SVAR PÅ GMO-FRÅGAN INFÖR EU-VALET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVAR PÅ GMO-FRÅGAN INFÖR EU-VALET"

Transkript

1 SVAR PÅ GMO-FRÅGAN INFÖR EU-VALET Margareta Lundström skickade iväg följande fråga till samtliga partier som ställer upp i EU-valet 25 maj, och här kommer svaren i originalskick, från de partier som ansåg det mödan värt att svara. Junilistan svarade efter påstötning, se separat inlägg. Hej! Inför EU-valet Jag skulle uppskatta information om partiets ställning när det gäller GMO (genmodifierade organismer). Ja eller nej till: 1. GMO i jordbruket? 2. GMO i livsmedel? 3. GMO i djurfoder? Ni får gärna motivera ert svar Jag kommer att ställa samma fråga till samtliga partier som ställer upp i EUparlamentsvalet. Svaren kommer att publiceras på (där jag är krönikör) Vänligen Margareta Lundström Och nedan följer svaren från de partier som fann de mödan värt att svara Från: Centerpartiet <centerpartiet@centerpartiet.se> Ämne: SV: INFÖR EU-VALET Datum: 3 april :25:04 CEST Till: Margareta Lundström Hej! Tack för ditt brev och för dina frågor! Centerpartiet vill tillåta GMO i jordbruket endast om det tillför påtaglig nytta och det är försiktighetsprincipen som ska vara ledande. Vi vill också att det ska finnas en tydlig märkning av livsmedel, som innehåller råvaror som tagits fram med hjälp av GMO, för att konsumenten ska kunna göra medvetna val. Vänligen, Inger Fredriksson Centerpartiets Riksorganisation centerpartiet@centerpartiet.se Centerpartiet är det långsiktiga alternativet i svensk politik. Vi strävar efter ett hållbart Sverige där människor får bestämma mer själva. 1

2 Från: Ämne: Re: INFÖR EU-VALET Datum: 31 mars :35:42 CEST Till: Margareta Lundström Hej Margareta! Enhet säger nej till samtliga tre frågor. Med vänlig hälsning, Sara Hamidi Widén, styrelseordförande i Enhet. Från: bo.jonsson@defria.se Ämne: Re: INFÖR EU-VALET Datum: 31 mars :19:40 CEST Till: Margareta Lundström Hej Margareta! 1. NEJ 2. NEJ 3. NEJ Kommentar: Punkt 26. "Partiet De Fria vill att Livsmedelsverket ska ägna sig åt livsmedelsfrågor i konsumenternas intresse och arbeta aktivt för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen men inte lägga sig i folks matvanor." Punkt 27. "Partiet De Fria vill göra Sverige till en GMO-fri zon" Punkt 28. "Partiet De Fria vill skärpa kraven på djurskötsel och förbjuda GMO-foder till djuren." Med vänlig hälsning Bosse Jonsson, grundare Partiet De Fria Box Västerhaninge 2

3 Från: Åsa Edvardsson Ämne: SV: Inför EU-valet Datum: 1 april :51:45 CEST Till: 'Margareta Lundström' Hej Margareta, PÅ SVERIGEDEMOKRATERNAS partistämma som stundar kommer det upp en motion som handlar om GMO (genmodifierade organismer) där motionären uttrycker starka farhågor om denna relativt nya teknik. Jag har i egenskap av mina uppdrag i partiet varit delaktig i att yttra mig i frågan till Partistyrelsen och alla som är ombud på Landsdagarna kan ta del av detta yttrande i anslutning till motionen i de utskickade handlingarna, mer specifikt på sidan 122. På grund av olämpligheten i att skriva allt för långa svar i yttrandena vill jag i och med denna artikel förtydliga och fördjupa resonemangen kring genmodifierade grödor. Om någon personligen vill diskutera GMO med mig så är ni välkomna att höra av er. Jag sitter med i något som heter Gentekniknämnden som är en statlig myndighet med uppgift att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken. Gruppen består av 17 ordinarie ledamöter varav 8 riksdagsledamöter en från varje parti samt sju personer med varierande expertkompetens inom etik, juridik, växtförädling och många andra områden. I Gentekniknämnden bedrivs också fortbildning och seminarium för ledamöterna där man bjuder in olika sakkunniga. Som exempel härstammar jordgubbar från två vilda amerikanska smultron och de flesta sorters kål du kan tänka dig (blomkål, vitkål, broccoli, brysselkål, o.s.v.) är alla förädlade ur en och samma växt, nämligen vildkål, som inte alls liknar någon av det kålsorter vi till vardags stoppar i munnen. När jag blev ledamot i nämnden kunde jag väldigt lite om genteknik, även om jag redan på förhand hade läst en hel del om evolutionen på en populärvetenskaplig nivå men i och med att nämnden kontinuerligt diskuterar sakfrågor samt håller utbildningar har man fått en ganska god grund att stå på när det gäller genteknik, inte minst då man haft möjlighet att diskutera frågor med några av landets främsta sakkunniga. Det första jag kan konstatera är vilket gap det är mellan vetenskapen och folk i allmänhet. Det är kanske inte så konstigt då det krävs ganska mycket av var och en för att sätta sig in i denna vetenskapsgren. Jag skall nu göra en ansats och förklara varför man använde sig av genteknik för att få fram nya grödor och för att förstå detta är det bra med några fundamentala kunskaper om hur naturen fungerar. I naturen pågår en ständig kamp mellan olika organismer. Så har det alltid varit och det är det som för evolutionen framåt. Man skulle enkelt kunna uttrycka det som att om en population av någon art blir allt för stor så kommer populationen på naturlig väg att gå tillbaka, antingen för att det blir brist på föda/näring eller att någon helt annan organsim (djur, svampar o.s.v.) utvecklas på ett sådant sätt att den kan specialisera sig för sin egen överlevnad genom att leva av den första. Några skulle kanske kalla det naturlig balans, men egentligen är det snarare frågan om en ständigt pågående kamp för överlevnad. Människan har under hela vår historia, sedan vi först lärde oss att bruka jorden, påverkat utvecklingen av de djur och växter vi brukat. För sakens skull skall jag hålla mig till växter. Vi har under årens lopp, genom att odla vidare på de egenskaper hos en växt vi tyckt varit bra, fått fram mängder av sorter som inte finns i naturen. Sanningen är att nästan inget av det vi lägger på tallriken återfinns i något slags naturlig tillstånd. Som exempel härstammar 3

4 jordgubbar från två vilda amerikanska smultron och de flesta sorters kål du kan tänka dig (blomkål, vitkål, broccoli, brysselkål, o.s.v.) är alla förädlade ur en och samma växt, nämligen vildkål, som inte alls liknar någon av det kålsorter vi till vardags stoppar i munnen. En av farhågorna med GMO är att vi oavsiktligt skall ta fram nya sorter som ohämmat skall sprida sig i naturen och slå ut naturliga arter. Det är dock en farhåga som man relativt enkelt bör kunna avfärda. Se bara på de växter som vi genom årtusendena anpassat till livsmedelsgrödor, vilka av de växterna återfinns fritt i naturen? Alla organismer har rent evolutionärt en enda uppgift: Överlevnad som art, i en mycket tuff konkurrens. När vi förädlar en växt och tillför egenskaper för att anpassa den för våra egna ändamål gör vi det oftast på bekostnad av dess överlevnadsegenskaper, varpå den i princip blir chanslös i ett naturligt tillstånd i den stenhårda konkurrensen. Den kommer med andra ord att vara beroende av mänsklig handpåläggning för sin överlevnad, precis som att det finns växter i naturen som utvecklats i symbios med specifika insekter eller djur och inte skulle kunna överleva utan detta samspel. Ett scenario skulle kunna se ut så att vi tar en vild växt som över tid optimerats för överlevnad i sin miljö och i sin samtid, förädlar den (med hjälp av selektiv befruktning eller genteknik) till att ha exempelvis större blad. Då tillför vi artificiellt egenskaper hos växten som inte ger den några fördelar utan nackdelar gentemot sin naturliga motsvarighet för artens överlevnad i form av större energiåtgång. Fulländning i en sektor måste köpas med en uppoffring i en annan sektor. Med det storskaliga jordbruket, som mänskligheten blivit helt och fullständigt beroende av för vår överlevnad, har det uppkommit problem där stora kvantiteter av en art/sort man odlar ger upphov till motsvarande stora mängder skadedjur, virus och svampar som specialiserat sig på de olika sorter vi odlar. Därför har vi blivit helt beroende av 1. Bekämpningsmedel, och (eller) 2. Nya sorter som ännu inte fått lika utvecklade och specialiserade fiender. (anm. Ett sätt att minska kemikalieberoendet är en väl anpassad växtföljd, där man varierar vad man odlar på sina fält. Det gäller givetvis både traditionellt förädlade sorter och GMO) Men en resistent sort (GMO eller inte) håller inte så många år. Om någon/några individer i en population av t.ex. skadedjur av ren slump får en mutation som gör att den klarar av växtens försvar så har dessa individer en fördel och den mutation de bär på som ger den fördelen sprider sig i populationen. Då är det dags för en ny sort. Växtförädling för att ge grödor bättre skydd mot insekter, svampar och virus kan ske både med och utan genteknik. Den stora skillnaden är att med den nya tekniken kan man rent tekniskt göra detta billigare, snabbare och med större precision. Tillståndsprövningar för marknadsgodkännande är dock en lång och kostsam procedur som tyvärr tvingar in branschen i stora multinationella företag. Växtförädling i laboratoriemiljö är inget nytt utan något vi sysslat med i årtionden. En metod som har använts under ganska lång tid är att man utsätter organismer för strålning eller kemikalier för att forcera fram mutationer där man hoppas på att kunna åstadkomma någon egenskap som man kan odla vidare på. Enligt direktivet (2001/18/EG) är en mutationsförädlad gröda förvisso en GMO, men i bilagorna till direktivet undantas dessa från den mycket komplicerade tillståndsprocessen. Denna teknik borde rent teoretiskt vara betydligt mer riskfylld än den genmodifiering som regleras eftersom metoden innehåller ett stort slumpmoment. Ändå står denna förädlingsform helt utanför de kontroller som genmodifierade växter måste underkasta sig. Det mest miljövidriga vi odlar i Sverige idag är sannolikt gamla klassiska potatissorter som till exempel King Edward. Med sina nittio år på nacken har sorten blivit känslig för framför 4

5 allt bladmögel och måste sprutas med stora mängder bekämpningsmedel. Det finns en genmodifierad potatis framtagen, men som ännu inte är marknadsgodkänd, som är resistent mot bladmögel. Poängen är att genom bra växtförädling går det att minska kemikalieberoendet. Argumentationen från dem som är aktiva motståndare till GMO måste dock sägas vara under all kritik. Man använder ogenerat argument som är helt verklighetsfrämmande inom vetenskapen och det kan man hålla på med därför att folk i allmänhet har en allt för liten kunskapsbas. Många av de argument som vanligen anför emot GMO finns med i den motion som vi behandlar på Landsdagarna och jag skall försöka att belysa felaktigheterna i några av dem: Ett flitigt använt argument som bland annat anförs i motionen gör gällande att en [...] undersökning visat att när hamstrar matades med GMO soja ledde detta till missbildningar och att deras avkommor blev sterila. Denna vandringssägen bygger på inte som hävdas, En studie utan har med största sannolikhet sitt ursprung i två oberoende källor. Med största sannolikhet säger jag därför att det inte är helt lätt att följa upp detta påstående tillbaka till källan. Det finns dock starka skäl att tro att argumentet är ett foster av följande två källor: Det första gäller missbildningar som, mer precist, gäller hårväxt i munnen. Det finns en vetenskaplig artikel publicerad av den ryske vetenskapsmannen Surov A.V. som spekulerar i huruvida en observation av hårväxt i hamstrars mun skulle kunna bero på GMO. Han hävdar alltså inte att så är fallet och det finns heller inget annat vetenskapligt stöd för denna spekulation. Hamstrarna var förövrigt inte ens satta på någon form av GMO-diet, men sedan detta rykte fått spridning har det använts hämningslöst och fått nya dimensioner på vägen, vilket föranleder oss till den andra källan. Det andra påståendet gäller att hamstrar skulle bli sterila vid utfodring av GMO vilket med största sannolikhet har sitt ursprung i en rapport som publicerades på en österrikisk myndighets webbplats. Rapporten handlade om sterilitet i tredje generationen försöksdjur vilket var möss och inte hamstrar som ätit GMO-foder. Den visade sig dock vara felaktig, innehålla avgörande räknefel och togs sedan bort från webbplatsen. Sammanfattningsvis kan man säga att detta är forskningsrön som sedan inte kunnat vederläggas, men som ändå blivit till sanningar i debatten bland dem som har en antagonistisk inställning till GMO. Ett annat argument vanligt argument och som också framförs i den motion vi skall behandla på Landsdagarna är användandet av den antibiotikaresistenta gen (NptII), som används som markörgen vid växtförädling. Motionären skriver: GMO potatisen Amflora skall användas som stärkelse i bla pappersproduktion och innehåller en gen som är resistent mot antibiotika. Denna gen är ett hot mot de antibiotikum som används mot allvarliga sjukdomar som ex TBC. Om man släpper magkänslan över ordet antibiotikaresistent och tar till sig fakta träder en bild fram som gör argumentet näst intill fånigt. Till och börja med är nptii ingen antibiotikagen, dvs. den ger inte upphov till produktion av antibiotika i växten som bär den. Den är en antibiotikaresistensgen (den tål antibiotikan kanamycin/neomycin). Med andra ord så kan man inte jämföra ett födointag av denna potatis med överkonsumtion av antibiotika. Det är heller inte så att man använder antibiotika i bekämpningsmedel som man besprutar växterna med, utan antibiotikaresistensgenen används endast som markörgen vid förädlingsprocessen. 5

6 Den andra farhågan skulle då vara att bakterier skulle absorbera denna gen in i sin egen arvsmassa genom horisontell genöverföring. Detta är ett så pass extremt fenomen i naturen att sannolikheten blir försvinnande liten. Bakterier som bär på nptii-genen är dessutom rikligt förekommande i naturen, inte minst i jorden där potatisen växer. Det finns mycket att säga om debatten som förs kring GMO och den här artikeln skulle kunna bli betydligt längre. För att öka acceptansen för genmodifierade grödor är det avgörande att påvisa vilka mänskliga och miljömässiga vinster man kan åstadkomma och då kommer de som vill förbjuda all användning av GMO och som gömmer sig bakom begreppet sund skepticism få det betydligt svårare. Självklart finns risker med all teknik, genteknik inget undantag, men dessa risker måste alltid vägas mot fördelarna och för en god riskbedömning är det viktigt att man knuffar ut felaktigheter och villfarelser ur ekvationen. JOSEF FRANSSON Ledamot Miljö- och jordbruksutskottet Med vänliga Hälsningar Åsa Edvardsson Kanslist 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Genklippet? har stött på hårt motstånd från konsumenter och miljöorganisationer.

Genklippet? har stött på hårt motstånd från konsumenter och miljöorganisationer. Genklippet? Kan gentekniken bli klippet som räddar världen från svält och miljöproblem? Eller kan det tvärtom bli farligt för människor och miljö när genmodifierade organismer börjar dyka upp på åkrar

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Allmänt. Uppgift. Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19

Allmänt. Uppgift. Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19 Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19 Allmänt Nu är det dags att debattera! Under ett par veckor kommer du ges möjlighet att finslipa dina argument för att i vecka

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

2012-03- 08. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling

2012-03- 08. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Konventionell växtförädling 1 Från jägare/samlare till jordbrukare (10 12 tusen år sedan) Mänsklig selektion Vilda växtpopulationer Bevarande

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral? ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade bomullen GHB119 (EFSA/GMO/NL/2011/96)

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade bomullen GHB119 (EFSA/GMO/NL/2011/96) 2012-02-15 117/2011 1(3) Ert datum Ert dnr 2011-11-24 4315/11 Saknr 6632 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Kontrollstödsenheten Zofia Kurowska Box 622 751 26 Uppsala Ansökan om marknadsgodkännande

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Rådgivning inom livsmedelskontrollen

Rådgivning inom livsmedelskontrollen Rådgivning inom livsmedelskontrollen FÖR KONTROLLMYNDIGHETER 2 Inledning I våra möten med livsmedelsföretagare ser vi att det finns en efterfrågan på mer rådgivning och information från kontrollmyndigheterna.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Möjligheter med GMO. Jens Sundström Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural

Läs mer

centerpartiets partiledarkandidater

centerpartiets partiledarkandidater centerpartiets partiledarkandidater Foto: Fredrik Persson/Scanpix anna-karin hatt Jag vill bli din partiledare, därför att jag tror på Centerpartiet som ett angeläget allmänborgerligt parti som är drivande

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

SNI. Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll. (SSI: Socio-scientific issues)

SNI. Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll. (SSI: Socio-scientific issues) SNI Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SSI: Socio-scientific issues) Ammie Berglund Lektor i biologi Katedralskolan Uppsala ammie.berglund@katedral.se Aktuella samhällfrågor biologi Men, det

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan MON (EFSA-GMO-NL )

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan MON (EFSA-GMO-NL ) 2015-03-25 018/2015-4.1.1. 1(3) Ert datum Ert dnr 2015-01-30 4.6.18-991/15 Jordbruksverket Enheten för CITES, foder och djurprodukter Att: Kersti Andersson-Deharde 551 82 Jönköping Ansökan om marknadsgodkännande

Läs mer

Klassen måste ha gått igenom:

Klassen måste ha gått igenom: 1 Gruppdiskussion/Värderingsrollspel Genmodifiering av växter och djur Eleverna är ledamöter i den kommitté som ska ta ställning till ett antal konkreta förslag om genmodifiering. Kan utföras i åk 9 eller

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN.

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN. I~;l.&li B i l a g a SALA KOMMUN KS 2011/26/1 pcal,,:jn fl KnH\~'L?qM J", \ UI!lW",,;;!, KomrntlnstVfetsr;ri.s förvaltning Ilnk toll Di, 26 1 (21 2011-01-24 DNR 2010/52 KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion om

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL )

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL ) Yttrande 2014-05-07 027/2014-4.1.1. 1(2) Ert datum Ert dnr 2014-02-27 4.6.18-1824/14 Jordbruksverket Enheten för foder och hälsa Att: Kersti Andersson Deharde 551 82 Jönköping Ansökan om marknadsgodkännande

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

KONSUMENT-FORUM. 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR

KONSUMENT-FORUM. 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR KONSUMENT-FORUM 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR Frågan om det GMO-fria smöret är en viktig fråga, men också ett exempel på hur vi konsumenter kan påverka hela GMO-frågan. Hur många orkar hålla sig uppdaterad

Läs mer

Jag har läst er bok. Ni står mig nära liksom

Jag har läst er bok. Ni står mig nära liksom Jag har läst er bok. Ni står mig nära liksom alla skrivande kvinnor. Ta inte illa upp över detta»alla«alla skriver ju inte: de enda skriver bland alla de andra. Alltså, Ni står mig nära liksom varje unik

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla

Läs mer

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

Motion om en kommun maximalt fri från GMO Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 29 1 Dnr 2010 0009 Motion om en kommun maximalt fri från GMO Bilaga: Motion om en kommun maximalt fri från GMO Ärendebeskrivning Roger Malmberg (MP) och Marie Anne

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Hur jag jobbat. funderingar. Johanna Ellström

Hur jag jobbat. funderingar. Johanna Ellström Hur jag jobbat Först så läste jag igenom uppgiften då det är viktigt för mig att alltid ha fokus på vad det är uppgiften (eller det kommunikativa problemet som ska lösas) är för att bäst få fram vad kunden

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Sammanställning av webbenkät december 2015

Sammanställning av webbenkät december 2015 Sammanställning av webbenkät december 2015 Bakgrund I december 2015 bjöds kommuninvånare in för att vara med att påverka utvecklingen av kommunens digitala tjänster. Inbjudningar gick ut via webbplats,

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige Marie Nyman Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Inom EU finns en gemensam lagstiftning som reglerar användningen av genetiskt modifierade

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga

Läs mer

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistenskonsekvensen känner vi till Antibiotika är inte längre effektivt! Vad är det som har hänt? Bakterierna har förändrats så att de inte längre

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Energikostnad för olika förpackningar

Energikostnad för olika förpackningar Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001 SKOP,, har på uppdrag av intervjuat cirka 500 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes under tiden 31 augusti till 10 september. Svaren redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår

Läs mer