Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun"

Transkript

1 Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun

2 Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun Denna rapport har upprättats av en projektgrupp bestående av följande personer: Projektledare Projektsekreterare Representant för Energi Kommunfastigheter Kommunalteknik Miljö Ekologi Planering Näringsliv Erling Alm Ewa Alwén Ulf Östrand Olof Hübner Ronny Wiking Carl Johan Bernelid Siv Bengtsson-Lindsjö Eva Nygren Henrik Berven Vidare har Per-Johan Wik, Energikontoret Skåne medverkat som expert och extern konsult. I samband med utredningsarbetet har representanter för Länsstyrelsen i Skåne län, Energikontoret Skåne, Näringslivsrådet i Ystads kommun, byggföretag, fastighetsföretag, andra företag, grannkommuner samt andra intressenter medverkat och lämnat värdefulla synpunkter. Efter det att kommunstyrelsen i Ystads kommun behandlat projektgruppens rapport, har rapporten sänts på remiss. Projektgruppen har studerat remissyttrandena och inarbetat delar av de framkomna synpunkterna i sitt förslag. Denna reviderade upplaga presenteras här. Ystad, den 14 juni Projektgruppen Erling Alm Projektledare

3 Sammanfattning Vision 2050 I Ystads kommun är produktionen av förnyelsebar energi minst lika stor som den energimängd, vilken totalt används i kommunen. Energianvändningen per capita är halverad jämfört med år Syftet Det övergripande syftet med den klimatanpassade energistrategin är att effektivisera energianvändningen, att öka andelen förnybar energi och minska utsläppen av växthusgaser. Energistrategi Ystads kommun är belägen i den södra delen av Skåne. Kommunen är 355 kvadratkilometer stor till ytan, varav 70 % är jordbruksmark. År 2010 hade kommunen invånare. År 2007 användes 794 GWh energi i Ystads kommun (SCB). Det innebär 28,3 MWh per person vilket är ett lägre jämförelsetal än för både Skåne och Sverige. Från år 1990 till år 2007 har använd energi minskat med 29 % per person. Bensin och diesel är de mest använda energislagen och stod för 42 % av total använd energi år Elektricitet är det näst största med 39 %. Övriga använda energislag är fjärrvärme, biobränsle och eldningsoljor. Mest energi används i transportsektorn, 36 % år Näst störst energianvändning sker i hushållssektorn med 29 % av använd energi. I kommunen användes 161 GWh förnybar energi år 2007, el från förnybara källor i Sverige som helhet undantagen. Det motsvarar ca 20 % av all använd energi. Det producerades 46 GWh förnybar energi i kommunen, motsvarande 6 % av total använd energi, samma år. Utsläppet av växthusgaser har minskat med 53 % totalt eller 58 % per person i kommunen mellan år 1990 och Fem fördjupningsområden har utsetts inom vilka kommunen ska särskilt fokusera sin insatser framöver i klimat- och energiarbetet. Dessa är: Vind Sol Biogas Fjärrvärme Energieffektivisering Ystads kommun har som mätbara mål till år 2020 att: Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 60 % lägre än år Energianvändningen per person ska vara minst 35 % lägre än år Produktionen av förnybar el ska öka till 70 GWh. Produktionen av biogas ska öka till 40 GWh. För att nå ställda mål har Ystads kommun åtgärder listade i sitt miljöhandlingsprogram och i den klimatanpassade energistrategin. Ystads kommun anser att man med detta dokument uppfyller lagen om kommunal energiplanering (1977:439). De förslag till åtgärder, som redovisas i den klimatanpassade energistrategin, bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan, som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Förslagen föranleder därför inte en särskild miljöbedömning av planen.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Koppling till miljömålen Vision Syftet Kort om Ystads kommun Metodik - använd statistik Statistik från SCB Kompletterande statistik Energi Energianvändning Energianvändning år Användning av förnybar energi Omvandling av förnybar energi Transporter Kollektivtrafik Transport av gods lastbilar/järnväg Miljöbilar SCB Tjänstebilar Trafikflödet i kommunen Utsläpp av växthusgaser Analys av energianvändning och växthusgasutsläpp Potential för förnybar energi och energieffektivisering Vindenergi Solenergi Biogas Fjärrvärme Energieffektivisering Framtida mål för klimat- och energianvändningen Sveriges klimat- och energimål Länsstyrelsen i Skånes klimatmål Miljömål redan antagna i Ystads kommun Mätbara mål i Ystads kommun till år Åtgärder Befintliga åtgärder enligt miljöhandlingsprogrammet Nya åtgärder i den klimatanpassade energistrategin Kommunikation och uppföljning... 29

5 1 Inledning All användning av energi påverkar miljön mer eller mindre. Den svenska energipolitikens mål går ut på att skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen ska främja hushållning och verka för en säker och tillräcklig energiförsörjning. 1.1 Koppling till miljömålen Kommunfullmäktige i Ystads kommun antog en Agenda 21 år 2002 och ett miljöhandlingsprogram år I Agendan finns lokala miljömål baserade på de nationella miljömålen och i miljöhandlingsprogrammet finns upptaget olika projekt och åtgärder för att nå de lokala miljömålen. En sådan åtgärd är att ta fram en ny energiplan som kan ersätta den gamla från Den nya energiförsörjningsplanen ska bl.a. belysa alternativa, förnyelsebara och kostnadseffektiva energikällor. I Agendan med Miljöhandlingsprogram finns också andra mål och åtgärder som syftar till minskad energianvändning och mindre klimatpåverkan. 1.2 Vision 2050 I Ystads kommun är produktionen av förnyelsebar energi minst lika stor som den energimängd, vilken totalt används i kommunen. Energianvändningen per capita är halverad jämfört med år Syftet Det övergripande syftet med den klimatanpassade energistrategin är att effektivisera energianvändningen, att öka andelen förnybar energi och minska utsläppen av växthusgaser. I rapporten ingår: En redovisning av nuläget i kommunen En tillbakablick av energianvändningen i kommunen En konkretisering av åtgärder och projekt 1.4 Kort om Ystads kommun Kommunens landyta är 355 km 2, varav 70 % är jordbruksmark. Invånarantalet uppgick år 2010 till ca invånare invånare bor i staden Ystad som är centrum för handel, service, näringsliv och offentlig förvaltning. Speciellt för kommunen är den långa kuststräckan med 4 mil långa stränder. Medeltemperaturen är i januari -0,4 o C och i juli +15,9 o C. Antalet solskenstimmar är per år och nederbörden är 640 mm. 2 Metodik - använd statistik 2.1 Statistik från SCB Vid framtagande av den klimatanpassade energistrategin i Ystads kommun har i huvudsak energistatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) använts. Nedan följer ett utdrag av beskrivning av statistiken från SCB: 1

6 Statistiken på kommunal och regional nivå presenteras som energibalanser och som fasta tabeller. Denna statistik bygger på bearbetning av underlag till officiell statistik. Det är i huvudsak tre undersökningar som uppgifterna till den kommunala och regionala energistatistiken är hämtad ifrån: Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik (AREL) Industrins årliga energianvändning (ISEN) Oljeleveranser, kommunvis redovisning (KOMOLJ). Viktigt att komma ihåg är att det primära syftet med Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik och Industrins årliga energianvändning är att presentera statistik på riksnivå och inte på kommunal nivå. Uppgifter tas även från undersökningen Energistatistik i småhus. Osäkerhetskällor i statistiken är: Ramtäckning Bortfall Mätning Modellantaganden Ytterligare ett tillförlitlighetsproblem är sekretessbelagda uppgifter, som i vissa fall innebär att all tillgänglig data inte kan redovisas på kommunal nivå. Mer att läsa om den kommunala och regionala energistatistiken som SCB presenterar finns här: För statistik rörande växthusgasutsläpp har statistik från Svenska Miljö Emissions Data (SMED) använts. Mer att läsa om växthusgasstatistiken finns som SMED presenterar finns här : 2.2 Kompletterande statistik För att komplettera statistiken som SCB presenterar på energi- och transportområdet, har följande data från följande källor inhämtats: Biobränsle (Skorstensteamet i Skåne AB) Villapannor efter bränslekälla (Skorstensteamet i Skåne AB) Anmälda värmepumpar (Ystad-Österlenregionens miljöförbund) Såld mängd fordons gas (Biogas Syd) Producerad och använd mängd deponi- och biogas (Ystads kommun) Producerad el från vindkraft (Ystads kommun) Beviljade bidrag för solfångare (Länsstyrelsen i Skåne) Bränslemix vid fjärrvärmeproduktion (Ystads kommun) Fjärrvärmeanvändare (Ystad Energi AB) Trafikflödesmätningar (Vägverket) Resande med kollektivtrafik (Ystad kommun) Godstransport på lastbil och tåg (Ystads kommun) 2

7 3 Energi 3.1 Energianvändning Den totala användningen av energi har minskat med 21 % från 1005 GWh år 1990 till 794 GWh år 2007 (Figur 1), enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Sedan år 1990 till år 2007 har använd energi minskat med 29 % per person i kommunen. Under samma period har befolkningen ökat med 11 % (Figur 2). Figur 1: Utveckling av den totala energianvändningen i Ystads kommun från år 1990 till år 2007 uttryckt i MWh. Källa: SCB, 2009 Figur 2. Befolkningsutveckling i Ystads kommun, uttryckt i antal personer från år 1990 till år Källa: SCB, 2009 Kommentar De kommunala energibalanserna som SCB redovisar, innehåller en del brister och vissa källor till statistiken är av låg kvalitet. Det ska man ha i åtanke när diagrammen läses. De presenterar inte en absolut sanning, utan ska i huvudsak användas för att utläsa trender. I den energistatistik som SCB redovisar, utelämnas flera förnybara källor. Historiskt sett är dessa relativt små (undantaget vattenkraft vilken har statistik av god kvalitet), vilket innebär att fram till idag påverkar just den aspekten den totala energianvändningen i liten utsträckning. Framöver 3

8 är det dock viktigt att arbeta in de förnybara källorna i den totala energianvändningen. Vid en komplettering av den totala energianvändning som SCB presenterar, fås att totalt 817 GWh användes år Använda energislag I Ystad kommun står huvudsakligen fyra energislag för tillförsel av energi i kommunen, om bensin och diesel klassas som ett energislag. Dessa är bensin och diesel, elkraft, fjärrvärme och eldningsoljor i nämnd storleksordning (Figur 3). Även träbränsle är av vikt, men den bristfälliga statistiken från SCB gör att träbränsle inte kan redovisas för hela perioden. Använt träbränsle 2007 redovisas i ett separat kapitel. Figur 3. Använda energislag i Ystads kommun från år 1990 till år 2007 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för och Källa: SCB, 2009 I jämförelse med år 1990 har användningen av bensin och diesel ökat med ca 40 % till år Användningen av eldningsoljor har minskat enormt, omkring 95 % under samma period. Fjärrvärmeanvändning har ökat med drygt 60 % under perioden. Elanvändningen har endast ökat med ca 5 %. Kommentar Den kraftiga minskningen av eldningsolja 2-5 efter år 2005 kan tillskrivas nedläggningen av sockerbruket i Köpingebro. Minskningen som skett innan dess har förmodligen att göra med konvertering från tjockolja till andra bränslen och energibärare, exempelvis fjärrvärme. Minskningen av Eldningsolja 1 (villaolja) kan tillskrivas konvertering av oljepannor i hushållssektorn till andra bränslen och uppvärmningsformer. För träbränsleanvändningen är det statistiska underlaget undermåligt. Fram till år 2004, innefattas både hushålls- och industrisektorn. Efter 2005, enbart hushållssektorn. Träbränsle använt för fjärrvärmeproduktion, ingår i redovisad energimängd för fjärrvärmeanvändning Energianvändning fördelat på sektorer Energianvändningen i hushållssektorn har minskat med ca 15 % till år 2007 jämfört med 1990 (Figur 4). Under samma period har energianvändningen ökat med ca 60 % i transportsektorn. Energianvändningen i industrin har minskat kraftigt under perioden, med nära 70 %. Energi- 4

9 användningen i offentlig verksamhet har enligt statistiken minskat med drygt 50 % från 1990 till år I sektorn övriga tjänster har energianvändningen stigit med ca 45 %. Till kategorin övriga tjänster hör affärer, kontor, och annan privat verksamhet. I jordbrukssektorn har energianvändningen minskat med ca 25 %. Figur 4. Använd energi i olika sektorer i Ystads kommun från år 1990 till år 2007 mätt i MWh. Interpolerade värden och Källa: SCB, 2009 Kommentar Den kraftiga minskningen av energianvändningen i industrisektorn efter år 2005, tros till stor del bero på nedläggningen av sockerbruket i Köpingebro. 3.2 Energianvändning år Använda energislag år 2007 Totalt användes 794 GWh år 2007 i Ystads kommun enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB). Energianvändningen per person var 28,7 MWh år För Skåne var motsvarande siffra 31,2 MWh och riket 44,0 MWh samma år. Om egeninhämtade uppgifter kring förnybara energislag adderas till uppgifter från SCB, var den totala energianvändningen 834 GWh eller 29,7 MWh per person år Direkt fossila bränslen i form av eldningsoljor, bensin och diesel utgjorde drygt 40 % av den använda energin i kommunen år 2007 (Figur 5). 5

10 Figur 5. Fördelningen av använda energislag i Ystads kommun år Källa: SCB, 2009 Elkraft, som till största delen härstammar från vattenkraft och kärnkraft, stod för knappt 40 % av energianvändningen. Fjärrvärme stod för ca 15 % år Kommentar Den redovisade mängden bensin och diesel är levererad mängd bränsle till tankstationerna i Ystads kommun. Det innebär att den angivna mängden inte nödvändigtvis speglar den totala använda mängden bensin och diesel inom kommunens gränser. Trafikanter, vilka färdas genom kommunen och inte tankar inom kommunen finns inte med i statistiken. Å andra sidan färdas säkert trafikanter som tankat i Ystads kommun utanför kommunens gränser. Dessa olikheter väger till en viss del upp varandra. Att få en exakt bild av mängden använd bensin och diesel i en kommun är svårt, men eftersom statistiken är uppbyggd på samma sätt för samtliga år kan man se om trenden av använd mängd bensin och diesel ökar eller minskar i kommunen. Alla förnybara bränslen som används i kommunen redovisas inte på ett korrekt sätt i SCB:s energibalans, och därför finns de heller inte med i diagrammet ovan. Fjärrvärme, som i Ystads kommun till allra största del produceras av de förnybara bränslena flis och spannmålsavfall, ingår i SCB:s statistik och redovisningen ovan. Samtliga förnybara bränslen i kommunen redovisas i ett senare kapitel för sig. 6

11 3.2.2 Energianvändning per sektor år 2007 Figur 6. Energianvändning fördelat per sektor i Ystads kommun år Källa: SCB, 2009 Mest energi används i transportsektorn, ca 35 %, följt av hushållssektorn med omkring 30 %. I industri- och privata tjänstesektorn används nästan lika mycket energi, drygt 10 %. Inom jordbruk- och offentlig sektor används ungefär också lika mycket energi, drygt 5 % Energianvändning inom jordbrukssektorn år 2007 I jordbrukssektorn användes totalt 53 GWh år 2007 (Figur 7). Det motsvarar ca 6 % av den totala energianvändningen. Figur 7. Använda energislag i jordbrukssektorn i Ystads kommun år Källa SCB, 2009 Största enskilda bränsle slag är diesel, följt av elkraft. Eldningsolja står för en relativt liten del av energianvändningen. 7

12 Kommentar SCB redovisar inte någon användning av träbränsle i jordbrukssektorn, vilket inte stämmer då flera jordbruk antas använda halm och andra biobränslen Energianvändning i industrisektorn år 2007 I industrisektorn användes totalt 103 GWh år 2007 (Figur 8). Det motsvarar ca 13 % av den totala energianvändningen. Mest används elkraft med ca 65 % av den totala användningen. Efter det följer gasol och diesel. Figur 8. Använda energislag i industrisektorn i Ystads kommun år Källa SCB, 2009 Kommentar Gasolanvändningen är sekretessbelagd i SCB:s uppgifter och är därför uppskattad Energianvändning i hushållssektorn år 2007 I hushållssektorn användes totalt 233 GWh i Ystads kommun år 2007 (Figur 9). Det motsvarar ca 30 % av den totala energianvändningen. Figur 9. Fördelning av använd energi i hushållssektorn mellan småhus, flerbostadshus och fritidshusi Ystads kommun år Källa SCB,

13 Utav den använda energin fördelas 54 % till småhus, 42 % till flerbostadshus och 4 % till fritidshus. I kommunen fanns 7488 småhus och 6501 lägenheter år 2007 enligt SCB Uppvärmning i småhus Det finns ingen aktuell nationell undersökning med god tillförlitlighet som vissa uppvärmningsformer i småhus på kommunal nivå. För att få en bild har en egen uppskattning gjorts. Den bygger på uppgifter om olika slags villapannor från kommunens sotare och uppgifter om antal värmepumpar från miljöförbundet. De villor som inte ingår i någon av ovan nämnda kategorier, antas använda direkt- eller vattenburen el för uppvärmning. Direkt uppvärmning med elenergi sker även, i okänd utsträckning, i villor där oljepannor finns installerade, då dessa ofta är kombipannor. Totalt sett finns 197 luftvärmepumpar anmälda till kommunen. Utav dessa uppskattas antalet luft-vatten värmepumpar till 90 stycken. Resten förmodas vara luft-luft värmepumpar. Figur 10. Uppskattade uppvärmningsformer i småhus i Ystads kommun år Källa: SCB, 2009, Skorstensteamet i Skåne AB, 2009, Ystad-Österlenregionens miljöförbund, 2009 Utifrån den uppskattning som gjorts (Figur 10), värmdes drygt 40 % av småhusen med direkteller vattenburen el. Nära 30 % värmdes med oljepannor, som i många fall även kan drivas med el. Enligt sotaren är det inte ovanligt att småhusägare med oljepannor kombinerar olja och eldrift, och sotar pannan vartannat år. Drygt 10 % av småhusen värmdes med fjärrvärme och drygt 15 % värmdes med antingen ved, pellets eller värmepumpar. 3.3 Användning av förnybar energi Att öka produktionen och användningen av förnybar energi är av stor vikt både nationellt och lokalt. I figuren på nästa sida (Figur 11) kan användningen av förnybara bränslen i kommunen som geografiskt område utläsas (förnybar el från elmixen undantagen). 9

14 Figur 11. Användning av förnybara bränslen, uttryckt i MWh, i Ystads kommun år Källa Ystads kommun, 2009, Biogas Syd, 2009, Länsstyrelsen, 2009 och SCB, 2009, Skorstensteamet i Skåne AB, 2009, Ystad- Österlenregionens miljöförbund, 2009 År 2007 användes det 161 GWh förnybar energi direkt i Ystads kommun. Den förnybara andelen i fjärrvärme dominerade den förnybara användningen med 111 GWh. Totalt sett motsvarar all använd förnybar energi, 161 GWh, ca 20 % av använd energi i kommunen (vid kompletterat totalvärde, 817 GWh). Om den förnybara andelen elenergi, ca 53 % i svensk elmix räknas in, blir resultatet att 39 % förnybar energi används i Ystads kommun (vid kompletterat totalvärde, 817 GWh) Användning av fastformiga biobränslen (t.ex. ved, flis, pellets) I fjärrvärmeverket användes 103 GWh fastformiga biobränslen år Enligt uppskattningar med hjälp av schablonberäkningar användes omkring 22 GWh fastformiga biobränslen i småhus år Totalt användes 125 GWh fastformiga biobränslen Användning av biogas i kommunen Gasen som produceras vid avfallsanläggningen i Hedeskoga levereras via en rörledning till kommunens fjärrvärmeverk och står för ca 8 % av totala bränsleanvändningen i fjärrvärmeverket. Biogasen som produceras vid avloppsreningsverket, används till stor del, ca 75 % år 2007, för uppvärmning av reningsverket, men överskottet facklas av, d.v.s. bränns upp i öppen låga (som en fackla). Utöver gasen som produceras i kommunen flakas även biogas till en tankstation där det används som fordonsbränsle. År 2008 användes 0,7 GWh (718 MWh) biogas som fordonsbränsle. Det motsvarar 0,2 % av allt använt fordonsbränsle i Ystads kommun år 2007 eller liter bensin Användning av E85, etanol och FAME År 2007 användes 5,3 GWh E85, 5,9 GWh etanol via låg inblandning i bensin och 3,7 GWh FAME (biodiesel) via låg inblandning i diesel. 10

15 3.3.4 Användning av fjärrvärme År 2007 användes 114 GWh fjärrvärme i Ystads kommun. Det motsvarar knappt 14 % av all använd energi i kommunen, om förnybar energi som inte redovisas i SCB:s balanser räknas med i total använd energi. Figur 12. Bränslemixen vid fjärrvärmeproduktion hos energibolaget Ystads Energi i Ystads kommun år Källa: Ystads kommun, 2009 År 2007 bestod bränslemixen vid fjärrvärmeproduktion hos Ystad Energi till 97 % av förnybara bränslen. Av dessa bestod 69 % av träbränslen och 21 % av biobränsle SLC (spannmålsavfall från Svenska Lantmännen) (Figur 12). Ingen el produceras vid värmeproduktionen i nuläget. Figur 13. Fjärrvärmeanvändare uppdelade på kategorier i Ystads kommun år Källa: Ystads Energi, 2009 Nära 60 % av fjärrvärmen användes i flerbostadshus (Figur 13), ca 25 % i lokaler och drygt 10 % i villor år

16 3.4 Omvandling av förnybar energi Figur 14. Omvandald energi, uttryckt i MWh, från förnybara källor i Ystads kommun år Källa: Ystads kommun, 2009 Totalt sett omvandlades 46 GWh energi från förnybara källor i Ystads kommun år 2007 (Figur 14). Det motsvarar nära 6 % av total energianvändning i kommunen som geografiskt område (vid kompletterat totalvärde, 817 GWh). Den omvandlade energin består av elkraft producerad från vindkraftverk, deponi gas producerad från avfall och biogas producerad från VA-verket Produktion av el från vindkraft El som produceras från vindkraft i en kommun, kan inte per automatik räknas som använd vindkraftsel i kommunen, då elen slussas ut på elnätet och säljs på Nordpool. Detta gäller däremot inte el från småskalig vindkraft som används i byggnaden direkt för husbehov. Än så länge är denna kategori av vindkraft liten. Det är av intresse att mäta hur mycket el som produceras från vindkraftsverk på kommunal nivå, för att veta om mål för producerad förnybar energi på kommunal nivå kommer att nås. 12

17 Figur 15. Vindkraft producerad i Ystads kommun från år i Ystads kommun, mätt i MWh och installerad effekt (kw.) Källa: Ystads kommun, 2009 I Ystads kommun producerades 33,7 GWh el från vindkraftsverk år 2007 från 23 vindkraftsverk (Figur 15). Det motsvarar totala energianvändningen för ca 1600 villor eller ca 11 % av använd elektricitet eller ca 4 % av total energianvändning i kommunen som geografiskt område (vid kompletterat totalvärde, 817 GWh). Motsvarande värde för riket är 1,4 % producerad vindkraftel av total använd elenergi Produktion av biogas i kommunen 1994 började man utvinna gas från kommunens avfallsanläggning i Hedeskoga. Istället för att släppa ut gasen till atmosfären och bidra till växthuseffekten är den nu en tillgång för bränsleförsörjningen i fjärrvärmeproduktionen. År 2006 utvanns 10 GWh och år 2007 utvanns 9,8 GWh från avfallsanläggningen i Hedeskoga. Biogas produceras också vid avloppsreningsverket från avloppsvattnet i två rötkammare. 2,8 GWh producerades under 2006 och 2, 9 GWh under Transporter 4.1 Kollektivtrafik Resande med pågatågstrafiken har ökat med 200 % under perioden , enligt mätningar från Skånetrafiken (Figur 16). Från och med kommer Pågatågen mellan Ystad och Malmö att gå med halvtimmestrafik, vilket säkert kommer bidra till en fortsatt ökning av tågresandet. 13

18 Figur 16. Av- och påstigande per dag på pågatågstationeri Ystads kommun och stationer utanför kommunen för linje 6, mellan Källa: Ystads kommun, Transport av gods lastbilar/järnväg Mängden transporter, mätt i kiloton, som går på lastbil har ökat markant från 1992 till 2007 (Figur 17). Enligt statistiken har en relativt kraftig reduktion av lastbilstransporter skett från 2006 till Mängden transporter som går på järnväg, mätt i kiloton, har inte ökat i samma utsträckning. Figur 17. Transporter mätt i kiloton fördelat på lastbil- och järnvägstransporter mellan 1992 och 2007 i Ystads kommun. Källa: Ystads kommun, Miljöbilar SCB Vid slutet av år 2008 fanns det personbilar registrerade i Ystads kommun. De fördelade sig på följande sätt: Ystads kommun Bensin Diesel Etanol Hybrid Gas Antal bilar Tabell 1. Antalet personbilar efter bränslekälla år 2008 i Ystads kommun. Källa: SCB, Bensindrivna personbilar är dominerande i kommunen med ca 89 % av totala antalet bilar år 2007 (Tabell 1). Antalet bilar registrerade i kommunen framdrivna av alternativa bränslekällor uppgick till cirka 3 %. 14

19 Vid årsskiftet 2008/2009 fanns 547 registrerade personbilar i Ystads kommun, klassade som miljöbilar enligt Transportstyrelsens definition. Detta innebar 3,9 % av totala personbilsbeståndet i kommunen. 4.4 Tjänstebilar I Ystads kommun finns en sammanhållen inköpsfunktion som håller i upphandlingen av fordon för hela kommunen. Detta gäller huvudsakligen personbilar och leasing av dessa. Den nu gällande upphandlingen hade som mål att minst 20 fordon skulle vara biogasdrivna. Resultatet blev att 41 fordon i dag drivs med biogas (Tabell 2). Även de flesta andra fordon är miljöbilsklassade enligt Trafikverkets norm. Det är dels snåla diesel- eller bensinbilar och dels elhybrider. Endast vissa undantag finns från detta där framkomlighet och transportförmåga måste prioriteras. Men även i dessa fall görs ansträngningar att välja fordon med så lite miljöpåverkan som möjligt. Bilmärke Antal Miljöbil VW Caddy 41 Miljöbil/gasbil Toyota Aygo 16 Miljöbil Toyota Prius 8 Miljöbil Toyota Yaris Verso 10 - Toyota Hiace 4 - Toyota Carolla Verso 4 - Toyota RAV Toyota Auris 3 Miljöbil Tabell 2. Antalet tjänstebilar som är miljöbilsklassade enligt Vägverkets definition i Ystads kommun. Källa: Ystads kommun,

20 4.5 Trafikflödet i kommunen mätpunkt 1 mätpunkt Figur 18. Trafikflödet mätt i antal fordon i båda riktiningarna per dygn i Ystads kommun år Källa: Vägverket, 2009 Den väg med störst trafikflöde i kommunen är E65 mot Malmö, där omkring fordon per dygn färdas (Figur 18). Ystads kommun Väg E65 (mätpunkt 1) Väg 19 (mätpunkt 2) Ökning av personbilar i % 53 % 42 % Ökning av tunga fordon i % 104 % 71 % Andel tung trafik av total trafik 11 % 9 % Tabell 3. Ökning av antalet personbilar och tungtrafik mellan 1994 och 2006, mätt på E65 och väg 19 i Ystads kommun. Även andel tungtrafik av totala trafiken på väg E65 och väg 19 år Källa Vägverket, 2009 Både personbilstrafik och tung trafik har ökat i kommunen mellan 1994 och 2006 (Tabell 3). Allra mest har den tunga trafiken på väg E65 ökat Bränsleanvändning E65, väg 9, 13 och 19 I den tidigare redovisade statistiken uppges levererad mängd bensin och diesel till tankstationer i kommunen. I och med de mätningar som Vägverket genomför, finns det möjlighet att uppskatta antalet personbilar och lastbilar/bussar som färdas på E65, väg 9, 13 och 19 genom 16

21 Ystads kommun. Genom att multiplicera vägsträcka med antalet personbilar samt tyngre fordon och genomsnittsförbrukning fås mängden använt bränsle för det aktuella vägavsnittet. För personbilar har genomsnittsförbrukningen satts till 8,4 l bensin/100 km och 6,8 l diesel/100 km, vilket motsvarar den skånska bilparken. För tung trafik har genomsnittsförbrukningen satts till 40 l diesel/100 km. Totalt använd mängd bensin och diesel på E65, väg 9, 13 och 19 i kommunen, fås till ca m 3 bensin och m 3 diesel år Redovisad levererad mängd bränsle till tankstationer belägna i kommunen år 2006 var m 3 bensin och m 3 diesel år Beräknad använd mängd energi på E65, väg 9, 13 och 19 var 142 GWh år Levererad mängd energi i form av bensin och diesel till tankstationer i kommunen var 329 GWh år 2007 enligt SCB. 5 Utsläpp av växthusgaser Figur 19. Utsläpp av växthusgaser fördelat per källa år 1990 och 2007 i Ystads kommun. Källa: SMED, 2009 Utsläppen av växthusgaser har minskat med 53 % från år 1990 till 2007 i Ystads kommun (Figur 19), från ton till ton. Utryckt per person har utsläppen minskat från 15,3 ton till 6,5 ton per person, en minskning på 58 %. Minskningen har skett framför allt i energiförsörjningssektorn. I den ingår kraft- och värmeverk, energiförsörjning inom industrin, panncentraler och villapannor. Även utsläppen från jordbruket har minskat. I jordbrukssektorn ingår metan- och lustgasutsläpp från djur och mark. Kommentar Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet för utsläppsstatistik, använder en annan kategorisering och andra metoder vid beräkning av utsläppen. Utsläppsdata är inte direkt jämförbar med energistatistiken. 6 Analys av energianvändning och växthusgasutsläpp Energianvändningen har minskat rejält i Ystads kommun, framförallt på senare tid, med 27 % per person från år 2005 till år Detta kan framförallt tillskrivas en kraftig nedgång av energianvändningen i industrisektorn efter år 2005, till följd av nedläggningen av ett sockerbruk. Energianvändningen har kontinuerligt minskat i hushållssektorn under perioden

22 2007. Detta beror troligen på den ökade installationen av värmepumpar, men kanske också i viss utsträckning på tilläggsisoleringar och fönsterutbyten. I transportsektorn har energianvändningen tvärtom ökat ganska rejält, speciellt efter år Detta är tendensen i samhället i stort och är inte unikt för Ystads kommun. För den offentliga sektorn kan en nedgång i energianvändningen skönjas, även om det statistiska underlaget ser en smula osäkert ut med rätt stora variationer mellan åren. Privata tjänstesektorn och jordbrukssektorn har en ganska kontinuerlig energianvändning under perioden. Beträffande använda energislag i kommunen, används bensin och diesel i störst utsträckning av alla energislag år 2007, tätt följt av elektricitet. Tredje mesta använda energislaget är fjärrvärme. Utfasning av eldningsoljor har varit mycket framgångsrik i kommunen. Efter att ha legat på en relativt hög nivå år 1990, är användningen av eldningsoljor nästan nere på nollnivå år SCB redovisar en rätt bristfällig statistik för förnybara energislag. I och med framtagandet av den klimatanpassade energistrategin I Ystads kommun har ytterligare information om de förnybara energislagen inhämtats, utöver det SCB presenterar. År 2007 användes omkring 160 GWh förnybar energi, där fjärrvärme stod för den största delen, ca 70 %. Totalt sett motsvarar den förnybara energin ca 19 % av använd energi i kommunen. Om den förnybara andelen elenergi, 53 % i svensk elmix räknas in, blir resultatet att 38 % förnybar energi används i Ystads kommun. I kommunen producerades 46 GWh förnybar el och biogas år Det motsvarar ungefär 5 % av använd energi samma år. Utsläppen av växthusgaser har minskat kraftigt i Ystads kommun under perioden Utsläppen har minskat med 53 % och då framför allt i energisektorn, med 84 %. I den ingår kraft- och värmeverk, energiförsörjning inom industrin, panncentraler och villapannor. Detta har till stor del med utfasningen av eldningsolja att göra. Även inom jordbrukssektorn har utsläppen minskat rejält, med 40 %. Detta har till stor del att göra med minskad djurhållning och ändrat jordbruk. Utsläppen från transportsektorn har ökat med 5 % under perioden. Anledningen till att energianvändningen i transportsektorn har ökat mer än utsläppen är att dessa mäts på olika sätt. Energianvändningen mäts genom levererade drivmedel till kommunens tankställen, medan utsläppen mäts med hjälp av simulerade trafikflöden. 7 Potential för förnybar energi och energieffektivisering Att bedöma potentialen för förnybar energi och energieffektivisering är inte helt enkelt. Ställs frågan till en naturvetare är potentialen för förnybar energi i princip oändlig, ställs den till en ekonom är den betydligt lägre. Likaså skiljer sig svaren åt vad gäller potentialen för energieffektivisering. Inom ramen för arbetet med energistrategin i Ystads kommun har fem fördjupningsområden valts. Dessa är: vindenergi solenergi biogas fjärrvärme energieffektivisering 18

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energistrategi för Svalövs kommun

Energistrategi för Svalövs kommun Datum 2010-01-12 Diarienummer 294-2006 Energistrategi för Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-21, 150 2010-01-12 2 (8) Innehållsförteckning sid Inledning 2 Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Klimat- och Energi

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Energibalans för Skåne

Energibalans för Skåne Energibalans för Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Kontakt: Copyright: Energibalans för Skåne Länsstyrelsen Skåne Magnus Strand Länsstyrelsen Skåne Miljöavdelningen 205 15 Malmö Telefon 040-25 20 00

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Summering av gruppdiskussionerna

Summering av gruppdiskussionerna 2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Dagordning. 12.00 Lunch

Dagordning. 12.00 Lunch Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Klimatförändringen är ett faktum och att det är vi som genom vår energi- och transportanvändning har orsakat den är en obekväm sanning. Enligt klimat och sårbarhetsutredningens

Läs mer

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 Rapport 2013-06-28 1 Sammanfattning Hållbar utveckling Väst har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland gjort en inventering

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Antagandehandling Augusti 2009

Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Antagandehandling Augusti 2009 Energi- och klimatstrategi 2009-2015 Antagandehandling Augusti 2009 Sammanfattning Burlövs kommun är belägen i de västra delarna av Skåne och är grannkommun till Malmö Stad. Kommunen är 19 kvadratkilometer

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Underlag. Till. Svalövs kommunala Energistrategi

Underlag. Till. Svalövs kommunala Energistrategi Underlag Till Svalövs kommunala Energistrategi Innehållsförteckning 1. Sammanfattande analys av energiläget i kommunen 2 2. Presentation av Svalövs kommun... 3 3. Nulägesbeskrivning... 5 3.1 Energi...

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen

Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen Bilaga 1 Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen Nuläget i förhållande till Miljömålen. Nedan redovisas nuläget i förhållande till de regionala delmål som vi enats om

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer