SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRME- FORSKNING
|
|
- Katarina Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 **Y* 4CS L\ ^y Forskning och Utveckling FÖLJ 1997:13 SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRME- FORSKNING Mikael Henriksson och Sven Werner, FVB - Fjärrvärmebyrån AB FUMVAFUl
2
3 SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRME- FORSKNING Mikael Henriksson och Sven Werner, FVB - Fjärrvärmebyrån AB ISSN
4 1997 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB
5 Sammanfattning SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRMEFORSKNING Svensk, statligt finansierad ijä^ämeforskning under åren redovisas genom en sammanställning av projekt och publicerade dokument. Projekt och dokument har identifierats genom att följa de pengar som anslagits av de statliga myndigheter som ansvarat för fjärrvärmeforskning. Genom denna metod har enbart de program som officiellt innehåller fjärrvärmeprojekt redovisats. 1 begreppet fjärrvärmefotskning ingår ej forskning om värmeproduktion, som ej ingått i de program som sammanställ ningen berör. Totalt har 315 projekt identifierats- men endast 250 projekt har publicerade dokument. Inom dessa projekt har 529 dokument identifierats. Sammanlagt har i löpande penningvärde 139 miljoner kronor satsats på Ijärrvärmeforskning under perioden. 1 delfinansierade projekt har tjärn ärmeföretagen bidragit med 24 miljoner kronor Sverige har även deltagit i ett nordiskt och i ett internationellt program dar andra länder också satsat pengar. Toialt beräknas de sammanställda projekten motsvara ett värde på 350 miljoner kronor i dagens penningvärde. Inom forskningsprogrammen har det under perioden avlagts 10 doktors- och 12 licentiatsavhaodlingar. Ett flertal ytterligare avhandlingar förväntas under det kommande året. Alla identifierade projekt och dokument listas. Dokumenten kommenteras även Översiktligt. Denna översikt är ämnesoiienterad. Informationen om dessa projekt och dokument har tidigare varit tunn och ofullständig. Insamlad information om projekt och dokument finns även lag : rade i en relationsdatabas. Sökord: Fjärrvärme, forskning, värmelast, värmedisinbntion. fjärrvärmecentraier
6 Summary SWEDISH DISTRICT HEATING RESEARCH % Swedish district heating research, financed by the govemment, during the period is presented by a compilation of projects and document published. Frojects and docuinents have been identified by tracäng teh grants from the national authorities responsible for district heating research- By this method, only programs of&cially containing district heating projects have been analysed. No research on heat generation is included, since this researeh is financed by oiher programs. Totally, 385 projecis have been ädentified, bul only 250 projects have document pjbjished. In all, 529 research documents have been identified, During the period, 139 million Swedish crowns in currentvalue have been used for district heating research. In projects partly public funded, the district heating tompanies have contributed with 24 million crawns. Sweden has atso particäpated in one nordic and in oiie international program where other countrie<t afso have made contributions. The present value of all projects compiled is estimated to 350 million crowns. Within the research programs, 10 doctorate and 12 licentiale theses have been presented. Several more theses are expected in the near future. All projects and documents identäfied are listed. Areviewof all documents published Is given. Tliis review is divided by subject and short comments on each docnmeni are given. Earlier. information about all ihese project has been sparse. The information gathered about projects and documents al so exist as data basc. Kc^ords: Disirict heatäng, research, heat load, heat distribution, substaltons
7 Förord FV B-Fjärrvärme byrån ab har av Svenska Fjärrvärmeföreningen fatt i uppdrag att sammanställa och sammanfatta den statligt finansierade Ijäirvärmeforskningen under de senaste åren. Bakgrunden till uppdraget är att Svenska Fjärrvärmeföreningen under hösten 1995 övertog det operativa ansvaret för statligt delfinansierad fjärrvärmeforskning genom ett kollektivt branschforskningsprogram. I detta pragram ingår dock inte produktion av väime, som administreras av andra organ. Syftet med sammanställningen 3r att fa en Överblick över tidigare genomförd forskning med avseende på inriktning, omfattning och utförare. God kännedom om tidigare projekt minskar risken för att återupprepa tidigare genomförd forskning genom dubbelarbete. Förhoppningsvis kan denna sammanställning användas av de fj ärr värmeforskare och praktikens fjäirväimetekniker som önskar en snabb översikt över den svenska Jjärrvärmeforskningen. En utgångspunkt för arbetet har varit att den senaste sammanställningen över detta ämne avsåg tidsperioden (de två första energiforskningsperiodetna), varför ambitionen har varit au tacka in heta perioden fr o m 198] i denna sammanställning. Insamlat materia] har dock varit av varierande kvalitet. Speciellt saknas viss information om del projekt under 80- talet. I gengäld har information om del äldre BFR-projekt, som inte fanns med i den tidägare sammanställningen, tagits med. Arbetet har bedrivits under perioden februari-november Arbetsmetodiken har varit att fölia beviljade medel hos olika forskningsråds program för fjänväiroe till projekt och tillhörande dokumentation. Insamlad dokumentation har kopplats till projekt och forskningsråd. Mikael Henriksson har arbetat med att sammanställa insamlad dokumentation och har haft ansvar för databaserna för projekt, dokumentation, kopplingar, frågor och rapporter. Undertecknad har stått för övrigt arbete, vilket innebär att undertecknad är helt ansvarig för de värderingar och omdömen som redovisas i denna rapport. Vårt arbete redovisas i tre huvuddelar. I del A, ÖVERSIKT OCH SLUTSATSER, lämnas övergripande information om de olika forskningsrådens verksamhet och sammanfattande slutsatser. I del B ; FORSKNTNGSDOKLLMENT, kommenteras publicerade forskningsrapporter. För att göra den överskådlig har vi valt en ämnesindelning som är identisk med kapitctindelningen i läroboken Frederiksen & Werner, Fjärrvärme - Teori, tehnk och funktion. Studentliileraiur Motivet för detta är det känns omotiverat att repetera alla fj ärr, ärm eteknikens grunder när forsknhigsdokumemen och r t viss utsträckning, resultaten ska kommenteras. Det är därför lämpligt att inhämta grunderna frän läroboken om man fullt ut vill förstå innebörden av forskningsdokumenten. Samordningen mellan grunder och forskning underlättas om de har samma kapitclirtdclning. I del C. PROJEKT OCH DOKUMENT, återger vi mskriftei frän den rela!ionsdaeabas\i har byggt upp for att hantera all information på en entydigt satt. Listor ö\-er projekt och dokument finns enligt följande:
8 CL Projekt sorterade efter projektnumnierordning C2. Projekt sorterade efter anslagsmottagare C3. Kopplingstabell mellan projekt och dokument efter projektnmrimerordning C4. Kopplingstabell mellan projekt och dokument efter dokumenmummerordning C5. Dokument efter dokumentnumnierordnmg Av lista C3 och C4 framgår vilka projekt som saknar publicerade slutrapporter. Själva relationsdatabasen har överlämnats till uppdragsgivaren. EgeniJigen är ovanstående listor på papper ett dåligt surrogat for själva relationsdatabasen och de möjligheter som finns att arbeta med denna. Redovisningstekniskl återges alla litteraturreferenser i bokstavsordning i anslutning till slutet av varje avsnitt för att få en bättre kontakt mellan litteraturhän visningar och den fullständiga litteraturreferensen. Litteraturhäuvisninger markeras i löpande text med kursiv stil. Borås i november Sven Werner
9 Innehall Rapporten innehåller följande huvuddelar. Utförligare förteckning finns i varje dels innehållsförteckning. Del A Del B Del C Bilaga L Bilaga 2 Bilaga 3 Översila och slutsatser Inledning Svenska Eneigiforskningsprogrammet Svensk statlig fjärrvärmeforskning Fjäirväimeprogram i andra länder Fjänvärmeprojekt Dokumentation Forskningsinformation Långsiktig kompetensuppbyggnad SluEsaEser Slutord Forskningsdokument Inledning Vännelast Produktionsanl äggningar Distribution Kundanläggningar Fjärrvärme system Ekonomi Fjärrvärmens utveckling och utbredning Litteratur Fj ärrkyla Projekt och dokument Lisia Cl. Projekt sorterade efter jprojektnummerordning Lista C2. Projekt stmeradc efter anölagsmottagare Lista C3. Kopplingsiabell mellan projekt och dokument efter pro jektnr.ordning Lista C4. Kopplingsiabell mellan projekt och dokument efter dok.nr. ordning Lista C5. Dokument efter dokumcntm\ordning Förteckning över publikationer utgivna inom ramen flir Nordiska Fj ärrviir m epr ogramro et Förteckning och förklaring av använda dokumentförkortningår Författarens anknytning till refererad forskning
10
11 Del A Översikt och slutsatser A-I
12
13 Innehållsförteckning 1 INLEDNING '* 1.1 Omfattning och avgränsn ingår Metodik 5 13 Redovisning -9< 1.4 Definition av omfång ^ 2 SVENSKA ENERGIFORSKNINGSPROGRAMMET B 2.1 MåJ * 2.2 Omfattning ' 3 SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRMEFORSKNING Primära farskningsräd % Nämnden fbr Energiprodukt ionsfofskning f 3.12 Siarens Räd fiir Byggnadsforskning 3.1,3.Statens Energiverk ocb NUTFK Studsvik $ Programrådet i Studsvik 9 3,17 SairnnaFLfatlniDE av pnmäia forskningsråd l0 3.2 Sekundära forskningsråd Väimeforäk." Nordiska energiforslmin^progranimel - TI InKmalional EriETäy Agency *K Svenska FjärrvaimefGrenin^en -i* 32.5 Samman fällning, av sekundära forskningsråd Översikt J * 4 FJÄRRVÄRMEPROGRAM 1 ANDRA LÄNDER 15 5 FJÄRRVÄRMEPROJEKT Projektstatus ^ 5.2 Projekl utan dokumeni W 5.3 Forskning^utförare 'It G DOKUMENTATION 20
14 6J Dokumentstatus Ämnesinriktning Publicerings ru I iner 22 7 FORSKNINGSINFORMATION Samhällets krav på forskningsinformation $3 7.2 Information om fjärrvärmerorskning 2$ B LÅNGSIKTIG KOMPETENSUPPBYGGNAD Licenliatarneten Duktarsdv hand lingar 26 Q SLUTSATSER Forskningen* effektivitet 3@ 9.2 Forskningens produktivitet Forskningsin formation 31 9A Allmänna slutinlryrk SLUTORD 32
15 1 Inledning 1,1 Omfattning och avgränsningar Det svenska energi forskningsprogrammet har haft en sådan uppdelning i olika program art forskning om alla delar i ett fjärrvärmesystem inte hamnat i samma program. Främst har det skett en bodelning mellan värmeproduktion och efterföljande led i kedjan från bränsle tim kund. I delta arbete genomförs en sammanställning och värdering av de program som omfattat de efterföljande leden till värmeproduktion. Med svensk fjämärmeforskning avses i detta arbete därför normall projekt som behandlar värmedistribution och leverans av fjärrvärme via fjärrvärmecentraler. I viss mån ingår också vissa systemfrågor. Dv S det är de forsknmgsbeviljande myndigheternas uppfattning om vad som är fjärrvärmeforskning som ligger till grund för vad som ingår i detta arbete. Projekt som berör bränslen, värmeproduktion och miljöfrågor liar bekostats via andra delprogram av enereiforskrangsprogrammen och dessa projekt ingår normalt inte i detta arbete. Dock har enstaka projekt som berör värmeproduktion smugit sig in i de aktuella delprogrammen, då ansvariga myndigheter tänjt lite på gränserna. Dessutom har de anslagsbeviljande organen givit pengar til! olika ramprogram och andra forskningsråd, som inte haft en lika stnkt syn på fjäm-ärmefotskning, Detta ger fler projekt som berör värmeproduktion. Vi har dock valt att inte utesluta dessa projekt ur vår sammanställning, ty vi vill väsa vad pengar som avsatta för rjäitvärmeforsknmg har använts till Sammantaget innebär detta att redovisningen i detta arbete inte är så strikt nar det gäller bodelningen mellan värmeproduktion och övriga delar av fj ärrvärmesystemet. En konsekvens blir dock att der ämnesmriktade redovisningen i del B blir knapphändig och ofullständig när det gäller värmeproduktion. Övriga avgränsninear är att redovisningen endast bygger på projekt som haft helt eller delvis statligt stod för kunskapsinriktad energiforskning. Detta innebär att projekt som helt bekostats av privata företag, ijärrvärmefdretag eller Svenska Fjärrvärmeföreningen inte igår, dock ängar sk nivå 2-projekt bos Värmeforsk. Ej heller ingår projekt som erhållit statligt stöd ror att bygga demonstrations- och protypanläggningar i form av investeringsbidrag och subventionerade Mn. Dessutom ingår ej projekt som haft stöd för experimentbyggande eller experimentbyggnadslån. En annan avgränsnäiig är att det dm vara forskningskompetenta personer som skrivit rapporter mm. Vi har därlbr konsekvent rensat redovisningen från examensarbeten. Givetvis är sådana projekt som skalats bort enligt ovan intressanta, men information om dessa återfinns i andra sammanställningar. Det råder dock en brist pä information om forskningsprojekt som bedrivits av fjärrvärmeföretag. Värmeverksföreningen gjorde dock en sammanställning på början av SO-talet, Värmeverksforeningen Nordvärme gjorde också ett försök i samma anda när man i början av 9O-talet sammanställde en pärm med information om 204 forskningsprojekt om fjärrvärme 1 de fem nordiska länderna for åren Jordvärme De svenska bidragen i denna pärm är dock endast Värme forsk-projekt.
16 1.2 Metodik Den metodik som används i detta arbete utgår frän beviljade medel frän statliga myndigheter som ansvarat för de program som omfattat fjåyrvänneforskning, Grundidén är således att följa pengarna och se vad resultatet blir. Ingen gör ju någonting utan att få betalt för det. Genom den valda grundmetodiken har vi dock tappat alla projekt med Qänvärmeanknytning som bekostas med andra program än de som officiellt ska innehålla fjärrvärmeprojekt. Vi känner till flera sådana projelct som inte återfinns i denna sammanställning. Ett exempel är ett projekt om prognoser av värmelast i rjärrväimesystem som bedrivs av institutionen lör matematisk statistik vid Lunds Universitet med Jan Holst som projektledare. Det bekostas av NU- TEtC:s program för komplexa system. Även vissa projekt med rjärrvärmeanknyining utförda vid Linköpings Universitet är ej heller med av samma orsak. Detta arbete om sammanställning av svensk Ejärrvärmeforskning bygger således pä ett nerifrån-upp perspektiv. Antal beviljade projekt och utbetalda medel summeras per forskningsråd. Detta kan ge något annorlunda summor än vad forskningsråden normalt rapporterat om, då de använder ett uppifrån-ner perspektiv. Men i stort seti överensstämmer summorna för all fjärrvärmeforskning per forskningsråd. 1.3 Redovisning Målet med varje projekt är att det ska efterlämna en redovisning i form av en publicerad, skriftlig dokumentation som ska innehålla den nya kunskap som projektet givii. Detta mål har inte uppfyllts Jbr alla projekt. Detta betyder att en del projekt saknar publicerade slutrapporter Orsakerna kan vara flera. En typisk förklaring är att forskningsrådet ansett att rapporten inte hållit ett kvalitetskrav for publicering. Andra orsaker är att projekten har haft andra mål än kunskapsredovisning. Sådana orsaker är resekostnadsersättningar, personliga befattningar. produktutveckling varvid slutrapport kanske hemligstämplats, ersättning for seminarieverksamhet mm. Olika forskningsråd har haft olika policy för hur ej publicerade slutrapporter tillhandahålls. För en del forskningsråd går det att fa tag på opublicerade forskningsrapporter och ftir andra forskningsråd är det nästan omöjligt. De olika rutinerna kommenteras under avsnit- Lei dokumentation. VI har valt att endast kommentera publicerade dokument från de identifierade projekten. Delta innebär att vi inte kommenterar projekt som saknar publicerad slutrapport. Av resursskäl har vi inte lagt ner något större arbete på att analysera varför dessa projekt saknar rapporter, trots an en delprojekt har mycket intressanta titlar. Totalt sakiias publicerad slutrapport for 135 a.v de 385 projekten. Vä har helt enkelt accepterat dessa 'kassationsprocenl" i vår sammanställning. Orsaker till bortfall och andelarna kassatronsprocent för oläka forskningsråd kommenteras dock under avsnittet om fjänvärmeprojckl När det gäller vad som publicerat har vi också gjort en avgränsning. Vi har valt att endast ta med rapporter utgivna i de olika forskningsrådens serier för forskningsrapporter, institutionsrapporter från högskolor och forskningsinstitut samt tidskriftsartiklar. Dessa bedöms vara lätta att erhålla kopior frän for den som är intresserad av en forskningsrapport. Vt har valt att inte inkludera konferens- och scminarierapporter i vår sammanställning, då dessa har en begränsad spridning och svåra att fä tag på i efterhand. Vi är medvetna om att denna gränsdragning missgynnar de forskare som prioriterat denna form av rapportering. Om någon känner sig illa behandlad av denna gränsdragning, så ber vi om ursäkt. A-5
17 1A Definition av omfång Sammanfattningsvis gäller således följande omfattning ocn avgränsningar for denna sammanställning av svensk fjärrvärmeforskning: Tidsperioden %, ej BI Statlig finansiering, heh eller delvis Enbart officiella fjärrvärmeprogram Ej Fjärrvärmefåreningens nya program avseende projekt eller dokumentation 1 stort sett ej värmeproduktion eller miljö Kunskapsinriktad forskning, ej utveckling eller demonsiration Publicerade forskningsrapporter från forskningsråd eller institutioner Ej konferens- eller semänarierapporter Forskningskompetenta forskare, ej examensarbeten Pågående projekt finns listade, men saknas som dokument Trots alla dessa avgränsningar ar omfånget av den nu utförda sammanställningen omfattande. Totalt återfinns 385 projekt och 529 dokument i denna sammanställning. Litteratur: Svenska Vänneverksföreningen. Morgondagens teknik* FoU-projekt vid värmeverken. Oktober Nordvännc : FoU-projekter inom Nordvarme September 1991, 2 Svenska energiforskningsprogrammet Sedan 1975 finns det ett speciellt statligt energi forskningsprogram i Sverige som bekostas via statsbudgeten. Del tillkom efter den första oljekrisen 1973/74 som en åtgärd att effektivisera Sveriges energisektor. Programmet har bedrivits i treårsperioder. Den första programperioden omfattade åren Den sjunde perioden avslutades under 1996 och avsåg tidsperioden , 2.1 Mål Målen med energäforskmngsprogrammet har varierat sedan 1975,1 början var programmet mycket inriktat på en snabb oljeersättning. Kravet på långsikughet och vetenskaplig kompetensuppbyggnad kom 19*4. Under senare år har den sk omställningen av energisystemet vant siyrande.historiska inriktningar och mål under olika perioder sammanfattas på ett bra sätt i WA 1992 o&nutek För närvarande ar målen Ar energiforsknmgspro grammet följande: "De övergripande målen med energiforskningsprogramniet är att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom. universiteten, högskolorna ock i näringslivet för utveckling och omställning av Art
18 energisystemet i enlighet med riksdagens beslut år 1991 om riktlinjer för energipolitiken", enligt Proposition 1996/97:5- Vad avser energiforskning och teknisk utveckling anges också verksamhetsmålen för respektive myndighet soin att: 1. öka antalet forskarstuderande och doktorer 2. öka antalet högutbildade i näringslivet 3. öka antalet innovationer och demonstrationer i form av system, produkter eller liknande 4. öka antalet samarbetsprojekt mellan högskolan och näringslivet 5. öka antalet internationella samarbetsprojeki Var avsikt har dock inte varit att utvärdera den utförda ijärrvärmeforskningen med utgångspunkt från de nationella energipolitiska målen. Vår uppgift har varit att sammanställa projekten och dokumenten från forskningsprogrammen, samt översiktligt kommentera och värdera dessa med utgångspunkt från den nytta som fjärrvärmeforetagen kan ha av erhållna resultat. 2,2 Omfattning Omfatming i pengar för hela det kunskaps; nriktade energiforskningsprogrammet uppgår till 6,5 miljarder kronor i löpande penningvärde sedan starten 1975 och till 11,5 miljarder kronor L 1996 års penningvärde. Normali brukar högre värden anges för den statliga energiforskningen, men då ingår även utvecklings- och demonstrationsstöd till nya anläggningar. Energiforskningen var som mest omfattande under den tredje perioden under början av 80-talet då den uppgick till 8% av all statlig finansierad forskning. Andelen för den nyligen avslutande sjunde perioden var drygt 2%. Realt sett utgör den nuvarande omfattningen ungefär en tredjedel av den omfattning som energi forskningen hade i början av 80-tal et. Förslaget till medel för energiforskning för 1997 är 23<j miljoner kronor enligt proposiilon 1990/97:5. Sedan starten 1975 har fjärrvärmerelatcrade program fexkl värmeproduktion, bränslen och miljö) erhållit 170 miljoner kronor i löpande penningvärde, vilket motsvarar 290 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. Detta betyder au den svenska statliga ijärrvärmetbrskningen har motsvarat 2,5 % av den totala omfattningen av det svenska energiforskningaprogrammet under de 21 år som det har existerat. Litteratur: EnergrfoiskningsgnippeTi, Energiforskningens mål och medel. Ett perspektiv infor 2000-talel. Ds , Stockholm Energikommisionen. Omställning; av energisystemet. SOU 1995:139 med underla^sbi lågor i SOU 1995:140, Stockholm Forskning och samhälle. Regeringens proposition 1996/97:5, Stockholm JVA ; Energiforskning , Statliga satsningar, ambitioner och fesulial 1 VA-M 2 77 ; Stockholm NUTEK, Utvärderingar av svensk energipolitik X NLTTEKR Stockholm 1993.
19 3 Svensk statlig fjärrvärmeforskning 3.1 Primära forskningsråd Primära forskningsråd är de organ som primärt fördelat de statliga pengania för rjärrvärmeforskning. Genom åren har ansvaret för den statliga fjärrvärme forskningen dels flyttats och dels varit delat mellan olika forskningsråd. Här följer en presentation av de forskningsråd som varit ansvariga för fj arrvärmeforskning: Nämnden för Energiproduktionsforskning När energiforskningsprogrammet startade 1975 fanns det inget uttalat delprogram för fjärrvärmerrågor, utan fjärrvärme kom att hänföras till delprogrammen fjärrspillvärme och hetvattenteknik L Dåvarande Nämnden för Energiproduktionsforskning (NE) hade ansvaret för dessa delprogram. Denna sammanställning behandlar inte dessa två första delprogram, då dessa redan finns sammanfattade i NE Totalt omfattade insatserna 30 miljoner kronor under dessa 6 första år Sfalens Råd för Byggnadsforskning Innan energiforskningsprogrammet startade 1975 var det Statens Råd för Byggnads forskning (BFR) och dess föregångare Statens Nämnd för Byggnadsforskning som bekostade vissa en- Staka ijärrvärmeprojekt. Redan på slutet av 50-taM och i början av 6O-talet genomfördes de första projekten: "Stora eller små värmecentraler" (Handlingar 34, 1959) samt '^Värmeförluster från kulvcrtledningar 1 ' (Handlingar 42, 1963). BFR drev också vissa ijärrvärmepiojekt under den första programperioden parallellt med NE:s delprogram. Detta formali serades 1978 under den andra programperioden genom delprogrammet "Yttre försörjningssystem". Projekt som genomfördes under denna period finns med i denna sammanställning, men redovisas under programperioden 1981/84. BFR. övertog sektoraris v aret för fjårrvärmeforsknnig under den tredje perioden , när det fick ansvaret för delprogrammet Vännedistribution, BFR:s ijärrväimeförskning finns inte sammanfattad någonstans, däremot finns insatsplanerna redovisade i BFR 1980 och Totalt har BFR satsat 44,3 miljoner kronor på fjänvärmeforskning under tidsperioden Statens Energiverk och NLTEK När den fjärde programperioden 1984/87 startade fick Statens Energiverk (STEV) sektoransvarel för fjärrvärme. BFR fortsatte dock att driva en del påbörjade fjärrvärmeprojekt Nar NLJTEK bildades den 1 juli 1991, så upphörde Statens Energiverk att existera. Ansvaret för ijämärmeforskning överfördes då till NUTEK, som nu är buvudfinansiär för svenska statlig fjäm-ärmefotskning. BFR och STEV/NUTEK har således sedan 1981 varit de primära finansieringskällorna for statligt finansierad fjärrvärmeforskning med energjforskningsprogrammet som ursprung. A-i
20 STEV/NUTEK:s ^ärrvärmeforskning finns inte sammanfattad någonstans, däremot genom- Fördes 1993 en internationell utvärdering av 7 högskoleinstitutioner och Frärrvärmeutveckling AB som erhållit medel för fjärrvärmeforskning frän NUTEK. Denna utvärdering, Dtmxier mfl J993, är aktörsorienterad och behandlar heja den verksamhet som dessa institutioner bedriver, även sådan forskning som bekostas av andra NUTEK-program eller andra forskningsråd. Dvs utvärderingen följde inte helt de avgränsningar som själva fjärrvärmeprogrammet hade. Totalt har STEV/NUTEK satsat 72,6 miljoner kronor på fjärrvärmeforskning under tidsperioden , Energiteknikfonden NUTEK administrerar också Energiteknikfonden, som också har stött projekt med fjärrvärmcanknyitiing, Energiteknikfonden finansieras med medel från koldioxidskatten på oljeprodukter och har därigenom egentligen inget ekonomiskt samröre med energiforskningsprogrammet. Sedan 1991 har det varit möjligt an med fondens pengar ge stöd till programorienterad verksamhet och kollektivforskning inom energiområdet. Totalt har Energiteknikfonden satsat 13,2 miljoner kronor pä ^arrvärmefaktning. Främst avser detta bidrag till sekundära forskningsråd som Väimefocsk lom 1995 och Svenska Fjärrvärmeforeningensnyaprogramfrom Sludsvik Tidigare fanns det en direktkanal från statsbudgeten till det statliga bolaget Studsvik AB för energiforskning. Huvudsakligen var dessa medel avsedda Rir nukleär energiforskning. Men med början under B O-tal et, så avsaties en viss andel av dessa medel till icke-nukleär energiforskning. En del av denna andel användes för fjärrvärmeforskning inom Studsvik. Hur mycket pengar som detta omfattade är för oss okänt. Dessa pengar har fördelats på olika interna projektinom Studsvik, som hade rätt att själv fördela pengarna. Studsvik fiek även pengar frän del ordinarie energiforsknmgsprogrammet i konkurrens med andra fjärrvärmeforskare. Under denna period kom Studsvik, med avseende på fjärrvärme, att bli närmast ett branschforskningsinstitut. När Vattenfall AB 1991 övertog Studsvik frän staten, så avyttrades fjärrvärme verksamheten till andra ägare, som bildade FjSirvärmeuiveckling AB (FVU). Detta bolag övertog dårolien som ett branschforskningsinstitut, men hade inga direktanslag från staten. FVU betraktas därför enbart som en utförare av fjänvärmeforskniiig 3 denna sammanställning. 1 praktiken upphörde verksamheten inom FVU under Programrådet i Studsvik Sludsviks särställning med direktanslag för icke-nukleär energiforskning ifrågasattes under slutet av 80-talet, varvid en separat myndighet. Programrådet i Studsvik (PRIS), bildades Programrådet hade delvis från Studsvik externa ledamöter. Dess uppgift blev att fördela det årliga anslaget på cirka 20 miljoner kronor för icke-nukleär energiforskning vid Studsvik, varav cirka 10% gick till fjäirvdrmeforskning. Rådet upphörde med sin verksamhet Totalt satsade PRiS 8,5 miljoner kronor på fjänväraieforskning under perioden
21 3.1.7 Sammanfattning av primära forskningsråd I tabell 1 sammanfattas de medel som olika primära forskningsråd satsat på fjärrvärmefotskning. Totalt har således svenska staten satsat minst 140 miljoner kronor i löpande penningvärde på ijättvarmeforsknine under perioden %. Realt sett motsvarar detta cirka 190 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. Realt sett var insatsen 40 % lägre under den senaste programperioden 1993/96 jämfört med programperioden 1981/84. Tabell L Pengar från olika primära forskningsråd till fjarrvärmefarskning per programperiod Primärt Fördelade medel per programperiotl %kr Totalt forskningsråd 1981/ / / / / [440 STEV/NUTEK Enersileknikfonden Sm ds vi k, direkt iirunosumma Alla medel har inte använts direkt av de primära forskningsråden, utan vissa medel har delegerats till sekundära forskningsråd. Bland utforare av fjärrvärmeforsknirig har dock SmdsviL haft en särställning då nan erhöll pengar direkt ur statskassan. Observera dock att omfattningen av dessa direktanslag till Studsvik inte finns med i ovanstående tabell. Däremot återfinns många av de dokument som producerats med dessa okända pengar med i denna sammanställ- 3.2 Sekundära forskningsråd Med sekundära forskningsråd avses organ som bekostat forskning om fjärrvärme och som delvis finansierat sin verksamhet med medel från de statliga primära forskningsråden. Från de primära finansieringskällorna BFR, Statens Energiverk och NUTEK har medel gått vidare till 3 olika andra forskningsprogram med fjärrvärme som lema: ett intemationelll ett nordiskl och ett nationellt. Det internationella programmet har bedrivits av International Energy Agency. det nordiska programmet återfinns inom ramen for det speciella gemensamma nordiska energiforskningsprogram som initierades av Nordiska Ministerrådet, medan det nationella programmet bestått av Värmeforsks program för hetvattenteknik. Sedan hösten 199? har Svenska Fjärrvärme föreningen övertagit Värmeforsk roll som sekundärt forskningsråd. Inom det svenska fjärrvärmeprogrammet har LTH, Värme- & Kraftteknik hatt en särställning som kan liknas vid ett sekundärt forskningråd. Institutionen har dels hafi ramprogramanslag från BFR. STEV & NUTEK, samt dessutom projektanslag från BFR och Värmeforsk samtidigt som man aktivt arbetat inom del nordiska fjäirvärmeprogrammet. Många av institutionens forskningsprojekt har därför sam finansierats av många olika primära och sekundära forskningsråd. T de efterföljande avsnitten om projekt och dokumentation redovisas därför LTH. Värme- & Kraftteknik som ett sekundärt forskningsråd.
22 3.2.1 Värmeforsk Värmeforsks programområde Hetvanenteknik finns redovisat sedan Programområdet har delvis finansierats av staten via energiforskningsprogrammet genom BFR, Statens Energiverk och NUTEK. Resterande medel har kommit från Värmeforsks olika intressenter, varav Värmeverksfdreningen (nuvarande Svenska Fjärrvärmeföreningen) har varit en huvudintressent. Programområdet Hetvattenteknik avslutades under hösten 1995 och pågående projekt överfördes till Svenska Fjärr^ärmeforenängens nya forskningsprogram. Genomförda, projekt inom Värmeforsk finns föredömligt redovisade i Projekt och resultat, som ärligen givits ut sedan 1984 som Värmeforsks årsberättelse. 1 dessa presenteras de olika forskningsprojekten både med avseende på omfattning i pengar och resultat. Fr om 1995 har dock informationen blivit mer mager. Total i har Värmeforsk satsat 34,5 miljoner kronor på fjärrvårmeforskning under perioden T denna summa ingår de 15 pågående projekt som Värmeforsk överförde till Svenska Fjärrvärmeföreningen hösten Bidraget från primära forskningsråd har varit 10.5 miljoner kronor, vilket innebär att Värmeforsks intressenter själv har Eillfbrt 24,0 miljoner kronor. Detta betyder att den statliga andelen av finansieringen har varit runt 30% Nordiska energiforskningsprogramnict Sedan 1985 bedrivs inom Nordiska Ministerrådets ram ett energiforskningsprogram, varvid fjärrvärme är ett av sju programområden. De övriga sex områdena är bioenergiprocesser, bränsleceller, energi och samhälle, fasta bränslen, petroleumtekn ologi samt processintegration. Sveriges andel finansieras genom det statliga energi forskningsprogrammet. Fjärrvärmeprogrammet har inte varit projektorienterai, utan ett nordiskt samarbete med utbyten av torskarstudenter har prioriterats. Dock har programmet en viss ämnesoräentcring och för tidsperioden är denna: Effektivisering av värmedistribution, övervaknings- och diagnosteknik, ijärrvärmebaseradkvjteknik samt energiproduktion och energilagring för fjärrvärme. Den sk nordiska mobiliteten har stimulerats genom utdelade stipendier för vistelse vid en fjärrvärmeinstuution t ett annat nordiskt land. Många seminarier har årligen anordnats for de forskarstudenter som deltagit i programmet. Vid 7 tillfallen har programmet anordnat internationella symposier med ohka fjärrvärnietema, se bilaga I. Det nordiska fjärrvärmeprogrammef administreras av Energiforskningen Norge och leds av ett fackkollegium bestående av en representant från varje nordiskt land. Svensk representant har sedan siarten 1985 varit professor Lennart Thömqv i st Iran LTH, Värme- & Kraftteknik. Verksamheten har bedrivits i olika programperioder. De ivå första omfattade åren och Wu pågår den tredje perioden: Då det nordiska programmet inte är projektorienterat så finns det inget projektsys Lem med tillhörande fördelning av anslag. Däremot har man sammanställt en ambitiös publikationslista Över de arbeten som de i programmet deltagande forskarsludenteraa har presterat. Denna publikationslista återfinns som bilaga 1 i delta arbete- Hela det nordiska energi forskningsprogrammet finns redovisat i dels en ärlig ÅrsmeJdmg från Energiforskningen Norge och dels i sammanfattningar av varje genomförd programperiod: NMR 1991 och Energiforskningen dessa återfinns sammanfattningar av vad som genomförts inom del nordiska fjärrvämieprograinmet. Bl a finns alla nordiska stipendiater lista-
Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser.
Anvisningar för rapportering av erhållet anslag/stipendium Anslagsmottagaren ska rapportera avslutat anslag senast det datum som står angivet på kontraktet. Vid dispositionstidens slut skickas en påminnelse
Läs merHållbar uppvärmning med värmepumpar
Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen
Läs merRiktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2019
Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2019 Deadline: 28 februari 2019 1. Bakgrund Insamlingsstiftelsen Lions Cancerforskningsfond i västra Sverige, med kortnamnet Lions Cancerfond Väst, har enligt
Läs merInnehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning
Innehåll 1 Bakgrund... 1 2 Inledning... 1 3 Mission... 2 4 Vision... 2 5 ICT Swedens värdegrund... 3 6 Aktiviteter... 3 7 ICT Swedens verksamhet och ledning... 4 8 Budget... 5 9 Uppföljning och utvärdering...
Läs merRevisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...
Läs merVägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015
Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,
Läs merOffentlig ekonomi Statlig sektor 9 Statlig sektor I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom
9 I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom redovisas översiktligt vilka verksamheter som bedrivs i den statliga sektorn, medan utvecklingen för
Läs merFjärde generationens fjärrvärme i ett Europa-perspektiv. Sven Werner Högskolan i Halmstad. Agenda
Fjärde generationens fjärrvärme i ett Europa-perspektiv Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Agenda 1. Forskningsmotiv 2. Vår tekniska bakgrund 3. Ideér, krav och teknik för den fjärde generationens fjärrvärme
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merAnsökan om forskningsbidrag för tjänst 2014
Sida: 1/5 Dnr SSM2014-3485 Ansökan om forskningsbidrag för tjänst 2014 Skicka blanketten till Registrator, Strålsäkerhetsmyndigheten, SE-171 16 Stockholm Projekttitel Sökande (namn och titel) Sökandens
Läs merForskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter
Rapport 1 (10) 2016-08-08 Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Bakgrund I Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merApplication for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research
Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research Send the application with enclosed documents to info@celiaki.se 1. Main and fellow applicant Last name First name Date
Läs merKommunens arbete med EU-projekt
www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens
Läs merMed fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe)
Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe) Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Innehåll 1. Heat Roadmap Europe: logik, resultat, kartläggning, modellering och slutsats 2. Utmaning:
Läs merInbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter
Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Styrelsen för SciLifeLab har vid sitt sammanträde den 7 maj 2014 beslutat att inbjuda Svenska lärosäten utanför de fyra värduniversiteten
Läs merUtvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt
Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket Sammanfattande projektbeskrivning [svenska] Projektet syftar till att kartlägga och utvärdera
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merAtt mäta samverkansamverkansenkät
Att mäta samverkansamverkansenkät vid SU Våren 2009 Thomas Arctaedius, Maria Ljunggren, och Richard Odegrip Innehåll 1. Bakgrund att mäta och följa upp samverkan 2. Andra genomförda undersökningar 3. SU
Läs merInternationell utblick Hot spots i Europa för ny fjärrvärmeutbyggnad. Vilka innovationer behöver fjärrvärmen?
Internationell utblick Hot spots i Europa för ny fjärrvärmeutbyggnad eller Vilka innovationer behöver fjärrvärmen? Sven Werner Högskolan i Halmstad 2016-02-12 Sweheat & FVU workshop om innovationer 1 Vem
Läs merUniversitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013
UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013
Läs merRiktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK)
Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) 1 Mål Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) kan bevilja ekonomiskt stöd för forskningsprojekt, arbetsgruppsmöten,
Läs merTransfereringar handledning och rutinbeskrivning
Transfereringar handledning och rutinbeskrivning I universitetets verksamhet förekommer att Göteborgs universitet (GU) är mottagare av medel som ska vidareförmedlas till en part utanför universitetet.
Läs merALLMÄNNA VILLKOR FÖR FOU-BIDRAG VID RIKSANTIKVARIEÄMBETET
1. Bidragsmottagarens och medelsförvaltarens ansvar Bidragsmottagaren ansvarar gentemot Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för forskningsprojektet enligt de allmänna och särskilda villkoren för bidraget. Bidrag
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merHandlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad. sysselsättningsgrad för ungdomar
Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad sysselsättningsgrad för ungdomar Version februari 2009 23 Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Inriktningsmål: Senast 2011 ska Söderhamns
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs merVinnovas allmänna villkor för bidrag 2019 EN PROJEKTPART Dnr:
1 (5) Villkoren ska tillämpas såvida inte annat följer av beslut, särskilda villkor eller utlysningstext och gäller för bidrag till projekt med en ensam part. I Vinnovas beslut och system m.m. använder
Läs merRiktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2012:1
Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2012:1 1. Bakgrund Insamlingsstiftelsen Lions Cancerforskningsfond i västra Sverige, med kortnamnet Lions Cancerfond Väst, har syftet: - att företrädesvis stödja
Läs merFler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!
Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.
Läs merKvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen
Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de
Läs merAnsökan Forskningsbidrag för tjänst
Skicka underskriven och inskannad blankett samt övriga efterfrågade dokument till registrator@ssm.se Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Projektet Projekttitel Sökande Namn och titel Tjänsteadress Telefon,
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merDemonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten
Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens
Läs merFORSKNINGSFINANSIERING
FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren
Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet
Läs merOpen APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar
Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merAnsvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)
Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår
Läs merDetta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon
Detta har vi gjort Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Disposition av vår slutrapport Uppdraget och vad vi ville från början
Läs merRutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
1 Josefin Fernius 2018-12-04 Forskningskoordinator Grants Office, LiU Rutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential. KAWs
Läs merAllmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merUtlysning av bidrag ur Adlerbertska forskningsstiftelsen 2019
Forsknings- och innovationskontoret Rangnar Nilsson rangnar.nilsson@gu.se 2019-04-15 Dnr GU 2019/86 1 / 5 Utlysning av bidrag ur Adlerbertska forskningsstiftelsen 2019 Forskningsbidrag ur Adlerbertska
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merStöd till MKG för arbete med använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall under 2019
Dokumentstatus: Godkänt Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) Första Långgatan 18 413 28 GÖTEBORG Beslut Vårt datum: 2019-02-08 Diarienr: SSM2018-5982 Handläggare: Annika Bratt Telefon: +46
Läs merDen svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning
Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning Enligt preliminära och uppskattade uppgifter beräknas den reglerade svenska spelmarknaden ha omsatt drygt 42 miljarder kronor. Det är en ökning
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merKunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN
2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN
Läs merSammanställning av medel för biologisk mångfald
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2017-10-25 Ärendenr: NV-08964-16 Sammanställning av medel för biologisk mångfald Redovisning av ett regeringsuppdrag B E SÖ K:
Läs merStatligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs merEnergiforskning och innovation skapar samhällsnytta. Behovsmotiverad forskning får mest stöd. Innovation behövs för omställning till hållbarhet
Myndighetens budskap Energiforskning och innovation skapar samhällsnytta Behovsmotiverad forskning får mest stöd Innovation behövs för omställning till hållbarhet Näringslivet samfinansierar med betydande
Läs merNätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer
Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk
Läs merRedovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under
Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014 Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:132
Läs merRevisionsrapport. Löpande granskning 2009
Revisionsrapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Datum Dnr 2010-01-29 32-2009-0586 Löpande granskning 2009 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Naturvårdsverket (NV) bl.a. granskat
Läs merJuli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor
HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto
Läs merProgramstöd till forskning om alkohol, narkotika och tobak
Programstöd till forskning om alkohol, narkotika och tobak I den under hösten 2008 avlämnade forskningspolitiska propositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation föreslås för FAS vidkommande
Läs merMöjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket
Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential
Läs merUtlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning
Läs merKommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.
Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå
Läs merSVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1998-01-30 1 1 (13) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER
Läs merK2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Läs merArbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merAdministrativ rutin för projekt finansierade genom EUs ramprogram
Administrativ rutin för projekt finansierade genom EUs ramprogram Bakgrund Under senare år har antalet beviljade projekt, inom EU:s ramprogram, ökat till Högskolan i Borås. Då det finns flera olika roller
Läs merRiktlinjer. Praktikantprogrammet för yngre personer. Ansökningsomgång 2013
Riktlinjer Praktikantprogrammet för yngre personer Ansökningsomgång 2013 Riktlinjer Praktikantprogrammet för yngre personer 1. Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Förutsättningar för organisationer att delta
Läs merANSÖKAN om anslag från Forskningstjugan
Svenska Jägareförbundet Öster-Malma 611 91 Nyköping Tel 0155-246200 ANSÖKAN om anslag från Forskningstjugan Datum Avser budgetår Projekttitel (max 120 tecken) Huvudsökandens namn Sökandens tjänsteadress
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merKC-förstärkning för schakt inom spont, Filipstad Brygge, Oslo. Phung Doc Long Håkan Bredenberg
Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 2 1997-01-09 KC-förstärkning för schakt inom spont, Filipstad Brygge, Oslo Phung Doc Long Håkan Bredenberg Svensk Djupstabilisering
Läs merMarknadsstaten och valfrihetssystemen
Marknadsstaten och valfrihetssystemen Projektet utgångspunkter och relevans Under de senaste 30 åren har samhället i stor utsträckning ändrat karaktär genom en utveckling från den s.k. välfärdsstaten mot
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merPressmeddelande från Formas och BIC
Pressmeddelande från Formas och BIC 2002-12-12 Nytt samarbete mellan Formas och BIC Formas och BIC har idag undertecknat ett samarbetsavtal. De kommer att arbeta för att svensk byggforskning ska få en
Läs merRevisionsrapport. Styrning EU-projekt. Krokoms kommun. 2009-03-04 Anneth Nyqvist
Revisionsrapport Styrning EU-projekt Krokoms kommun 2009-03-04 Anneth Nyqvist 2009-03-04 Maj-Britt Åkerström Anneth Nyqvist Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1
Läs meri åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö=
i åëëíóêéäëéå g ãíä~åçëä å ^îçéäåáåöéåñ êe äää~ê ríîéåâäáåö Främja kvinnors företagande 2007-2009 Länsstyrelsen i Jämtlands län inbjuder härmed Er att ansöka om medel inom ramen för Främja kvinnors företagande
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merVågkraft Ett framtida alternativ?
Vågkraft Ett framtida alternativ? Per Holmberg, Vattenfall Research & Development AB Elforskdagen, 2010.10.28 Innehåll 1. Elforskprojektet 2. Varför vågkraft? 3. Vågresurser och vågkraftspotentialer 4.
Läs merCentrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH
Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att
Läs mer2 Finansiering, genomförande och utvärdering
2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2.1 FINANSIERING Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori Diagram 5. Statlig finansiering
Läs merGranskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Läs merTrygghetssystemen utomlands
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU11 Trygghetssystemen utomlands Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet en framställning av Riksrevisionens styrelse angående trygghetssystemen
Läs merHög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor
HA 17 SM 0712 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för november 2007, i löpande priser Foreign trade first released figures for November 2007 I korta drag Hög utrikeshandel
Läs merANKOM Besv
REGERINGEN Näringsdepartementet ANKOM 2018-01- 02 Besv Regeringsbeslut IV 11 2018-12-21 N2018/05923/SUN N2018/05911/KLS (delvis) N2018/05255/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar
Läs merwww.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014
Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktade sig till inkubatorer som arbetar med utveckling
Läs merOrganisation, kontrakt och uppföljning
Projektdirektiv 1(6) Projektdirektiv for utskott Drift och Projekt 1 Bakgrund... 2 2 Effektmål... 2 3 Projektmål... 2 4 Projektets omfattning... 3 5 Kommunikationsplan... 5 6 Tidsram... 5 7 Kostnadsram/budget...
Läs merI korta drag Handelsnettot för september högre än väntat
HA 17 SM 0410 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för september 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for September 2004 I korta drag Handelsnettot
Läs merDagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Läs merRapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3
1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets
Läs merNordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012
Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus 2012-2016 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Färöarna, Grönland
Läs merFörslag på inrättande av karriärutvecklingscenter för dansare
Förslag på inrättande av karriärutvecklingscenter för dansare Bilaga 1 Dansalliansen föreslår att ett statligt finansierat organ inrättas för att ge stöd till dansare inför och under karriärväxling. Verksamheten
Läs merAvtal mellan högskolan och personal nr 29445-IC-1-2008-1-SE-ERASMUS-EUCX-1. Högskola: Högskolan Dalarna SFALUN01
STIPENDIEAVTAL PERSONAL Avtal mellan högskolan och personal nr 29445-IC-1-2008-1-SE-ERASMUS-EUCX-1 Högskola: Högskolan Dalarna SFALUN01 Adress: S-791 88 Falun Telefon: 023-778153 E-post: sco@du.se i det
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin
Läs merInformation om HåVa:s utlysning - Utveckla framtidens vattenkraft
Information om HåVa:s utlysning - Utveckla framtidens vattenkraft Fredrik Brändström, Linn Sjöström, Andreas Gustafsson Utlysningsperiod: 2018-12-05 2019-03-06 Innehåll Bakgrund om forsknings- och innovationsprogrammet
Läs merVINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober
VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS
Läs merGranskning av årsredovisning 2013
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs mer