SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRME- FORSKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRME- FORSKNING 1981-1996"

Transkript

1 **Y* 4CS L\ ^y Forskning och Utveckling FÖLJ 1997:13 SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRME- FORSKNING Mikael Henriksson och Sven Werner, FVB - Fjärrvärmebyrån AB FUMVAFUl

2

3 SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRME- FORSKNING Mikael Henriksson och Sven Werner, FVB - Fjärrvärmebyrån AB ISSN

4 1997 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

5 Sammanfattning SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRMEFORSKNING Svensk, statligt finansierad ijä^ämeforskning under åren redovisas genom en sammanställning av projekt och publicerade dokument. Projekt och dokument har identifierats genom att följa de pengar som anslagits av de statliga myndigheter som ansvarat för fjärrvärmeforskning. Genom denna metod har enbart de program som officiellt innehåller fjärrvärmeprojekt redovisats. 1 begreppet fjärrvärmefotskning ingår ej forskning om värmeproduktion, som ej ingått i de program som sammanställ ningen berör. Totalt har 315 projekt identifierats- men endast 250 projekt har publicerade dokument. Inom dessa projekt har 529 dokument identifierats. Sammanlagt har i löpande penningvärde 139 miljoner kronor satsats på Ijärrvärmeforskning under perioden. 1 delfinansierade projekt har tjärn ärmeföretagen bidragit med 24 miljoner kronor Sverige har även deltagit i ett nordiskt och i ett internationellt program dar andra länder också satsat pengar. Toialt beräknas de sammanställda projekten motsvara ett värde på 350 miljoner kronor i dagens penningvärde. Inom forskningsprogrammen har det under perioden avlagts 10 doktors- och 12 licentiatsavhaodlingar. Ett flertal ytterligare avhandlingar förväntas under det kommande året. Alla identifierade projekt och dokument listas. Dokumenten kommenteras även Översiktligt. Denna översikt är ämnesoiienterad. Informationen om dessa projekt och dokument har tidigare varit tunn och ofullständig. Insamlad information om projekt och dokument finns även lag : rade i en relationsdatabas. Sökord: Fjärrvärme, forskning, värmelast, värmedisinbntion. fjärrvärmecentraier

6 Summary SWEDISH DISTRICT HEATING RESEARCH % Swedish district heating research, financed by the govemment, during the period is presented by a compilation of projects and document published. Frojects and docuinents have been identified by tracäng teh grants from the national authorities responsible for district heating research- By this method, only programs of&cially containing district heating projects have been analysed. No research on heat generation is included, since this researeh is financed by oiher programs. Totally, 385 projecis have been ädentified, bul only 250 projects have document pjbjished. In all, 529 research documents have been identified, During the period, 139 million Swedish crowns in currentvalue have been used for district heating research. In projects partly public funded, the district heating tompanies have contributed with 24 million crawns. Sweden has atso particäpated in one nordic and in oiie international program where other countrie<t afso have made contributions. The present value of all projects compiled is estimated to 350 million crowns. Within the research programs, 10 doctorate and 12 licentiale theses have been presented. Several more theses are expected in the near future. All projects and documents identäfied are listed. Areviewof all documents published Is given. Tliis review is divided by subject and short comments on each docnmeni are given. Earlier. information about all ihese project has been sparse. The information gathered about projects and documents al so exist as data basc. Kc^ords: Disirict heatäng, research, heat load, heat distribution, substaltons

7 Förord FV B-Fjärrvärme byrån ab har av Svenska Fjärrvärmeföreningen fatt i uppdrag att sammanställa och sammanfatta den statligt finansierade Ijäirvärmeforskningen under de senaste åren. Bakgrunden till uppdraget är att Svenska Fjärrvärmeföreningen under hösten 1995 övertog det operativa ansvaret för statligt delfinansierad fjärrvärmeforskning genom ett kollektivt branschforskningsprogram. I detta pragram ingår dock inte produktion av väime, som administreras av andra organ. Syftet med sammanställningen 3r att fa en Överblick över tidigare genomförd forskning med avseende på inriktning, omfattning och utförare. God kännedom om tidigare projekt minskar risken för att återupprepa tidigare genomförd forskning genom dubbelarbete. Förhoppningsvis kan denna sammanställning användas av de fj ärr värmeforskare och praktikens fjäirväimetekniker som önskar en snabb översikt över den svenska Jjärrvärmeforskningen. En utgångspunkt för arbetet har varit att den senaste sammanställningen över detta ämne avsåg tidsperioden (de två första energiforskningsperiodetna), varför ambitionen har varit au tacka in heta perioden fr o m 198] i denna sammanställning. Insamlat materia] har dock varit av varierande kvalitet. Speciellt saknas viss information om del projekt under 80- talet. I gengäld har information om del äldre BFR-projekt, som inte fanns med i den tidägare sammanställningen, tagits med. Arbetet har bedrivits under perioden februari-november Arbetsmetodiken har varit att fölia beviljade medel hos olika forskningsråds program för fjänväiroe till projekt och tillhörande dokumentation. Insamlad dokumentation har kopplats till projekt och forskningsråd. Mikael Henriksson har arbetat med att sammanställa insamlad dokumentation och har haft ansvar för databaserna för projekt, dokumentation, kopplingar, frågor och rapporter. Undertecknad har stått för övrigt arbete, vilket innebär att undertecknad är helt ansvarig för de värderingar och omdömen som redovisas i denna rapport. Vårt arbete redovisas i tre huvuddelar. I del A, ÖVERSIKT OCH SLUTSATSER, lämnas övergripande information om de olika forskningsrådens verksamhet och sammanfattande slutsatser. I del B ; FORSKNTNGSDOKLLMENT, kommenteras publicerade forskningsrapporter. För att göra den överskådlig har vi valt en ämnesindelning som är identisk med kapitctindelningen i läroboken Frederiksen & Werner, Fjärrvärme - Teori, tehnk och funktion. Studentliileraiur Motivet för detta är det känns omotiverat att repetera alla fj ärr, ärm eteknikens grunder när forsknhigsdokumemen och r t viss utsträckning, resultaten ska kommenteras. Det är därför lämpligt att inhämta grunderna frän läroboken om man fullt ut vill förstå innebörden av forskningsdokumenten. Samordningen mellan grunder och forskning underlättas om de har samma kapitclirtdclning. I del C. PROJEKT OCH DOKUMENT, återger vi mskriftei frän den rela!ionsdaeabas\i har byggt upp for att hantera all information på en entydigt satt. Listor ö\-er projekt och dokument finns enligt följande:

