Sårbarhetsanalys 2011

Transkript

1 Svalövs kommuns Sårbarhetsanalys 2011 Beslutad i Kommunstyrelsen

2

3 Sammanfattning Syftet med en sårbarhetsanalys är att identifiera kommunens hanteringsförmåga att stå emot olika påfrestningar och målet med analysen är att komma med åtgärdsförslag för att förbättra krishanteringsförmågan. Metoden som användes var att först utreda vilka samhällsviktiga verksamheter som finns i kommunen och sedan analysera deras beroenden. Parallellt med detta undersöktes vilka scenarier som Landskrona är sårbar mot. Dessa scenarier analyserades sedan genom skrivbordsseminarium. Beroendeanalyser utfördes på IT-avdelningen, vård och omsorg, både äldre enheten och LSS enheten, NSVA och kommunförvaltningen myndighet. De analyserade verksamheterna var främst beroende av en fungerande infrastuktur och då särskilt beroende av leverans av el. Elektroniska kommunikationer var också mycket viktigt för verksamheterna för att kunna upprätthålla normal drift. Förutom infrastruktur var verksamheterna kritiskt beroende av personal i mer eller mindre mängd och vissa nyckelpersoner. Det scenario som analyserades var översvämning. Utifrån diskussioner kring detta scenario och beroendeanalyserna ansågs Svalövs kommuns krishanteringsförmåga vara god men med vissa mindre brister. För att stärka kommunens krishanteringsförmåga föreslås följande åtgärder: Uppdatera planen kring hur reservkraftverken ska användas, utgå från arbetet med styrel, Utred nyttan av att införa Rakel (detta projekt har redan påbörjats i Skåne Nordväst), Etablera så kallade trygghetspunkter, Inventera hur ett förändrat klimat kommer att påverka kommunen, Utred hur sårbara verksamheterna är vid bortfall av nyckelpersoner - Kan verksamheten utföra alla sina uppdrag mer eller mindre oberoende av vilka personer det är som arbetar eller vilka problem ställer det till om vissa nyckelpersoner inte kan arbeta, Verka för att bygga upp det mellankommunala samarbetet och samarbetet med de olika mellankommunala organen, Undersök hur nya medier ska hanteras i kommunen, både i normaltillstånd och vid en kris, Varje verksamhet bör ha en kommunikationsplan utifall de ordinarie kommunikationsvägarna inte skulle fungera.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod Samhällsviktig verksamhet Vad är en samhällsviktig verksamhet Kommunala samhällsviktiga verksamheter Styrel Viktiga resurser vid kriser Beroendeanalys Samhällskritiska beroenden Resultat Scenarioanalys Översvämning Förmågebedömning Bedömningsnivåer Kommunens krishanteringsförmåga Förmågan i samhällsviktiga verksamheter att motstå allvarliga störningar Slutsats Kommunikation Organisation Sida 2

5 6.3 Infrastruktur och resurser Åtgärdsförslag Referenser Bilaga A Resultat beroendeanalys A.1 Metod A.2 Resultat Bilaga B Klimatförändring Sida 3

6 Sida 4 Sårbarhetsanalys - utkast 2011

7 1. Inledning Dagens samhälle är utsatt för många typer av hot, både från mänskliga aktiviteter och från naturen, som potentiellt kan medföra stora skador på sådant vi värdesätter (liv, hälsa, miljö m.m.). För att minska vår sårbarhet mot dessa hot ska alla kommuner genomföra sårbarhetsanalyser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. En sårbarhetsanalys blir ett verktyg för att kunna identifiera vilken förmåga kommunen har att motstå och hantera ett specifikt hot. 1.1 Bakgrund Svalövs kommun är en ganska stor kommun till ytan med sex stycken tätorter där Svalöv är den största. De bor cirka personer i kommunen och det finns gott om pendlingsmöjligheter till större städer som Lund, Malmö och Helsingborg. Kommunen är glest befolkad och det finns många lantbruk och mycket natur. I kommunens riskanalys framkom det att sannolikheten för en naturolycka idag inte är så stor. I ett framtida klimat kommer extrema väderhändelser bli vanligare och därmed blir det troligare att en naturolycka inträffar. Därför kommer denna sårbarhetsanalys undersöka Svalövs kommuns krishanteringsförmåga för extrema väderhändelser. En sårbarhetsanalys kan inte få med alla tänkbara sårbarheter som kan finnas i kommunen, men detta dokument ska vara levande och ständigt uppdateras. Den 30:e september under mandatperiodens första år ska sårbarhetsanalysen redovisas skriftligen till länsstyrelsen och sedan uppdateras kontinuerligt. Uppdatering ska rapporteras till länsstyrelsen den 15:e september följande år under mandatperioden. 1.2 Syfte och mål Att vara sårbar kan definieras som att vara mottaglig för en skada. I en sårbarhetsanalys granskas förmågan eller oförmågan hos en verksamhet att stå emot en skada. Syftet med en sårbarhetsanalys är alltså att identifiera kommunens hanteringsförmåga att stå emot olika påfrestningar. Genom att identifiera hanteringsförmågan ökar medvetenheten om hur konsekvenserna av en inträffad händelse kan minimeras och hur krishanteringsförmågan kan Sida 5

8 förbättras. Målet med analysen är att komma med åtgärdsförslag för att förbättra kommunens krishanteringsförmåga. 1.3 Metod Metoden som användes för att identifiera Svalövs kommuns hanteringsförmåga att stå emot olika påfrestningar var analys av olika scenarier i seminarieform. Förberedelserna inför scenarioanalyserna bestod i att dels identifiera samhällsviktiga verksamheter i kommunen och dels identifiera olika extra ordinära händelser som skulle kunna hända i Svalöv. Vid identifieringen av olika samhällsviktiga verksamheter används MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet enligt (2 föreskrift (MSBFS 2010:6)): Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. För att få en djupare förståelse för hur de olika samhällsviktiga verksamheterna hör samman har även beroendeanalyser utförts på några av verksamheterna i kommunen. Arbetet med beroendeanalysen följde i mångt och mycket verktyget Beroendehjulet som är skapat av Krisberedskapsmyndigheten (2008). För fullständig beskrivning av beroendeanalyserna och dess resultat hänvisas till Bilaga A. För att identifiera vilken extraordinär händelse som ska analyseras har olika personer inom kommunen intervjuats utifrån vilka extraordinära väderhändelser som de tror kan hända i kommunen. Utifrån dessa intervjuer valdes det att analysera ett översvämningsscenario. Denna sårbarhetsanalys har fokuserat på extrema väderhändelser eftersom det är viktigt att börja fundera på vad ett förändrat klimat kan innebära för kommunen. Olika krissituationer har många gemensamma faktorer, så genom att analysera ett scenario får man med faktorer som är återgående i alla krissituationer och därför behövs inte alla tänkbara extraordinära händelser analyseras. Men som nämnts ovan är detta ett levande dokument som ska uppdateras kontinuerligt. Vid analysen av de olika scenarierna bjöds personer in från olika förvaltning och bolag och fick diskutera följande fyra frågor: Vilka följdhändelser kan det inledande scenariot få, Vilka uppgifter måste genomföras i den uppkomna situationen, Vilka aktörer bör medverka till att lösa uppgifterna, Vilken hanteringsförmåga finns hos aktörerna för att lösa uppgifterna. Sida 6

9 Utifrån beroendeanalyserna och scenarioanalyserna bedömdes kommunens krishanteringsförmåga och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Bedömningen följde de bedömningsnivåer och indikatorer som finns i föreskrift MSBFS (2010:6), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalys. Sida 7

10 2. Samhällsviktig verksamhet Många verksamheter i dagens samhälle är ibland helt avgörande för att samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter är också så viktiga att hälsa och liv kan vara i fara om deras funktionalitet minskar. För att kunna skapa ett robust samhälle är det viktigt att kommunen vet vilka verksamheter som är viktiga för samhällets funktionalitet. Detta kapitel redogör för vad en samhällsviktig verksamhet är, vilka kommunala samhällsviktiga verksamheter som är identifierade i Svalöv samt vilka viktiga resurser som finns att utnyttja vid en kris. 2.1 Vad är en samhällsviktig verksamhet Elförsörjning, vattenförsörjning och transportsystem är exempel på samhällsviktiga verksamheter. Dessa verksamheter påverkar dessutom många andra samhällsviktiga verksamheter. De allra flesta samhällsviktiga verksamheter är idag i stor utsträckning beroende av exempelvis el- och telekommunikationer. Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Exempel på sektorer där det finns verksamheter som alltid måste fungera visas i Figur 1. Sida 8

11 Väg Järnväg Tele och IT Radio och TV Sjukvård Polis Finansiella tjänster Kommunikation Samhällsviktiga aktörer RTJ Kommunstyrelsen Samhällsviktiga verksamheter POSOM Tekniska försörjningssystem Social Verksamhet Elsystem Fjärrvärme Vatten Avlopp Omsorg för barn, funktionshindrade och äldre Figur 1: Exempel på verksamheter som alltid måste fungera 2.2 Kommunala samhällsviktiga verksamheter Några av kommunens verksamheter beskrivs nedan utifrån MSBs definition på samhällsviktig verksamhet. Vård och omsorg Kommunförvaltningen myndighet Räddningstjänst Vård och omsorg ger äldre personer med fysiska funktionshinder service och omvårdnad. Om verksamheten skulle drabbas av en störning blir många människor lidande, inte bara de personer som behöver vård utan också deras anhöriga, övrig sjukvård med mera. Kommunförvaltningen myndighet ska leverera pengar, boendestöd, sysselsättning samt vård och behandling till utsatta personer i kommunen. Förvaltningen ska också ge skydd och stöd till utsatta kvinnor. Vid en störning i verksamheten kan både utsatta personer och allmänheten påverkas negativt. Räddningstjänsten ska förhindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Vid en kris är verksamheten viktig för att minimera skadeutvecklingen och hantera krisen. Sida 9

12 Krisledningsnämnden Utbildning och barnomsorg IT-avdelningen NSVA I Svalövs kommun finns en krisledningsnämnd som fullgör kommunens uppgifter under extraordinära händelser. Med extraordinär händelse avses en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Vid allvarliga olyckor med personskador finns även en Posomgrupp som tillsammans med ideella organisationer kan lämna råd och stöd till skadade och anhöriga. Svalöv har en gemensam organisation för barnomsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola och Komvux samt kultur och fritid. Fungerar inte barnomsorgen eller skolan kan det bli svårt för föräldrarna att gå till arbetet, vilket i sin tur kan leda till oönskade konsekvenser. IT-avdelningen ska leverera fungerande nätverksåtkomst för samtliga förvaltningar, skolor och vissa bolag. Utan nätverksåtkomst blir många verksamheter lidande. NSVA är ett regionalt VA-bolag som ägs av sex olika kommuner i Skåne (Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp). De ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet runt, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar de hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. Vatten och avlopp behövs i de flesta verksamheter och särskilt besvärligt blir det för omsorgsförvaltningen om det inte fungerar. 2.3 Styrel Alla verksamheter är mer eller mindre beroende av el och behöver därför el för att kunna upprätthålla normal drift. Om efterfrågan på el är större än tillgången kan kommunen drabbas av elbrist, vilket kan leda till en kollaps i elförsörjningen i stora delar av Sverige. För att skydda elsystemen kan elnätsföretag tvingas koppla ifrån vissa elanvändare och idag sker detta utan hänsyn till vilka elanvändare som är samhällsviktiga eller inte. Om samhälls viktiga verksamheter prioriterades för att få tillgång till el skulle konsekvenserna av Sida 10

13 elbrist bli mycket mindre än det skulle kunna bli idag. På grund av detta initierades projektet styrel. Styrel står för styrning av el till prioriterade användare vid elbristsituationer och är en metod som möjliggör för kommuner att själva få bedöma vilka elanvändare som anses vara viktiga. Kommuner ska tillsammans med elnätsföretag identifiera och planera hur samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen ska initiera och leda arbetet och vara den som sammanställer underlaget från de nationella, regionala och lokala aktörerna som deltar i planeringen. Det är Statens energimyndighet som har det övergripande ansvaret för att planeringen av samhällsviktiga elanvändare genomförs och att metoden för planeringsarbetet vidareutvecklas. Vid elbrist är det sedan Svenska Kraftnät som fattar beslut om när styrel ska användas i det svenska elnätet. Elbolagen har då 15 minuter på sig att avbryta överföringen av el, sedan kommer de prioriterade elanvändarna successivt få sin el tillbaka. Räddningstjänsten har fått i uppdrag att arbeta med projektet styrel och i samverkan med länsstyrelsen följa uppsatt projektplan gällande styrel. En projektgrupp sattes samman som bestod av representanter från vård och omsorg, räddningstjänsten och de kommunala bolagen AB Svalövsbostäder och AB Svalövslokaler, fler verksamheter har blivit tillfrågade att vara med men avstått. Först identifierades samhällsviktiga verksamheter i kommunen utifrån de villkor som nämns i avsnitt 2.1, sedan prioriterades verksamheterna enligt MSBs inriktningsdokument 1, se Tabell 1. Från och med den 1 augusti 2011 gäller Förordning (SFS 2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare, där det bland annat framgår att prioriteringsklasserna från MSB:s inriktningsdokument för elprioritering ska gälla, att Energimyndigheten har ansvaret för Styrel och att revidering av hur elanvändare ska prioriteras ska ske vart fjärde år. Efter att den nya förordningen börjat gälla har Svalövs kommun tillsammans med övriga kommuner i Skåne och länsstyrelsen haft ett utvärderingsmöte. Efter utvärderingsmötet kom länsstyrelsen ut med kompletterande riktlinjer kring vilka verksamheter som ska prioriteras. Detta för att få en samsyn av prioriterade elanvändare i Skåne län och Svalövs kommun har valt att justera sina prioriteringar så att de följer länsstyrelsens riktlinjer. 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Styrel inriktning för prioritering av elanvändare, diarienummer Sida 11

14 Tabell 1: Stöd och inriktning i arbetet med att prioritera elanvändare i händelse av en förutsedd eller plötsligt uppkommen kortvarig elbrist. 2.4 Viktiga resurser vid kriser Vid en kris ska ansvars-, likhets- och närhetsprincipen följas. Detta innebär att en kris ska, så långt som det är möjligt, hanteras utifrån ordinarie ansvarsförhållanden, där den uppstått och i ordinarie arbetsformer. Utifrån detta kan man utgå från att alla verksamheter i kommunen är viktiga resurser vid en krissituation. Men beroende på situation så varierar det vilka verksamheter och resurser som behövs. Sida 12

15 Nedan presenteras några av de resurser som finns att tillgå vid en krissituation. Resurserna är här uppdelade på om de finns på lokal, regional eller nationell nivå men vissa resurser kan både finnas lokalt och regionalt eller nationellt Lokala Räddningstjänsten ansvarar, vid olyckor och hot om olyckor, för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Krisledningsnämnden sätts in vid extra ordinära händelser som berör stora delar av kommunen. Nämnden har då det övergripande ansvaret för samordningen av kommunens krisorganisation. Kommunen har också ett antal portabla reservkraftverk. I kommunen finns det också en person som är utsedd till informationsansvarig. Svenska Kyrkan och POSOM är viktiga resurser för emotionellt stöd och omhändertagande av utsatta människor Regionala Vid en krissituation som berör mer än en kommun ska länsstyrelsen vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv och den nationella nivån. Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad har ansvaret för att förmedla meddelande till allmänheten i en krissituation. Polismyndigheten Skåne har ett länsvaktande befäl (LVB) som ansvarar för alla ärenden som uppkommer akut inom polismyndigheten och beslutar hur resurser ska fördelas. Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvård inom regionen. De frivilliga resursgruppernas (FRG) uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen. En frivillig resursgrupp kallas in på begäran av kommunledningen för att i nödsituationer hjälpa till med exempelvis evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. Även medmänskligt stöd till drabbade är en viktig arbetsuppgift för en FRG-medlem Nationella Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är en myndighet med uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Myndigheten har en TiB (tjänsteman i beredskap) dygnet runt som kan Sida 13

16 hjälpa till med stöd och rådgivning till kommunerna. WIS 2 är en tjänst som MSB har utvecklat som hjälp för att kommunen enkelt och effektivt ska kunna skapa sig en helhetsbild av läget vid en kris. Aktörer i en krissituation skriver dagboksanteckningar om händelsen och väljer sedan att dela dessa anteckningar med de personer eller grupper av personer som är berörda av händelsen. Verktyget ger därför olika aktörer i kris möjlighet att dela information med varandra så att de kan samordna sina verksamheter och ge snabb, korrekt och samordnad information till allmänheten. MSB har också fem stycken förstärkningsresurser inom oljeskydd, översvämning, skogsbrand, indikering och svenska nationella ambulansflyget. Svenska kraftnät kan bistå med resurser vid kriser i elbranschen och i övriga samhället. De har personal med kompetens och det har materiel som till exempel bandvagnar, terrängfordon, sambandsstöd, men även kontakter med frivilliga organisationer som bandvagnsförare, kraftledningsövervakare med flyg samt försvarsmaktens resurser. Trafikverket har också resurser i form av utbildad personal och materiel som till exempel elverk, ersättningsbroar och bandvagnar. Övriga myndigheter kan också hjälpa till vid olika kriser, till exempel hjälper jordbruksverket till om det skulle uppstå smittsamma djursjukdomar. Det finns en nationell vattenkatastrofgrupp (VAKA) som kan hjälpa kommuner med dricksvatten under kriser. Idag finns det nationella nödvattenlager på fyra platser i landet som har jour dygnet runt. Vid stora olyckor med kemikalier inblandade finns det nationella kemenheter som kan bistå när kommunens resurser inte räcker till. Perstorp är den som finns närmast Svalöv. SMHI bevakar vädret och varnar då vädret kan föranleda en extra ordinär händelse. De tillhandhåller också planerings- och beslutsunderlag för väderoch vattenberoende verksamheter. SOS Alarm tar emot 112 samtal, samlar information, identifierar händelser samt dirigerar och samordnar polis, räddningstjänst, ambulans med flera. SOS Alarm kontaktar jourhavande tjänstemän hos berörda myndigheter vid kriser i samhället. Försvarsmakten ska i fred kunna stödja samhället vid en krissituation. Den vanligast form av stöd är transporter av olika slag, men även hemvärnet är viktig vid en krissituation. Hemvärnet kan bland annat kallas in vid sökande av försvunna personer och vid olika typer av extrem väderlek. 2 Skyddat webbaserat informationssystem Sida 14

17 CBRNE står för kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva risker och är ett verksamhetsområde inom MSB för samordning och utveckling av kunskap inom de ovan nämnda riskerna. Sida 15

18 3. Beroendeanalys Detta kapitel redogör resultatet från de beroendeanalyser som genomfördes 2011 i vård och omsorg (äldreomsorgen), LSS, IT, kommunförvaltningen myndighet (KFM) samt NSVA. Först presenteras en sammanfattning av före detta Krisberedskapsmyndighetens 3 arbete med att identifiera och analysera kritiska beroendeförhållanden i samhället och efter det presenteras en sammanfattning av resultatet från beroendeanalyserna. Metodbeskrivning och resultatet från de enskilda verksamheterna redovisas i Bilaga A. 3.1 Samhällskritiska beroenden Nästan alla verksamheter har ett behov av att andra verksamheter levererar varor och tjänster till dem för att fungera. Detta skapar ett beroende till de levererande verksamheterna. Ett kritiskt beroende karakteriseras av att en störning i den levererande verksamheten snabbt och varaktigt försämrar funktionen hos den beroende verksamheten. Teknik- och samhällsutvecklingen har medfört en allt mer komplex väv av beroende mellan olika samhällsviktiga verksamheter. Detta medför att en kris inom en sektor eller verksamhet lätt sprider sig vidare till andra sektorer och verksamheter. Till exempel när elen försvinner eller transporterna stannar så drabbas också en lång rad andra verksamheter. För att minska samhällets sårbarhet är det därför viktigt att ta reda på de beroenden som finns mellan olika verksamheter. Genom att undersöka var beroenden finns kan man förutspå var samhället är som mest sårbart och vilka verksamheter som är extra viktiga att skydda. Vet man vilka beroenden som verksamheten har kan man lättare förebygga att en kris i en sektor sprider sig vidare till andra sektorer. Före detta krisberedskapsmyndigheten har utgett en rapport som behandlar samhällskritiska beroenden (Krisberedskapsmyndigheten, 2008). Rapporten åskådliggör myndighetens arbete med att identifiera och analysera kritiska beroendeförhållanden i samhället. 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) startade den 1 januari 2009 och ersatte då Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar som lades ner 31 december Sida 16

19 Rapporten belyser att det finns fyra olika beroendeprofiler: Spridare verksamheter som många verksamheter är beroende av men själva inte är beroende av många andra verksamheter (t.ex. elförsörjning och elektroniska kommunikationer), Nav verksamheter som både är beroende av många andra verksamheter samt att många andra verksamheter är beroende av denna verksamhet (t.ex. transporter, drivmedelsförsörjning och kommunaltekniska försörjning), Mål verksamheter som är beroende av många andra verksamheter men det är få verksamheter som är beroende av denna verksamhet (t.ex. vård och omsorg samt livsmedel), Solitärer verksamheter som få andra verksamheter är beroende av och som själva inte är beroende av så många verksamheter (t.ex. medier, finansiella tjänster samt skydd och säkerhet). Krisberedskapsmyndighetens rapport Faller en faller då alla? (2008) visar att kommunalteknisk försörjning (avfall, avlopp, dricksvatten och fjärrvärme) har en typisk navprofil medan elförsörjning och elektroniska kommunikationer (tele, data och mobilnät) är spridare. Vård och omsorg däremot har en typisk målprofil eftersom de är beroende av många andra verksamheter för att fungera. I vård och omsorg ingår akutsjukvård, primärvård, sjukvårdsrådgivning samt äldreomsorg och om någon av dessa verksamheter inte fungerar med full kapacitet ökar det belastningen på de andra verksamheterna. Vård och omsorg är också beroende av mängdpersonal och de drabbas snabbt av minskad arbetskraft, dels direkt men också indirekt genom att transporter, kommunalteknisk försörjning och livsmedelsproduktion drabbas. Figur 2 visar schematiskt hur olika sektorer är beroende av varandra och hur en störning i en verksamhet sprider sig vidare till andra verksamheter. Figuren visar tydligt hur elförsörjning och elektroniska kommunikationer har en spridarprofil medan vård och omsorg har en målprofil. Sida 17

20 Figur 2: Översiktsbild av sektorsvisa beroenden, färgen på pilarna visar vilken sektor som den utgår från. Bilden är tagen från Krisberedskapsmyndighetens rapport Faller en, faller då alla? (2008). Ett avbrott i den kommunaltekniska försörjningen påverkar främst vård och omsorg samt livsmedel genom exempelvis att storkök inte kan leverera mat eller att dricksvattenförsörjningen drabbas. Vattentillgången är särskilt viktig då den även påverkar avlopp och fjärrvärme. Transportsektorn tillsammans med elförsörjning och elektroniska kommunikationer ger störst konsekvenser för andra samhällsviktiga verksamheter om den drabbas av en störning. Transportsektorn är i sin tur kritiskt beroende av drivmedelsförsörjning som i sin tur är beroende av el för att driva pumparna (Krisberedskapsmyndigheten, 2008). Elförsörjningen har vid normalläge nästan inga kritiska beroenden utan det är när elnäten skadas allvarligt som de blir kritisk beroende av mobila kommunikationssystem (Krisberedskapsmyndigheten, 2007A). Det är här viktigt att veta att telefonoperatörer ofta använder samma system vilket gör dem sårbara (Krisberedskapsmyndigheten, 2008). 3.2 Resultat I detta avsnitt sammanfattas och analyseras resultatet från de fem olika beroendeanalyserna. Utifrån beskrivningarna av konsekvenser, stötdämpare och uthållighet har beroendena värderats ifall de är kritiska, tydliga eller svaga. Tabell 2 presenterar vilka beroenden som har identifierats i det första steget i analysen samt om beroendet är kritiskt, tydligt eller svagt. Vita fält betyder an- Sida 18

21 tingen att det inte finns något beroende eller att det inte har diskuterats i arbetsgruppen. Tabell 2: Kritiska (röda), tydliga (gula) och svaga (gröna) beroenden Beroende Mängdpersonal Område Undersköterskor, vårdare, socionomer Sjuksköterskor/ledning Servicepersonal Administrativ personal Väktare, jourfamilj m.m. Lokaler Larm Tele/mobil/IT Transporter Snöröjning Sophämtning, städning mm Vägnät Drivmedel Värme Vatten Avlopp El Regelverk Inmatning till IT nätet Omsorg (äldre) LSS KFM IT NSVA (avlopp) Omsorg, KFM och IT är alla kritiskt beroende av personal fast på olika sätt. Omsorg behöver en ganska stor arbetskraft för att kunna ta hand om de äldre i kommunen medan KFM och IT klarar sig på en mindre personalstyrka. Problemet med en liten personstyrka är dock att det finns färre personer som kan kallas in om många skulle bli sjuka samtidigt. KFM behöver alltid ha utbildade socionomer med behörighet ifall tvångsomhändertagning skulle bli nödvändig och IT behöver också utbildad personal för att kunna hantera uppgifterna. På LSS-enheten är det boendena som är det viktiga att hålla igång i en kris och därför kan mindre akuta verksamheter stänga och personal därifrån kan flyttas till boendena, därför blir det beroendet starkt istället för kritiskt. NSVA har en viss stötdämpning eftersom det går att flytta personal mellan de olika kommunerna. Äldreomsorgen och LSS-enheten behöver sjuksköterskor och läkare men om det skulle bli problem med den ordinarie personalen får man skicka brukarna Sida 19

22 till lasarettet eller vårdcentralen. Detta ökar självklart belastningen på akutsjukvården som kanske i ett sådant fall redan är hårt belastade. Servicepersonal såsom vaktmästare, kökspersonal med mera är viktiga inom vården. Utan kökspersonal kan inte mat levereras men det skulle gå att ordna genom att laga mat själva eller köpa mat någon annanstans. Vaktmästarna inom äldreomsorgen har ett stort ansvar och om båda två skulle bli sjuka samtidigt så skulle det kunna skapa stora problem. Detta eftersom det inte finns någon dokumentation kring deras arbetsuppgifter och därför skulle det vara svårt för annan personal att utföra dem. IT är beroende av servicepersonal såsom externa konsulter för att lösa vissa problem som inte går att lösa av ordinarie personal. NSVA behöver servicepersonal som reparerar läckor med mera. KFM är beroende av personal som kan betala ut bidrag, men stötdämpning här är att det finns många i personalen som kan hantera detta. Väktare och polis är KFM beroende av ifall det skulle uppstå en hotsituation. Jourfamiljer, kvinnojourer och institutioner måste finnas och fungera för att KFM ska kunna ge kommuninvånarna den service de ska ha. Lokaler är viktigt särskilt inom vården, men här finns dock stötdämpning genom att det i viss mån finns alternativa lokaler till brukare och klienter. För IT-avdelningen är anpassade lokalerna viktiga på grund av att känslig utrustning måste skyddas från värme, kyla, fukt och damm. Olika larm är viktiga inom vården, till exempel trygghetslarm som gör att brukare kan känna sig säkrare, men stötdämpning här är att personalen skulle få titta till personer med trygghetslarm oftare. Brandlarmet är också mycket viktigt att det fungerar och skulle det sluta fungera måste personalen sitta brandvakt. IT har ett övervakningslarm som underlättar deras arbete men inga katastrofer skulle ske om det inte fungerade. Väldigt stor del av kommunikationen sker via telefon eller mobiltelefon och i krissituationer ökar beroendet, även trygghetslarm och överfallslarm går genom telenätet. Det finns inga planer på hur verksamheterna skulle agera ifall den elektroniska kommunikationen skulle ligga nere. Inom de flesta verksamheterna finns det både fasta telefoner och mobiltelefoner vilket gör kommunikationen lite robustare än om det bara fanns en möjlighet. IT är viktigt då det påverkar kommunikation, dokumentationssystem och olika övervakningssystem. Procapita är ett dokumentationssystem som används flitigt inom flera verksamheter. LSS och KFM skulle drabbas extra hårt om detta inte skulle fungera. Elektroniska kommunikationer är väldigt viktigt för många verksamheter i kommunen. Idag finns få eller ingen stötdämpning om det skulle bli en störning i denna verksamhet, vilket gör kommunen sårbar. En stötdämpning skulle vara om kommunen investerar i Rakel som är ett digitalt system för Sida 20

23 kommunikation. Vid elbortfall är det högst troligt att Rakel utgör enda alternativet till krishantering. Rakel är idag infört i räddningstjänsten, men Skåne Nordväst har fått i uppdrag att undersöka samhällsnyttan med att införa RA- KEL i de övriga kommunala verksamheterna. Beroendet transporter innefattar dels leveranser av t.ex. medicin, mat samt hygienartiklar och dels transporter som färdtjänst och sjuktransporter. Mat och hygienartiklar finns det en viss stötdämpning genom att det går att köpa mat i affärer och låna hygienartiklar av andra boenden, men för medicinleveranser finns det ingen stötdämpning eller uthållighet. Inom IT-avdelning gäller beroendet främst leverans av reservdelar. NSVA är beroende av transporter då de är beroende av leverans av kemikalier, men även här finns det stötdämpning genom att kemikalierna bara behövs ibland. Snöröjning är mycket viktigt både för att transporterna ska komma fram och att personal ska kunna ta sig både till arbetet och ut till brukare. För IT är det inte lika viktigt att kunna ta sig till olika platser eftersom mycket går att fixa på distans. Sophämtning är också viktigt och det kan snabbt bli sanitära olägenheter, särskilt på sommaren. Vägar och drivmedel påverkar transporter och det blir även svårt att ta sig till brukare eller till arbetet om dessa inte skulle fungera. Värme, vatten och avlopp är också kritiska beroenden och det blir snabbt stora problem vid ett längre bortfall av dessa verksamheter. Det finns dock en viss stötdämpning på värme genom att boendena värms upp på olika sätt och därför går det att flytta vårdtagarna till alternativa lokaler om en av uppvärmningarna inte skulle fungera. Regelverk är viktiga i den dagliga verksamheten men vid en krissituation borde det finnas en viss förståelse för att vissa lagar inte alltid kan följas regelrätt. Allmänheten har dock ofta höga förväntningar på att allt ska fungera, även i krissituationer. Det finns två inmatningar av IT näten, fungerar inte den ena fungerar förhoppningsvis den andra. Det finns portabla reservkraftverk i kommunen som räddningstjänsten har hand om. Elförsörjning, elektroniska kommunikationer och drivmedel är typiska spridare av störningar medan värme, vatten och avlopp har en typisk navprofil. Åtgärder som ska göra spridare- och navverksamheter mer robusta är även positiva för många andra verksamheter. Sida 21

24 4. Scenarioanalys Detta kapitel sammanfattar de diskussioner som fördes under scenarioanalysen. Först redogörs vilka personer som deltog, sedan följer en kort redogörelse av scenariot samt vilka följdscenarier som det inledande scenariot ger. Sedan sammanfattas diskussionerna kring vilka uppgifter som måste utföras, vilka aktörer som medverkar samt deras hanteringsförmåga. 4.1 Översvämning Den 23 september 2011 analyserades ett översvämningsscenario och medverkande personer var: Lotta Vylund Seminarieledare, räddningstjänsten Anna Elofsson Räddningstjänsten Karl-Erik Kruse Kommunstyrelsen Michael Andersson Staben Åsa Peetz NSVA Mats Ljung NSVA Vlasta Sabljak Bo och Bygg Jacob Levallius Bo och bygg Cathrin Mårtensson LSS-enheten Pia Fredriksson LSS-enheten Ing-Marie Ericson LSS-enheten Anneli Jönsson Vård och omsorg Inga-lill Olsson Staben (info) Tommy Samuelsson Samhällsbyggnad Annika Borg Söderåsens miljöförbund Johan Nilsson Svalöv öppen vård Jessica Bergström Tiitus - Utredning och uppföljnings enheten Scenario Forskning säger att nederbördsmängden kommar öka i framtiden, särskilt på vintern, men också att extremnederbörden kommer öka med ca 15 procent. Eftersom nederbörden kommer att öka i framtiden så kommer också översvämningar bli allt vanligare och är därför intressanta att analysera, se Bilaga B för mer information om hur klimatet beräknas förändra sig i framtiden. Sida 22

25 Scenariot utspelar sig i februari och snösmältningen har orsakat flera översvämningar runt om i kommunen. Ett oväder närmar sig Skåne och under natten utfärdar SMHI en klass 2 varning för extrem nederbörd. Under de närmaste timmarna kommer det lika mycket nederbörd som det annars brukar komma under tre månader. Nästkommande dag förväntas temperaturen sjunka under noll vilket bland annat kommer göra det mycket halt. Särskilt drabbade vägar är bland annat väg 17 vid Marieholm och vid infarten till Svalöv, 106:an mellan Axlevold och Kågeröd, 108:an och 110:an. Vegeå, Råån och kvarndammen i Röstånga svämmar över. Det kan komma bli brister i elförsörjningen då elsystemen blir överslagna. Det kan bli störningar i drickvattenkvalitén då regnvatten kan rinna in i systemen. Många hus och fastigheter kommer få översvämmade källare och det kommer bli svårt att ta sig fram till personer med hjälpbehov. Det råder stor risk för trafikolyckor på grund av vattenplaning. I gruppen diskuterades vilka följdhändelser som detta scenario kan ställa till med. Det kommer bli svårigheter att ta sig till olika platser, till exempel kan broar rasa och vägar kan vara blockerade av vatten. Särskilt allvarligt kan det bli om inte blåljusenheterna kan ta sig fram till nödställda. Det kan också bli allvarligt om omsorgspersonal inte kan ta sig ut till de personer som behöver vård. Under den akuta fasen kan det vara svårt att få personal att komma till jobbet, dels för att det egna hushållet kan vara drabbat och dels på grund av blockerade vägar eller att kollektivtrafiken inte fungerar. Det kan bli problem med att leverera dricksvatten av bra kvalité och spillvattennätet kan behöva bräddas vilket bland annat kan få konsekvenser på miljö och hygien. Strömmen kan slås ut vilket då drabbar många andra verksamheter som vatten, avlopp, värme, tågtrafik, kommunikation med flera. Sopor och andra jordmassor kan spolas med och förorena olika områden. Vattnet kan leda till trafikolyckor, det kommer vara hårt tryck på SOS och det kommer behöva göras prioriteringar. Frågan är också vad som händer när vattnet sjunker undan, kanske kommer det leda till ras eller att vattnet tar med sig stora jordmassor som underminerar marken. För den enskilda kan översvämningar även innebära ekonomiska förluster genom att till exempel deras källare översvämmas. Utifrån de följdhändelser som kan inträffa på grund av en översvämning har ett antal uppgifter som kommunen bör genomföra identifierats. Tabell 3 beskriver de identifierade uppgifterna och vilka aktörer som har ansvaret för att de genomförs. Sida 23

26 Tabell 3: Uppgifter som kan behöva lösas vid en översvämning samt vilka aktörer som behövs för detta. Uppgifter Skaffa sig en lägesbild Hitta samarbetspartner och skapa det kontaktnät som krävs, till exempel till olika specialistfunktioner eller till frivilliga. Kommunicera utåt till medborgarna Etablera uppsamlingsplatser Försörja med nödvatten Provtagning av vattenkvalitén Omdirigera vårdpersonal och prioritera vilka uppgifter som är akuta och vilka som kan vänta Få fram drivmedel till reservkraftverken Bestämma hur reservkraftverken ska distribueras Hantera soporna Aktörer Krisledningsnämnd och staben har ansvaret för att upprätta en lägesbild. Krisledningsnämnden har ansvaret. Beredningsgruppen arbetar aktivt med att skapa ett kontaktnät. Samhällsbyggnad är en länk utåt till olika specialistfunktioner. De olika verksamheterna kan själva kontakta frivilliga. T.ex. kan man inom vården kontakta pensionärer eller gymnasieelever som går omvårdnad, men det måste samordnas centralt. Det finns ett informationsteam i staben som har ansvaret för att ge en samlad bild utåt. De olika verksamheter i kommunen ska veta vilken information som de ska kommunicera till medborgarna. Ibland kan de få ett skrivet manus till vad som ska kommuniceras utåt. Fungerar inte de vanliga kommunikationsvägarna kan affärer få till uppgift att sätta upp lappar och tidningsutbärarna kan förmedla budskap. I en krissituation är det beredningsgruppen som kommer med förslag till krisledningsnämnden vilka ställen som kan vara bra att använda sedan beslutar nämnden. NSVA har ansvaret för dricksvattnet. Inom NSVA finns en krisorganisation som leder och samordnar olika aktörer vid en kris. Det finns även en nationell vattenkatastrofgrupp (VAKA) som kan hjälpa till med stöd, analys, mediahantering och material. NSVA för det kommunala dricksvattnet och för enskilda brunnar kan Söderåsens miljöförbund hjälpa till. Varje verksamhet har ansvaret för att se till att alla vårdtagare får den vård som den behöver, men samtidigt krävs det en samordning mellan verksamheterna och detta sker genom chefgruppen eller beredningsgruppen. Räddningstjänsten har ansvaret för reservkraftverken. Det finns en plan hos räddningstjänsten med vilka verksamheter som är prioriterade. LSR har ansvaret för sophämtningen men om det inte går att hämta soporna har varje verk- Sida 24

27 Uppgifter Varna om broar som rasat och laga broarna Hantera trygghetslarm Hjälpa djurhållning med vatten Hitta alternativa lokaler till skola barnomsorg Förebyggande åtgärder Aktörer samhet ett egenansvar att förvara soporna på lämpligt ställe och att sortera bättre för att minska sanitära olägenheter. Blåljusenheterna åker ut och sätter upp varningar och trafikverket har ansvaret för reparationerna. Om trygghetslarmen skulle sluta fungera har vård och omsorg ansvaret att göra tätare besök eller ringa oftare till berörda personer. Krisledning beslutar om det blir aktuellt eller inte. I dagsläget finns det inga utsedda alternativa lokaler utan det är beredningsgruppen som utarbetar förslag som sedan nämnden beslutar om. Förebyggande åtgärder kan t.ex. vara att inventera vilka vägar som är extra känsliga och sedan besluta om man ska göra dessa vägar mindre känsliga eller inte. Trafikverket är ansvarigt för detta. En annan förebyggande åtgärd är att ha ett reservlager med konserver, batterier, ficklampor med mera. Viktig är här att informera medborgarna om deras egenansvar Hanteringsförmåga Utifrån de uppgifter som identifierades i samband med översvämningsscenariot diskuterades vilken förmåga de olika verksamheterna har att hantera en krissituation. Tabell 4: Verksamheternas förmåga att hantera en kris Aktör Krisledningsnämnd Beredningsgrupp Stab Hanteringsförmåga Krisledningsnämnden, beredningsgruppen och staben har haft regelbundna övning och har även fått övats i skarpa lägen och därför finns det en erfarenhet i gruppen. Svalövs kommun är också en liten kommun där alla känner alla vilket innebär korta beslutsvägar och snabba beslut. Det finns en informationsplan och krisberedskapsplan men mycket av kunskapen sitter hos enskilda personer. Om detta inte uppmärksammas kan problem skapas när personer byts ut och inte längre besitter den erfarenhet och kunskap som behövs för att klara en kris. Frågor som måste arbetas med är här, hur upprätthåller Sida 25

28 Aktör NSVA Södersåsens miljöförbund Bo och Bygg Socialtjänsten Samhällsbyggnad Vård och omsorg Hanteringsförmåga vi de enkla korta beslutsvägarna även om personal byts ut? Hur systematiserar vi och upprätthåller krisberedskapen på sikt? Andra områden som måste arbetas med är mellankommunalt samarbete eftersom det bildas allt fler mellankommunala organ och hur de nya medierna ska hanteras. NSVA har en krisorganisation och beredskapspersonal som arbetar dygnet runt. Det finns etablerade kontaktvägar ut till samtliga kommuner och de känner sig förberedda om en krissituation skulle uppstå. En stor övning har också precis genomförts med samtliga kommuner vilket kommer bidra till att förstärka krishanteringsförmågan ytterligare. I en krissituation gäller det att tänka rätt angående hälsoskydd och smittskydd så att inte situationen förvärras genom att människor blir sjuka pga. smittspridning. Miljöförbundet är en samarbetspartner vid miljöskyddsfrågor, hälsoskyddsfrågor och frågor om livsmedelshantering/livsmedelshygien. Blir det en krissituation i någon av medlemskommunerna kommer någon från förbundet att finnas på plats i den aktuella kommunen. De kan alltid kontaktas via SOS. Bo och bygg kan bidra med ritningar och kartor och kan hjälpa till vid analysarbetet. Socialtjänsten har koll på personer som ligger på marginalen och kan t.ex. hjälpa till med alternativt boende. De informerar krisledningsnämnden om vilka personer som behöver hjälp. Kommunikationen är nära med klienterna och därför kan de snabbt upptäcka om akuta situationer uppstår. Under helger och kvällar finns det en socialjour inköpt från Helsingborg. Samhällsbyggnad har ett stort kontaktnät och är en länk utåt till andra specialistfunktioner. De har även olika material som t.ex. traktorer som kan vara behjälpliga vid en kris. Vård och omsorg har haft flera kriser där arbetet fungerat bra och konsekvenserna minimerats. Det finns planer för hur man ska agera vid kommunikationsproblem och dessa planer har visat sig fungera vid riktiga nödsituationer. LSS-enheten ska också göra en kartläggning över vart personal bor för att vid en kris som översvämning och snöstorm låta personal arbeta där de bor. Vård och omsorg upplever att de har en bra överblick och ett gott samarbete. Sida 26

29 Aktör Räddningstjänst Hanteringsförmåga Räddningstjänsten ska bistå nödställda och vara en del i krisorganisationen. Det finns etablerade kontaktvägar både lokalt, regionalt och nationellt för att kunna ge den hjälp som behövs vid en krissituation. Räddningstjänsten övar dagligen på mindre och större olyckor och känner sig beredda på att agera i en krissituation. Sida 27

30 5. Förmågebedömning Krisberedskapsförmågan ska bedömas utifrån olika delförmågor i krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor ska i sin tur bedömas utifrån de indikatorer som finns i bilagan till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). Detta kapitel bedömer först kommunen krishanteringsförmåga och sedan förmågan hos samhällsviktiga verksamheter att motstå en kris utifrån MSBs indikatorer. 5.1 Bedömningsnivåer MSB har angett att den samlade förmågan att motstå en kris ska bedömas utifrån följande fyra nivåer: 1. Förmågan är god, 2. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister, 3. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig, 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga. Att förmågan är god betyder att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa samhällsviktiga uppgifter vid en kris. Bedömningen att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att viss samhällsservice åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Det finns inte tillräckligt med resurser för att lösa alla uppgifter på ett tillfredställande sätt. Bristfällig förmåga innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa samhällsviktiga uppgifter vid en kris. Om det inte finns någon förmåga alls utan att kommunen står helt oförberedd blir bedömningen mycket bristfällig. Sida 28

31 5.2 Kommunens krishanteringsförmåga Kommunens krishanteringsförmåga bedöms som i huvudsak god, men har vissa brister, det vill säga att samtliga indikatorer på bra krishanteringsförmåga inte är uppfyllda. Se nedan för kommentarer kring delförmågorna Ledning, samverkan och information Svalövs kommuns krisledningsorganisation är känd i kommunen och övas regelbundet. Kommunen har även råkat ut för en del kriser och därför finns det även erfarenhet från verkliga händelser. Kommunhuset har reservkraft och tekniska system för kommunikation där krisledningsnämnden kan verka ifrån. Det finns en kommunväxel och hemsida för att få ut information och vid kommunikationsproblem kan även lappar sättas upp i affärer eller andra samlingsställen och tidningsutbärare kan hjälpa till att sprida information. Sociala medier används inte så mycket idag men är något som kommunen tittar närmare på. Samverkansövningar sker mellan andra kommuner, men är något som det efterfrågas mer av Informationssäkerhet Det finns två inmatningar av IT-nätet till Svalövs kommun vilket gör att om den ena går sönder så fungerar förhoppningsvis den andra. Vid en kris så finns det ett informationsteam som arbetar så att informationen blir samlad, riktig och tillgänglig för medborgarna Larm och omvärldsbevakning Det finns övade rutiner kring hur krisorganisation ska larmas vid en krissituation. Det är oklart i vilken utsträckning som omvärldsbevakning sker i kommunen, men eftersom det är korta beslutsvägar i kommunen kan varningar skickas ut tidigt vid indikation på förestående extraordinär händelse Materiella resurser Det finns materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel, till exempel bandvagn, traktorer och reservkraftverk. Resurna kan vid behov omfördelas mellan olika verksamheter i kommunen och mellan olika kommuner som samverkar. Se avsnitt 2.4 för fler exempel på resurser Personella resurser Det finns en övad krisledningsnämnd, stab och beredningsgrupp i kommunen som kan vara tillgänglig med kort varsel och det finns goda möjligheter att omfördela personal mellan verksamheterna i kommunen. Eftersom Svalövs kommun är en liten kommun kan uthålligheten bli ett problem Praktisk erfarenhet En sådan stor och omfattande översvämning som i det analyserade scenariot har ännu inte inträffat i kommunen men kommunen har erfarenhet av andra kriser. Dessutom utbildas och övas krisledningsnämnden regelbundet. Sida 29

32 5.3 Förmågan i samhällsviktiga verksamheter att motstå allvarliga störningar Förmågan i samhällsviktiga verksamheter att motstå allvarliga störningar anses också vara i huvudsak god men har vissa brister. Många av de delförmågor som gäller för kommunens krishanteringsförmåga gäller också för förmågan hos samhällsviktiga verksamheter att motstå allvarliga störningar. De delförmågor som inte har kommenterats i avsnitt 6.2 kommenteras nedan Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns många vägar att välja på i kommunen för att ta sig till olika platser, särskilt till de olika tätorterna, vilket gör att det finns ett alternativ om en väg inte skulle vara farbar. Dock så finns det många enskilda gårdar som endast har en väg som alternativ och är därför sårbara vid till exempel stormar eller översvämningar. Svalövs kommun är en stor kommun till ytan med flera mindre samhällen, men i de flesta samhällena finns det nära till en mataffär och till en bensinstation. De är heller inte långt till en annan mataffär eller bensinstation om den ordinarie inte skulle fungera. Det är svårt att bedöma redundansen i elnätet och i VA verksamheten men förebyggande åtgärder för att öka robustheten utreds ständigt Reservkraft Det finns testad reservkraft i kommunen och det är räddningstjänsten som har ansvaret för dem Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns flera alternativa lokaler för äldreboendena och det finns planer för hur en eventuell förflyttning skulle kunna ske. För krisledningsnämnden finns det ingen alternativ lokal förberedd men i kommunen finns det flera lokaler som skulle kunna vara lämpliga. Sida 30

33 Sida 31

34 6. Slutsats I detta avsnitt dras slutsatserna om kommunens krishanteringsförmå utifrån de som framkommit i de tidigare kapitlen. Tre områden har identifierats som extra viktiga inför, under och efter en kris, och dessa är kommunikation, organisationen samt infrastruktur och resurser. Slutsatserna kring dessa områden beskrivs nedan och sist i kapitlet redogörs för olika åtgärdsförslag som kan stärka kommunens krishanteringsförmåga. 6.1 Kommunikation Svalövs kommun är en stor kommun till ytan men liten till befolkningsmängden. Att den är stor till ytan gör att den elektroniska kommunikationen är viktig och det kan skapa stora problem vid en krissituation om den kommunikationsmöjligheten skulle ligga nere. Det kan därför vara aktuellt att varje verksamhet har en kommunikationsplan för hur man ska agera om den ordinarie kommunikationen inte fungerar. Storleken på befolkningsmängden gör att det är väldigt korta beslutsvägar i kommunen vilket är positivt vid en krissituation. Medborgarna känner varandra och vet vilka de kan ringa vid olika situationer. Det finns flera olika kommunikationskanaler men de sociala medierna skulle kunna användas och kommun bör undersöka hur. Något som också skulle kunna etableras i kommunen är olika förutbestämda trygghetspunkter där medborgarna vet att dit kan man gå vid en krissituation för att få information och andra förnödenheter som kan behövas i den specifika situationen. För att ytterligare höja krishanteringsförmågan kan andra alternativa kommunikationsvägar införas som till exempel Rakel. 6.2 Organisation Kommunen har en utsedd krisledningsnämnd som övas och utbildas regelbundet. De flesta verksamheter är delaktiga i beredningsgruppen eller staben och vet hur de skulle agera vid en krissituation. Samordningen mellan olika aktörer inom kommunen upplevs som god, utan det som skulle behöva övas är det mellankommunala samarbetet eftersom en kris ofta drabbar mer än en kommun. Sida 32

35 Det finns en informationsplan och en krisberedskapsplan och organisationen känner sig förberedda på en kris och de vet hur de ska agera. Det som är viktigt att tänka på här är att planen aktuell och hålls uppdaterad. Planer för planernas skull är inget att rekommendera utan det måste vara ett levande dokument som ständigt uppdateras. Men att ha en plan är positivt genom att skapandet av planen gör att organisationen måste fundera och bestämma hur de vill att krisorganisation ska se ut. Det är alltså processen som är viktig och inte själva resultatet i form av en skriven plan. Genom att denna plan sedan ska hållas uppdaterad gör att organisation också håller sig uppdaterade på förändring som sker i kommunen. En plan kan också vara positivt om t.ex. nyckelpersoner är borta och det är ny personal på plats. Det är även viktigt att ute i verksamheterna undersöka hur väl man klarar sig utan vissa nyckelpersoner. Finns det dokumentation över hur dennes uppgifter ska skötas, viktiga kontaktnät o.s.v. eller finns denna kunskap endast hos enskilda personer. En fråga som bör ställas är vad händer om denna eller dessa personer skulle vara sjuka samtidigt, vet vi då vad som behöver göras? 6.3 Infrastruktur och resurser Översvämningar är något som beräknas bli allt mer vanligt i ett framtida klimat och det är troligt att även Svalövs kommun kan komma att drabbas. Det är dock oklart i vilken omfattning och vilka områden som är extra känsliga för översvämningar. En förebyggande åtgärd skulle vara att undersöka detta och komma med förslag hur dessa områden kan göras mindra översvämningskänsliga. Många verksamheter är beroende av el, elektroniska kommunikationer, värme samt vatten och avlopp. Genom att göra dessa verksamheter mer robusta blir samhället i övrigt mer robust. Det finns till exempel stora problem med att distribuera nödvatten till befolkningen ifall dricksvattnet skulle bli förorenat. Därför kan det vara bra att investera i system för rening av vatten så att nödvatten inte behöver användas. Kommunen har flera lokaler som är utrustade med reservkraft och det finns även ett antal portabla reservkraftverk som finns hos räddningstjänsten. Det finns en plan med vilka grupper som är prioriterade vid ett elavbrott, men det är oklart om denna plan är aktuell. Arbetet med styrel har gett kunskaper kring vilka verksamheter som är mer elberoende än andra och därför borde planen med prioriteringsgrupper uppdateras med hjälp av styrel. Sida 33

36 6.4 Åtgärdsförslag Följande åtgärdsförslag bör genomföras för att stärka kommunens krishanteringsförmåga: Uppdatera planen kring hur reservkraftverken ska användas, utgå från arbetet med styrel, Utred nyttan av att införa Rakel (detta projekt har redan påbörjats i Skåne Nordväst), Etablera så kallade trygghetspunkter, Inventera hur ett förändrat klimat kommer att påverka kommunen, Utred hur sårbara verksamheterna är vid bortfall av nyckelpersoner - Kan verksamheten utföra alla sina uppdrag mer eller mindre oberoende av vilka personer det är som arbetar eller vilka problem ställer det till om vissa nyckelpersoner inte kan arbeta, Verka för att bygga upp det mellankommunala samarbetet och samarbetet med de olika mellankommunala organen, Undersök hur nya medier ska hanteras i kommunen, både i normaltillstånd och vid en kris, Varje verksamhet bör ha en kommunikationsplan utifall de ordinarie kommunikationsvägarna inte skulle fungera. Sida 34

37 Sida 35

38 7. Referenser Krisberedskapsmyndigheten. 2007A. Beroende- och konsekvensanalys, energi Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten. Krisberedskapsmyndigheten. 2007B. Beroendeanalys Så gör du!, användarhandledning Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten. Krisberedskapsmyndigheten Faller en faller då alla? Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten. SMHI (Sveriges meteorologiska och hygroskopiska institut), Data tillgänglig från: ( ) Sida 36

39 Sida 37

40 Bilaga A Resultat beroendeanalys Detta kapitel redogör för de beroendeanalyser som genomfördes under våren och hösten 2011 i vård och omsorg, LSS-enheten, kommunförvaltningen myndighet (KFM), ITavdelningen samt NSVA. Först presenteras den metod som har använts i Svalöv vid beroendeanalyserna sedan presenteras resultatet. A.1 Metod I ett första steg sattes en arbetsgrupp samman och denna arbetsgrupp fick sedan en kort utbildning om vad som menas med beroende och varför en beroendeanalys bör genomföras. Arbetet med beroendeanalysen följde sedan i mångt och mycket verktyget Beroendehjulet som är skapat av Krisberedskapsmyndigheten (2008). Arbetsgruppen fick först besvara frågan Vad ska er verksamhet leverera/åstadkomma och sedan besvara frågan Vilka aktiviteter måste genomföras för att leverera/åstadkomma detta. Med hjälp av svaren på dessa två frågor och de kategorier som finns i beroendehjulet fick deltagarna själva fundera på vilka resurser/verksamheter som deras verksamhet är beroende av. De identifierade resurserna/verksamheterna värderades sedan utifrån följande frågeställningar: Konsekvenser: Vad händer med den egna verksamheten om en verksamhet den är beroende av inte fungerar? Stötdämpare: Finns det alternativa sätt att tillgodose verksamhetens behov utan den verksamhet man är beroende av? Uthållighet: Hur länge klarar sig verksamheten utan den verksamhet den är beroende av? I det andra steget i analysen värderades beroendets styrka enligt följande skala: Kritiskt beroende: Verksamheten har inga stötdämpare och en mycket begränsad uthållighet. Tydligt beroende: Verksamheten har vissa stötdämpare och en viss uthållighet. Svagt eller osäkert beroende: Verksamheten kan få svårigheter under vissa väldigt specifika förutsättningar, men kan i de allra flesta fall hantera störningen väl. Sida 38

41 Slutligen analyserades resultatet och jämfördes med Krisberedskapsmyndighetens slutsatser (Krisberedskapsmyndigheten, 2007B). A.2 Resultat Nedan följer resultatet av beroendeanalysen och resultatet är indelat i de sex kategorierna som finns i beroendehjulet. Först presenteras resultatet från vård och omsorg följt av resultatet från LSS-enheten, kommunförvaltningen myndighet (KFM), IT-avdelningen och NSVA (avlopp). A.2.1 Vård och omsorg Vård och omsorg ska leverera trygghet samt vård och omsorg till kommunens invånare. För att kunna leverera detta utförs bland annat personlig och medicinsk omvårdnad, sociala aktiviteter, boende, ledsagning, rehabilitering, transport, inköp av mat, matleverans och matlagning. De resurser och verksamheter som omsorgsförvaltningen är beroende av för att kunna utföra de ovan nämnda aktiviteterna har delats in i sex olika kategorier utifrån beroendehjulet. Värdering och regelverk Inom kategorin värdering och regelverk finns inga starka beroenden. Det finns en mängd lagar och regleringar som de är beroende av. Vid en krissituation skulle man kunna bli tvungen att bryta mot vissa lagar men vårdtagaren kommer alltid i första rum. Personal Vård och omsorg är starkt beroende av personal och då särskilt mängdpersonal i alla kategorier. Vid bortfall av personal kommer inte omsorgsförvaltningen kunna garantera den vård och omsorg som kommunens invånare har rätt till. Det finns dock en handlingsplan hur man ska prioritera och bara en viss personalvolym finns så går det att klara det viktigaste. Andra förslag vid personalbrist är att möblera om personalen så att alla hjälps åt med det akuta. Nyckelpersonal som uppmärksammades var bland annat kökspersonal, administrativ personal, sjuksköterskor, ledning, rehabilitering personal samt undersköterskor och vårdbiträden. Utan personal i köket blir det svårigheter med matförsörjning, men det finns flera kök i kommunen som kan leverera mat och i värsta fall kan annan personal fixa mat på ett eller annat sätt. Administrativ personal är viktig för att till exempel löner ska fungera men också mycket annat i den dagliga verksamheten. Vid en kris går det dock att klara sig utan personalen några dagar. Samma sak gäller personal ur ledningen, verksamheten fungerar utan dessa ett litet tag men det blir besvär vid längre bortfall. Sjuksköterskor behövs, men vid en brist skulle vårdtagarna få åka till vårdcentral eller sjukhus. Rehabiliteringspersonal är viktigt då dessa har ansvaret över Sida 39

42 beställning av hjälpmedel och förflyttning. Vid en kris skulle det gå att låna hjälpmedel av andra vårdtagare, men då kan det bli problem med försäkringarna om det skulle hända något. Undersköterskor och vårdbiträden är mycket viktiga för att den verksamheten ska kunna fungera över huvud taget. En annan viktig grupp är vaktmästarna och vid akuta situationer går det inte många timmar innan konsekvenserna kan bli stora. Vaktmästarna har en stor roll och det är de som sköter logistiken. Bland annat hjälper de hemvården med bilar, hämtar medicin, levererar mat och fastighetsskötsel. De har ett stort kontaktnät och vet vilka som ska kontaktas i olika situationer. Det finns ingen direkt stötdämpning då många av uppgifterna endast kan utföras av vaktmästarna. Vissa uppgifter kan andra personer sköta, men trillar det in många saker på en gång kan det orsaka stora problem om inte ordinarie personal finns på plats. Information Informationsbehovet anses vara stort, särskilt den elektroniska kommunikationen. Utan mobil- och telenät blir det svårigheter att få kontakt med personal och vårdtagare. Särskilt hemvården är beroende av mobiltelefoner och trygghetslarm skulle sluta fungera. Det finns ingen kommunikationsplan om mobil- och telenätet skulle sluta fungera men om trygghetslarmen skulle slås ut kommer mer personal att åka ut till de vårdtagare som har larm. Problemet här skulle dock kunna vara att det skulle krävas mer personal och det kan vara svårt att få tag i om inte telefonerna fungerar. Datakommunikation är viktigt för dokumentationssystem och lönesystem med mera. Allra viktigast är dock att ha tillgång till journalerna. Viss stötdämpning finns visserligen genom att många i personalen känner varandra och kan på så sätt föra vidare väsentliga uppgifter och det går även att föra pappersdokumentation. Andra informationsberoenden som diskuterades var brandlarm, väderinformation och radio/tv. Om brandlarmen skulle sluta fungera får personal åka ut och vara brandvakt. Väderinformation används för att få veta om någon storm är på väg. Vid till exempel snöstorm så kan det bli så att personal som bor på olika orter stannar kvar på den orten och jobbar i det närområdet eller att personal sover över på boendet utifall ny personal inte kan komma på morgonen. Kapital, insatsvaror och insatstjänster Vård och omsorg är starkt beroende av dagligen leveranser och viktigast är livsmedel- och medicinleveranser. Medicin levereras av dosapoteket i Malmö och vid utebliven leverans skulle vårdtagare med akuta behov behöva åka in till lasarettet. Akutmedicin och övrig medicin levereras till apoteket i Svalöv för att där hämtas av vaktmästarna. Livsmedelsleveranser är viktigt för att kö- Sida 40

43 ken ska kunna servera mat. Om det fortfarande finns livsmedel i butikerna får mat köpas därifrån. Vårdtagare inom hemvården får dels hjälp med inköp och dels mat från något av köken. Då det finns många storkök i Svalövs kommun så kan de olika köken täcka upp för varandra om något skulle hända. Beroendet av leverans av hygienartiklar är starkt och sanitära olägenheter kan uppkomma snabbt om leveranserna uteblir. Viss stötdämpning finns här genom att det går att låna av varandra. Sophämtning är ett annat problem och det skulle snabbt uppstå sanitära olägenheter om den inte skulle komma i tid, särskilt sommartid. Andra beroenden i denna kategori är städservice, begravningsentreprenörer, taxi/färdtjänst och funktionella boenden. På kort sikt går det att lösa det mesta utan dessa verksamheter, egen personal får städa, ringa andra begravningsentreprenörer, taxibolag med mera. Om ett av boendena skulle utsättas för en brand finns det en alternativ lokal, men då många vårdtagare har stora hjälpbehov skulle det snabbt bli problem med att hysa in dem i denna lokal. Verksamhetsnära system Inga starka beroenden dokumenterades i denna kategori, men det som kan nämnas här är till exempel olika dokumentationssystem och administrativa system. Infrastruktur Som de flesta andra verksamheter är omsorgen starkt beroende av en fungerande infrastruktur. Ett fungerande vägnätet behövs för att alla leveranser ska kunna komma fram, men här finns det en viss redundans då det ofta finns många olika vägar att välja på. Detta gäller dock samhällena medan det kan bli svårare att ta sig ut till de vårdtagare som bor på landet. Ett större problem skulle vara om tillgången till drivmedel skulle minska. Förutom att även detta skulle påverka leveranserna så skulle det bli stora problem med att nå ut till alla som har hemtjänst eller de boenden som ligger utanför samhället. Det skulle även bli problem med personal då denna inte skulle kunna ta sig till jobbet. Uthålligheten vid minskad tillgång på drivmedel är inte särskilt stor utan åtgärderna skulle till exempel vara evakuering av de personer som bor långt bort, ransonering och prioritering. Värme och vatten är andra verksamheter som skulle få direkta konsekvenser på omsorgen om de skulle sluta fungera. Om värmen skulle sluta fungera mitt i vintern skulle det snabbt bli kallt och vålla stora problem. Ett alternativ här skulle kunna vara att prioritera vissa salar som värms upp och samla människorna i dessa salar. De olika boendena har olika sorters uppvärmning (fjärrvärme, pellets och gas) och beroende på vilket boende som skulle bli utan värme går det att genomför viss förflyttning av vårdtagarna till andra boen- Sida 41

44 den. Förutom problem med törst och uttorkning om vatten inte skulle kunna levereras, skulle även hygien, tvätt, mat och avlopp bli lidande. Alternativt skulle det kanske gå att köpa vatten för de mest akuta behoven. Det är oklart om kommunen har tillgång till tankar som kan köra ut vatten. Den infrastruktur som skulle orsaka störst problem om den inte fungerade är elnätet. Eftersom nästan alla verksamheter/resurser som benämnts ovan är kopplade till ett fungerande elnät så skulle konsekvenserna bli stora utan el. Hissar fungerar inte, larm slås ut, det blir kallt, det går inte att värma mat, den sjukvård som sköts i hemmet måste istället skötas på sjukhus är några exempel på konsekvenser av ett elbortfall. Meningen är att alla boenden ska ha reservkraft, men i dagsläget fungerar inte detta. A.2.2 LSS-enheten LSS-enheten ska leverera vård, stöd och omsorg till funktionshindrade enligt LSS. De ska se till att personer som omfattas av LSS kan leva som andra efter deras egna förmåga. De aktiviteter som utförs för att kunna leverera detta är bland annat socialt, fysiskt och psykiskt omvårdnad. Detta innebär olika sorters sysselsättning, transport till olika ställen, hjälp med matlagning, hygien med mera. De resurser och verksamheter som LSS-enheten är beroende av för att kunna utföra de ovan nämnda aktiviteterna har delats in i sex olika kategorier utifrån beroendehjulet. Värdering och regelverk Inom kategorin värdering och regelverk finns inga starka beroenden inom LSS-enheten. Det finns en mängd lagar och regleringar som de är beroende av, som till exempel LSS-lagen, arbetsmiljölagen och olika styrdokument, men ingen som skulle ha någon större påverkan vid en krissituation. Personal LSS-enheten är starkt beroende av personal och då särskilt vårdpersonal som undersköterskor och vårdbiträden. Vid bortfall av personal blir det svårt att kunna garantera den vård och omsorg som kommunens invånare har rätt till. Det mest kritiska är att hålla igång boendena och stötdämpning här är att daglig verksamhet kan stänga och att personal därifrån kan hjälpa till på boendena. Ytterligare så får prioriteringar ske så att fritidsaktiviteter med mera kanske får hoppas över för att klara av själva omvårdnaden, men det finns också en del timvikarier som kan ringas in. Andra nyckelpersoner i LSS-enheten är sjuksköterskor och ledningen, men här finns en viss stötdämpning. Om det skulle bli kort om sjuksköterskorna skulle vårdtagarna bli skickade direkt till vårdcentral eller sjukhus, vilket de uppmanas att helst göra ändå. Vid personalbrist på ledningsnivå skulle det fungera utan några problem i några dagar. Händer det något allvarligt ska det Sida 42

45 alltid gå att ringa närmsta chef. Att det alltid ska gå att nå närmaste chef är dock något som inte finns nedtecknat någonstans utan har hittills endast skett underförstått. Fastighetsskötare är en viktig grupp som löser allt från översvämningar till utslagna larm. Även anhöriga är en viktig resurs som vid en krissituation kan spela avgörande skillnad. Vissa verksamheter kan få stängas vid en krissituation och då måste anhöriga själva ta hand om sina barn. Information Mycket informationsutbyte sker via telenätet eller mobilnätet. Flera av brukarna använder trygghetslarm som går via mobilnätet och flera brukare som klarar sig själva men ändå behöver viss kontakt använder mobilen för att till exempel säga god morgon. Om telenätet eller trygghetslarmen skulle sluta fungera är planen att personalen regelbundet åker ut och tittar till de personer som har behov av det. Personalåtgången kommer då att behöva ökas och samtidigt kommer tryggheten minskas hos brukarna. Uthålligheten bedöms som ett par dagar. På boendena finns både fasta telefoner och mobiltelefoner vilket gör att om den ena inte fungerar kanske den andra åtminstone fungerar. Internet är viktigt dels för att få tag i uppgifter om brukarna och dels för kommunikationen mellan personalen. Personal hade varit tvungen att åka runt mer mellan boendena och arbetet hade blivit mindre effektivt. Brandlarm är väldigt viktigt att det fungerar annars skulle personal vara tvungen att sitta brandvakt. Trygghetslarm för personalen är också viktigt för att känna trygghet och att Securitas eller polis snabbt ska kunna infinna sig på plats om våldsamheter skulle uppstå. Kapital, insatsvaror och insatstjänster Vissa boenden får matleveranser från solgården och det som skulle hända om dessa uteblev är att mer personal behövs för att hjälpa brukarna att laga sin egen mat. Medicin hämtar brukarna oftast själva från apoteket medan hygienleveranser ofta levereras direkt till patienten. Det finns inga lager någonstans av hygienartiklar utan om leveransen skulle utebli får man försöka få tag i artiklarna på vårdcentral, mataffären eller apoteket. LSS-enheten är beroende av att ha anpassade lokaler till sina brukare. Om något skulle hända solgården eller södra, till exempel brand, skulle det orsaka störst problem. Detta för att dessa har många boenden men också för att flera brukare är rullstolsburna eller har andra handikapp som kräver handikappsanpassade lokaler. Det finns alternativa lokaler och det finns handlingsplaner för hur man kan flytta brukare om någon lokal skulle bli förstörd på ett eller annat sätt. Sida 43

46 Enheten är beroende av Skånetrafiken, dels genom kollektivtrafiken och dels genom att de är ansvariga för färdtjänst. Konsekvenserna av att Skånetrafiken inte fungerar är att brukarna får stanna hemma från sina aktiviteter och att personal kan få svårt att ta sig till arbetet. Detta är dock något som brukar hända varje vinter och ett tag fungerar det utan några större problem. Enheten har också egna bussar som används i verksamheten och om något skulle hända dem skulle konsekvensen bli att brukarna får stanna hemma från sina aktiviteter, vilket i sin tur ökar trycket på personalen på boendena. Liftar och andra hjälpmedel är viktigt för att vården ska kunna bli så bra som möjligt för brukarna. Om dessa inte skulle fungera kan vårdtagaren kanske inte komma upp ur sängen eller kunna komma utanför sin lägenhet. Utan de hjälpmedel som finns inom vården kommer inte brukaren få den omsorg den ska ha. Sophämtning är ett annat problem och det skulle snabbt uppstå sanitära olägenheter om den inte skulle komma i tid. Stötdämpning här är att man skulle få sortera bättre och försöka minimera skräpet, men maximalt några veckor skulle boendena klara sig utan sophämtning. Verksamhetsnära system LSS-enheten är starkt beroende av dokumentationssystemet Procapita. Personalen läser alltid denna innan ett nytt arbetspass för att få reda på om något hänt eller om det har skett någon förändring i omvårdnaden eller dylikt. Konsekvenserna av att denna inte fungerar kan bli stora hos den enskilda i och med att den får fel bemötande eller behandling. Ligger systemet nere är det viktigt att allt dokumenteras för hand istället och att information överförs muntligt. Händer det inget av vikt går det att klara sig utan ett tag men bara efter ett par dagar börjar det bli problematiskt. Andra dokumentationssystem som det finns ett beroende till är medhelp, självservice och raindance. Medhelp ser till att registrera sjukanmälan, men det går också att sjukanmäla efteråt. Problemet om det ligger nere för länge är att man tappar överblicken. Självservice är ett system för att rapportera avvikelser från hur man arbetat, men detta är också något som går att lösa senare. Raindance är ett faktureringssystem och det blir snabbt stora problem om detta system inte fungerar. Kommunens hemsida och intranätet är också system som underlättar för informationsutbytet. Infrastruktur Som de flesta andra verksamheter är LSS-enheten starkt beroende av en fungerande infrastruktur. Ett fungerande vägnätet behövs för att kunna ta sig fram, men här finns det en viss redundans då det ofta finns många olika vägar att välja på. Ett större problem skulle vara om tillgången till drivmedel skulle minska. Det skulle bli stora problem med att ta sig till jobbet och ut till brukarna. Uthålligheten vid minskad tillgång på drivmedel är inte särskilt stor Sida 44

47 utan åtgärderna skulle till exempel vara evakuering av de personer som bor långt bort, ransonering och prioritering. Värme och vatten är andra verksamheter som skulle få direkta konsekvenser på omsorgen om de skulle sluta fungera. Om värmen skulle sluta fungera mitt i vintern skulle det snabbt bli kallt och vålla stora problem. Ett alternativ här skulle kunna vara att prioritera vissa salar som värms upp och samla människorna i dessa salar. Förutom problem med törst och uttorkning om vatten inte skulle kunna levereras, skulle även hygien, tvätt, mat och avlopp bli lidande. Alternativt skulle det kanske gå att köra ut vatten eller köpa vatten för de mest akuta behoven. Den infrastruktur som skulle orsaka störst problem om den inte fungerade är elnätet. Eftersom nästan alla verksamheter/resurser som benämnts ovan är kopplade till ett fungerande elnät så skulle konsekvenserna bli stora utan el. Hissar fungerar inte, larm slås ut, det blir kallt, elektroniska dörrar går inte låsa, det går inte att värma mat, den sjukvård som sköts i hemmet måste istället skötas på sjukhus är några exempel på konsekvenser av ett elbortfall. Några av boendena har reservkraftverk och det skulle bli att evakuera människor dit. Alla boenden är också försedda med ficklampor, radioapparater, mobiltelefoner, stearinljus med mera i händelse av strömavbrott. A.2.3 Kommunförvaltningen myndighet (KFM) Kommunförvaltningen myndighet ska stödja utsatta personer i samhället genom att bland annat ge pengar, boendestöd, sysselsättning, mat samt vård och behandling. Förvaltningen ska också ge skydd och stöd till utsatta kvinnor och barn. De aktiviteter som utförs på myndighetssidan för att kunna leverera detta är bland annat överföring av pengar, handläggning, dokumentation, arbetsmarknadsinsatser och olika utredningar. På biståndssidan handlar det mer om olika gruppverksamheter som ska verka förebyggande. För att kunna utföra dessa aktiviteter är verksamheten beroende av olika resurser och andra verksamheter. De identifierade resurserna och verksamheterna är indelade sex olika kategorier enligt nedan. Värdering och regelverk Inom kategorin värdering och regelverk finns inga starka beroenden. Det finns en mängd lagar och regleringar som de är beroende av, men ingen som skulle ha någon större påverkan vid en krissituation. Personal Minimikraven på personalbemanningen är att det måste finnas minst en person som kan betala ut pengar, minst en som kan hantera akuta situationer gällande barn och minst en som kan hantera akuta situationer gällande missbruk. Man är också beroende av ordförande som kan ta beslut angående tvångsomhändertagande. Många i personalen vet hur betalningssystemet fungerar Sida 45

48 men det finns färre som kan hantera situationer med tvångsomhändertagande. Personalen måste också vara behörig för att kunna hantera akuta situationer och därför krävs det att de är utbildade. Ytterligare behövs det personal som öppnar posten och diarieför den. Information Mycket av information om läget ute i kommunen kommer från klienterna själva och fungerar inte kommunens växel går det inte att få tag i personal. Detta kan få stora konsekvenser för den enskilde. Kommunens hemsida och intranätet är också viktigt för att snabbt få reda på om någonting händer i kommunen. Kapital, insatsvaror och insatstjänster KFM är beroende av jourfamiljer, kvinnojourer, institutioner och andra verksamheter som avlastar och ger stöd till utsatta personer. Vid omhändertagande av barn är det främst jourfamiljer som gäller och om det inte skulle finnas några platser över får det bli en institution som finns så nära kommunen som möjligt. Poliser och väktare är också viktiga om det skulle uppstå hotfulla situationer. Då Svalövs kommun är en landsbygdskommun är personal beroende av bilar för att kunna nå klienterna. Om något skulle hända kommunens bilar finns det stötdämpning i och med att många i personalen bilpendlar. Verksamhetsnära system Procapita är ett dokumentationssystem som är mycket viktigt för verksamheten. Om procapita inte skulle fungera kan pengar inte betalas ut och det går inte ens att se om personen är beviljad stöd eller inte. Utan procapita kan det vara svårt att arbeta överhuvudtaget och rättsäkerheten blir mindre. Eftersom pengar betalas ut varje dag och inte bara en gång i månaden kan det snabbt få stora konsekvenser om procapita inte går att använda. Stötdämpning här är att det går att ge presentkort på mat och att det finns ett pappersarkiv (som dock inte uppdateras så ofta). Alternativ för utbetalning är att personalen vet personernas kontonummer och har kontakt med personens bank, men problemet med detta att personalen egentligen inte ska veta klienternas kontonummer på grund av rättssäkerhet. Infrastruktur Som de flesta andra verksamheter är KFM starkt beroende av en fungerande infrastruktur. Ett fungerande vägnätet behövs för att medarbetare ska kunna ta sig till arbetet samt ta sig till klienterna. En viss redundans finns i och med att det ofta finns många olika vägar att välja på. Ett större problem skulle vara om tillgången till drivmedel skulle minska. Medarbetare skulle få problem med att komma till arbetet och det skulle bli svårt att besöka klienter som bor utanför Svalöv. Sida 46

49 Värme och vatten är andra verksamheter som skulle få direkta konsekvenser om de skulle sluta fungera för samtliga invånare i kommunen. Problemet är att många av klienterna inte har samma förmåga som många andra att hantera sådan problematik. Det skulle därför innebära att man kan behöva se till att de klienter som behöver det får komma till lokaler som har värme och vatten. Den infrastruktur som skulle orsaka störst problem om den inte fungerade är elnätet. Eftersom nästan alla verksamheter/resurser som benämnts ovan är kopplade till ett fungerande elnät så skulle konsekvenserna bli stora utan el. Det blir kallt, det går inte att värma mat, svårigheter med att betala ut pengar, svårt att kommunicera med mera. A.2.4 IT-avdelningen IT-avdelningen ansvarar för den centrala driften av IT och telefoni i kommunen. De ansvarar för att kommunikation in och ut ska fungera och ser till att infrastrukturen fungerar. De aktiviteter som utförs för att kommunikationen ska fungera är bland annat underhåll av hård- och mjukvara samt datasupport. För att kunna utföra dessa aktiviteter är verksamheten beroende av olika resurser och andra verksamheter. De identifierade resurserna och verksamheterna är indelade sex olika kategorier enligt nedan. Värdering och regelverk Det finns flera olika lagar och direktiv som verksamheten är påverkade av. Bland annat finns det olika tekniska regelverk som måste följas annars kan det bli stora problem med driften. IT-policyn i kommunen tar upp vad användaren får och inte får göra och denna kan ibland vara bra att stödja sig mot. Problemet med IT-policyn kan dock vara att det inte finns tid över för att undersöka om den hålls uppdaterad och är aktuell. Personal IT-avdelningen har fyra heltidsanställda och en som arbetar cirka 25 procent. Så länge som ingenting händer så behövs ingen stor personalstyrka, men när något händer kan det snabbt bli stora störningar om inte personal är på plats. Eftersom personalstyrkan är relativt liten kan det bli problem om till exempel många i personalen skulle bli sjuka samtidigt. Avdelningen är också beroende av konsulter som kan utföra de uppgifter som det inte finns kompetens för inom kommunen. Information Även IT-avdelningen är beroende av sig själva och mycket av dokumentationen finns i nätverket och inte på papper. Lite stötdämpning finns dock här då den viktigaste informationen finns utskrivet på papper och att personalen har en del viktig information i huvudet. Många andra verksamheter är också starkt beroende av elektroniska kommunikationer, men det är viktigt att det finns en beredskap för att klara verksamheten även om dessa inte skulle fungera under en kortare period. Sida 47

50 Det finns ett övervakningssystem som larmar så fort det uppstår en störning i driften i någon verksamhet. Övervakningssystemet varnar också om diskutrymmet börjar bli fullt. Det enda som händer om övervakningssystemet inte skulle fungera är att avdelningen inte får någon proaktiv information utan får vänta på att människor ringer upp och gör en felanmälan. Detta i sin tur leder till att det tar längre tid att lösa problemet. På alla arbetsställen finns det både fasta och mobila telefoner vilket gör att det finns en redundans i systemet. Om det på något ställe bara finns IPtelefoni säkras det upp med batterier som håller cirka 60 minuter beroende på hur mycket som man ringer. Kapital, insatsvaror och insatstjänster IT-avdelningen är beroende av leveranser av reservdelar och för att få reservdelar inom rimligt tid så finns det tecknat ett serviceavtal. Skulle detta avtal inte fungera kan det ta lång tid att få tag på reservdelar och i värsta fall kan vissa verksamheter behöva kopplas bort. På samma sätt behöver posten eller andra levereringsföretag fungera för att reservdelarna ska komma på plats. Kapital behövs också för att kunna investera och hålla systemen uppdaterade. Ett beroende finns också till den leverantör som levererar internetet. Verksamhetsnära system Katalogtjänst och DNS (domännamnssystemet), som är ett system för att förenkla adressering av datorer på internet, behövs för att verksamheterna ska kunna kommunicera med internet. Förenklat kan det sägas att fungerar inte dessa två fungerar inte internet i verksamheterna. Infrastruktur Som de flesta andra verksamheter är IT-avdelningen starkt beroende av en fungerande infrastruktur. Vägnätet är viktigt för att kunna ta sig till platser där något har gått sönder men viss stötdämpning finns här då det finns många vägar och välja på och att flera av felen går att laga på distans. På samma sätt är drivmedel viktigt för att kunna ta sig till de olika verksamheterna, men drivmedel är också viktigt för att kunna driva reservkraftverk. Internet är beroende av fiberkabeln för att fungera, men här finns det stötdämpning med att det finns två kablar in till kommunen. Fungerar inte den ena fungerar förhoppningsvis den andra. Avdelningen är också beroende av mobila master för på dem finns också radiokommunikation som bland annat växeln använder för att kommunicera med omvärlden. Mycket av utrustningen kräver anpassade lokaler, det får inte vara för varmt eller för kallt och det får inte vara fuktigt eller dammigt. De flesta av dessa anpassade lokaler ligger i källare vilket kan öka risken för översvämningar, men de lokaler som har haft problem med detta har bytts ut. Lokalen med de centrala servarna har ett kylsystem som inte får sluta fungera för då kan Sida 48

51 mycket av utrustningen gå sönder. För att undvika detta så finns det ett övervakningssystem som larmar personal om temperaturen går över 23 grader och Securitas larmas om temperaturen går över 25 grader. Många av de ovan nämnda beroendena behöver el för att fungera. Reservkraftverk finns på kommunhuset och i vissa boenden i kommunen. Stötdämpning i form av batteribackup (UPS) finns på många elektroniska kommunikationer och flera av de trådlösa nätverken kommer att fungera ett tag utan el. A.2.5 NSVA - avlopp NSVA avlopp ansvar för att ta hand om och rena spillvattnet i kommunen. De aktiviteter som måste utföras för att kunna ta hand om spillvattnet är dels att spillvattnet måste pumpas till reningsverket. När vattnet kommer till reningsverket behandlas och renas vattnet och sedan släpps det rena vattnet ut i havet. NSVA tar också hand om restprodukterna, till exempel levererar biogas till värmeverket och rötslam till LSR (slam som används för täckning av deponin). För att kunna utföra dessa aktiviteter är verksamheten beroende av olika resurser och andra verksamheter. De identifierade resurserna och verksamheterna är indelade sex olika kategorier enligt nedan. Värdering och regelverk Det finns flera olika tillstånd och villkor som verksamheten är påverkade av. Till exempel att det finns reglerat vilka maximala halter av olika ämnen som får släppas ut till omgivningen. Det finns även höga förväntningar från allmänheten att det inte kommer ut något avloppsvatten i bäckar, åar eller i deras källare. Personal Avloppssidan på NSVA klarar sig på bara en person som övervakar systemet. Allt sköts med automatik så rent teoretiskt behövs det inte någon personal. Händer det något som måste lagas kan det dock bli värre, dels får personal inte arbeta ensam vid underhållsarbete och dels kan det hända flera saker samtidigt. Stötdämpning på personalbrist är att NSVA finns i sex olika kommuner och har en ganska stor personalstyrka som kan omplaceras vid behov. I och med Styr-El projektet kommer även en prioriteringslista att göras för att personal ska veta vilka områden som ska prioriteras vid olika krissituationer. Information Både data- och mobilkommunikation är viktigt för att fel i systemet ska kunna upptäckas snabbt och på så sätt kunna lagas omgående. Datakommunikation behövs för att det är kopplat till övervakningssystemet. Mobilkommunikationen behövs dels för att larmen från övervakningssystemet förs ut Sida 49

52 via SMS och dels för att personal kunna nå varandra då de behöver åka ut och reparera trasiga delar. Om mobilkommunikationen skulle försvinna under en längre period får man upprätta ett schema för att åka ut och kolla till alla pumpar. Detta är dock en väldigt resurskrävande aktivitet. Kapital, insatsvaror och insatstjänster NSVA avlopp är beroende av kemikalieråvaror. Dessa behövs dels för att ta bort de sista icke önskvärda ämnena från spillvattnet och dels tillsätts kemikalier vid avvattning av slammet för att få slammet att flockulera. Om kemikalieråvarorna skulle utebli (p.g.a. transportproblem eller dylikt) händer dock inte så mycket. Vattnet renas genom en biologisk process och det är bara ibland som kemikalier måste användas för att rena det sista. Verksamhetsnära system Övervakningssystemet är viktigt för att snabbt upptäcka och åtgärda fel. Om inte övervakningssystemet fungerar kan till exempel en pump gå sönder utan att det uppmärksammas och till följd av detta rinner orenat avloppsvatten ut i åar och bäckar. Pumparna har en säkerhetsfunktion som innebär att även utan ett övergripande övervakningssystem så startas pumparna av en vippa och stängs efter en klocka. Dock krävs mycket personal vilket skulle vara svårt att upprätthålla god funktion under en längre period. Infrastruktur Som de flesta andra verksamheter är NSVA avlopp starkt beroende av en fungerande infrastruktur. Vägnätet är viktigt för att kunna komma fram till pumpstationerna. På samma sätt är drivmedel viktigt för att ta sig ut till olika platser, men drivmedel är också viktigt för att kunna driva reservkraft. Det finns däremot många olika vägar att välja på här i Skåne och reservkraften ska räcka i cirka 8 till 10 timmar innan det måste fyllas på. Helsingborg har dessutom köpt in en portabel drivmedelstank som kan utnyttjas i kommunerna. Dricksvatten används vid rengöring, men kvalitén på dricksvattnet anser man inte vara beroende av. Spillvattennätet måste vara intakt för att spillvattnet ska nå reningsverket. Det finns inget övervakningssystem som säger om nätet går sönder, utan det är allmänheten som rapporterar om de märker att vatten kommer upp i mark eller in i deras källare. Även om avloppsnätet inte går sönder alls lika många gånger som dricksvattennätet är det många delar av nätet som börjar bli föråldrade och därmed mindre robusta. En läcka i spillvattennätet är värst om det varit torka en längre tid för då är spillvattnet väldigt koncentrerat. Vid stora mängder nederbörd blir nätet överbelastat och bräddning sker. Spillvattnet som släpps ut är väldigt utspätt och anses därmed mindre farligt för naturen. Dessutom så finns det ett magasin som buffert vid stora nederbördsmängder. Sida 50

53 Elbortfall påverkar pumparna så att spillvattnet inte kan forslas till reningsverket. Konsekvenserna av detta är att orenat vatten leds ut i bäckar, åar och betesmarker och kan kanske kan påverkar betesdjur och människor. Det som dock anses ställa till med värst skada är att det utan pumparna kommer bli omfattande källaröversvämningar. Detta problem minskar lite eftersom folk inte kan spola i toaletterna. Reservkraftverket kan hålla igång reningsverket, vilket är viktigt för att hålla liv i mikroorganismerna. Översvämningar kommer främst drabba hus som i låglänta områden då höjdskillnaden för hus som ligger högre upp kommer bidra till att de högre placerade husens spillvatten kommer rinna ner till de lägre placerade husen och orsaka översvämningar. Sida 51

54 Sida 52

55 Bilaga B Klimatförändring SMHI redovisar på sin hemsida två möjliga utvecklingar av klimatet och resultatet bygger på körningar av en regional klimatmodell. Information presenteras enligt tre indelningar, huvudavrinningsområde, länsvis och distriktvis. De uppskattade förändringarna i Tabell bilaga 1 är resultat från modelleringar med scenarierna A2 och B2 presenterade distriktvis (SMHI, 2011). Tabell bilaga 1: Översiktlig kartering av det framtida klimatet. All data är för 2050 i jämförelse med referensperioden Klimatfaktor Förändring Förklaring med text Temperatur Säsongsmedeltemperatur: Medeltemperatur ökar mest under Vinter (dec, jan, feb) 3,5-4 vintern och minst under sommar Vår (mars, april, maj) 2,5-3 och höst. Sommar (juni, juli, aug) 2-2,5 Torka Värme Nederbörd Höst (sept, okt, nov) 2-2,5 Längsta torrperiod under ett år Längsta sammanhängande period med dygnsmaxtemperatur över 20 C Den beräknade längsta sammanhållna torrperioden per år förändrar sig i genomsnitt lite eller inte alls jämfört med dagar Den längsta värmeböljan beräknas att bli i genomsnitt 5 dagar längre än referensperioden Säsongsnederbörd Den beräknade årsnederbörden Vinter (dec, jan, feb) 40 % varierar ganska mycket från år till år, Vår (mars, april, maj) 5 till 30 % men det finns en trend mot ökad Sommar (juni, juli, aug) -10 till -20 % nederbörd i båda scenarierna. Höst (sept, okt, nov) 0 till 10 % Årsnederbörden beräknas öka med omkring 15 % till år 2050 Extremnederbörd Extrem 7-dygnsnederbörd 15 % Den maximala nederbördsmängden under sju sammanhängande dagar ökar Snö Antal dagar med snötäcke -15 dagar Snötäcket ligger ungefär 15 dagar kortare relativt referensperioden Observera att antalet dagar med snötäcke redan kommer bli cirka 10 dagar kortare fram till Snötäckets vatteninnehåll 5-10 mm (jämfört med 15 mm under referensperioden) Det maximala vatteninnehållet i snötäcket minskar med 5 till 10 mm. Sida 53

56 Islossning Dagnummer för islossning (jämfört med dagnummer 70 under referensperioden) Islossning sker ungefär 45 dagar tidigare än referensperioden Byvind Maximal byvind (m/s) 1 m/s I dessa scenarier beräknas den maximala byvinden öka med drygt 1 m/s Sida 54

57 Svalövs kommun, Svalöv Besöksadess Herrevadsgatan 10 Tel Fax e-post