Förutsättningar att öka andelen förnybar energi i Malmös energisystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutsättningar att öka andelen förnybar energi i Malmös energisystem"

Transkript

1 Intelligent Energy Europe Förutsättningar att öka andelen förnybar energi i Malmös energisystem SECURE Production: City of Malmö May The sole responsibility for the content of this report lies with the authors. It does not represent the opinion of the European Communities. The European Commission is not responsible for any use that may be made of the information contained therein.

2 Förord Mänsklighetens användning av energi skapar i dagsläget stora miljöproblem. Genom att öka andelen förnybara energiråvaror i energisystemet kan flera av problemen undvikas. Det finns i Malmö goda förutsättningar att öka produktionen och användningen av förnybar energi. Genom gjorda satsningar har staden visat att det går att integrera förnybara energikällor i den täta stadsmiljön. Malmö har rönt internationell uppmärksamhet för energisystemet på Bo01- området i Västra Hamnen där området förses med lokalt producerad förnybar energi. Genom att aktivt delta i demonstrations- och utvecklingsprojekt kan Malmö stad möjliggöra att det dras erfarenheter som kan spridas långt utanför Malmös gränser I denna skrift ges en kortare beskrivning av de förnybara energikällorna. Det redogörs också för produktion och användning av förnybara energikällorna i Malmö. Förslag på strategier för ökad lokal produktion och användning ges också. Dokumentet avslutas med ett scenario över energitillförsel och energianvändning i Malmö. Skriften är skriven som en del av EU-projekt SECURE. Inom projektet ska ett antal Europeiska städer skapa handlingsplaner för hållbar energianvändning. Detta dokument är underlagsmaterial till handlingsplanen. Dokumentet ska också användas som underlag i Malmö stads energiplanering. Författare är Michael Sillén. Arbetet genomfördes våren

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar att öka andelen förnybar energi i Malmös energisystem... 1 Malmös energisystem... 4 Solenergi... 6 Vindkraft Biobränslen från skog och åker Energi från underjorden Vattenkraft och Vågkraft Energigaser Naturgas, Biogas och Vätgas Ett långsiktigt hållbart energisystem i Malmö

4 Malmös energisystem En stor del av den energi som används i Malmö är importerad och producerad av icke förnybara energikällor. Av flera skäl är det viktigt att minska beroendet av de icke förnybara energikällorna. Det råder inom forskningsvärlden en allt större enighet om att vi inom en snar framtid når peak oil dvs toppen på oljeförbrukningen. Den ökande efterfrågan av olja står inte i proportion till upptäckter av nya oljefyndigheter. Samtidigt uppvisar de flesta oljeproducerande länder en minskande produktion. Även om det kommer att ta lång tid innan de kända oljereserverna är förbrukade är det viktigt att vi redan nu minskar vår användning av olja och andra fossila bränslen. Priset på olja kommer att öka i takt med att gapet mellan produktion och efterfrågan ökar. Det ökade oljepriset kommer att påverka priset även på andra bränslen som exempelvis naturgas. Det finns också farhågor om att de sinande oljetillgångarna kommer att skapa en ökad internationell oro. Vid förbränning av icke förnybara energikällor som olja, kol och naturgas bildas utsläpp av växthusgaser, främst då koldioxid. De utsläpp som genereras av Malmöbornas aktiviteter är långt högre än vad som är långsiktigt hållbart. Utsläppen måste därför minskas avsevärt De mängder koldioxid som släpps ut i Malmö måste minskas drastiskt så att vi kommer ner till nivåer som naturen tål uppgick andelen förnybara energikällor till 30 % av den totala energitillförseln i Malmö 1. Exkluderar man biltrafiken ökar andelen till 42 %. Genom att satsa på lokala och förnybara bränslen kan vi minska vårt internationella beroende och samtidigt minska vår miljöpåverkan. Utbyggnaden av Malmös fjärrvärmenät, från 1950-talet och framåt, har betytt mycket för att Energitillförsel och användning i Malmö Framtaget av Grontmij på uppdrag av Miljöförvaltningen 1 Nordiskt storstadssamarbete (2006) Nordens större städers miljöindikatorer. Energianvändning och utsläpp av växthusgaser 4

5 minska de lokala utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen till luft. Genom att ersätta individuell kol- och oljeeldning med förbränning av mer miljövänliga bränslen i effektiva, storskaliga, anläggningar har miljöpåverkan minskats. Mer än 90 % av Malmös hushåll får idag sin värme genom fjärrvärmenätet. Genom den stora anslutningen har valet av bränslen för produktion av fjärrvärme en stor betydelse för den totala bränsleanvändning i Malmö. Ett normalår krävs en tillförsel av 2,5 TWh till fjärrvärmenätet. Hushållsavfall och naturgas är i dag de dominerande bränslena i Malmös fjärrvärmesystem. Sysavs och E.ONs pågående utbyggnad av kraftvärmeanläggningar för avfall och naturgas kommer resultera i en ännu större dominans för dessa bränslen i fjärrvärmenätet. Produktionen under ett normal beräknas efter drifttagning av de nya anläggningarna fördelas enligt följande 2 : Baslast Nordisk Carbon Black (spillvärme) 5 % SYSAV (hushållsavfall) 50 % Mellanlast Öresundsverket (naturgas) 40 % Spetslast Heleneholmsverket (naturgas) 5 % Värmepumparna på Sjölunda reningsverk och Flintrännans biobränsleeldade värmeverk tas med stor sannolikhet ur drift de nya produktionsanläggningarna startar sin produktion. De båda kraftvärmeanläggningarna och uppförandet av Lillgrunds vindkraftspark kommer att innebära en mycket stor ökning av elproduktionen i Malmö. Det kommer att ske en nettoexport av el från Malmö i och med att ombyggnaden av det naturgaseldade Öresundsverket står färdigt. Öresundsverket kommer att producera ca 3,2 TWh el per och 1 TWh värme per år. Den stora produktionen kommer att innebära en mycket stor ökning av naturgasanvändningen i Malmö. Därmed kommer också de lokala koldioxidutsläppen drastiskt att öka. Den goda tätheten och den välutbyggda infrastrukturen skapar möjligheter för en vidareutveckling av ett resurseffektivt och miljöanpassat energisystem i staden. Malmös geografi och naturförhållanden ger stora möjligheter att ta till vara energi från sol, vind och geotermisk värme. På Malmös högproduktiva omland finns det också goda förutsättningar att producera energiråvaror från jordbruket. Det finns en stark koppling mellan energihushållning och möjlighet att förse staden med energi från förnybara energikällor. Omställningen förenklas ju mindre energi som måste konverteras till förnybara energikällor. Malmös energisystem är på olika sätt kopplat till omvärlden. Malmös elsystem är en del av ett nordeuropeiska elsystemet. El producerad i Malmö konsumeras på andra platser och vice versa. Bränslepriser styr i stor utsträckning på ett internationellt plan. Skatter och bidrag bestäms på en internationell nivå. Det finns dock många möjligheter för Malmö stad och de som bor och verkar i Malmö att påverka utvecklingen mot ett mer hållbart energisystem. 2 E.ON (2005) Värmeförsörjningsscenario

6 Solenergi Om solenergi Solstrålningen mot jorden utanför atmosfären motsvarar en effekt av 1,37 kw/m2. Ca 70 procent av denna effekt når sedan jordytan. Den solenergi som träffar jorden är ca gånger större än den energimängd som mänskligheten använder i from av fossila bränslen. Möjligheten att i mycket större utsträckning än i dag utnyttja solenergi för att producera värme och el är därför mycket stora. Solfångare för värmeproduktion Solfångare omvandlar termisk energi till värme. Det finns idag tre typer av solfångare på marknaden. Det är plana glasade solfångare, solfångare med vakuumrör och poolsolfångare. Internationellt sker en snabb utveckling av mängden installerad mängd solfångare. I exempelvis EU ökade ytan installerad solfångaryta med 47 % år I Sverige ökade ytan installerad mängd solfångare med 26 %. De finns flest solfångare i Kina som står för cirka 75% av världsmarknaden. I Europa finns det flest solfångare i Tyskland men räknat Utveckling av solvärme i OECD-länderna per capita ligger Cypern, Grekland och Österrike långt före övriga länder i Europa. m2 solfångaryta Källa: IEA renewables information 2006 I de länder som är med i OECD beräknas solfångarna år 2000 leverera ca 25 TWh värme, vilket gör att energiutvinningen via solvärme är av samma storleksordning som elproduktion av vindkraftverk 4. Dagens solfångarsystem har en effektivitet på kwh/m2 och år 5. En 20m 2 stor solfångaryta kan omvandla motsvarande medelåruppvärmningen för en bostadsyta på m 2 6. Då den mesta av energin i Sverige omvandlas i sommartid, krävs dock lagring av energin. 3 European Solar Thermal Industy Federation (2007) Solar Thermal Markets in Europe 4 IVA (2003) El och Värme från solen 5 Svenska Solenergiföreningen (2005) Solen räcker för all framtid 6 Lundgren, Wallin (2005) Aktiv solenergi I hus- och stadsbyggnad 6

