version 1.0 BOK_P660H_3play_modem.indd 1 2004-10-13 15:19:14 1 Det här dokumentet hjälper dig att installera och använda din Prestige 660H 3Play modem. Observera

Läs mer

Läs detta innan du sätter igång!

Läs detta innan du sätter igång! Läs detta innan du sätter igång! Om du bor i en fastighet som är ansluten till Örebros öppna stadsnät skall du ansluta din dator till bostadens LAN-uttag. Inkopplingen görs med en nätverkskabel från datorns

Läs mer

Författare Version Datum. Visi System AB 2.0 2009 03 30

Författare Version Datum. Visi System AB 2.0 2009 03 30 1. Syfte Syftet med detta dokument är att beskriva hur man installerar Visi på din dator. Dokumentet är uppdelat i fyra delar: Installation Grundinställningar Kom igång med Visi Felsökning 1.1. Systemkrav

Läs mer

Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram för filer från skördare, skotare eller drivare. 1 Steg 1 installation. Installation kontor ver 03.

Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram för filer från skördare, skotare eller drivare. 1 Steg 1 installation. Installation kontor ver 03. Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram för filer från skördare, skotare eller drivare Vid installation kommer programmet att automatiskt att sparas på datorns C-enhet. Det går inte att ändra detta.

Läs mer

PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att

Läs mer

Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual.

Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual. Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual. 1) Packa upp din IP-kamera ur kartongen (vrid ej manuellt på kamerahuvudet)

Läs mer

Installationsanvisningar

Installationsanvisningar Installationsanvisningar Hogia Webbrapporter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Systemkrav version 2013.x 3 Installation av IIS för Windows Server 2008 5 Nyinstallation av Hogia Webbrapporter 8 Installation och inloggning

Läs mer

Användarmanual. Meetings 1.6

Användarmanual. Meetings 1.6 Användarmanual Meetings 1.6 Revisionsnummer: 2 Dokumentnamn: Meetings by Formpipe 1.6 - Användarmanual ipad Datum: 2014-03-30 Formpipe Software AB. All rights reserved. 2 (24) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202

Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202 Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202 Setup av Net-Controller DS202 Installation av programvara Stoppa in Axbase CD n i din CD-spelare. När skivan startat installationsprogrammet klickar

Läs mer

Ontech Control för Iphone Användarmanual Svenska

Ontech Control för Iphone Användarmanual Svenska Ontech Control för Iphone Användarmanual Svenska På grund av restriktioner hos Apple så är vår Iphone app begränsade i vissa ärenden. Bland annat så skickas SMS ej automatiskt när inställningar är gjorda

Läs mer

Kortfattad instruktion för Crystal Reports. Kom i gång med Crystal Reports. Instruktion Crystal Reports 2014

Kortfattad instruktion för Crystal Reports. Kom i gång med Crystal Reports. Instruktion Crystal Reports 2014 Kortfattad instruktion för Crystal Reports Kom i gång med Crystal Reports När du ska logga in i Crystal Reports ska inloggning alltid ske via sidan om Crystal Reports på vårdgivarwebben. Det är viktigt

Läs mer

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter orebro-byod Sida 2 av 21 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-byod... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel

Läs mer

Manual digipostpro. samt digivu. WAN och LAN. Sätt i kort... Ansluten 192.168.1.10

Manual digipostpro. samt digivu. WAN och LAN. Sätt i kort... Ansluten 192.168.1.10 Manual WAN och LAN 15:41 192.168.1.10 samt digivu Menystruktur i Med ansluten digivu 15:41 15:41 192.168.1.10 () TELIA S Grunddisplay LAN Ansluter via lokalt nätverk Grunddisplay WAN Ansluter via GPRS

Läs mer

kom igång med Maestro 100

kom igång med Maestro 100 kom igång med Maestro 100 Maestro 100 Kom igång med Maestro 100 1 Förberedelser Du behöver ett simkort för att använda modemet, om Du bara ska skicka sms så fungerar ett kontantkort, men har Du tänkt att

Läs mer

iphone/ipad Snabbguide för anställda på HB

iphone/ipad Snabbguide för anställda på HB iphone/ipad Snabbguide för anställda på HB Innehållsförteckning: Första uppstarten... 1 Apple-ID... 1 Hitta min iphone... 1 Trådlöst nätverk (Wi-Fi)... 2 Kalender, E-post & Kontakter... 3 GW-Sync konfiguration...

Läs mer

B60 Domäncentral B60 används i system vid fler än 10 st. dörrmiljöer och/ eller VAKA-bokning.

B60 Domäncentral B60 används i system vid fler än 10 st. dörrmiljöer och/ eller VAKA-bokning. Manual Uppdaterad 2018-10-25 B60 Domäncentral B60 används i system vid fler än 10 st. dörrmiljöer och/ eller VAKA-bokning. Axema Access Control AB Box 90215 120 23 Stockholm, Sweden 08-722 34 40 info@axema.se

Läs mer