Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv

Transkript

1 Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv Länets åtta er Kulturenheten September 2011

2 1. Inledning Bakgrund Metod och avgränsning Grundläggande struktur - Uppsala län Geografi Arbetspendling Kommunikationer Demografi Strukturella förutsättningar för kultur i länets er Organisation för kultur i länets er Kulturens finansiering i länets er Kulturverksamheter av intresse utan finansiellt stöd Kulturlivet i länet Gemensamma drag i ernas kulturliv Samverkan över - och länsgränser Kulturkonsumtion över - och länsgränser Kulturlivet i Uppsala Kulturlivet i Enköpings Kulturlivet i Östhammars Kulturlivet i Tierps Kulturlivet i Håbo Kulturlivet i Knivsta Kulturlivet i Heby Kulturlivet i Älvkarleby Civilsamhällets betydelse för den kulturella infrastrukturen Professionella kulturskaparnas situation Kulturpolitiskt prioriterade områden Barn och unga Jämställdhet, tillgänglighet och internationellt/interkulturellt Uppsala s övriga kulturpolitiskt prioriterade områden... 42

3 1. Inledning I arbetet med Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv Länets åtta er har ambitionen varit att i första hand synliggöra ernas olika förutsättningar, ambitioner och verksamheter inom kulturområdet. Under arbetets gång har ernas gemensamma bilder tonat fram, skillnader uppdagats och goda exempel identifierats. Det typiska eller ännu oupptäckta som gör eller kan göra en unik har tagit plats, liksom övergripande strukturer och förutsättningar med inverkan på länets, och respektive s, kulturliv. Den geografiska utgångspunkten har varit länet men när det gäller innehåll och funktion för kulturlivet i länets er och länet som helhet har även verksamheter och kulturliv i de angränsande länen inkluderats. Nulägesbeskrivning Länets åtta er har arbetats fram parallellt med en nulägesbeskrivning med ett regionalt perspektiv, Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv De regionala kulturaktörerna. De två beskrivningarna kompletterar varandra och bidrar med sina olika perspektiv till en bättre helhetsbild av kulturlivet i Uppsala län. Tillsammans ger nulägesbeskrivningarna ett gott bakgrundsmaterial till Uppsala läns kommande regionala kulturplan. I nästa kapitel ges en bakgrund till samverkansmodellen och Landstinget i Uppsala läns arbetssätt. Kapitel tre ger en mer noggrann beskrivning av den metod som använts för att samla in material till denna nulägesbeskrivning. Nulägesbeskrivningens fjärde kapitel behandlar allmänna samhälliga förutsättningar som påverkar såväl kulturlivet som andra sektorer. I kapitel sex till nio riktar in sig på länets kulturliv. I dessa kapitel finns bland annat allmänna bilder av länets kulturliv, kulturpolitiska skillnader och likheter mellan länets er samt specifika bilder av kulturlivet. 2. Bakgrund I december 2009 beslutade Riksdagen att en ny modell för regional fördelning av statliga kulturmedel ska införas. Modellen kallas kultursamverkansmodellen och presenterades i Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Kultursamverkansmodellen, även kallad koffertmodellen eller portföljmodellen, ska införas successivt i hela landet med början år I Uppsala län introduceras den Alla landsting som ingår i modellen ska upprätta en kulturplan som utgör grund för Kulturrådets beslut om fördelning av statsbidrag. Bidraget ges som ett samlat anslag till landstinget som fördelar det vidare till länets kulturverksamheter. Kulturplanen, som föreslås vara treårig, ska tas fram av landstinget i samverkan med länets er och i samråd med länets kulturliv och det civila samhället. Den färdiga regionala kulturplanen kommer att beskriva länets kulturliv samt identifiera prioriteringar och utvecklingsområden för länets kulturliv under planperioden. Kulturplanen kommer att ligga till grund för landstingets fördelning av statliga bidrag till länets regionala kulturaktörer. I Uppsala län bestämde berörda tjänstemän och politiker i maj 2010 att nulägesbeskrivningen över länets kulturliv ska göras så omfattande som möjligt och inte bara omfatta verksamheter hos de regionala aktörer som idag har statligt verksamhetsstöd. 2

4 2.1 Nulägesbeskrivningar som underlag för analys och prioriteringar Under hösten 2010 startade arbetet med att planera, utforma och sända ut förfrågningsunderlag till erna och de regionala kulturaktörerna 1 till nulägesbeskrivningar. Under det första kvartalet 2011 har även SWOT analyser och enkätundersökningar genomförts i alla er i länet. Som ytterligare inspel till prioriteringsdiskussionerna och kulturplanen hölls under försommaren 2011 kompletterande dialoger/möten med länets ungdomar professionella kulturskapare, föreningslivet, Uppsala Universitet, Länsstyrelsen och ungdomar boende i länet. Under hösten 2011 fortsätter arbetet med att samla in perspektiv och underlag från bland annat professionella kulturskapare och länets ungdomar. 2.2 Kulturstrategier för Landstinget i Uppsala län Under 2005 arbetade Kultur i länet fram landstingets kulturstrategier, antagna av landstingsfullmäktige i november De övergripande målen och strategierna för landstingets kulturinsatser är formulerade utifrån ett analysverktyg, en bild av kulturpolitiken som en cirkel med tre delar. De tre perspektiven med tillhörande mål har använts och kommer att användas som utgångspunkt för hela kulturplansprocessen: Konsten Mål: Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet Människan Mål: Länets invånare är kulturellt delaktiga Regionen Mål: Länet erbjuder en attraktiv livsmiljö Hur kan konst, kultur och kulturplanering definieras? Konst - Gestaltandet av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, teater, dans, film och foto. 1 Med regionala aktörer avses de institutioner, konsulentverksamheter, organisationer och föreningar som direkt berörs av införandet av den nya modellen d v s de som idag har statligt verksamhetsbidrag 3

5 Kultur - De värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturplanering - Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och identitet. Kulturplaneringen har ett brett kulturbegrepp som förutom konst, bildningsverksamhet och kulturarv innefattar bland annat stadsplanering, turism, kulturindustri och design. Perspektiven samspelar och satsningar i ett perspektiv får återverkningar i de andra. Till exempel kan insatser inom konstpolitiken påverka samhällsdebatten, öppna för människors möten med konsten och bidra till att länet (eller en) också i framtiden blir attraktivt att bo och verka i. Kulturplanering kan i sin tur leda till fler arbetstillfällen för konstnärer som berikar länets konstliv och bidrar till större möjligheter för människor att delta i kulturlivet. Den samlade kulturpolitiken leder därför till bättre folkhälsa och ökad livskvalitet. 3. Metod och avgränsning Den här nulägesbeskrivningen utgår ifrån inlämnade uppgifter i det förfrågningsunderlag som erna har arbetat med samt SWOT analyserna och enkäterna som genomförts i alla er. Alla länets åtta er har utifrån förfrågningsunderlaget tagit fram uppgifter som rör kulturlivet i den egna en och länet. Frågorna har bland annat rört al finansiering av kultur, hur det ala ansvaret för kulturen är organiserat, vilken samverkan som sker mellan er och över länsgränser m.m. Förfrågningsunderlaget har sedan kompletterats med genomförande av SWOT analyser med representanter från offentliga, privata och ideella aktörer med koppling till kulturlivet i respektive. En annan kompletterande bild kommer från de enkätundersökningar som direkt vänt sig till invånare i alla länets er. Totalt sett har arbetet med att ta fram underlag till den här nulägesbeskrivningen involverat tjänstemän inom ernas kulturförvaltning (eller motsvarande), representanter från bibliotek, musik/kulturskola, föreningar, arrangörer, studieförbund, kulturturism och kulturarv samt i några er även tjänstemän från samhällsbyggnads/stadsbyggnadskontor. Förutom det material som samlats av, och i, länets er har viss information inhämtats från Internet. Detta gäller främst officiell statistik och information om länets infrastruktur. Eftersom informationen som finns i detta material till största del bygger på uppgifter direkt från länets er har skilda perspektiv, tidsmässiga resurser och insamlingsmetod hos respektive s kulturtjänstemän påverkat den bild som ges av länets er. Länets er har fått ta del av detta material och komma med synpunkter och rättningar innan publicering. Den bild som ges av länets kulturliv i detta material är långt ifrån heltäckande. Som en följd av att bakgrundsmaterialet till största delen har samlats in av ala tjänstemän är bilden som ges till stor del ur deras perspektiv. Dessutom innehåller länet så många små och stora kulturaktörer, evenemang och verksamheter att det är omöjligt att få med alla i en kartläggning av det här slaget. Denna nulägesbeskrivning ger istället en övergripande bild av de särskilda kulturliv och förutsättningar som finns i länets olika er och de gemensamma nämnare som förenar hela, eller delar, av länet. 4

6 I förfrågningsunderlaget fick erna ge sina synpunkter på och vikta betydelsen av de regionala institutioner, konsulentverksamheter och organisationer som idag får statligt verksamhetsbidrag. Dessa aktörer beaktar landstinget särskilt eftersom de direkt berörs av införandet av samverkansmodellen i Uppsala län år Kommunerna har värderat och motiverat de regionala aktörernas betydelse för kulturlivet i den egna en utifrån landstingets tre kulturpolitiska perspektiv. De organisationer, institutioner och verksamheter som berörts är Upplandsmuseet, Musik i Uppland, Film i Uppland, Dans i Uppland, Konst i Uppland, Länsbibliotek Uppsala, Riksteatern Uppsala län, Länshemslöjdskonsulenterna, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Företagens historia Uppsala län, Uppsala Läns Bildningsförbund samt Uppsala stadsteater. De regionala kulturaktörerna har på motsvarande sätt lämnat in material som beskriver deras verksamhet i respektive och hur de bland annat ser på sina möjligheter att nå ut med sin verksamhet i erna. Sammanställningar av dessa värderingar och beskrivningar presenteras i Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv de regionala kulturaktörerna. 4. Grundläggande struktur - Uppsala län Uppsala län ligger vid Sveriges östkust och gränsar mot Stockholms län, Gävleborgs län och Västmanlands län. Idag består länet av erna Uppsala, Enköping, Östhammar, Tierp, Håbo, Knivsta, Heby och Älvkarleby. Två ändringar av länets administrativa gränser har skett under 2000-talet. År 2003 bröts Knivsta ur Uppsala och bildade en ny. Nästa ändring av de administrativa gränserna innebar att Heby år 2007 överfördes till Uppsala län från Västmanlands län. Därmed blev länet större än tidigare. Länets nuvarande administrativa struktur är alltså relativt ny. 4.1 Geografi Länets er omfattar totalt en area om 7037 km 2. Av denna areal är lite mer än hälften skogsmark och en fjärdedel jordbruksmark. Kommunerna Östhammar, Tierp och Älvkarleby är kuster och länets skärgård har sammanlagt mer än öar, skär och holmar. 2 De er som har kuststräcka präglas delvis av havet och skärgårdstraditioner. Det gäller inte minst Östhammars som är en del av Roslagen och har en historia som semesterbadort. Idag är nästan hälften av småhusen i Östhammars fritidshus. Även i Uppsala, Heby, Tierp och Enköping är andelen fritidshus högre än i landet i genomsnitt. 3 Förutom havet rinner Dalälven i norr genom Heby, Älvkarleby och Tierps. I söder finns Mälaren med dess norra fjärd Ekoln. Enköping och Håbo har kontakt med både den större Mälaren och Ekoln medan även Uppsala och Knivsta har stränder längs Ekoln. Både Mälaren och Dalälven påverkar karaktären i erna i deras närhet. 2 ( ) 3 ( ) 5

7 Figur 1: Karta över Uppsala län Källa: Orginalkarta från Bearbetning av Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län. Självklar centralort i länet är Sveriges fjärde största stad och länets residensstad Uppsala. Förutom Uppsala är Enköping den enda orten i länet som är så pass stor att den kan kallas för stad. Möjligtvis skulle även Bålsta med sina drygt invånare kunna räknas in i denna kategori. Övriga er i länet har centralorter med ca invånare. Heby, som officiellt saknar centralort, har dock ingen tätort som har mer än 3000 invånare. 4 Ortstrukturen i länet gör att det finns en motsättning mellan det urbana Uppsala och övriga länets landsbygdsdominerade er. Eftersom nästan två tredjedelar av länets befolkning bor i Uppsala blir den en ett centrum på många sätt, ekonomiskt, 4 Siffror om tätortens storlek hämtade från ( ) 6

8 administrativt, kulturellt och arbetsmarknadsmässigt. Skillnaderna i förutsättningar mellan centrum och periferi blir också större i takt med att stadserna och de er som har nära till Stockholm ökar sin befolkning medan andra er i länet har oförändrad eller minskad befolkning de senaste fem åren. Strukturen med många små orter med liknande storlek gör att det ibland är svårt att identifiera ett självklart centrum i länets er. Det gäller främst Heby och Östhammars som har många orter av liknande storlek men delvis också Älvkarleby där en bär namn efter tätorten Älvkarleby men där den största orten och ens administrativa centrum finns i Skutskär. 4.2 Arbetspendling Inom länet arbetspendlar många till Uppsala från länets andra er. Minst pendling till Uppsalas arbetsmarknad sker från Älvkarleby och Håbo. Den största pendlingen från Älvkarleby sker istället över länsgränsen till Gävle. Inom länet pendlar många från Älvkarleby till Tierps. Från Håbo arbetspendlar man främst till Stockholm och inom länet i större omfattning till Enköping och Uppsala. Arbetspendling till Stockholm sker i stor utsträckning förutom från Håbo också från Enköping, Uppsala och Knivsta. Gemensamt för dessa er är att de ligger i länets södra del och har goda ikationer till Stockholm i form av spårtrafik och vägnät. Från Enköping och Heby, sker arbetspendling till Figur 2: Karta över arbetspendling i Uppsala län städerna Västerås och Sala i Västmanlands län. Från Enköping sker pendlingen till Västmanlands län främst till Västerås medan Sala är den i Västmanland som flest invånare i Heby arbetar i. Mindre arbetspendling sker också inom länet från Uppsala till många av länets andra er och mellan Älvkarleby, Tierp och Östhammar. Mindre pendling sker från Uppsala och Tierp till Gävle. 5 Källa: Mälardalsrådet och ÅF Kommunikationer Genom Uppsala län går tre järnvägsstråk för persontrafik, Ostbanan, Dalabanan och Mälarbanan. Ostbanan går i nordsydlig riktning genom länet och möjliggör transporter till bland annat Stockholm och Gävle. I länet trafikeras Ostbanan av SJ, som har stationer i Knivsta, Uppsala och Tierp, och av Upplands Lokaltrafik, som trafikerar sträckan mellan Gävle och Upplands Väsby. Upplands Lokaltrafik stannar på betydligt fler orter än SJ och underlättar därför resandet i flertalet 5 Avsnittet är skrivet utifrån Statistiska centralbyråns arbetsmarknadsstatistik: statistik över arbetspendling från och från Mälardalsrådets karta över total arbetspendling i Uppsala län för år

9 små orter i Älvkarleby, Tierp, Uppsala och Knivsta. Dalabanan knyter ihop länet med Västmanland och Dalarna. Inom länet ger denna sträckning möjlighet för resande till och från Heby tätort, även om antalet stopp per dygn i Heby är lågt. Dalabanan trafikeras i länet enbart av SJ. Mälarbanan knyter ihop Västmanlands län och Västerås med Stockholmsregionen och passerar genom Håbo och Enköpings. Sträckan trafikeras främst av SJ men från Bålsta finns också pendeltågstrafik till Stockholm. Vägnätet i länet innehåller två Europavägar. E18, som passerar genom Enköping och Håbo på sin väg genom länet binder ihop Stockholmsregionen med västra delarna av Mellansverige. E4:ans nord-sydliga sträckning som går genom Knivsta, Uppsala, Tierp och Älvkarleby och ger transportmöjligheter både inom länet och vidare via Stockholm eller Gävle. I övrigt finns i länet en rad större riksvägar som binder ihop de flesta av länets större tätorter. Längs de större vägarna och järnvägsstråken bor ca 90 % av länets befolkning. Den regionala kollektivtrafiken genom Upplands Lokaltrafik trafikerar länets riksvägar och erbjuder boende i de flesta tätorterna i länet ett kollektivtrafikalternativ. Antalet turer per dag varierar däremot mellan olika linjer och orter. I städerna Enköping och Uppsala finns också kollektiv stadstrafik i form av bussar. Även i Bålsta finns lokala busslinjer som trafikeras av Upplands Lokaltrafik Demografi Nedanstående tabell över befolkningen i Uppsala läns er visar på vilka stora skillnader som finns mellan länets er vad gäller demografi. Eftersom invånarna i Uppsala utgör nästa två tredjedelar av länets befolkning präglas siffrorna för Uppsala län starkt av Uppsalas befolkningssammansättning. Länssiffrorna belyser därför inte de faktiska befolkningsstrukturerna i länets mindre er. Länssiffrorna, liksom värdena för riket, är snarast att betrakta som ett mått för jämförelse. Man kan säga att befolkningsfördelningen i länets er både motsvarar och skiljer sig från de trender som finns för stads- respektive landsbygdser. Många av de mindre erna har överskott på män, hög medelålder och en negativ eller i stort oförändrad befolkningstillväxt. De mindre er som skiljer ut sig från denna trend är Knivsta och Håbo. Här är befolkningen ung och man har de senaste fem åren ökat sin befolkning. En rimlig förklaring till att Håbo och Knivsta bryter mönstret är att de ligger nära och har bra ikationer till Stockholm, och i Knivstas fall även till Uppsala. De är små er som är del i en storstadsregion och är därför attraktiva att bosätta sig i för dem som vill ha tillgång till storstaden men inte vill eller har råd att bo där. Man kan också konstatera att utbildningsnivån i de flesta av länets er är låg, trots att det i Uppsala finns två universitet att tillgå. Liksom att andelen invandrare är under riksgenomsnittet i alla er utom Uppsala. 6 Bakgrund för ikationsavsnittet har hämtats från Regionförbundet Uppsala Län, Uppländsk drivkraft regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län, s Samt från linjekartor och tidtabeller från: och 8

10 Tabell 1: Befolkningen i Uppsala läns er år 2010 Andel med utländsk bakgrund 7 Andel med minst 3 års eftergymnasial utbildning 8 Andel invånare under 25 år Befolknings utveckling Ort Folkmängd Andel Män/Kvinnor Medelålder Uppsala ,2% / 50,8% 21,0 % 31,4 % 38,5 32,6 % +7,9 % Enköping ,9% / 50,1% 13,7 % 13,7 % 41,7 30,3 % +3,5 % Östhammar ,3% / 48,7% 9,6 % 9,8 % 44 28,4 % -1,1 % Tierp ,5% / 49,5% 9,9 % 9,2 % 43,4 28,9 % +0,3 % Håbo ,7% / 49,3% 17,1 % 11,9 % 38,3 33,7 % +5,7 % Knivsta ,3% / 49,7% 11,5 % 25,2 % 36,4 36,0 % +10,5 % Heby ,3% / 48,7% 10,1 % 8,4 % 43,5 29,3 % -1,8 % Älvkarleby ,1% / 48,9% 12,5 % 9,5 % 43,4 28,0 % +0,3 % Uppsala län ,8% / 50,2% 17,4 % 23,8 % 39,8 31,8 % - 9 Riket ,8% / 50,2% 19,1 % 18,9 % 41,1 29,9 % +4,1 % Källa: Tabell sammansatt av data från: 5. Strukturella förutsättningar för kultur i länets er I detta avsnitt beskrivs hur den offentliga organisationen för kultur är uppbyggd i länets er. Här synliggörs vilka personella och finansiella resurser som läggs på kultur i respektive och hur de fördelas mellan olika kulturområden. För de fortsatta beskrivningarna om bland annat kulturlivet i erna, samverkan och hur man arbetar med de kulturpolitiskt prioriterade områdena är det viktigt att ha med sig de olika offentliga förutsättningar som länets er har för att främja kulturlivet. 5.1 Organisation för kultur i länets er Nedan följer två schematiska översikter av organisationen för kultur per i Uppsala län. Syftet är att synliggöra de olika ernas förutsättningar för arbetet inom det kulturpolitiska området. Observera att sammanställningen stannar vid en schematisk översikt. Uppgifterna från underlaget tillsammans med vissa kompletterande uppgifter har inte räckt till för att teckna en allomfattande bild som beskriver alla erna fullt ut på ett rättvisande sätt. 7 Med utländsk bakgrund menas individer som själva är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. 8 Avser befolkningen mellan 16 och 74 år. 9 Går inte att beräkna eftersom Heby tillkom

11 Tabell 2. Schematisk översikt - Organisation för kultur i länets er Kommun Politisk plattform 10 för kulturfrågor Tjänstemanna plattform för kulturfrågor Chefer med ansvar för kulturfrågor Kultursekreterare/ assistenter/samordnare/ strateger etc som arbetar med kulturfrågor inom Kultur- Nämnd Kulturkontor Kulturdirektör en 4 kulturstrateger 1 stadsantikvarie 1 intendent offentlig konst Uppsala Barn- och ungdomsnämnd (kultur för 0-20 år) Produktionsstyrelsen Vård & Bildning Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad Kommunala kulturverksamheter 11 Direktör 2 strateger med ansvar för kultur och fritid (0-20 år) Stiftelser, föreningar och kulturentreprenörer utför viss kulturverksamhet på uppdrag av Uppsala från Kulturkontoret och Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad Produktionsdirektör och affärsområdeschefer inom Vård Flera kultursekreterare inom olika områden som & Bildning. arbetar direkt i Bibliotekschefer produktionen Museichefer Verksamhetsledare Enköpings Bolagsstyrelser Upplevelsenämnd Uppsala Konsert & Kongress Uppsala stadsteater VD VD Förvaltningschef Upplevelseförvaltning Kulturchef Kulturförvaltning Chef Enköpings Museum I båda bolagen finns både strategisk och operativ personal 2 Kultursekreterare: allmänkultur barn & unga Bibliotekschef 10 Avser den närmast beslutande politiska plattform som kulturkontor/kulturenhet/kulturavdelning/kulturförvaltning, bolag eller ala kulturverksamheter verkställer åt 11 T ex Uppsala konstmuseum, Biotopia och Reginateatern 10

12 Östhammars Kultur nämnd Tierps Håbo Knivsta Heby Älvkarleby Kommunstyrelse Bildningsnämnd Fritids- & kulturnämnd (tillika demokrati) Samhällsbyggnads nämnd Kulturförvaltning Kultur- & Fritidsenhet inom blocket Produktion 12 Bildningsförvaltning med Kultur- & fritidsavdelning Ingen enhet/förvaltning i dagsläget Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsförvaltning med Kulturenhet Förvaltningschef tillika bibliotekschef Kultur- & fritidschef Kultur- & fritidschef Fritids- & kulturchef 13 Kulturchef tillika chef för bibliotek och musikskola Samhällsbyggnads- Kultur- & förvaltning med fritidschef Kultur- & fritidsenhet 2 Kultursekreterare: allmänkultur barn & unga 2 Kultursekreterare allmänkultur barn & unga tillika ansvarig för Kulturskolan Bibliotekschef 1 Kultursekreterare (allmänkultur och barn & unga) Bibliotekschef Fritidssamordnare med ansvar för kultur Bibliotekschef med ansvar för allmänkultur Ingen kultursekreterare Samordnande skolbibliotekarie Kulturassistent (ansvarig för programverksamheten) Bibliotekschef Tabell 3. Schematisk översikt - Ansvar och resurser för Kultur i vården och Konst i offentlig miljö i länets er Kommun Ansvar och resurser Kultur i vården Ansvar och resurser Konst i offentlig miljö Uppsala Enköpings Östhammars Tierps Kulturstrateg (del av tjänst) Kultursekreterare Medel avsatta Kultursekreterare (del av tjänst) Medel avsatta Kultursekreterare (del av tjänst) Medel avsatta. Kultursekreterare (del av tjänst) Medel avsatta Kulturstrateg (del av tjänst) Intendent för offentlig konst 1 % regeln vid ny- & ombyggnad. Museichefen 1 ansvarig för konstinköp (del av tjänst) 1 % regeln vid ny- & ombyggnad Kultursekreterare (del av tjänst) Inga medel avsatta Kultursekreterare (del av tjänst) 0,5 % till konst vid ny- & ombyggnad 12 Tjänsteproduktion inom vård, omsorg, lärande, kultur & fritid samt teknisk service 13 Ny tjänst, rekrytering pågår 11

13 Håbo Knivsta Heby Älvkarleby Ingen ansvarig Inga medel avsatta Bibliotekschef (del av tjänst) Medel avsatta Ingen ansvarig Inga medel avsatta Ingen ansvarig Inga medel avsatta Uppgift saknas Informationschef (del av tjänst) 1 % regeln vid ny- & ombyggnad Uppgift saknas Uppgift saknas 5.2 Kulturens finansiering i länets er I förfrågningsmallen till nulägesbeskrivningen har ernas kulturtjänstemän ombetts att specificera alla kulturverksamheter, kulturaktiviteter eller kulturföreteelser som en har finansierat (helt eller delvis) under åren 2008, 2009 respektive Ekonomiska medel som avsatts för kulturverksamheter/aktiviteter i andra delar av ernas budget än kulturbudgeten har alltså också räknats in i ernas kulturfinansiering. Denna metod skiljer sig avsevärt från metoden vid Kulturrådets undersökning av kulturens finansiering i Sverige, där ekonomisk statistik från respektive s bokslut, så kallat räkenskapssammandrag, ligger till grund för undersökningen. Kulturrådets statistik begränsar sig också till att redovisa de kulturkostnader som finns angivna i ernas kulturbudget. Dessa skillnader gör att resultatet från den redovisning som Uppsala läns er gjort inte direkt kan jämföras med de siffror som Kulturrådet redovisar. Överhuvudtaget är statistik över al kulturfinansiering ett område med mycket osäkerhet. Kulturrådet lyfter i sin rapport fram flera osäkerheter kring sin metod, bl.a. att ala bolag inte ingår i beräkningen och att definitionen av kultur är öppen för tolkningar, vilket gör att olika ers kulturbudgetar kan innehålla ekonomiska medel till helt skilda områden. 14 Dessa osäkerheter finns även i sammanställningen av ernas material då olika tjänstemän ha tolkat satsningar i andra budgetar än kulturbudgeten på olika sätt. I vissa ers material finns kostnader kopplade till kultur i ett stort antal av ens verksamheter, vilket gjort sammanställningen svår. Av uppgifterna framgår att finansiering av kulturverksamheter och kulturaktiviteter förutom i respektive s kulturbudget också finns i ala budgetar för vård & omsorg, fritid, skola och styrelse. De metodiska osäkerheterna gör att inte ens olika ers kulturfinansiering för samma år med säkerhet kan sägas vara jämförbara. För att i framtiden kunna få fram rättvisa och jämförbara resultat är det viktigt att utföra insamlingen på ett standardiserat sätt med minimerad påverkan av enskilda personers definitioner av kulturbegreppet samtidigt som kulturkostnader i alla ala verksamheter bör tas med i beräkningen. Tabell 4 nedan visas ernas kulturfinansiering 2010 utifrån de uppgifter som länets er lämnat in till Kultur i länet vid arbetet med nulägesbeskrivningen. Förutom total kulturfinansiering och kulturkostnad per invånare redovisas också förändring i kulturfinansiering mellan 2008 och Dessutom visar tabellen kulturrådets siffror över kulturens nettokostnad per invånare Det är värt att notera att siffran för förändring av kulturfinansiering över tid kan påverkas starkt av valet av undersökt tidsperiod. 14 Mer information om Kulturrådets metodik finns i rapporten Kulturens finansiering , s

14 Tabell 4. Kommunal kulturfinansiering enligt ernas inlämnade material Kommun Antal invånare år 2010 Total finansiering av kultur i tkr år 2010 Ökn/minskn av total finansiering i % Kulturkostnad år 2010 i kr/inv. Uppsala % Enköping % Östhammar % Tierp % Håbo % Knivsta % Heby Älvkarleby % Genomsnitt i Uppsala län % Nettokostnad år 2009 i kr/inv. Kulturrådet 15 I tabell 5 visas ernas kulturkostnader fördelade på kulturområdena Allmänkultur m.m., Bibliotek, Musik-/Kulturskola samt Studieförbund. Allmänkultur m.m. kan sägas omfatta all kulturverksamhet som inte ingår i något av de andra kulturområdena. 17 I Uppsala går drygt hälften av ens totala kulturfinansiering till institutioner som Uppsala Stadsteater, Uppsala Konsert & Kongress, Biotopia och Reginateatern. I Enköpings ingår stödet till Enköpingsmuseum i Allmänkultur m.m. I alla er utom Uppsala får området Bibliotek störst del av den ala kulturfinansieringen. I de tre er i länet med minst total kulturfinansiering står kostnader för biblioteksverksamhet för mer än 50 % av den totala kulturfinansieringen. Tabell 5. Kommunernas kulturkostnader per kulturområde år 2010 (i tkr) enligt ernas inlämnade material Allmänkultur av tot inkl. av tot Musik/ av tot Studie- Andel Bibliotek Andel Andel Kommun m.m. i % skolbibliotek i % Kulturskola i % förbund Andel av tot i % Uppsala % % % % Enköping % % % % Östhammar % % % % Tierp % % % % Håbo % % % % Knivsta % % % 62 1 % Heby % % % % Älvkarleby % % % 18 0 % Genomsnitt i Uppsala län % % % % 15 Siffrorna hämtade från är hämtade från Kulturrådets rapport Kulturens finansiering , s Jämförelsetal för år 2008 saknas men enligt uppgift har en minskning skett de senaste åren 17 Bl.a. administrationskostnader, ekonomiskt stöd till verksamheter, föreningar och arrangemang inom kulturområdet, kulturpriser och stipendier. 13

15 5.3 Kulturverksamheter av intresse utan finansiellt stöd Utöver de av erna helt eller delvis finansierade verksamheterna har erna även specificerat de verksamheter som man anser har betydelse för kulturlivet i den egna en men som saknar stöd via ala medel. En av anledningarna till att verksamheterna inte ges stöd är att ett stöd till dessa organisationer eller verksamheter inte faller inom den ala befogenheten. Kommunerna måste bland annat beakta att inte konkurrensen snedvrids vid olika stödinsatser, särskilt inom den privata sektorn. Bland verksamheter som inte får alt stöd men som är betydelsefulla lyfts kyrkan och samfundens roll som viktiga kulturaktörer, men även verksamheter och arrangemang som drivs eller anordnas av kulturentreprenörer eller föreningar inom olika konstområden 18. Verksamheter kopplade till olika kulturarvsmiljöer i länet 19 framhålls också. I Uppsala utmärker sig museerna 20 och verksamheter som är kopplade till Uppsala Universitet, inklusive kulturyttringarna inom nationslivet. Hälften av erna lyfter fram körverksamheten. Slutligen omnämns de fria kulturskaparna, som ofta är egenföretagare utan någon större ekonomisk vinning men som i regel inte heller tar del av ala medel. De bidrar med nytänkande och kreativitet och är ofta betydelsefulla för ernas kulturliv, se vidare avsnitt: 8. Professionella kulturskaparnas situation alt perspektiv. 6. Kulturlivet i länet 6.1 Gemensamma drag i ernas kulturliv Utifrån ernas inlämnade underlag, SWOT analyser och enkäter framträder några gemensamma drag i ernas kulturliv: Det finns många professionella konstnärer bosatta i Uppsala län. Men de flesta har ett arbetsfält som är större än länet. Bland annat eftersom det är svårt att få ekonomisk belöning och stimulans för sitt konstnärskap om man bara är verksam inom länet. Många av länets er säger sig ha ett brett och levande musikliv. Det gäller särskilt körverksamhet. Antalet körer i Uppsala län är stort. Flest är de i Uppsala som sägs vara en av Sveriges körtätaste städer, men även i de flesta av länets övriga er finns påfallande många körer. Utanför Uppsala råder en generell brist på lokaler som lämpar sig för förmedling av kultur. Det gäller speciellt scener och konsthallar/gallerier. Bristen på lokaler gör att civilsamhället i allmänhet och kyrkorna i synnerhet blir viktiga för det lokala kulturlivet i rollen som lokalhållare utöver sina egna arrangemang. Vissa församlingar tillåter inte att entréavgift tas ut för arrangemang i kyrkorna vilket av en del er ses som ett problem. I nästan alla er uttrycker man en rädsla för att erna ska skära ned i stödet till kulturen. 18 T ex gallerier, konsthantverks kluster, dansskolor, privata arrangörer, uteställen och scener samt mindre biografverksamhet 19 T ex Biskops Arnö, Grönsöö Slott, Skoklosters Slott, Nykvarn, Forsby kvarn och Ulva kvarn. 20 T ex Gustavianum, Gamla Uppsala museum, Uppsala Domkyrka med skattkammaren och Carolina Rediviva 14

16 Det lokala föreningslivet lyfts i samtliga er fram som starkt och viktigt för kulturlivet. Samtidigt finns det en utbredd rädsla för att föreningslivet står och faller med enskilda eldsjälar. Biblioteken ses överlag som viktiga delar av kulturlivet i länet. Biblioteken lyfts fram i flera olika sammanhang hos samtliga er. En trend är att biblioteksverksamheten uppfattas som viktigare i mindre er. 6.2 Samverkan över - och länsgränser I förfrågningsunderlaget till erna fick erna redovisa vilken samverkan i formaliserad form som idag sker med andra er i länet samt med er i angränsande län. Resultatet av sammanställningen visar på följande samverkan: Föreningen Vallonbruk i Uppland arbetar med att bevara, utveckla och marknadsföra vallonbruken i Uppland. I vårt län omfattas Uppsala, Östhammar, Tierp och Älvkarleby. Vallonbruk i Uppland innefattar även delar av Stockholms län. Folkmusikfest vid Nedre Dalälven - ett gemensamt organ för att främja utbudet av folkmusikarrangemang i denna del av Sverige. Ett samarbete mellan Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Uppsala län. I Uppsala län anordnar Heby, Älvkarleby och Tierps evenemang som en del av Folkmusikfest vid Nedre Dalälven. Kulturveckan av, med och för utvecklingsstörda sker i samarbete mellan och i Uppsala, Östhammar, Tierp och Enköpings. Håbo och Enköpings har kontinuerligt informations- och idéutbyte. Ett konkret samarbetsprojekt är en Novelltävling för skolungdomar där vissa bidrag väljs ut för att publiceras i Enköpingsposten. De som driver tävlingen är respektive s bibliotek. Ett liknande projekt men riktat till barn mellan sex och nio år har tidigare genomförts i Heby ( Barn skriver se avsnitt Särskilt lyckade satsningar inom området barn och unga i länets er). UKM - Ung Kultur Möts är en festival där unga kulturutövare kan visa upp sig. På de lokala festivalerna i respektive utses representanter till länsfestivalen. På länsfestivalen utses sedan länets representanter i den nationella festivalen. År 2011 deltar Uppsala, Östhammar och Tierps er i Ung Kultur Möts. Tidigare år har även Knivsta och Enköpings deltagit. Kultur i länet samordnar UKM regionalt. Musik Direkt och Rockkarusellen är musiktävlingar som anordnas nationellt och som har deltävlingar i Uppsala län. Musik Direkt riktar sig till unga musiker och anordnas i Uppsala, Tierp och Enköpings er. Musik i Uppland samordnar Musik Direkt regionalt. Rockkarusellen är öppen för alla som vill delta och anordnas år 2011 i Uppsala, Enköping, Tierp och Östhammars. Digidel - en kampanj för digital delaktighet i Sverige. Målet är att med gemensamma krafter få ytterligare minst svenskar att börja använda Internet innan utgången av år Länsbiblioteket samordnar och länets bibliotekschefsgrupp. 15

17 Genom länsbiblioteket sker samarbete mellan Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammars kring upphandling av nytt biblioteksdatasystem. Bibli ett samarbete mellan länets er och länsbiblioteket för att tillsammans skapa en gemensam webbplats. Syftet med projektet är att skapa ett attraktivt och användbart virtuellt bibliotek, med hög grad av interaktivitet för invånarna i Uppsala län. Målet är att den nya webben tas i drift av samtliga bibliotek under en treårsperiod ( ). Projektet Besök Vikingar med förfäder involverar Uppsala, Knivsta och Tierps. Uppsala samarbetar med de stora biblioteken i Mellansverige men för frågor som gäller alla biblioteken är det länsbiblioteket som har betydelse. Via länsbiblioteken har Uppsala s bibliotek agerat i olika frågor: Bibliografisk service, Barnens bibliotek m.m. Östhammars - Roslagen.se är ett samarbete med erna Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Syftet med samarbetet är att stärka, utveckla och marknadsföra Roslagen som besöksmål. Kommunerna arbetar tillsammans med turistservice, marknadsföring och destinationsutveckling. Ett kontinuerligt informations- och idéutbyte sker också mellan Håbo och Upplands- Bro. T ex har Håbo Musikskola och Upplands-Bros kulturskola delat på musiklärartjänster under Och kultur- och fritidsverksamheterna diskuterar just nu framtida gemensamma upphandlingar. Håbo Musikskola ingår även i nätverket HJUVUS tillsammans med 5 Stockholmser som arrangerar gemensamma studiedagar, konserter med mera. Utöver den mer verksamhetsinriktade samverkan som beskrivits ovan finns också ett antal nätverk/samrådsgrupper med syfte att framför allt diskutera strategiska frågor och utbyta erfarenheter men också att samordna verksamheter. Kilen kulturcheferna i länet Kulturskolechefsnätverk Biblioteksnätverk Kultur i Vården nätverk 6.3 Kulturkonsumtion över - och länsgränser Genom att sammanföra svaren på frågorna i enkäten som ställdes till invånare i respektive med svaren på förfrågningsunderlaget till förvaltningarna så framträder olika bilder av konsumtion av kultur över - och länsgränserna. Det geografiska läget och strukturen inom länet påverkar tillsammans med kvaliteten på ikationer och det kulturella utbudet länsinvånarnas kulturvanor. Där det lokala kulturutbudet är litet och det är lätt att ta sig till en annan s större kulturutbud, är det förstås attraktivt att resa över gränsen för att ta del av kultur. Men det kan också vara 16

18 ett evenemang som arrangeras i en mindre men som inte har någon motsvarighet i en större som drar publik över gränserna. Inom länet utgör Uppsala ett kulturellt centrum som är attraktivt från stora delar av länet. Alla andra er dras i någon mån till Uppsalas kulturutbud, även om invånarna i Enköping och Håbo främst dras till Stockholms utbud och invånarna i Älvkarleby främst till Gävles utbud. Invånarna i Knivsta dras till ungefär lika delar till Stockholms och Uppsalas utbud medan Uppsalautbudet utgör den primära kulturdestinationen för invånarna i Östhammar, Tierp och Heby. Boende i Uppsala tar gärna del av Stockholms kulturutbud. Även invånare i länets andra er åker ibland till Stockholm för att ta del av kultur. Invånarna i Heby tar också del av kulturutbudet i Sala och Västerås som ligger nära. Från vissa delar av Heby ligger även Gävle och Sandvikens utbud nära till hands. Även invånarna i Enköpings söker sig till Västerås medan Håbos invånare söker sig till Enköpings utbud. Ett visst kulturellt utbyte sker mellan främst Östhammar och Tierps men Älvkarleby är till viss del också involverade i detta utbyte. Några exempel på evenemang i mindre er som lockar besökare från större er är Musikveckan i Östhammar och den livestreamade operan på Folkets hus i Heby. Dessa attraktioner lockar besökare från andra delar av länet, också från Uppsala, och säkerligen också från andra län. Det kan också vara värt att nämna att Uppsala Reggae festival och Uppsalas internationella kortfilmsfestival är av nationellt intresse och lockar besökare och intresse från andra delar av landet Viktiga aktörer i andra er och län Genom underlaget har vi fått fram en mängd exempel på aktörer som inte finns i den egna en men som ändå är betydelsefulla för kulturlivet i den egna en. Nedan har de sammanställts i fem kategorier. Observera att de regionala aktörerna som får statligt verksamhetsbidrag inte är inkluderade här. Frågan som ställdes var vilka andra aktörer i länet erna anser har betydelse för ens kulturliv utöver de som får statligt verksamhetsbidrag (d v s Upplandsmuseet, Musik i Uppland, Film i Uppland, Dans i Uppland, Konst i Uppland, Länsbibliotek Uppsala, Riksteatern Uppsala län, Länshemslöjdskonsulenterna, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Företagens historia Uppsala län, Uppsala Läns Bildningsförbund samt Uppsala stadsteater). Uppfattningen om de aktörer som får statligt verksamhetsbidrag behandlas särskilt i Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv de regionala kulturaktörerna. Hög kvalitet hos grannen i kombination med relativt lättillgängligt I tabellen nedan redovisas aktörer som sammanställts till kategorin Hög kvalitet hos grannen i kombination med relativt lättillgängligt, inkl ev motiveringar. Dessa aktörer anses generellt ha stor till mycket stor betydelse för såväl den kulturella delaktigheten, ett rikt konstliv av hög kvalitet som för en attraktiv livsmiljö i en. Tabell 6. Hög kvalitet hos grannen & relativt lättillgängligt K1 = Rikt konstliv av hög kvalitet K2 = Kulturell delaktighet K3 = Attraktiv livsmiljö Uppsala Motiveringar (i förekommande fall) Fridegårdssällskapet/Biskops Arnö K1, K2 viktig institution för folkbildningen och stark koppling till Uppsala. Alsta Trädgårds galleri K3 rekreationsmiljö med kulturella inslag 17

19 Sigtuna och Skokloster Stockholmsutbudet Enköpings Har inte angett något inom denna kategori Östhammars Konst på väg i Tierp Örbyhus Slotts konsertverksamhet Katalin Uppsala Stadsbibliotek Uppsala Konsert & Kongress Erik Sahlström Institutet Tierp Uppsala konstmuseum Biotopia Gävle konserthus Konstcentrum i Gävle Laxön Liljeforsstiftelsen Uppsala Konsert & Kongress Östhammars Musikvecka Katalin K1, K3 intressanta kulturmiljöer med historisk koppling till Uppsala K1, K2, K3 kompletterar utbudet genom att erbjuda sådant som inte finns i Uppsala. Motiveringar (i förekommande fall) Motiveringar (i förekommande fall) K1: Hög kvalitet hos grannen K2: Konstintresserade bryr sig inte om gränser K3: Rikare kulturliv för fler, attraktivt för besöksnäringen i länet K1: Hög kvalitet K2: Närhet och ibland samarbete med Musikveckan K3: Rikare kulturliv för fler, attraktivt för besöksnäringen i länet K1: Hög kvalitet, attraktivt utbud K2: Rikt och spännande utbud som är relativt lättillgängligt för ens invånare K3: Berikar kulturlivet i länet K1: Attraktivt programutbud K2: Många pendlar för arbete eller studier till Uppsala. Stort utbud som är attraktivt för många. K3: Kunskap, litteratur, kulturarv, läslust och läsupplevelse, information, bildning. K1: Hög kvalitet, attraktivt utbud K2: Rikt utbud som är relativt lättillgängligt för ens invånare K3: Berikar kulturlivet i länet K1: Hög kvalitet hos grannen K2: Närhet och ibland samarbete med Musikveckan. Samarbete med Nyckelharpsstämman i Österbybruk. K3: Rikare kulturliv för fler Motiveringar (i förekommande fall) K2: Anonymt K2: Utställningar och arrangemang K1: Få nya utställningar K3: Bra utflyktsmål K1: Hög kvalitet och bredd K2: Viktigt med bra utbud på reseavstånd Hög kvalitet, hög attraktivitet 18

20 Uppsala stadsbibliotek Folkets hus i Heby Biografer i Uppsala och Gävle Håbo Enköpings utbud (Enköpings Museum, Joar blå, Klara hall...) Stockholmsutbudet Uppsala Konsert & Kongress Knivsta Katalin Reginateatern Uppsala Konsert och Kongress Stockholmsutbudet Heby Uppsala Konsert & Kongress Älvkarleby Uppsala Konsert & Kongress Konst på väg Leufsta bruk Gävle Teater Länsmuseet Gävleborg Gävle Konserthus Stadsbiblioteket i Gävle Gävle Konstcentrum Motiveringar (i förekommande fall) Motiveringar (i förekommande fall) Motiveringar (i förekommande fall) Motiveringar (i förekommande fall) Kategori - Bildningsverksamhet med kulturinriktning Folkhögskolorna Biskops Arnö och Wiks Folkhögskola lyfts av några er fram som betydelsefulla aktörer i länet. Kategori - Projekt eller paraplyorganisationer som är verksamma i flera er Vallonbruk i Uppland, Besök Vikingar med förfäder och Folkmusik vid Nedre Dalälven är samverkanspartners för flera er (se avsnitt 6.2 Samverkan över - och länsgränser ovan) och de återkommer här angivna som viktiga aktörer som är betydelsefulla för kulturlivet i de er som ingår i samarbetet. Tierps lyfter även fram Björns biografer (även verksam i Gagnef, Hedesunda, Ludvika, Rättvik, Sandviken och Vansbro) samt Akkes dansskola som även bedriver verksamhet i Gävle och Sandviken som viktiga aktörer för den egna ens kulturliv. Kategori - Länsaktörer En fjärde kategori av viktiga aktörer är aktörer med uppdrag att arbeta länsövergripande. Här lyfts Upplandstiftelsen fram som får en hög viktning både i betydelsen för den kulturella delaktigheten och för en attraktiv livsmiljö. Man menar att Upplandstiftelsen bevarar och synliggör kulturlandskapet. En annan viktig aktör i denna kategori är Länsstyrelsen. Även där är viktningen hög både för betydelsen för den kulturella delaktigheten och för en attraktiv livsmiljö med motiveringen att Länsstyrelsen genom fornvård och information levandegör en viktig del av historien samt bidrar till byggnadsvård. Vidare menar man att Länsstyrelsens arbete ger tillgång till och möjlighet att uppleva vårdad kulturmiljö. Länsmuseet Gävleborg 19

21 nämns som betydelsefull för kulturlivet i Älvkarleby, som gränsar till Gävleborgs län. Fria kulturskapare och grupper Fria kulturskapare och grupper som verkar i andra er och angränsande län tas också upp som viktiga aktörer för ernas kulturliv. Mer om deras betydelse för kulturlivet finns att läsa i avsnitt 7. Civilsamhällets betydelse för den kulturella infrastrukturen alt perspektiv och avsnitt 8. Professionella kulturskaparnas situation alt perspektiv. 6.4 Kulturlivet i Uppsala Som länets största, och landets fjärde största stad har Uppsala naturligtvis ett stort och attraktivt kulturutbud som står i en klass för sig i länet. Starkast lysande i det lokala kulturlivet är de stora institutionerna med Uppsala Konsert & Kongress och Uppsala stadsteater i spetsen. Uppsala är också värd för en rad nationellt och internationellt erkända festivaler som Reggaefestivalen, Uppsala Internationella Kortfilmsfestival, Uppsala Internationella Gitarrfestival, TUPP och Ordsprak. Kulturnatten är en festival med mer lokal prägel, men som är uppskattad av invånarna. I SWOT analysen och enkätundersökningen framhålls Uppsalas storlek och prägel som liten storstad eller stor småstad. I Uppsala finns utrymme och acceptans för en mångfald av kulturella uttryck och det finns goda möjligheter för konstnärer att visa upp sig lokalt. I Uppsala finns också två universitet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruks universitet. Uppsala universitet har en rik historia och måste sägas ha stort inflytande på Uppsalas identitet, men också på stadens kulturliv. Universitetet har många museer som t.ex. Museum Gustavianum och Botaniska trädgården, dessutom förvaltar man arvet efter Carl von Linné. Universitet har också en stor del i den lokala körtradition som finns i Uppsala då många körer finns i universitets eller nationernas organisation. Inom universitets studentliv står nationerna för musikliv i form av klubbar med liveakter. Inom nationerna finns också många föreningar och flera av nationerna sätter varje år upp spex. Inom universitetet och dess studentliv finns traditioner och evenemang som ger avtryck i staden. Ett exempel är det årliga Valborgsfirandet som lär vara unikt i landet. Universitetets verksamhet genom historien har också efterlämnat många kulturhistoriska miljöer och byggnader som t.ex. Gustavianum och Botaniska Trädgården. De mest kända kulturhistoriska miljöerna i en, Uppsala slott, Uppsala domkyrka och gravhögarna i Gamla Uppsala, har dock ingen direkt koppling till Universiteten. Kulturutbudet i Uppsala är stort med plats både för kultur som är riktad till en bred målgrupp och för smalare kulturyttringar. Ett exempel är Fyrisbiografen som erbjuder ett smalare filmutbud vid sidan av SF:s biografer. Det stora Uppsala Konsert & Kongress och det mindre Katalin står för ett musikutbud med stora svenska och utländska artister medan t.ex. Bistro & Café Hijazz fungerar som en scen för lokala förmågor. Inom teater finns Uppsala stadsteater men också mindre teatrar som Reginateatern, Lilla teatern och Gottsunda Dans & Teater. Inom bildkonsten finns exempelvis Uppsala konstmuseum, Bror Hjorths hus, Konsthuset och en rad mindre gallerier. Uppsala har också många museer, där några som redan nämnts sköts av universitet. Några exempel är Biotopia och Upplandsmuseet, som vårt länsmuseum. Det som möjligen saknas i Uppsalas kulturutbud är det storskaliga och kommersiella kulturutbudet. I enkätundersökningen nämner några svarande det planerade arenabygget i Uppsala som en möjlighet för att locka hit större internationella artister. 20

22 Mycket av kulturlivet i Uppsala är centraliserat till de centrala delarna av Uppsala stad. De stora kulturinstitutionerna och de flesta kulturhändelse sker centralt. Uppsalas ala bibliotek är här ett undantag eftersom man har filialer i många delar av Uppsala stad och även på andra håll i en. Huvudbiblioteket är däremot placerat centralt i staden. Universitets biblioteksenheter är förlagda till olika studiecentrum runt om i Uppsala stad. Denna biblioteksverksamhet riktar sig främst till studenter och universitetsanställda men ger ändå uppsalaborna ökad tillgång till fack- och skönlitteratur. Gottsunda Dans & Teater visar professionella föreställningar och bedriver pedagogisk verksamhet inom dans och teater i en av Uppsalas yttre stadsdelar. I en finns en strukturell obalans mellan konstarterna. Musik- och teaterscener finns det gott om men vad gäller dans saknas en scen för professionell dans. Något som nämns i enkäterna och även diskuterats i media på senare tid är önskan om en konsthall. Det är även brist på lokaler för professionella inom konstarterna att skapa i, främst i form av ateljéer och studios. Något som kan vara värt att notera är att det insamlande materialet från Uppsala i förhållande till de andra ernas material rymmer väldigt lite fokus på barn och ungdomar. 21 Ändå görs förhållandevis mycket för ens barn och unga, exempelvis bedriver Ungdomens Hus fritidsgårdsverksamhet med kulturaktiviteter och Bror Hjorths hus pedagogisk verksamhet riktad till mindre barn. Det finns också flera musik-/kulturskolor och utbud vid ala kulturinstitutioner erbjuds gratis till skolor och i vissa fall med subventionerade priser till ungdomar på fritiden. Uppsalas stadsmiljö är väldigt uppskattad av stadens invånare. Särskilt lyfts upprustningen av Årummet och byggandet av Uppsala Konsert & Kongress och det nya Resecentrumet. Dessa stadsbyggnadsprojekt har ökat trivseln i staden och den lokala självkänslan. De kulturhistoriska miljöerna sätter förstås också sin speciella prägel på stadsmiljön. Ljusfestivalen Allt ljus på Uppsala där stadsmiljön ljussätts på spännande sätt är också ett populärt inslag i den offentliga miljön. 6.5 Kulturlivet i Enköpings Enköping har ett relativt mångsidigt kulturliv som tillgodoser de flesta av invånarnas önskemål. Här finns ett alt kulturhistoriskt museum (Enköpings Museum), en teaterscen (Joar Blå) och en konsertlokal (Klara Hall). I SWOT analysen efterfrågas utställningslokaler och medelstora lokaler i Enköpings stad. Trots den uttalade saknaden av utställningslokaler finns en konsthall i Enköping, även om öppettiderna är begränsade. En majoritet av dem som svarat på kulturenkäten svarar att de inte saknar något i ens kulturliv. Biblioteket i Enköping är väldigt uppskattat och är enligt SWOT analysen en styrka som mötesplats, samarbetspart och kulturaktör. De vackra parkerna är något som många Enköpingsbor är stolta över. Parkerna genererar turistströmmar och är något som måste ses som unikt för Enköping. Eftersom parkerna är så populära kan de ha en viktig funktion som identitetsskapare i Enköping. Från ens sida lyfts samarbetet mellan kulturförvaltningen och skolförvaltningen fram som väldigt lyckat, vilket nämns som en styrka i SWOT analysen. Att de regionala aktörerna uppfattar det som att det fungerar väldigt väl att nå ut med verksamheterna i Enköpings 21 Ansvaret för barn och ungdomskultur är i Uppsala delat mellan flera politiska nämnder. 21