Systematiskt bullerbekämpningsarbete

Transkript

1 inom cellulosa- och pappers i ndustri n Systematiskt bullerbekämpningsarbete Vedhanteringsanläggningar Del Meddelandet har utarbetats vid ngemanssons ngenjörsbyrå AB av Lars Landström och Sonny Berndtsson. Detta meddelande är det andra av tre meddelanden om bullerproblemen vid vedhanteringsanläggningar. figur visas schematiskt vilka anläggningsdelar och problem som behandlas i de olika meddelandena. Som underlag för detta meddelande ligger i huvudsak erfarenheter från senare års nybyggnadsprojekt. Trots att renserier innehåller några av de mest bullersamma maskinenheterna (huggar, barktrummor) inom hela Hr 35 Figur 1. Vedhanteringsanlägg ningens bullerkällor. BEHANDLAS MEDDELANDE NR 33 Bil-Järnvägstransporter Truckar lnmatningsbord-transportörl Kapkl ingor Myndigheternas krav Lämplig bullermålsättning BEHANDLAS DETTA MEDDELANDE BEHANDLAS SENARE MEDDELANDE Adr: Arbetarskyddsnämnden Box 3208 Sveavägen STOCKHOLM 3 08/ RENSER- LOKAL MANÖVERRUM Hugg Sållning Blåsare Flistransport BARKTRUMMA ENSTOCKS BARKAGGREGAT BARKRVARE!lARKPRESS

2 cellulosaindustrin har det först på allra senaste tiden gjorts vissa försök att dämpa maskinutrustningen. Hittills finns därför ytterst få praktiska erfarenheter av bullerdämpad utrustning. Däremot är erfarenheterna från byggnadsakustiska åtgärder relativt goda. Vid projektering av moderna renserier har stor vikt lagts vid ljudisolerade manöverrum och ljudabsorberande väggar och tak i barkningslokalen. Utformning av barkhus Figur 2. Exempel på ljudnivåer i ett barkhus Barktrumma O Ljudnivå, db(a) Hugg figur 2 redovisas exempel på uppmätta ljudnivåer i en barkningslokal med barktrumma och huggmaskin. Lokalen är försedd med takabsorbenter av mineralull. nga bullerdämpande åtgärder är utförda på maskinutrustningen. Som framgår av mätresultaten är ljudnivån mycket hög i hela lokalen. Det är också liten variation mellan mätvärdena vilket dels beror på att bullerkällorna är jämnt fördelade i hela lokalen, dels på att bullret är av mycket lågfrekvent karaktär och därför dämpas föga vid utbredningen. Med den utformning som visas i figur 2 kan barkhuset från ljudsynpunkt sägas vara en inbyggnad av barkningslinjen för att förhindra ljudutstrålning till fabriksområde och omgivande bebyggelse. För personal som vistas inne i barkningslokalen förändras inte bullernivån. Bullret hade snarare upplevts som lägre om barkningslinjen stått utomhus. Genom myndigheternas krav på låga externbullernivåer samt andra miljöaspekter och processtekniska fördelar måste barkningslinjerna idag stå i ett barkhus. Detta är dock ingen garanti för att bullerstörningar ej kan uppträda gentemot omgivningen. Genom att hög bullernivå råder på de flesta platser inne i barkhuset, finns risk för "läckage" via inmatningsöppning för ved, öppningar för utgående transportörer samt ventilationsöppningar. Nedan redovisas synpunkter på renseriokalens utformning, val av byggnadskonstruktioner i lokalen med tillhörande manöverrum samt erfarenheter av och förslag till bullerdämpning av maskinutrustning och ventilationsanläggning. 2

3 Genom layoutpåverkan kan personalens bullerexponering minskas Placera endast en barktrumma i varje barkningslokal. En från ljudsynpunkt grundläggande regel är att man endast bör placera en barktrumma i varje barkningslokal - se figur 3. Figur 3. Placering av barktrummor. Med endast en barkningslinje i varje lokal kan underhållsarbete, ompostning e/c ske as/ört :" ~-----,. ~~ '. ~ L ' ".... ~ L. ro.... Vid större massafabriker där det krävs hög barkningskapacitet finns ofta mer än en barkningslinje (barktrumma). Det är från ljudsynpunkt mycket olyckligt om dessa placeras i samma lokal eftersom minst en barkningslinje sannolikt alltid är i drift då service utförs på en annan. Personal som t ex "postar" om en huggmaskin utsätts i detta fall för nästan lika hög bullerexponering som om den "egna" huggen vore i drift. Finns däremot endast en barkningslinje i varje lokal är hela linjen avstängd vid denna typ av servicestopp. 3

