Bohusläns museum RAPPORT 2018:15

Transkript

1 Bohusläns museum RAPPORT 2018:15 Fjärrvärme i Lilla Norrgatan Efterundersökning i fjärrvärmeschakt Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Uddevalla 191:1, Kv. Sundberg Uddevalla socken och kommun Eirik Johansson

2

3 Bohusläns museum RAPPORT 2018:15 Fjärrvärme i Lilla Norrgatan Efterundersökning i fjärrvärmeschakt Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Uddevalla 191:1, Kv. Sundberg Uddevalla socken och kommun Eirik Johansson

4 Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax ISSN Författare Eirik Johansson Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Lilla Norrgatan mot väst, foto Bohusläns museum Tryck Bording AB, Borås 2018 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Syfte och frågeställningar...7 Landskapsbild...8 Kulturmiljö...8 Kvarteret Sundberg...8 Tidigare undersökningar...9 Metod...9 Resultat...9 Slutsatser samt åtgärdsförslag...11 Referenser...12 Tekniska och administrativa uppgifter...13 Bilagor...14

6 4 Bohusläns museum Rapport 2018:15 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1 : Fjärrvärme i Lilla Norrgatan 5

8 6 Bohusläns museum Rapport 2018:15 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1 : Sammanfattning Under tre dagar sensommaren 2017 genomfördes en schaktningsövervakning inom del av fornlämning Uddevalla 191 :1, på Lilla Norrgatan, gränsande till kvarteret Sundberg, Uddevalla kommun. Fornlämningen är av typen stadslager. Schaktet, som var 60 meter långt, 2 meter brett och överlag en meter djupt, var grävt innan den arkeologiska undersökningen kom till stånd. Därför kom undersökningen främst att omfatta dokumentation av schaktets lagerprofiler. Undersökningen kunde påvisa en stor mängd ytor som störts av diverse modern påverkan. Genomgående visade profilerna i schaktkanterna mycket störningar där vatten och avlopp grävts ned. På ett avsnitt av 4 5 meter gick det att se en intakt profil i den sydöstra delen av schaktet. Här syntes tydligt det skalgruslager som är så typiskt för Uddevallas stadslager. Detta lager användes som ett utjämningslager efter branden 1806 vilket har kunnat iakttas vid ett flertal tillfällen då det grävts i staden (bland annat Kv Bilde (Ytterberg & Peterson 2015) men även Kv Sundberg och Hasselbacken, ännu ej publicerade). Det lilla fyndmaterial som hittades var en större mängd kritpipsskaft i de odlingslager som låg under skalgruslagret och även ett fåtal fynd av ben från nöt och en sko i läder. Bevarandegraden för arkeologiska lämningar kan trots de få indikationerna som gavs vara goda, då schaktet endast är 1 1,3 meter djupt och lämningar kan finnas djupare än så. Kunskapsutbytet får trots allt anses gott och spelar roll inför kommande grävningar i Lilla Norrgatan. Östra delen av området verkar ha störst potential att ge arkeologiska resultat. Ytterligare ingrepp i denna östra del, som innebär grävning djupare än cirka 0,5 meter räknat från 2016 års markyta, ska som tidigare i förväg samrådas med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bakgrund Bohusläns museum har under augusti 2017 genomfört en arkeologisk undersökning av fornlämning Uddevalla 191 :1, vilket är stadslagret inom den historiska stadsplanen (Länsstyrelsens diarienummer ). Undersökningsområdet omfattande den sydöstra delen av Lilla Norrgatan, som angränsar till nordöstra delen av kvarteret Sundberg i centrala Uddevalla. Den arkeologiska insatsen genomfördes efter att schaktet redan grävts.

9 Fjärrvärme i Lilla Norrgatan 7 Syfte och frågeställningar Syftet var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, sammansättning och bevarandegrad. Eventuell bebyggelse och gatunät skulle identifieras och tidfästas med underlag av de undersökningar som skett i kvarteret Sundberg ( Ytterberg i manus ). Undersökningens frågeställning var att hitta ytor som stämmer överens med den matris som gjordes vid undersökningen av kvarteret Sundberg, direkt söder om det nu öppnade schaktet. Undersökningen fungerade även som en avgränsning av fornlämningen mot nord, och en indikation på hur störd denna yta var av modern påverkan. Fornlämningens art och innehåll skulle också beskrivas med hänsyn till antikvariskt bevarandevärde. Frågeställningar : När togs området först i bruk av staden, för vilka aktiviteter och hur förändrades dessa över tid? Har stadsbebyggelsen i detta område varit reglerad eller oreglerad från början? Finns spår av aktivitet från tiden innan staden etablerades? Kan man se tecken på äldre vägsträckningar eller trampade ytor? Går det att hitta slagg eller andra spår av den smedja som markerats på äldre kartor i den öppnade ytans närhet? Figur 4. Bevarad lagerprofil i Södra väggen. Vy mot söder. Foto Bohusläns museum.

10 8 Bohusläns museum Rapport 2018:15 Figur 5. Översikt av undersökningsområdet, med äldre arkeologiska schakt. Skala 1 : Landskapsbild Kulturmiljö Fornlämningen Uddevalla RAÄ 191 :1 utgörs av stads lager från den i historisk tid kända staden Uddevalla vid Bäveåns mynning i Byfjorden. Den består av kulturlager inom ett cirka meter stort område, enligt en byråmässig avgränsning från år 1980 ( Hasselmo, 1980 ). Fornlämningen omfattar därmed i stort sett området innanför Västerlånggatan/Göteborgsvägen Lagerbergsgatan Östergatan Asplundsgatan, frånsett vissa justeringar av fornlämningens begränsning som gjorts i nordväst och söder. Detta område överensstämmer schablonmässigt med den äldsta stadsplanekartan från år Landsvägen har vid nuvarande Uddevalla centrum korsat Bäveån, där en bro omnämns redan på 1300-talet. Topografin är kuperad, med branta uppstickande berg, medan det ned mot åmynningen är relativt flackt. Detta flacka låglänta parti har ofta drabbats av översvämningar ( Hasselmo 1980 :8ff, 37 ). Det är troligt att Bäveån tidigt var av betydelse som fiskevatten och att området vid Byfjorden utgjorde knutpunkt för handel längs kusten och mellan Västerhavet och Vänerlandskapen. Bohuslän ansågs i början av 1600-talet som självförsörjande med lantbruksprodukter som spannmål, medan ett överskott på animalier såldes. Kustfiske, förutom lax, bedrevs bara till husbehov. Viktigast var den storskaliga träexporten till kontinenten. Efter 1658, då Bohuslän blev svenskt, blev Uddevalla allt mer en stapelstad för framförallt timmer. Från början av 1700-talet blomstrade stadens sjöfart och maritima näringar ( Kristiansson 1951 :71ff ; Hasselmo 1980 :8ff ; ). Undersökningsområdet ligger i nordvästra utkanten av Uddevallas gamla stadsområde. På kartor från och med 1700-talets mitt anges delar av området som bebyggt med stadstomter. På stadsplanen från 1696 utgörs närområdet av särhägnade kålgårdar och åkrar. I anslutning till undersökningsområdet berörs kanten på landsvägen mot Strömstad, med några smärre kålgårdar öster om denna. Direkt väster om vägen finns en tomt benämnd»platz nu bebygd med 2 : ne Smidior«( Stadsplaner 1696,1750 ). Kvarteret Sundberg Kvarteret Sundberg låg under sent 1700-tal i stadens utkant mot nordväst, i den så kallade norra roten. På 1750

11 Fjärrvärme i Lilla Norrgatan 9 års karta låg huvuddelen av kvarteret inom stadens staket, med ängen Watterlandet åt väster och huvudgatan Norrgatan på 1700-talet åt öster, som utanför norra tulllen övergick i landsvägen mot Strömstad. En bäck finns utsatt på 1696 och 1750 års kartor och löp er på den senare kartan längs med sträckningen för stadens staket ( Ytterberg i manus, Stadsplaner 1696, 1750 ). Tidigare undersökningar Den största insatsen som har gjorts i närområdet är en arkeologisk förundersökning under 2015 och 2016, som omfattade hela kvarteret Sundberg ( Ytterberg i manus ). I anslutande kvarter har endast några få arkeologiska undersökningar och iakttagelser gjorts tidigare. På 1970-talet gjordes schaktningar i kvarteret Hvitfeldt, som ligger norr om undersökningsområdet. Inga stadslager kunde då påträffas, men iakttagelsen är osäker och ska inte tas för sanning ( Hasselmo 1980 ). Mot söder, i kvarteret Gyldenlöwe, påträffades vid schaktning år 1964 en cirka fyra meter lång timmerstock under ett 1,1 meter tjockt fyllnadslager med tegel och där under bara mjuk lera. Inget tydde på några konstruktioner ( BM arkiv 65/64 ). Åt öster, i det område som omger Kålgårdsberget söder ut, befanns tomten Kålgården 1 till stora delar vara utschaktat vid arkeologisk provundersökning i början av 1980-talet. Här påträffades stadslager daterat till ungefär ( Jonsson & Holmström 1984 ). Från samma område, vid Lagerbergsgatan 11, finns en observation från 1961 vid schaktning, under ett cirka 0,7 meter tjockt raseringslager fanns ett 0,1 meter mäktigt brandlager, med fynd av en kritpipa daterad till På ungefär samma djup fanns en husgrund i bottenleran ( BM arkiv 393/61 ). Det är först på senare år det skett lite större arkeologiska insatser i området. Säsongen utfördes en undersökning inom kvarteret Bilde 2. Här påträffades främst tjocka odlingslager från 1700-talet men även bebyggelselämningar som kunde dateras till 1800-talet. Lagren tolkades som välbevarade lämningar av urban odling tillhörande enskilda hushåll. Dessutom påträffades en stor avfallsgrop ( Ytterberg & Peterson 2015 ). Metod Syftet med undersökningen var att se om det fanns bevarade lagerföljder i de profiler som uppkommit i de cirka en meter djupa schakten. Även en metalldetektering av profilerna gjordes för att försöka hitta lämningar av smedjan som skall ha legat i närheten. En viktig del av dokumentationen var också att rensa lämpliga profilväggar i schaktet för att få en stratigrafisk överblick, för lagerbeskrivning och dels för av att iaktta fynd som kunde ge en snabb datering av lager, så som kritpipor eller ostindiskt porslin. Fynden tillvaratogs inte, men noterades som förekomst. Höjdvärden för bottenmått och markyta togs med GPS samt inmätningar gjordes av lagrens tjocklek analogt. Foto dokumentation av undersökningens alla moment gjordes med digitalkamera. Fältdagbok fördes. Fokus lades på den östra delen undersökningsytan/schaktet då det, vid tidigare undersökningar, visat sig att detta område har högst potential för bevarade stadslager. Resultat Undersökningen resulterade i dokumentation av en 4,5 meter lång lagerprofil ( söderprofilen ). Bevarade lager kunde urskiljas vagt bort mot väster där en stock ( S9 ) i profilen avslutade vidare spår bortåt, förutom moderna lämningar och odlingslagret ( S7, S8 ) som man kunde följa i hela schaktet. Stocken ( S9 ), med diametern 0,25 meter, tolkades som en del av ett staket som sannolikt har avgränsat den tidigare tomten. Det var tydligt hur skalgrus ( S3 ) och underliggande odlingslager ( S7 ) överlagrade upp emot stocken, vilket anger att stocken/staketet suttit här sedan 1700-talet. Om man jämför med de grävningar som gjordes inom kvarteret Sundberg , där man hittade ett tydligt skalgruslager ( S6 i rapport kv Sundberg, Ytterberg i manus ) i kvarterets östliga del. Så hittar vi även här skalgruslagret ( S3 ) som var 7 8 centimeter tjockt i schaktet, på vissa ställen vagt och tydligt i ett avsnitt av 4,5 meter ( Söderprofilen ). Vid tidigare grävningar i staden har detta skalgruslager kunnat dateras som ett utjämningslager som verkar vara utlagt över stora delar av staden efter branden 1806 ( Ytterberg 2016, Ytterberg, i manus, Ytterberg & Peterson 2015 ). I schaktets östra del fanns, liksom inom kvarteret Sundberg, ett massivt brand- och raseringslager med tjockleken 0,25 till 0,40 meter. Dessa lager kan sammankopplas med bränderna år 1871 och 1990 ( S2 ). Lager S2

12 10 Bohusläns museum Rapport 2018:15 Fig 6. Söderprofil med odlingslager som löper upp emot stock. Vy mot söder. Foto Bohusläns museum. bestod av en stor mängd tegel, sotig jord och sand, samt även vissa inslag av porslin, spikar och i de övre skikten plastdetaljer. Över detta brandlager låg sedan påförda massor av sand cirka 0,35 0,40 meter tjockt ( S1 ), vilka har påförts vid konstruktionen av vägen Lilla Norrgatan. I den 4,5 meter bevarade söderprofilen kunde även en ostörd lagerföljd under skalgruslagret följas. Då schaktet inte var djupare än drygt en meter kunde inte det äldsta kulturpåverkade lagret ( S7, S8 ) dokumenteras till sin fulla tjocklek. Det som kunde ses under skalgruslagret ( S3 ) var att det fanns ett tunt cirka 1 centimeter tjockt lager av fin rödbrun sand ( S4 ) jämnt utlagt, vilket tolkades som ett utjämningslager men med oklar funktion. Det kunde i alla fall konstateras att sanden har påförts efter branden Brukningslagret/brandlagret ( S5 ) som härstammar från aktivitet på platsen före 1806 och uppblandade rester av brand innehåller inga större mängder av varken föremål eller byggnadslämningar utan består av enbart ett 7 8 cm tjockt lager av sandig jord med inslag av kol och sot. Kanske är detta en indikation att det inte fanns så mycket bebyggelse på platsen som kunde ha eldhärjats eller att området skonats till viss del. Under brukning/brandlagret ( S5 ) fanns ett lager bestående av kompakt ljusgrå lera ( S6 ) med en tjocklek av 0,09 0,10 meter. Detta påförda lager kan vara resultatet av en konstruktionsfas eller ännu en utjämning eftersom lagret ligger direkt ovanpå odlingslagret. Odlingslagret ( S7 ) består av humös mörk sandig matjord. Detta lager hittades även på ett flertal ställen vid grävningen inom kvarteret Sundberg, bland annat i schakt 2, 3, 4 och 6 ( Ytterberg i manus ). Lagret uppmättes till mellan 0,2 och 0,6 meter tjockt, vilket överensstämmer med odlingslagret inom det aktuella undersökningsområdet. Lagret befanns som nämnts tidigare stratigrafiskt under brandhorisonten och den påförda leran, det vill säga äldre än I framför allt den övre delen av odlingslagret fanns en hel del inblandade fynd, så som kritpips-

13 Fjärrvärme i Lilla Norrgatan 11 skaft med en generell datering , yngre rödgods, flintgods, läder( sko ), djurben och bitar av eldpåverkat konstruktionstimmer. Som den tidigare undersökningen av kvarteret Sundberg påvisade så har den katastrofala stadsbranden 1806 avsatt ovanligt få spår även här, vilket borde förklaras av att bebyggelsen verkligen varit extensiv. Däremot fanns rikligt med brand- och raseringslager från bränderna 1871 och En annan observation är att odlingslagret S7 som dateras som före 1806 års brand, verkar efter meter från öst skifta i färg till en ljusare nyans och har givits namnet S8. Detta kan såklart bero på påverkan från störningar eller att området varit blötare, men även att detta västligare område inte haft samma påverkan av bebyggelse och aktivitet. En annan observation är att det skett mycket grävningar för avlopp och vatten skett där lilla Norrgatan finns idag, för massorna under vägen verkar mest bestå av ett kringgrävt sandigt lager med inslag av vissa fynd. Slutsatser samt åtgärdsförslag Det öppnade fjärrvärmeschaktet har en direkt koppling till kvarteret Sundberg som bland annat har potential att långsiktigt bidra till kunskap som visar att gränsen mellan det urbana och det lantliga inte var så tydligt i det tidiga Uddevalla. Detta är ett mönster man kan se på ett flertal platser i Uddevalla och andra orter att kålgårdar, hagar, trädgårdar, betesmarker och kryddgårdar legat i direkt anslutning och invävt i stadsbebyggelsen ( Ytterberg & Peterson 2015 ; Ytterberg 2016 ; Rosén 2013 ). En annan sak som är av intresse är att se hur dessa platser som ligger lite utanför den direkta kärnan i staden bebyggts, och på så sätt se stadens expansion och hur dessa gröna ytor i staden sakta försvinner ur stadsbilden. Det nuvarande kvarteret Sundberg låg i den norra roten, som under och 1700-talen skattade relativt lite, vilket tyder på en lägre socioekonomisk status. Detta kan vara en av anledningarna att brandlagren från 1806 är så tunna, det vill säga att det inte fanns större påkostade byggnader i kvarteret ( Kristiansson 1953 :191. Ytterberg i manus ). De fyndförande odlingslagren ( S7, S8 ) gavs ingen djupare analys, men detta gjordes vid undersökningen av kv Sundberg där det osteologiska materialet visade på ett heterogent hushållsavfall av nöt, får/get och svin, med spår av slakt och styckning. Makrofossilanalyser visade på förekomst av gödsel, latrin, matavfall och spisaska i alla prover, vilket ger ett tydligt bevis på markförbättring för odling. Vid grävningen 2015/16 hittades även spår av morötter och kål vilket visar vad som odlats på kålgårdarna på platsen som vi ser på 1700-talskartorna ( Stadsplan 1750 ). Hela den norra profilväggen består av fyllnadsmassor, till största delen påförd sand. Detta är ett resultat av nedgrävningar av VA och andra kablar, men kan även skett vid utjämning/dränage av vägen Lilla Norrgatan. Det oschaktade stycken av lilla Norrgatan verkar bestå av olika faser, direkt under asfalten ligger knottsten och under knotten ligger ett 8 centimeter tjockt sandlager på en väg av natursten. Då dessa lager av väg inte alls når de djup som profilen i södra schaktkanten indikerar som före 1806 antas väganläggningen vara efter denna tid. Utifrån detta kan stadslagret under Lilla Norrgatan till stor del vara förstörd till ett djup av cirka en meter, Det verkar som det området som har högst potential är den östra delen av området ut mot Norra Drottninggatan. I den sydöstra profilen hittades intakta lagerföljder, motsvarande lager hittades vid undersökningen av kvarteret Sundberg. Skalgruslagret som hittades vid grävningen har även iakttagits vid ett flertal platser som grävts ut i Uddevalla, bland annat kvarteret Bilde (Ytterberg & Peterson 2015), Sundberg och Hasselbacken (ännu ej publicerade). Detta skalgruslager hittades i den östra delen av kvarteret Sundberg och även odlingslager, lager av kompakt lera och brandlager från bränder 1806, 1871 och Dessa lager hittades vid denna undersökning. Undersökningsområdet visar kvarteret Sundbergs avgränsning mot norr. Framtida ingrepp djupare än en meter vid lilla Norrgatan kan ha ett fortsatt antikvariskt värde i det fall ytor är stratigrafiskt låsta av brandlagret från 1806.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2018:15 Referenser Litteratur Dahlberg, E Teckningarna till Svecia antiqua et hodierna. Band 1-4. Red. Sigurd Wallin. Stockholm. Hasselmo, M Uddevalla. Medeltidsstaden 23. Riksantikvarieämbetet och Statens Historisks Museer Rapport. Stockholm. Jonsson, L. & Holmström, M Nyare tids arkeologi i Uddevalla. Provundersökning av eftermedeltida lämningar. Kvarteret Banken m.fl., Uddevalla stad, Bohuslän. Arkeologisk undersökning Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska museer, Rapport UV 1984 :15. Stockholm. Kristiansson, S Uddevalla stads historia III Barneviks tryckeri. Uddevalla. Kristiansson, S Uddevalla stads historia II Barneviks tryckeri. Uddevalla. Kristiansson, S Uddevalla stads historia I. Fram till år Barneviks tryckeri. Uddevalla. Rosén, C Småstäders urbanitet. Materiell kultur och urban identitet i västsvenska småstäder cirka 1640 cirka I : Ersgård, L. ( red. ) Visioner och verklighet arkeologiska texter om den tidigmoderna staden. GOTARC Series C. Arkeologiska skrifter No. 76, the early modern Town No 1. Göteborgs universitet, Göteborg : Ytterberg, N Gatan från Helvetet. Arkeologisk dokumentation av en gata från 1700-talet. Arkeologi i Uddevalla stad 3. Uddevalla 191 :1, Kvarteret Vägge 12, Uddevalla socken och kommun. Bohusläns museum Rapport 2016 :33, Uddevalla. Ytterberg, N. & Peterson, J Kvarteret Bilde 2. Bebyggelse och odling från och 1800-talen. Arkeologi i Uddevalla stad 2. Arkeologisk för- och slutundersökning. Uddevalla 191 :1, Kvarteret Bilde 2, Uddevalla socken och kommun. Bohusläns museum Rapport 2015 :27, Uddevalla. Otryckta källor Stadsplan Geometrisk avmätning. Lantmäteristyrelsens arkiv. N128-1 :1. Stadsplan Geometrisk avmätning. Lantmäteristyrelsens arkiv. N128-1 :3. Stadsplan Grundritning över staden. Lantmäteristyrelsens arkiv. N128-1 :4. Ytterberg, N. I manus. Kvarteret Sundberg. Livet vid norra tullen under 1700-talet. Arkeologi i Uddevalla stad 4. Arkeologisk undersökning och slutdokumentation. Uddevalla 191 :1, Kv. Sundberg, Uddevalla socken och kommun. Bohusläns museum. Uddevalla.

15 Fjärrvärme i Lilla Norrgatan 13 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : BM dnr : 17/0335 BM pnr : Fornlämningsnr : RAÄ 191 :1 Län : Västra Götalands län Kommun : Uddevalla Socken : Uddevalla Fastighet : Stadskärnan 1 :173 Ek. karta : 8154 Läge : X , Y Meter över havet : Topp 2 3 m Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH 2000 Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Uddevalla Energi Värme AB Bohusläns museum Eirik Johansson Eirik Johansson Fältarbetstid : Arkeologtimmar : 16 Undersökt yta : 180 m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

16 14 Bohusläns museum Rapport 2018:15 Bilagor Bilaga 1. Matris Bilaga 2. Matrisförklaring, stratigrafisk beskrivning

17 1 Bilaga 1. Matris T S1.Påförd sand. S8.Odlingslager S2-Brandlager. S3. Skalgruslager. S9.Stock S4.Sandlins S5.Brukningslager. S6. Lera/påförd utjämning. S7. Odlingslager tal. G

18 2 Bilaga 2. Matrisförklaring, stratigrafisk beskrivning Stratigrafiskt objekt Tolkning Lager Fyllning Nedgrävning Träkonstr. Stolpe/stör Stenkonstruktion Primärt avsatt Sekundärt påförd Tertiärt påförd Z topp (möh) Z botten (möh) Sammansättning/s truktur Innehåll/material S1 Utjämningslager 1 1 3,1-2,1 0,60 Homogent Ljusbrun sand S2 Brandlager 1 1 Heterogen, utan horisont S3 Skalgruslager 1 1 Homogent Skalgrus Rasering, tegel, sot,brandpåverkad jord/sand S4 Utjämningslager 1 1 Homogent Ljusbrun sand Humös jord med S5 Brukningslager Hetrogent kol S6 Utjämningslager 1 1 Homogent Blålera S7 Odlingslager ,60 Hetrogent Mörkt humös jord, gödsel S8 Odlingslager 1 1 Hetrogent Ljus humös jord S9 Trästock 1 Furu

19 2 Packningsgrad Form Utsträckning Tjocklek (m) Längd (m) Bredd (m) Lucker 0,37-0,4 Materialstorlek (m) Material, behandling Överliggande Underliggande S2, S3,S4, S5, S6, S7, S8. Kompakt Ö-V 0,22-0,25 S1. S3, S4, S5, S6,S7. Lucker Ö-V 0,07-0,08 S2,S1. S4, S5, S6,S7. Lucker Ö-V 0,03 S3, S2, S1. S5, S6,S7. Lätt att dela. Ö-V 0,07-0,1 S4, S3, S2, S1. S6,S7. Svår att dela. Ö-V 0,09-0,1 S5, S4, S3, S2,S1. S7 Lätt att dela. Ö-V 0,2-0,25 S6, S5, S4, S3, S2, S1. G Lätt att dela. Ö-V 0,2-0,25 S1 G rund 0,15-0,20 S1,S2. G

20