Tentamen i Ekonomistyrning, Företagsekonomi B (HT 2012) Datum: Lärare: Jan Greve. Tillåtna hjälpmedel: Inga.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen i Ekonomistyrning, Företagsekonomi B (HT 2012) Datum: 2012-11-17. Lärare: Jan Greve. Tillåtna hjälpmedel: Inga."

Transkript

1 Tentamen i Ekonomistyrning, Företagsekonomi B (HT 2012) Datum: Lärare: Jan Greve Tillåtna hjälpmedel: Inga Tid: 5 timmar Skrivningen omfattar sju sidor (inklusive försättsblad) och den innehåller 5 uppgifter på sammanlagt 60 poäng. Gränsen för G är 30 poäng och gränsen för VG är 45 poäng. Du skriver dina svar på anvisad plats i anslutning till respektive fråga (skriv inte på baksidan och komplettera inte med lösblad). Utrymmet ska räcka, men för vissa frågor kan du behöva tänka efter så att du verkligen avgränsar dig till det som du anser är viktigast. Tänk också på att det är din förståelse av kurslitteraturen och din förmåga att tillämpa den som examineras. Var noga med att skriva tydligt (du har gott om tid). Hela dokumentet ska lämnas till skrivningsvakt då du är klar. Jag kommer att besöka skrivsalen så om du tycker något är oklart på någon fråga så kan du gå vidare till nästa fråga så länge. Lycka till Jan 1

2 Uppgift 1 (18 p) Författarna sammanfattar styrproblemen i en organisation till tre kategorier och de klassificerar styrsystemet i fyra styrformer (se figur) Brist på inriktning Motivationsproblem Personliga begränsningar (Lack of direction) (Motivational problems) (Personal limitations) Resultatstyrning a Handlingsstyrning b Personstyrning c Kulturstyrning a) Förklara på vad sätt ett system för resultatstyrning hanterar problem som bottnar i brist på inriktning. b) Förklara på vad sätt ett system för handlingsstyrning hanterar motivationsproblem. 2

3 c) Förklara på vad sätt ett system för personstyrning hanterar problem som uppstår pga personliga begränsningar (exempelvis bristande yrkeskompetens) hos medarbetare i organisationen. Uppgift 2 (10 p) Under kursen har vi berört några teorier som det ibland refereras till i management-control-litteraturen. Förklara vad följande teorier går ut på: a) agentteorin b) contingency-teorin 3

4 Uppgift 3 (9 p) Nedan visas tre diagram som hämtats ur läroboken. Författarna använder sig av dessa för att åskådliggöra några olika samband inom området resultatstyrning. I min återgivning nedan har jag dock inte skrivit ut texten på axlarna. Din uppgift är att ange variabel för respektive axel (till exempel mål eller kostnad ) och att till höger om diagrammet förklara sambandet mellan dessa variabler (så som det åskådliggörs i diagrammet). Easy A Impossible Ineffective, lazy manager Effective, hardworking manager Low A High Low Budget High 4

5 Uppgift 4 (8 p) 1. Enligt författarna M&VdS ger ett styrsystem upphov till såväl direkta som indirekta kostnader. a) Vad menar författarna med indirekta kostnader i detta sammanhang? b) Redogör för indirekta kostnader som kan uppstå vid resultatstyrning c) Redogör för indirekta kostnader som kan uppstå vid handlingsstyrning 5

6 Uppgift 5 (15 p) Nedan presenteras fem (fiktiva) citat från fem chefer som förestår fyra olika avdelningar vid ett universitet samt en avdelning vid ett annat företag (Akademihus). Din uppgift är att föreslå en lämplig form av ekonomiskt ansvar för respektive enhetschef och att motivera vad det är som gör att det mått som du föreslår är speciellt lämpligt för just den chefen. Du kan utgå från att en månadsindelad budget upprättas för året och att jämförelser kommer att göras mot budgeten. (Då du löser denna uppgift får du inte tilldela två chefer samma form av ekonomiskt ansvar). a) Fastighetsförvaltningen Akademihus är ett företag som äger och förvaltar byggnader som används av universitet och högskolor i Sverige. Vi är alltså ett självständigt företag i förhållande till universitetet. Själv är jag ansvarig för Örebroavdelningen, dvs den enhet som förvaltar byggnaderna vid Örebro universitet. Universitetet betalar lokalhyra enligt ett avtal som vi har upprättat och hyresintäkterna ska täcka våra kostnader för vård och förvaltning av lokalerna. Och kapitalkostnaderna för byggnaderna och marken förstås. Det är våra i särklass största kostnader b) Fund raising Som chef för den enhet som kallas Fund Raising har jag har faktiskt bara tre underlydande. Vår huvudsakliga uppgift är att etablera goda kontakter med företag och organisationer och förklara för dem varför de tjänar på att vara med och finansiera utbildning och forskning på universitetet. Vår strävan är att få dessa aktörer att lätta på plånboken och skjuta till pengar till vår verksamhet för att därigenom bidra till att universitetet håller god internationell klass. Det är ju något som också de tjänar på i längden inte minst då de ska rekrytera nya medarbetare, eller hur? c) Reproavdelningen Jag ansvarar för Reproavdelningen där vi trycker kompendier och liknande. Det mesta säljer vi till studenterna, men vi levererar också en hel del trycksaker till lärare och administratörer som finns här i 6

7 huset och då internfakturerar vi dem. Alla våra leveranser är olika så det pris vi sätter baseras på olika saker som upplagestorlek, antal sidor per ex, papperskvalitet, bindning osv. Våra kostnader utgörs förutom av materialkostnader av personalkostnader, avskrivningar på tryckeriet och lokalhyra. d) Ekonomiavdelningen På ekonomiavdelningen, som jag är chef över, arbetar 25 personer. Vi arbetar mest med ekonomisk planering, budget och uppföljning men här finns ju också några som arbetar med inköp och upphandling. Det kan låta mycket med 25 personer på ekonomifunktionen och det händer att lärare klagar på att det finns för många byråkrater i huset. Visst, det kan ju vara svårt att peka på vad exakt det är vi bidrar med det är ju inte lika enkelt som att räkna antal examina. Men om vi inte hade en budget att hålla oss till så skulle vi inte heller få några nya anslag från departementet så mycket är i alla fall säkert e) Tentamensadministration På den enhet där jag är chef är vi bara två fast anställda som arbetar med tentamensadministration. Vi får information från studieadministratörer om när skriftliga examinationer planeras och hur många studenter som kan förväntas examineras och så ser vi till att det finns lokaler och tentamensvakter. Vi hyr både lokaler och vakter så våra kostnader är i stort sett helt avhängiga av hur många tentor som ges under läsåret. 7