7 Solfångare i Malmö Solinstrålningen i Malmö är cirka kwh/m2 och år. Räknat på Malmös yta motsvarar det GWh. Det är långt mer energi än vad som används i Malmö. Malmö är en av de städer i Sverige där det satsats mest på att integrera solenergi i tät stadsmiljö. Vacuumsolfångare på byggnad i Västra Hamnen. Foto: Malmö stad Det finns större ett antal större anläggningar som Malmö stad har installerat på offentliga byggnader och flerbostadshus. De större anläggningarna har i huvudsak uppförts av Malmö stad. Det finns också ett antal större anläggningar som är uppförda på privata fastigheter. De är främst belägna i Västra Hamnen som en del i konceptet med 100 % lokalt producerad förnybar energi. Det finns också ett antal mindre anläggningar som främst värmer privata fastigheter. De större anläggningarna är kopplade till fjärrvärmenätet. De mindre värmer enskilda fastigheter. Utöver de anläggningar som finns placerade på husväggar och hustak finns det ett antal andra applikationer. Solfångare används bland annat för att värma vatten på utomhusbad. Med dagens energipriser och är det i många fall lönsamt för en fastighetsägare att investera i en solfångaranläggning. Solceller för elproduktion El solcell omvandlar solens energi till elektrisk energi. Solcellen fungerar genom växelverkan mellan solinstrålningens minsta energienheter, fotonerna och enskilda elektroner i solcellerna. GWh El producerad av solceller i OECD-länderna Källa: IEA Renewables information 2006 Solcellsmarknaden utvecklas för närvarande explosionsartat på samma sätt som marknaden för solfångare. De finns idag flest solcellssystem i Tyskland, Japan och USA. Höga elpriser och stort elbehov sommartid och nationella och regionala teknikstöd har påskyndat utvecklingen i dessa länder. De nationella stöden har skapat marknader. I takt med att försäljningen har tagit fart har också produktionskostnaderna blivit lägre. Vid varje fördubbling av installerad mängd solceller har kostnaderna halverats 7. 7 Fieber A, Nilsson M (2005) Solceller i Malmö stad. Elforsk rapport 05:21 7

8 Fortfarande är produktionskostnaderna för att producera el med solceller betydligt högre än kostnaderna för att köpa in el från elnätet. Genom att utnyttja solcellselementen som fasadmaterial eller för solavskärmning kan kostnaderna för alternativa material undvikas. Det finns olika typer av solceller. De vanligaste är kisel- eller tunnfilmsceller. Kiselcellerna består av en styv platta av kristalint kisel. Tunnfilmscellerna består av en glasskiva som beläggs med ett solljuskänsligt material. Tunnfilmscellerna är mycket flexibla då de kan appliceras på ytor med olika former. De är också mer energieffektiva att framställa än kiselcellerna. En Europeisk studie visar att byggnadsintegrerade solceller skulle kunna täcka upp till 13 % av den el som förbrukas i Malmö 8. Det krävs motsvarande en 20 m 2 stor solcellsyta för att omvandla energi motsvarande hushållselen i ett mindre familjehushåll. Solceller i Malmö I Malmö finns idag några av Sveriges största solcellsanläggningar. Malmö stad genomför en större satsning på att integrera solceller i den egna bebyggelsen. Utöver Malmö stads anläggningar finns det ett mindre antal solcellsanläggningar på privata fastigheter i Västra Hamnen. Solceller på Kårhusets fasad. Foto: Martin Nilsson Tekniska museets tak. Foto: Martin Nilsson Koncentrerad solvärme för elproduktion Genom att koncentrera solvärme går det att uppnå så höga temperaturer att det är möjligt att producera el. Metoden som har varit i bruk i USA sedan 1980-talet kallas för Concentrating Solar Power eller på svenska högkoncentrerad termisk solenergi. I California byggs en anläggning som ska bestå av reflektorer som ska koncentrera värmen till Solvärmen till 40 stycken mottagare som sitter i änden av var sin stirlingmotor 9. Anläggningen kommer att ha en effekt på 500 MW. Intresse finns att uppföra en mindre anläggning i Malmö för koncentrerad solenergi. 8 Barker mfl (2001) Solar ElectriCity Guide 9 8

9 Artificiell fotosyntes Det pågår forskning som syftar att på konstgjord väg efterlikna växternas fotosyntes för att skapa vätgas 10. Vätgasen ska produceras med hjälp av solljus och vatten via kemiska reaktioner. Forskarna hoppas kunna konstruera en sorts solpanel motsvarande dagens solfångare fast för vägasproduktion. Mycket forskning återstår dock innan de tänkta anläggningarna finns i kommersiellt bruk. Passiv solenergi Värmetillförsel genom solinstrålning, sk passiv solvärme, beräknas idag stå för 15 % av uppvärmningsbehovet av Sveriges byggnader 11. Solinstrålningen infaller genom byggnaders fönster. Stora möjligheter finns att tillvarata passiv solvärme vid val av husarorientering, fönsterstorlek etc. På samma sätt som solinstrålning genom väldimensionerade och välplacerade fönster skapar ett välkommet energitillskott kan felpacerade och feldimensionerade fönster skapa överhettning eller värmeförluster. Solar City Malmö Malmö stad vill ta ett ansvar för utvecklingen inom solenergiområdet. Genom projektet Solar City Malmö vill staden öka kompetensen inom solenergiområdet både hos allmänheten och hos olika professionellt verksamma. En rad riktade utbildnings- och informationsinsatser kommer att genomföras. Dessutom kommer projektet att sammanföra olika aktörer som exempelvis finansiärer, utvecklare, uppköpare för att snabba utvecklingen. Projektet som beviljats statliga bidrag kommer att genomföras till och med Målet med projektet är att m2 solceller och m2 solfångare ska finnas i drift efter programtidens slut. Dessutom ska antalet solenergianläggningar i Skåne ha fördubblats under tiden. Strategier för att i Malmö öka tillvaratagandet av solens energi Malmö stad bedriver redan ett aktivt arbete inom solenergiområdet. I det pågående arbetet ingår att installera solenergianläggningar i det egna beståndet. Det ingår också bedriva ett aktivt informationsarbete så att andra privatpersoner och företagare också ser fördelar med solenergi. Staden bör: 10 Enmergimyndigheten (2003) Artificiell fotosyntes att göra energi av sol och vatten 11 ÅF Energi (2005), Energifaktaboken 9

10 fortsätta arbetet med att integrera solenergi i Malmö stads fastigheter. Genom att integrera solenergi i det egna beståndet kan staden skapa en marknad och föregå som gott exempel i planprocesser och marktilldelning uppmärksamma och stödja utvecklingen av solenergi föra en dialog med byggherrar och andra intressenter som är involverade i olika exploateringsprocesser så att solenergi integreras i den planerade bebyggelsen genomföra riktade informationsinsatser gentemot olika aktörer så att kunskapen om solenergi ökar följa forskningsfronten och stödja olika utvecklingsprojekt inom området hjälpa potentiella köpare av solenergianläggningar att hitta olika former av finansieringslösningar. 10

11 Vindkraft Vindkraftverk fångar upp vindens energi och omvandlar den till elektrisk kraft. Vinden får vindkraftverkens rotor att snurra. Rotorn driver en elektrisk generator som producerar elektrisk kraft. Globala mätningar visar att vindstyrkorna på 80 meters höjd räcker för att producera TWh el om året 12. Det är fem gånger mer än världens elbehov. Utvecklingen inom vindkraftsområdet har gått snabbt de senaste åren såväl nationellt som internationellt. Den installerade effekten ökar internationellt med ca % per år 13. Ökningen ser också ut att öka i samma takt framöver. I Sverige ser utvecklingen ut att gå ännu snabbare. Mellan 2007 och 2010 förväntas den installerade effekten och produktionen fyrdubblas 14 Tyskland, Spanien och USA är de länder i världen som har flest vindkraftverk installerade. Sverige med 570 MW installerad effekt i mer är 825 vindkraftverk ligger på plats nummer 17. Installerad och prognostiserad framtida installation av vindkraft. Källa: World Wind Energy Association. Samtidigt som antalet verk ökar ökar också verken i storlek. År 2000 hade de största verken som var i drift en installerad effekt på 2 MW. Idag är de största verken på 5 MW. År 2010 förväntas de största vindkraftverken ha en installerad effekt på 10 MW. Etableringen av vindkraftverk har hittills skett både till lands och på grunda havsområden. Att etablera vindkraftverk till havs är gynnsamt tack vare de höga vindar som finns ovan havsytorna. Dock är kostnaderna för uppförande av vindkraft högre till havs. Ett nyligen presenterat koncept är flytande vindkraftverk. De planerade vindkraftsverken ska stå på en flottliknande konstruktion byggd av långa stålrör med en ballast av betong. Konstruktionen ska sedan förankras ute till havs, med tre kablar löst ankrade till botten. En flytande vindkraftspark med omkring 200 turbiner utanför Norges kust planeras stå färdig Vindkraftsparken beräknas producera 4 TWh el per år. Helt andra havsområden än idag kan bli aktuella för vindkraftsutbyggnad om tekniken faller väl ut. 12 Archer C, Jacobson M (2005) Evaluation of global wind power. Journal of Geophysical Research 13 World Wind Energy Association (2007) New world record in wind power capacity 14 Svensk Vindkraft, Pressmeddelande ,Ett fyrverkeri för klimatet

12 Flygande vindkraftverk på höga höjder Ett annat koncept som är under utveckling är vindkraftverk på höga höjder. Det pågår utveckling av olika former av flygande vindkraftverk som förbinds med marken av en elkabel. Med konstruktionen med flygande vindkraftverk på höga höjder undviks de problem som finns med konflikter med andra intressen. Energimängderna i vindarna på höga höjder är mycket stora. 1 % av energimängderna i jetströmmarna på mer än 4600 meter motsvarar världens energianvändning 16. Urban vindkraft Trenden av har gått mot allt större vindkraftverk. Stora vindkraftverk kräver av flera skäl stora fria ytor närmast verket. Utvecklingen av vindkraft mer lämpad för en urban miljö har inte kommit lika långt. En hittills mycket litet använt koncept är att utnyttja vindkraftverk som arkitektoniskt element i en byggnadskropp. Det mest kända exemplet på detta är World Trade Center i Bahrain där tre vindkraftsverk har placerats mellan två byggnadskroppar. De två byggnadskropparna är utformat så att en stor mängd vind ska ledas in mot vindkraftverken. De tre vindkraftverken har en installerad effekt på tillsammans 600 kw. Illustration: David Fisher Illustration: World Trade Center i Bahrain Ett annat exempel som är under utveckling är horisontella vindkraftverk som placeras som byggelement mellan våningsplan i höga hus. I Dubai planeras en 59 våningar hög skyskrapa där det mellan 48 våningsplan ska finnas skopformade horisontellt snurrande rotorblad monterade. Den installerade effekten kommer totalt att vara 14,5 MW och skyskrapan kommer att vara en nettoexportör av el. Roberts B, Shepard D, Claderra K, (2007) Harnessing high altitude wind power 12

13 En annan möjlighet för en mer urban vindkraft är konceptet med ett torn som vinden förs in i. Tornet är konstruerat så att vinden som förs in tornet bildar en kraftig uppåtriktad luftström. Det undertryck som skapats, strävar efter utjämning, och luften sugs genom de luftkanaler som finns i fundamentet, förbi transformator, generator och den generatordrivande turbinen. Tornets konstruktion gör verket betydligt mindre ytkrävande än traditionella vindkraftverk. Denna typ av vindkraftverk finns i dagsläget endast som prototyp, men produktion beräknas komma i gång inom de närmaste åren. Tornen beräknas byggas i storlekar på 15 meter och större. llustration: Energy tower AB De finns också modeller av vindkraftverk som konstruerats för att passa in i en urban miljö. De urbana vindkraftverken är betydligt mindre och ofta inte konstruerade som de konventionella sk snabblöparna med långa rotorblad. Vindenergi i Malmö Vinden ovan land och vattnet utanför Malmö har ett högt energiinnehåll. I större delen av Urban vindkraft i Chicago. Foto: staden är energiinnehållet minst 2800 kwh/m 2 Kurt Holtz, Lucid Dream Productions och år 50 meter över havet 17. I havet och längst kusten är energiinnehållet i vinden ännu högre. Havsbaserad vindkraft utanför Malmös kust För närvarande pågår en större utbyggnad av vindkraft utanför Malmös kust. På Lillgrund byggs 48 vindkraftverk som kommer att producera 330 GWh el per år. Det motsvarar mer än 15 % av den el som användes i Malmö år Vindkraftsparken ska stå färdig för leverans av el till nätet hösten I och med uppförande av Lillgrunds vindkraftpark bebyggs en mycket stor del av de för havsbaserad vindkraft lämpliga områdena inom Malmös kommungräns. I översiktsplanen finns Sjollen utsatt som ett område intressant för vindkraftproduktion. En annan möjlig placering är utanför strandlinjen i Norra Hamnen. Det är dock tveksamt om det eller andra områden till havs kan bebyggas med den typ av vindkraft som existerar i dag. Detta på grund av konflikter med andra intressen, främst sjöfarten. 17 Karlsson, A (2006) Förslag på fördjupad översiktsplan för Malmö med avseende på vindkraft 13

