Nyhetsbrev Internationell Recycling # 44

Transkript

1 Malmö i maj 2005 SIDA: 1/6 Tyskland: Gröna Punkten erbjuder ny tjänst Den tyska återvinningsorganisationen Duales System Deutschland AG (DSD) vill utöka sin verksamhet genom att erbjuda en ny service. Man vill nu även kunna erbjuda återvinningstjänster för företag som hitintills själv tagit hand om sina förpackningar och som inte eller bara delvis är anslutna till någon återvinningsorganisation. Vid speciella insamlingsplatser för storförbrukare kommer DSD att erbjuda insamling av förpackningar, som företaget bevisligen själv har avsatt på marknaden. Varje kund kommer att få en individuell och transparent dokumentation av den mängd av förpackningar som företaget avsätter på marknaden. DSD-modellen motsvarar på så vis föreskrifterna i förpackningsförordningen, som säger att den som avsätter förpackningar på marknaden måste efter användandet av dessa också ta hand om dem. Med detta koncept blir insamling, sortering och återvinning av förpackningar transparent även för dessa företag, som själv omhändertar sina förpackningar. Denna nya tjänst som DSD kommer att erbjuda är attraktiv för kunder vars förpackningar hamnar hos storförbrukare som t.ex. restauranger och sjukhus. För DSD är fortfarande den hushållsnära förpackningsinsamlingen, det vill säga förpackningar märkta med Gröna Punkten och som konsumenten tar med hem, sorterar och lämnar för återvinning, ett väsentligt affärsområde. Genom det nya koncept kan DSD erbjuda en lösning av tjänster, som motsvarar önskemålen från kunderna. Sverige: Differentierad avgift på papper/kartongförpackningar Från och med den 1 juli 2005 kommer avgiften för vissa industriförpackningar av papper/kartong att sänkas till 2 öre per kilo. Till dessa hör hylsor och papptuber (dvs. pappkärnor i mitten på rullar) förutom de som hamnar i hushållen som ex. rullen i toalett- och hushållspapper, rullen i hushållsfolier av aluminium och plast. Fiberfat Rondeller och omslagspapper till stora pappersrullar, som kommer från pappersbruk Orsaken till avgiftssänkningen för dessa förpackningar är att de kan insamlas i system på marknadsmässiga villkor. Det behövs inte längre några subventioner för att säkerställa tillgången av andra insamlingssystem. Svensk Kartongåtervinning kommer inte längre att vara involverad i den här insamlingen. Den här förändringen medför att man kan sänka kostnaderna för berörda företag. Det innebär att den minskade förpackningsavgiften kommer att täcka kostnader för insamling av statistik och förhandlingar med kommuner, som utgör en del av producentansvaret. För övriga förpackningar av papper och kartong gäller fortfarande avgiften 45 öre per kilo. Det finns flera förpackningar av papper, papp och kartong som bara hamnar inom industrin och dessa han på sikt även få sänkt avgift. Källa: REPA Sverige: Mässan Miljöteknik i Göteborg 2006 Mässan Miljöteknik, i Göteborg, har efter en omfattande marknadsundersökning, utförd av Miljökonsultföretaget Natlikan Sustainability, sett över mässkonceptet och presenterar nu en mässa i ny tappning. Inför 2006 kommer 5 fokus områden att lyftas fram; Avfall & Återvinning, Energi, Transporter, Luft, Mark & Vatten samt Miljökompetens. Syftet med nya Miljöteknik är att skapa en spännande och innovativ miljömässa, där forskning, nya tekniker och produkter presenteras på ett levande mässgolv.

2 SIDA: 2/6 Sverige: Förpackningsavgifter från 1 april 2005 Från och med den 1 april i år ändrades systemet så att det numera är fyllaren som är ansvarig för redovisning och betalning av förpackningsavgiften för wellpapp. I samband med denna förändring tog man bort förpackningsavgiften för flyttkartonger. Nedan visas avgifterna för de olika materialen som gäller från 1 april: Metall (aluminium och stålplåt, burkar >16 cm diameter) 0,60kr/kg Metall (aluminium och stålplåt övriga) 1,20 kr/kg Metall (plåtfat) 0,06 kr/kg Kartong/papper 0,45 kr/kg Kartong/papper (vissa industriförpackningar) 0,02 kr/kg gäller från och med Wellpapp 0,02-0,75 kr/kg beroende på vilken bransch företaget tillhör Plast (bärkassar) 1,50 kr/kg Plast (skummad cellplast och övriga) 2,00 kr/kg Källa: REPA Sverige: Gröna Punkten i Europa på REPA-dagarna 2005 Varje år bjuder REPA-REPAREGISTRET AB in sina cirka medlemsföretag till informationsmöten, så kallade REPA-dagar. REPAs uppgift är att erbjuda alla företag tillgång till det rikstäckande återvinningssystemet i Sverige.Årets REPAdagar blev lite annorlunda mot tidigare. Man går mot en verklighet där flera av förpackningsavgifterna differentieras, dvs. att avgiften blir olika för samma materialslag beroende på vad det är för typ av förpackning. Cirka 380 deltagare kom till informationsmötena i 14 städer i Sverige. Handelskammaren informerade om Gröna Punkten i Europa REPA informerade också om möjligheten till frivilliga användningen av symbolen Gröna Punkten i Sverige för sina medlemmar. För tredje året i rad deltog också Tysk- Svenska Handelskammaren och informerade bland annat om företagets ansvar enligt EU-förpackningsdirektivet, skillnader i ansöknings- och redovisningsförfarandet i 31 länder i Europa och arbetet av Gröna Punkten-organisationen, PRO EUROPE. Mer information om förpacknings- och produktrecycling i Tyskland och Europa finns på:

3 SIDA: 3/6 Sverige: Alla plastflaskor och metallburkar ska kunna pantas Den 14 april beslutade regeringen om en ny förordning om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Från och med 1 januari 2006 ska man kunna panta alla plastflaskor och metallburkar med konsumtionsfärdig dryck. Miljöminister Lena Sommestad tycker det är svårt för konsumenten idag att skilja mellan stålplåtsburkar och aluminiumburkar och att det är frustrerande att man bara får pant för aluminiumburkarna. Således blir det från och med 1 januari 2006 förbjudet att sälja drycker i flaskor och burkar, som man inte kan återlämna och få pant för. Den som säljer flaskor eller burkar utan märkning med symbol, som visar att dessa ingår i ett godkänt retursystem, kommer att få betala en miljösanktionsavgift. Undantagna från panten är juicer och mjölkprodukter. Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda konsekvenserna av att införa pant även för dessa produkter. Källa: Miljöoch samhällsbyggnadsdepartementet Österrike: Öko-Box räknas till eliten i Europa Det österrikiska återvinningssystemet Öko-Box, som insamlar landets dryckesförpackningar, uppnådde en insamlingskvot på mer än 70 % av landets alla mjölk- och saftförpackningar. Återvinningskvoten för dessa förpackningar låg på 30 %. Därmed bevisar Öko-Box sitt stora värde inom avfallshantering. Öko-Box fyller också en stor social funktion genom att ge ett 50-tal handikappade ett meningsfullt och kontinuerligt arbete. Öko-Box har fått flera utmärkelser för sina sociala insatser. Insamling av mjölk- och saftförpackningar sker i hushållen i tätbefolkade områden och på samtliga postkontor i landet. Förpackningarna återvinns genom att ca 80 % av cellulosan utvinns. Av denna cellulosa tillverkas nya förpackningar utan någon tillsats av kemikalier. Källa: Umweltschutz Europa: Stort intresse för europeisk standard om förpackningshygien Virus, bakterier och glassplitter som via förpackningar tar sig in i livsmedlen är exempel på vad som skulle kunna hända om det inte fanns regler för hur livsmedelsförpackningar ska hanteras. En europeisk CEN-standard om förpackningshygien håller på att utarbetas. Den nya CEN-standarden kommer att innehålla riktlinjer för förpackningshygien och ska även fungera som ett instrument för ledning och revision. Standarden kommer att täcka alla delarna i förloppet från livsmedel via maskiner, förpackningsmaterial/förpackningar, materialtillverkare och fyllning till konsument. Uppslutningen kring standarden är stor. Ett första standardförslag ska vara klart till hösten För ytterligare information kontakta projektledare Stig Pettersson, SIS (Swedish Standard Institute). Telefon: Källa: SIS Nyhetsbrev

4 SIDA: 4/6 Europa: WEEE-direktivet Från och med augusti 2005 kommer det nya WEEE-direktivet (2002/96/EG) att gälla inom EU. Direktivets syfte är att skapa ett producentansvar för elektriska och elektroniska produkter och därmed etablera en miljövänlig hantering av el-skrot inom Europa. Detta kommer att innebära stora förändringar för producenter, återvinnare och konsumenter av sådana produkter. Extra komplicerat blir det med anledning av att EU-direktivet är ett så kallat basdirektiv. Det innebär att varje medlemsland har handlingsfrihet när det gäller realiseringen av regelverket. Direktivet ställer grundläggande krav för varje land. Ett av kraven är att skapa ett centralt register där alla producenter eller importörer måste registrera sig, men förutsättningarna av registret kan variera från land till land. Syftet med detta register är dock lika i alla länder: Registret ska sammanfatta ansvariga producenter och importörer samt deras mängder av elektriska och elektroniska produkter, som de har avsatt på marknaden. Baserad på dessa mängder ska återtagningsmängden av el-skrot för varje producent eller importör kalkyleras i framtiden. De nationella registren är olika i flera aspekter. Skillnader finns till exempel i frågan om vem som kan registrera sig. I vissa länder har enbart nationella producenter eller importörer möjlighet att registrera sig (Belgien, Tyskland och Österrike), medan det i andra länder finns även möjlighet för utländska producenter eller exportörer att registrera sig (Finland, Holland och Luxemburg). Vissa nationella register erbjuder även producenten eller importören möjlighet att registrera sig via ett serviceföretag, medan det i andra länder enbart är producenten eller importören själv som kan registrera sig. Även i rapporteringen av sålda produkter finns skillnader: I vissa länder måste rapporteringen av sålda produkter ske enligt styckantalet (Belgien, Finland och Malta) medan det i andra länder är produkternas vikt som gäller (Holland, Litauen och Storbritannien). Med anledning av dessa skillnader inom de nationella lagstiftningarna, är det viktigt för producenter liksom för importörer och exportörer att känna till dessa olika krav redan innan företaget lämnar sin offert till en utländsk kund. Tysk-Svenska Handelskammaren rådgiver och informerar om WEEE-direktivet i de 25 EU-länderna samt Norge och Schweiz. Telefon: Kort och gott Tyskland: Miljömärket Blauer Engel på värmepumpar Det är numera möjligt att få det tyska och internationellt accepterade miljömärket Blauer Engel på gasdrivna värmepumpar. Juryn för miljömärkning har nu offentligtgjort motiveringen för utdelningen. Motiveringen är att gasdrivna värmepumpar använder sig av regenerativa resurser som vatten, jordvärme eller luft och hjälper därmed till att spara fossila brännämnen. Firman SOLO Stirling i Reutlingen var det första företaget, inom denna grupp, som fick Blauer Engel. Källa: Rödl & Partner Newsletter Rumänien: Förpackningsproducenter satsar på Rumänien Den rumäniska marknaden för förpackningar har under 2004 ökat med cirka 10 % upp till 170 miljoner Euro. Ökningen förväntas vara liknande även i framtiden ty marknadspotentialen är hög. Industrin för konsumtionsvaror och den moderna detaljhandeln ställer allt högre krav. Allt fler förpackningstillverkare investerar i nya produktionsplatser och på så vis ökar även affärsmöjligheterna för tillverkare av förpackningsmaskiner. Källa: DIHK

5 Kort och gott forts. SIDA: 5/6 Sverige: RK Kartong AB Svensk kartongåtervinning AB och Returwell AB har gått samman. Det nya bolagets namn är RK Kartong AB och VD för bolaget är Anders Asp. Europa: Import till EU av pallar och packmaterial av trä Nya regler för import av träemballage till EU gäller från och med den 1 mars De nya reglerna följer den internationella standarden ISPM 15. Träemballage som är godkänt och tillverkat före och är behandlat enligt standaren och märkt, men utan logotypen ISPM 15, accepteras under en övergångstid till och med Vad beträffar stödvirke (dunnage) gäller det att standardens krav ska uppfyllas som för träemballage men logotypen kan uteslutas. Stödvirke kommer också att accepteras under en övergångsperiod till och med om det är tillverkat av barkfritt trä. För ytterligare information besök Jordbruksverkets hemsida För att följa upp utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad. Nedan anges ett urplock av dessa: Tyskland: Circle ISD och Fax Facts (ISD) Punkt och Punkt.Direkt (DSD) RIGK Reporter Umweltinfo (DIHK) Umweltpraxis Umwelt Magazin och Vfw-Newsticker Sverige: Dagens Miljö Energivärlden Kretslopp Kretsloppet Miljöaktuellt Miljö EKO Miljö&Utveckling Nordemballage Pack & Plast Packforsk Nytt Packmarknaden Nordica och Packmarknaden Nyhetstidning Plast i fokus Plast-Forum Recycling&Miljöteknik SIS Standard News och Transport idag och i trafik Europa: Contact (AHK Frankrike), Ecoemballages Nyhetsbrev (Spanien), Emballage & Miljø (AHK Danmark), Informasjonsbrev (Materialretur, Norge), Saftey-plus (Schweiz) Trennt (ARAÖsterrike) Umwelt-Focus (Schweiz) Umweltnews (Öko-Box, Österrike) och Umweltschutz (Österrike)

6 Nyhetsbrev Internationell Recycling Abonnemang SIDA: 6/6 Svarstalong till Tysk-Svenska Handelskammaren Servicekontor för europeisk förpackningsrecycling Telefax Jag önskar abonnera på Ert nyhetsbrev per e-post! Företagsnamn: Gata / Box: Postnummer/Ort: Verksamhet: Vi är medlem i Tysk-Svenska Handelskammaren: Handläggare: Befattning: Telefon: Telefax: E-post: