Dnr SLU ua Lokalförsörjningsplan för SLU enligt styrelsens beslut den 6 november 2014.

Transkript

1 Dnr SLU ua Lokalförsörjningsplan för SLU enligt styrelsens beslut den 6 november 2014.

2 Innehåll 1. Sammanfattning Syfte och bakgrund Syfte Bakgrund Förutsättningar och inriktning för SLU:s lokalförsörjning Riktlinjer för lokalförsörjning Ekonomisk utveckling och verksamhetsvolym Dimensionering av lokaler... Fel! Bokmärket är inte definierat.7 4. Lokalplanering inom SLU Processer, hantering, regelverk mm Hantering av lokalkostnader Uppsägning av lokalkostnader Internhyresmodell 9 5. Nuvarande lokalinnehav och planerad utveckling för campus och övriga etableringar Lokalhyresutveckling per ort Alnarp Skara Ultuna Umeå Övriga etableringar Sammanfattande tabell över projekt som är under utredning Övriga lokaler Studentbostäder... Fel! Bokmärket är inte definierat Friställda lokaler och lokaler som återlämnas... Fel! Bokmärket är inte definierat Udda lokaler Bilaga 1 tillgänglighet och energihushållning...20 Bilaga 2 Förkortningar och definitioner..21 Bilaga 3 Situationsplaner 22 Bilaga 4 Byggnader som berörs när verksamheter flyttar till Ulls hus..26 2

3 1. Sammanfattning Lokalförsörjningsplanen anger den långsiktiga inriktningen av SLU:s campus- och lokalutveckling. Planen redovisar också pågående byggnationer och utredningar. Att styrelsen fastställer planen betyder inte att de projekt som omnämns i planen ska genomföras, utan varje projekt ska beslutas i särskild ordning. Strategiska val är framför allt att skapa ett mer sammanhållet campus i Alnarp och att säga upp byggnader som friställs inom Ultuna campus. Av betydelse är också möjligheten att av Akademiska hus 2017 köpa stallbyggnaderna tillhörande Veterinärmedicin och Husdjursvetenskapligt Centrum. I övrigt fortsätter arbetet med att tillgänglighets- och energianpassa de hus som SLU:s verksamhet långsiktigt ska vara kvar i. I tabell 11 redovisas nu pågående utredningar av lokalanpassningar. I arbetet med planen har intervjuer genomförts med dekaner och fakultetsdirektörer samt vicerektor för grundutbildning. Perioden I och med att Ulls hus färdigställs våren 2015 så avslutas SLU:s stora satsning på förnyelse av campusområdet på Ultuna. Campus Umeå har fått ombyggda och renoverade lokaler under På Campus Skara sker förändringar när utbildningarna flyttar till Ultuna samtidigt som det satsas på forskning i samarbete med Västra Götalandsregionen. Vilka konsekvenser det får för lokalerna är för tidigt att säga men det kommer att förtydligas under den kommande tre-årsperioden. I campus Alnarp kommer det att genomföras ett förtätningsprojekt och målet är att samla verksamheterna, effektivisera lokalutnyttjandet och minska andelen friställda lokaler. För campus Ultuna, Umeå och Skara kommer projekten de närmaste åren bestå av förtätningar och anpassningar i befintliga lokaler. När det gäller campus Alnarp kan framtiden även innebära mindre nybyggnationer för att kunna samla verksamheter som idag finns i flera byggnader. Det finns ett planprogram på gång för området som bl a pekar ut områden där student- och forskarbostäder kan byggas. Ett arbete med detta kommer att ske de närmaste åren och hur aktiv roll SLU ska ha i detta är något som kommer att diskuteras. För Alnarp finns också ett visionsarbete när det gäller Gröna näringar. Ett utredningsarbete pågår och resultatet av detta kan påverka lokalbehovet för området. 2. Syfte och bakgrund 2.1 Syfte Lokalförsörjning är ett långsiktigt arbete med projekt som är fleråriga och kan innebära avtalstider på upp till 20 år. De olika verksamheternas lokalbehov förändras över tiden vilket ställer krav på anpassningar. Lokaler behöver också anpassas för ökade krav när det gäller t.ex tillgänglighet, energiförbrukning och säkerhet. Förändringarna hanteras i separata projekt och beslut fattas enligt en särskild beslutsordning. Lokalförsörjningsplanens syfte är, att utifrån detta, ge en sammanhållen bild av lokalutvecklingen och ange planeringsinriktningen för SLU:s lokalförsörjning. 2.2 Bakgrund Universitetets lokalutveckling var under början av tjugohundratalet mycket begränsad på grund av en svag ekonomi. Efter den omställning som genomfördes 2004 och 2005 har ekonomin kraftigt förbättrats. Därefter tog planeringen för omvandling av campusområden samt om- och nybyggnationer fart och idag befinner sig SLU i slutet av en stor förändring av 3

4 sitt lokalbestånd. En stor del av ombyggnationerna är framtvingade av arbetsmiljö-, energibesparings-, kvalitets- och tillgänglighetskrav men framför allt styrs förändringen av universitetets vision att vara ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper. SLU har utvecklats från ett stort antal självständiga institutioner mot en allt högre grad av integration där samlokalisering av verksamheter fått allt större betydelse, vilket ställer högre krav på flexibla och anpassningsbara lokaler. Samlokalisering och koncentration är också nödvändig för att effektivt kunna utnyttja allt dyrare utrustning och anläggningar som krävs för en verksamhet av hög internationell klass. 3. Förutsättningar och inriktning för SLU:s lokalförsörjning 3.1 Riktlinjer för lokalförsörjning Målsättningen för lokalförsörjningen är att: - lokalerna ska vara verksamhetsanpassade, kostnadseffektiva och vara så flexibla att de kan anpassas till utvecklingen i verksamheten och klara förändrade behov vad avser antalet och former av arbetsplatser för anställda och studenter, - utvecklingen av SLU:s campus ska leda till samlokalisering av liknande verksamheter med närhet mellan ämnen, lärare och studenter, - utveckla modellen med centraliserade undervisningslokaler. Undervisning som kräver laboratorier eller annan specialanpassad miljö, ska i så hög utsträckning som möjligt bedrivas i universitetsgemensamma undervisningsmiljöer, - nya byggnader ska uppföras med en långsiktig syn på hållbarhet och med krav på hög energieffektivitet och tillgänglighet, och - SLU:s campus ska utgöra en resurs för hela verksamheten vid respektive ort. SLU:s campus utgör också väsentliga resurser för närliggande tätorter och ska utvecklas i samspel med det omgivande samhället. Därutöver styrs lokalförsörjningen av att: - lokalkostnadens andel av SLU:s totala omsättning ska högst uppgå till en nivå motsvarande lokalkostnaden vid övriga universitet. - fakulteter och institutioner ges kostnadsansvar, genom ett internhyressystem, för de lokaler som de använder. Universitetet ska ge alla verksamheter rimliga ekonomiska förutsättningar, - kostnaden för friställda lokaler ska vara under 4 procent av universitetets samlade lokalkostnader. 4

5 3.2 Ekonomisk utveckling och verksamhetsvolym Universitet och högskolesektorn har under senare tid haft en kraftig tillväxt. Regeringen har i forskningspropositionerna och gjort stora satsningar inom forskningen, såväl i direkta statsanslag till universitet och högskolor som till de statliga forskningsfinansiärerna. Dessa satsningar har påverkat SLU:s ekonomi positivt och gett möjlighet till tillväxt. Regeringens satsningar inom fortlöpande miljöanalys har fluktuerat de senaste åren. Bedömningen är ändå att verksamheten kommer att ha en tillväxt på längre sikt. Under de senaste åren har antalet helårsstudenter (hst) vid SLU ökat från cirka hst 2002 till cirka 3900 hst Det främsta skälet till ökningen är omläggningen av utbildningarna enligt Bolognamodellen. Förändringen har inneburit att många utbildningar förlängts. Antalet 19-åringar minskar de närmaste åren t o m 2018, därefter sker en ökning och 2022 bedöms antalet 19-åringar var på samma nivå som Detta medför ett minskat behov av grundutbildning inom högskolesektorn. SLU:s bedömning är att detta kommer att få relativt liten inverkan på SLU:s grundutbildning. Anledningen är att SLU:s studenter dels har en relativt hög ålder och dels att utbildningarna är starkt nischade. Bedömningen är att SLU kan bibehålla antalet studenter på nuvarande nivå eller till och med öka då utbildningarna har en hög attraktionskraft. SLU har under åren 2008 till 2013 fattat beslut om ett antal större byggnationer. Detta har varit en medveten strategi för att förstärka universitetets infrastruktur. Denna satsning har gjorts med utgångspunkten att SLU långsiktigt förväntas ha en stark ekonomi och att universitetssektorn fortsatt kommer att ha en stark ekonomisk utveckling. Byggnationerna medför dock kortsiktiga ekonomiska förändringar som kan vara besvärliga att möta på institutionsnivå. Diagram 1: Utveckling av helårsarbetskrafter 2002 till 2020 Som framgår av diagrammet har personalvolymen ökat fram till Volymen kommer att minska fram till 2016 då en svag ökning prognostiseras. Denna ökning bygger på att sektorn och SLU fortsatt har en hög tillväxt. SLU har ett balanserat kapital på 9 procent av omsättningen efter utgången av Därtill finns även oförbrukade bidrag på 861 mnkr inom redovisningsområdena forskning och fortlöpande miljöanalys. 5

6 Utifrån SLU:s flerårsprognos har lokalernas andel av den totala kostnadsmassan beräknats. I SLU:s årsredovisning ingår inte kostnader för SLU:s egna fastigheter i posten lokalkostnader utan dessa fastigheters kostnader redovisas som avskrivningar, räntor och driftskostnader. I internhyran som debiteras verksamheten ingår SLU:s fastighetskostnader. Diagram 2: Lokalkostnadernas andel av kostnadsmassan (inklusive kostnader för SLU:s egna fastigheter) SLU har som mål att lokalkostnadernas andel av totala kostnadsmassan ska ligga i nivå med andra universitet. För de större lärosätena i Sverige utgör lokalkostnaderna procent av den totala kostnaden. Enligt diagram 2 kommer SLU:s lokalkostnader att utgöra cirka 14,3 procent av kostnadsmassan Universitetets bedömning är att andelen kommer att minska efter 2015 och utgöra cirka procent Lokalkostnadsandelen har minskat jämfört med tidigare prognoser då den uppskattades till cirka 16 procent för Anledningen till den minskade lokalkostnadsandelen beror på: Antagande om inflation är betydligt lägre än tidigare prognoser. Detta får till följd att vi räknar med en lägre indexuppräkning på hyrorna. SLU har förhandlat till sig en rörlig kapitalränta på förhyrningarna Mark, Vatten och Miljöcentrum (MVM) och Biocentrum (BioC). Ränteläget är mycket lågt och påverkar hyreskostnaderna positivt för SLU. Inflyttningen i nya VHC har gått snabbare än tidigare uppskattning och kostnaderna har därför minskat för dubbelhyra. SLU har arbetat med att effektivsera lokalutnyttjandet. Detta har gjorts genom förtätning i framförallt de nya byggnaderna. Sammantaget innebär detta att SLU har ett betydligt bättre ekonomiskt läge jämfört med tidigare prognoser. Även om SLU har tillhör de universitet som haft relativt hög kostnadsandel så har den redan minskat och SLU ligger i senaste jämförelsen med andra universitet och högskolor under genomsnittet. 6

7 3.3 Dimensionering av lokaler SLU hyrde per in m 2 lokalarea, varav m 2 från Fastighetsförvaltningen inom SLU. Enligt lokalförsörjningsplanens prognos kommer den inhyrda lokalarean (LOA-h) att vara ca m 2 år 2017, jämfört med år 2006 då SLU hyrde drygt m 2. Diagram 3: Lokalareans förändring mellan åren lokalarea, kvm Fram till 2010 minskade lokalarean successivt (diagram 3). Under år 2011 ökade lokalarean tillfälligt då BioCentrum, Mark, Vatten och Miljöcentrum (MVM) och Lövsta forskningscentrum för lantbrukets djur färdigställdes. En fortsatt minskning av lokalarean sker trots att byggnaderna för Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum (VHC) och Ulls Hus färdigställs Hyresvärdar SLU:s akademiska verksamheter äger inga egna fastigheter utan hyr i nuläget av 15 olika hyresvärdar. Per hyrde SLU in m 2 LOA-h fördelat på nedanstående hyresvärdar, där Akademiska Hus är den största hyresvärden med ca 76% av lokalarean (tabell 1). Utöver nämnda inhyrningar nedan tillkommer ett 20-tal arrendeavtal och ett mindre antal driftsavtal. Tabell 1: Grundhyra och area fördelat per hyresvärd Ort Loa-h Grundhyra, tkr andel i % Akademiska Hus ,8% SLU, Fastighetsförvaltningen ,5% Statens fastighetsverk ,4% Umeå universitet ,8% Övriga fastighetsägare ,5% Totalt ,0% 1 Fastighetsförvaltningen innehar för närvarande ytterligare ca m 2 lokaler som inte används för utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys. 7

8 4. Lokalplaneringen inom SLU 4.1 Processer, hantering, regelverk mm Det är avdelningen för infrastruktur som ansvarar för universitetets lokalplanering. En lokalåtgärd startar normalt med en begäran om förändring från en institution/fakultet. Avdelningen utreder lokalbehovet och föreslår i dialog med beställaren åtgärder som kan innebär ombyggnationer och/eller nybyggnationer. En viktig del i arbetet är att se till att lokalmässig samordning och effektivisering sker. Formella beslut fattas enligt delegationsordningen inför de olika momenten i processen från prefekt till styrelse beroende på den beräknade kostnadens storlek. För större projekt över 10 mnkr i investering eller årlig hyra överstigande 5 mnkr fattas besluten av SLU:s styrelse. Fullständig beskrivning av processen se anvisningar för hantering av ärenden, ny- och ombyggnationer vid SLU, beslut Hantering av lokalkostnader SLU tillämpar för närvarande en internhyresmodell där alla lokaler som universitetet hyr ska debiteras någon brukare, internt eller externt. Universitetets syfte med internhyrorna är att uppnå en tydlighet i debiteringen av lokalkostnaderna och att öka kostnadsmedvetenheten hos brukarna. Institutioner och övriga enheter på SLU ges genom internhyressystemet ett kostnadsansvar för lokalerna och ett incitament att ifrågasätta om alla lokaler verkligen behövs för verksamheten eller om de kan utnyttjas bättre på ett annat sätt. 4.3 Uppsägning av lokaler Den interna uppsägningstiden av lokaler är för närvarande 6 hela kalendermånader. Uppsägningstiden börjar räknas kommande hela kalendermånad efter uppsägning inkommit till avdelningen för Infrastruktur. Uppsägning ska bestå av "uthyrningsbara enheter", normalt ej enstaka rum. Ev. kvarstående restvärden från lokalanpassningar som återstår vid en uppsägning ska betalas av den verksamhet som avflyttar. Dock kan anpassningskostnaden överföras till annan verksamhet som flyttar in. Den interna uppsägningstiden gäller även om SLU:s kontrakt med fastighetsägarna har längre bindningstider. För de lokaler som friställs tas kostnaden över av en fiktiv enhet för friställda lokaler. För nya byggnader gäller dock inte dessa regler utan den fakultet som är beställare har ett långvarigt ansvar och medges inte att säga upp lokalerna inom de närmaste 5-10 åren. Två byggnader omfattas av denna regel; BioCentrum och Mark, Vatten och Miljöcentrum. I dessa byggnader bekostas friställda lokaler av de verksamheter som finns i respektive byggnad. För den nyligen färdigställda byggnaden Veterinärmedicinskt och Husdjursvetenskapligt centrum (VHC) har medgivits undantag från denna 5-10årsregeln och denna byggnad omfattas därför av de generella uppsägningsreglerna med 6 månaders uppsägningstid. Nytt förslag till uppsägningsregler För att skapa enhetliga regler för uppsägning av lokaler vid interna upplåtelser finns ett förslag till ändrade regler som innebär att uppsägningstiden ändras från 6 månader till 12 månader och att 5-10 årsgränsen för uppsägning av nyproducerade lokaler tas bort och ersätts med den nya generella 12-månadersregeln. Förslaget processas för närvarande. Beslut kan komma att fattas i ärendet under hösten 2014 eller våren

9 4.4 Internhyresmodell Den internhyra som SLU debiterar innefattar grundhyra, lokalvård, inre skalskydd samt påslaget för friställda lokaler och yttre skalskydd som är 4,7%. SLU tillämpar också en modell där gemensamma undervisningslokaler bokas mot en avgift enligt en årlig fastställd taxa. Inför budget 2015 har det procentuella påslaget på 4,7% ersatts av ett kron-påslag per m 2 lokalyta som institutionerna hyr. 5. Nuvarande lokalinnehav och kommande planerad utveckling för campus och övriga etableringar SLU har fyra större campusområden: Alnarp, Skara, Ultuna och Umeå. Dessutom hyrs lokaler, försöksanläggningar och försöksparker, på mindre orter. 5.1 Lokalhyresutveckling per ort Utvecklingen av genomsnittshyran påverkas främst av andelen nybyggnationer då dessa har en högre hyra än den genomsnittliga hyran. Av tabellen framgår att Ultuna får den största ökningen av snitthyran då Ulls Hus väntas vara klar i april Tabell 2: Utveckling av genomsnittshyra (inkl. media) per campus och övriga orter 2014 till 2017 Hyra kr/m 2 Hyra kr/m 2 Förändring Campus Alnarp % Skara % Umeå % Ultuna % Övriga % Totalt genomsnitt % I det följande beskrivs nuläget samt planerna för lokalutveckling inom campusområdena och på berörda mindre orter. Kraven på förändring av campus har varit olika starka. Alnarp och Ultuna har bedömts vara i större behov av förändring då verksamheterna är placerade i ett stort antal byggnader och spridda över campusområdena. För Ultuna har sedan 2006 pågått en omvandling av campus med stora byggnationer enligt visionsplanen för området. I Skara finns för närvarande inga större lokalprojekt. Campus i Umeå är tätt integrerat med Umeå universitets campus och expansion sker i första hand i befintlig central byggnad. I Alnarp pågår ett förtätningsprojekt. 5.2 Alnarp Campusområdet som SLU hyr av Akademiska hus är ca 1,2 km 2 stort. I dess södra delar finns den med träd bevuxna Alnarpsparken. Markområdena utanför park och bebyggelse används för olika odlingsförsök där utbildning, studier och forskning bedrivs till viss del. Alnarpsparken och delar av universitetsområdets utgör delvis ett skyddat byggnadsminne. I Alnarp har en visions- och campusplan tagits fram 2012 i vilken den framtida inriktningen 9

10 anges. Campusplanen för Alnarp anger att utvecklingen skall ske främst i det centrala stråket kring Sundsvägen med verksamheten i Alnarpsgården i öster fram till byggnadskomplexet, Horticum, Articum och Vegetum i väster. Målsättningen är koncentration kring stråket och att lämna perifera byggnader. Tabell 3: Större huskomplex och totalyta för Alnarp Grundhyra, Grundhyra Ombyggt Byggnad Loa-h tkr kr/m 2 år Vegetum Alnarpsgården Horticum Slottet Articum Agricum Övriga byggnader Totalt Alnarp De student- och gästforskarbostäder som finns på området är beskrivna i avsnitt 6.1. I bilaga 3 redovisas situationsplan över området Utredningar för större projekt Förtätningsutredning LTV-fakulteten har tagit initiativet till en förtätningsutredning för Alnarp som berör fakultetens institutioner och några centrala funktioner på campusområdet. Den byggnad som framförallt berörs är Alnarpsgården som inte utnyttjas fullt ut idag. Utredningen kommer att kompletteras med övrig SLU-verksamhet som finns på Alnarp t ex institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap så att man får en samlad helhetsbild. Tanken är att en förtätning ska gynna verksamheten men också leda till att lokaler kan avvecklas. Tabell 4: Utredningar för projekt som uppskattas ha en totalkostnad över 2 mnkr. Verksamhet/projekt Preliminär sluttid Kostnadsansvar Alnarpsgården 2015 LTV-fak Omfattning, typ av Tot kostn inredn o åtgärd bygg mnkr Undervisningslokaler anpassas till kontor Pågående projekt Biotronen Biotronen är en högteknisk forskningsfacilitet för växtodling under kontrollerade förhållanden. Anläggningen är över 30 år gammal och har akut behov av uppdatering av sin föråldrade odlingsteknik. Dessutom är den gamla tekniken och byggnadens egenskaper mycket energikrävande. Med ny teknik kommer elförbrukningen att minska och värmen kunna återvinnas. Beslut om genomförande fattades av styrelsen i maj Den nya anläggningen beräknas stå klar i maj Den hyresgrundade byggkostnaden är beräknad till 34,3 mnkr och investeringen i utrustning och inredning är beräknad till 52,94 mnkr. Den årliga kostnaden bedöms till 8,91 mnkr, varav hyra 4,3 mnkr (10-årigt hyresavtal på byggnaden), media 1 mnkr och utrustning 3,6 mnkr (15 års avskrivning). 10

11 5.2.3 Utbyggnadsmöjligheter Framtida expansion kan ske genom förtätning i befintliga byggnader och genom nybyggnationer i området kring Vegetum-Horticum och/eller i stråket med Sundsvägen fram till Alnarpsgården Friställda lokaler Inom Alnarp finns friställda lokaler (aug 2014) som utgör m 2 varav 2700 m 2 är förråd och m 2 är utbildningslokaler, kontor mm. Hyran för dessa lokaler är tkr varav tkr för förråd och tkr för övriga ytor. Ett förtätningsprojekt pågår för att samla verksamheter och kunna avveckla en del lokaler och på så sätt minska andelen friställda lokaler under kommande 3-årsperiod. Se även tabell Skara Campus Skara utgör i söder en integrerad del av Skara stads äldre bebyggelse och i norr av Brogården, som tidigare utgjort ett brukningscentrum för lantbruk, men som idag har lokaler för undervisning och mindre företagsverksamhet. Campusområdet är ca 0,25 km 2 stort och det förvaltas till största delen av fastighetsbolaget Hemsö. De två större byggnaderna, Undervisningshuset och Forskarhuset, har genomgått större renovering och anpassning och därmed är merparten av lokalerna av god standard och är tillgänglighetsanpassade. Tabell 5: Större huskomplex och totalyta för Skara LOA-h Grundhyra Grundhyra Ombyggt Byggnad tkr kr/m 2 år Undervisningshuset Forskarhuset Veterinärmuseet Brogården Övriga byggnader Totalt Skara I bilaga 3 redovisas situationsplan över området Utredningar Tre utbildningsprogram har under 2014 flyttats från Skara till Ultuna. Studenterna på dessa program är basen för SLUs behov av undervisningslokaler på campus i Skara. Samtidigt pågår en utredning kring Skara campus och möjligheterna att utveckla verksamheten tillsammans med andra aktörer utanför SLU. Ett avtal om samarbete har tecknats med Västra Götalandsregionen. Vilka lokalmässiga konsekvenser dessa förändringar får är oklart men en avveckling av Undervisningshuset bedöms som sannolik Utbyggnadsmöjligheter Framtida behov vid en eventuell expansion kan ske genom utveckling av området kring forskningshuset Friställda lokaler I Skara finns 900 m 2 friställda lokaler (aug 2014) och hyran för lokalerna är tkr. Se även tabell

12 5.4 Ultuna Planeringen för campus, som den redovisas i visionsplanen, har en mycket tydlig idé om att koncentrera verksamheten till de fyra kvarter som bildas av korsningen mellan Ulls väg och Almas allé. Detta har inneburit en mycket omfattande nybyggnation med syfte att skapa en tät miljö med stora byggnader där likartade verksamheter samlas för att öka interaktionen mellan forskare och ge bättre möjligheter att nyttja gemensamma undervisningslokaler, bibliotek och odlingsfaciliteter. Omvandlingen av campus inleddes 2006 och startade med att NJ-fakulteten samlade institutionen för ekologi och institutionen för växtproduktionsekologi till det delvis ombyggda och renoverade Ekologicentrum. Därefter byggdes BioCentrum och Mark, Vatten och Miljöcentrum för NJ-fakultetens verksamheter, vilka blev klara för inflyttning År 2009 beslutade styrelsen att bygga Veterinärmedicinskt och Husdjursvetenskapligt centrum för VH-fakultetens institutioner och Universitetsdjursjukhuset med inflyttning Därefter har styrelsen 2012 beslutat om byggandet av Ulls hus som blir färdigställt under När dessa förändringar är gjorda kommer det ursprungligen 2,25 km 2 stora campusområdet att ha minskat till ca 0,25 km 2, en minskning med 80 procent. De lokaler som friställs i samband med att de nya byggnaderna blir klara kommer att kunna avvecklas. SLU deltar tillsammans med bl a Akademiska hus och Regionförbundet i Uppsala län i ett projekt som utreder förutsättningarna för att skapa en forsknings- och innovationsmiljö inom Ultuna med fokus på gröna näringar. Detta skulle kunna bli en mötesplats där akademi och näringsliv möts och kan dra nytta av varandras kunskaper för att utvecklas. Tabell 6: Större huskomplex och totalyta för Ultuna Byggnad Loa-h Grundhyra, Tkr Grundhyra kr/m 2 Ombyggt år VHC BioC MVM Ekologihuset Undervisningshuset övriga byggnader Totalt Ultuna I bilaga 3 redovisas situationsplan över området Tillkommande lokaler I och med att Ulls Hus färdigställs 2015 tillkommer m 2 Loa:h med en preliminär hyra om 48 mnkr. Samtidigt avvecklas flera byggnader motsvarande ca m 2 Loa:h. Se även bilaga 4. 12

13 5.4.2 Utredningar för större projekt ArtDatabanken Utredning pågår om att utöka Ulls hus projektet med ytterligare lokaler i Östra längan så att Artdatabanken får plats. Om berörd fakultet beslutar att detta ska ske så kan ArtDatabanken flytta in kring årsskiftet 2015/16 i ett utökat Ulls hus. Skogens produkter Skogens hus med institutionen för skogens produkter ligger utanför det nya campus Ultuna. Skogens produkter är uppdelat i tre delar: Ekonomi, labb- och impregneringsverksamheten. Ekonomidelen flyttar till Ulls hus. För labb- och impregneringsdelen återstår ytterligare utredningsarbete för att hitta lämplig placering. Tabell 7: Utredningar för projekt som uppskattas ha en totalkostnad över 2 mnkr. Verksamhet/ projekt Preliminär sluttid Kostnadsbärare Skogens produkter naturvetenskapl del 2015 S-fak Artdatabanken 2015/16 NJ-fak Omfattning, typ av åtgärd Anpassning i befintliga byggnader Tillförhyrning av lokaler Tot kostn mnkr 5 inredning 20 byggkostn 30 inredning 10 byggkostn Större projekt pågående byggnation Ulls hus, kluster för samhälle och landskap samt SLU:s administration Den 2 mars 2012 fattade styrelsen beslut om uppförande av en ny byggnad på Ultuna, Ulls hus. I Ulls hus planeras lokaler avsedda för institutionen för stad och land, institutionen för ekonomi, Centrum för biologisk mångfald, skogens produkter (ekonomidelen), SLU:s centrala ledning, universitetsadministrationen samt gemensamma undervisningslokaler. I byggnaden inryms även en samlande huvudentré för campusområdet. Inflyttning beräknas ske under sommaren VHC Det nya Veterinär- och Husdjursvetenskapliga centrum, VHC, är klart och verksamheterna har flyttat in. Det finns behov av en del mindre hyresgästanpassningar bl a beroende på en del verksamhetsförändringar som skett. Åtgärderna samlas i ett anpassningsprojekt som kommer att pågå t.o.m. våren Campus Ultuna etapp 2 Styrelsen beslutade 20 februari 2013 att vissa delar av projektet Campus Ultuna etapp 2 skulle skjutas upp. Dessa redovisades i bilaga 3 till beslutet och slutkostnadsprognosen för projekten som man beslutat avvakta med är 20,5 mkr. 13

14 Tabell 8: Större projekt med pågående byggnation. Byggnad LOA-h Grundhyra, mnkr Grundhyra/m 2 Investering inredn/utr. mnkr Färdigt år Pågående byggnation Ulls Hus VHC - Under anpassningsprojekt utredning Utbyggnadsmöjligheter Markytan nordväst om korsningen Almas allé och Ulls väg är en framtida expansionsyta för service eller akademisk verksamhet. Nuvarande byggnad på denna yta kommer troligen att rivas efter Ulls hus färdigställande. Vidare kan i en mer avlägsen framtid marken väster om nuvarande ekologihuset bebyggas. För båda dessa områden finns fastställd detaljplan. Markvetenskapshuset, som SLU inte längre hyr, och området omkring byggnaden ligger i anslutning till campus och kan också vara en möjlighet för en framtida expansion Friställda lokaler Inom Ultuna finns friställda lokaler motsvarande 3120 m 2 varav 1572 m 2 kontor och 1548 m 2 förråd mm. Den sammanlagda hyran för dessa lokaler är tkr varav kontor tkr och övrigt tkr. Se även tabell 14. Det finns ytterligare friställda lokaler men det gäller byggnader som SLU inte längre ska hyra och som kommer att avvecklas under Se även tabell Umeå På Umeå campus är huvuddelen av verksamheten koncentrerad till Skogishuset samt i närliggande byggnader, KBC-huset och Kemihuset, tillsammans med Umeå universitet. SLU måste till viss del anpassa eventuella expansionsplaner till campusområdets huvudsakliga aktör och hyresgäst, Umeå universitet. Målsättningen är att hålla samman verksamheten och i första hand utveckla Skogishuset. Tabell 9: Större huskomplex och totalyta för Umeå Grundhyra, Grundhyra Ombyggt Byggnad Loa-h tkr kr/m 2 år Skogishuset Fysiologihuset Wallenberglabb Övriga byggnader Totalt Umeå I bilaga 3 redovisas en situationsplan över området Större projekt pågående byggnation. Finns inga behov av större ombyggnader de kommande åren. 14

15 5.5.2 Utbyggnadsmöjligheter I det korta perspektivet kan en expansion ske igenom att en oinredd del av Skogishuset anpassas och hyrs in. Blir behoven större är en utbyggnad av huset eller en separat byggnad i närområdet möjligt. Goda möjligheter till expansion finns inom området med reserverade markytor för framtida byggnation Friställda lokaler På campus Umeå finns m 2 friställda lokaler varav 873 m 2 förråd, 353 m 2 kontor och övrigt 303 m 2. Sammanlagda hyra för lokalerna är tkr varav förråd tkr, kontor 634 tkr och övrigt 611 tkr. Se även tabell Övriga etableringar SLU hyr lokaler på ytterligare ett tjugotal orter och då främst av SLU:s Fastighetsförvaltning som förvaltar fastigheter som är belägna på drygt ett 30-tal platser runt om i Sverige. Den ekonomiska tyngdpunkten i innehavet finns kring Uppsala men även i Umeå, Skaraborg och Skåne finns flera egendomar. Fastighetsinnehavet består av nära m 2 lokaler och ca hektar skog och mark. Omsättningen uppgår till 87 MSEK (2014). I ett direktiv från december 2013 står bl a att Fastigheterna skall i första hand ställas till förfogande för fakulteternas behov inom utbildning och forskning. I andra hand får fastigheterna uthyras internt eller externt för andra ändamål om de i ett framtida perspektiv kan komma att behövas för utbildning och forskning. Saknas sådant behov skall förslag till hantering av dessa fastigheter lämnas. Mer finns att läsa i fastighetsförvaltningens affärsplan för Fakulteterna inom SLU hyr lokaler motsvarande ca m 2 från fastighetsförvaltningen. De större förhyrningarna är Lövsta, Alnarp, Lanna, Ultuna, Kungsängen, Skinnskatteberg, Grimsö, Asa, Balsgård, Röbäcksdalen och Skara Utredningar för större projekt Grimsö forskningsstation Anläggningen är belägen ca 3,5 mil sydväst om Skinnskatteberg. Grimsö är en viltforskningsstation som till huvuddelen nyttjas av institutionen för ekologi vid NJfakulteten. För att ersätta övernattningsmöjligheter i en byggnad som lämnats av miljöskäl undersöks nu om övervåningen på ladugården kan byggas om till övernattningsrum. Därutöver finns ett önskemål att ersätta nuvarande slakteri med en modern slaktlokal. En mindre tillgänglighetsanpassning av två byggnader utreds också. Skinnskatteberg, Skogsmästarskolan Anläggningen är belägen ca 6 mil nordväst om Västerås. Här utbildas skogsmästare av S- fakulteten. Huvudbyggnaden med flyglar är byggnadsminnesförklarade vilket innebär särskilda svårigheter med anpassningar. Tillgänglighetsanpassningarna kommer innebära hyresökningar. Utredning pågår också om anpassning av brandskydd i byggnaden. Öregrund, akvatiska resurser Kustlaboratoriet har ett stort behov av förvaringsutrymme av utrustning som används vid fältverksamheten. Ett garage/förråd är projekterat och färdigställs enligt planerna under Asa fältforskningsstation Verksamheten på Asa fältforskningsstation har successivt ökat och det råder överbeläggning. En utbyggnad med nya kontorsarbetsplatser och samlingslokal planeras. 15

16 Tabell 10: Utredningar för projekt som uppskattas ha en totalkostnad över 2 mnkr i på SLU:s övriga etableringar. Verksamhet/ projekt Preliminär sluttid Kostnadsbärare Ekologi, Grimsö forskningsstation 2014 Ekologi Skogsmästarskolan Skinnskatteberg 2013 S-fak Omfattning, typ av åtgärd Tillgänglighetsanpassning, boende rum för besökare, slakteri Yttre renovering, tillgänglighetsanpassning, brandskyddssäkring Tot kostn mnkr 6 byggkostn 6 byggkostn Akvatiska resurser, kustlab Öregrund 2014 Akvatiska resurser Nybyggnation, förråd/garage 3 byggkostn Asa fältforskningsstation 2015 Nybyggnation 6,5 byggkostn 5.7 Sammanfattande tabell över projekt som är under utredning I tabell 11 sammanfattas de behov av anpassningar eller nybyggnader som aviserats till avd för infrastruktur. Projekten anges som utredningar och kan innebära lokalkostnadsökningar och investeringar om de genomförs. Underlag tas för närvarande fram och byggnadsåtgärder ska prissättas inför kommande beslut om ev. genomförande. Preliminär sluttid avser genomförande och är angiven i tabell 11 nedan för att ge en uppfattning om hur nära förestående ett genomförande är planerat. Tabell 11: Utredningar med lokalanpassningar som beräknas överstiga 2 mnkr. Prioritering angiven med 1-3 med 1 som högsta prioritet. Prioritet 1. Angeläget pga. av allvarliga brister och/eller effektivisering av lokalutnyttjande Prioritet 2. Angeläget för verksamheten Prioritet 3. Verksamhetsutvecklande Verksamhet projekt Prel genomförande år Kostnadsansvarig Prioriteringsgrad Tot Investering, mkr Varav SLU invest, mkr Varav Byggkostn fastighetsäg mkr Grundhyra, tkr Alnarp Alnarpsgården LTV-fak Ultuna Skogens produkter 2015 S-fak Övriga etableringar Ekologi,Grimsö forskningstation 2014 NJ-fak * Skogsmästarskolan, skinnskatteberg 2013 S-fak ** Akvatiska resurser 2014 NJ-fak 2 3 Asa fältforskningsstation 2015 LTV-fak 2 * Stor del planerat underhåll **Stor del bidragsfinansieras 16

17 6. Övriga lokaler Utöver de lokaler som SLU hyr in och i sin tur hyr ut till institutioner och motsvarande för deras verksamhet finns ytterligare lokaler. Dessa lokaler som redovisas nedan är av gemensam karaktär och ett central ansvar för SLU. 6.1 Studentbostäder SLU har genom åren varit engagerat i studenternas boende på flertalet campus huvudsakligen genom att stödja studentbostadsstiftelser och genom att påverka kommuner och andra aktörer. SLU har också i Uppsala blockförhyrt studentboende för att garantera bostäder till utbytesstudenter och från och med hösten 2011 också för betalande mastersstudenter. I och med riksdagens beslut i juni 2010 har universitetet fått möjlighet att under en försöksperiod på fem år aktivt engagera sig i studenternas boende genom att möjliggöra uthyrning av rum till alla studenter. Försöksperioden förlängdes under 2014 med ytterligare ett år. SLU skulle alltså under försöksperioden kunna teckna hyreskontrakt med avsikt att vidareförhyra studentrum till alla studenter. Sedan hösten 2013 pågår ett arbete för att samordna hanteringen av studentbostäder. Med anledning av detta har ansvaret för verksamheten i Uppsala och Umeå bytt avdelning inom förvaltningen. Arbetet med att flytta över verksamheten Alnarp till samma avdelning pågår under I Skara finns i dagsläget ingen förmedling. I Skinnskatteberg förmedlar Skogsmästarskolan för närvarande bostäder till studenter genom att blockförhyra lokaler som ägs av fastighetsförvaltning. I Grimsö sker uthyrningen direkt mellan varje student och institutionen för ekologi som sköter förmedlingen. I Alnarp blockförhyr SLU lokaler studentboende av Akademiska hus och fastighetsförvaltningen. Bostadssituationen är ekonomiskt pressad och medför årliga underskott som täcks av LTV-fakulteten. Situationen är inte långsiktigt hållbar och möjligheterna till att förbättra bostadssituationen och dess finansiering är under utredning. I Uppsala blockförhyrs rum hos ett antal bostadsaktörer på Ultuna samt i centrala Uppsala. Dessa rum är avsedda för utbytesstudenter och betalande mastersstudenter. Det råder en brist på studentboende i Uppsala. Om SLU kan erbjuda student- och gästforskarbostäder är det sannolikt en fördel för SLU när t.ex. studenter väljer studieämnen och studieort. Hur och var detta ska göras är under utredning med syftet att förstärka campus och minimera de ekonomiska riskerna. Antagning av studenter utanför EU/EES området minskar och samtidigt minskar de svenska ungdomskullarna, vilket gör det svårt att bedöma om dagens bostadsbrist kommer att bestå i Uppsala. Även i Uppsala är situationen ekonomiskt pressad med årliga underskott som täcks av fastighetsförvaltningen. I Umeå finns i dagsläget inga blockavtal. Den bostadsförmedling som finns är till utbytesstudenter och SLU förmedlar endast kontakten mellan respektive student och det kommunala bostadsbolaget. 17

18 Tabell 12: Redovisning av SLU:s uthyrningsverksamhet av studentbostäder Ort Antal rum Beläggningsgrad cirka (%) Omsättnin g Ansvarig instans Alnarp LTV-fak. Grimsö 20-tal Inst. för ekologi Skara Skinnskatteberg Umeå Uppsala Efter behov ca 15 st Skogsmästarskolan, studentkåren Fastighetsförvaltningen Fastighetsförvaltningen 6.2 Friställda lokaler SLU har sedan början av 2000-talet tillämpat ett regelverk som främjar rörlighet i lokalanvändningen. Det är möjligt för samtliga verksamheter inom SLU att med en uppsägningstid om sex månader, avflytta från en lokal under förutsättning att det interna regelverket för uppsägning uppfylls, se bilaga 5. Från brukarna återlämnade lokaler hanteras på ett kostnadsställe benämnt friställda lokaler och finansieras med särskilt avsatta medel i SLU:s anslagsfördelning och med en mindre delfinansiering via lokaltjänstpåslag på internhyran. Av de m 2 som ingår i SLU:s förhyrning per 31 augusti 2014 är m 2 friställda lokaler vilket motsvarar 29 mnkr eller knappt 7 procent av den totala grundhyran om 434 mnkr (tabell 14). Av dessa friställda lokaler är det ca m 2 som tillhör byggnader som SLU inte längre ska ha. Målsättningen är att mängden friställda lokaler ska vara mindre än 4 procent av den totala inhyrningen efter att omstruktureringen av campus Alnarp och Ultuna genomförts. Tabell 13: Grundhyra friställda lokaler jämfört med total grundhyra, mnkr Ort Grundhyra mnkr Friställt mnkr Andel i procent Alnarp 53 6,9 13,0 Skara 7 1,2 17,1 Umeå 47 3,6 7,6 Uppsala ,9 5,5 Övriga orter 20 0,6 3,0 Summa ,2 6,7 Det pågår en process för att utreda möjliga förtätningar i befintliga lokaler med målsättning att SLU ska lämna hela byggnader. 18

19 6.3 Udda lokaler Med udda lokaler avses lokaler med en gemensam funktion för SLU:s verksamheter som är svåra att hänföra till en viss nyttjargrupp. Lokalerna finns på SLU:s fyra campusområden. Mängden lokaler uppgår i nuläget till knappt m 2 (tabell 14). Udda lokaler omfattar bland annat restauranger, cafékök, stilla rum för studenter och en gemensamhetsaula per campusområde. Vid Ultuna finns det även en motionshall för studenter och personal och i Alnarp och Skara finns det museer. För restauranger och aulor tillkommer en viss intäkt. SLU har för närvarande 4 tecknade avtal med restauratörer för restauranglokaler i Alnarp, Umeå och Ultuna med ett gemensamt åtagande för ny- och reinvestering i lokalen samt visst underhåll. SLU har en gemensam aula på varje campusområde och arean för dessa lokaler uppgår till ca m 2. I och med att lokalkostnaderna för dessa redovisas som gemensamhetslokal följer också ansvaret för re- och nyinvesteringar i inredning och utrustning. En upprustning av teknik och inredning har skett under de senaste åren på samtliga huvudorter. För uthyrning av aulor och restauranger får SLU en mindre intäkt som dock inte täcker dessa lokalers kostnader varför resterande kostnad finansieras av anslag. I Alnarp finns ett hovslagarmuseum och ett lantbruksmuseum. Dessa driv av ideella krafter. I Skara finns ett veterinärhistoriskt museum som drivs av Stiftelsen Veterinärhistoriska museet i Skara. Tabell 14: Udda lokalers grundhyra och verksamhetsyta per ort Ort Loa-h Grundhyra, tkr Alnarp Skara Umeå Ultuna Totalt

20 Bilaga 1 Tillgänglighet och energihushållning Tillgänglighetsanpassningar Statliga verksamheter ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet. Grunden för detta lades i förordning (2001:526) om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken. Målet är att så många som möjligt med funktionshinder ska kunna arbeta och studera på likvärdiga villkor. Som stöd för detta arbete finns riktlinjer från Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam. Uppdraget för varje myndighet har varit att inventera samtliga lokaler och åtgärda brister senast under Kostnaderna finansieras med hyrestillägg för verksamheterna i respektive byggnad som åtgärdas. Anpassningsåtgärderna kunde inte genomföras fullt ut till Den större delen av anpassningarna kommer att vara genomförda först i samband med att pågående och planerade nybyggnationer är slutförda Visst åtgärdsarbete återstår också i äldre byggnader framför allt i Alnarp samt på några andra orter och då främst i några av fastighetsförvaltningens byggnader. Energihushållning Enligt förordning 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter ska SLU årligen redovisa sin miljöpåverkan i form av bl.a. åtgång av el, värme och kyla till Landsbygdsdepartementet och Naturvårdsverket. SLU redovisar åtgången för både inhyrda lokaler och fastighetsförvaltningens uthyrning till övriga hyresgäster (tabell 17). Tabell 17: Energiförbrukning i lokaler Energislag kwh Värme Kyla Verksamhetsel Totalt

21 Bilaga 2 Förkortningar och definitioner Förkortningar LOA-h LOA-v Lokalarea som ingår i hyresavtal mot hyresvärd Lokalarea som definieras som verksamhetsyta, innefattar inte vertikalkommunikation, toaletter, omklädningsrum, korridorer, gemensamhetsytor som exempelvis lunchrum och liknande. Definitioner Grundhyra Mediakostnad Lokalkostnad Internhyra Lokalanknutna tjänster Produktionskostnad Bashyra inklusive index, mediakostnad, avskrivning, räntor, renhållning och eventuell tilläggsavtal för drift samt om- och tillbyggnader. El, kyla, värme, vatten Se Grundhyra ovan Grundhyra, lokalvård, inre skalskydd och lokalanknutna tjänster Påslag på den debiterade grundhyran om för närvarande 4,7 procent. Finansierar del av friställda lokaler och yttre skalskydd. Fastighetsägarens projektering - och byggkostnad Förbättringsutgifter Kostnader för reparation och underhåll samt avskrivningar på förbättringsutgifter på annans fastighet och fasta installationer. 21

22 Bilaga 3 Situationsplaner 22

23 23

24 Lokaler som avvecklas när Ulls hus är klart 24

25 25

26 Bilaga 4 Sammanställning av byggnader som berörs när verksamheter flyttar till Ulls hus När Ulls hus är klart ökar den hyrda arean med ca m 2 Loa:h och hyran med ca 48 mkr. De verksamheter som flyttar till Ulls hus lämnar ca m 2 Loa:h motsvarande en hyra på ca 22 mkr. Följande byggnader avvecklas helt under 2015: C 4:9 Dekanhuset C 4:10 Akademikonf m fl C 4:11 JEP-huset Personalavd m fl C 4:13 Ekonomen C 4:14 IT-avd C 4:17 SUS C 4:68 Stad o Land C 4:68 P Stad o Land C 4:104 Å-paviljong C 4:223 Annexet C 9:1 Ritsalar mm C 40:08 Centralarkivet Följande byggnader avvecklas när ArtDatabanken samt Skogens produkter labbdelen fått andra lokaler: C 4:58 Skogens Produkter C 4:81 Naturicum annexet C 4:196 Naturicum gamla C 4:227 Naturicum nya C 4:92 Röda Villan Följande byggnader kommer troligen att användas för andra verksamheter: C 4:106 Rektorsvillan C 4:107 Rättaren 26

27 Styrelsen BESLUT Dnr SLU ua Exp. den 25/11-14/CW Rektor Lokalförsörjningsplan Beslut Styrelsen beslutar att fastställa lokalförsörjningsplan enligt bilaga till detta beslut, att uppdra åt rektor att fortsätta planeringen i enlighet med vad som framgår av lokalförsörjningsplan , samt att upphäva beslutet från den 20 juni 2013 med lokalförsörjningsplan, 51/13, dnr SLU ua Redogörelse för ärendet Styrelsen ska enligt högskoleförordningen (1993:100) 2 kap. 2 fatta beslut i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation. Styrelsen har i dokument Organisation och ansvarsförsdelning avseende styrelsen för SLU och organ som är direkt underställda denna styrelsens delegationsordning preciserat vad man avser med detta. Beträffande lokalfrågor förbehåller sig styrelsen rätten att besluta om genomförande av byggprojekt med en beräknad årshyra som uppgår till eller överstiger 5 miljoner kr eller har en kalkylerad investeringskostnad som överstiger 10 miljoner kr. Underlagen till dessa enskilda beslut i styrelsen är detaljerade vad avser den föreslagna byggnationen men ger inte styrelsen underlag för att bedöma SLU:s samlade lokalbehov, resurser osv. Ett samlat dokument i form av en lokalförsörjningsplan är därför nödvändigt för planerings- och beslutsprocessen. Postadress: Box Uppsala Tel: Besöksadress: Jan Brauners väg 6 Mobilnr: Camilla.westerborn@slu.se

28 Lokalförsörjningsplan Motiv till beslutet Tidigare har en lokalförsöjrningsplan fastställts årligen av styrelsen. Det bifogade förslaget till lokalförsörjningsplan är en treårig plan vilket understryker betydelsen av att lokalförsörjningsplaneringen är ett långsiktigt arbete där det ofta tar flera år från beslut om lokalfrågor till dess att de är genomförda. Planen behandlar utvecklingen av SLU:s campusområden, de ekonomiska förutsättningarna, prognos över SLU:s lokalbehov i förhållande till utvecklingen av personalvolymen, behoven av SLU-gemensamma (udda) lokaler samt andra konsekvenser av förändringar i lokalbestånd och campusområden för flera år framåt. Beslutet innebär en inriktning för utvecklingen av lokaler vid campusområden och övriga etableringar. Genomförandet av enskilda projekt beslutas av styrelse, rektor eller annan beslutsfattare enligt gällande delegationer. Beslutets innebörd och bedömda konsekvenser Beslutet innebär att SLU från och med 2015 har en 3-årig lokalförsörjningsplan. Konsekvensen av beslutet är ett dokument som redogör för lokalförsörjningen utifrån verksamhetens behov. Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen efter föredragning av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har även deltagit chefscontroller Lasse Thorell, projektchef Johan Lindersson, lokalstrateg Camilla Westerborn och enhetschef Patrik Nyman. Planen har behandlats av infrastrukturgruppen den 16 oktober 2014 och synpunkter framförda där har beaktats. Rolf Brennerfelt Martin Melkersson Kopia för kännedom Fakultetsnämnderna Samtliga avdelningar och motsvarande inom universitetsadministrationen Överbibliotekarien Universitetsdjursjukhusdirektören Internrevisionen 2/2