4 Bestämmande för personalens bullerexponering blir i det senare fallet ljudutstrålningen från kringutrustning t ex hydraulaggregat för barkpress etc och allmänventilationsanläggningen. Denna utrustning kan dock dämpas genom relativt enkla åtgärder, så att hörselskaderiskgränsen klaras. Rent allmänt kan konstateras att ju fler barkningslinjer en lokal innehåller desto högre blir allmänljudnivån och desto svårare är det att planera och utföra verkningsfulla bullerdämpande åtgärder i lokalen. Vid servicestopp är oftast flera personer verksamma i renseriiokalen än vid normal drift då personalen kan vistas större delen av arbetspasset i ljudisolerade manöverrum. Figur 4. Placeringen av manöverrummet har stor betydelse för bullermiljön. Exempel på lösningar. V6 av ytan buller- exponerad Nivåsänkning 8 db Hela ytan bullerexponerad 4

5 Placera manöverrummet så att minsta möjliga yta bullerexponeras. N aturligtvis bör manöverrummet i första hand placeras där övervakning och andra praktiska funktioner uppfylls bäst. För att arbetsmiljön i manöverrummet ska bli acceptabel, krävs skiljekonstruktioner - tak, väggar, fönster, dörrar - med mycket hög ljudreduktion. Erfarenheten visar dock att det oftast är ljudläckage via otäta vägg anslutningar, dörrar, kabel- och kanalgenomföringar etc som bestämmer det slutliga resultatet. För att begränsa bullerproblemen bör manöverrummet placeras så att minsta möjliga väggyta exponeras för buller. Det bästa resultatet erhålls vid placering av manöverrum enligt figur 4, där dörrpassage och kabelgenomföringar är förlagda till "tysta" utrymmen. Fördelen med denna placering av manöverrummet är, förutom de bättre möjligheterna att bemästra läckageproblemen, att man får lägre ljudnivå i rummet än om samtliga väggytor är utsatta för barkningslokalens buller. Teoretiskt gäller alt ytan av de bullerexponerade väggarna påverkar ljudnivån med faktorn 10 log S där S = bullerexponerad yta i m2. För ett antaget kubiskt manöverrum innebär detta att en minskning av exponerad yta med 2, 4 respektive 6 gånger motsvarar en ökning av upplevd ljudisolering med 3, 6 respektive 8 db - jämför figur 4. Anordna arbetsplatser för sorterare i utrymme med låg bullernivå. Beroende på vilken massatyp som ska framställas och på processförfarandet är kraven på barkningens kvalitet väsentligt olika. Man accepterar idag att veden inte är helt barkfri. Detta gäller speciellt för helblekta massakvaliteter men också för termomekanisk massa (tidningspapper). Detta är även från ljudsynpunkt en fördel då sorterarens arbetsplats helt kan utgå eller ersättas av fjärrkontroll via TV -monitor i manöverrummet. Figur 5. Manuell sortering. Arbetsplatsen är förlagd till ljuddämpat utrymme. Väggar i tung konstruktion (tegel, betong etc) med invändig ljudabsorbent. Transportöppningar hålls så små som möjligt och förses om möjligt med ljudslussar. 5

6 Vid anläggningar där kraven är så höga att sortering krävs (främst för slipmassa och oblekt sulfitmassa) måste denna arbetsplats anordnas i separat utrymme enligt princip som framgår av figur 5. Vid denna typ av arbetsplatser i befintliga renserier är den enda realistiska lösningen av bullerproblemet att försöka bygga in eller avskärma arbetsplatsen. Normalt medför ljudnivån vid sorteringsplatser att risk för hörselskada enligt SEN föreligger. Hörselskydd är alltså normalt nödvändiga. Rikta ventilations- och inmatningsöppningar i fasaden i den minst ljudkänsliga riktningen. Som tidigare nämnts kan ljudläckage genom öppningar medföra externa bullerproblem. det fall man kan påverka renseriets placering och angränsande bostäder inte finns runt hela bruket, bör öppningar orienteras i minst störkänslig riktning. Denna synpunkt bör också beaktas vid renseriets placering inom fabriksområdet. Jämför sid 9 i föregående meddelande (nr 33), "Vedhanteringsanläggningar - del ". Val av byggnadsmaterial i barkhus Från ljudsynpunkt finns två önskemål på tak- och väggkonstruktionerna: 1. Konstruktionernas ljudisolering ska vara så god att inga bullerstörningar till omgivande bebyggelse erhålls. 2. Konstruktionerna bör vara utformade med någon form av ljudabsorberande beklädnad på insidan. Det finns många byggnadsmaterial och konstruktioner som uppfyller dessa krav. arbetsgruppens meddelande nr 32 "Konstruktioner och material för ljudabsorption" redovisas ett stort antal tak- och väggtypers ljudabsorberande och ljudisolerande förmåga samt övriga prestanda liksom jämförande priser. Valet av konstruktioner påverkas förutom av de akustiska kraven bl a av: Byggnadssätt (element- eller plats bygge) - Leveranstider - Kostnader. figur 6 och 7 redovisas exempel på vägg- och takkonstruktioner som med gott resultat använts i barkhus under senare år. Figurerna visar också exempel på konstruktioner som ger måttlig ljudisolering och därför kan användas först sedan det kontrollerats att man erhåller tillräcklig ljudreduktion. Rent allmänt måste man varna för lätta konstruktionsrnateriai (plåt etc) medan tunga konstruktioner (tegel, betong) alltid ger tillräcklig ljudisolering. Som framgår av figurerna 6 och 7 är samtliga ytor försedda med ljudabsorberande beklädnad (ljudabsorbenter). 6

7 Figur 6. Exempel på fasadkonstruktioner för barkhus. J J -stens tegelvägg alt betongelement 2 JOO mm ljudabsorbent - mineralullsskivor eller träullsplatta 3 'h-stens tegelvägg 4 50 mm mineralullsskivor 5 Plastfolie - max 0,07 mm tjocklek 6 Kantställt gitter eller månghålstegel 7 Trapetskorrugerad plåt 8 13 mm asfaboard 9 Trapetskorrugerad helperforerad plåt rd 3 c/c 5 mm hål JO 200 mm lättbetong alt lecaelement. "Säkra" konstruktioner - hög ljudisolering 1 2 Konstruktioner som kräver kontroll beräkning m.a.p. ljudutstrålning till omgivningen A.k-:+:.+-"-~~(j) ", ~~:~ -~- fj\ " ~ -~,,' --,-' 2 -'l,-' " -" -_J ) CD { 4 7 7

8 Figur 7. Exempel på takkonstruktioner för barkhus. l Betongelement 2 50 mm mineralullsskivor med ytskydd av stapelfiber. Skivorna monteras med 50 mm luftspalt täckande ca 60% av ytan 3 Trelagstäckning 4 JOO mm asfaltlimmad mineralull 5 Trapetskorrugerad plåt 6 50 mm stapelfiberskivor monterade i m breda fält med ca DO mm avstånd mm lättbetongplattor med fabriksmonterade stapelfiberskivor, typ TEM alt TEX. Täckningsgrad 55%. " Säkra" konstruktioner - hög ljudisolering Konstruktioner som kräver kontrollberäkning m.a.p. judutstrålning till omgivningen ~.,..,.. A l ). o.. f- Jo 0. ". ~ :::l Ljudabsorbenternas funktion är i första hand att minska ljudutbredningen i lokalen. Förklaringar till detta framgår av arbetsgruppens meddelande nr 19 "Bullerdämpning av industrilokaler med absorbenter". Ljudabsorbenterna medför också att ljudisoleringen till omgivningen förhöjs vilket framgår av följande praktiska exempel. Exempel på minskat externbuller med hjälp av absorbenter - Praktikfall Vid en massafabrik med närliggande bostadsbebyggelse och därmed krav på låga bullernivåer visade mätningar att ljudisoleringen i barkhusets takkonstruktion (värmeisolerat plåttak) var otillräcklig och att bidrag till externa bullerstörningar erhölls via detta. 7 8

9 Figur 8. Minskad ljudutstrålning från takkonstruktion genom montage av ljudabsorbenter. l Trelagstäckning 2 60 mm kork 3 Trapetskorrugerad plåt 4 50 mm mineralullsskivor - heltäckning. re Mp 1 2 Mp2 e dr te Pa d8 t A '" '. r-- r\. '\, 60.~ 60,.~.~ " 1\... r- "'" ~ '0 '0 31, 12' '. _ H, 31.'5 12' 500 _1_ Hl Mp 1 Mp 2 Ovan tak öppning Efter Före montage av absorbenter Genom montage av 50 mm tjocka mineralullsskivor (volymvikt 70 kg/m3) invändigt över hela takytan sjönk ljudnivån ovan tak med OdB(A) och i taköppning med 4dB(A). Takkonstruktion och mätresultat framgår av figur 8. Åtgärden belyser också fördelarna med att ha absorbenter i tak med ventilationsöppningar. 9

10 Ventilationsanläggningens bullerfrågor Bullret från allmänventilationsanläggningen måste beaktas med hänsyn till externa och interna störningar. Det är viktigt att ventilationen i manöverrummet utförs bullerdämpad både med avseende på fläktbuller och "ljudläckage" från barkningslokalen genom såväl till- som frånluftskanaler. Sätt strängare ljudkrav på ventilationsanläggningen. Ventiationsbuller till omgivningen Varje fläkt bör dimensioneras för en lägre ljudnivå vid närmaste bostadsområde än vad som anges i gällande koncessionsdom. meddelande nr 33 sid 6 behandlas denna fråga närmare. För att begränsa bullret inom fabriksområdet bör ljudnivån ej överstiga ca 70dB(A) på 7 m avstånd från fasad. l de fall det är långt till omgivande bebyggelse (hundratals meter) blir detta värde dimensionerande. nternt ventiationsbuller i barkhuset: 70 db(a) Trots det kraftiga verksamhetsbullret i barkhuset bör ventilationsanläggningen dimensioneras för att orsaka moderat ljudnivå, maximalt 70dB(A). Denna ljudnivå innebär acceptabla bullerförhållanden då barkningslinjen ej är i drift, samtidigt som bullret från ventilationsanläggningen ej ger bidrag till allmänljudnivån i lokalen vid normal drift. Figur 9. L}udfällor på fasad dämpar fläktbuller och överhörning. det vänstra utförandet dämpas endast bullret till omgivningen. Till höger dämpas fläktbullret även mot lokalen. J Fasadvägg 2 Fläkt 3 L}udfälla bestående av plåt (utvändigt), 100 mm mineralullsabsorbelll samt ytskydd av perforerad plåt eller nät mot luftströmmen

11 Ventilationsbuller i manöverrummet: 40 db(a) Som tidigare nämnts kan det vara svårt att klara bullermålsättningen manöverrummet; 50 db(a). För att inte bullret från manöverrummets ventilationsanläggning ska förhöja ljudnivån i rummet bör den dimensioneras för 10 db(a) lägre ljudnivå än målsättningen för verksamhetsbullret dvs 40dB(A). Ventilationskanaler ska också utformas så att de inte leder bark lokalens buller in i rummet (s k överhörning). Exempel på bullerdämpning av väggmonterade fläktar visas i figur 9. Bullerdämpning av manöverrumsfläktar behandlas närmare i avsnittet om manöverrummets utförande. Manöverrummets utformning På grund av de mycket höga ljudtrycksnivåerna vid låga frekvenser som förekommer i barkningslokaler ställs höga krav på ljudisolering hos manöverrummets konstruktioner. figur 10 visas vilket krav på "insättningsdämpning" som ställs på ett manöverrum i en barkningslokal med barktrumma och hugg. För lokaler med enstocksbarkaggregat och hugg krävs ungefär samma ljudreduktion. Ll Lp db ~ 101"!! l ; l! T~f Figur JO. Krav på insättningsdämpning (ljudnivåskillnad ute/inne) i manöverrum. 10 O 31, <4000 H, Med manöverrummets ljudreduktion eller insättningsdämpning menas skillnaden i ljudnivå på rummets plats före och efter det att rummet byggts upp. Det är således den effektiva dämpningen av bullret, erhållen då rummet ställs in i lokalen, som avses. praktiken mäts insättningsdämpningen oftast som skillnaden i ljudnivå utanför respektive inne i manöverrummet. Valet av vägg- och takkonstruktion står i princip mellan "ätt" dubbelväggkonstruktion (gips, plåt etc) respektive tung konstruktion eller en kombination av dessa. Även om det rent tekniskt går att utföra manöver- 11

12 rummet i lätt konstruktion är det med hänsyn till bullrets lågfrekventa karaktär lämpligast att använda en tung konstruktion. Som påpekats i avsnittet som behandlar layout (sid 4) rekommenderas att manöverrummet placeras utanför barkningslokalens yttervägg utan stum kontakt med denna. den nedan beskrivna utformningen av manöverrummet har vi dock förutsatt att hela manöverrummet placeras inne i barklokalen eftersom detta ännu är det vanligaste utförandet. Konstruktionselement Exempel på konstruktion av manöverrum visas i figur l. Figur l. Ljudisolerat manöverrum. l Ljuddämpare mot fläktbuller och överhörning 2 Takkonstruktion av 100 mm lättbetong, 50 mm mineralull, 100 mm lättbetong 3 Ljudabsorberande undertak - i detta fall tätperforerade plåtkassetter med 50 mm mineralullsfyllning 4 Flytande golv 5 Väggkonstruktion bestående av 'h-stens tegelvägg med strålningsminskande beklädnad av 13 mm gipsskiva på 50 mm höga reglar och med mineralull mellan reglar. /, / / / < 5 Se fig _ 14 / / J / / /: 4 L Sef,g12 12

13 Stomljudsisolering En förutsättning för att tillräcklig ljudisolering ska erhållas är att manöverrummets stomme monteras utan stum kontakt med byggnadens övriga stomkonstruktion. Detta kan ske genom att rummet placeras på vibrationsdämpare enligt figur eller grundläggs separat (jfr figur 4). Det stomljud som alstras i ett barkhus är utpräglat lågfrekvent (långsamtroterande barktrumma etc). Eftersom vibrationsdämparna i första hand ska isolera mot hörbart ljud krävs en förhållandevis mjuk uppställning (fjädersystemets egenfrekvens väljs lägre än 20 Hz). Vid montage av manöverrum i befintlig barklokal bör dimensioneringen av vibrationsisoleringen föregås av vibrationsmätningar i byggnaden. Vid nyprojektering bör referensrnätning vid likvärdig anläggning utföras så att störfrekvensen kan bestämmas. Figur 12. Detalj av flytande golv. l Överplatta i betong, gjuten i en kvarliggande form av korrugerad plåt 2 Vibrationsdämpare i gummi som placeras i rader. Dämparna dimensioneras från fall till fall med hänsyn till störfrekvens och belastning 3 Bjälklag. Som fjädrande element för rummets vibrations isolering rekommenderas gummidämpare. vissa fall när kraven på lågfrekvent isolering - < ca 100 Hz - är små kan även mineralullsskivor användas. Exempel på montage av gummi kuddar framgår av figur 12. Vatten- och avloppsgenomföringar Alla anslutningar för installationer i rummet måste utföras så att inte vibrationer överförs från byggnadsstommen. Detta gäller såväl kanaler till ventilationsdon som rörledningar för vatten och avlopp. Golvbrunn i flytande golv utförs enligt figur 13. Tak- och väggkonstruktioner Väggarna i figur 11, vilka placeras på den separata bottenplattan, utgörs aven tung konstruktion med lätt påbyggnad. Den tunga konstruktionsdelen utgörs av 'h-stens tegelvägg. Man erhåller endast marginell förbättring av att t ex välja l-stens tegelvägg. Murverkskonstruktionen bör däremot förses med puts på ena sidan då detta kraftigt förbättrar ljudreduktionsegenskaperna. 13

14 Figur 13. Placering av brunn i flytande golv. Förhöjningsring 2 Sil 3 Mjuk gummistos 4 Klämring. På insidan av den tunga väggkonstruktionen visas ett s k strålningsminskande skikt bestående av gipsskiva på regelstomme och med isolering i luftspalten. Detta strålningsminskande skikt ger en tilläggsdämpning på upp till 10 db vilket kan vara speciellt värdefullt i befintliga anläggningar där det förekommer stomljud genom vibrationer som fortplantas från bottenplattan. Vid extremt höga ljudisoleringskrav måste avståndet mellan fönsterglasen ökas. dessa fall monteras den invändiga tilläggsisoleringen på högre reglar. Alternativ takkonstruktion kan utgöras av betongelement med noggrant tätade skarvar (mineralullsdrevning och igjutning med bruk eller tätning med fogmassa). Fönsterkonstruktioner Normalt ger två 6 mm glas med stor luftspalt ( > 80 mm) tillräcklig ljudisolering men i de fall särskilt stor insättningsdämpning krävs, t ex om ett manöverrum monteras nära en odämpad huggmaskin måste fönstrets ljudisolering förhöjas genom att laminerade glas används. Fönsterkonstruktionen kan då utgöras av två laminatglas monterade på avstånd från varandra; i luftspalten monteras en karmabsorbent - se figur 14. Vid utformning av fönsterkonstruktionen bör väggens totaltjocklek utnyttjas genom att rutorna monteras på maximalt avstånd från varandra. princip gäller att "ju större avstånd mellan glasen, desto bättre ljudisolering" i praktiken dock maximalt 200 mm. 14

15 d Figur 14. Detalj av hög isolerande fönster i laminatkonstruktion. 1 3 mm glas 2 Dämpfolie 3 6 mm glas 4 Karmabsorbent av 50 mm stapelfiberskiva med täckskikt av tätperjorerad plåt. Måttet" d" väljs så stort som möjligt. Laminering av fönster utförs av AB Gemax Glas i Kalmar. Dörrkonstruktion Manöverrummets dörrpassage måste utfonnas som en ljudsluss eller ännu hellre - med ingång från utrymme utanför barkningslokalen enligt figur 4. Visserligen finns det i marknaden ljudisolerande dörrar som klarar de uppställda ljudisoleringskraven men erfarenheter visar att dörrens ljudisolerande funktion är starkt tidsbegränsad. Efter ca ett års tid är ofta t ex kanntätningar och dörrlås slitna eller skadade och ger dänned ljudläckage. Dessutom blir en högisolerande dörr ofta tung och svårstängd. Figur 15. Ljudsluss till manöverrum. 1 Ljudisolerande dörr - krav Rm = 35 db 2 Slussens vägg- och takytor förses med absorbenter t ex 40 mm tjock glastextilklädd mineralullsskiva 3 nnerdörr utan ljudkrav - eventuellt svängdörr. 3 }----H---, o O 1 15

16 Dörrslussen utförs t ex enligt princip i figur 15. Avståndet mellan inneroch ytterdörr bör vara minst m. Både tak och väggar i detta utrymme förses med absorbenter. Ytterdörren bör minst ha ett medelreduktionstal Rm = 35 db vilket klaras av flera i marknaden förekommande dörrkonstruktioner. På innerdörren ställs inget högre ljudkrav. Den kan t ex utgöras aven svängdörr försedd med gummitätning. KabelgenomfOringar Erfarenhetsmässigt visar det sig att kabelgenomföringar nästan alltid ger ljudläckage i färdiga manöverrum. Trots påpekanden under projekteringstiden att genomföringshål ska tätas genom drevning med mineralull etc, utförs detta i regel aldrig. Anledningen torde vara att man inte vill sätta igen genomföringen då ytterligare kablar kan komma till i framtiden. Figur 16. Ljudisolerande kabel- och rörgenomföring. 1 Löstagbart lock i l mm plåt med invändig absorbent av mineralull eller skumplast 2 Kablar och/eller rör 3 Fastmonterad absorbent. ~--{ 3 r de fall drevning har utförts kan det förekomma att eftertätning ej sker när ytterligare kablar dras in. För att råda bot på detta bör kablarna dras via ljudfällor (fasta judtätningar) - se figur 16 - som tillåter att kablar byts eller indras utan besvär. Om kablarna dessutom dras in i manöverrummet via dörrslussen erhålls en säkrare lösning. Ventilation Som tidigare nämnts ska ventilationsanläggningen dimensioneras för 10 db(a) lägre ljudnivå än målsättningen (se sid lo). Såväl tilluft- som frånluftfläktar, som betjänar manöverrum, matrum etc, måste alltid bullerdämpas. Förutom dämpning av fläktbullret erfordras också att ventilationskanalerna utformas så att de inte utgör läckagevägar för barklokalens buller in i rummet. 16

17 Figur 17. Princip för placering av ventilationsljuddämpare. Vid montage nära rummet undviks överhörning. '" do -=4 c), ~ l!(,. i, Ljuddämpningen bör placeras så nära rummet som möjligt för att även skydda mot överhörning (transmission via kanaler). Principen för placering av ljuddämpare framgår av figur 17. Barkhusets maskinutrustning Som tidigare nämnts finns det ännu idag mycket liten praktisk erfarenhet av bullerdämpande åtgärder på maskinutrustningen i ett barkhus. Behovet av åtgärder finns på de flesta maskinenheter; jämför man uppmätta ljudnivåer i dagens renserier med den målsättning som redovisas i meddelande 33 finner man dämpbehov upp till 25 db(a). Eftersom man idag inte kan köpa "tyst" maskinutrustning som standard är det viktigt att man före inköp diskuterar möjligheter att utföra åtgärder samt ställer ljudkrav på leverantören med hänsyn till lämplig målsättning. Anvisningar för upphandling av maskiner med ljudgarantier finns redovisade i arbetsgruppens meddelande nr 26. Nedan redovisas mätresultat för barkningsutrustningar samt ges principiella förslag till bullerdämpande åtgärder. Avsikten är att maskintillverkare och nyttjare av barkhanteringsutrustningen ska få impulser och uppslag till nya konstruktionsvarianter och dämpningsförsök. Barktrumma meddelande nr 33 redovisades bullerdämpning av kapbordet. ett kommande meddelande beskrivs hur huggmaskinen kan bullerdämpas. Barklokaler är ofta utrustade med dessa enheter jämte barktrumma. Om huggmaskin och kapbord dämpas inses att bullerdämpning av barktrumman är mycket väsentlig för att ett gott slutresultat ska erhållas och för att de bullerdämpande åtgärderna på övrig utrustning ska ge full effekt. Bullret från barktrummor överstiger klart bullertal NR 85 - se figur

18 dbrel2 '\05 f>a db ( A ) BO "- NR 85 ~ " , r-- ~ ~ "- "' ", Figur 18. Exempel på buller från barktrumma, fabrikat Waplan. Diameter 5 m, varvtal 6 r/min. Mätningen utförd på 2 m avstånd från manteln. Ljudalstringen i en barktrumma sker dels genom stockarnas slag mot barktrurnman, dels genom stockarnas slag mot varandra. Med stor sannolikhet är stockarnas slag mot barktrumman och den därav följande ljudutstrålningen från barktrummans stålytor den dominerande ljudkällan. Förutom stockarnas direkta slag mot mantelytan orsakas påtvingade svängningar i trumman av den tvättbrädeseffekt som fås när veden rasar utefter barktrummans periferi. Påtvingade svängningar kan också erhållas från pinnhjulsdriften för de konstruktioner som har sådan. Detta är dock starkt beroende av tillverkningstoleranser etc. Nedan redovisas ideer till hur barktrummor kan bullerdämpas. Vi vill påpeka att lösningarna till största delen är oprövade på barktrummor men testade i andra sammanhang. Utforma barktrumman i styv konstruktion. På senare år har barktrummans konstruktion gjorts kraftigare och styvare med bl a tjockare mantel än tidigare. De få jämförbara mätresultat som finns på barktrummor med olika manteltjocklek visar att den styvare konstruktionen är tystare - upp till 10 db(a) förbättring har uppmätts för olika trummor med likvärdig storlek och stockhantering. Teoretiskt gäller att ju styvare och tyngre en konstruktion är desto bättre är dess förmåga att hindra judalstring. Principen bör alltså vara att välja så styv konstruktion som möjligt. Detta är också intressant med hänsyn till trummans livslängd. Minska judalstringen genom gummiinfodring. En klar fördel både från jud- och slitagesynpunkt skulle vara att utföra de längsgående barkningsprofilerna i slitgummi - se figur 19. Lösningen skulle eventuellt även kunna tillämpas på befintliga konstruktioner. nom andra branscher finns det flera exempel på goda bullerdämpningsresultat vid byte från stål- till gummiinfodring t ex roterande kvarnar och betongblandare. 18

19 Figur 19. Förslag till gummiinfodring av barktrumma. den övre sektionen markerar måttet" a" slits för uttag av bark. l Slitbalk 2 Slitplatta. Naturligtvis måste risken för gummipartiklar i pappersprocessen beaktas. Man kan dock konstatera att gummi redan idag nyttjas utan problem i barkhus. Som exempel kan nämnas gummiinfodrade vedstup samt transportband etc. En gummiinklädnad skulle ge störst effekt om man samtidigt kunde undvika slitsar i manteln för uttag av bark. Genom att endast ha slitsade segment i slutändan av trumman kan man minska ljudutstrålningen väsentligt. Den slitsade delen skulle på ett enkelt sätt kunna avskärmas med en invändigt ljudabsorberande "tunnel" - se figur 20. Figur 20. nbyggnad av barktrumma med /judabsorberande tunnel. Denna som måste kunna dras undan eller lyftas bort vid service, utförs i plåtkonstruktion med invändig 100 mm tjock absorbent (volymvikt 150 kg/m3) ytskyddad av kraftigt nät, sträckmetall eller liknande. 19

20 Ä ven in- och utmatningsöppningarna skulle kunna avskännas på liknande sätt. tidigare meddelanden från arbetsgruppen har redovisats bullerdämpningsåtgärder på vedstup. Man har då provat sandfyllda konstruktioner, stup och stötytor har dämpats genom påläggning av speciella dämpmassor. Principiellt kan samma lösningar användas även på barktrummor. Bedömningsmässigt blir den bullerdämpande effekten dock liten p g a att barktrummorna redan är tunga och styva. bland framförs synpunkten. att barktrummor vilande på och drivna av gummihjul är tystare än hydrostatiskt lagrade trummor med pinnhjulsdrivning. Gummihjulen har knappast någon svängningsdämpande effekt på själva trumman. Däremot kan denna typ av drivning inte ge några vibrationer till trumman, vilket pinnhjulsdriften kan göra vid dålig tillverkningsnoggrannhet. Från stomljudssynpunkt (vibrationsisolering) är gummihjulslagring att föredra. Det finns inga bullennätningar som påvisar några markanta skillnader mellan konstruktionerna. Sammanfattningsvis skulle bullerdämpning av barktrummor ske enligt följande principer: Tillverkning i styv konstruktion Slitgummiinfodring Undvik slitsad mantel i hela trumman nbyggnad av slitsad del Avskärmade in- och utmatningsöppningar Låt barktrumman vila på gummihjul. För att kunna bedöma rimligheten och den bullerdämpande effekten av de skissade åtgärderna krävs ingående vibrations- och bullennätningar på barktrummor av olika konstruktioner under varierande driftsförhållanden. db re! PC r '0 / NR" - r-- ::"" J' 'o"" ~o r r-- "., 1'\ 31 S "000 H, Figur 21. Buller från enstocksaggregat typ Valon Kone VK-20K Barkning av stock!'! 150 mm. ntegrationstid 4 s VK-aggregat + inmatningstransportör (kedja) i tomgång -'- Endast VK-aggregat i tomgång. 20

21 Enstocksaggregat Då dessa aggregat är betydligt mindre i storlek och utstrålar ett intermittent buller upplevs de som "tystare" än barktrummor. Ljudnivån under själva barkningsprocessen kan dock vara mycket hög - ljudnivån överstiger hörselskaderiskkurva l för daglig exponering. Detta gäller de flesta fabrikat av barkningsaggregat. figur21 visas exempel på ljudnivåer från ett VK 20-aggregat från Valon Kone. Som framgår av figuren ger enbart inmatningstransportören 88 db(a) vid denna typ av aggregat. Barkningsaggregatens ljudutstrålning härrör främst från skrammel i barkningsjärn, stockens slag mot plåtytor, drivutrustningen samt inmatningstransportören. Då barkningsaggregaten normalt är placerade i en bullrande miljö (framför huggmaskin, intill vedstup etc) har det hittills sällan varit motiverat att utföra bullerdämpande åtgärder på dessa maskiner. Genom att åtgärder utförs på övrig maskinutrustning måste även enstocksaggregaten åtgärdas. För att sänka ljudutstrålningen från barkaggregaten bör följande principer följas: Styr stockens rörelse medelst stödrullar under hela barkningsförloppet. Minska plåtytorna, som stocken kan slå emot, välj istället kraftiga järnbalkar. Nödvändiga plåtytor utförs i s k därnpad plåt dvs metall -plast-metall. Leverantör: Antiphon AB, Stockholm. Kontrollera drivutrustningens buller. Eventuellt krävs ljuddämpare på el-motorernas luftintag. Sådana ljuddämpare kan köpas som tillbehör från vissa motorleverantörer. Anordna drivkedjorna på in- och utmatningstransportörerna så att inte den slaka parten slår i glidbanan. Fjäderanordning för kedjespänning bör finnas. särskilt besvärliga fall rekommenderas inbyggnad av hela barkningsaggregatet med uppfällbara ljudslussar över transportörerna. Barkpress Erfarenheten är att ljudutstrålningen från barkpressar helt domineras av hydraulaggregaten. För att åstadkomma tystare hydraulik måste på konstruktionsstadiet följande beaktas: Om möjligt väljs pumpar med små tryckpulsationer exempelvis skruvpumpar eller innerkugghjulspumpar. Pump inklusive el-motor vibrationsisoleras från oljetanken exempelvis genom gummimellanlägg. Luftkyld el-motor måste eventuellt förses med ljudfällor på in- och utloppssidan alternativt byggs pump och motor in i huv med ljuddämpade kylluftöppningar. 21

22 anläggningar där pump och motor sänkts ned i oljetanken erhålls normalt en god akustisk lösning. Vid pumpar med stora tryckpulsationer och höga tryck kan det vara nödvändigt att minska ljudutstrålningen från oljetanken genom kraftig uppstyvning eller utvändig isolering med mineralull + plåt samt att införa ljuddämpare i rörledningen på pumpens trycksida. Kavitation måste undvikas i systemet genom att pumpens sugledning inklusive filter dimensioneras så att stora tryckfall ej uppstår (strömningshastighet ca 2 m/s) och att tryckledningarna utformas utan tvära krökar. Arean på tryckledningarna väljs så att måttliga strömningshastigheter erhålls (max ca 5 m/s) och ventiltyper med god strömningsteknisk utformning erfordras för tyst reglering. Av figur 22 framgår att stor ljuddämpning kan nås genom val av tyst pump samt mer kompakt aggregatsammansättning. Barkrivare Barkrivare som ställs upp inne i en renseriiokai nära barktrummen utgör normalt inget bullerproblem. Ljudnivån på m avstånd ligger runt 85 db (A) med röranslutna in- och utmatningsöppningar. Vid uppställning utomhus måste man dock beakta risken för störningar till omgivningen. Figur 22. Exempel på bu//erdämpning av hydraulaggregat med driftsdata: p = 40 bar, Q = la l/min, t= sooe. CD ~!,.;: ~ C ll r. o,1\ UTFÖRANDE RELATVA LJUDNVÅER db(a) MONTAGEVÄGG (PLÅT) FÖR VENTLER OCH RÖR YTTERKUGGHJULSPUMP tr-..., LUFTKYlD STANDARDl: MOTOR MONTAGEBLOCK LA ~~ J ~ MONTAGEBLOCK YTTERKUGGHJVLSPUMP LUFTKYLD STANDARD- MOTOR '_~"",""eo"" p OLJEDRÄNKT MOTOR MOTOR OCH PUMP VBRATONSSOLERADE L -22 _ A. jla-s Stockholm i januari