Lärarhandledning Vårdsystem FM

Transkript

1 Lärarhandledning Vårdsystem FM

2 Vårdsystem FM bakgrund och målsättning 1 Om utbildningspaketet 2 Lärarhandledning Vårdsystem FM Genomförande 3 Innehåll Kommentarer till filmsekvenserna 4 Kommentarer till OH-bilderna 5 OH-bilder 6 Elevmaterial 7 Innehåll i kontrollboken 8 till interaktiv frågedel Vård FM 9 Frågebank 10 M LHL VÅRDSYSTEM FM Utgåva: 1 Distribution via: Försvarets bok- och blankettförråd Uppdateringar via: Lokala anvisningar för tillämpning av Vård FM 11 Egna anteckningar 12

3 Fastställelsesida Ubildningspaketet Vårdsystem FM (UP VÅRDSYST FM), 2003 års utgåva (M ), fastställs att tillämpas fr o m Hans Eriksson Kjell Lytborg

4 Ändring nr. XX Ändringsmeddelande Lärarhandledning Vårdsystem FM, M LHL VÅRDSYSTEM FM Ändringsanvisningar Ändring är markerad med ett streck i mariginalen, mitt för berörd text- eller bildändring (även avlägsnat textavsnitt), på ändrad sida i publikationen. Ta ur och makulera följande äldre sidor: Sätt in följande sidor: Flik X: 2002-xx-xx Flik X: 2002-xx-xx M , Uppdateringar via:

5 Gällande sidor Förteckning över gällande sidor Flik Utgåvedatum Lärarhandledning Vårdsystem FM, M LHL VÅRDSYSTEM FM, utgåva M , Uppdateringar via:

6 1 Vårdsystem FM bakgrund och målsättning Vad menas med begreppet Vård? Vad styr materielvårdens genomförande? Vilka riktlinjer gäller idag för den förebyggande materielvården? Begreppet vård förknippas av många människor med sjukvård, äldrevård etc. Med begreppet vård inom FM och FMV avses dock i huvudsak materielvård. Materielvård är förebyggande underhåll på materiel som är i drift, i bruk eller långtidsförvarad. Syftet är att säkerställa materielens funktion över tiden eller för att lösa en given uppgift, samt att upptäcka begynnande fel tidigt för att hålla nere kostnaderna för avhjälpande underhåll, dvs reparationer. Materielvårdens genomförande styrs av övergripande regelverk utgivna av FM (HKV). Ett av de centrala regelverken som styr materielvården är Handbok för Försvarsmaktens underhållstjänst i fred (M H UH FRED) som reglerar att vårdsystemet ska följas för huvuddelen av materielen i bruk inom FM, med undantag för flygplan och fartyg med kringutrustning. Omfattningen på materielvården för olika materielsystem framgår av materielpublikationer, såsom materielvårdsscheman daglig och särskild tillsyn, grundtillsynsscheman, smörjscheman, rostskyddsscheman, etc, samt vårdkapitel i instruktionsböcker, reparationsböcker och teknisk order. För materiel som långtidsförvaras i mobiliseringsförråd reglerar H UhFred att MVSCHF och/eller Teknisk Order ska följas vid materielvården. Ett annat viktigt regelverk, med stor genomslagskraft på materielvården, är Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon (M FAG F). Denna handbok reglerar hur och när grundtillsynen på fordon ska utföras, inklusive årlig kontrollbesiktning och trafiksäkerhetskontroll på fordonen. Vårdsystem 80 för att vårda materiel i bruk Vård 80 infördes med början 1984, och har som sina viktigaste grundpelare och ledord att all materiel skall vara funktionsduglig, hel och ren, i nu nämnd ordning. Den särskilda tillsynen en gång i månaden ska motsvara den vård man utför vid återhämtning i krig för att kunna utföra de närmaste kommande stridsuppgifterna enligt förbandens normala stridsprofil. Allt utifrån krigets krav och de bedömningar av krigshotet som gjordes under tidigt 1980-tal. Att idag tala om krigets krav som motivation och rättesnöre för materielvårdens omfattning och utförande framstår som lite otidsenligt. Vissa kritiker hävdar dessutom att Vård 80 är lika gammalt som dagens värnpliktiga, och därför kan uppfattas som föråldrat. De internationella uppdragen har visat att vid förbanden finns oklarheter kring hur man ska tillämpa Vård 80 vid utlandstjänst. Materielen utsätts då för mycket större påfrestningar än vid normal fredsutbildning i Sverige, samtidigt som kravet på att materielen alltid ska vara funktionsduglig understryks. Detta kräver både tätare tillsynsintervall och ibland ändrad omfattning av särskild tillsyn. På senare år har även km-gränser införts i flertalet berörda smörjscheman samt vissa kompletteringar i styrande dokument för materielvårdens genomförande. M , :1

7 MVSCHF för att vårda förrådsställd materiel De olika delarna till pärmverket MVIF (Materielvårdsinstruktion för Försvarsmaktens materiel i förråd, del 1-7) började distribueras ut En mängd kompletteringar med avsnitt för nytillkommen materiel samt moderniseringar av innehållet har införts under årens lopp. Samtidigt har erfarenheter från långtidsförvaring av materiel och från ett antal förvaringsförsök inarbetats successivt. Avsnitten är omarbetade till publikationer, MVSCHF, materielvårdsschema förråd. Grundtanken med omfattningen på, och olika typer av, åtgärder enligt MVSCHF är att materielen ska vara krigsduglig på kortast möjliga tid. Förbandens personal ska med egna resurser kunna driftsätta sina materielsystem vid mobilisering, samt ta i bruk övrig förbandsutrustning, m.m., utan att extra personal avdelas under mobiliseringsskedet. Förråden har av taktiska skäl varit små enheter spridda geografiskt över stora områden, nära den tänka stridsplatsen för respektive förbands förstahandsuppgift i krig. Av säkerhetsskäl har under senare år huvuddelen av den stöldbegärliga materielen samt vapen förvarats på annan plats än i mobiliseringsförrådet, vilket medför att denna materiel måste transporteras ut till mobiliseringsförråden vid mobilisering. Kostnaderna för förrådsunderhåll på materielen har under årens lopp skjutit i höjden, både beroende på omfattningen av vården och på kostnader för resor/ transporter av personal och materiel. Detta har medfört att i en krympande försvarsbudget har förrådsunderhållet ofta fått stryka foten till förmån för exempelvis nyanskaffning av komplicerad materiel, resurser för värnpliktsutbildningen och genomförande av Försvarsmaktens omstruktureringsarbete. Trots en kontinuerlig uppdatering av innehållet och förvaringsmetoderna, samt komplettering med nytillkommen materiel, har MVSCHF inte hängt med i den snabba tekniska utvecklingen av materiel och material. Allt mer komplicerad materiel har anskaffats under årens lopp, vilket ställer krav på mer kvalificerad testutrustning, bättre och stöldsäkrare förvaringsmiljöer samt ibland tätare tillsynsintervaller. Detta medför att en del nyare materielsystem förvaras inne vid fredsförbanden eller i särskilda arsenalsförråd som är geografiskt koncentrerade. Gränssnittet mellan Vård 80 och MVSCHF Det finns ett klart gränssnitt mellan åtgärder enligt Vård 80 och åtgärder enligt MVSCHF, vilket gäller både i fred, kris och krig. Exempelvis kan nämnas att grundtillsyn enligt Vård 80 utförs även på materiel som ska förrådsställas samt att på huvuddelen av materielen utförs särskild tillsyn som en del av åtgärderna när materiel i förråd åter ska tas i bruk. Med tanke på att arbetet med Vård 80 och MVSCHF startade vid olika tidpunkter, och normalt inte utfördes av samma personal eller inom samma FMV-enheter, har layout, språkbruk och pedagogisk utformning vissa olikheter. Successivt har en ensning genomförts vid bearbetning av innehållet, men ytterligare arbete behöver göras i främst de tidigare MVSCHFpublikationerna för att underlätta för användarna att ta till sig informationen. M , :2

8 Vårdsystem FM Bakgrund Det föregående Vårdsystem 80, som omfattade all materiel inom armén, samt fordon inom marinen och flygvapnet, infördes Vårdsystem 80 innebar en syn på materielvården där krigets krav stod i centrum. För Vård 80 togs det under årens lopp fram ett antal anvisningar för tillämpning av vårdsystemet, t ex kontrollbok, smörjscheman och materielvårdscheman. Det militärpolitiska läget har under de senaste åren förändrats drastiskt. Det omedelbara krigshotet mot Sverige har försvunnit och bedömningen är att Sverige har flera år på sig för återtagande av materiel och resursuppbyggnad inför ett framtida militärt hot från omvärlden. Med dagens hotbild förutsätts mobilisering kunna ske i ett betydligt lugnare tempo för flertalet förband. Det nya försvarsmaktsgemensamma Vårdsystem FM omfattar all markbunden materiel med undantag av flygplan och fartyg med kringutrustning, vilka omfattas av särskilda regler och riktlinjer. Vårdsystem FM är ett fredsrationellt vårdsystem, vilket ska säkerställa materielens funktion under utbildning och i det dagliga arbetet, samt förebygga och undvika skador på brukare och/eller materiel. Vårdsystem FM utgör även grunden för att kunna vårda materielen i ett krisskede och under krig, men då med ökad intensitet och kortare intervaller. Materiel ska vara funktionsduglig, hel och ren. En allt större del av FM:s verksamhet bedrivs idag i olika internationella uppdrag under ledning av FN eller NATO. Sverige har även förbundit sig att ställa militära förband till förfogande för olika uppdrag under ledning av EU. Vårdsystem FM är och kommer att tydligare anpassas till internationella insatser med hög belastning på materielen. Målsättning Målsättningen med Vårdsystem FM är att genom ökad kunskap om vårdens betydelse för materielen, ge en bättre motivation för att vårda med rätt kvalitet, vilket i sin tur ska minska den arbetstid som anställda och värnpliktiga lägger på förebyggande underhåll på materielen. Vårdsystem FM ska: skapa förståelse för materieltjänstens och materielvårdens betydelse ge befäl, värnpliktiga, civilanställda, hemvärnet och frivilliga försvarsorganisationer kunskap om materiel samt praktisk färdighet i materielvård och materielhantering klarlägga ansvarsfördelningen mellan olika befattningshavare och enheter ge enhetliga begrepp och principer för materielvårdens genomförande för all markbunden materiel, med undantag av flygplan och fartyg med kringutrustning möjliggöra rationell materielvård där såväl fredsmässiga krav som krigets krav och ekonomiska krav beaktas. Materielvård är förebyggande underhåll på materiel som är i drift, i bruk eller långtidsförvarad. Syftet är att säkerställa materielens funktion under utbildningen och i det dagliga arbetet, samt förebygga och undvika skador på brukare och/eller materiel. Genom tillämpning av Vårdsystem FM kan begynnande fel upptäckas tidigt och på så vis kan kostnader för avhjälpande underhåll, d.v.s. reparationer, hållas nere. M , :3

9 Ansvar Brukarens ansvar Brukaren ska inse betydelsen av att materielen alltid är funktionsduglig, hel och ren. Brukaren ska inse att gruppens förmåga att utföra sin uppgift kan hänga på att den enskilde kan hålla sin materiel funktionsduglig (utförs genom vård, reparationer, felrapportering). Befälets ansvar Chefen ska inse betydelsen av att känna sin materiels status, resurser och svaga länkar. Det är chefens ansvar att ge tid och resurser till utbildning och information samt att genomföra kontroll. Materielvård och utbildning i vård ska vara ett naturligt inslag i alla övningar. Reparationsansvarig Den reparationsansvarige ska inse betydelsen av att brukaren utbildas i vård och reparation på egen materiel. Vilka digitala lösningar kommer för publikationer? Publikationen M CD-MVIF kommer att användas som distributionsmedia även för Vårdsystem FM, men i den moderniserade versionen 5.0. Försvarets Bok och blankettförråd i Sundbyberg kommer att sköta distribution till prenumeranterna samt lagerhållning av restupplagan för efterbeställning. Ingen lagerhållning av tryckta exemplar av publikationerna kommer att ske centralt. Den nya versionen av CD-MVIF kommer, till skillnad mot dagens version, inte att kräva någon särskild installation i klientdatorerna. CD-MVIF version 5.0 kommer att ha endast en databas för informationssökning, men med en utökad funktionalitet och större sökmöjligheter jämfört med dagens databas Sök Fbet/ Fben. Online-version För online-versionen krävs ett WEB-läsningsprogram av typ Explorer, Netscape, eller motsvarande med AcrobatViewer-plugin installerat. För de som är uppkopplade mot nätverk innebär det att CD-MVIF nås via en länk i intranätet, eller att CD-skivan kan läsas från klientdatorns CD-läsare via WEBläsningsprogram. CD-version För CD-versionen krävs att gratisprogrammet AcrobatReader (version 3 eller nyare) är installerat. M , :4

10 2 Om utbildningspaketet Målgrupper för utbildningspaketet Mål med utbildningspaketet Befäl inom krigs- och utbildningsförband. Befäl på staber och under utbildning vid skolor. Värnpliktiga under GU och FU. Civilanställd personal som brukar försvarets materiel. Hemvärnet och frivilliga försvarsorganisationer som brukar försvarets materiel. Utbildningen i Vårdsystem FM är olika beroende på målgrupp. Instruktören får själv planera utbildningen för sin målgrupp med stöd av målsättningen och med utnyttjande av lärarhandledningen. Utbildningspaketet kan användas under både GU och FU. Befäl, värnpliktiga, civilanställda, hemvärnet och frivilliga försvarsorganisationer ska få en ökad kunskap om vårdens betydelse för materielen och få en bättre motivation för att vårda med rätt kvalitet. Alla målgrupper ska få en ändrad attityd till materielvårdens betydelse genom att: delta i diskussioner kring materielvårdens betydelse få kunskap om hur materielvården ska och bör genomföras i fred respektive krig få kunskap om begreppen daglig tillsyn, särskild tillsyn, grundtillsyn samt tillsyn av materiel som långtidsförvaras i förråd. Alla målgrupper ska kunna: definiera olika chefers roller avseende materielvård definiera handlingsprinciper och ansvarsförhållande för att materielen alltid ska vara funktionsduglig, hel och ren. Beslutsfattare, chefer och befäl ska inse betydelsen av att genomföra och avsätta tid till att bedriva en effektiv vårdutbildning och på så sätt vidmakthålla förbandets stridsvärde. M , :1

11 Brukare av materielen ska kunna vårda och hantera materielen med utgångspunkt från fredsmässiga krav och materielens funktion. Detta utgör grunden för att kunna vårda materielen i krisskede och under krig. De ska därigenom: inse vikten av de regler och bestämmelser som finns för Vårdsystem FM kunna redogöra för innebörden av daglig tillsyn, särskild tillsyn, grundtillsyn och återhämtning ha förutsättningar för att kunna utföra bra materielvård kunna använda kontrollboken och vara förtrogen med dess innehåll. Mål med Vårdsystem FM Utbildningspaketets olika delar För mål med Vårdsystem FM, se uppslag 1. Uppslag 1 Vårdsystem FM bakgrund och målsättning ger bakgrunden till och målsättningen för det nya vårdsystemet. Uppslag 2 Om utbildningspaketet (som du just nu läser i) innehåller paketets struktur och innehåll. Uppslag 3 Genomförande ger förslag på hur du kan lägga upp utbildningen med hjälp av utbildningspaketets olika delar. På CD-skivan finns ett malldokument i Word-format, Att planera egen lektion. Uppslag 4 Kommentarer till filmsekvenser består av miniatyrbilder samt beskrivning av respektive filmsekvens. Utifrån målgrupp (värnpliktiga, befäl och civila) väljer du frågeställningar. Filmsekvenserna finns med på CD-skivan och VHS-kasetten. Uppslag 5 Kommentarer till OH-bilder består av miniatyrbilder med förklarande text. OH-bilderna finns med på CD-skivan, i PPS-format och PDF-format, för utskrift. Uppslag 6 OH-bilder. OH-bilderna finns med på CD-skivan, i PPS-format och PDF-format, för utskrift. Uppslag 7 Elevmaterialet består av miniatyrer av OH-bilderna med plats för egna anteckningar, så att eleverna under utbildningens gång kan följa med och göra egna anteckningar. Åhörarkopior finns med på CD-skivan, i PPS-format och PDF-format, för utskrift. M , :2

12 Uppslag 8 Innehåll i kontrollboken består av en beskrivning av innehållet i kontrollboken, samt hur och när dokument ska fyllas i. Uppslag 9 till interaktiv frågedel Vård FM beskriver innehållet och funktionerna i tillämpningen interaktiv frågedel Vård FM. Interaktiv frågedel Vård FM finns med på CD-skivan (ingen installation krävs). Uppslag 10 Frågebank. En utskrift av alla frågor (ett frågeformulär) från interaktiv frågedel Vård FM, vilken finns med på CD-skivan. Uppslag 11 Lokala anvisningar för tillämpning av Vård FM. Uppslag 12 Egna anteckningar. Tid för genomförande Hänvisningar/ referenser Rikttiden för genomgång av utbildningspaketet är 2-4 timmar beroende av målgrupp och hur många problemsituationer du väljer. M H UH FRED, Handbok för Försvarsmaktens underhållstjänst i fred M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon M SOLDR MTRL FU, Soldatreglemente för vapenmateriel, förebyggande underhåll M SOLDR MTRL TELE, Soldatreglemente telemateriel M SOLDR MTRL VÅRD, Soldatreglemente för motortjänst, materielkunskap och vård Övriga delar i serien SoldR Mtrl Materielvårdsschema Daglig tillsyn Materielvårdsschema Särskild tillsyn Materielvårdsschema Grundtillsyn Materielvårdsschema Förråd TO, Teknisk Order Smörjschema Rostskyddsschema Instruktionsbok Reparationsbok M HDB AVFUKTNTEKNISK, Avfuktningsteknisk materielhandbok (ATH) M , :3

13 3 Genomförande Inledning Den pedagogiska idéen bakom utbildningspaketet bygger på upplevelseinlärning. De olika filmsekvenserna är utformade så att de ska ge olika upplevelser av vad som är viktigt att tänka på vid materielhanteringen. OH-serien är tänkt att användas som hjälp och underlag till frågeställningar och diskussioner avseende upplevelser av vad som är viktigt att tänka på vid materielhanteringen. Inlärningsprocessen kan ses som ett cykliskt förlopp enligt nedan: 1. Upplevelsefas 2. Analysfas: frågeställning avseende upplevelse 3. Syntesfas: utveckling av idéer och nya strukturer 4. Värderingsfas: testa idéer mot mål, regler, etc. 5. Tillämpningsfas: pröva och tillämpa nytt beteende 6. Nya upplevelser Se och upplev! Nya upplevelser, osv. Reflektera och diskutera! Genomför i praktiken! Utarbeta målsättningar och handlingsplaner! Förberedelser Utgå från målen med Vårdsystem FM och utbildningspaketets mål, se uppslag 1 respektive uppslag 2. Vid detaljplaneringen av utbildningen kan du använda dokumentet "Att planera egen lektion", se uppslag 3. Det finns även med ett motsvarande malldokument, i Word-format, på CD-skivan för utbildningspaketet. Ta ställning till om du ska visa filmen eller inte. Välj ut filmsekvenser beroende på målgrupp. Du kan välja alla eller plocka ut de du finner lämpliga. Välj ut OH-bilder beroende på målgrupp. Du kan välja alla eller plocka ut de du finner lämpliga. Gå igenom materialet och titta på filmerna. M , :1

14 Om filmen Filmen består av en vinjett och sex filmsekvenser. Sekvenserna visar på problemsitutationer som kan uppstå till följd av bristfällig vård. Filmen är tänkt att användas som hjälp vid genomförandet av lektionen. Den kompletterar OHbilderna och används efter behov. Situationerna avspeglar Försvarsmaktens grundläggande uppgifter såsom: grundutbildning inom mark-, sjö- och luftstridskrafter internationella insatser stöd till det civila samhället. Problemen i filmsekvenserna omfattar flera materielslag (fordon, samband, vapen, etc.). Sammantaget ska filmerna påvisa bredden av Vårdsystem FM, att det omfattar det mesta och påverkar de flesta, inom försvaret. Filmen består av följande filmsekvenser: Filmsekvenser Verksamhet 1. Pbv Internationella insatser 2. Vapenbruk Grundutbildning mark 3. Pump Stöd till det civila samhället (hemvärnet) 4. Trafiksäkerhet Grundutbildning mark 5. Avfuktning Grundutbildning sjö 6. Räddningstjänst Grundutbildning luft Speltid Hela filmen tar ca. 12 minuter. Om OH-bilderna OH-serien består av 2 separata PowerPoint-presentationer. En allmän presentation som består av 39 st. bilder som även finns med som tryckta OH-bilder och är tänkt att användas som hjälp vid genomförandet av lektionen. De kompletterar filmerna och används efter behov. Presentationen kan även med fördel köras som bildspel. en finns i en separat PowerPoint-presentation och består av 98 st. bilder som visar hur man använder kontrollboken. Den är främst tänkt att visas som bildspel, men det är även möjligt att skriva ut den för OH-presentation. I slutet på kontrollboks-presentationen finns tomma bilder för respektive flik som kan användas som utskrivna OH-bilder och fyllas i vid undervisningen. Bilderna är indelade i följande avsnitt: Avsnitt Omfattning 1. Grundtankarna med vårdsystemet Vilka publikationer m.m. som finns som underlag Begrepp och termer Metoder för materielvård M , :2

15 Avsnitt Omfattning 2. Materielvård Hur man förebygger fel för att bibehålla materielens egenskaper Hur man håller hög tillgänglighet på materielen och håller nere kostnader för avhjälpande vård Hur man återställer materielen så att den är klar att användas Hur man prioriterar materielvården Säkerhetsfaktorer 3. Kunskap Vikten av utbildning och information Vikten av rätt utbildad personal och rätt utrustade lokaler 4. Ansvar Att man ska ta sig tid att vårda materielen Ansvarsfördelning 5. Tillsyn Daglig tillsyn Särskild tillsyn Grundtillsyn Förrådsstillsyn 6. Dokumentation Materielvårdsschema Smörjschema Rostskyddsschema 7. Förande av kontrollbok, ingående blanketter Några råd Ta gärna hjälp av en rutinerad tekniker vid genomgångarna. Utför gärna praktiska moment, hur man utför materielvård på specifik materiel, i samband med den teoretiska utbildningen i Vårdsystem FM. Ta gärna med och visa målgruppen vilken information som finns som hjälp och stöd när man utför materielvård på specifik materiel. Delge gärna målgruppen vilka resurser, t.ex. vårdhallar, som finns tillgängliga lokalt för att utföra materielvård. Vid diskussioner om anledning till att fel har uppstått och konsekvenser av bristfällig materielvård kan komplettering ske med genomgång av lokala tillbud med hjälp av t.ex. olycksrapporter. I förslaget på genomförande på följande sida har vi utgått från att du ger eleven i uppgift att tänka på vissa frågor, visar filmerna och tar upp diskussioner om Vårdsystem FM efterhand. Du kan naturligtvis välja att köra igenom alla sekvenser och diskutera utifrån filmen vad som hände och ta frågor om Vårdsystem FM efteråt. M , :3

16 Förslag till genomförande Omfattning Tips 1. Inledning Presentera målet för utbildningen. 2. Gå kort igenom vad Vårdsystem FM innebär. Ta hjälp av OH-bilderna. Återkoppla gärna till verkligheten genom att ta en bild ur levande livet, t ex: Från idrottens värld: hockeyspelare med slipade resp rostiga skridskor Bil en vintermorgon: person som använt resp inte använt motor- och kupévärmare Prov/skrivning: person med fungerande pennor respektive inte fungerande pennor 3. Visning filmsekvens Välj ut en sekvens. Ge eleven i uppgift att tänka på: Vad hände? Varför hände det? Vad fick det för konsekvenser? 4. Diskussion Ta hjälp av underlaget för resp film och lämpliga OH-bilder 5. Ny sekvens Välj nästa film (ny upplevelse) 6. Genomgång/ summering dokumentation, tillsyner, kontrollbok 7. Återkoppling och avslutning Gå igenom med hjälp av OH-bilder och kontrollbok, m.m. Kontrollera: Är målen uppfyllda? Vad har ni lärt er? Du kan också plocka frågor ur den frågebank som medföljer paketet och dela ut som utbildningskontroll/inlärning. M , :4

17 Att planera egen lektion Omfattning Mål Utbildningsnivå Tidsåtgång Övningsplats Övningsresurser Hänvisning M , :5

18 Mom. Tid Verksamhet Genomförande Hänvisn M , :6

19 4 Kommentarer till filmsekvenserna Filmen består av följande filmsekvenser: Filmsekvenser Speltid Hela filmen tar ca. 12 minuter. Bakomliggande tanke Verksamhet 1. Pbv Internationella insatser 2. Vapenbruk Grundutbildning mark 3. Pump Stöd till det civila samhället (hemvärnet) 4. Trafiksäkerhet Grundutbildning mark 5. Avfuktning Grundutbildning sjö 6. Räddningstjänst Grundutbildning luft Avsikten med filmerna är att visa på problemsitutationer som kan uppstå till följd av bristfällig vård. Filmsekvenserna har medvetet gjorts korta för att hålla intresset uppe hos tittarna, samt för att ge tid till diskusstioner. Tillika har bakgrund till att fel har uppstått och konsekvenser av bristfällig materielvård utelämnats för att istället låta detta framkomma under diskussionerna. Omfattning Scenerna spänner över hela försvarets verksamhet. Vi får möta problem vid: natt, dag, sommar och vinter. utlandstjänst, värnplikt och civilförsvar markbunden materiel tillhörande land-, sjö- och luftstridskrafter Problemen omfattar flera materielslag (fordon, samband, vapen, etc.). Sammantaget försöker filmerna på så sätt påvisa bredden av Vårdsystem FM, att det omfattar det mesta, och påverkar de flesta, inom försvaret. M , :1

20 Film 1: PBV Händelseförlopp Syfte med problemsituationen Att diskutera utifrån filmen Att medverka vid internationella insatser är nog det närmaste "kris och krig" en svensk soldat kan förväntas komma i kontakt med. I denna scen har en pbv startproblem i ett ogästvänligt område. Efter upprepade startförsök gör ett elfel i motorrummet att en mindre brand uppstår, fordonet rökfylls och måste utrymmas. Då fordonet står på en olämplig plats och samband gjorts omöjlig (utlöst brandsläckningssystem) tar besättningen beslutet att överge fordonet i avsikt att söka skydd hos en annan pbv i närheten. De vandrar bort i mörkret. Under hela förloppet är de iakttagna av beväpnad milis. Även mindre fel kan ge otäcka konsekvenser om det sker på fel plats och vid fel tidpunkt. Det är viktigt att vårda materielen ofta under internationella insatser. Det är stora påfrestningar på materielen och människor. Vårda materielen även om du är trött. Vad hände och varför hände det? Vad fick det för konsekvenser? Vem bar ansvaret för det inträffade? Har ni varit med om någon liknande situation? Hur förebygga Hur kan vi överföra detta till "vår egen" verksamhet? Vilken tillsyn ska göras? När ska tillsyn göras? Vem ska göra tillsynen? Vem har ansvaret för att tillsynen och övriga åtgärder görs? Brukaren? Befälet? Annan? Hur kontrollerar man att vården utförts riktigt? Hur utnyttja kontrollboken? M , :2

21 Film 2: Vapenbruk Händelseförlopp Syfte med problemsituationen Att diskutera utifrån filmen Under en stridsskjutning får en värnpliktig eldavbrott (patron fastnat i patronläget p.g.a. krutslaggsavlagringar?). Den värnpliktige är alltför fokuserad på att få igång sitt vapen för att inse att han genom sitt beteende hotar de andras säkerhet. Ej heller märker han att befälet avblåser övningen. När befälet skriker hans namn vänder han sig reflexmässigt om samtidigt som ett skott brinner av. Att ge en insikt i att bristfällig vapenvård kan ge upphov till farliga situationer. Att göra rent och smörja in sitt personliga eldhandvapen förknippas tyvärr ofta mer med nitiska befäls vilja att sysselsätta och kontrollera soldaterna än med det faktum att det faktiskt är nödvändigt för att få vapnen att fungera tillfredsställande. Vad hände och varför hände det? Vad fick det för konsekvenser? Vem bar ansvaret för det inträffade? Har ni varit med om någon liknande situation? Hur förebygga Hur kan vi överföra detta till "vår egen" verksamhet? Vilken tillsyn ska göras och när ska den göras? Vem ska göra tillsynen? Vem har ansvaret för att tillsynen och övriga åtgärder görs? Brukaren? Befälet? Annan? Hur kontrollerar man att vården utförts riktigt? Bör man anpassa vården efter hur vapnet använts (fuktig miljö, skjutna skott, etc.)? Hur fokusera vård och kontroll mer mot funktionsduglig och mindre mot ren? Hur utnyttja kontrollboken (för vapen med sådan)? M , :3

22 Film 3: Pumpen Händelseförlopp Syfte med problemsituationen Att diskutera utifrån filmen Nyhetsreportage om översvämning i norra Sverige. Parallellt kämpar två hemvärnsmän för att få igång en pump. Att ge stöd till det civila samhället, t.ex. att hjälpa till vid större översvämningar, skogsbränder och vid skallgång, är en av försvarets viktigaste uppgifter i fredstid. Liksom vid all annan icke i förväg planerad användning av materiel är det av yttersta vikt att förebyggande underhåll gjorts för att säkerställa funktionalitet och tillgänglighet när det väl gäller. Vad hände? Varför hände det? Vad fick det för konsekvenser? Vem bar ansvaret för det inträffade? Har ni varit med om någon liknande situation? Hur förebygga Hur kan vi överföra detta till "vår egen" verksamhet? Vilken tillsyn ska göras? När ska tillsyn göras? Vem ska göra tillsynen? Vem har ansvaret för att tillsynen och övriga åtgärder görs? Brukaren? Befälet? Annan? Hur kontrollerar man att vården utförts riktigt? Hur utnyttja kontrollboken? M , :4

23 Film 4: Trafiksäkerhet Händelseförlopp Syfte med problemsituationen Att diskutera utifrån filmen Inför en avmarsch med ett stridsfordon upptäcker fordonsföraren att bromsljusen inte fungerar. Han upplyser vagnchefen om detta men denne skjuter upp felsökning/reparation, förmodligen med inställningen att sådant är rätt oväsentligt för militär materiel. Stridsfordonet kör iväg och kör längs en väg på ett övningsfält. De blir upphunna av ett stressat befäl på väg hem, dennes personbil har problem att ta sig förbi stridsfordonet. Befälet tutar irriterat för att få passera. Stridsfordonet bromsar för att svänga. Befälet ligger lite väl nära fordonet och hinner, på grund av stridsfordonets trasiga bromsljus, inte uppmärksamma inbromsningen i tid. En påkörning blir följden. Att påvisa att även till synes bagatellartade fel kan få farliga följder om de ignoreras. Trafiksäkerhet är mycket viktigt, eftersom detta är orsak till en stor del av de skador som uppkommer under grundutbildningen. Vad hände och varför hände det? Vad fick det för konsekvenser? Jämför samma situation i civil trafik. Vems är felet då? Vem bar ansvaret för det inträffade i detta fall? Har ni varit med om någon liknande situation? Hur förebygga Hur kan vi överföra detta till "vår egen" verksamhet? Vilken tillsyn ska göras och när ska den göras? Vem ska göra tillsynen? Vem har ansvaret för att tillsynen och övriga åtgärder görs? Brukaren? Befälet? Annan? Hur kontrollerar man att vården utförts riktigt? Hur utnyttja kontrollboken? M , :5

24 Film 5: Avfuktning Händelseförlopp Syfte med problemsituationen Att diskutera utifrån filmen Sambandspersonal anländer till ett sambandsfordon. Nedanför dörren ligger en oansluten torrluftslang. Avsaknad av torrluft har gjort all sambandsutrustning alltför fuktig för att de värnpliktiga skall våga slå igång den (risk för kortslutning). De börjar torka upp. Efter ett tag anropas sambandsfordonet av ett fartyg som behöver bekräftelse för att kunna gå in i ett övningsområde som varit avlyst p.g.a. skjutning. Samband kan givetvis inte upprättas då fordonets apparatur inte ännu gått att slå på. Fartyget tvingas avbryta övningen. Visa att avfuktning fyller en viktig funktion. Kommunikationsproblem på grund av fukt kan få stora konsekvenser. Visa att fungerande samband är en väsentlig del i verksamheten och vitalt även i säkerhetssynpunkt. Vad hände? Varför hände det? Vad fick det för konsekvenser? Vem bar ansvaret för det inträffade? Har ni varit med om någon liknande situation? Hur förebygga Hur kan vi överföra detta till "vår egen" verksamhet? Vilken tillsyn ska göras? När ska tillsyn göras? Vem ska göra tillsynen? Vem har ansvaret för att tillsynen och övriga åtgärder görs? Brukaren? Befälet? Annan? Hur kontrollerar man att vården utförts riktigt? Hur utnyttja kontrollboken? M , :6

25 Film 6: Räddningstjänst Händelseförlopp Syfte med problemsituationen Att diskutera utifrån filmen Efter en släckningsövning får en värnpliktig order att fylla på nytt skum i fordonet. Han skjuter upp detta och går till fikarummet. När alla sitter där går ett skarpt larm potentiell flygkrasch. Detta genererar febril aktivitet. På väg in i fordonet inser den värnpliktige följden av sin "lathet". Att följderna av en olycka kan bli mycket värre om man underlåter att vårda/ underhålla säkerhetsmateriel. Materiel som är avsedd för snabb användning måste, vid alla tillfällen, vara funktionsduglig. Vad hände? Varför hände det? Vad fick det för konsekvenser? Vem bar ansvaret för det inträffade? Har ni varit med om någon liknande situation? Hur förebygga Hur kan vi överföra detta till "vår egen" verksamhet? Vilken tillsyn ska göras? När ska tillsyn göras? Vem ska göra tillsynen? Vem har ansvaret för att tillsynen och övriga åtgärder görs? Brukaren? Befälet? Annan? Hur kontrollerar man att vården utförts riktigt? Hur utnyttja kontrollboken? M , :7

26 5 Kommentarer till OH-bilderna 2. Vårdsystem FM Materielvård är förebyggande underhåll på materiel som är i drift, i bruk eller långtidsförvarad. Materielvård är viktigt för att förebygga skador på brukare och/eller materiel. Varje år skadas brukare, befäl och materiel främst beroende på: bristande materielkunskap slarv med materiel och materielvård att skadad eller felaktig materiel används. Försvarets materiel är dyrbar och finns i ett begränsat antal. Genom noggrann kontroll och vård kan antalet person- och materielskador minskas och miljontals kronor sparas varje år. Vårdsystem FM omfattar all markbunden materiel med undantag av flygplan och fartyg med kringutrustning, vilka omfattas av särskilda regler och riktlinjer. 3. En samlad filosofi Vårdsystemet är en samlad filosofi som beskriver rutiner och utförande av förebyggande underhåll på försvarets materiel. Målet med Vårdsystem FM är att genom ökad kunskap om vårdens betydelse för materielen, ge en bättre motivation för att vårda med rätt kvalitet, vilket i sin tur minskar den arbetstid som anställda och värnpliktiga lägger på förebyggande underhåll på materielen. Vårdsystem FM är ett fredsrationellt vårdsystem, vilket ska säkerställa materielens funktion under utbildning och i det dagliga arbetet, samt förebygga och undvika skador på brukare och/eller materiel. Genom tillämpning av Vårdsystem FM kan begynnande fel upptäckas tidigt och på så vis kan kostnader för avhjälpande underhåll, d.v.s. reparationer, hållas nere. Vårdsystem FM utgör även grunden för att kunna vårda materielen i ett krisskede och under krig, men då med ökad intensitet och kortare intervaller. Materiel ska vara funktionsduglig, hel och ren. M , :1

27 4. Underlag materielvård Materielvården styrs av övergripande regelverk utgivna av Försvarsmakten (Högkvarteret). Ett av de centrala regelverken som styr materielvården är Handbok för Försvarsmaktens underhållstjänst i fred (M H UH FRED), vilken reglerar att vårdsystemet ska följas för huvuddelen av materielen i bruk inom FM, med undantag för flygplan och fartyg med kringutrustning. Som hjälp och stöd för materielvård finns det bl.a. materielvårds- och smörjscheman, vilka fokuserar på de viktigaste punkterna för att materielen ska fungera, samt förebygga och undvika skador på brukare och/eller materiel. Utöver dessa finns ytterligare publikationer: TO, instruktionsbok, reparationsbok, kontrollbok, etc. 5. Publicering Underlag för planering och genomförande av materielvård finns publicerad på olika media, t.ex.: tryckta publikationer filmer CD-rom intranet internet. 6. Materielvårdsbegreppen Materielvården är indelad i fyra tillsyner: Daglig tillsyn Särskild tillsyn Grundtillsyn Förrådstillsyn vilka alla syftar till att materielen ska fungera under utbildning och i det dagliga arbetet. Tillsynerna ska utföras med olika intervall, enligt tillsynsscheman, för att täcka upp materielens behov av vård vid olika tillfällen när materielen är i bruk, i drift eller i förråd. M , :2

28 7. Metod och tillämpning För att kunna utföra rationell materielvård i fred är det viktigt att känna till statusen på sin materiel samt vilken dokumentation som finns till stöd för utförande av materielvården. Det är även viktigt att du känner till hur materielen är använd för att kunna bedöma och anpassa behovet av materielvård, samt vilka resurser du behöver för att utföra vården. Materielvård 8. Varför materielvård? Säkerhet: Vid rätt utförd materielvård förebygger och upptäcker man begynnande fel och kan på så vis bibehålla och säkerställa materielens avsedda egenskaper och funktioner över tiden. På detta vis kan man undvika skador på brukare eller andra som kommer i kontakt med materielen. Det är, i alla avseenden, alltid bättre att upptäcka ett fel innan det har orsakat skada än efter det att en skada har skett. Ekonomi: Genom regelbunden tillsyn kan fel och brister på materiel upptäckas i tid innan de havererar. Haverier kan medföra skador på brukare eller andra som kommer i kontakt med materielen. Haverier medför även mer omfattande reparationer och därmed mer tid för reparation och högre kostnader. Tillgänglighet: För att kunna utföra utbildning och det dagliga arbetet ändamålsenligt krävs det att materielen alltid är klar för användning. 9. Ekonomi Det är viktigt att såväl under utbildning som i det dagliga arbetet hålla en hög tillgänglighet på materielen och hålla nere reparationskostnaderna. Förebyggande vård är i de flesta fall billigare än avhjälpande vård. M , :3

29 10. Ekonomi och materiell tillgänglighet Materielvård bör planeras in och utföras i samband med övningar. Genom regelbunden tillsyn kan fel och brister på materiel upptäckas i tid innan de havererar, vilket medför lägre tillgänglighet på materielen (reparationsköer). Om man ser till att hålla sin underhållsbudget så har man pengar kvar till t.ex. plutons-, bataljons- eller kompaniövningar. Jämför med din egen hushållsbudget, har du sett om ditt hus och hållit i plånboken så har du pengar över att göra t.ex. längre resor eller köpa en motorcykel. 11. Materiell tillgänglighet och materielansvar Materielen ska alltid vara klar för användning och det är den som använder materielen som har möjligheten, skyldigheten och ansvaret att återställa materielen i ursprungligt skick. Om materielen går sönder, eller om ett begynnande fel upptäcks vid kontroll, ska brukaren reparera alla fel som denne kan och får åtgärda så snart som möjligt. Om brukaren inte kan eller får avhjälpa felen ska kvarstående fel och brister rapporteras till plutonchefen och en felrapport ska skrivas. 12. Prioritering av materielvård Vid utförande av materielvård ska man tänka på vilken materiel som är använd och hur den är använd. Behovet av vård ska bedömas och anpassas, samt prioriteras enligt: Funktionsduglig Hel Ren. Om materielen går sönder, eller om ett begynnande fel upptäcks, ska brukaren omedelbart, eller så snart som möjligt, vidta åtgärder så att materielen blir funktionsduglig. Efter det att materielen är funktionsduglig ska brukaren snarast se till att den även blir hel och ren. M , :4

30 13. Materielvård en säkerhetsfaktor Ett litet fel på ett materiel kan få stora konsekvenser. Alla typer av fel på materielen måste tas på allvar och åtgärdas snarast för att undvika skaderisken på brukare eller andra som kommer i kontakt med materielen. Det är du som brukare som har ansvaret för att du själv och andra inte kommer till skada på grund av bristfällig materielvård. Innan du tar materiel i användning eller lämnar materiel ska du, med alla tillgängliga medel, förvissa dig om att materielen är funktionsduglig, hel och ren. 14. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 1: Internationell tjänst) Även mindre fel kan ge otäcka konsekvenser om det sker på fel plats och vid fel tidpunkt. Det är viktigt att vårda materielen under internationella insatser. Det är stora påfrestningar på materielen och människor. Vårda materielen även om du är trött. Vad hände och varför? Vilka konsekvenser fick det? Vem bar ansvaret för det inträffade? Vad hade kunnat göras för att undvika felet? Se även uppslag Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 2: Grundutbildning: Vapen) Bristfällig vapenvård kan ge upphov till farliga situationer. Att göra rent och smörja in sitt personliga eldhandvapen är nödvändigt för att få vapnet att fungera tillfredsställande. Vad hände och varför? Vilka konsekvenser fick det? Vem bar ansvaret för det inträffade? Vad hade kunnat göras för att undvika felet? Se även uppslag 4. M , :5

31 16. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 3: Civilförsvar) Påvisa vikten av tillsyn och ansvarsfördelning, samt att materielen fungerar. Vad hände och varför? Vilka konsekvenser fick det? Vem bar ansvaret för det inträffade? Vad hade kunnat göras för att undvika felet? Se även uppslag Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 4: Grundutbildning: Fordon) Även ett tillsynes litet fel kan få stora konsekvenser. Trafiksäkerhet är mycket viktigt, eftersom det är orsak till en stor del av de skador som uppkommer under grundutbildningen. Vad hände och varför? Vilka konsekvenser fick det? Vem bar ansvaret för det inträffade? Vad hade kunnat göras för att undvika felet? Se även uppslag Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 5: Grundutbildning: Samband) Påvisa att avfuktning fyller en viktig funktion. Allt mer materiel är beroende av elektronik och datorsystem, problem på grund av fukt kan få stora konsekvenser. Vad hände och varför? Vilka konsekvenser fick det? Vem bar ansvaret för det inträffade? Vad hade kunnat göras för att undvika felet? Se även uppslag 4. M , :6

32 19. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 6: Räddningstjänst) Följderna av en olycka kan bli mycket värre om man underlåter att vårda/underhålla säkerhetsmateriel. Vad hände och varför? Vilka konsekvenser fick det? Vem bar ansvaret för det inträffade? Vad hade kunnat göras för att undvika felet? Se även uppslag 4. Kunskap 20. Utbildning och information Det är viktigt att veta hur och när materiel ska användas, att alltid kontrollera materiel innan den används samt att aldrig använda skadad eller felaktig materiel. Skadad materiel kan bli livsfarlig materiel. Genom såväl teoretisk som praktisk utbildning erhåller brukare och befäl ökad kunskap om materielens konstruktion, funktioner och egenskaper, samt vårdens betydelse för materielen. Med hjälp av dokumentation såsom materielvårds- och smörjscheman, instruktionsbok, kontrollbok, soldatreglementen, etc. erhålles information om när och hur materielvård ska utföras. Genom att praktiskt lära sig vårda och hantera specifik materiel under utbildning och i det dagliga arbetet säkerställer man att det även fungerar i ett krisskede och under krig. 21. Resurser att vårda materielen En förutsättning för att kunna utföra bra materielvård är att det finns ändamålsenliga lokaler, resurser, verktyg och hjälpmedel (rengöringsmedel, smörjmedel, etc.), samt att brukare och befäl kan hantera dessa. Det finns särskilt utbildad personal och rutinerade tekniker för många materielslag. Fråga dessa om råd om du är osäker på hur du ska utföra materielvård. Genom att praktiskt lära sig vårda och hantera specifik materiel under utbildning och i det dagliga arbetet säkerställer man att materielvården även fungerar i ett krisskede och under krig. M , :7

33 Ansvar 22. Tid att vårda materielen För att kunna säkerställa materielens funktion krävs det att den kontrolleras regelbundet. För att kunna göra detta är det viktigt att tid sätts av till materielvård i samband med användning av materielen. Befäl ska, i fred, planera in tid och resurser för vård av materiel samtidigt som planering av en övning sker. Hur kommer materielen att brukas under en övning? Vad blir vårdbehovet utifrån tänkt nyttjande? Brukare ska dagligen vårda materielen på fritiden och/eller när tjänsten gör det möjligt. 23. Brukarens ansvar Det är brukaren som har ansvaret för att denne själv och andra inte kommer till skada på grund av bristfällig materielvård. Det är brukarens ansvar att materielen är funktionsduglig, hel och ren, så att materielen är tillgänglig under utbildning och i det dagliga arbetet. Brukaren ska självständigt utföra daglig tillsyn, före, under och efter användning. Brukaren ska på order utföra särskild tillsyn. Fel eller skador som upptäcks ska åtgärdas så snart som möjligt. Om brukaren inte kan eller får avhjälpa felen ska kvarstående fel och brister rapporteras till närmaste chef och en felrapport ska skrivas. 24. Befälets ansvar Det ligger på befälets ansvar att känna till statusen på sin materiel och vilka resurser som finns tillgängliga för att upprätthålla materielens avsedda egenskaper och funktioner. Befälet har ansvaret för att tid och resurser finns tillgängliga för utbildning i och information om materielvård, samt utförande av vård. Planera in tid och resurser för vård av materiel samtidigt som planering av en övning sker. Befälet ansvarar för att besluta om lämpliga åtgärder, samt när, hur och av vem åtgärderna ska utföras. Det är även befälets ansvar att kontrollera och följa upp utförd vård. M , :8

34 Tillsyn 25. Daglig tillsyn efter användning Daglig tillsyn, efter användning, är en förutsättning för att materielen alltid ska vara tillgänglig för utbildning och i det dagliga arbetet. Den egentliga vården av materielen utförs av brukaren efter användning av materielen. Vården består av kontroll, reparation, rengöring, etc. Om ett begynnande fel upptäcks, ska brukaren snarast vidta lämpliga åtgärder. Utifrån hur materielen är använd gör brukaren en bedömning av vårdbehovet. Brukaren ska även beakta iakttagelser som görs under användning av materielen. Vid daglig tillsyn, efter användning, används materielvårdsschema daglig tillsyn, smörjschema, eventuell kontrollbok, etc. som underlag. 26. Daglig tillsyn före användning Daglig tillsyn, före användning, är en förutsättning för att undvika skaderisken på brukare eller andra som kommer i kontakt med materielen. En typ av funktions- och säkerhetskontroll utförs av brukaren före användning av materielen. Kontrollen består av att konstatera att materielen är funktionsduglig, hel och ren. Om ett begynnande fel upptäcks, ska brukaren snarast vidta lämpliga åtgärder. Vid daglig tillsyn, före användning, används materielvårdsschema daglig tillsyn, smörjschema, eventuell kontrollbok, etc. som underlag. 27. Daglig tillsyn under användning Daglig tillsyn, under användning, är en förutsättning för att kunna utföra anpassad materielvård. Uppföljning av materielen utförs av brukaren under användning av materielen. Uppföljningen består av att kontrollera att materielen fungerar som den är avsedd att göra. Om något inträffar under användning, eller om ett begynnande fel upptäcks, ska brukaren snarast vidta lämpliga åtgärder. Under användning ska brukaren tänka på hur materielen används för att sedan kunna göra en bedömning av vårdbehovet. Vid daglig tillsyn, under användning, används materielvårdsschema daglig tillsyn, smörjschema, eventuell kontrollbok, etc. som underlag. M , :9

35 28. Daglig tillsyn vid tankning Tankning av viss materielen utförs av brukaren. Vid tankning ska vissa kontroller och åtgärder utföras. Om ett begynnande fel upptäcks, ska brukaren snarast vidta lämpliga åtgärder. Vid daglig tillsyn, vid tankning, används materielvårdsschema daglig tillsyn, smörjschema, eventuell kontrollbok, etc. som underlag. 29. Särskild tillsyn Särskild tillsyn är förebyggande underhåll och har som mål att säkerställa materielens funktion. Särskild tillsyn ska utföras av brukaren på order av befäl. Kontrollerna utförs med olika intervall, för att täcka upp materielens behov av vård vid olika tillfällen, under utbildning, vid internationella insatser och vid återhämtning i krig. Om ett begynnande fel upptäcks, ska brukaren snarast vidta lämpliga åtgärder. Utifrån hur materielen är använd gör befälet en bedömning av vårdbehovet och beordrar därefter särskild tillsyn på hela eller delar av materielen. Vissa delar på viss materiel har fasta tillsynsintervaller, t.ex. veckovis. Vid särskild tillsyn används materielvårdsschema särskild tillsyn, smörjschema, instruktionsbok, eventuell kontrollbok, etc. som underlag. Särskild tillsyn av materielen ska alltid utföras innan inlämning av materiel till förråd. 30. Grundtillsyn Grundtillsyn och säkerhetskontroll utförs för att säkerställa att materielen är funktionsduglig och hel i ett längre tidsperspektiv. Syftet med grundtillsyn är att bestämma materielens tillstånd och funktion, samt ge underlag för eventuella reparationer. Kontrollerna utförs av särskilt utbildad personal och endast i fredstid. Vid grundtillsyn används materielvårdsschema grundtillsyn, smörjschema, reparationsbok, etc. som underlag. Grundtillsyn utförs i regel en gång per år på materiel i bruk. Grundtillsyn ska alltid utföras innan förrådsställning av materiel. M , :10

36 31. Förrådstillsyn Syftet med förrådstillsyn är att bibehålla materielens funktion under tiden materielen är förrådsställd. Kontrollerna utförs med olika intervall. Förrådstillsyn utförs av personal som förrådsställer och/eller underhåller förrådsställd materiel. Beroende på materielens konstruktion samt i vilken miljö de förrådsställs anpassas vården före och under förrådsställning, samt vid utlämning. Vid förrådstillsyn används materielvårdsschema förråd, daglig tillsyn, särskild tillsyn, grundtillsyn, smörjschema, eventuell kontrollbok, etc. Dokumentation 32. Typer av materielvårdsscheman Det finns fyra olika typer av materielvårdsscheman: Daglig tillsyn Särskild tillsyn Grundtillsyn Förrådstillsyn. På schemana anges vilka kontroller som ska utföras och när de ska utföras. 33. Materielvårdsschema daglig tillsyn På materielvårdsschema daglig tillsyn anges vilka kontroller som brukaren ska utföra dagligen, utan order. Materielvårdsschema daglig tillsyn är utformad som tabeller med två kolumner. Före en tabell finns en rubrik som anger när vård ska göras. I den vänstra kolumnen finns det ledord som anger på vilken del av materielen som vård ska utföras. I den högra kolumnen finns åtgärds- eller iakttagelseord, som anger vilken typ av kontroll som ska utföras. Åtgärderna följer samma ordning som i vårdavsnittet i instruktionsboken. Brukaren ska åtgärda fel eller skador som upptäcks så snart som möjligt. Om brukaren inte kan eller får avhjälpa felen ska kvarstående fel och brister rapporteras till ansvarigt befäl och en felrapport ska skrivas. Befäl ska kontrollera utförd vård och förbrukning av drivmedel genom stickprov. M , :11

37 34. Materielvårdsschema särskild tillsyn På materielvårdsschema särskild tillsyn anges vilka kontroller som brukaren, på order, ska utföra vid behov. Materielvårdsschema särskild tillsyn är utformad som tabeller med tre kolumner. Före en tabell finns en rubrik som anger när vård ska göras. I den vänstra kolumnen anges positionsnummer. Åtgärderna följer samma ordning som i vårdavsnittet i instruktionsboken. I den mittre kolumnen finns ledord som anger på vilken materielenhet eller funktion vård ska utföras. I den högra kolumnen finns åtgärds- eller iakttagelseord, som anger vilken typ av tillsyn som ska utföras. Redovisning av utförd vård kan bokföras direkt i gällande materielvårdsschema. Till höger om tabellen finns därför kryssrutor avsedda för redovisning av utförd vård. Vårdkortet i kontrollboken är ett alternativ/komplement till att bokföra vård i materielvårdsschemat. Beslut om var redovisning av utförd vård ska ske beslutas lokalt. Vissa materielvårdsschemor är i A6 format. Dessa saknar möjlighet att redovisa utförd vård. Redovisning av utförd vård sker i förekommande fall på vårdkortet. 35. Materielvårdsschema särskild tillsyn (forts.) Brukaren ska redovisa utförd vård på gällande materielvårdsschema alt. på vårdkortet i kontrollboken. Brukaren ska åtgärda fel eller skador som upptäcks så snart som möjligt. Om brukaren inte kan eller får avhjälpa felen ska kvarstående fel och brister rapporteras till ansvarigt befäl och en felrapport ska skrivas. Befäl ska kontrollera utförd vård genom stickprov och signera detta på gällande materielvårdsschema alt. på vårdkortet i kontrollboken. M , :12

38 36. Materielvårdsschema grundtillsyn På materielvårdsschema grundtillsyn anges vilka kontroller som särskilt utbildad personal, i regel, ska utföra en gång per år. För viss materiel, t.ex. kontrollbesiktning fordon, besiktning elverk, m.m. ska besiktning utföras av behörig personal. Materielvårdsschema grundtillsyn är utformad som tabeller med varierande antal kolumner. Före en tabell finns en rubrik som anger på vilken materielenhet eller funktion vård ska utföras. I kolumnerna anges: numrering av tillsynspunkterna antalet år mellan tillsynerna om kontroll ska utföras på materielen vid byte av brukare mellan grundtillsynerna system eller komponent som skall tillses omfattning av tillsynen eller felyttring som kan upptäckas. Åtgärderna finns utförligare beskrivna i reparationsboken eller TO UF. Särskilt utbildad personal ska redovisa utförd vård på bevakningskortet i kontrollboken. På materiel utan kontrollbok används kontrollapp eller årtalstejp. 37. Materielvårdsschema förråd På materielvårdsschema förråd anges vilka kontroller som ska utföras på förrådsställd materiel. Tillsynerna utförs med olika intervall. Förrådstillsyn utförs av personal som förrådsställer och/eller underhåller förrådsställd materiel. Beroende på materielens konstruktion samt i vilken miljö de förrådsställs anpassas vården före och under förrådsställning, samt vid utlämning. Materielvårdsschema förråd är utformad som instruktioner med text och bild. Instruktionerna är uppdelade i fyra delavsnitt: 1. Allmänt Avgränsningar, särskilda riktlinjer, teknisk orientering, övriga riktlinjer, referenser. 2. Åtgärder före förvaring Tillsyn, förrådsställning, torrluftåtgärder. 3. Åtgärder under förvaring Tillsyn varje [tidsintervall]. 4. Åtgärder vid utlämning. Åtgärder i fredstid, åtgärder vid mobilisering. M , :13

39 38. Smörjschema På smörjschema anges vilken materielenhet som ska smörjas, när den ska smörjas, med vad och med vilken utrustning den ska smörjas. Smörjning är en del av daglig-, särskild- och grundtillsyn. Smörjschemat utgörs av en förenklad bild av materielen med hänvisningar till smörjställen och en lista med benämningar på dessa. Numrerad lista över smörjställen Här anges smörjställets benämning, till exempel Kardanaxel, och hur många smörjställen det finns på objektet. Bild över underhållsobjektet Förutom själva bilden finns en tabell som anger smörjställets nummer, symbol som utvisar typ av smörjmedel, om smörjningen skall göras vid daglig tillsyn, särskild tillsyn eller grundtillsyn samt om byte eller kontroll skall göras. Volymuppgifter och symbolförklaringar Här anges volymuppgifter för till exempel växellåda, motor samt symbolernas betydelse, vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Om till exempel olika typer av smörjmedel används i olika delar av landet anges detta som en anmärkning. Smörjställena i smörjschemat återfinns i kapitlet Smörjning i instruktionsboken. Vissa smörjställen får enbart smörjas av särskilt utbildad personal. Dessa smörjställen är markerade med symbolen i smörjschemat. Brukaren ska redovisa utförd smörjning på vårdkortet i kontrollboken. Befäl ska kontrollera att smörjning är utförd och signera detta på vårdkortet i kontrollboken. Särskilt utbildad personal ska redovisa utförd smörjning på bevakningskortet. 39. Rostskyddsschema På rostskyddsschema anges vilken materielenhet som ska rostskyddsbehandlas. Rostskyddsschemat utgörs av förenklade bilder av materielen med hänvisningar till behandlingspunkter och instruktioner för hur behandling ska utföras. Rostskyddsbehandling utförs av personal vid verkstad eller civilt företag. M , :14

40 K2 - K9. Informationen avseende finns som separat PowerPointpresentation att köra som bildspel, alternativt skriva ut OH-bilder ifrån. Anledningen till detta är att presentationen inte gäller för all materiel samt att dess innehåll inte ingår i lärarhandledningen som tryckta OH-bilder. en är en samlingspärm i A5 format för blanketter och anpassade publikationer till materielen. För viss materiel finns en kontrollbok i A6 format. Den har ett delvis annorlunda innehåll. Det finns kontrollbok till större objekt och kvalificerad materiel, t.ex. fordon, pjäser, stabs- och sambandshytter, elverk, radarstationer. en är till för uppföljning och redovisning av utförda tillsyner och reparationer och viss drift. en A5 består av följande: Felrapport Vårdkort Materielvårdsschema (daglig och särskild tillsyn) Smörjschema Uppföljningslista Bevakningskort Reparationsjournal Tillbehörslistawr Registreringsbevis/Komponentförteckning Besiktningsprotokoll Åtgärder vid olycka. A6 består av följande: Felrapport Vårdkort Materielvårdsschema/smörjschema Uppföljningslista Bevakningskort Reparationsjournal Tillbehörslista/Komponentförteckning Åtgärder vid olycka. M , :15

41 K10 - K15. Felrapport Informationen avseende Felrapport finns samlad på en OH-bild, uppdelad på tre animerade bilder i PowerPoint-presentationer. Det är brukaren som har möjligheten, skyldigheten och ansvaret att se till att materielen är tillgänglig för utbildning och i det dagliga arbetet. Om materielen går sönder, eller om ett begynnande fel upptäcks vid kontroll, ska brukaren reparera alla fel som denne kan och får åtgärda så snart som möjligt. Kvarstående fel och brister rapporteras till ansvarigt befäl eller arbetsledare och en felrapport ska skrivas. Felrapportering ska vara ett naturligt inslag i åtgärder under och efter användning av materielen. Det är viktigt att de som ska använda materielen efter dig kan se att det är fel på materielen och att den därför inte får brukas förrän felet är åtgärdat. Befälet ansvarar för att besluta om lämpliga åtgärder, när, hur och av vem åtgärderna ska utföras. För materiel som har kontrollbok återfinns felrapporten i kontrollboken. På materiel som saknar kontrollbok ska ifylld felrapport fästas på materielen. Innan du tar materiel i användning ska du som brukare förvissa dig om att det inte finns någon felrapport på materielen. Brukaren: skriver Felrapport på de fel och brister som han inte kan eller får avhjälpa. Brukaren anmäler upptäckta fel och brister till ansvarigt befäl eller arbetsledare och överlämnar samtidigt originalet av Felrapporten. Kopian ska sitta kvar i kontrollboken! stryker på kontrollbokens Felrapport de fel som är avhjälpta och tar ut Felrapporten när alla fel är avhjälpta. OBS! Brukaren får inte nyttja materiel med allvarliga fel som kan orsaka personskador eller avsevärt fördyra reparationskostnaden om man fortsätter att använda materielen. Ansvarigt befäl eller arbetsledare: bedömer hur allvarligt rapporterat fel är för personskaderisk och ökade reparationskostnader. beslutar om materielen ska beläggas med användningsförbud med hänsyn till felets art. Antecknar användningsförbudet på kontrollbokens Felrapport. beslutar om, när och av vem som felet ska avhjälpas, utifrån uppgifterna i Felrapport. rådfrågar vid behov teknisk personal för att få mer fakta till besluten. OBS! När materiel med kvarstående fel och brister överlämnas till annan brukare skall originalet av Felrapporten överlämnas till den nye brukaren för dennes kännedom om materielens status. M , :16

42 K16 - K20. Vårdkort Vårdkortet är ett alternativ/komplement till att bokföra utförd vård i materielvårdsschemats kryssrutor. Respektive förbandschef (motsv.) beslutar vilket bokföringssätt som ska tillämpas lokalt. Brukaren: fyller i behovsstyrt intervall (aktuell mätarställning, antal skjutna skott, antal driftstimmar eller liknande när vården utfördes). fyller i kalenderstyrt intervall (datum när vården utfördes). fyller i övriga, för materielen viktiga kalibrerings-/ inställningsvärden (om sådana finns). anteckna vilka punkter, enligt Materielvårdsschema som är utförda. signerar att vården är utförd och att ifyllda värden är korrekta. Ansvarigt befäl eller arbetsledare: kontrollerar, genom stickprov, att vården är utförd. kontrollerar att ifyllda värden är rimliga. signerar att vården är kontrollerad. K21 - K28. Materielvårdsschema Daglig tillsyn Daglig tillsyn redovisas ej i kontrollboken. Brukaren: utför daglig tillsyn enligt Materielvårdsschema daglig tillsyn och Smörjschema, utan särskild order, i anslutning till användning av materielen. skriver Felrapport på de fel och brister som han inte kan eller får avhjälpa. Brukaren anmäler upptäckta fel och brister till ansvarigt befäl eller arbetsledare och överlämnar samtidigt originalet av Felrapporten. Särskild tillsyn Brukaren: utför särskild tillsyn enligt Materielvårdsschema särskild tillsyn och Smörjschema, på order från ansvarigt befäl eller arbetsledare. antecknar, på Vårdkortet alternativt i Materielvårdsschemats kryssrutor, utförd vård. skriver Felrapport på de fel och brister som han inte kan eller får avhjälpa. Brukaren anmäler upptäckta fel och brister till ansvarigt befäl eller arbetsledare och överlämnar samtidigt originalet av Felrapporten. Ansvarigt befäl eller arbetsledare: kontrollerar, genom stickprov, att vården är utförd och signerar på Vårdkortet eller i Materielvårdsschemat. M , :17

43 Grundtillsyn Schemat ingår inte i kontrollboken Ansvarigt befäl eller arbetsledare: bevakar tidpunkten för nästa grundtillsyn av materielen, enligt uppgifter på Bevakningskortet eller i digitala uppföljningssystem. Vissa materielslag har även krav på författningsenliga kontroller, t ex kontrollbesiktning av fordon. Särskilt utbildad personal: antecknar, på Bevakningskortet, utförd grundtillsyn. Förrådstillsyn Schemat ingår inte i kontrollboken Förråds-/teknisk personal: antecknar, på Bevakningskortet, utförd förrådstillsyn. M , :18

44 K29 - K35. Smörjschema Smörjning är en del av de olika tillsynerna på materielen och av Smörjschemats olika kolumner framgår vid vilken tillsyn de ska utföras. För materiel med ett särskilt framtaget militärt smörjschema finns ofta en beskrivning över smörjpunkterna i instruktionsboken. Viss materiel saknar ett för materielen specifikt framtaget militärt smörjschema, men kan ändå omfattas av ett generellt militärt Smörjschema där intervall och smörjmedel framgår. Kolumn Daglig tillsyn Smörjställe som ska åtgärdas vid viss aktivitet är markerad med (ofylld stjärna) eller (två ofyllda stjärnor) under smörjsymbolen. Vilken aktivitet det gäller framgår av Smörjschemat. Kolumn Särskild tillsyn Smörjställe som ska åtgärdas enligt tim- eller km-intervall är markerade med (fylld stjärna) under smörjsymbolen. Finns symbolen i kolumnhuvudet gäller den hela kolumnens smörjställen. Smörjställe som ska åtgärdas endast av särskilt utbildad personal är markerad med (korslagda hammare) under smörjsymbolen. Kolumn Grundtillsyn Smörjställe som ska åtgärdas enligt tim- eller km-intervall är markerad med (fylld rektangel) under smörjsymbolen. Finns symbolen i kolumnhuvudet gäller den hela kolumnens smörjställen. Smörjställe som ska åtgärdas endast vid vissa grundtillsyner är markerad med (ring) runt smörjsymbolen. Brukaren: utför smörjning enligt Smörjschemats kolumn för aktuell tillsyn. bevakar att nästa smörjning enligt tid- eller km-intervall i kolumn Särskild tillsyn utförs i tid. Datum/mätarställning för senast utförd smörjning framgår av Vårdkort eller i Materielvårdsschemats noteringar. antecknar, på Vårdkortet eller i Materielvårdsschemat, utförd smörjning. Ansvarigt befäl eller arbetsledare: tillkallar vid behov teknisk personal att utföra vissa punkter i Smörjschemat. kontrollerar genom stickprov att smörjningen är utförd. bevakar att nästa smörjning enligt tid- eller km-intervall i kolumn Grundtillsyn utförs i tid. Datum/mätarställning för senast utförd GT-smörjning framgår av Bevakningskortet. Särskilt utbildad personal: utför smörjning enligt Smörjschema kolumn Grundtillsyn, samt punkter markerad med i kolumn Särskild tillsyn. antecknar, på Bevakningskortet, utförd GT-smörjning. M , :19

45 K36 - K42. Uppföljningslista Uppföljningslistan är en lista för aktuell verksamhet. Det finns ett antal olika blanketter, t ex Driftjournal och Skottlista, som används beroende på materielslag och vad som ska följas upp. För pjäs med tubkanon upprättas två listor med fullkalibereldrörets individnummer, en för tubkanonen och en för fullkalibereldröret. Brukaren: antecknar antalet skjutna skott, drifttimmar eller annat uppföljt värde, samt bestyrker detta. överför från fulltecknad lista, summan av utförd verksamhet till en ny lista. Den fulltecknade listan ska sitta kvar i kontrollboken. bevakar när nästa verksamhetsstyrda tillsyn eller smörjning ska ske. Ansvarigt befäl eller arbetsledare: kontrollerar att listan förs enligt anvisningarna. kontrollerar intervall för nästa verksamhetsstyrda tillsyn eller smörjning. Särskilt utbildad personal: byter listorna vid grundtillsyn. rapporterar in summorna i uppföljningssystemen. M , :20

46 K43 - K54. Bevakningskort Bevakningskortet används för att, i anslutning till materielen, kunna se när tillsyner, besiktningar m m utfördes på materielen. Endast de mer omfattande tillsynerna redovisas på Bevakningskortet. Samma uppgifter finns idag som regel att hämta i olika uppföljningssystem på förband och centralt. Exempel på uppgifter som finns i Bevakningskortet är när senaste grundtillsynen utfördes, när kontrollbesiktning utfördes, när återkommande besiktning utfördes, när grundtillsynssmörjning utfördes. Bevakningskortet består av två delar, en registerdel och en uppföljningsdel. Brukaren: anmäler till ansvarigt befäl eller arbetsledare behov av smörjning enligt Smörjschema kolumn Grundtillsyn på materiel som uppnår tid- eller km-intervallet mellan ordinarie grundtillsyner. Ansvarigt befäl eller arbetsledare: planerar och beställer grundtillsyn, besiktning m m efter intervall enligt Bevakningskortet och Materielvårdsschema grundtillsyn. beställer vid behov smörjning enligt Smörjschema kolumn Grundtillsyn på materiel som uppnår tid- eller km-intervallet mellan ordinarie grundtillsyner. bevakar att inte fordon beläggs med automatiskt körförbud på grund av överskridet besiktningsintervall enligt gällande regelverk. bevakar att materiel som inte genomgått återkommande besiktning inom föreskrivet intervall enligt gällande regelverk, beläggs med användningsförbud. Förråds-/teknisk personal: antecknar när materielen ställs i förråd för långtidsförvaring. antecknar när åtgärder är utförda på materielen under långtidsförvaring. antecknar när materielen tas i bruk efter långtidsförvaring. kontrollerar om materielen har automatiskt körförbud eller användningsförbud när den tas i bruk. Särskilt utbildad personal: skriver in erforderliga uppgifter i bevakningskortets registerdel. antecknar när grundtillsyn är utförd på materielen. antecknar när föreskrivna besiktningar och kontroller är utförda på materielen. M , :21

47 K55 - K57. Reparationsjournal Reparationsjournalen är ett häfte där väsentliga reparationer och komponentbyten, samt införda TO MF, antecknas i löpande följd. Journalen beskriver materielens reparationshistorik. Samma uppgifter finns idag som regel att hämta i olika uppföljningssystem på förband och centralt. Reparationsjournalen kan ersättas med utskrift från uppföljningssystem. Personal vid reparationsenhet: antecknar utförda väsentliga reparationer på materielen. antecknar nummer på införda TO MF. antecknar, vid byte av väsentlig komponent, det nya individnumret. K58 - K59. Tillbehörslista Tillbehörslistan upptar förnödenheter som används tillsammans med materielen. Förklaringar till listans uppställning: En punkt framför förrådsbenämningen betyder att detaljen ingår i enheten ovanför utan punkt. Två eller flera punkter anger att detaljen ingår i närmaste enheten ovanför med färre punkter. Exempel: RESERVHJUL.DÄCK.SKIVHJUL.SLANG..VENTILHATT ingår i reservhjul ingår i slang Beteckningen K i kolumnhuvudet är en kontrollsiffra för datorbearbetning. Siffror och sifferkombinationer i högra marginalen är endast avsedda som hjälpmedel vid framtagning av listan. Övriga förklaringar framgår av Tillbehörslistan. Brukaren: använder listan vid inventering av förnödenheterna. använder listan för att få en överblick över ingående tillbehör, gäller främst för materiel med en stor mängd tillbehör. M , :22

48 K60 - K64. Registreringsbevis/Komponentförteckning Detta uppslag används för att sätta in materielens Registreringsbevis, som tillhandahålls från Militära fordonsregistret (MIFOR) för alla fordon och eventuell komponentförteckning. Uppslaget kan även innehålla andra dokument, t ex kopior på intyg från förstagångsbesiktning och montagebesiktning, samt olika tillverkarintyg. Brukaren: hämtar vid behov tekniska data från Registreringsbeviset. kontrollerar vid behov att nummersatta enheter har rätt individnummer enligt Komponentförteckningen. Reparations-/teknisk personal: hämtar vid behov tekniska data från Registreringsbeviset. antecknar nya individnummer i Komponentförteckningen vid byte av komponent. Särskilt utbildad personal: kontrollerar vid kontrollbesiktning och trafiksäkerhetskontroll att fordonet överensstämmer med Registreringsbeviset. K65. Besiktningsprotokoll Särskilt behörig personal: Besiktningsman upprättar protokoll efter utförd besiktning. M , :23

49 K66 - K69. Åtgärder vid olycka. 1.* Avdela trafikvarnare. Sätt ut varningstriangel. 2. Hjälp skadade, se En hjälpande hand alternativt foldern Agera. Vid behov tillkalla ambulans, läkare. 3. Begränsa följdskador. 4.* Tillkalla alltid polis vid personskada och då det på minsta sätt är oklart vem som orsakat olyckan. 5.* Ta fram skadeanmälningsblanketten. Läs igenom anvisningarna på blanketten och anteckna vittnenas fullständiga adress och telefonnummer. upprätta en tydlig och rättvisande skiss. Räcker inte blankettens utrymme, skissa på ett papper som bifogas. Om möjligt fotografera olycksplatsen. ange så noggrant som möjligt vägens bredd och avstånd till höger vägkant. anteckna till vilken polismyndighet som anmälan gjorts. beskriv händelseförloppet vid själva olyckan så utförligt som möjligt. anteckna namnen på alla skadade personer. Detta är väsentligt för ersättningsfrågan. lämna originalet av skadeanmälan till ansvarigt befäl eller arbetsledare. lämna kopia av skadeanmälan till motparten. 6. Gör inga medgivande eller principuttalanden. Hänvisa till Kammarkollegiet, Karlstad, om motparten har frågor eller är påstridig. 7. Rapportera olyckan omedelbart och lämna snarast skriftlig anmälan till ansvarigt befäl eller arbetsledare. * Gäller främst vid trafikolycka. K70 - K93. Blanketter och scheman Blanketter och scheman är avsedda för utskrift till OH-bilder som läraren sen manuellt kan fylla i under undervisningen. M , :24

50 6 OH-bilder Utgåvedatum 2. Vårdsystem FM 3. En samlad filosofi 4. Underlag materielvård 5. Publicering 6. Materielvårdsbegreppen 7. Metod och tillämpning Materielvård 8. Varför materielvård? 9. Ekonomi 10. Ekonomi och materiell tillgänglighet 11. Materiell tillgänglighet och materielansvar 12. Prioritering av materielvård 13. Materielvård en säkerhetsfaktor 14. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 1: Internationell tjänst) 15. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 2: Grundutbildning: Vapen) 16. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 3: Civilförsvar) 17. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 4: Grundutbildning: Fordon) 18. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 5: Grundutbildning: Samband) 19. Materielvård en säkerhetsfaktor (Film 6: Räddningstjänst) Kunskap 20. Utbildning och information 21. Resurser att vårda materielen Ansvar 22. Tid att vårda materielen 23. Brukarens ansvar 24. Befälets ansvar Tillsyn 25. Daglig tillsyn efter användning 26. Daglig tillsyn före användning 27. Daglig tillsyn under användning M , :1

51 Utgåvedatum 28. Daglig tillsyn vid tankning 29. Särskild tillsyn 30. Grundtillsyn 31. Förrådstillsyn Dokumentation 32. Typer av materielvårdsscheman 33. Materielvårdsschema daglig tillsyn 34. Materielvårdsschema särskild tillsyn 35. Materielvårdsschema särskild tillsyn (forts.) 36. Materielvårdsschema grundtillsyn 37. Materielvårdsschema förråd 38. Smörjschema 39. Rostskyddsschema K2 - K9. K10 - K15.Felrapport K16 - K20.Vårdkort K21 - K28.Materielvårdsschema K29 - K35.Smörjschema K36 - K42.Uppföljningslista K43 - K54.Bevakningskort K55 - K57.Reparationsjournal K58 - K59.Tillbehörslista K60 - K64.Registreringsbevis/Komponentförteckning K65. Besiktningsprotokoll K66 - K69.Åtgärder vid olycka. K70 - K93.Blanketter och scheman M , :2

52 7 Elevmaterial På följande sidor finner du miniatyrer av OH-bilderna med plats för egna anteckningar. Du kan dela ut en kopia av dessa sidor till eleverna så att de kan följa med och göra egna anteckningar under utbildningens gång. Bilderna på sidan 7:2-7:14 tillhör den allmänna delen av presentationen. Bilderna på sidan K7:1 och framåt tillhör den separata presentationen till kontrollboken. M , :1

53 Vårdsystem FM (Vårdsystem Försvarsmakten) Presentation av försvarets vårdsystem Copyright Försvarets Bildbyrå Copyright Autotech SPS AB Vårdsystem FM Materielvård Kunskap Ansvar Tillsyn Dokumentation Varje år skadas personal och materiel främst beroende på:! bristande materielkunskap! slarv med materiel och materielvård! att skadad eller felaktig materiel används. Materielvård är viktigt för att förebygga skador på brukare och/eller materiel 2 Vårdsystem FM Materielvård Kunskap Ansvar Tillsyn Dokumentation Ett fredsrationellt vårdsystem, vilket ska säkerställa materielens funktion under utbildning och i det dagliga arbetet. En filosofi som beskriver rutiner och utförande av förebyggande underhåll på försvarets materiel. Ett vårdsystem - en samlad filosofi 3 M , :2

54 Underlag materielvård Materielvård Kunskap Ansvar Tillsyn Dokumentation! H Uh Fred! SoldR Mtrl! SoldR Mtrl Vapen! SoldR Motor Vård! Sold R Motor Körning! Materielvårdsscheman! Smörjschema! Rostskyddsschema!! Instruktionsbok! Reparationsbok! FAG F Information och publikationer 4 Publicering Materielvård Kunskap Ansvar Tillsyn Dokumentation Informationen finns publicerad på bland annat:! tryckta publikationer! filmer! CD-rom! intranet! Internet. Information och publikationer 5 Materielvårdsbegreppen Materielvård Kunskap Ansvar Tillsyn Dokumentation! Daglig tillsyn! Särskild tillsyn! Grundtillsyn! Förrådstillsyn Publikation!Instruktionsbok!Bruksanvisning!Materielvårdsschema!Smörjschema! Åtgärder!Rengöring!Kontroll!Justering!Smörjning!Byte Materielvård är indelad i fyra tillsyner och utförs enligt tillsynsscheman 6 M , :3