Förstärkt samverkan för att förhindra felaktiga utbetalningar

Transkript

1 1 (10) Socialdepartementet Stockholm Förstärkt samverkan för att förhindra felaktiga utbetalningar Sammanfattning Samverkan mellan Försäkringskassan, övriga bidragsutbetalande myndigheter, Skatteverket, Polis, Åklagarmyndigheten samt försäkringsbolagen är en viktig del i arbetet med att förhindra felaktiga utbetalningar. Samverkan sker dels på central nivå i övergripande, strategiska frågor och vid bl.a. regelförändringar, samt dels på regional nivå i gemensamma frågor och vid behov avseende enskilda ärenden. Med utbetalningar om 435 miljarder kronor per år och ungefär kundkontakter om dagen är det viktigt att samverkan syftar till att säkra att rätt ersättning utbetalas till rätt person och i rätt tid. Som en del i det förändringsarbete som Försäkringskassan är mitt uppe i skapas nya vägar att samarbeta med andra myndigheter som med Skatteverket i så kallade servicekontor och i gemensamma lokaler med Arbetsförmedlingen. I samband med att bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft genomförde Försäkringskassan, Polisen och Åklagarmyndigheten utbildning för de myndigheter som ingick i FUT-delegationen. En arbetsgrupp med ordförande från Försäkringskassan och med representanter från övriga myndigheter och organisationer som berörs av de nya reglerna om underrättelseskyldigheten har arbetat fram formerna för samverkan och metoder för att underrättelser ska kunna lämnas och tas emot effektivt och snabbt. Ett utvecklat informationsutbyte är en viktig del i Försäkringskassans förnyelsearbete mot en modern, effektiv myndighet som kännetecknas av att våra kunder enkelt och snabbt ska få den ersättning de har rätt till. Exempelvis bidrar elektroniskt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till en effektivare handläggning av ärenden som rör arbetslösa långtidssjukskrivna och sjukskrivna som inte kan återgå till ordinarie arbetsgivare. Det förekommer omfattande samverkansaktiviteter på regional nivå. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

2 2 (10) Samverkan enligt den gemensamma strategin för att bekämpa bidragsbedrägerier med polis och åklagare (den s.k. Västmanlandsmodellen) pågår inom samtliga län och är ett exempel på väl utvecklad samverkan. Regionalt underrättelsecenter (RUC) är en annan samverkansverksamhet sammansatt av Försäkringskassan, Polisen, Kronofogden, Skatteverkets skattebrottsenhet, Migrationsverket, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen, med målet att ta fram beslutsunderlag för operativa åtgärder. Försäkringskassan har under hösten 2007 och våren 2008 deltagit i FUTdelegationens arbete med att genomföra en riskanalys av de gemensamma gränssnitten och ansvarsområdena i trygghetssystemen. Försäkringskassan har under flera år byggt upp en samverkan med motsvarande myndigheter i de Nordiska länderna och deltar även aktivt i övrig internationell samverkan när det gäller att förhindra bidragsbrott. Uppdraget Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Migrationsverket, Skatteverket samt övriga berörda myndigheter ska utveckla samverkansinsatserna för att effektivisera arbetet med att förhindra felaktiga utbetalningar. Regeringen har i regleringsbrev för 2008 lämnat i uppdrag till Försäkringskassan att redovisa de insatser som genomförts och planeras att vidtas. Redovisningen ska lämnas senast den 28 september Då ett liknande uppdrag lämnats i flertalet myndigheters regleringsbrev har som ett led i uppdragets genomförande samverkansmöten hållits med representanter från Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Migrationsverket, Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassornas samorganisation. Inledning Samverkan mellan Försäkringskassan, övriga bidragsutbetalande myndigheter, Skatteverket, Polisen, Åklagarmyndigheten samt försäkringsbolagen är en viktig del i arbetet att förhindra felaktiga utbetalningar. Samverkan sker dels på central nivå i övergripande, strategiska frågor och vid bl.a. regelförändringar, samt dels på regional nivå i gemensamma frågor och vid behov avseende enskilda ärenden. Fram till den 1 juli i år har mycket av den myndighetsgemensamma samverkan på det övergripande planet skett inom ramen för delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT). Försäkringskassan har också en väl fungerande samverkan med de övriga socialförsäkringsmyndigheterna i de nordiska länderna och deltar även i övrigt internationellt samarbete inom ramen för kontrollarbetet. Samverkan sker ofta genom deltagande i olika former av grupper och nätverk såväl nationellt, regionalt som internationellt. Agendan kan vara allt från att diskutera och genomföra olika former av gemensamma kontrollaktiviteter, utbildningsaktiviteter och informationsutbyte till att dela med sig av framgångsrika metoder och rutiner. I samband med regelförändringar sker ett

3 3 (10) intensivt samarbete mellan berörda myndigheter. Med utbetalningar om 435 miljarder kronor per år och ungefär kundkontakter om dagen är det viktigt att samverkan syftar till att säkra att rätt ersättning utbetalas till rätt person och i rätt tid. Som en del i det förändringsarbete som Försäkringskassan är mitt uppe i finner vi nya vägar att samarbeta med andra myndigheter som med Skatteverket i så kallade servicekontor och i gemensamma lokaler med Arbetsförmedlingen. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att minska bidragsbrottsligheten och de felaktiga utbetalningarna från socialförsäkringen och andra välfärdssystem. Vissa har haft ett direkt syfte att underlätta samverkan och informationsutbytet mellan berörda myndigheter. Som exempel kan nämnas bidragsbrottslagen, underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt förslag om utökat elektroniskt informationsutbyte. Bidragsbrottslagen samverkan med Polisen och Åklagarmyndigheten I samband med att bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft genomförde Försäkringskassan, Polisen och Åklagarmyndigheten en utbildning för myndigheterna som ingick i FUT-delegationen. I september 2007 lanserade Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Försäkringskassan en gemensam handlingsplan för att öka effektiviteten hos de tre myndigheterna när det gäller handläggningen av bidragsbrott. Handlingsplanen förväntas ge resultat i form av ökat antal anmälningar, förbättrad kvalitet på anmälningarna, snabbare handläggning och ökad lagföring. Åklagarmyndigheten har granskat detta arbete vid fyra åklagarkammare. Sammanfattningsvis visar granskningen att samverkansmodellen har lett till ett ökat fokus på misstänkt brott mot socialförsäkringen. En glädjande slutsats av granskningen är att stringensen och strukturen på anmälningarna från Försäkringskassan är betydligt bättre i slutet av 2007 än i början av året. Arbetet med att ytterligare förbättra kvaliteten i polisanmälningarna fortgår i samverkan mellan Försäkringskassan och Polisen och Åklagarmyndigheten. Försäkringskassan planerar också att genomföra intern konferens under hösten 2008 med syftet att ytterligare förbättra kvaliteten på polisanmälningarna. Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar Lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen som trädde i kraft den 1 juni 2008, gäller när det för en myndighet finns anledning att anta att en annan myndighet felaktigt har beslutat eller betalat ut en ekonomisk förmån till en enskild. De förmåner som omfattas av underrättelseskyldigheten är sådana som beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. Skyldigheten att lämna ut uppgifter gäller för dessa myndigheter, med undantag för kommunerna (socialnämnderna). Lagen gäller även för Skatteverket och Kronofogden. Underrättelseskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl.

4 4 (10) En arbetsgrupp med ordförande från Försäkringskassan och med representanter från övriga myndigheter och organisationer som berörs av underrättelseskyldigheten tillsattes i januari 2008 av FUT-delegationen. Arbetsgruppen har arbetat fram formerna för samverkan och metoder för att underrättelser ska kunna lämnas och tas emot effektivt och snabbt. Bland annat har direkta kontaktvägar mellan myndigheterna och organisationerna upprättats och en gemensam hemsida har tagits fram för att underlätta samverkan. Inom Försäkringskassan har den 1 juni 2008 en nationell kontrollenhet skapats med uppgift att handlägga dessa underrättelser, samt att arbeta med utredningar gällande grov brottslighet. Utökat elektroniskt informationsutbyte Försäkringskassan är i huvudsak positiv till Informationsutbytesutredningens förslag om utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter, se remissyttrande (SOU 2007:45). För Försäkringskassans del förväntas ett utökat elektroniskt informationsutbyte resultera i färre felaktiga utbetalningar och färre brott mot socialförsäkringen, vilket förväntas öka allmänhetens tilltro till den allmänna försäkringen. Ett förbättrat informationsutbyte leder till stärkt kontroll av statliga medel, effektivare ärendehantering och bättre service för enskilda. Samtidigt rör det sig många gånger om känsliga personliga uppgifter som måste hanteras med hänsyn till den personliga integriteten. Ett utvecklat informationsutbyte är en viktig del i Försäkringskassans förnyelsearbete mot en modern, effektiv myndighet som kännetecknas av att våra kunder enkelt och snabbt ska få den ersättning de har rätt till. Exempelvis bidrar elektroniskt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till en effektivare handläggning av ärenden som rör arbetslösa långtidssjukskrivna och sjukskrivna som inte kan återgå till ordinarie arbetsgivare. Försäkringskassan kan genom de nya reglerna öka sin service genom att förtrycka fler uppgifter på ansökningsblanketter med information vi får genom ett utvecklat informationsutbyte med Skatteverket, Migrationsverket och Centrala studiestödsnämnden. Handläggningen blir också effektivare genom ett möjligt ökat informationsutbyte med dessa myndigheter samt med Kronofogden, kommuner, hyresvärdar, försäkringsbolag m.fl. Informationsutbytesrutinen och samverkan mellan de berörda myndigheterna Försäkringskassan har ett elektroniskt informationsutbyte med arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen och CSN i det som kommit att benämnas Informationsutbytesrutinen eller A-kasserutinen. I samband med att avtal om denna rutin ingicks, kom berörda myndigheter och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen överens om att träffas två gånger per år för att diskutera tekniska frågor. Samarbetet har därefter utvecklats på så sätt att även verksamhetsfrågor har tillkommit i träffarna, som numera genomförs fyra gånger per år.

5 5 (10) Informationsutbyte och samverkan mellan Migrationsverket och Försäkringskassan Informationsutbyte mellan Migrationsverket och Försäkringskassan sker i dag enbart genom skriftlig information. Försäkringskassan behöver information från Migrationsverket i flera sammanhang. Den nuvarande ordningen medför att Försäkringskassans handläggningstid fördröjs. Gränssnitt mellan Migrationsverket och Försäkringskassan uppstår t.ex. när asylsökande som är undantagna från skyldigheten att ha arbetstillstånd får arbete på den öppna arbetsmarknaden och därigenom omfattas av rätten till de arbetsbaserade försäkringsförmånerna enligt 3 kap. 4 och 5 socialförsäkringslagen (1999:799) 1. Gränssnitt uppstår också när en utlänning som blivit bosatt i landet på grund av ett tidigare meddelat tidsbegränsat uppehållstillstånd därefter ansöker om asyl. Försäkringskassan ska då fastställa om personen ska omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. För personer som omfattas av socialförsäkringssystemet behöver Försäkringskassan också information från Migrationsverket, t.ex. vid beräkning av garantipension eller garantiersättning. Försäkringskassan hämtar information genom att sända en frågeblankett till Migrationsverket. Sådan information skulle istället kunna överföras elektroniskt från Migrationsverket till Försäkringskassan. Båda myndigheterna har vid ett antal möten under skissat på formerna för ett sådant informationsutbyte. Informationsutbytesutredningen har lagt förslag om nödvändiga regeländringar för att ett sådant informationsutbyte ska kunna komma till stånd. Informationsutbyte och samverkan mellan Skatteverket och Försäkringskassan Försäkringskassan får med viss eftersläpning elektronisk information löpande från Skatteverket när det gäller inkomstuppgifter som behövs för Försäkringskassans beslut. Information från folkbokföringen kommer så snart uppgifterna om en person har ändrats. Försäkringskassan hämtar också manuell information från Skatteverket. Informationsutbytesutredningens förslag i denna del väntas underlätta informationsutbytet men ytterligare åtgärder är önskvärda, vilket framgår av Försäkringskassans remissyttrande ( ). Samarbete mellan myndigheterna sker också kvartalsvis på en övergripande nivå. Myndigheterna utbyter strategisk information och diskuterar samarbete på olika nivåer. Samarbete har t.ex. skett i ett antal kontroller av taxibolag och myndigheterna ser för närvarande över möjligheterna för Försäkringskassan att använda s.k. restinformation från Skatteverkets arbete med kontroll av restaurang- och frisörsliggare. I samband med organisationsförändringar har Försäkringskassan och Skatteverket under hösten 2007 träffat en överenskommelse om att utöka sin samverkan för att lättare kunna möta medborgarna och utveckla gemensamma former för det personliga mötet med kunderna i gemensamma servicekontor. 1 Gäller asylsökande enligt 5 kap. 4 utlänningsförordningen (2006:97).

6 6 (10) Det handlar om tjänstesamverkan, där samma handläggare ska kunna lämna service för bägge myndigheterna för de besökande. Skatteverket har ett regeringsuppdrag att tillsammans med Försäkringskassan och åtta andra myndigheter utreda förutsättningarna för att effektivisera tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter i samhället genom att göra uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsdatabas direkt åtkomliga för myndigheter och andra samhällsaktörer (TIFOS-projektet). Syftet med uppdraget är att få till stånd ett effektivare tillhandahållande av korrekta folkbokföringsuppgifter till lägre kostnader för samhället och att dubbellagringen av personinformation i samhället minskar liksom risken för spridning av uppgifter till obehöriga. Regeringen har också tillsatt en särskild utredare för att göra en allmän översyn av 1991 års folkbokföringslag (dir. 2007:123). Försäkringskassan har vidare samverkat med Skatteverket i deras förslag om att skapa ett slags lönecentral på webben, skatta.se (se Skatteverkets slutrapport 30 juni 2008 Månadsuppgift och skattedeklaration). Försäkringskassan ser många fördelar med att få mer aktuella inkomstuppgifter. Grunden för denna lösning är att det blir obligatoriskt för arbetsgivarna att elektroniskt lämna månatliga inkomstuppgifter på individnivå. En motsvarande lösning, kallad eindkomst, driftsattes i Danmark 1 januari Syftet är att förenkla administrationen, öka återanvändningen av inkomstuppgifter samt uppnå bättre kontroll på offentliga utbetalningar. En rad tidigare obligatoriska uppgifter har i och med detta kunnat slopas. I eindkomst ingår allt som inbegrips i kontrolluppgifterna (oplysningssedel). Informationsutbyte och samverkan mellan Centrala studiestödsnämnden och Försäkringskassan I september år 2000 undertecknades en överenskommelse mellan Centrala studiestödsnämnden och Försäkringskassan. Överenskommelsen syftade till att skapa en struktur för det elektroniska informationsutbytet mellan de båda myndigheterna. Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden utbyter kontinuerligt omfattande information via filöverföring, brev och även i undantagsfall papperslistor. Samverkan utöver rent informationsutbyte sker i begränsad omfattning för närvarande men myndigheterna är överens om att återuppta en mer kontinuerlig samverkan för att följa upp och utveckla informationsutbytet. Under våren 2008 träffades representanter för Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden och kom överens om att se över avtalet mellan Centrala studiestödsnämnden och Försäkringskassan från år 2000, då detta behöver förnyas. Det kan handla om att behovet av viss information fallit bort, men framför allt om att behov av ytterligare utbyte av information tillkommit. Dessutom har de tekniska förutsättningarna för informationsutbyte förändrats under de åtta år som gått sedan överenskommelsen undertecknades. Det finns anledning att tro att en del av informationsutbytet kan ske på ett annorlunda och bättre sätt än genom så kallade batch-körningar. Översynen planeras starta under hösten 2008 genom en gemensam modellering av de båda myndigheternas behov av information. Arbetet syftar till att ta fram ett underlag för att ställa krav mot nödvändig IT-utveckling.

7 7 (10) Informationsutbyte och samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Vid sidan om ovan beskrivna samverkan när det gäller Informationsutbytesrutinen eller A-kasserutinen pågår informationsutbyte när det gäller hanteringen av aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen anvisar till arbetsmarknadspolitiska program och Försäkringskassan beräknar och betalar ut aktivitetsstöd. Från det att hanteringen av aktivitetsstöd blev elektronisk har informationsutbytet mellan myndigheterna varit omfattande och utvecklats löpande. För att underhålla och utveckla samarbetet träffas representanter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan löpande. Försäkringskassan har direktåtkomst till uppgifter hos Arbetsförmedlingen. Tjänsten ger Försäkringskassan tillgång till uppgifter om arbetslöshetsstatus för arbetssökande som varit registrerade hos Arbetsförmedlingen upp till två år bakåt i tiden. Samverkan på regional nivå De förändringar av verksamhetsstrukturen som pågår inom Försäkringskassan innebär bl.a. etableringen av ett stort antal service- och samverkanskontor. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket har gemensamt tagit fram införandeplan med orter och datum för samtliga kontor. I service- och samverkanskontoren samverkar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket med att ge gemensam, effektiv service till kunderna och att minska så kallade oavsiktliga fel. Förändringen ligger i linje med de signaler som regeringen ger, där man efterlyser en mer samordnad statlig service, där medborgaren ska kunna få svar på sina frågor utan att bry sig om vilken myndighet som hanterar frågan. Det förekommer en utbredd samverkan på regional nivå. Av genomförd kartläggning kan konstateras att det på flera håll rör sig om omfattande samverkansaktiviteter mellan berörda myndigheter. Den största delen av praktisk samverkan sker dock på handläggarnivå och är inte formaliserad. Nedan redogörs för några exempel på regional samverkan. Samverkan enligt den gemensamma strategin för att bekämpa bidragsbedrägerier med polis och åklagare (den s.k. Västmanlandsmodellen) pågår inom samtliga län och har nyligen utvärderats av Brottsförebyggande Rådet (Brå rapport 2008:6). Utvärderingen visar bl.a. att kvaliteten på Försäkringskassans anmälningar blivit bättre, antalet anmälningar om misstänkta brott mot socialförsäkringen har ökat kraftigt och fler har blivit lagförda. Inom ramen för SAMEB (enligt förordningen [1997:899] om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet) samverkar Försäkringskassan i flera län med länsstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Polisen, Skatteverket, Kronofogden och Länsarbetsnämnden. SAMEB-samarbetet har pågått under ungefär 14 år. Förordningen slår inledningsvis fast att syftet med samverkan ska vara att effektivisera kampen mot den ekonomiska brottsligheten genom informationsutbyte, överläggning och samordning mellan statliga myndigheter och genom samverkan mellan dessa myndigheter och

8 8 (10) kommuner, näringsliv och organisationer. Syftet är också att ge regering och riksdag underlag för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Samverkan har bl.a. skett kring restaurangkontroll, taxiverksamhet, svart arbetskraft inom byggsektorn, bilimport och bidragsfusk. För åren planerar exempelvis Västmanlands län gemensamma insatser mot multibrottslighet, restaurangkontroll samt gemensam kompetensutveckling. Under benämningen SAMMY samverkar Försäkringskassan (Stockholm), Länsstyrelsen, Polisen, Skatteverket, Vägverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Arbetsförmedlingen och Stockholms stads socialförvaltning. Målet är att minska svart arbetskraft och oredovisade intäkter samt minska övriga brott inom den yrkesmässiga trafiken. Liknande samverkan finns inom flera regioner, exempelvis under benämningen ren yrkestrafik i Halmstad och vit taxiprojekt i Örebro. Regionalt underrättelsecenter (RUC) är en samverkansverksamhet sammansatt av Försäkringskassan, Polisen, Kronofogden, Skatteverkets Skattebrottsenhet, Migrationsverket, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen, med målet att ta fram beslutsunderlag för operativa åtgärder. RUC finns för närvarande i Stockholm, Skåne och Västra Götaland. RUC liknande samarbete finns även i andra län som i Västmanland och på Gotland, där även Kustbevakningen deltar i samarbetet. Kommunstyrelsen i Göteborg har beslutat om medel för att skapa ett Kunskapscentrum för att förstärka myndighetssamverkan mot den organiserade brottsligheten. Brå kommer att följa upp uppbyggnaden av detta Kunskapscentrum. Riskanalys av gemensamma gränssnitt och ansvarsområden i trygghetssystemen Försäkringskassan har under hösten 2007 och våren 2008 deltagit i FUTdelegationens arbete med att genomföra en riskanalys av de gemensamma gränssnitten och ansvarsområdena i trygghetssystemen tillsammans med deltagare med expertkunskaper från berörda myndigheter och organisationer (Arbetsförmedlingen, Arbetslöshetskassornas samorganisation, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Migrationsverket samt Göteborgs kommun). Skatteverket har medverkat i arbetet genom att bidra med underlag om risker avseende gränssnittet mellan trygghetssystemen och Skatteverket, främst vad gäller uppgifter om folkbokföringen. Arbetsgruppen har också utgått från Skatteverkets riskanalysmodell i arbetet. Försäkringskassan har varit med och utvecklat modellen. Ekonomistyrningsverket (ESV) har ansvarat för samordning av det gemensamma riskanalysarbetet, metoden för genomförandet och att anpassa modellen för riskhantering i detta arbete. I förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ställs krav på att myndigheterna genomför riskanalyser i syfte att identifiera omständigheter som utgör risk för att myndighetsförordningens krav inte fullgörs. Med ledning av riskanalysen ska

9 9 (10) nödvändiga åtgärder vidtas. Riskanalysen och åtgärderna, uppföljningen och bedömningen ska dokumenteras. I riskanalysarbetet av de gemensamma gränssnitten finns det flera andra myndigheter och organisationer som har identifierats som viktiga parter i sammanhanget men som inte har deltagit i detta arbete. Dessa är bl.a. landstingen, Kronofogden, Kriminalvårdsstyrelsen, Bolagsverket, Riksgäldskontoret, Samhall, ESF-rådet, Trygghetsrådet, försäkringsbolag, skolor och högskolor, flera kommuner (inte minst Stockholm som en storkommun) m.m. Försäkringskassan anser att det är viktigt att samverka även med dessa framöver och att utbyta erfarenheter kring trygghetssystemen. Generellt kan sägas att riskanalysarbetet syftat till att stärka samverkan och samarbetet mellan de berörda myndigheterna och organisationerna. Det är också ett stöd för Försäkringskassans interna processer och analyser av risker i verksamheten. Samverkan med försäkringsbolagen Försäkringskassan har sedan flera år en centralt upparbetad samverkan med försäkringsbolagen. Under hösten 2006 genomfördes fyra seminarier för handläggare inom Försäkringskassan och försäkringsbranschen. Syftet var att genom organisationsöverskridande diskussioner finna gemensamma former för att bekämpa försäkringsbedrägerier, med målet att utveckla operativa nätverk för samverkan. Av genomförd regional kartläggning, framgår att det nu finns samverkan mellan Försäkringskassan och försäkringsbolag inom flera regioner. För att ytterligare förstärka den regionala samverkan mellan Försäkringskassan och försäkringsbolagen planeras en uppföljande konferens genomföras under november I juni 2008 infördes en prenumerationstjänst för försäkringsbolagen. Den innebär att försäkringsbolagen med de försäkrades samtycke kan prenumerera på Försäkringskassans information om fattade beslut och perioder vid längre sjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättning i så kallade samordningsärenden. Tjänsten är tänkt att utvecklas till en onlinetjänst, i vilken försäkringsbolag, kommunernas socialtjänst och Kronofogden ska kunna ställa frågor och få svar direkt. Internationell samverkan Försäkringskassan har under flera år byggt upp en samverkan med motsvarande myndigheter i de Nordiska länderna. Samverkansinsatserna har intensifierats under åren 2007 och 2008 inom ramen för FUT-delegationens uppdrag från Nordiska Ministerrådet, se rapport 8 från FUT-delegationen Hur tryggar vi trygghetssystemen i Norden?. Syftet är att byta information och erfarenheter av kontrollarbete samt utveckla och genomföra gemensamma kontrollaktiviteter. Mandat för det fortsatta samarbetet håller på att tas fram. Inom ramen för EU (Administrative Commission for Social Security for Migrant Workers) deltar Försäkringskassan i en Ad Hoc Group on Combating Fraud and Error. Arbetet syftar till att stödja Administrativa Kommissionen

10 10 (10) (AK) i arbetet med att förhindra fusk och fel genom samarbete mellan berörda myndigheter i medlemsstaterna. Försäkringskassan deltar också i ett operativt nätverk mellan för närvarande åtta europeiska länder med syfte att förhindra felaktiga utbetalningar genom utvecklat informationsutbyte. Försäkringskassan var värd för senaste mötet den maj Försäkringskassan är vidare medlem i European Healthcare Fraud and Corruption Network (EHFCN). Tvärsektoriella frågor Försäkringskassans interna och externa verksamhet ska, där det är relevant, genomsyras av de särskilda krav som regeringen ställer inom de tvärsektoriella frågeområdena. Ett av dessa områden är ekonomisk brottslighet. Som framgår av rapporten är ett av syftena med samverkan att upptäcka och minimera den ekonomiska brottsligheten, inte minst inom ramen för SAMEB- och RUCsamarbetet. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Curt Malmborg i närvaro av försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, chefsjurist Eva Nordqvist och verksamhetsutvecklare Jan Almqvist, den senare som föredragande. Curt Malmborg Jan Almqvist