14 Vindkraft på land i Malmö Det finns idag ett vindkraftverk på land i Malmö. Det är Boel som ligger i Norra Hamnen. Verket har en effekt på 2 MW. Det är svårt att hitta nya lämpliga placeringar för storskalig vindkraft inom Malmö kommuns gränser. Det finns motstridande intressen på de flesta platserna i kommunen. En möjlig lokalisering skulle kunna vara på ytor i de existerande hamnområdena. Vindkraftverk i Malmös urbana Miljö Ska en större utbyggnad av vindkraften kunna ske inom Malmö stads gränser är det den typen av vindkraftverk som introduceras i större skala i staden. En student vid högskolan i Halmstad har beskrivit möjligheterna att integrera vindkraft i Malmös urbana miljön 18. Slutsatsen är att möjligheterna är goda. Ett antal olika byggnader finns listade på vars tak där vindkraftverken skulle kunna placeras. Att producera el med småskalig vindkraft är i dag dyrare jämfört med den storskaliga vindkraften. Den stora skala ger ekonomiska fördelar. Utvecklingen av de stora vindkraftverken har också pågått under en längre tid vilket har lett till förbättrad prestanda och sänkta kostnader. Strategier för att i Malmö öka tillvaratagandet av energi från vinden Malmö bör skapa planeringsförutsättningar för att lämpliga områden för storskalig vindkraft bebyggs i egen regi uppföra småskalig vindkraft på lämpliga fastigheter hjälpa privatpersoner, organisationer och företag att hitta finansieringslösningar vid uppförande av vindkraftverk följa forskningen och delta i utvecklingsprojekt inom området. 18 Samuelsson j (2006) Stadsbaserad Vindkraft En framtida energikälla 14

15 Biobränslen från skog och åker Biobränsle är bränslen från växtriket som trädbränslen, energiskog, åkergrödor och biprodukter från industrin, främst träindustrin samt pappers- och massaindustrin. Biobränslen kan användas för att ge värme, el och drivmedel. Biobränslen står för cirka 10 % av världens energiförsörjning, betydligt mycket mer än exempelvis vattenkraften 19. Biobränsleanvändningen är störst i Afrika där står den för nästan hälften av energitillförseln. Genom fotosyntes lagras ungefär 1 % av det joden infallande solljuset kemiskt i växter. Den globala potentialen för att tillvara ta energi från biobränslen är enorm. Biobränslen förbränns ofta mycket ineffektivt. Genom förbättrad förbränningsteknik och rationell kraftvärmeproduktion då el och värme produceras samtidigt kan mer energi utvinnas ur samma mängd biomassa. Biobränslen för uppvärmning I Sverige har användningen av biobränslen ökat kraftigt de senaste årtiondena. Det är främst användningen av råvaror från skogen som bränsle i fjärrvärme- och kraftvärmeverk som har ökat. Användningen har också ökat för individuell uppvärmning. Ett exempel på det är den snabba ökningen av pellets för uppvärmning av villor. Enligt oljekommissionen finns en potential att mer än fördubbla mängden energi i Sverige som produceras av biobränslen till år Biobränslen för uppvärmning i Malmö I Malmö finns flintrännans värmeverk på 55 MW. Värmeverket eldas med restprodukter från skogsbruket, skogsbränslen som stockar och grenar, energiskog och träavfall. Det finns också fastigheter utanför fjärrvärmenätet som värms med biobränslen. Tillgången till biobränslen är begränsad inom Malmö stads gränser. Det biobränsle som används i Malmö importeras till största delen. Malmö stad omges av högavkastande jordbruksmark. Jordbruket har stora möjligheter att i större i utsträckning bidra med råvaror för energiproduktion. Möjliga energiråvaror är salix, spannmål, majs, hampa och rörflen. Restprodukter från växtodling och djurproduktion som sockerbetsblast och gödsel lämpar sig också för biogasproduktion. Potentialen för att producera energiråvaror från jordbruket beräknas till MWh per hektar och år i södra Sveriges slättbygder IEA (2007) Renewables in global energy supply 20 Kommissionen mot oljeberoende (2006) På väg mot ett oljefritt Sverige 21 Utredningen om jordbruket som bioenergiresurs (2007) Bioenergi från jordbruket en växande resurs 15

16 Biodrivmedel för fordonsdrift Under 2006 utgjorde förnybara drivmedel ca 3 % av drivmedelsanvändningen i Sverige 22. I Sverige står etanol för den största andelen biodrivmedel. Merparten av etanolen är importerad från Brasilien, men vin- och spannmålsetanol från Europa förekommer också. Andra biodrivmedel är biogas och FAME (FAME är ett samlingsnamn för fettsyrametylestrar varav rapsmetylester (RME) är den vanligaste.) Den stora mängden biodrivmedel används som låginblandning i fossila bränslen. Etanol, Biogas och FAME brukar kallas för första generationens biodrivmedel. Det är drivmedel som finns tillgängliga idag. Andra generationens biodrivmedel är idag inte kommersiellt tillgängliga utan under utveckling i pilot- och demonstationsanläggningar. De biodrivmedel som väntas komma är etanol från cellulosa och drivmedel framställda från förgasning av biomassa. Vid förgasning av biomassa fås en gas som kan förvandlas till olika drivmedel; metanol, DME, syntetisk diesel och vätgas. I nuläget finns det stora möjligheter att öka användningen av biobränslen för uppvärmning och för produktion av drivmedel. Det förväntas i framtiden bli en knapphet på mark för framställning av biobränslen då kol, olja och naturgas ska ersättas med biobränslen. Generellt sett är det mer resurs- och kostnadseffektivt att använda biobränslen för värmeändamål i energisektorn än som fordonsbränsle då man slipper förädla det innan användning. Av de i dag kommersiella biodrivmedlen är det biogas som ger det bästa nettoutbytet per hektar 23. Framställning från förgasning förväntas i framtiden ge bästa utbyte. Källa: Bioenergi från jordbruket en växande resurs. SOU 2007: Energimyndigheten och Naturvårdsverket (2007) Åtgärdsmöjligheter i Sverige en sektorsvis genomgång 23 Börjesson P ( (2007) Bioenergi från jordbruket en växande resurs. SOU 2007: 36 16

17 En framtida möjligt för att öka energieffektiviteten vid framställning av biodrivmedel är att skapa så kallade energikombinat, där t ex spannmål kombinerat med energiskog förädlas till etanol, biogas, och el. Alternativa fordonsbränslen i Malmö Infrastrukturen för tankning av alternativa drivmedel är välutbyggd i Malmö. Utöver den låginblandning av etanol som sker i bensin finns 18 tankstationer för etanol (E85), Det finns 4 tankstationer för naturgas (inte ett förnybart drivmedel, men utsläppen är betydligt lägre än för bensin och diesel). Det finns 2 tankstationer för RME och 1 tankstation med möjlighet för snabbtankning av el 24. I Malmö finns också Sveriges enda tankstation för vätgas. Biogas måste uppgraderas innan den kan användas som fordonsbränsle. I dagsläget finns ingen uppgraderingsanläggning i Malmö. Vid Sjölunda reningsverk produceras det biogas som används i gasmotorer för produktion av el och värme samt i gaspannor. En del av biogasen kommer framöver att uppgraderas till fordonsbränsle. Uppvärmningen av rötkamrarna på Sjölunda kan ske med befintliga gaspannor samt med fjärrvärme efterhand som avsättningen till fordonsbränsle ökar. Uppgraderingsanläggningen byggs med en kapacitet som motsvarar ca 20 GWh/år. Gasen kommer att tillföras det existerande naturgasnätet. Det går dock att tanka biogas i Malmö redan idag. Gasleverantören E.ON har ett system där kunden kan välja att tanka biogas. Rent fysiskt kör kunden i Malmö på naturgas men samma mängd gas som kunden används tillförs i form av biogas något av de nät i Sverige som är kopplade till uppgraderingsanläggningar för fordonsgas. Systemet fungerar på samma sätt som Bra Miljöval el. Fordon i Malmö som drivs med alternativa bränslen Malmö är den stad i Sverige med flest antal fordon som går på fordonsgas. Alla stadsbussar (170) och ett ökande antal av regionbussarna går på fordonsgas, mer än hälften av stadens fordon går också på alternativa drivmedel. De senaste två åren har försäljningen av fordon som går på alternativa bränslen skjutit fart etanolfordon och 128 gasfordon såldes till företag och privatpersoner i Malmö Det motsvarar 10% och 1,1 % av de inregistrerade fordonen i Malmö Ökningen har fortsatt under Strategier för att i Malmö öka andelen energi från biobränslen Malmö stad bör arbeta aktivt för att andelen biobränslen ökar som bränsle för kraftvärmeproduktion att fastigheter utanför fjärrvärmenätet konverterar från fossila bränslen till biobränslen där det är lämpligt att lämpliga områden utanför fjärrvärmenätet förses med biobränsleeldade närvärmeverk det sker en utbyggnad av infrastrukturen för biodrivmedel

18 Staden bör också följa forskningsfronten och delta i utvecklingsprojekt inom området biobränslen och biodrivmedel fortsätta konverteringen av den egna fordonsflottan till fordon som går på alternativa fordonsbränslen. 18

19 Energi från underjorden Geotermi Geotermi är vid sidan om solenergin en enorm källa till energi eftersom mer än 99% av hela jordens volym är över 1000 o C 25. Geotermisk energi skiljer sig från övriga, naturliga, energikällor genom att värmen härrör från jordens inre och inte från solen. Värme bildas i jordskorpan, huvudsakligen genom radioaktivt sönderfall i jordens inre. Merparten av värmen lagras i berget och i det vatten som fyller ut bergets por- och spricksystem. Denna lagrade värme brukar kallas geotermisk energi. Energin utvinns via djupa borrhål i form av ånga eller varmt vatten. Endast en mycket liten del av den geotermiska energin når markytan i form av varma källor eller s k gejsrar. Värmen kan användas direkt till uppvärmning och om temperaturen är tillräckligt hög, omvandlas till el. Kina, Japan, USA och Island är ledande då det gäller att tillvara ta värme från underjorden. USA och Filipinerna har störst installerad effekt vid anläggningar som generar el av geotermisk värme 26 Geotermi i Malmö Geotermisk energi utgör en stor potentiell energikälla för främst SV Skåne på grund av geologin med sedimentära bergarter till stora djup. I Lund finns Sveriges hittills enda, stora kommersiella geotermianläggning för produktion av fjärrvärme med hjälp av geotermisk energi. Lund Energi hämtar cirka 30 % av energin för fjärrvärmen från 700 meters djup, omkring 250 GWh geotermisk energi. Med hjälp av värmepumpar höjs temperaturen på det 20 gradiga vattnet så att värmen från kan tillföras fjärrvärmenätet. Försök har gjorts både i Malmö och Lund utnyttja vatten djupare ner i berggrunden och därmed uppnå högre temperaturer. Problemet har varit att hitta tillräckligt höga flöden av vatten. Det är väldigt svårt att förutsäga var förutsättningarna för utvinning av geotermisk energi är tillräckligt bra och det krävs därför provborrningar i likhet med dem som görs vid oljeborrning. Detta gör ett geotermiprojekt till ett dyrt och riskabelt projekt för ett energibolag. Lagring av värme och kyla i akviferer Malmö är beläget på en naturresurs som är mycket lite uppmärksammad, nämligen vattenförande kalkstensformationer eller akviferer belägna på olika djup. Det är möjligt att nyttja akviferna för att säsongslagra energi. I Västra Hamnen som tar värme från havsvatten och från det underjordiska vattenmassorna i en akvifer. Akviferen som finns på meterdjup säsongslagras värme och kyla.koncepetet går ut på att kyla lagras ned i akviferen 25 Sydkraft (1999) Geotermi i Malmö Sammanfattning av fördjupad förstudie 26 International Geothermal Association (2007) 19

20 under vintertid via ett system av ett antal brunnar. Kylan fås i form av frikyla från kallt havsvatten som lagras ned i brunnarna under vintertid. En del av kylan kommer också från ett system med värmepumpar som levererar värme till fjärrvärmenätet. Sommartid hämtas den lagrade kylan tillbaka och används då som kyla till fjärrkylanätet. I retur härvid fås spillvärme från värmepumpar som lagras i akviferen via ett annat system med brunnar. På vintern lagras alltså frikyla i akviferen som används under sommaren, och under sommaren lagras spillvärme som utnyttjas på vintern. Strategier för ökat uttnyttjande av energi från geotermi Malmö stad bör: följa och stödja utvecklingen inom området 20

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!?

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? Jan-Olof Dalenbäck Prof. i Installationsteknik och studierektor, Inst. för Energi och miljö (EoM), CHALMERS Sekr. Svensk solenergi, mm IEA SHC Solar Award - 2005

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer