Skogsägare på distans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsägare på distans"

Transkript

1 RAPPORT Skogsägare på distans Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor Karin Hofstedt

2 Skogsstyrelsen december 2003 Författare Karin Hofstedt Fotograf?? Projektgrupp Nils-Gunnar Cato Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland, Bertil Danielsson Skogsstyrelsen, Katarina Ekberg Skogsstyrelsen, Leif Elmberg Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen, Raymond Wide Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 225 ex ISSN BEST NR 1726 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Skogsägare på distans Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor

4 Innehållsförteckning Skogsägare på distans...1 Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor...1 Innehållsförteckning...2 FÖRORD...1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Undersökningens syfte Material och metoder Internetundersökning till rådgivningsansvariga inom SVO SUS II Skogsägar- och fastighetsregistret Resultat Skogsvårdsstyrelsernas utboverksamhet Definition av utbor inom SVS Regionernas arbetssätt med utboverksamheten Aktiviteter Samarbete mellan skogsvårdsstyrelserna Regionernas samarbete med andra skogliga aktörer Vad har regionerna uppnått med sin utboverksamhet? Förtjänster respektive brister med utboverksamheten idag Mål med utboverksamheten SVS:ns egna funderingar inför framtiden Definitioner av utbor för kapitlen 3.3, 3.4 och Totala antalet utboägare Jämförelser mellan åbor och utbor Jämförelser mellan regioner Fastighetsstorlek samt antal år som skogsägare Avstånd till fastighet och besöksfrekvens Informations- och kunskapskanaler Kursdeltagande Kunskapsbehov Kurser/studiecirklar Skogsdagar/kvällar Personlig rådgivning Internet Massmedia, SkogsEko och skogliga handböcker Övriga aspekter på skogsägandet Skogsskötsel Ekonomiska aspekter Fastighetsmarknad Skogsägarföreningar Diskussion...21

5 4.1 Definition av utbor Riktlinjer för SVS arbete Samarbete mellan skogsvårdsstyrelserna Samarbete med andra aktörer Informations- och kunskapskanaler Vem ska vi satsa på? Skogsskötsel Ekonomi Slutsatser Kundorientering Identifierade problem Förslag på lösning Gemensam utbodefinition Identifierade problem Förslag på lösning Strukturering av rådgivningsverksamheten Identifierade problem Förslag på lösning Informations- och kunskapskanaler Identifierade problem Förslag på lösning Kotten Identifierade problem Förslag på lösning Samarbete mellan regionerna Referenser...32 Litteratur Muntliga referenser Internetkällor Bilagor...34 Bilaga Bilaga

6 FÖRORD Föreliggande utredning är gjord på uppdrag av Skogsstyrelsen. Arbetet har gjorts i samarbete med en referensgrupp bestående av Nils- Gunnar Cato, Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland, Leif Elmberg och Raymond Wide, Skogsvårdsstyrelsen i Mälardalen och Bertil Danielsson och Katarina Ekberg, Skogsstyrelsen. Borås i november 2003 Karin Hofstedt 1

7 Sammanfattning Undersökningens syfte Undersökningens primära syfte är att belysa, beskriva och värdera SVO:s utboverksamhet, såväl från skogsägarnas som de egna medarbetarnas synvinkel. Ett väl så viktigt syfte är att därefter utnyttja beskrivningen och värderingen som ett viktigt underlag vid beslut om fortsatt verksamhet riktad till utborna och övriga skogsägare. Andelen utbor växer En ökande andel av skogsägarna utgörs av utbor, ägare av skog vilka bor på annan plats än där deras skog finns. Andelen utboägda brukningsenheter år 1992 var 22 % och år 2000 var den uppe i 34 %. Fysiskt avstånd till fastigheten medför särskilda, oftast försvårande, betingelser för skogsägarna. SVO har därför ägnat särskilt intresse och insatser för utborna. Förbättrad kundanpassning önskvärd Kurser, studiecirklar och skogsdagar/kvällar är de aktiviteter som skogsvårdsstyrelserna har satsat mest på för såväl utbor som åbor. Trots detta används dessa kanaler (tillsammans med Internet) i betydligt mindre omfattning av skogsägarna än de mest nyttjade infokanalerna, SkogsEko och massmedia. SVO måste generellt börja fundera på hur vi på ett bättre sätt ska kundanpassa SVS:ns arbete. Hittills har de kvantitativa målen, antal deltagare per tjänstgöringsdag inom rådgivningen, varit högst prioriterat. Vi måste istället se till vad som passar bäst för skogsägarna, dvs. hur de vill nås av information, när på året, hur många timmar åt gången, på veckorna eller på helgerna, inom vilka ämneskategorier, var vill de att aktiviteterna ska ske där de bor eller där fastigheten är belägen, etc. Vi måste som en följd av det kundanpassade arbetssättet finna andra mått på prestationer än antal deltagare per tjänstgöringsdag. Med ett mer kundorienterat arbetssätt måste SVO ta större hänsyn till de problem skogsägarna upplever i sitt ägande och de behov de ger uttryck för. Betydelsen av fysiskt avstånd till skogen bör analyseras tillsammans med andra faktorer som spelar en viktig roll för hur skogsägaren sköter sin skog. Gemensam definition av utbo nödvändig Skogsvårdsstyrelserna använder sig av olika definitioner på utbor. Detta medför att det finns skogsägare som aldrig eller mycket sällan blir kontaktade av Skogsvårdsstyrelsen. Varje skogsvårdsstyrelse bör ta ansvar för kurs- och informationsaktiviteter (inklusive uppdragskurser och bokförsäljning) för sina boendeskogsägare och individuell rådgivning och uppdragsverksamhet (Grön plan, stämpling etc.) för sina fastighetsskogsägare. 2

8 Skogsägare Ägarkategori: Boendeskogsägare Fastighetsskogsägare Ansvarigt SVS: SVS där skogsägaren SVS där skogsägaren bor har sin fastighet Verksamhet: Kurser och informations- Uppdrag och individuell aktiviteter samt bok- rådgivning försäljning Behov av gemensam rådgivningsstrategi Vägledningen/styrningen av rådgivningen inom SVO är otydlig. SVO bör upprätta en tydligare rådgivningsstrategi på SVO-, SVS-, och distriktsnivå, för att underlätta hela rådgivningsverksamheten. Utnyttja skogsägarnätverk och utveckla Internet Under överskådlig framtid kommer resurserna till rådgivningen att vara mycket begränsade. Ett sätt att hålla ner kostnaderna för rådgivningen och samtidigt nå ut till många skogsägare är att jobba via nätverk och studiecirklar. SVO bör även satsa mer på utveckling av Internet och skoglig information till skogsägarna via denna kanal. Anpassa Kotten för registrering och utnyttja utsökningsmöjligheter Ett problem har varit att inte samtliga regioner har fått information om vilka möjligheter som finns i Kotten samt vilken hjälp det går att få via SKS för utsök av utbor. SVO bör ta fram en manual för vilka utsökningsmöjligheter det finns i Kotten samt via SKS (Stubben 2004). Via databasen Sälgen kommer det i framtiden att vara möjligt att göra registrering och statistikuppföljning av rådgivning och kurser. Det vore även önskvärt att de olika SVS:n i Sälgen skulle kunna söka ut vilka av deras fastighetsskogsägare som har gått på kurs eller annan aktivitet utanför regionen. Dessa skogsägare bör kunna vara potentiella kunder för uppdragsverksamhet i fastighetsregionen. Även om SVO tar bort uppdelningen av åbor och utbor inom rådgivningsverksamheten bör vi fortsätta med besök från respektive SVS, när storstadsregionerna anordnar träffar för sina boendeskogsägare. 3

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skogsvårdsorganisationen har arbetat med rådgivning till utbor sedan början av 1970-talet, då SVO tappade huvudmannaskapet för skogsbruksskolorna. De lärare och instruktörer som blev övertaliga, övergick till att arbeta med kursverksamhet riktad mot olika skogsägargrupper, bl.a. utbor. Till en början fanns det inga krav från SKS att regionerna skulle arbeta med utboverksamhet. Den utboverksamhet som förekom på SVS:n skedde helt på eget initiativ. Det var inte bara med utboverksamheten, utan med rådgivningen överlag så att SVS:n jobbade efter egna prioriteringar. Det var först vid mitten av 1980-talet, efter Skogsvårdsstyrelsernas förstatligande, som det kom vissa riktlinjer om hur rådgivningen skulle bedrivas på regionerna. Det var också vid denna tidpunkt som Skogsvårdsstyrelserna i Mälardalen, Västra Götaland och Södra Götaland började erhålla särskilda myndighetsmedel för att bedriva riktade utbosatsningar i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med Grönare skogkampanjen, kom det styrning i projektplaneringen att samtliga SVS skulle bedriva en aktiv utboverksamhet. En början till en omvandling av ägarstrukturen kunde skönjas redan vid talets slut och därefter gick förändringarna snabbt. Den typiske skogsägaren hade fram tills dess varit lantbrukaren, som haft skogen som en stödnäring i företaget. Den typen av ägare minskade i antal allt eftersom småjordbruken lades ner och är idag i minoritet. De skogsägare som efterhand kom att antalsmässigt dominera hade helt andra försörjningskanaler (Törnqvist, 1995). Skogsodlaren som var beroende av inkomsterna från skogen har tidigare setts som en garant för den långsiktiga skötseln av skogen. Vad var det som drev de nya generationerna, ofta utbor, att behålla och driva skogsbruket vidare, trots att de i flertalet fall inte var beroende av inkomsten från skogen? Det fanns tvivel från en del håll i samhället att de inte skulle kunna sköta sin skog på ett riktigt sätt. - Försvinner denna vårdande syn när man blir utbo och inte längre bor på sitt hemman? (Törnqvist, 1995). En förklaring på det till synes irrationella agerandet kan vara att fastigheten och skogen ger sina ägare en rad andra värden än de rent ekonomiska och detta gäller inte minst för utborna. Att äga en skogsfastighet knyter ägaren till en trakt där i regel tidigare generationer levt och verkat. Skogsfastigheten representerar för många ägare ett konkret exempel på de egna rötterna. Fastigheten och dess bostadshus ger under ledighet möjlighet till en speciell livsmiljö och närkontakt med naturen (Lönnstedt, 1992). Utborna kan enligt Lönnstedt (1992) delas in i två huvudgrupper utifrån livssituation. Den dominerande gruppen har förvärvsarbete. Den andra består av pensionärer. Förmodligen är många av de pensionerade utborna före detta lantbrukare som av olika anledning flyttat från sin gård. Många utbor med förvärvsarbete utgör sannolikt första eller andra generationen efter den lantbrukande fadern eller farfadern. 4

10 1.2 Undersökningens syfte SVO:s uppgift är att förverkliga skogspolitiken. Detta sker i mycket hög grad i samverkan med skogsägarna. För att denna samverkan ska bli mer framgångsrik krävs att SVO noggrant följer utvecklingen av skogsägarskapet. En ökande andel av skogsägarna utgörs av s.k. utbor, ägare av skog vilka bor på annan plats än där deras skog finns. Fysiskt avstånd till fastigheten medför särskilda, oftast försvårande, betingelser för skogsägarna. SVO har därför ägnat särskilt intresse och insatser för utborna. Undersökningens primära syfte är att belysa, beskriva och värdera SVO:s utboverksamhet, såväl från skogsägarnas som de egna medarbetarnas synvinkel. Ett väl så viktigt syfte är att därefter utnyttja beskrivningen och värderingen som ett viktigt underlag vid beslut om fortsatt verksamhet riktad till utborna och övriga skogsägare. 5

11 2 Material och metoder 2.1 Internetundersökning till rådgivningsansvariga inom SVO Under våren 2003 gjordes en enkätundersökning via Internet. Målgruppen var de rådgivningsansvariga inom SVO inklusive Gotland. Samtliga svarade på enkäten. Resultaten från den här undersökningen presenteras under rubriken Skogsvårdsstyrelsernas utboverksamhet i resultatkapitlet. Frågeformuläret finns i bilaga 1 och svaren från rådgivningsansvariga finns i Bilaga SUS II Mycket av uppgifterna och statistiken har hämtats ur den utredning som Skogsstyrelsen gjorde under 2001 angående effekterna av skogspolitiken, SUS II. Resultaten kommer främst från den skogsägarenkätundersökning som gjordes under hösten Urvalsramen för den undersökningen var baserad på skogsägare/skötselansvariga för brukningsenheter större än 4 ha. Det brukningsenheter som ingick i ramen utgjordes av det privata småskogsbruket. Storskogsbruket och institutionella ägare som stift, kommuner etc. ingick inte. I urvalet ingick 1500 skogsägare/skötselansvariga som stratifierades på arealklasser; 5-49ha, ha, >=200 ha. En del nya körningar på det material som togs fram i utredningen 2001 har gjorts för att få fram material till den här rapporten. Resultaten i kapitlen, 3.4 och 3.5, baseras på material från denna utredning om inte något annat nämns. 2.3 Skogsägar- och fastighetsregistret Uppgifter om hur ägarstrukturen ser ut idag är hämtade från skogsägare och fastighetsregistret. Detta register baseras på uppgifter från Lantmäteriet och utgör grunden för de uppgifter som finns om ägare och fastigheter i Kotten. Urvalet till SUS II gjordes också ur Skogsägar- och fastighetsregistret. 6

12 3 Resultat 3.1 Skogsvårdsstyrelsernas utboverksamhet Resultaten i följande avsnitt baserar sig på en enkätundersökning gjord till rådgivningsansvariga på samtliga Skogsvårdsstyrelser. Undersökningen är begränsad till utboverksamhet som bedrivits under perioden 2000 tom. mars Definition av utbor inom SVS Varje Skogsvårdsstyrelse har själva fått bestämma över hur utboverksamheten ska bedrivas på den egna regionen. Detta har bl.a. lett till att definitionen av vem som ska betecknas som utbo skiljer sig mellan regionerna. Denna definition har i sin tur varit utgångspunkt för respektive regions hela utboverksamhet. Vid enkätundersökningen för regionernas utboverksamhet erhölls följande resultat (Hofstedt, 2003). Tabell 1. Skogsvårdsstyrelsernas definition på utbo (Hofstedt, 2003). SVS som Definition använder sig av definitionen Skogsägare som bor inom ett distrikt men har skogen i ett annat distrikt MD, WX, ST Skogsägare som bor utanför regionen men har skog inom regionen BD, ÖG, ST, FG Skogsägare som bor inom regionen men har skog i en annan region ÖG, VG Skogsägare som bor i en kommun men har skogen i en annan kommun BD, MN, SG I vissa fall benämns även skogsägare inom kommunen som utbor (p g a stora kommuner) Skogsägare som inte bor på fastigheten Skogsägare som ej bor på fastigheten och ej bor i samma församling som skogen är belägen i Som framgår av tabellen är det en stor variation på vem som definieras som utbo. Det är dessutom fyra av elva regioner som använder sig av två definitioner vid identifieringen av utbor inför sina aktiviteter. I tabellen framgår det att det finns två sorters utbor, beroende på vilken definition regionerna använder sig av. Det finns dels boendeutbor, dvs. de utbor som är knutna till regionen/distriktet eller en kommun genom sitt boende. Dels finns det fastighets/brukningsenhets utbor, dvs. de utbor som har fastighet inom regionen/distriktet eller en kommun. Detta innebär att en och samma person kan vara utbo i två eller flera regioner beroende på vilken definition och vilken målgrupp regionerna använder sig av. Det kan också innebära att vi inte når alla utbor pga. att de inte fångas upp i utsök av någon av regionerna. MN AC I 7

13 3.1.2 Regionernas arbetssätt med utboverksamheten Under perioden har samtliga SVS arbetat med aktiviteter enbart riktade mot utbor. De flesta SVS:n bjöd in utborna till aktiviteterna genom riktade brevutskick. Utboverksamheten har på samtliga SVS utförts av ett eller flera av distrikten samt en regionsansvarig på kanslikontoret. Detta är en arbetsform som flera av regionerna tycker har fungerat bra och även vill fortsätta med i framtiden. Samtliga regioner har använt sig av Kotten och en av regionerna har även använt sig av Hamstern (en databas för rådgivning och kursverksamhet som är kopplad till Kotten), för att söka ut utbor för aktiviteter. I både Kotten och Hamstern finns möjlighet att söka ut utbor som både bor och har sin fastighet inom regionen, samt utbor med fastighet inom regionen men boende i annan region. Fyra av regionerna har dessutom kompletterat utsökningarna av utbor i Kotten med hjälp av Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens IT-enhet har haft möjlighet att söka ut utbor som bor inom en region men som har fastighet i en annan region. De flesta av regionerna var varit nöjda med de möjligheter som finns idag för att göra utsökningar av utbor. Det har dock ansetts önskvärt att slippa vända sig till Skogsstyrelsen för utsök. Detta är en funktion som troligtvis kommer att bli tillgänglig via Stubben under Alla SVS har dock inte fått informationen om vilka möjligheter det finns för utsök av utbor i Kotten samt att de kan vända sig till Skogsstyrelsen. Det är bara två av regionerna som har tillgång till databasen Hamstern Aktiviteter Samtliga regioner har arbetat med riktade aktiviteter mot utborna, framförallt i form av kursverksamhet eller skogs- och informationskvällar, Bilaga 2. På många av regionerna har kursverksamheten bedrivits i Grönare skogregi. Regionerna har uttryckt att det även i fortsättningen är med kursverksamhet, skogs- och informationskvällar som de vill fortsätta sin verksamhet. Eventuellt även med lite lättsammare aktiviteter riktade mot utbor där de får träffa andra i samma situation och där även SVS:n har möjlighet att marknadsföra sig själva Samarbete mellan skogsvårdsstyrelserna Samtliga regioner har haft ett samarbete med en eller flera andra regioner i sina utboaktiviteter. Vilka regioner som har bedrivit samarbete framgår i Bilaga 2. Vilken eller vilka regioner den egna enskilda Skogsvårdsstyrelsen har velat samarbeta med har varit valfritt. Det har inte heller funnits någon styrning beträffande samarbetets karaktär eller vilka aktiviteter som ska anordnas. De flesta av regionerna är positivt inställda till samarbetet och anser att det bör fortsätta och eventuellt utvidgas. Storstadsregionerna har haft mest samarbete med andra regioner. Detta kan förklaras med att de erhållit medel för en riktad utboverksamhet sedan mitten av 1980-talet. Den extra medeltilldelningen beror på att det i dessa regioner finns en stor koncentration av utbor. 8

14 3.1.5 Regionernas samarbete med andra skogliga aktörer De flesta regioner har haft ett samarbete med andra skogliga aktörer eller ekonomiska rådgivare på sina utboaktiviteter. Vilka regioner och vem de har samarbetat med framgår i Bilaga 2. Bilden mellan regionerna är något splittrad om hur omfattande detta arbete bör vara. De flesta av Skogsvårdsstyrelserna anser dock att ett samarbete med andra aktörer utanför SVO är önskvärt eller bör öka i viss mån, Bilaga 2. SVS:n anger att det finns även andra aktörer på marknaden som bedriver verksamhet riktad mot utbor men som de idag inte har något samarbete med, Bilaga 2. Tilläggas bör att det även kan finnas aktörer som bedriver utboverksamhet som regionerna inte känner till och följaktligen inte redovisas i tabellen Vad har regionerna uppnått med sin utboverksamhet? Många av regionerna tycker att utboverksamheten har resulterat i en bättre kontakt med utborna. Dessa får möjligheten att knyta en kontakt och vet vem de kan höra av sig till med frågor och inför kurser. Verksamheten har dessutom ökat efterfrågan på utbildning/kurser. Utborna har ofta uttryckt ett stort kunskapsbehov vilket lett till att kurserna haft stor effekt på engagemanget och aktiviteten på fastigheterna. SVS har dessutom i viss mån fått en något ökad inblick i vad utborna efterfrågar genom respons på kurser och andra aktiviteter Förtjänster respektive brister med utboverksamheten idag Det som upplevs som de största bristerna med utboverksamheten är att vägledningen är något otydlig. Detta har i sin tur resulterat i att arbetet i vissa fall blivit lågprioriterat eller upplevs som hårdarbetat. SVS:n har även på en del håll fått dålig uppslutning till aktiviteterna och det har inte lagts ner något arbete på att ta reda på varför det ser så ut. Skogsvårdsstyrelserna kan behöva profilera sig bättre och lägga ner mer energi på att nå utborna. Det har dock upplevts som en svårighet då sökmotorerna för utsök av utbor inte är anpassade för att göra ett snabbt och effektivt utsök av den grupp man vänder sig till. Den främsta fördelen med utboverksamheten är att de flesta utbor som SVS har nått, har uppskattat de aktiviteter de deltagit i. Utborna kan dessutom vara en stor potentiell uppdragsgivare och det är därför viktigt att SVS fångar upp den här gruppen Mål med utboverksamheten Regionernas kort- (under 2003) och långsiktiga (närmsta femårsperioden) mål skiljer sig inte i något större avseende från de mål som SVS:n hade för perioden 2000 tom. mars Arbetet med främst kurser, skogs- och informationskvällar kommer även att fortskrida under resten av Vad beträffar framtidsplanerna för utboverksamheten är det några av regionerna som planerar att utöka sin utboverksamhet både vad gäller arbetet på distrikten och samarbetet med andra föreningar som bedriver utboverksamhet. Någon region har även tänkt försöka öka sin uppdragsverksamhet mot utborna, Bilaga 2. 9

15 3.1.9 SVS:ns egna funderingar inför framtiden Utborna är en växande andel av de privata skogsägarna. Det är därför viktigt att SVS driver utbofrågan i rådgivningsnätverken. Vi måste utgå från de problem och behov utborna ger uttryck för i egenskap av skogsägare för att vi sedan ska kunna profilera och marknadsföra oss bättre mot denna grupp. 10

16 3.2 Definitioner av utbor för kapitlen 3.3, 3.4 och 3.5 Även i SVO-gemensamma redovisningar och undersökningar finns tyvärr variationer i begreppsanvändningen. I avsnitt 3.3 nedan används en definition hämtad ur kapitel 3 i Skogsstyrelsens rapport 8H/2001 De Skogliga aktörerna och skogspolitiken Utbo är här skogsägare som bor i en annan kommun än den där brukningscentrum är beläget. I de fall en skogsägare bor i samma kommun som brukningscentrum benämns skogsägaren som åbo. Flerägda företag betecknas som utboägda om minst hälften av ägarna bor utanför kommunen. Saknas uppgifter om bostadskommun klassas dessa som utboägda. I SUS-undersökningen, som vi till största del baserar våra resultat på, utgår man från den skötselansvariga skogsägarens bostadsort. I samtliga övriga avsnitt är definitionen av utbo baserad på hemvist för ägare/skötselansvarig till brukningsenheter (samtliga fastigheter belägna inom en och samma kommun) större än 4 ha. Är det en brukningsenhet som består av fler än en fastighet, är det avståndet till fastigheten som ligger närmast boendeadressen som räknas. För att klassas som utbo måste ägaren/skötselansvarig bo tre mil eller mer från brukningsenheten. I detta fall baseras definitionen på fysisk distans till skogen. Med ägare/skötselansvarig avses i första hand den som står som s.k. kontaktperson på fastigheten, dvs. den som är talesman. Saknas dessa uppgifter, väljs huvudägare efter ålder, bostadsort eller ägarandel. Endast fysiska personer inkluderas som huvudägare, dvs. inte juridiska. Referade fakta och uppgifter i övriga avsnitt av denna framställning är hämtade ur andra avsnitt i ovan nämnda rapport. 3.3 Totala antalet utboägare Relationen åbo- och utboägande har förändrats under perioden År 1992 var andelen utboägda brukningsenheter 22 % av totalt drygt , inklusive dödsbon. År 2000 redovisades 34 % av samtliga brukningsenheter som utboägda. Siffrorna är något osäkra eftersom även åkermark ingår i 1992 års uppgifter. Det är dock klart att antalet utboägare har ökat under perioden och antalet åboägda brukningsenheter har minskat (Skogsstyrelsen, 2001a). Använd definition av utbo: skogsägare som bor i en annan kommun än den där brukningscentrum är beläget samt nedan jämförelse med definitionen ägare/skötselansvarig som bor tre mil eller mer från brukningsenheten 11

17 Tabell 2. Antal och andel skogsägare fördelat på åbor/utbor, kvinnor/män, yngre än 50 år/50 år och äldre för samtliga skogsägare och skötelansvariga ägare var för sig (Johansson, S-G. Skogsstyrelsen 2001a). Samtliga skogsägare Ägare/skötselansvariga (utbo = skogsägare med fastighet >= 5 ha och som inte bor i samma kommun som brukningsenheten är belägen i ) för brukningsenheten (utbo = ägare/skötselansvarig boende >= 3 mil från brukningsenheten) Total Åbor 66 % 78,6 % Utbor 34 % 21,4 % Kvinnor 38 % 14 % av åborna, 29 % av utborna Män 62 % 86 % av åborna, 71 % av utborna Yngre än 50 år 34 % 31 % 50 år eller äldre 66 % 69 % Totala antalet ägare/skötselansvariga för brukningsenheten var 2001, Utav dessa var ca 21,4 % utbor, här enligt definition; boendes tre mil eller mer från brukningsenheten. År 2000 redovisades 34 % som utbor av samtliga skogsägare. Den stora skillnaden beror bl.a. på att många delägare, exempelvis i en syskonskara som ärvt skog, bor långt från fastigheten (Skogsstyrelsen, 2001b). Flerägandet har ökat både bland utbor och åbor. Denna utveckling kan förväntas att fortsätta eftersom det finns nästan lika många skogsägare som önskar att alla eller några av barnen skall ta över brukningsenheten, som att ett av barnen skall överta den (Lidestav & Nordfjäll, 1998). Mellan 1992 och 2000 ökade andelen utbor mer bland de brukningsenheter som var flerägda (90 %), än bland ensamägarna (41 %). En förklaring till detta och ökningen av utbor är dödsboavvecklingen i början av 1990-talet. År 2000 var totalt 43 % av de flerägda och 28 % av de ensamägda brukningsenheterna utboägda (Skogsstyrelsen, 2001b). Av ägarna/skötselansvariga var det drygt dubbelt så många kvinnor som var utbor än åbor, 29 % respektive 14 %, Bland männen var skillnaden mindre, utborna var här något färre än åborna, 71 % respektive 86 % (tabell 1). Detta kan till viss del förklaras av att kvinnor i högre utsträckning än männen har lämnat landsbygden (Lidestav, 1997). Det är dock en betydligt lägre andel kvinnor som är ägare/skötselansvariga för brukningsenheterna jämfört med totala antalet kvinnliga skogsägare (38 % av skogsägarkåren). I en jämförelse av åldersfördelningen mellan utbor och åbor framgick att det inte finns någon statistisk skillnad mellan grupperna. Totalt är 2/3 av ägare/skötselansvariga 50 år eller äldre. Samma åldersfördelning återfinns även bland samtliga skogsägare (Tabell 1). 12

18 3.4 Jämförelser mellan åbor och utbor Jämförelser mellan regioner Vid en jämförelse mellan regionerna framkommer det att andelen utbor (siffrorna baseras på fastighetsutbor, dvs. vi utgår ifrån vilken SVS som brukningsenheten ligger i) år 2001 var störst i Västerbotten och Mellannorrland med 38 % respektive 33 %. Lägst var antalet utbor i Södra Götaland med 11 % (Figur 1). Det finns en antydan till att andelen utboägande är större i skogslänen eller de s.k. utflyttningslänen än i andra län. Andel i % inom resp. grupp < 3 mil från fastigheten >= 3 mil från fastigheten 0 BD AC MN WX ST MD ÖG FG VG SG Figur 1. Antal åbor och utbor med brukningsenhet inom respektive SVS (Skogsstyrelsen, 2001a). Delas ägare/skötselansvariga in efter vilket avstånd de bor från sin fastighet är det en majoritet som bor på sin fastighet. I fem av regionerna är det över 60 % av ägare/skötselansvariga som bor på fastigheten. På samtliga regioner är det ca 2/3 eller mer av ägarna/skötselansvariga som är åbor (Figur 2). 13

19 Andel ägare/skötselansv. i % inom resp SVS BD AC MN WX ST MD ÖG FG VG SG Bor på fastigh Bor < 3 mil från fastigh Bor >= 3 mil men< 10 mil från fastigh Bor >10 mil från fastigh Figur 2. Avstånd till närmaste fastighet på brukningsenheten (Skogsstyrelsen, 2001a) Fastighetsstorlek samt antal år som skogsägare Jämförs fastighetsstorleken på utbo- och åboägda brukningsenheter framkommer det att det inte finns någon signifikant skillnad. I båda grupperna består drygt 2/3 av ägandet av brukningsenheter som är 50 hektar eller mindre och ca 5 % äger en brukningsenhet som är 200 hektar eller större. I genomsnitt har utborna och åborna ägt sina fastigheter ungefär lika länge, drygt 20 år. Bland utborna finns det däremot något fler nya markägare än bland åborna, 11 % respektive 7 % (Figur 3). Majoriteten bland ägarna/skötselansvariga har ägt sin fastighet i 20 år eller mer. Det är dock en större andel åbor än utbor som har ägt sin brukningsenhet så länge, 54 % respektive 46 %. 80 Andel i % inom resp. grupp år 6-19 år >= 20 år 0 < 3 mil från fastigh >= 3 mil från fastigh Figur 3. Antal år som skogsägare (Skogsstyrelsen, 2001a). 14

20 3.4.3 Avstånd till fastighet och besöksfrekvens I en enkätundersökning som gjordes på utboträffar av SVS SG under september 2003 (Cato, 2003), tyder resultatet på att ju längre utborna hade till sin fastighet desto mer sällan besökte de den, vilket var förväntat. I undersökningen framgick att ca 2/3 av skogsägarna med 10 mil eller mindre besöker sin fastighet ca. en gång per vecka. Ungefär 80 % av skogsägarna med mil besöker sin fastighet ca en gång per månad. När avståndet till fastigheten överstiger mer än 20 mil, sjunker besöksfrekvensen till ungefär en gång per halvår eller mindre bland drygt 60 % av skogsägarna. En medlemsundersökning som Södra Skogsägarna gjorde 2001 (Södra, 2001), visade att utborna som bodde mer än tre mil från fastigheten hade en lägre besöksfrekvens på sin fastighet än åborna. I både Södra Skogsägarnas och SVS SG undersökningarna var det runt 1/4 av utborna som besökte sin fastighet minst en gång per vecka och ca 3/4 som besökte fastigheten minst en gång per månad. Båda undersökningarna bygger dock på ett ganska litet material, med främst skogsägare som har sin skog i södra Sverige. 3.5 Informations- och kunskapskanaler Kursdeltagande Mellan åren deltog totalt 32 % av ägarna/skötselansvariga till brukningsenheterna i någon Grönare skogaktivitet och 36 % deltog i annan skoglig utbildning. Det var dock betydligt fler åbor än utbor som deltog i både Grönare skogaktiviteter eller i annan skoglig utbildning. Bland åborna var det drygt 1/3 som har deltagit i någon Grönare skogaktivitet medan det bland utborna bara var drygt 1/5. Deltagandet på övriga skogliga aktiviteter var något högre i båda grupperna, knappt 2/5 av åborna och drygt 1/4 bland utborna (Figur 4). Andel i % inom resp. grupp < 3 mil från fastigh >= 3 mil från fastigh Deltagit i Grönare skogaktivitet Deltagit i annan skoglig utbildning Figur 4. Deltagande i kurs de senaste fem åren (Skogsstyrelsen, 2001a). 15

21 Av samtliga som deltog i Grönare skogaktiviteter eller annan skoglig utbildning var det 70 % som ansåg att de kunskaper som de inhämtat har betydelse för hur de bedriver sitt skogsbruk (Skogsstyrelsen, 2001b) Kunskapsbehov Få skogsägare anser sig vara kunniga inom alla delar av skogsbruket. Genomgående uttrycker dock utborna ett större kunskapsbehov än vad åborna gör. Detta gäller även för yngre skogsägare (Skogsstyrelsen, 2001b). Även andra undersökningar tyder på att åborna anser sig ha större kunskaper i skogsskötsel än utborna (Fällman, Nordfjell, Törnqvist 1995). Båda utbor och åbor anser sig ha störst kunskapsbehov i skogspolitikens mål samt skogsvårdslagens krav. Bäst kunskaper anser de sig ha i föryngring och röjning (Figur 5). I en fokusgruppsundersökning som gjordes av SKS våren 2003 (Skogsstyrelsen, 2003), framkom att skogsägarna ansåg att SVO överlag var dåliga på att informera om sig själva och med vilken verksamhet vi jobbar med. Detta kan vara en av orsakerna till att skogsägarna har bristande kunskaper om SVL och de skogspolitiska målen. 35 Andel i % inom resp. grupp < 3 mil från fastghet >= 3 mil från fastighet 0 Skogspolitikens mål SVL:s krav Kulturmiljöhänsyn Naturhänsyn Naturlig föryngring Plantering Röjning Figur 5 Andel procent av ägare/skötselansvarigas som bedömt att de har ett stort kunskapsbehov inom ett eller flera av ovanstående områden (Skogsstyrelsen, 2001a) Kurser/studiecirklar Idag är det ungefär 1/2 av åborna och 2/5 av utborna som använder av sig av kurser eller studiecirklar som informations- och kunskapskanal. Det är dock bara 7 % av åborna och 6 % av utborna som ofta går på kurser eller studiecirklar (Figur 16

22 6). 1/4 av åborna och drygt 1/3 av utborna skulle däremot vilja använda sig mer av kurser och studiecirklar än vad de gör idag (Figur 7) Andel i % inom resp. grupp < 3 mil från fastigh >= 3 mil från fastigh Ofta Ibland Inte alls Andel i % inom resp. grupp < 3 mil från fastigh >= 3 mil från fastigh Mer än idag Lika som idag Mindre än idag Figur 6. Användning av kurser och studiecirklar som skoglig informationsoch kunskapskanal(skogsstyrelsen, 2001a). Figur 7. Önskad användning av kurser och studiecirklar som skoglig informations- och kunskapskanal (Skogsstyrelsen, 2001a) Skogsdagar/kvällar Skogsdagar eller skogskvällar är det hälften av åborna och drygt 4 av tio av utborna som besöker ofta eller ibland. Av åborna är det 6 % och av utborna 7 % som ofta går på skogsdagar/kvällar (Figur 8). Det är dock närmre 1/4 av åborna och nästan 2/5 av utborna som skulle vilja använda sig av skogsdagar eller skogskvällar som informations- eller kunskapskanal (Figur 9). Det är ungefär samma siffror som för kurser och studiecirklar. I SVS SG undersökning (Cato, 2003) framgick att utborna främst vill öka sina kunskaper inom skötsel ex röjning, föryngring, samt ekonomi ex deklaration, skatter, långsiktig lönsamhet. I fokusgruppsundersökningen som gjordes av SKS våren 2003 (Skogsstyrelsen, 2003), framkom även här att utborna generellt sett efterfrågar mer kurser inom ämnena ekonomi samt lönsamhet inom skogsbruket. De efterfrågade också mer teknisk rådgivning än vad som ges idag Andel i % inom resp. grupp Ofta Ibland Inte alls Andel i % inom resp. grupp Mer än idag Lika som idag Mindre än idag 0 < 3 mil från fastigh >= 3 mil från fastigh 0 < 3 mil från fastigh >= 3 mil från fastigh Figur 8. Användning av skogsdagar/kvällar som skoglig informations- och kunskapskanal (Skogsstyrelsen, 2001a). Figur 9. Önskad användning av skogsdagar/ kvällar som skoglig informations- och kunskapskanal (Skogsstyrelsen, 2001a). 17

23 3.5.5 Personlig rådgivning Både bland åborna och utborna är det fler som ofta använder sig av personlig rådgivning än kurser/studiecirklar eller skogsdag/kväll som informations- /kunskapskanal, 21 % respektive 28 %. Det är dock ungefär 1/5 i båda grupperna som önskar att de fick mer personlig rådgivning än de får idag Internet Det är få av både åborna och utborna som ofta använder sig av Internet som skoglig informations- och kunskapskanal, 3 % respektive 6 %. Statistiskt sett är det dock dubbult så många utbor som åbor som ofta använder sig av Internet. Totalt är det knappt 1/4 av åborna och knappt en 1/3 av utborna som någon gång använder sig av Internet för att inhämta skoglig information (Figur 10). Precis som för kurser/studiecirklar och skogsdagar/kvällar finns det en stor andel av både åborna och utborna som önskar öka användningen av Internet som skoglig informations- och kunskapskanal, drygt 1/4 av åborna respektive drygt 1/3 av utborna. Det är samtidigt drygt en tiondel i båda grupperna som vill minska sin nuvarande Internetanvändning (Figur 11). Vad som är orsaken till att så stor andel av skogsägarna uttrycker missnöje med Internet är inte klarlagt Andel i % inom resp. grupp < 3 mil från fastigh 6 70 >= 3 mil från fastigh Ofta Ibland Inte alls Andel i % inom resp. grupp < 3 mil från fastigh >= 3 mil från fastigh Mer än idag Lika som idag Mindre än idag Figur 10. Användning av Internet som Skoglig informations- och kunskapskanal (Skogsstyrelsen, 2001a). Figur 11. Önskad användning av Internet som skoglig informations- och kunskapskanal (Skogsstyrelsen, 2001a) Massmedia, SkogsEko och skogliga handböcker Tidningen SkogsEko är idag den mest frekvent använda kanalen för informationsoch kunskapssökning både bland åbor och utbor. Även massmedia och skogliga handböcker används förhållandevis ofta av båda grupperna. I samtliga fall är det ca 3/4 av ägarna/skötselansvariga som använder sig av dessa medier. Det är dock få som vill öka användningen med undantag för skogliga handböcker, där var femte åbo och utbo vill öka användningen. 18

24 3.6 Övriga aspekter på skogsägandet Skogsskötsel Många skogsägare arbetar med praktiskt skogsarbete på sina fastigheter. Det gäller särskilt skogsvård, och då i synnerhet röjning. De flesta skogsägare som inte utför arbetet själva, är engagerade i sitt skogsbruk på annat sätt. Flertalet följer upp kvaliteten. En stor grupp talar också om hur de vill ha arbetet gjort för den som planerar eller utför åtgärden (Skogsstyrelsen, 2001b). Möjligheten att arbeta självverksamt försämras för den som bor på längre avstånd från sin skogsfastighet. De som är utbor är också mindre självverksamma än åborna både vad gäller slutavverkning, plantering, röjning och gallring (Fällman, Södra Skogsägarna, Törnqvist, 1995). Eftersom utborna i betydligt större utsträckning köper tjänster för skogsvårdsarbete blir skötsel i regel betydligt kostsammare för utborna än åborna (Skogsstyrelsen, 2001b). Enkätundersökningen som gjordes av SVS SG (Cato, 2003) tyder på att så många som 2/3 av utborna skulle sköta sin skog annorlunda om de bodde på, eller i närheten av sin fastighet. I analyser av återväxtkontroller gjorda på distrikten på SVS:n, har det trots lägre självverksamhet visat sig att återväxterna på utboägda fastigheter är bättre än på de åboägda. Utborna avverkar inte mer än vad åborna gör men skiljer sig från åborna genom ett annat avverkningsmönster. Utbor avverkar mer sällan än åbor men gör i gengäld större uttag (Lönnstedt, Törnqvist, 1995). Avverkningar i form av större rotposter är även de vanligare bland utbor (Skogsstyrelsen, 2000). En annan skillnad mellan utbor och åbor är att åborna gallrar mer än utborna (Lönnstedt, 1992). Den ganska positiva inställningen vad gäller att anpassa skogsbruket till andra människors behov samt att ta naturvårdshänsyn är i stort sett den samma hos utbor och åbor. Däremot är utbor lite mer positivt inställda till att natur- och kulturmiljövärderna på de egna markerna kartläggs. Nära 2/3, mot knappt hälften för åbogruppen, anser att det är bra att markerna kartläggs (Skogsstyrelsen, 2001b) Ekonomiska aspekter Att de grupper som lever på jord- och skogsbruk anger stort beroende av inkomster från skogsbruket är föga oväntat. Av de skogsägare som däremot baserar sin hushållsekonomi på annan inkomst, är det färre utbor än åbor som anser att skogsinkomsterna är viktiga eller mycket viktiga för hushållsekonomin. Samma förhållande gäller vid frågan inte alls viktiga (Skogsstyrelsen, 2001b). Även Törnqvist (1995) fick i jämförelser med utbor och åbor fram att utborna i lägre utsträckning ansåg att skogsinkomsterna var mycket viktiga och högre andel inte alls viktiga för privatekonomin. Trots att utborna i mindre omfattning anser att skogsinkomsterna är viktiga för hushållsekonomin anser många att skogsinkomstens betydelse för fastighetens ekonomi är desto större. Fastighetens inkomster skall, menar många utbor, kunna bära dess kostnader (Lönnstedt, 1992). 19

25 Det nuvarande skogstillståndet och förändringarna i framtiden bedöms ungefär likadant av såväl utbor som åbor. Både grupperna visar också ett lågt intresse för att investera avkastningen från skogsbruket i annat än skogsvård. När det gäller jakt och naturupplevelser går det inte heller att se någon skillnad mellan grupperna. Båda grupperna anser att avkastningen från skogsbruket är viktigare (Skogsstyrelsen, 2001b) Fastighetsmarknad Lagar som är av stor betydelse för utvecklingen av fastighets- och ägarstrukturen är fastighetsbildningslagen och jordförvärvslagen. Delar av innehållet av dessa lagar har avreglerats under 1990-talet. Dessa avregleringar har bidragit till en rörligare fastighetsmarknad, där nya aktörer fått möjligheten att köpa skogsfastigheter. Tillsammans med fördelaktig förmögenhetsbeskattning, möjligheten till kvittering de första fem åren och förbättrade intäktsutjämningar har detta bidragit till ett ökat utboägande då personer med hög marginalskatt eller förmögenhet sett en fördel i och möjlighet att köpa skog (Skogsstyrelsen, 2001a). Det är dock fortfarande mest grannar som köper när en skogsfastighet blir till salu i Sverige. Ny statistik från LRF Konsult (Dagens Industri, 2003) har visat, att mellan åren så köptes 57 % av alla skogsfastigheter som LRF förmedlade, av grannar och närboende. Utsocknes, till exempel, storstadsbor och andra som inte bor på orten, stod samtidigt för 37 % av de totalt köpen av skogsmark hos LRF. Omkring 10 % av de fastigheter som säljs öppet via mäklare bedöms bli föremål för exploaterande avverkningar. Det motsvarar knappt 1 % av de totala fastighetsöverlåtelserna eller ca fastigheter per år, av det totala antalet fastigheter som uppgår till ca Totalt sett berörs inga stora arealer men i det enskilda fallet röner dessa affärer mycket stor uppmärksamhet (Stubben, 2003) Fenomenet är inte enbart en effekt av skogspolitiken utan det är flera samspelande faktorer som lett till denna oönskade effekt, bl.a. ändringar i jordförvärvs- och fastighetsbildningslagstiftning samt även en ändrad företagsbeskattning. En bieffekt är att den ökade avverkningsmöjligheten leder till stigande fastighetspriser (Stubben, 2003) Skogsägarföreningar Törnqvist (1995) konstaterade att det fanns tecken på att skogsägargruppens förskjutning mot icke-jordbrukare leder till en försvagning av Skogsägarföreningsrörelsen. Även studier gjorda av Nordfjell och Lidestav (1998) och Södra Skogsägarna (Södra, 2001) tyder på att det är fler åbor än utbor som är medlemmar i skogsägarrörelsen. I skogsägarföreningarnas styrelser var underrepresentationen av utbor än mer markant. I styrelserna på landets 7 större skogsägarföreningar fanns 1998 sammanlagt 61 skogsägande ledamöter varav mindre än 8 % var utboende skogsägare (Nordfjell, 1998). Detta stämmer bra överens med siffror från Södra Skogsägarna (Södra, 2001), då 5 % av deras förtroendevalda styrelseledamöter representerades av utbor. 20

26 4 Diskussion 4.1 Definition av utbor Utborna är en växande andel av de privata skogsägarna och SVS:n har nu rikstäckande under flera års tid arbetat med utbor och åbor som två olika skogsägarkategorier. Ska vi fortsätta med detta arbetssätt eller finns det en anledning till att börja tänka i andra banor? Är det verkligen i skillnaden utbor och åbor som den största skillnaden finns mellan skogsägarna? Eller är det kanske så att det finns skillnader mellan andra grupper inom skogsägarkåren som är minst lika stora eller större? Hur ser det ut i förhållandet mellan yngre och äldre skogsägare, eller kvinnliga och manliga eller varför inte nya skogsägare kontra de som har haft skog en längre tid? Det föreligger kanske en lika stor skillnad mellan dessa och andra grupper som det gör mellan utbor och åbor. Det är kanske är så att vi istället bör fokusera oss på hur vi ska nå de olika skogsägargrupperna och ta reda på vad de efterfrågar. Vi bör kanske fråga oss vad det är för andra faktorer än avstånd till fastigheten som spelar roll för hur skogsägaren sköter sin skog? Vad är det för faktorer som underlättar respektive försvårar för skogsägaren? Det är kanske dessa faktorer som ska fokusera oss på istället för att vi ska låsa oss i tänkandet utbor åbor. Som det ser ut idag när vi gör kallelser till aktiviteter för utbor, är det oundvikligt att vi missar vissa utbor medan andra blir kontaktade av mer än en SVS pga. att SVS:n använder sig av olika definitioner. Detta är något vi borde göra något åt, oavsett om vi tänker fortsätta att jobba med utbor eller om vi ska koncentrera oss på andra grupper. Vi borde kanske istället bestämma oss för vilka skogsägare som respektive SVS har ansvar för, så att vi med säkert vet att vi har möjlighet att nå samtliga skogsägare. Skogsvårdsstyrelserna/distrikten vänder sig idag både till boendeutbor, dvs. de som bor inom den egna regionen/distriktet men har fastighet utanför, samt till fastighetsutbor, dvs. de som har fastigheter inom den egna regionen/distriktet men bor utanför den/det, beroende på vilken definition de använder sig av. Det bör vi även göra i fortsättningen men med ett annat angreppssätt, beroende på vilken verksamhet det är vi arbetar med. Det mest logiska borde vara att utgå från vad som är det bästa för skogsägarna. Det borde rimligtvis vara så att det är lättare för skogsägarna att närvara på kurser, studiecirklar, skogsdagar och informationskvällar på den ort där de bor. Däremot är det ganska naturligt att enskild rådgivning och uppdragsverksamhet som planer och stämpling bör ske där fastigheten/brukningsenheten är belägen. Istället för att fokusera oss på utbor och åbor borde vi kanske låta varje SVS ta ansvar för kursoch informationsaktiviteter (inklusiveuppdragskurser och bokförsäljning) för sina boendeskogsägare och individuell rådgivning och uppdragsverksamhet för sina fastighetsskogsägare. 21

27 Skogsägare Ägarkategori: Boendeskogsägare Fastighetsskogsägare Ansvarigt SVS: SVS där skogsägaren SVS där skogsägaren bor har sin fastighet Verksamhet: Kurser och informations- Uppdrag och individuell aktiviteter samt bok- rådgivning försäljning Detta skulle kunna leda till en viss omfördelning av medeltilldelningen för rådgivningsverksamheten. Idag baserar sig medeltilldelningen på hur många skogsägare som varje SVS har boendes inom regionen. Den ändring som skulle ske är att det blir en omfördelning av pengarna för individuell rådgivning som i så fall skulle vara bunden till fastighetsregionen. 4.2 Riktlinjer för SVS arbete Arbetet med utbor är beroende av möjligheten att söka ut utborna inför olika aktiviteter på ett snabbt och smidigt sätt. Ett problem har varit att inte samtliga regioner har fått information om vilka möjligheter som finns i Kotten samt vilken hjälp det går att få via SKS för utsök. Bristen på information har gjort att vissa av regionerna har fått begränsa sin utboverksamhet till de utbor de har haft kännedom om via Kotten, dvs. inom den egna regionen. Med tydligare riktlinjer och bättre information går detta att undvika i framtiden. Ett sätt att underlätta såväl rådgivningsverksamheten som andra verksamheter inom SVS:n, borde vara att ta fram en manual för vilka utsökningsmöjligheter det finns i Kotten. Den nya databasen Sälgen kommer att kunna användas för registrering och statistikuppföljning för rådgivning och kurser på liknande sätt som Hamstern kan användas idag. Det vore även önskvärt att de olika SVS:n i Sälgen skulle kunna söka ut vilka av deras fastighetsskogsägare som har gått på kurs eller annan aktivitet utanför regionen. Dessa skogsägare bör kunna vara potentiella kunder för uppdragsverksamhet i fastighetsregionen. Arbetet med rådgivning till utbor är beroende av att det finns en möjlighet att söka ut utborna inför olika rådgivningsaktiviteter på ett snabbt och smidigt sätt, oavsett om det handlar om utbor boende inom eller med fastighet inom våra respektive geografiska områden. Ett problem har varit att inte samtliga regioner har fått information om vilka möjligheter som finns i Kotten samt vilken hjälp det går att få via SKS för utsök. Bristen på information har gjort att vissa av regionerna har fått begränsa sin utboverksamhet till de utbor de har haft kännedom om via Kotten, dvs. inom den egna regionen. De listor som kan tas fram av SKS över bl.a. utbor innehåller för få variabler samt att variablerna kan inte kombineras på ett tillfredställande sätt. 22

28 4.3 Samarbete mellan skogsvårdsstyrelserna De flesta av SVS:n är positivt inställda till samarbetet mellan regionerna i utboverksamheten och anser att det bör fortsätta och eventuellt utvidgas. Även om SVO skulle gå ifrån en utbo-åbouppdelning (som är föreslaget i stycke 4.1) borde vi se över hur rådgivningssamordningen fungerar idag, både nationellt och regionalt. Det behöver upprättas en tydligare rådgivningsstrategi på SVO-, SVS-, och distriktsnivå, för att underlätta hela rådgivningsverksamheten. Samordning av rådgivningen bör ske i ett rådgivningsnätverk och arbetsgrupper knutna till nätverket. Dessa bör verka för att informationen om vilka skogsägarna är och vad de efterfrågar blir kontinuerligt förankrad inom SVO. Då vi kan anta att förändringen inom skogsägarkåren går något fortare än vad den har gjort tidigare, bör uppföljning ske med jämna mellanrum. Denna bör dessutom göras på regions- eller distriktsnivå för att få en så lokal förankring som möjligt. Även om SVO tar bort uppdelningen av åbor och utbor inom rådgivningsverksamheten bör vi fortsätta med besök från fastighetsregionerna när storstadsregionerna anordnar träffar för sina boendeskogsägare. Detta med tanke på att det i dessa områden bor en så stor koncentration av skogsägare från olika delar av landet. Det underlättar i många fall om skogsägarna får knyta en kontakt eller får reda på var han eller hon ska vända sig till för att få hjälp, där de har sin fastighet. Detta är något som samtliga skogsägare även bör informeras om, vare sig det rör sig om fastighets- eller boendeskogsägare inom regionerna. Vi bör på SVS:n tänka nationellt för att uppnå de skogspolitiska målen och för att kunna skapa uppdragsmöjligheter som gynnar både SVO och Skogsvårdsstyrelsen. Blir det så att storstadsregionerna även i fortsättningen kommer att få extra myndighetsmedel avsatta för utboverksamhet, bör det finnas ett klart mål, framtaget av rådgivningsnätverket, vad pengarna ska användas till. Sedan denna satsning startades på mitten av 1980-talet, har det inte funnits något tydligt mål för denna verksamhet. Det har heller inte gjorts någon uppföljning av verksamheten för att utvärdera vad som kan förbättras. 4.4 Samarbete med andra aktörer Både SVS SG utboundersökning (Cato, 2003) och fokusgruppsundersökningen (Skogsstyrelsen, 2003) som gjordes på Skogsstyrelsen, tyder på att utborna efterfrågar mer information och kurser inom ekonomi, bl.a. deklaration, skatter och långsiktig lönsamhet, än vad som erbjuds idag. Då vi inom SVO inte ska fokusera på dessa ämnen vid våra aktiviteter för skogsägare, borde det finnas en anledning till att bjuda in andra skogliga aktörer och ekonomiska rådgivare som kan informera om dessa bitar. Detta görs redan idag en del av regionerna. Det bör inte vara någon omöjlighet att hitta samarbetspartners på samtliga regioner samt att eventuellt hitta nya samarbetsformer för att försöka tillgodose skogsägarnas intressen. Vid dessa informationstillfällen finns även en ypperlig möjlighet för SVS att föra ut skogspolitiskt aktuell/relevant information. 23

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Institutionen för skogsskötsel

Institutionen för skogsskötsel Institutionen för skogsskötsel Examensarbeten 2006-7 Utvärdering av röjningskurser givna av skogsvårdsstyrelsen i Värmland-Örebro Evaluation of cources in pre-commercial thinning performed by the Regional

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Självverksamhetsanalys-

Självverksamhetsanalys- Självverksamhetsanalys- som utgångspunkt för kommunikativa strategier Solveig Berg Lejon & Gun Lidestav Arbetsrapport 184 2007 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET ISSN 1401-1204 Institutionen för skoglig resurshushållning

Läs mer

Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i småskaligt skogsbruk 2004

Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i småskaligt skogsbruk 2004 Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i småskaligt skogsbruk 2004 JO0304 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruket Sysselsättning i skogsbruket

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det Småskaliga skogsbruket 2010 JO0304

Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det Småskaliga skogsbruket 2010 JO0304 Enheten för Policy och Analys 2011-07-01 1(7) Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det Småskaliga skogsbruket 2010 JO0304 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Nr 514 2001 Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Malin von Essen Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

Slutligen en stor kram till Jan som så tålmodigt har inväntat det slutliga resultatet.

Slutligen en stor kram till Jan som så tålmodigt har inväntat det slutliga resultatet. FÖRORD Detta arbete är ett examensarbete inom ramen för skogsvetarutbildningens skogshushållningsinriktning, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Omfattningen är 20 poäng. Arbetet utfördes på förslag

Läs mer

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare Utbildningsstatistikenheten 2015-06-25 1 (10) Dnr 2014:00057 Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare 2014 I denna beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det småskaliga skogsbruket 2014 JO0304

Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det småskaliga skogsbruket 2014 JO0304 Enheten för Policy och Analys 2015-07-02 1(8) Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det småskaliga skogsbruket 2014 JO0304 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

De skogliga aktörerna och skogspolitiken

De skogliga aktörerna och skogspolitiken RAPPORT 8H 2001 De skogliga aktörerna och skogspolitiken Bertil Danielsson, Royne R Andersson, Gunnar Gotte, Lisa Holmgren, Stefan Karlsson, Lars Lönnstedt, Mari TörröT Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen januari

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2015 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Lönsamheten allt viktigare för skogsägaren Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna

Läs mer

Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det småskaliga skogsbruket 2013 JO0304

Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det småskaliga skogsbruket 2013 JO0304 Enheten för Policy och Analys 2014-07-01 1(7) Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det småskaliga skogsbruket 2013 JO0304 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

SCA Skog. En trygg partner, som tror på framtiden

SCA Skog. En trygg partner, som tror på framtiden SCA Skog En trygg partner, som tror på framtiden SCA koncernen SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag 2016-05-30 SCA Skog Marknad 2 SCA Skogs uppdrag Massa SCAs skogar Förpackningspapper

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi 2012

Elever och studieresultat i sfi 2012 Utbildningsstatistikenheten 2013-06-27 1 (9) Elever och studieresultat i sfi 2012 I denna beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553

Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553 Slutrapport vid projektstöd (6) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen

Läs mer

SKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

SKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER HELÅR 2016 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela

Läs mer

SKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin Version

SKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin Version SKOGSPRISER HELÅR 2018 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin Version 2019-01-16 SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra

Läs mer

Skogsentreprenörer 2011 JO0504

Skogsentreprenörer 2011 JO0504 Enheten för Policy och Analys 2012-07-02 1(7) Skogsentreprenörer 2011 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT

ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT Kontaktperson Chefsmäklare Markus Helin Tel: 08-700 20 14, markus.helin@ Presskontakt Cecilia Strömmar Tel: 073-511 26 88, cecilia.strommar@ OM ÅKERMARKSPRISRAPPORTEN

Läs mer

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2007

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2007 Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2007 JO0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruket. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2017 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används.

ÅRSRAPPORT 2017 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRSRAPPORT 2017 FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRETS RAPPORT FOKUSERAR PÅ BOSTADSBYGGANDE FAKTA OM

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

SKOGSPRISER HALVÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

SKOGSPRISER HALVÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER HALVÅR 2017 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006 Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006 JO0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruket. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Södraskolans kurser för skogsägare

Södraskolans kurser för skogsägare Södraskolans kurser för skogsägare Kunskap, inspiration och glädje Södraskolan är ett unikt skogsutbildningskoncept för privata skogsägare som ska ge deltagaren kunskap, inspiration och glädje. et med

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

SKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

SKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER HELÅR 2017 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat

Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat Dnr 2010/4929 Projektet i korthet 2011-01-01 2014-09-30 Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat Projektbeställare Johanna From Projektledare Anette Arvidsson Projektgrupp Anna Möller

Läs mer

Skogsentreprenörer 2007 JO0504

Skogsentreprenörer 2007 JO0504 Analysenheten 2008-09-01 1(7) Skogsentreprenörer 2007 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

dubblera Surbrunnsgatan 44 www.dubblera.se

dubblera Surbrunnsgatan 44 www.dubblera.se Namn Syfte Vad gör dokumentet? När används dokumentet? Hur används dokumentet? Exempel på Kundklubbsrevision Exempel från klädkedja som vill vidareutveckla CRM Exempel på Kundklubbsrevision 1. När startade

Läs mer

Marknadsundersökning för SCA Skog AB avseende utbor i Mälardalen

Marknadsundersökning för SCA Skog AB avseende utbor i Mälardalen SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:09 Marknadsundersökning för SCA Skog AB avseende utbor i Mälardalen Market survey for SCA Skog AB regarding distant forest owners in Mälardalen Fredrik Wahlquist

Läs mer

Institutionen för skogens produkter och marknader. Vilka mål och behov har olika typer av skogsägare kring sitt skogsägande?

Institutionen för skogens produkter och marknader. Vilka mål och behov har olika typer av skogsägare kring sitt skogsägande? Institutionen för skogens produkter och marknader Vilka mål och behov har olika typer av skogsägare kring sitt skogsägande? Which goals and needs have different types of forest owners? Fredrik Gunnarsson

Läs mer

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Estrad, 24 februari, 2005 Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Annika Hall och Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Stor forskargrupp kring familjeföretag och ägande - Ägarstruktur,

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Återväxternas kvalité 2011 JO0311

Återväxternas kvalité 2011 JO0311 Enheten för policy och analys 2012-10-12 1() Återväxternas kvalité 2011 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin ÅKERMARKSPRISER HELÅR 2016 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin OM PRISSTATISTIKEN FÖR ÅKERMARKSPRISER LRF Konsult har sedan början på 2 000-talet producerat samt presenterat statistik avseende utvecklingen

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2014 JO1403

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2014 JO1403 Enheten för policy och analys 201-04-10 1(7) Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2014 JO1403 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall Projekt Mera tall 2017-02-07 Sid 1(6) Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall 2017-2018 Projektbeställare: Johanna From, Skogsstyrelsen Projektledare:, Skogsstyrelsen Delprojektledare: Ove Arnesson,

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

Återväxternas kvalité 2016 JO0311

Återväxternas kvalité 2016 JO0311 Enheten för geografisk information 2016-10-13 1(8) Återväxternas kvalité 2016 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Malmöbon och delad konsumtion

Malmöbon och delad konsumtion Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (5) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om förtroende för mäklaren. Prövning av om fastighetsmäklaren har åtagit sig ett uppdrag som har varit ägnat att

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används.

ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRETS RAPPORT FOKUSERAR PÅ BOSTADSBYGGANDE FAKTA OM

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Rapport nr 2018:22. Statistik över män och kvinnor i landets älgförvaltningsgrupper 2018

Rapport nr 2018:22. Statistik över män och kvinnor i landets älgförvaltningsgrupper 2018 Rapport nr 2018:22 Statistik över män och kvinnor i landets älgförvaltningsgrupper 2018 2 Statistik över män och kvinnor i landets älgförvaltningsgrupper 2018 3 Rapport nr 2018:22 4 Rapport nummer 2018:22

Läs mer

Lite pengar gör stor skillnad

Lite pengar gör stor skillnad Lite pengar gör stor skillnad Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Sverige i månadsskiftet oktober-november 2007. Datainsamlingen gjordes i form av en e- postenkät tillsammans med datainsamlingsföretaget

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Incitamentsprogram. Instrument i denna guide. grantthornton.se/incitamentsprogram. Aktier. Teckningsoptioner. Köpoptioner

Incitamentsprogram. Instrument i denna guide. grantthornton.se/incitamentsprogram. Aktier. Teckningsoptioner. Köpoptioner Incitamentsprogram Att få rätt personer att stanna och känna sig motiverade är en avgörande framgångsfaktor när du som företagare ska genomföra en affärsplan eller realisera en affärsidé. Ett väl genomfört

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2018 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Optimistiska skogsägare ser skogen som en långsiktig investering Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Återväxternas kvalité 2014 JO0311

Återväxternas kvalité 2014 JO0311 Enheten för policy och analys 2016-03-21 1(7) Återväxternas kvalité 2014 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län

Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län 2013-09-17 11(6) Landsbygdsavdelningen Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län -Dessa riktlinjer ersätter länsstyrelsens riktlinjer från 2001-03-26 Postadress: Box 224

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Marknadsundersökning av Södra skogsägarnas medlemmar inom Gislaveds verksamhetsområde

Marknadsundersökning av Södra skogsägarnas medlemmar inom Gislaveds verksamhetsområde SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2013:10 Marknadsundersökning av Södra skogsägarnas medlemmar inom Gislaveds verksamhetsområde Market survey for Södra skogsägarna within Gislaved management district

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Betalplan med ränta - så fungerar det

Betalplan med ränta - så fungerar det Se både skogen och pengarna växa Betalplan med ränta - så fungerar det Bättre avkastning ger nya möjligheter i din skog I skogsbruksplaner finns ofta skogsbestånd som inte har någon åtgärd alls. När du

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer