Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun

Transkript

1 Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun

2 Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun Denna rapport har upprättats av en projektgrupp bestående av följande personer: Projektledare Projektsekreterare Representant för Energi Kommunfastigheter Kommunalteknik Miljö Ekologi Planering Näringsliv Erling Alm Ewa Alwén Ulf Östrand Olof Hübner Ronny Wiking Carl Johan Bernelid Siv Bengtsson-Lindsjö Eva Nygren Henrik Berven Vidare har Per-Johan Wik, Energikontoret Skåne medverkat som expert och extern konsult. I samband med utredningsarbetet har representanter för Länsstyrelsen i Skåne län, Energikontoret Skåne, Näringslivsrådet i Ystads kommun, byggföretag, fastighetsföretag, andra företag, grannkommuner samt andra intressenter medverkat och lämnat värdefulla synpunkter. Efter det att kommunstyrelsen i Ystads kommun behandlat projektgruppens rapport, har rapporten sänts på remiss. Projektgruppen har studerat remissyttrandena och inarbetat delar av de framkomna synpunkterna i sitt förslag. Denna reviderade upplaga presenteras här. Ystad, den 14 juni Projektgruppen Erling Alm Projektledare

3 Sammanfattning Vision 2050 I Ystads kommun är produktionen av förnyelsebar energi minst lika stor som den energimängd, vilken totalt används i kommunen. Energianvändningen per capita är halverad jämfört med år Syftet Det övergripande syftet med den klimatanpassade energistrategin är att effektivisera energianvändningen, att öka andelen förnybar energi och minska utsläppen av växthusgaser. Energistrategi Ystads kommun är belägen i den södra delen av Skåne. Kommunen är 355 kvadratkilometer stor till ytan, varav 70 % är jordbruksmark. År 2010 hade kommunen invånare. År 2007 användes 794 GWh energi i Ystads kommun (SCB). Det innebär 28,3 MWh per person vilket är ett lägre jämförelsetal än för både Skåne och Sverige. Från år 1990 till år 2007 har använd energi minskat med 29 % per person. Bensin och diesel är de mest använda energislagen och stod för 42 % av total använd energi år Elektricitet är det näst största med 39 %. Övriga använda energislag är fjärrvärme, biobränsle och eldningsoljor. Mest energi används i transportsektorn, 36 % år Näst störst energianvändning sker i hushållssektorn med 29 % av använd energi. I kommunen användes 161 GWh förnybar energi år 2007, el från förnybara källor i Sverige som helhet undantagen. Det motsvarar ca 20 % av all använd energi. Det producerades 46 GWh förnybar energi i kommunen, motsvarande 6 % av total använd energi, samma år. Utsläppet av växthusgaser har minskat med 53 % totalt eller 58 % per person i kommunen mellan år 1990 och Fem fördjupningsområden har utsetts inom vilka kommunen ska särskilt fokusera sin insatser framöver i klimat- och energiarbetet. Dessa är: Vind Sol Biogas Fjärrvärme Energieffektivisering Ystads kommun har som mätbara mål till år 2020 att: Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 60 % lägre än år Energianvändningen per person ska vara minst 35 % lägre än år Produktionen av förnybar el ska öka till 70 GWh. Produktionen av biogas ska öka till 40 GWh. För att nå ställda mål har Ystads kommun åtgärder listade i sitt miljöhandlingsprogram och i den klimatanpassade energistrategin. Ystads kommun anser att man med detta dokument uppfyller lagen om kommunal energiplanering (1977:439). De förslag till åtgärder, som redovisas i den klimatanpassade energistrategin, bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan, som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Förslagen föranleder därför inte en särskild miljöbedömning av planen.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Koppling till miljömålen Vision Syftet Kort om Ystads kommun Metodik - använd statistik Statistik från SCB Kompletterande statistik Energi Energianvändning Energianvändning år Användning av förnybar energi Omvandling av förnybar energi Transporter Kollektivtrafik Transport av gods lastbilar/järnväg Miljöbilar SCB Tjänstebilar Trafikflödet i kommunen Utsläpp av växthusgaser Analys av energianvändning och växthusgasutsläpp Potential för förnybar energi och energieffektivisering Vindenergi Solenergi Biogas Fjärrvärme Energieffektivisering Framtida mål för klimat- och energianvändningen Sveriges klimat- och energimål Länsstyrelsen i Skånes klimatmål Miljömål redan antagna i Ystads kommun Mätbara mål i Ystads kommun till år Åtgärder Befintliga åtgärder enligt miljöhandlingsprogrammet Nya åtgärder i den klimatanpassade energistrategin Kommunikation och uppföljning... 29

5 1 Inledning All användning av energi påverkar miljön mer eller mindre. Den svenska energipolitikens mål går ut på att skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen ska främja hushållning och verka för en säker och tillräcklig energiförsörjning. 1.1 Koppling till miljömålen Kommunfullmäktige i Ystads kommun antog en Agenda 21 år 2002 och ett miljöhandlingsprogram år I Agendan finns lokala miljömål baserade på de nationella miljömålen och i miljöhandlingsprogrammet finns upptaget olika projekt och åtgärder för att nå de lokala miljömålen. En sådan åtgärd är att ta fram en ny energiplan som kan ersätta den gamla från Den nya energiförsörjningsplanen ska bl.a. belysa alternativa, förnyelsebara och kostnadseffektiva energikällor. I Agendan med Miljöhandlingsprogram finns också andra mål och åtgärder som syftar till minskad energianvändning och mindre klimatpåverkan. 1.2 Vision 2050 I Ystads kommun är produktionen av förnyelsebar energi minst lika stor som den energimängd, vilken totalt används i kommunen. Energianvändningen per capita är halverad jämfört med år Syftet Det övergripande syftet med den klimatanpassade energistrategin är att effektivisera energianvändningen, att öka andelen förnybar energi och minska utsläppen av växthusgaser. I rapporten ingår: En redovisning av nuläget i kommunen En tillbakablick av energianvändningen i kommunen En konkretisering av åtgärder och projekt 1.4 Kort om Ystads kommun Kommunens landyta är 355 km 2, varav 70 % är jordbruksmark. Invånarantalet uppgick år 2010 till ca invånare invånare bor i staden Ystad som är centrum för handel, service, näringsliv och offentlig förvaltning. Speciellt för kommunen är den långa kuststräckan med 4 mil långa stränder. Medeltemperaturen är i januari -0,4 o C och i juli +15,9 o C. Antalet solskenstimmar är per år och nederbörden är 640 mm. 2 Metodik - använd statistik 2.1 Statistik från SCB Vid framtagande av den klimatanpassade energistrategin i Ystads kommun har i huvudsak energistatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) använts. Nedan följer ett utdrag av beskrivning av statistiken från SCB: 1

6 Statistiken på kommunal och regional nivå presenteras som energibalanser och som fasta tabeller. Denna statistik bygger på bearbetning av underlag till officiell statistik. Det är i huvudsak tre undersökningar som uppgifterna till den kommunala och regionala energistatistiken är hämtad ifrån: Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik (AREL) Industrins årliga energianvändning (ISEN) Oljeleveranser, kommunvis redovisning (KOMOLJ). Viktigt att komma ihåg är att det primära syftet med Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik och Industrins årliga energianvändning är att presentera statistik på riksnivå och inte på kommunal nivå. Uppgifter tas även från undersökningen Energistatistik i småhus. Osäkerhetskällor i statistiken är: Ramtäckning Bortfall Mätning Modellantaganden Ytterligare ett tillförlitlighetsproblem är sekretessbelagda uppgifter, som i vissa fall innebär att all tillgänglig data inte kan redovisas på kommunal nivå. Mer att läsa om den kommunala och regionala energistatistiken som SCB presenterar finns här: För statistik rörande växthusgasutsläpp har statistik från Svenska Miljö Emissions Data (SMED) använts. Mer att läsa om växthusgasstatistiken finns som SMED presenterar finns här : Kompletterande statistik För att komplettera statistiken som SCB presenterar på energi- och transportområdet, har följande data från följande källor inhämtats: Biobränsle (Skorstensteamet i Skåne AB) Villapannor efter bränslekälla (Skorstensteamet i Skåne AB) Anmälda värmepumpar (Ystad-Österlenregionens miljöförbund) Såld mängd fordons gas (Biogas Syd) Producerad och använd mängd deponi- och biogas (Ystads kommun) Producerad el från vindkraft (Ystads kommun) Beviljade bidrag för solfångare (Länsstyrelsen i Skåne) Bränslemix vid fjärrvärmeproduktion (Ystads kommun) Fjärrvärmeanvändare (Ystad Energi AB) Trafikflödesmätningar (Vägverket) Resande med kollektivtrafik (Ystad kommun) Godstransport på lastbil och tåg (Ystads kommun) 2

7 3 Energi 3.1 Energianvändning Den totala användningen av energi har minskat med 21 % från 1005 GWh år 1990 till 794 GWh år 2007 (Figur 1), enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Sedan år 1990 till år 2007 har använd energi minskat med 29 % per person i kommunen. Under samma period har befolkningen ökat med 11 % (Figur 2). Figur 1: Utveckling av den totala energianvändningen i Ystads kommun från år 1990 till år 2007 uttryckt i MWh. Källa: SCB, 2009 Figur 2. Befolkningsutveckling i Ystads kommun, uttryckt i antal personer från år 1990 till år Källa: SCB, 2009 Kommentar De kommunala energibalanserna som SCB redovisar, innehåller en del brister och vissa källor till statistiken är av låg kvalitet. Det ska man ha i åtanke när diagrammen läses. De presenterar inte en absolut sanning, utan ska i huvudsak användas för att utläsa trender. I den energistatistik som SCB redovisar, utelämnas flera förnybara källor. Historiskt sett är dessa relativt små (undantaget vattenkraft vilken har statistik av god kvalitet), vilket innebär att fram till idag påverkar just den aspekten den totala energianvändningen i liten utsträckning. Framöver 3

8 är det dock viktigt att arbeta in de förnybara källorna i den totala energianvändningen. Vid en komplettering av den totala energianvändning som SCB presenterar, fås att totalt 817 GWh användes år Använda energislag I Ystad kommun står huvudsakligen fyra energislag för tillförsel av energi i kommunen, om bensin och diesel klassas som ett energislag. Dessa är bensin och diesel, elkraft, fjärrvärme och eldningsoljor i nämnd storleksordning (Figur 3). Även träbränsle är av vikt, men den bristfälliga statistiken från SCB gör att träbränsle inte kan redovisas för hela perioden. Använt träbränsle 2007 redovisas i ett separat kapitel. Figur 3. Använda energislag i Ystads kommun från år 1990 till år 2007 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för och Källa: SCB, 2009 I jämförelse med år 1990 har användningen av bensin och diesel ökat med ca 40 % till år Användningen av eldningsoljor har minskat enormt, omkring 95 % under samma period. Fjärrvärmeanvändning har ökat med drygt 60 % under perioden. Elanvändningen har endast ökat med ca 5 %. Kommentar Den kraftiga minskningen av eldningsolja 2-5 efter år 2005 kan tillskrivas nedläggningen av sockerbruket i Köpingebro. Minskningen som skett innan dess har förmodligen att göra med konvertering från tjockolja till andra bränslen och energibärare, exempelvis fjärrvärme. Minskningen av Eldningsolja 1 (villaolja) kan tillskrivas konvertering av oljepannor i hushållssektorn till andra bränslen och uppvärmningsformer. För träbränsleanvändningen är det statistiska underlaget undermåligt. Fram till år 2004, innefattas både hushålls- och industrisektorn. Efter 2005, enbart hushållssektorn. Träbränsle använt för fjärrvärmeproduktion, ingår i redovisad energimängd för fjärrvärmeanvändning Energianvändning fördelat på sektorer Energianvändningen i hushållssektorn har minskat med ca 15 % till år 2007 jämfört med 1990 (Figur 4). Under samma period har energianvändningen ökat med ca 60 % i transportsektorn. Energianvändningen i industrin har minskat kraftigt under perioden, med nära 70 %. Energi- 4

9 användningen i offentlig verksamhet har enligt statistiken minskat med drygt 50 % från 1990 till år I sektorn övriga tjänster har energianvändningen stigit med ca 45 %. Till kategorin övriga tjänster hör affärer, kontor, och annan privat verksamhet. I jordbrukssektorn har energianvändningen minskat med ca 25 %. Figur 4. Använd energi i olika sektorer i Ystads kommun från år 1990 till år 2007 mätt i MWh. Interpolerade värden och Källa: SCB, 2009 Kommentar Den kraftiga minskningen av energianvändningen i industrisektorn efter år 2005, tros till stor del bero på nedläggningen av sockerbruket i Köpingebro. 3.2 Energianvändning år Använda energislag år 2007 Totalt användes 794 GWh år 2007 i Ystads kommun enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB). Energianvändningen per person var 28,7 MWh år För Skåne var motsvarande siffra 31,2 MWh och riket 44,0 MWh samma år. Om egeninhämtade uppgifter kring förnybara energislag adderas till uppgifter från SCB, var den totala energianvändningen 834 GWh eller 29,7 MWh per person år Direkt fossila bränslen i form av eldningsoljor, bensin och diesel utgjorde drygt 40 % av den använda energin i kommunen år 2007 (Figur 5). 5

10 Figur 5. Fördelningen av använda energislag i Ystads kommun år Källa: SCB, 2009 Elkraft, som till största delen härstammar från vattenkraft och kärnkraft, stod för knappt 40 % av energianvändningen. Fjärrvärme stod för ca 15 % år Kommentar Den redovisade mängden bensin och diesel är levererad mängd bränsle till tankstationerna i Ystads kommun. Det innebär att den angivna mängden inte nödvändigtvis speglar den totala använda mängden bensin och diesel inom kommunens gränser. Trafikanter, vilka färdas genom kommunen och inte tankar inom kommunen finns inte med i statistiken. Å andra sidan färdas säkert trafikanter som tankat i Ystads kommun utanför kommunens gränser. Dessa olikheter väger till en viss del upp varandra. Att få en exakt bild av mängden använd bensin och diesel i en kommun är svårt, men eftersom statistiken är uppbyggd på samma sätt för samtliga år kan man se om trenden av använd mängd bensin och diesel ökar eller minskar i kommunen. Alla förnybara bränslen som används i kommunen redovisas inte på ett korrekt sätt i SCB:s energibalans, och därför finns de heller inte med i diagrammet ovan. Fjärrvärme, som i Ystads kommun till allra största del produceras av de förnybara bränslena flis och spannmålsavfall, ingår i SCB:s statistik och redovisningen ovan. Samtliga förnybara bränslen i kommunen redovisas i ett senare kapitel för sig. 6

11 3.2.2 Energianvändning per sektor år 2007 Figur 6. Energianvändning fördelat per sektor i Ystads kommun år Källa: SCB, 2009 Mest energi används i transportsektorn, ca 35 %, följt av hushållssektorn med omkring 30 %. I industri- och privata tjänstesektorn används nästan lika mycket energi, drygt 10 %. Inom jordbruk- och offentlig sektor används ungefär också lika mycket energi, drygt 5 % Energianvändning inom jordbrukssektorn år 2007 I jordbrukssektorn användes totalt 53 GWh år 2007 (Figur 7). Det motsvarar ca 6 % av den totala energianvändningen. Figur 7. Använda energislag i jordbrukssektorn i Ystads kommun år Källa SCB, 2009 Största enskilda bränsle slag är diesel, följt av elkraft. Eldningsolja står för en relativt liten del av energianvändningen. 7

12 Kommentar SCB redovisar inte någon användning av träbränsle i jordbrukssektorn, vilket inte stämmer då flera jordbruk antas använda halm och andra biobränslen Energianvändning i industrisektorn år 2007 I industrisektorn användes totalt 103 GWh år 2007 (Figur 8). Det motsvarar ca 13 % av den totala energianvändningen. Mest används elkraft med ca 65 % av den totala användningen. Efter det följer gasol och diesel. Figur 8. Använda energislag i industrisektorn i Ystads kommun år Källa SCB, 2009 Kommentar Gasolanvändningen är sekretessbelagd i SCB:s uppgifter och är därför uppskattad Energianvändning i hushållssektorn år 2007 I hushållssektorn användes totalt 233 GWh i Ystads kommun år 2007 (Figur 9). Det motsvarar ca 30 % av den totala energianvändningen. Figur 9. Fördelning av använd energi i hushållssektorn mellan småhus, flerbostadshus och fritidshusi Ystads kommun år Källa SCB,

13 Utav den använda energin fördelas 54 % till småhus, 42 % till flerbostadshus och 4 % till fritidshus. I kommunen fanns 7488 småhus och 6501 lägenheter år 2007 enligt SCB Uppvärmning i småhus Det finns ingen aktuell nationell undersökning med god tillförlitlighet som vissa uppvärmningsformer i småhus på kommunal nivå. För att få en bild har en egen uppskattning gjorts. Den bygger på uppgifter om olika slags villapannor från kommunens sotare och uppgifter om antal värmepumpar från miljöförbundet. De villor som inte ingår i någon av ovan nämnda kategorier, antas använda direkt- eller vattenburen el för uppvärmning. Direkt uppvärmning med elenergi sker även, i okänd utsträckning, i villor där oljepannor finns installerade, då dessa ofta är kombipannor. Totalt sett finns 197 luftvärmepumpar anmälda till kommunen. Utav dessa uppskattas antalet luft-vatten värmepumpar till 90 stycken. Resten förmodas vara luft-luft värmepumpar. Figur 10. Uppskattade uppvärmningsformer i småhus i Ystads kommun år Källa: SCB, 2009, Skorstensteamet i Skåne AB, 2009, Ystad-Österlenregionens miljöförbund, 2009 Utifrån den uppskattning som gjorts (Figur 10), värmdes drygt 40 % av småhusen med direkteller vattenburen el. Nära 30 % värmdes med oljepannor, som i många fall även kan drivas med el. Enligt sotaren är det inte ovanligt att småhusägare med oljepannor kombinerar olja och eldrift, och sotar pannan vartannat år. Drygt 10 % av småhusen värmdes med fjärrvärme och drygt 15 % värmdes med antingen ved, pellets eller värmepumpar. 3.3 Användning av förnybar energi Att öka produktionen och användningen av förnybar energi är av stor vikt både nationellt och lokalt. I figuren på nästa sida (Figur 11) kan användningen av förnybara bränslen i kommunen som geografiskt område utläsas (förnybar el från elmixen undantagen). 9

14 Figur 11. Användning av förnybara bränslen, uttryckt i MWh, i Ystads kommun år Källa Ystads kommun, 2009, Biogas Syd, 2009, Länsstyrelsen, 2009 och SCB, 2009, Skorstensteamet i Skåne AB, 2009, Ystad- Österlenregionens miljöförbund, 2009 År 2007 användes det 161 GWh förnybar energi direkt i Ystads kommun. Den förnybara andelen i fjärrvärme dominerade den förnybara användningen med 111 GWh. Totalt sett motsvarar all använd förnybar energi, 161 GWh, ca 20 % av använd energi i kommunen (vid kompletterat totalvärde, 817 GWh). Om den förnybara andelen elenergi, ca 53 % i svensk elmix räknas in, blir resultatet att 39 % förnybar energi används i Ystads kommun (vid kompletterat totalvärde, 817 GWh) Användning av fastformiga biobränslen (t.ex. ved, flis, pellets) I fjärrvärmeverket användes 103 GWh fastformiga biobränslen år Enligt uppskattningar med hjälp av schablonberäkningar användes omkring 22 GWh fastformiga biobränslen i småhus år Totalt användes 125 GWh fastformiga biobränslen Användning av biogas i kommunen Gasen som produceras vid avfallsanläggningen i Hedeskoga levereras via en rörledning till kommunens fjärrvärmeverk och står för ca 8 % av totala bränsleanvändningen i fjärrvärmeverket. Biogasen som produceras vid avloppsreningsverket, används till stor del, ca 75 % år 2007, för uppvärmning av reningsverket, men överskottet facklas av, d.v.s. bränns upp i öppen låga (som en fackla). Utöver gasen som produceras i kommunen flakas även biogas till en tankstation där det används som fordonsbränsle. År 2008 användes 0,7 GWh (718 MWh) biogas som fordonsbränsle. Det motsvarar 0,2 % av allt använt fordonsbränsle i Ystads kommun år 2007 eller liter bensin Användning av E85, etanol och FAME År 2007 användes 5,3 GWh E85, 5,9 GWh etanol via låg inblandning i bensin och 3,7 GWh FAME (biodiesel) via låg inblandning i diesel. 10

15 3.3.4 Användning av fjärrvärme År 2007 användes 114 GWh fjärrvärme i Ystads kommun. Det motsvarar knappt 14 % av all använd energi i kommunen, om förnybar energi som inte redovisas i SCB:s balanser räknas med i total använd energi. Figur 12. Bränslemixen vid fjärrvärmeproduktion hos energibolaget Ystads Energi i Ystads kommun år Källa: Ystads kommun, 2009 År 2007 bestod bränslemixen vid fjärrvärmeproduktion hos Ystad Energi till 97 % av förnybara bränslen. Av dessa bestod 69 % av träbränslen och 21 % av biobränsle SLC (spannmålsavfall från Svenska Lantmännen) (Figur 12). Ingen el produceras vid värmeproduktionen i nuläget. Figur 13. Fjärrvärmeanvändare uppdelade på kategorier i Ystads kommun år Källa: Ystads Energi, 2009 Nära 60 % av fjärrvärmen användes i flerbostadshus (Figur 13), ca 25 % i lokaler och drygt 10 % i villor år

16 3.4 Omvandling av förnybar energi Figur 14. Omvandald energi, uttryckt i MWh, från förnybara källor i Ystads kommun år Källa: Ystads kommun, 2009 Totalt sett omvandlades 46 GWh energi från förnybara källor i Ystads kommun år 2007 (Figur 14). Det motsvarar nära 6 % av total energianvändning i kommunen som geografiskt område (vid kompletterat totalvärde, 817 GWh). Den omvandlade energin består av elkraft producerad från vindkraftverk, deponi gas producerad från avfall och biogas producerad från VA-verket Produktion av el från vindkraft El som produceras från vindkraft i en kommun, kan inte per automatik räknas som använd vindkraftsel i kommunen, då elen slussas ut på elnätet och säljs på Nordpool. Detta gäller däremot inte el från småskalig vindkraft som används i byggnaden direkt för husbehov. Än så länge är denna kategori av vindkraft liten. Det är av intresse att mäta hur mycket el som produceras från vindkraftsverk på kommunal nivå, för att veta om mål för producerad förnybar energi på kommunal nivå kommer att nås. 12

17 Figur 15. Vindkraft producerad i Ystads kommun från år i Ystads kommun, mätt i MWh och installerad effekt (kw.) Källa: Ystads kommun, 2009 I Ystads kommun producerades 33,7 GWh el från vindkraftsverk år 2007 från 23 vindkraftsverk (Figur 15). Det motsvarar totala energianvändningen för ca 1600 villor eller ca 11 % av använd elektricitet eller ca 4 % av total energianvändning i kommunen som geografiskt område (vid kompletterat totalvärde, 817 GWh). Motsvarande värde för riket är 1,4 % producerad vindkraftel av total använd elenergi Produktion av biogas i kommunen 1994 började man utvinna gas från kommunens avfallsanläggning i Hedeskoga. Istället för att släppa ut gasen till atmosfären och bidra till växthuseffekten är den nu en tillgång för bränsleförsörjningen i fjärrvärmeproduktionen. År 2006 utvanns 10 GWh och år 2007 utvanns 9,8 GWh från avfallsanläggningen i Hedeskoga. Biogas produceras också vid avloppsreningsverket från avloppsvattnet i två rötkammare. 2,8 GWh producerades under 2006 och 2, 9 GWh under Transporter 4.1 Kollektivtrafik Resande med pågatågstrafiken har ökat med 200 % under perioden , enligt mätningar från Skånetrafiken (Figur 16). Från och med kommer Pågatågen mellan Ystad och Malmö att gå med halvtimmestrafik, vilket säkert kommer bidra till en fortsatt ökning av tågresandet. 13

18 Figur 16. Av- och påstigande per dag på pågatågstationeri Ystads kommun och stationer utanför kommunen för linje 6, mellan Källa: Ystads kommun, Transport av gods lastbilar/järnväg Mängden transporter, mätt i kiloton, som går på lastbil har ökat markant från 1992 till 2007 (Figur 17). Enligt statistiken har en relativt kraftig reduktion av lastbilstransporter skett från 2006 till Mängden transporter som går på järnväg, mätt i kiloton, har inte ökat i samma utsträckning. Figur 17. Transporter mätt i kiloton fördelat på lastbil- och järnvägstransporter mellan 1992 och 2007 i Ystads kommun. Källa: Ystads kommun, Miljöbilar SCB Vid slutet av år 2008 fanns det personbilar registrerade i Ystads kommun. De fördelade sig på följande sätt: Ystads kommun Bensin Diesel Etanol Hybrid Gas Antal bilar Tabell 1. Antalet personbilar efter bränslekälla år 2008 i Ystads kommun. Källa: SCB, Bensindrivna personbilar är dominerande i kommunen med ca 89 % av totala antalet bilar år 2007 (Tabell 1). Antalet bilar registrerade i kommunen framdrivna av alternativa bränslekällor uppgick till cirka 3 %. 14

19 Vid årsskiftet 2008/2009 fanns 547 registrerade personbilar i Ystads kommun, klassade som miljöbilar enligt Transportstyrelsens definition. Detta innebar 3,9 % av totala personbilsbeståndet i kommunen. 4.4 Tjänstebilar I Ystads kommun finns en sammanhållen inköpsfunktion som håller i upphandlingen av fordon för hela kommunen. Detta gäller huvudsakligen personbilar och leasing av dessa. Den nu gällande upphandlingen hade som mål att minst 20 fordon skulle vara biogasdrivna. Resultatet blev att 41 fordon i dag drivs med biogas (Tabell 2). Även de flesta andra fordon är miljöbilsklassade enligt Trafikverkets norm. Det är dels snåla diesel- eller bensinbilar och dels elhybrider. Endast vissa undantag finns från detta där framkomlighet och transportförmåga måste prioriteras. Men även i dessa fall görs ansträngningar att välja fordon med så lite miljöpåverkan som möjligt. Bilmärke Antal Miljöbil VW Caddy 41 Miljöbil/gasbil Toyota Aygo 16 Miljöbil Toyota Prius 8 Miljöbil Toyota Yaris Verso 10 - Toyota Hiace 4 - Toyota Carolla Verso 4 - Toyota RAV Toyota Auris 3 Miljöbil Tabell 2. Antalet tjänstebilar som är miljöbilsklassade enligt Vägverkets definition i Ystads kommun. Källa: Ystads kommun,

20 4.5 Trafikflödet i kommunen mätpunkt 1 mätpunkt Figur 18. Trafikflödet mätt i antal fordon i båda riktiningarna per dygn i Ystads kommun år Källa: Vägverket, 2009 Den väg med störst trafikflöde i kommunen är E65 mot Malmö, där omkring fordon per dygn färdas (Figur 18). Ystads kommun Väg E65 (mätpunkt 1) Väg 19 (mätpunkt 2) Ökning av personbilar i % 53 % 42 % Ökning av tunga fordon i % 104 % 71 % Andel tung trafik av total trafik 11 % 9 % Tabell 3. Ökning av antalet personbilar och tungtrafik mellan 1994 och 2006, mätt på E65 och väg 19 i Ystads kommun. Även andel tungtrafik av totala trafiken på väg E65 och väg 19 år Källa Vägverket, 2009 Både personbilstrafik och tung trafik har ökat i kommunen mellan 1994 och 2006 (Tabell 3). Allra mest har den tunga trafiken på väg E65 ökat Bränsleanvändning E65, väg 9, 13 och 19 I den tidigare redovisade statistiken uppges levererad mängd bensin och diesel till tankstationer i kommunen. I och med de mätningar som Vägverket genomför, finns det möjlighet att uppskatta antalet personbilar och lastbilar/bussar som färdas på E65, väg 9, 13 och 19 genom 16

21 Ystads kommun. Genom att multiplicera vägsträcka med antalet personbilar samt tyngre fordon och genomsnittsförbrukning fås mängden använt bränsle för det aktuella vägavsnittet. För personbilar har genomsnittsförbrukningen satts till 8,4 l bensin/100 km och 6,8 l diesel/100 km, vilket motsvarar den skånska bilparken. För tung trafik har genomsnittsförbrukningen satts till 40 l diesel/100 km. Totalt använd mängd bensin och diesel på E65, väg 9, 13 och 19 i kommunen, fås till ca m 3 bensin och m 3 diesel år Redovisad levererad mängd bränsle till tankstationer belägna i kommunen år 2006 var m 3 bensin och m 3 diesel år Beräknad använd mängd energi på E65, väg 9, 13 och 19 var 142 GWh år Levererad mängd energi i form av bensin och diesel till tankstationer i kommunen var 329 GWh år 2007 enligt SCB. 5 Utsläpp av växthusgaser Figur 19. Utsläpp av växthusgaser fördelat per källa år 1990 och 2007 i Ystads kommun. Källa: SMED, 2009 Utsläppen av växthusgaser har minskat med 53 % från år 1990 till 2007 i Ystads kommun (Figur 19), från ton till ton. Utryckt per person har utsläppen minskat från 15,3 ton till 6,5 ton per person, en minskning på 58 %. Minskningen har skett framför allt i energiförsörjningssektorn. I den ingår kraft- och värmeverk, energiförsörjning inom industrin, panncentraler och villapannor. Även utsläppen från jordbruket har minskat. I jordbrukssektorn ingår metan- och lustgasutsläpp från djur och mark. Kommentar Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet för utsläppsstatistik, använder en annan kategorisering och andra metoder vid beräkning av utsläppen. Utsläppsdata är inte direkt jämförbar med energistatistiken. 6 Analys av energianvändning och växthusgasutsläpp Energianvändningen har minskat rejält i Ystads kommun, framförallt på senare tid, med 27 % per person från år 2005 till år Detta kan framförallt tillskrivas en kraftig nedgång av energianvändningen i industrisektorn efter år 2005, till följd av nedläggningen av ett sockerbruk. Energianvändningen har kontinuerligt minskat i hushållssektorn under perioden

22 2007. Detta beror troligen på den ökade installationen av värmepumpar, men kanske också i viss utsträckning på tilläggsisoleringar och fönsterutbyten. I transportsektorn har energianvändningen tvärtom ökat ganska rejält, speciellt efter år Detta är tendensen i samhället i stort och är inte unikt för Ystads kommun. För den offentliga sektorn kan en nedgång i energianvändningen skönjas, även om det statistiska underlaget ser en smula osäkert ut med rätt stora variationer mellan åren. Privata tjänstesektorn och jordbrukssektorn har en ganska kontinuerlig energianvändning under perioden. Beträffande använda energislag i kommunen, används bensin och diesel i störst utsträckning av alla energislag år 2007, tätt följt av elektricitet. Tredje mesta använda energislaget är fjärrvärme. Utfasning av eldningsoljor har varit mycket framgångsrik i kommunen. Efter att ha legat på en relativt hög nivå år 1990, är användningen av eldningsoljor nästan nere på nollnivå år SCB redovisar en rätt bristfällig statistik för förnybara energislag. I och med framtagandet av den klimatanpassade energistrategin I Ystads kommun har ytterligare information om de förnybara energislagen inhämtats, utöver det SCB presenterar. År 2007 användes omkring 160 GWh förnybar energi, där fjärrvärme stod för den största delen, ca 70 %. Totalt sett motsvarar den förnybara energin ca 19 % av använd energi i kommunen. Om den förnybara andelen elenergi, 53 % i svensk elmix räknas in, blir resultatet att 38 % förnybar energi används i Ystads kommun. I kommunen producerades 46 GWh förnybar el och biogas år Det motsvarar ungefär 5 % av använd energi samma år. Utsläppen av växthusgaser har minskat kraftigt i Ystads kommun under perioden Utsläppen har minskat med 53 % och då framför allt i energisektorn, med 84 %. I den ingår kraft- och värmeverk, energiförsörjning inom industrin, panncentraler och villapannor. Detta har till stor del med utfasningen av eldningsolja att göra. Även inom jordbrukssektorn har utsläppen minskat rejält, med 40 %. Detta har till stor del att göra med minskad djurhållning och ändrat jordbruk. Utsläppen från transportsektorn har ökat med 5 % under perioden. Anledningen till att energianvändningen i transportsektorn har ökat mer än utsläppen är att dessa mäts på olika sätt. Energianvändningen mäts genom levererade drivmedel till kommunens tankställen, medan utsläppen mäts med hjälp av simulerade trafikflöden. 7 Potential för förnybar energi och energieffektivisering Att bedöma potentialen för förnybar energi och energieffektivisering är inte helt enkelt. Ställs frågan till en naturvetare är potentialen för förnybar energi i princip oändlig, ställs den till en ekonom är den betydligt lägre. Likaså skiljer sig svaren åt vad gäller potentialen för energieffektivisering. Inom ramen för arbetet med energistrategin i Ystads kommun har fem fördjupningsområden valts. Dessa är: vindenergi solenergi biogas fjärrvärme energieffektivisering 18