8 CL Projekt sorterade efter projektnumnierordning C2. Projekt sorterade efter anslagsmottagare C3. Kopplingstabell mellan projekt och dokument efter projektnmrimerordning C4. Kopplingstabell mellan projekt och dokument efter dokumenmummerordning C5. Dokument efter dokumentnumnierordnmg Av lista C3 och C4 framgår vilka projekt som saknar publicerade slutrapporter. Själva relationsdatabasen har överlämnats till uppdragsgivaren. EgeniJigen är ovanstående listor på papper ett dåligt surrogat for själva relationsdatabasen och de möjligheter som finns att arbeta med denna. Redovisningstekniskl återges alla litteraturreferenser i bokstavsordning i anslutning till slutet av varje avsnitt för att få en bättre kontakt mellan litteraturhän visningar och den fullständiga litteraturreferensen. Litteraturhäuvisninger markeras i löpande text med kursiv stil. Borås i november Sven Werner

9 Innehall Rapporten innehåller följande huvuddelar. Utförligare förteckning finns i varje dels innehållsförteckning. Del A Del B Del C Bilaga L Bilaga 2 Bilaga 3 Översila och slutsatser Inledning Svenska Eneigiforskningsprogrammet Svensk statlig fjärrvärmeforskning Fjäirväimeprogram i andra länder Fjänvärmeprojekt Dokumentation Forskningsinformation Långsiktig kompetensuppbyggnad SluEsaEser Slutord Forskningsdokument Inledning Vännelast Produktionsanl äggningar Distribution Kundanläggningar Fjärrvärme system Ekonomi Fjärrvärmens utveckling och utbredning Litteratur Fj ärrkyla Projekt och dokument Lisia Cl. Projekt sorterade efter jprojektnummerordning Lista C2. Projekt stmeradc efter anölagsmottagare Lista C3. Kopplingsiabell mellan projekt och dokument efter pro jektnr.ordning Lista C4. Kopplingsiabell mellan projekt och dokument efter dok.nr. ordning Lista C5. Dokument efter dokumcntm\ordning Förteckning över publikationer utgivna inom ramen flir Nordiska Fj ärrviir m epr ogramro et Förteckning och förklaring av använda dokumentförkortningår Författarens anknytning till refererad forskning

10

11 Del A Översikt och slutsatser A-I

12

13 Innehållsförteckning 1 INLEDNING '* 1.1 Omfattning och avgränsn ingår Metodik 5 13 Redovisning -9< 1.4 Definition av omfång ^ 2 SVENSKA ENERGIFORSKNINGSPROGRAMMET B 2.1 MåJ * 2.2 Omfattning ' 3 SVENSK STATLIG FJÄRRVÄRMEFORSKNING Primära farskningsräd % Nämnden fbr Energiprodukt ionsfofskning f 3.12 Siarens Räd fiir Byggnadsforskning 3.1,3.Statens Energiverk ocb NUTFK Studsvik $ Programrådet i Studsvik 9 3,17 SairnnaFLfatlniDE av pnmäia forskningsråd l0 3.2 Sekundära forskningsråd Väimeforäk." Nordiska energiforslmin^progranimel - TI InKmalional EriETäy Agency *K Svenska FjärrvaimefGrenin^en -i* 32.5 Samman fällning, av sekundära forskningsråd Översikt J * 4 FJÄRRVÄRMEPROGRAM 1 ANDRA LÄNDER 15 5 FJÄRRVÄRMEPROJEKT Projektstatus ^ 5.2 Projekl utan dokumeni W 5.3 Forskning^utförare 'It G DOKUMENTATION 20

14 6J Dokumentstatus Ämnesinriktning Publicerings ru I iner 22 7 FORSKNINGSINFORMATION Samhällets krav på forskningsinformation $3 7.2 Information om fjärrvärmerorskning 2$ B LÅNGSIKTIG KOMPETENSUPPBYGGNAD Licenliatarneten Duktarsdv hand lingar 26 Q SLUTSATSER Forskningen* effektivitet 9.2 Forskningens produktivitet Forskningsin formation 31 9A Allmänna slutinlryrk SLUTORD 32

15 1 Inledning 1,1 Omfattning och avgränsningar Det svenska energi forskningsprogrammet har haft en sådan uppdelning i olika program art forskning om alla delar i ett fjärrvärmesystem inte hamnat i samma program. Främst har det skett en bodelning mellan värmeproduktion och efterföljande led i kedjan från bränsle tim kund. I delta arbete genomförs en sammanställning och värdering av de program som omfattat de efterföljande leden till värmeproduktion. Med svensk fjämärmeforskning avses i detta arbete därför normall projekt som behandlar värmedistribution och leverans av fjärrvärme via fjärrvärmecentraler. I viss mån ingår också vissa systemfrågor. Dv S det är de forsknmgsbeviljande myndigheternas uppfattning om vad som är fjärrvärmeforskning som ligger till grund för vad som ingår i detta arbete. Projekt som berör bränslen, värmeproduktion och miljöfrågor liar bekostats via andra delprogram av enereiforskrangsprogrammen och dessa projekt ingår normalt inte i detta arbete. Dock har enstaka projekt som berör värmeproduktion smugit sig in i de aktuella delprogrammen, då ansvariga myndigheter tänjt lite på gränserna. Dessutom har de anslagsbeviljande organen givit pengar til! olika ramprogram och andra forskningsråd, som inte haft en lika stnkt syn på fjäm-ärmefotskning, Detta ger fler projekt som berör värmeproduktion. Vi har dock valt att inte utesluta dessa projekt ur vår sammanställning, ty vi vill väsa vad pengar som avsatta för rjäitvärmeforsknmg har använts till Sammantaget innebär detta att redovisningen i detta arbete inte är så strikt nar det gäller bodelningen mellan värmeproduktion och övriga delar av fj ärrvärmesystemet. En konsekvens blir dock att der ämnesmriktade redovisningen i del B blir knapphändig och ofullständig när det gäller värmeproduktion. Övriga avgränsninear är att redovisningen endast bygger på projekt som haft helt eller delvis statligt stod för kunskapsinriktad energiforskning. Detta innebär att projekt som helt bekostats av privata företag, ijärrvärmefdretag eller Svenska Fjärrvärmeföreningen inte igår, dock ängar sk nivå 2-projekt bos Värmeforsk. Ej heller ingår projekt som erhållit statligt stöd ror att bygga demonstrations- och protypanläggningar i form av investeringsbidrag och subventionerade Mn. Dessutom ingår ej projekt som haft stöd för experimentbyggande eller experimentbyggnadslån. En annan avgränsnäiig är att det dm vara forskningskompetenta personer som skrivit rapporter mm. Vi har därlbr konsekvent rensat redovisningen från examensarbeten. Givetvis är sådana projekt som skalats bort enligt ovan intressanta, men information om dessa återfinns i andra sammanställningar. Det råder dock en brist pä information om forskningsprojekt som bedrivits av fjärrvärmeföretag. Värmeverksföreningen gjorde dock en sammanställning på början av SO-talet, Värmeverksforeningen Nordvärme gjorde också ett försök i samma anda när man i början av 9O-talet sammanställde en pärm med information om 204 forskningsprojekt om fjärrvärme 1 de fem nordiska länderna for åren Jordvärme De svenska bidragen i denna pärm är dock endast Värme forsk-projekt.

16 1.2 Metodik Den metodik som används i detta arbete utgår frän beviljade medel frän statliga myndigheter som ansvarat för de program som omfattat fjåyrvänneforskning, Grundidén är således att följa pengarna och se vad resultatet blir. Ingen gör ju någonting utan att få betalt för det. Genom den valda grundmetodiken har vi dock tappat alla projekt med Qänvärmeanknytning som bekostas med andra program än de som officiellt ska innehålla fjärrvärmeprojekt. Vi känner till flera sådana projelct som inte återfinns i denna sammanställning. Ett exempel är ett projekt om prognoser av värmelast i rjärrväimesystem som bedrivs av institutionen lör matematisk statistik vid Lunds Universitet med Jan Holst som projektledare. Det bekostas av NU- TEtC:s program för komplexa system. Även vissa projekt med rjärrvärmeanknyining utförda vid Linköpings Universitet är ej heller med av samma orsak. Detta arbete om sammanställning av svensk Ejärrvärmeforskning bygger således pä ett nerifrån-upp perspektiv. Antal beviljade projekt och utbetalda medel summeras per forskningsråd. Detta kan ge något annorlunda summor än vad forskningsråden normalt rapporterat om, då de använder ett uppifrån-ner perspektiv. Men i stort seti överensstämmer summorna för all fjärrvärmeforskning per forskningsråd. 1.3 Redovisning Målet med varje projekt är att det ska efterlämna en redovisning i form av en publicerad, skriftlig dokumentation som ska innehålla den nya kunskap som projektet givii. Detta mål har inte uppfyllts Jbr alla projekt. Detta betyder att en del projekt saknar publicerade slutrapporter Orsakerna kan vara flera. En typisk förklaring är att forskningsrådet ansett att rapporten inte hållit ett kvalitetskrav for publicering. Andra orsaker är att projekten har haft andra mål än kunskapsredovisning. Sådana orsaker är resekostnadsersättningar, personliga befattningar. produktutveckling varvid slutrapport kanske hemligstämplats, ersättning for seminarieverksamhet mm. Olika forskningsråd har haft olika policy för hur ej publicerade slutrapporter tillhandahålls. För en del forskningsråd går det att fa tag på opublicerade forskningsrapporter och ftir andra forskningsråd är det nästan omöjligt. De olika rutinerna kommenteras under avsnit- Lei dokumentation. VI har valt att endast kommentera publicerade dokument från de identifierade projekten. Delta innebär att vi inte kommenterar projekt som saknar publicerad slutrapport. Av resursskäl har vi inte lagt ner något större arbete på att analysera varför dessa projekt saknar rapporter, trots an en delprojekt har mycket intressanta titlar. Totalt sakiias publicerad slutrapport for 135 a.v de 385 projekten. Vä har helt enkelt accepterat dessa 'kassationsprocenl" i vår sammanställning. Orsaker till bortfall och andelarna kassatronsprocent för oläka forskningsråd kommenteras dock under avsnittet om fjänvärmeprojckl När det gäller vad som publicerat har vi också gjort en avgränsning. Vi har valt att endast ta med rapporter utgivna i de olika forskningsrådens serier för forskningsrapporter, institutionsrapporter från högskolor och forskningsinstitut samt tidskriftsartiklar. Dessa bedöms vara lätta att erhålla kopior frän for den som är intresserad av en forskningsrapport. Vt har valt att inte inkludera konferens- och scminarierapporter i vår sammanställning, då dessa har en begränsad spridning och svåra att fä tag på i efterhand. Vi är medvetna om att denna gränsdragning missgynnar de forskare som prioriterat denna form av rapportering. Om någon känner sig illa behandlad av denna gränsdragning, så ber vi om ursäkt. A-5

17 1A Definition av omfång Sammanfattningsvis gäller således följande omfattning ocn avgränsningar for denna sammanställning av svensk fjärrvärmeforskning: Tidsperioden %, ej BI Statlig finansiering, heh eller delvis Enbart officiella fjärrvärmeprogram Ej Fjärrvärmefåreningens nya program avseende projekt eller dokumentation 1 stort sett ej värmeproduktion eller miljö Kunskapsinriktad forskning, ej utveckling eller demonsiration Publicerade forskningsrapporter från forskningsråd eller institutioner Ej konferens- eller semänarierapporter Forskningskompetenta forskare, ej examensarbeten Pågående projekt finns listade, men saknas som dokument Trots alla dessa avgränsningar ar omfånget av den nu utförda sammanställningen omfattande. Totalt återfinns 385 projekt och 529 dokument i denna sammanställning. Litteratur: Svenska Vänneverksföreningen. Morgondagens teknik* FoU-projekt vid värmeverken. Oktober Nordvännc : FoU-projekter inom Nordvarme September 1991, 2 Svenska energiforskningsprogrammet Sedan 1975 finns det ett speciellt statligt energi forskningsprogram i Sverige som bekostas via statsbudgeten. Del tillkom efter den första oljekrisen 1973/74 som en åtgärd att effektivisera Sveriges energisektor. Programmet har bedrivits i treårsperioder. Den första programperioden omfattade åren Den sjunde perioden avslutades under 1996 och avsåg tidsperioden , 2.1 Mål Målen med energäforskmngsprogrammet har varierat sedan 1975,1 början var programmet mycket inriktat på en snabb oljeersättning. Kravet på långsikughet och vetenskaplig kompetensuppbyggnad kom 19*4. Under senare år har den sk omställningen av energisystemet vant siyrande.historiska inriktningar och mål under olika perioder sammanfattas på ett bra sätt i WA 1992 o&nutek För närvarande ar målen Ar energiforsknmgspro grammet följande: "De övergripande målen med energiforskningsprogramniet är att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom. universiteten, högskolorna ock i näringslivet för utveckling och omställning av Art

18 energisystemet i enlighet med riksdagens beslut år 1991 om riktlinjer för energipolitiken", enligt Proposition 1996/97:5- Vad avser energiforskning och teknisk utveckling anges också verksamhetsmålen för respektive myndighet soin att: 1. öka antalet forskarstuderande och doktorer 2. öka antalet högutbildade i näringslivet 3. öka antalet innovationer och demonstrationer i form av system, produkter eller liknande 4. öka antalet samarbetsprojekt mellan högskolan och näringslivet 5. öka antalet internationella samarbetsprojeki Var avsikt har dock inte varit att utvärdera den utförda ijärrvärmeforskningen med utgångspunkt från de nationella energipolitiska målen. Vår uppgift har varit att sammanställa projekten och dokumenten från forskningsprogrammen, samt översiktligt kommentera och värdera dessa med utgångspunkt från den nytta som fjärrvärmeforetagen kan ha av erhållna resultat. 2,2 Omfattning Omfatming i pengar för hela det kunskaps; nriktade energiforskningsprogrammet uppgår till 6,5 miljarder kronor i löpande penningvärde sedan starten 1975 och till 11,5 miljarder kronor L 1996 års penningvärde. Normali brukar högre värden anges för den statliga energiforskningen, men då ingår även utvecklings- och demonstrationsstöd till nya anläggningar. Energiforskningen var som mest omfattande under den tredje perioden under början av 80-talet då den uppgick till 8% av all statlig finansierad forskning. Andelen för den nyligen avslutande sjunde perioden var drygt 2%. Realt sett utgör den nuvarande omfattningen ungefär en tredjedel av den omfattning som energi forskningen hade i början av 80-tal et. Förslaget till medel för energiforskning för 1997 är 23<j miljoner kronor enligt proposiilon 1990/97:5. Sedan starten 1975 har fjärrvärmerelatcrade program fexkl värmeproduktion, bränslen och miljö) erhållit 170 miljoner kronor i löpande penningvärde, vilket motsvarar 290 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. Detta betyder au den svenska statliga ijärrvärmetbrskningen har motsvarat 2,5 % av den totala omfattningen av det svenska energiforskningaprogrammet under de 21 år som det har existerat. Litteratur: EnergrfoiskningsgnippeTi, Energiforskningens mål och medel. Ett perspektiv infor 2000-talel. Ds , Stockholm Energikommisionen. Omställning; av energisystemet. SOU 1995:139 med underla^sbi lågor i SOU 1995:140, Stockholm Forskning och samhälle. Regeringens proposition 1996/97:5, Stockholm JVA ; Energiforskning , Statliga satsningar, ambitioner och fesulial 1 VA-M 2 77 ; Stockholm NUTEK, Utvärderingar av svensk energipolitik X NLTTEKR Stockholm 1993.

19 3 Svensk statlig fjärrvärmeforskning 3.1 Primära forskningsråd Primära forskningsråd är de organ som primärt fördelat de statliga pengania för rjärrvärmeforskning. Genom åren har ansvaret för den statliga fjärrvärme forskningen dels flyttats och dels varit delat mellan olika forskningsråd. Här följer en presentation av de forskningsråd som varit ansvariga för fj arrvärmeforskning: Nämnden för Energiproduktionsforskning När energiforskningsprogrammet startade 1975 fanns det inget uttalat delprogram för fjärrvärmerrågor, utan fjärrvärme kom att hänföras till delprogrammen fjärrspillvärme och hetvattenteknik L Dåvarande Nämnden för Energiproduktionsforskning (NE) hade ansvaret för dessa delprogram. Denna sammanställning behandlar inte dessa två första delprogram, då dessa redan finns sammanfattade i NE Totalt omfattade insatserna 30 miljoner kronor under dessa 6 första år Sfalens Råd för Byggnadsforskning Innan energiforskningsprogrammet startade 1975 var det Statens Råd för Byggnads forskning (BFR) och dess föregångare Statens Nämnd för Byggnadsforskning som bekostade vissa en- Staka ijärrvärmeprojekt. Redan på slutet av 50-taM och i början av 6O-talet genomfördes de första projekten: "Stora eller små värmecentraler" (Handlingar 34, 1959) samt '^Värmeförluster från kulvcrtledningar 1 ' (Handlingar 42, 1963). BFR drev också vissa ijärrvärmepiojekt under den första programperioden parallellt med NE:s delprogram. Detta formali serades 1978 under den andra programperioden genom delprogrammet "Yttre försörjningssystem". Projekt som genomfördes under denna period finns med i denna sammanställning, men redovisas under programperioden 1981/84. BFR. övertog sektoraris v aret för fjårrvärmeforsknnig under den tredje perioden , när det fick ansvaret för delprogrammet Vännedistribution, BFR:s ijärrväimeförskning finns inte sammanfattad någonstans, däremot finns insatsplanerna redovisade i BFR 1980 och Totalt har BFR satsat 44,3 miljoner kronor på fjänvärmeforskning under tidsperioden Statens Energiverk och NLTEK När den fjärde programperioden 1984/87 startade fick Statens Energiverk (STEV) sektoransvarel för fjärrvärme. BFR fortsatte dock att driva en del påbörjade fjärrvärmeprojekt Nar NLJTEK bildades den 1 juli 1991, så upphörde Statens Energiverk att existera. Ansvaret för ijämärmeforskning överfördes då till NUTEK, som nu är buvudfinansiär för svenska statlig fjäm-ärmefotskning. BFR och STEV/NUTEK har således sedan 1981 varit de primära finansieringskällorna for statligt finansierad fjärrvärmeforskning med energjforskningsprogrammet som ursprung. A-i

20 STEV/NUTEK:s ^ärrvärmeforskning finns inte sammanfattad någonstans, däremot genom- Fördes 1993 en internationell utvärdering av 7 högskoleinstitutioner och Frärrvärmeutveckling AB som erhållit medel för fjärrvärmeforskning frän NUTEK. Denna utvärdering, Dtmxier mfl J993, är aktörsorienterad och behandlar heja den verksamhet som dessa institutioner bedriver, även sådan forskning som bekostas av andra NUTEK-program eller andra forskningsråd. Dvs utvärderingen följde inte helt de avgränsningar som själva fjärrvärmeprogrammet hade. Totalt har STEV/NUTEK satsat 72,6 miljoner kronor på fjärrvärmeforskning under tidsperioden , Energiteknikfonden NUTEK administrerar också Energiteknikfonden, som också har stött projekt med fjärrvärmcanknyitiing, Energiteknikfonden finansieras med medel från koldioxidskatten på oljeprodukter och har därigenom egentligen inget ekonomiskt samröre med energiforskningsprogrammet. Sedan 1991 har det varit möjligt an med fondens pengar ge stöd till programorienterad verksamhet och kollektivforskning inom energiområdet. Totalt har Energiteknikfonden satsat 13,2 miljoner kronor pä ^arrvärmefaktning. Främst avser detta bidrag till sekundära forskningsråd som Väimefocsk lom 1995 och Svenska Fjärrvärmeforeningensnyaprogramfrom Sludsvik Tidigare fanns det en direktkanal från statsbudgeten till det statliga bolaget Studsvik AB för energiforskning. Huvudsakligen var dessa medel avsedda Rir nukleär energiforskning. Men med början under B O-tal et, så avsaties en viss andel av dessa medel till icke-nukleär energiforskning. En del av denna andel användes för fjärrvärmeforskning inom Studsvik. Hur mycket pengar som detta omfattade är för oss okänt. Dessa pengar har fördelats på olika interna projektinom Studsvik, som hade rätt att själv fördela pengarna. Studsvik fiek även pengar frän del ordinarie energiforsknmgsprogrammet i konkurrens med andra fjärrvärmeforskare. Under denna period kom Studsvik, med avseende på fjärrvärme, att bli närmast ett branschforskningsinstitut. När Vattenfall AB 1991 övertog Studsvik frän staten, så avyttrades fjärrvärme verksamheten till andra ägare, som bildade FjSirvärmeuiveckling AB (FVU). Detta bolag övertog dårolien som ett branschforskningsinstitut, men hade inga direktanslag från staten. FVU betraktas därför enbart som en utförare av fjänvärmeforskniiig 3 denna sammanställning. 1 praktiken upphörde verksamheten inom FVU under Programrådet i Studsvik Sludsviks särställning med direktanslag för icke-nukleär energiforskning ifrågasattes under slutet av 80-talet, varvid en separat myndighet. Programrådet i Studsvik (PRIS), bildades Programrådet hade delvis från Studsvik externa ledamöter. Dess uppgift blev att fördela det årliga anslaget på cirka 20 miljoner kronor för icke-nukleär energiforskning vid Studsvik, varav cirka 10% gick till fjäirvdrmeforskning. Rådet upphörde med sin verksamhet Totalt satsade PRiS 8,5 miljoner kronor på fjänväraieforskning under perioden

21 3.1.7 Sammanfattning av primära forskningsråd I tabell 1 sammanfattas de medel som olika primära forskningsråd satsat på fjärrvärmefotskning. Totalt har således svenska staten satsat minst 140 miljoner kronor i löpande penningvärde på ijättvarmeforsknine under perioden %. Realt sett motsvarar detta cirka 190 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. Realt sett var insatsen 40 % lägre under den senaste programperioden 1993/96 jämfört med programperioden 1981/84. Tabell L Pengar från olika primära forskningsråd till fjarrvärmefarskning per programperiod Primärt Fördelade medel per programperiotl %kr Totalt forskningsråd 1981/ / / / / [440 STEV/NUTEK Enersileknikfonden Sm ds vi k, direkt iirunosumma Alla medel har inte använts direkt av de primära forskningsråden, utan vissa medel har delegerats till sekundära forskningsråd. Bland utforare av fjärrvärmeforsknirig har dock SmdsviL haft en särställning då nan erhöll pengar direkt ur statskassan. Observera dock att omfattningen av dessa direktanslag till Studsvik inte finns med i ovanstående tabell. Däremot återfinns många av de dokument som producerats med dessa okända pengar med i denna sammanställ- 3.2 Sekundära forskningsråd Med sekundära forskningsråd avses organ som bekostat forskning om fjärrvärme och som delvis finansierat sin verksamhet med medel från de statliga primära forskningsråden. Från de primära finansieringskällorna BFR, Statens Energiverk och NUTEK har medel gått vidare till 3 olika andra forskningsprogram med fjärrvärme som lema: ett intemationelll ett nordiskl och ett nationellt. Det internationella programmet har bedrivits av International Energy Agency. det nordiska programmet återfinns inom ramen for det speciella gemensamma nordiska energiforskningsprogram som initierades av Nordiska Ministerrådet, medan det nationella programmet bestått av Värmeforsks program för hetvattenteknik. Sedan hösten 199? har Svenska Fjärrvärme föreningen övertagit Värmeforsk roll som sekundärt forskningsråd. Inom det svenska fjärrvärmeprogrammet har LTH, Värme- & Kraftteknik hatt en särställning som kan liknas vid ett sekundärt forskningråd. Institutionen har dels hafi ramprogramanslag från BFR. STEV & NUTEK, samt dessutom projektanslag från BFR och Värmeforsk samtidigt som man aktivt arbetat inom del nordiska fjäirvärmeprogrammet. Många av institutionens forskningsprojekt har därför sam finansierats av många olika primära och sekundära forskningsråd. T de efterföljande avsnitten om projekt och dokumentation redovisas därför LTH. Värme- & Kraftteknik som ett sekundärt forskningsråd.

22 3.2.1 Värmeforsk Värmeforsks programområde Hetvanenteknik finns redovisat sedan Programområdet har delvis finansierats av staten via energiforskningsprogrammet genom BFR, Statens Energiverk och NUTEK. Resterande medel har kommit från Värmeforsks olika intressenter, varav Värmeverksfdreningen (nuvarande Svenska Fjärrvärmeföreningen) har varit en huvudintressent. Programområdet Hetvattenteknik avslutades under hösten 1995 och pågående projekt överfördes till Svenska Fjärr^ärmeforenängens nya forskningsprogram. Genomförda, projekt inom Värmeforsk finns föredömligt redovisade i Projekt och resultat, som ärligen givits ut sedan 1984 som Värmeforsks årsberättelse. 1 dessa presenteras de olika forskningsprojekten både med avseende på omfattning i pengar och resultat. Fr om 1995 har dock informationen blivit mer mager. Total i har Värmeforsk satsat 34,5 miljoner kronor på fjärrvårmeforskning under perioden T denna summa ingår de 15 pågående projekt som Värmeforsk överförde till Svenska Fjärrvärmeföreningen hösten Bidraget från primära forskningsråd har varit 10.5 miljoner kronor, vilket innebär att Värmeforsks intressenter själv har Eillfbrt 24,0 miljoner kronor. Detta betyder att den statliga andelen av finansieringen har varit runt 30% Nordiska energiforskningsprogramnict Sedan 1985 bedrivs inom Nordiska Ministerrådets ram ett energiforskningsprogram, varvid fjärrvärme är ett av sju programområden. De övriga sex områdena är bioenergiprocesser, bränsleceller, energi och samhälle, fasta bränslen, petroleumtekn ologi samt processintegration. Sveriges andel finansieras genom det statliga energi forskningsprogrammet. Fjärrvärmeprogrammet har inte varit projektorienterai, utan ett nordiskt samarbete med utbyten av torskarstudenter har prioriterats. Dock har programmet en viss ämnesoräentcring och för tidsperioden är denna: Effektivisering av värmedistribution, övervaknings- och diagnosteknik, ijärrvärmebaseradkvjteknik samt energiproduktion och energilagring för fjärrvärme. Den sk nordiska mobiliteten har stimulerats genom utdelade stipendier för vistelse vid en fjärrvärmeinstuution t ett annat nordiskt land. Många seminarier har årligen anordnats for de forskarstudenter som deltagit i programmet. Vid 7 tillfallen har programmet anordnat internationella symposier med ohka fjärrvärnietema, se bilaga I. Det nordiska fjärrvärmeprogrammef administreras av Energiforskningen Norge och leds av ett fackkollegium bestående av en representant från varje nordiskt land. Svensk representant har sedan siarten 1985 varit professor Lennart Thömqv i st Iran LTH, Värme- & Kraftteknik. Verksamheten har bedrivits i olika programperioder. De ivå första omfattade åren och Wu pågår den tredje perioden: Då det nordiska programmet inte är projektorienterat så finns det inget projektsys Lem med tillhörande fördelning av anslag. Däremot har man sammanställt en ambitiös publikationslista Över de arbeten som de i programmet deltagande forskarsludenteraa har presterat. Denna publikationslista återfinns som bilaga 1 i delta arbete- Hela det nordiska energi forskningsprogrammet finns redovisat i dels en ärlig ÅrsmeJdmg från Energiforskningen Norge och dels i sammanfattningar av varje genomförd programperiod: NMR 1991 och Energiforskningen dessa återfinns sammanfattningar av vad som genomförts inom del nordiska fjärrvämieprograinmet. Bl a finns alla nordiska stipendiater lista-

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket Sammanfattande projektbeskrivning [svenska] Projektet syftar till att kartlägga och utvärdera

Läs mer

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser.

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser. Anvisningar för rapportering av erhållet anslag/stipendium Anslagsmottagaren ska rapportera avslutat anslag senast det datum som står angivet på kontraktet. Vid dispositionstidens slut skickas en påminnelse

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK)

Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) 1 Mål Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) kan bevilja ekonomiskt stöd för forskningsprojekt, arbetsgruppsmöten,

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer

Internationell utblick Hot spots i Europa för ny fjärrvärmeutbyggnad. Vilka innovationer behöver fjärrvärmen?

Internationell utblick Hot spots i Europa för ny fjärrvärmeutbyggnad. Vilka innovationer behöver fjärrvärmen? Internationell utblick Hot spots i Europa för ny fjärrvärmeutbyggnad eller Vilka innovationer behöver fjärrvärmen? Sven Werner Högskolan i Halmstad 2016-02-12 Sweheat & FVU workshop om innovationer 1 Vem

Läs mer

Fjärde generationens fjärrvärme i ett Europa-perspektiv. Sven Werner Högskolan i Halmstad. Agenda

Fjärde generationens fjärrvärme i ett Europa-perspektiv. Sven Werner Högskolan i Halmstad. Agenda Fjärde generationens fjärrvärme i ett Europa-perspektiv Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Agenda 1. Forskningsmotiv 2. Vår tekniska bakgrund 3. Ideér, krav och teknik för den fjärde generationens fjärrvärme

Läs mer

Ansökan om forskningsbidrag för tjänst 2014

Ansökan om forskningsbidrag för tjänst 2014 Sida: 1/5 Dnr SSM2014-3485 Ansökan om forskningsbidrag för tjänst 2014 Skicka blanketten till Registrator, Strålsäkerhetsmyndigheten, SE-171 16 Stockholm Projekttitel Sökande (namn och titel) Sökandens

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe)

Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe) Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe) Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Innehåll 1. Heat Roadmap Europe: logik, resultat, kartläggning, modellering och slutsats 2. Utmaning:

Läs mer

Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning

Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning Enligt preliminära och uppskattade uppgifter beräknas den reglerade svenska spelmarknaden ha omsatt drygt 42 miljarder kronor. Det är en ökning

Läs mer

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Skicka underskriven och inskannad blankett samt övriga efterfrågade dokument till registrator@ssm.se Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Projektet Projekttitel Sökande Namn och titel Tjänsteadress Telefon,

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

2 Finansiering, genomförande och utvärdering

2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2.1 FINANSIERING Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori Diagram 5. Statlig finansiering

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Avtal mellan högskolan och personal nr 29445-IC-1-2008-1-SE-ERASMUS-EUCX-1. Högskola: Högskolan Dalarna SFALUN01

Avtal mellan högskolan och personal nr 29445-IC-1-2008-1-SE-ERASMUS-EUCX-1. Högskola: Högskolan Dalarna SFALUN01 STIPENDIEAVTAL PERSONAL Avtal mellan högskolan och personal nr 29445-IC-1-2008-1-SE-ERASMUS-EUCX-1 Högskola: Högskolan Dalarna SFALUN01 Adress: S-791 88 Falun Telefon: 023-778153 E-post: sco@du.se i det

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2012:1

Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2012:1 Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2012:1 1. Bakgrund Insamlingsstiftelsen Lions Cancerforskningsfond i västra Sverige, med kortnamnet Lions Cancerfond Väst, har syftet: - att företrädesvis stödja

Läs mer

Programstöd till forskning om alkohol, narkotika och tobak

Programstöd till forskning om alkohol, narkotika och tobak Programstöd till forskning om alkohol, narkotika och tobak I den under hösten 2008 avlämnade forskningspolitiska propositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation föreslås för FAS vidkommande

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

ANSÖKAN om anslag från Forskningstjugan

ANSÖKAN om anslag från Forskningstjugan Svenska Jägareförbundet Öster-Malma 611 91 Nyköping Tel 0155-246200 ANSÖKAN om anslag från Forskningstjugan Datum Avser budgetår Projekttitel (max 120 tecken) Huvudsökandens namn Sökandens tjänsteadress

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

KC-förstärkning för schakt inom spont, Filipstad Brygge, Oslo. Phung Doc Long Håkan Bredenberg

KC-förstärkning för schakt inom spont, Filipstad Brygge, Oslo. Phung Doc Long Håkan Bredenberg Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 2 1997-01-09 KC-förstärkning för schakt inom spont, Filipstad Brygge, Oslo Phung Doc Long Håkan Bredenberg Svensk Djupstabilisering

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad. sysselsättningsgrad för ungdomar

Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad. sysselsättningsgrad för ungdomar Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad sysselsättningsgrad för ungdomar Version februari 2009 23 Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Inriktningsmål: Senast 2011 ska Söderhamns

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Bidrag till tjänst för unga forskare inom strålningsbiologi och radioekologi

Bidrag till tjänst för unga forskare inom strålningsbiologi och radioekologi Promemoria Datum: 2014-07-01 Diarienr: SSM2014-3485 Handläggare: Lars Gedda : Skriv här. Bidrag till tjänst för unga forskare inom strålningsbiologi och radioekologi Strålsäkerhetsmyndigheten utlyser bidrag

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi

Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU13 Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2010/11:38 Fördjupad

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m.

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Slutredovisning Ju2011/9162/KRIM 2 Bakgrund regeringens beslut Brottsoffermyndigheten fick genom regeringsbeslut den 16 juni 2011

Läs mer

Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter

Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Styrelsen för SciLifeLab har vid sitt sammanträde den 7 maj 2014 beslutat att inbjuda Svenska lärosäten utanför de fyra värduniversiteten

Läs mer

i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö=

i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö= i åëëíóêéäëéå g ãíä~åçëä å ^îçéäåáåöéåñ êe äää~ê ríîéåâäáåö Främja kvinnors företagande 2007-2009 Länsstyrelsen i Jämtlands län inbjuder härmed Er att ansöka om medel inom ramen för Främja kvinnors företagande

Läs mer

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018. Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sida 1 (6) - 2010-01-27 Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla resultatbedömningar av utbildningarna

Läs mer

Marknadsstaten och valfrihetssystemen

Marknadsstaten och valfrihetssystemen Marknadsstaten och valfrihetssystemen Projektet utgångspunkter och relevans Under de senaste 30 åren har samhället i stor utsträckning ändrat karaktär genom en utveckling från den s.k. välfärdsstaten mot

Läs mer

Förslag på inrättande av karriärutvecklingscenter för dansare

Förslag på inrättande av karriärutvecklingscenter för dansare Förslag på inrättande av karriärutvecklingscenter för dansare Bilaga 1 Dansalliansen föreslår att ett statligt finansierat organ inrättas för att ge stöd till dansare inför och under karriärväxling. Verksamheten

Läs mer

Trygghetssystemen utomlands

Trygghetssystemen utomlands Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU11 Trygghetssystemen utomlands Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet en framställning av Riksrevisionens styrelse angående trygghetssystemen

Läs mer

Stipendiefinansiering inom Samhällsvetenskapliga

Stipendiefinansiering inom Samhällsvetenskapliga SAMFAK 2010/94 Stipendiefinansiering inom Samhällsvetenskapliga fakulteten Uppföljning Samhällsvetenskapliga fakulteten 2011-02-17 Innehållsförteckning Inledning 3 Arbetsgruppens arbete 3 Handelsbankens

Läs mer

Revisionsrapport. Styrning EU-projekt. Krokoms kommun. 2009-03-04 Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Styrning EU-projekt. Krokoms kommun. 2009-03-04 Anneth Nyqvist Revisionsrapport Styrning EU-projekt Krokoms kommun 2009-03-04 Anneth Nyqvist 2009-03-04 Maj-Britt Åkerström Anneth Nyqvist Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Skicka underskriven och inskannad blankett samt övriga efterfrågade dokument till registrator@ssm.se Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Projektet Projekttitel Sökande Namn och titel Tjänsteadress Telefon,

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet 1(7) Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

I forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser.

I forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser. ALLMÄNNA VILLKOR TILL UNIVERSITET, STATENS FORSKNINGSINSTITUT OCH ÄMBETSVERK SAMT ANSVARIGA LEDARE FÖR FORSKNINGSPROJEKT OM FINLANDS AKADEMIS FINANSIERINGSBESLUT (5.9.2006) Forskningsfinansiering som beviljats

Läs mer

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år).

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år). 5HJHULQJHQVSURSRVLWLRQWLOO5LNVGDJHQPHGI UVODJRP JRGNlQQDQGH DY GHQ QRUGLVND YHUHQVNRPPHOVHQ RP VDPRUGQLQJ DY SHQVLRQVUlWW HQOLJW VWDWOLJD SHQVLRQVRUG QLQJDURFKWLOOODJRPLNUDIWWUlGDQGHDYGHEHVWlPPHOVHUL YHUHQVNRPPHOVHQVRPK

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Detta har vi gjort Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Disposition av vår slutrapport Uppdraget och vad vi ville från början

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Nätverksträff och Arenaträff för UNILINK 4-6 november Ursula Hass, VINNOVA

Nätverksträff och Arenaträff för UNILINK 4-6 november Ursula Hass, VINNOVA Nätverksträff och Arenaträff för UNILINK 4-6 november 2014 Ursula Hass, VINNOVA Uppdrag FoI-propositionen till VR och VINNOVA Utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet

Läs mer

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.

Läs mer

Förslag till. praxis vid utdelning av forskningsstipendier för stiftelser

Förslag till. praxis vid utdelning av forskningsstipendier för stiftelser Förslag till praxis vid utdelning av forskningsstipendier för stiftelser Säätiöiden ja rahastojen neuvottelukunta Delegationen för stiftelser och fonder Syftet med den här guiden är att presentera praxis

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Regeringsbeslut I 12 Näringsdepartementet 2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Program för att främja kvinnors

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e)

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Sveriges lantbruksuniversitet Styrelsen BESLUT 2009-12-17 Enligt sändlista Dnr SLU 14-1645/09 Exp: 2009-12-18 Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Styrelsen beslutar

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:38

Regeringens proposition 2010/11:38 Regeringens proposition 2010/11:38 Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Prop. 2010/11:38 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet.

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bilaga till beslut om bidrag Version 2011:2 Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. 1. Tillämpning Dessa villkor reglerar bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet

Läs mer

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Margaret Simonson McNamee Teknisk projektledare Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand SP-koncernen

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

A talsbilaga 4. Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004

A talsbilaga 4. Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004 ' {, IS / A talsbilaga 4 Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004 Projektets nummer och namns A70 Förstudie - Sammankoppling av fjärrvärmesystem

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Cajsa Ekberg Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig

Läs mer