ÅRSREDOVISNING 2007 VILHELMINA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2007 VILHELMINA KOMMUN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2007 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se

2 I kommunala redovisningslagen (KRL) finns allmänna bestämmelser om årsredovisningen. Syftet med årsredovisningen är att redogöra för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Kommunstyrelsen ansvarar för att en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen innefattar såväl kommunens verksamheter som de kommunala bolagens. Årsredovisningen är uppdelad i förvaltningsberättelse och verksamhetsberättelse. Förvaltningsberättelsen är styrelsens sammanfattande avrapportering till kommunfullmäktige och dess innehåll regleras i KRL. Verksamhetsberättelsen är nämndernas egna redogörelser för året som gått. Vi hoppas att du finner årsredovisningen intressant och att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. För mer information om vår kommun är du välkommen att besöka vår hemsida: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Fakta om Vilhelmina 3 Politisk organisation 6 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och finansiell analys 7 Kommunens kostnader och intäkter 12 Drift och investeringsredovisning 13 Personalredovisning 15 Miljöbokslut 25 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen 31 Kultur- och utbildningsnämden 35 Socialnämnden 39 Miljö- och byggnadsnämnden 42 Vilhelmina Bostäder AB 44 Årsredovisningen är producerad av Vilhelmina kommuns ekonomienhet i samarbete med övriga förvaltningar och kommunala bolag. Årsredovisningen har fastställts av kommunfullmäktige VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA tel: e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Finansieringsanalys 48 Noter 50 Redovisningsprinciper 54 Begreppsförklaringar 56 Revisionsberättelse 57

3 INLEDNING Årets resultat, Mkr 6,6 23,1 12,5 8,5-1,0 Nämndernas budgetavvikelser, Mkr -18 1,4-16,8-20,7-3,9 Nettokostnadernas andel av skatteint., % Nettokostnadernas andel av skatteint., % där nettokostnaderna just fr reavinster/- förluster (se not 8) och nedskrivning aktiekapital Norrheden Torv AB (1 080 tkr) Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvesteringar, Mkr 21,5 11,1 18,7 17,8 25,0 Låneskuld, Mkr 13,7 12,3 11,0 9,9 8,8 Soliditet, % Borgens- och övr ansvarsförbindelser, Mkr 257,4 229,4 227,7 211,6 210,5 Kommunala skattesatser 2007 Källa: SCB, Statistikdatabasen/Offentlig ekonomi Genomsnittlig utdebitering Vilhelmina Länet Riket Kommun ,78 Landsting 10,50 10, Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index

4 BEFOLKNING Folkmängd Källa: SCB 31 dec 2006 Invånare Födda Döda Inflyttning Utflyttning Förändring från föregående år dec Befolkningsförändringen 2007 är enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) offentliga siffror en minskning med totalt 60 personer. Det är en större befolkningsminskning än föregående år, men sett till åren den näst lägsta befolkningsminskningen. Flyttningsströmmen rör sig främst inom Västerbotten där Umeå är dominerande som ny bostadsort för de som flyttar från Vilhelmina. Av de totalt 238 inrikes flyttningarna från kommunen har 120 personer flyttat inom länet, 7 personer har flyttat till Jämtland, 8 personer till Norrbotten, 6 personer har flyttat till Stockholm och 97 personer till övriga delar av riket. 9 personer har flyttat utanför riket. Av de totalt 178 inrikes inflyttarna till kommunen kommer 79 personer från länet, 24 från Jämtland, 7 från Norrbotten och resterande 68 från övriga delar av riket. Av de totalt 222 personer som flyttat till kommunen kommer 44 personer från länder utanför Sverige. Befolkningsutveckling Befolkningsstruktur 2006 Källa: SCB Andel (%) av befolkning Ålder Vilhelmina Länet Riket 0-6 7,3 7,2 7, ,7 13,2 13, ,7 10,3 8, ,6 25,4 26, ,3 25,8 26, ,6 12,8 12, ,9 5,2 5,4 4

5 BEFOLKNING Befolkning fördelad efter ålder och kön per Antal Män Kvinnor Total Ålder, kvinnor/män/total Ovanstående diagram visar kommunens befolkningsstruktur fördelad efter ålder och kön. För varje åldersgrupp återfinns tre staplar, en för män, en för kvinnor och en för män och kvinnor totalt. Uppgifterna är hämtade från SCB och avser befolkningen per den 31 december Nedanstående diagram visar antalet födda i kommunen under perioden Det högsta födelsetalet under perioden hittar vi 1989 med 135 födda barn, därefter minskade födelsetalet årligen fram till och med 1999, då antalet födda uppgick till 66. Från 2000 och fram till och med 2003 ökar antalet födda. För åren 2004 och 2005 ser vi en minskning i antalet födda, för 2006 och 2007 har talet ökat igen och ligger nu i nivå med antalet födda under 2000 och Antal '1980' '1981' '1982' '1983' '1984' '1985' '1986' '1987' '1988' '1989' '1990' Antal födda '1991' '1992' '1993' 5 '1994' År '1995' '1996' '1997' '1998' '1999' '2000' '2001' '2002' '2003' '2004' '2005' '2006' 2007

6 POLITISK ORGANISATION VILHELMINA- BORNA K O M M U N F U L L M Ä K T I G E Ordf Leif Ahlmark C Kd Fp M S V Revision Sammankallande Per-Olof Nilsson K O M M U N S T Y R E L S E Ordf Gunnar Hörnlund Nämnder Bolag Valnämnd Ordf Tore Granberg Vilhelminabostäder 100 % Ordf Lilli-Ann Forsberg VD Erik Lindahl Kultur och utbildningsnämnd Ordf Jonny Kärkkäinen Socialnämnd Ordf Maria Kristoffersson Miljö och byggnadsnämnd Ordf Lars Eliasson 6

7 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH FI- NANSIELL ANALYS Som utgångspunkt för en finansiell bedömning finns kommunallagens krav på att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Med begreppet god ekonomisk hushållning avses bland annat att över en längre tid upprätthålla balans mellan intäkter och kostnader samt att värdesäkra förmögenheten (eget kapital) mellan generationerna. Det s k balanskravet trädde i kraft fr o m år 2000, och innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna. Kravet på god ekonomisk hushållning får anses vara ett överordnat krav, och innebär att det inte är tillräckligt att intäkter täcker kostnaderna eftersom det på längre sikt urholkar ekonomin. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen på kort sikt. Kommunfullmäktige i Vilhelmina kommun fastställde, i samband med antagandet av budget 2007, följande finansiella mål: 1,25% av skatter och statsbidrag skall årligen avsättas till det egna kapitalet för att klara av oförutsedda utgifter och framtida åtaganden, investeringarna skall finansieras med egna medel, investeringarna skulle högst uppgå till 15 mkr per år, varje verksamhetsgren får ta med sig eventuellt underskott jämfört med budget med hela beloppet till nästkommande år, och att överskott jämfört med budget får verksamhetsgrenen ta med sig 15% till nästkommande år. Årets resultat Kommunens verksamhet redovisar ett negativt resultat på 1,0 mkr. Enligt lag skall eventuellt underskott täckas senast inom tre år efter det att underskottet uppkommit. Om synnerliga skäl finns kan undantag göras från huvudregeln. Avyttring av en anläggningstillgång med därpå följande förlust kan vara ett synnerligt skäl att inte återställa det egna kapitalet. Enligt kriterierna i balanskravet får inte realisationsvinster och extraordinära intäktsposter räknas FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat mkr in i resultatet. Detta innebär att utöver redovisat resultat på 1,0 mkr skall realisationsvinster på 1,1 mkr dras ifrån resultatet och realisationsförluster på 1,5 mkr läggas till resultatet. Nämndernas resultat Nämndernas nettoavvikelse mot budgeten uppvisar ett underskott på 3,9 mkr, 20,2 mkr år Under året har budgetplanen förstärkts med 6,4 mkr i form av tilläggsanslag. Underskottet uppvägs av överskott avseende finansieringen, då främst avräkningen avseende kommunalskatteintäkter, sociala avgifter, och finansnetto. I budget för 2007 budgeterades ett överskott på 4,7 mkr. Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter täcker 27,5 % av verksamhetens kostnader inkl avskrivningar, och andelen är 0,8 % lägre i jämförelse med föregående år. Under perioden har verksamhetens intäkter ökat med 4,7 %. Kommunalskatteintäkterna (de egna skatteintäkterna) är en av kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarar för 37,3 % av kommunens intäkter. Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med år 2003 ökat med 26,5 mkr eller 12,8 %. Den kommunala utdebiteringen uppgår till 22,90 kronor/skattekrona, och totalt 34,92 kronor per skattekrona. De generella statsbidragen är förutom kommunalskatteintäkterna en väsentlig inkomstkälla. Under år 2007 erhöll kommunen 158,8 mkr i generella statsbidrag, 162,9 mkr år Riktade statsbidrag uppgick 2007 till 37,0 mkr, 34,9 mkr Kommunalskatteintäkterna och de generella statsbidragen utgör 70,8% av kommunens samlade intäkter.

8 Verksamheternas totala kostnader, inkl avskrivningar, har under perioden ökat med 9,8 %. Under samma period har personalkostnaderna ökat med 18,9 %, inkl pensionsavsättningar. Personalkostnaderna utgör 63,3 % av verksamhetens totala kostnader. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor andel av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera nämndernas verksamhet. Om nyckeltalet överstiger 100 % innebär det att skatteintäkterna inte räcker till för att finansiera den löpande verksamheten och finansnettot. Utifrån balanskravet får inte nyckeltalet överstiga 100 %. Nyckeltalet för år 2007 visar att 101 För låneportföljen % av skatteintäkterna uppgick genomsnittsräntan finansiera den till 4,1 löpande % vid används för att verksamheten. årsskiftet 2004/ Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % Nettokostnad/invånare, Lånefinansieringsgraden, kr dvs hur stor del av kommunens anläggningstillgångar som finansierats med lån uppgår till 3,8 %, och har under perioden minskat med 1,9 %. Soliditeten Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska 2007 styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten uppgår till 80 %, en 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunal verksamhet i extern regi Kommunen har under 2007 lämnat bidrag till alternativ barnomsorg, Tallkotten, Kefas och Prästkragen, med 3,1 mkr och till friskola med 3,7 mkr. Vidare har kommunen köpt bl a turistbyråverksamhet för 0,6 mkr, skolskjutsar, linjetrafik och färdtjänst för 13,2 mkr, avfallshantering för 3,5 mkr samt fastighetsförvaltning för 15,9 mkr, totalt 40,0 mkr. Den kommunala verksamheten i extern regi uppgår till 7,3 % av kommunens bruttokostnader. Förvaltning av pensionsmedel Kommunen beslutade under år 2000 att förvaltningen av pensionsmedlen skall ske av en extern förvaltare. Utvecklingen på de finansiella marknaderna har under året varit stark. Fördelningen av tillgångsslagen var vid årsskiftet: -Svenska aktier 23 % -Utländska aktier 1 % -Räntebärande värdepapper 70 % -Likvida medel 2 % -Valuta o aktieindexobl 3 % Avkastningen för de olika tillgångsslagen fördelas enligt följande: -Aktier - 13 % -Räntebärande värdepapper + 7 % Placeringarna förvaltas av Handelsbanken Kapitalförvaltning. Under året har 8,4 mkr utbetalats avseende den avgiftsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL avseende år Pensionsskuldsutveckling Kommunen tecknade under 2003 en pensionsförsäkring hos KPA avseende kompletterande ålderspension, efterlevandepension till vuxen, samt barnpension. Avsättningen för den förmånsbaserade delen av avtalspensionen, som intjänats före tecknandet av pensionsförsäkringen,

9 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt gällande redovisningsprinciper redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Dessa förpliktelser uppgår till 213,1 mkr inkl löneskatt. Kommunens totala pensionsskuld uppgår således till 214,2 mkr. Detta kan jämföras med det bokförda värdet av pensionsförvaltningen som uppgår till 58,7 mkr, vilket medför en skuldtäckningsgrad på 27,4 %. Pensionsskuld, mkr Lånefinansieringsgraden, dvs hur stor del av kommunens anläggningstillgångar som FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Låneskuld, mkr finansierats med lån uppgår till 2,7 %, och har under perioden minskat med 1,1 % Soliditeten Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång Soliditet, % Pensionskostnader De sammanlagda pensionskostnaderna uppgår för året till 22,3 mkr, jämfört med 18,5 år 2006, och kommer att utgöra en allt större post under finansförvaltningen. Kostnaden för den avgiftsbestämda ålderspensionen uppgår till 12,4 mkr inkl löneskatt. Pensionsutbetalningar enligt tidigare gällande avtal uppgår till 6,2 mkr inkl löneskatt. Ränta på pensionsskulden har bokförts med 0,1 mkr. Pensionsförsäkringsavgift har erlagts med 3,7 mkr. Låneskulden Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 8,8 mkr, 9,9 mkr år Ingen nyupplåning har skett under året. Låneskulden har under perioden minskat med 4,9 mkr. För låneportföljen uppgick genomsnittsräntan till 4,14 % vid årsskiftet 2007/ sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten uppgår till 75 %, i jämförelse med 77 % föregående år. Finansnettot Skillnaden mellan kommunens finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto. Finansnettot på +4,5 mkr härrör från avkastningen på de likvida medlen, räntekostnader och värdeförändringen på pensionsförvaltningen. 9

10 Rörelsekapital Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder uppgår vid årsskiftet 2007/2008 till 82,1 mkr, jämfört med 84,7 mkr år 2006/2007. De likvida medlen uppgick per till 78,1 mkr. Likvida medel, mkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE under år Investeringarna omfattar byggnadsinvesteringar och inventarier, varav iordningsställandet av Ekorrbacka, resecentrum, va-ledning Vilhelminasågen- Plastfabriken, släckbil till flyget och ombyggnad av köken på Åsbacka och Hembergsskolan är de större objekten. Nettoinvesteringar, mkr Nämndernas budgetavvikelser Nämnderna visar ett underskott mot budgeten med 3,9 mkr. Underskott redovisas av kommunstyrelsen med 2,3 mkr, kulturoch utbildningsnämnden med 4,7mkr, och socialnämnden ett överskott på 3,1 mkr. Det bör noteras att budgetplanen för 2007 förstärktes med tilläggsanslag under året med 6,4 mkr. Det kan konstateras att det finns betydande obalanser i nämndernas verksamheter. En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom givna ekonomiska ramar. Nämndernas budgetavvikelser, mkr Personal Konstateras kan att hälsotalet har förbättrats något bland kommunens anställda. Kommunen arbetar för att minska sjukfrånvaron bland de anställda. I Iformprojektet arbetar en person på heltid med förebyggande åtgärder för personalen. Se vidare under avsnittet personalekonomi med hälsobokslut. Måluppfyllelse Årets resultat uppgår till 0,2% av skatter och statsbidrag, vilket understiger målet med 1,45 %. Investeringarna har finansierats med egna medel Den totala investeringsbudgeten för 2007 uppgår till 42,8 mkr, varav 27,4 mkr beviljats som tilläggsanslag under Verksamhetsgrenarnas över respektive underskott kommer att behandlas i samband med årsredovisningen vid kommunfullmäktiges sammanträde Investeringar Kommunen har totalt investerat 25,0 mkr Vilhelmina kommuns personalpolitiska program har följts upp. Uppföljningen bifogas årsredovisningen som bilaga. 10

11 VILHELMINA KOMMUN Framtiden I likhet med många kommuner har befolkningen i Vilhelmina minskat under Minskningen uppgick till 60 personer under Befolkningsminskningen är en av kommunens kommande utmaningar. Den redan idag skeva åldersstrukturen beräknas att ytterligare förstärkas över tid i kommunen. Befolkningen i åldrarna 0-19 år och år beräknas att minska fram till år Andelen äldre fortsätter i det närmaste vara konstant och beräknas öka något under perioden fram till år Kommunledningsgruppen föreslår att kommunstyrelsen överväga att utöka budgeten för 2009 avseende kompetenser som informationsfunktionär. Detta för att på ett bättre sätt än idag kommunicera pågående och planerad FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhet i kommunen, samt ansvara för fortlöpande kundundersökningar. Det ökade intresset för vår fjällvärld har inneburit en ökad exploatering av områdena i och omkring främst Kittelfjäll och Saxnäs. Detta kommer att innebära en ökning av den kommunala servicen, främst i form av vattenförsörjning, avloppshantering och renhållning. Den framtida personalförsörjningen till kommunens olika verksamheter är även en av kommunens stora kommande utmaningar. För att tillmötesgå kraven i Tillgänglighet 2010 och de ny hissbestämmelserna kommer betydande resurser att förväntas ianspråktas de kommande åren. Vy över Kittelfjäll Vy över Klimpfjäll 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNENS KOSTNADER OCH INTÄKTER Kommunens kostnader per fördelar sig enligt nedanstående diagram: Tjänster; 26% Finansiella kostnader; 1% Material; 4% Bidrag; 3% Avskrivningar; 3% Personal; 63% Kommunens intäkter per fördelar sig på följande finansieringskällor enligt nedanstående diagram: Bidrag; 12% Finansiella intäkter; 2% Hyror och arrenden; 2% Taxor och avgifter; 7% Försäljningsmedel; 1%Övrigt; 4% Skatteintäkter; 42% Generella statsbidrag och utjämning; 29% 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Driftredovisning, Mkr Nämnd/styrelse 2007 Avvikelse mot budget 2006 Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Netto Kommunstyrelsen 165,9 109,0 69,1-12,1 9,8-2,3 70,5 Kultur- och utbildningsnämnden 215,0 33,6 186,4-5,1 0,3-4,7 183,6 Socialnämnden 194,3 43,7 148,5 2,1 1,0 3,1 143,4 Miljö- och byggnadsnämnden 2,7 1,2 1,9-0,4 0,6 0,1 1,7 Totalt 577,9 187,4 406,0-15,5 11,6-3,9 399,2 0,5% 17,0% 36,6% 45,9% Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden INVESTERINGSREDOVISNING Mkr Nämnd/styrelse Budget Utfall Bokslut Kommunstyrelsen 29,7 21,3 10,4 Kultur- o utbildningsnämn 10,9 3,0 4,9 Socialnämnd 2,1 0,7 2,5 Totalt 42,8 25,0 17,8 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nettoinvesteringar, Mkr För 2007 anges förbrukade investeringsmedel i förhållande till budget inklusive tilläggsanslag per Pågående investeringsprojekt Tkr Överskott på pågående investeringsprojekt förs via tilläggsbudget över till kommande budgetår. Av den totala investeringsbudgeten om Tkr är Tkr tilläggsanslag från föregående år. Underskott betraktas som förskott på kommande års budget och minskar kommande års anslag med motsvarande belopp. Ingen av kommunens nämnder och styrelser har tagit med sig ett underskott från 2006 till Pågående större projekt Beräknad Bokslut Utfall Återstår Utgift Projekt Ombyggnad kök , ,4 Sanering/rivning vattenverk ,6 517,2 74,6 Konverteringsåtgärder från olja till pellets ,9 41,4 671,7 Nya Torget ,1 102,3 794,6 Ekorrbacka fastighet , ,7 Busstation/järnvägsområde , ,4 Flyget släckbil 2 560, , ,0 Bollhall , ,5 Konstgräsplan Tjärnvallen ,5 3,0 131,5 Projektering Museum ,2 10,1 592,7 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALEKONOMISK REDOVISNING MED HÄLSOBOKSLUT Inledning Hör hälsa och ekonomi ihop? Den 1 juli 2003 blev det obligatoriskt enligt lag att redovisa sjukfrånvaro i årsredovisningen. Personalekonomi handlar om att synliggöra personalen som en resurs, vars insatser i hög grad har ett samband med de förutsättningar som finns och tillskapas i organisationen. Hälsobokslut handlar om att hitta ett sätt att rapportera och styra verksamheten mot att bli en friskare och mer attraktiv arbetsplats. Detta är Vilhelmina kommuns fjärde personalekonomiska redovisning med hälsobokslut. Syftet med årets redovisning är att ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor. Detta innefattar en samlad beskrivning av kommunens personal, information om sjukfrånvaro och hur personalenheten arbetar målmedvetet för att minska ohälsan. Plusjobben har funnits kvar under 2007, dessa fanns kvar till och med den 31 december. KÖNSFÖRDELNING (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) Förvaltning Män Kvinnor KS KUN SOC TOTALT Könsfördelningen visar att en majoritet av Vilhelmina kommuns anställda är kvinnor, endast 26 % är män. 3 Anställda fördelade efter sysselsättningsgrad 31 december 2007 Av kommunens anställda arbetar 64 % heltid och 36 % deltid var siffrorna 65 % respektive 35 %. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen med hälsobokslut skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal och kompetensförsörjningen och Vilhelmina kommuns ställning som en attraktiv arbetsgivare. 36 Heltid Deltid 2 Personalvolym Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade, det vill säga tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. 64 ANTAL ANSTÄLLDA (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) Förvaltning KS KUN SOC TOTALT Diagram 1: Hel och deltidsanställda redovisat i procent. Månadsavlönad personal. Fler män än kvinnor arbetar heltid. Drygt 78 % av männen innehar en heltidstjänst. Motsvarande siffra för kvinnor är 59 %. Möjligheten att få arbeta heltid är i högsta grad en jämställdhetsfråga och något som Vilhelmina kommun arbetar aktivt med. I kommunens 15

16 personalpolitiska program fastslås att målsättningen vid rekrytering är att i första hand erbjuda heltidstjänster. Där fastslås även att den som önskar en kombinationstjänst för att höja sysselsättningsgraden skall erbjudas det Heltid 78 Kvinnor Män Diagram 2: Andel kvinnor respektive män med heltid eller deltid. Månadsavlönad personal. 41 Deltid 4 Åldersstruktur Medelåldern är totalt sett 48 år. Situationen ser olika ut inom förvaltningarna och även inom olika befattningsområden. Den förvaltning som har lägst medelålder är Socialförvaltningen med en medelålder på 45 år och högst medelålder har Kommunstyrelsens förvaltning med 51 år. 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDELÅLDER (Månadsavlönad personal) Förvaltning År KS 51 KUN 49 SOC 45 TOTALT Åldersfördelning 2005 och 2006 dominerade åldersgruppen år bland månadsanställda i Vilhelmina kommun. Detsamma gäller för 2007 men antalet i den gruppen har minskat något sen Mellan år 2006 och 2007 står gruppen 60 år och över för den enda ökningen. I de övriga åldersgrupperna har antalet anställda minskat. Minst andel anställda återfinns i åldersgruppen år. Som synes är dock åldersfördelningen relativt stabil och har inte genomgått några större förändringar under de senaste tre åren år år år år 60 år - Diagram 3: Åldersfördelning för månadsanställd personal för åren 2005, 2006 och

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kvinnor Män år 30-39år år år 60 år - Diagram 4: Åldersfördelning uppdelat på kvinnor och män. Flest andel kvinnor återfinns liksom 2006 i åldersgruppen år. Även bland männen återfinns flest antal anställda i åldersgruppen år, så såg det ut även år 2005 samt Planerade pensionsavgångar Den största andelen pensionsavgångar finns bland olika lärarkategorier, vård och omsorgspersonal, barnskötare, assistenter ekonomi och skolmåltidsbiträden. PENSIONSAVGÅNGAR inom 5 år (Tillsvidareanställda) År KS KUN SOC Totalt Totalt Tabellerna visar antalet väntade pensionsavgångar per förvaltning och exempel på vilka olika befattningar somberörs till och med år Planerade pensionsavgångar är beräknade utifrån att pensioneringen sker vid 65 års ålder. YRKESGRUPPER med väntade pensionsavgångar Befattning Antal Lärare 58 Undersköterska 56 Adjunkt 16 Förskollärare 16 Ekonomibiträde 16 Barnskötare 14 Assistent 11 Rektor 9 Sjuksköterska 8 Elevassistent 7 Arbetsledare äldreomsorg 2 Ingenjör 2 Näringssekreterare 2 Badmästare 1 Fritidsgårdsföreståndare 1 IT-tekniker 1 Chef äldreomsorg 1 Utbildningshandläggare 1 17

18 5 Jämställdhet Jämställdhet, mångfald och likabehandling är en angelägenhet för oss alla. På en jämställd arbetsplats värderas alla medarbetares kompetens och erfarenheter utifrån samma grunder oavsett könstillhörighet. En jämn fördelning av kvinnor och män i alla typer av arbeten och på alla nivåer ger ökad arbetstillfredsställelse, bättre arbetsmiljö och höjd effektivitet. Med ett tydligt jämställdhetsfokus kommer insatserna lättare både kvinnor och män till godo, och har därmed större chans att lyckas. Vilhelmina kommuns jämställdhetspolicy är ett viktigt instrument i jämställdhetsarbetet inom organisationen och där fastslås bland annat följande: Genom utbildning och kompetensutveckling för sina medarbetare ska kommunen eftersträva en jämn könsfördelning i olika typer av arbeten och inom olika nivåer. När nya medarbetare ska anställas är det viktigt att jämställdhetsaspekten vägs in. Vid likvärdiga meriter ska sökande av underrepresenterat kön anställas. Det ska vara möjligt för både kvinnor och män att arbeta och vara förälder samtidigt. En viktig del av jämställdhetsarbetet är att förhindra och utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Detta sker genom lönekartläggning, analys och aktiva åtgärder vid löneöversyner. Med jämn könsfördelning menas enligt JämOs definition att relationen mellan olika kön i en viss yrkesgrupp är 40/60. Det betyder alltså att, om det finns färre än 40 procent män eller kvinnor i en viss yrkesgrupp föreligger en ojämn könsfördelning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5.1 Nyckeltal för jämställdhet Syftet med nyckeltal för jämställdhet är att konkret försöka mäta och återge jämställdheten i organisationen i siffror. Yrken Andel yrken i procent med jämn könsfördelning enlig definitionen ovan. Fördelningen mellan män och kvinnor är snedfördelad inom de flesta yrkeskategorier inom organisationen. Yrken med integrerad könsstruktur inom organisationen 2007 är: bad- och idrottshallsarbetare, gymnasielärare, elevassistent och skolledare. Könsintegration Andel kvinnor som är chefer och arbetsledare i förhållande till andel anställda kvinnor är 4,9 %. Andel män som är chefer och arbetsledare i förhållande till anställda män är 7,6 %. Vid en uppskattning av könsfördelningen i ledningsstrukturen i organisationen kan den illustreras enligt pyramidmodellen. Största andelen manliga chefer återfinns som förvaltningschef eller verksamhetschef. Störst andel kvinnor återfinns som arbetsledare inom vård och omsorg samt inom barnomsorg. Hälften av verksamhetscheferna är kvinnor. Förvaltningschef Män = 100 % Kvinnor = 0 % Verksamhetschef Män = 50 % Kvinnor = 50 % Arbetsledare Män = 35 % Kvinnor = 65 % 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Deltid Mäter andelen män respektive kvinnor som har heltidsanställning: Kvinnor 59 % Män 78 % Trygghet Mäter andelen kvinnor och män som är tillsvidareanställda: Kvinnor 90 % Män 83 % Lön Skillnad i medellön mellan kvinnor och män. Ingen hänsyn har tagits till lika eller likvärdigt arbete. Lönerna avser månadsavlönad personal. Kvinnor Män kr kr Månadslönen för män var 2007 i genomsnitt kr högre än för kvinnor. Räknat i procent har männen i genomsnitt cirka 9,6 % högre lön. Vård av barn Tillfällig föräldrapenning får tas ut när en förälder måste stanna hemma från arbetet för att ta hand om ett sjukt barn (som inte fyllt tolv år). Under 2007 togs 975 dagar ut med tillfällig föräldrapenning, vilket är en ökning med 61 dagar i jämförelse med UTTAG av tillfällig föräldrapenning (Antal dagar) har det beslutats om utökad sådan rätt genom att föräldrar ges möjlighet att vara helt eller delvis lediga tills barnet uppnått tre års ålder. Uttaget av föräldrapenning har ökat med 694 dagar i jämförelse med Kvinnor tar i högre utsträckning än män ut föräldraledighet. I genomsnitt tog varje kvinna ut 8,82 dagar medan motsvarande siffra för männen var 3,37 dagar. Kvinnorna tar alltså ut mer än dubbelt så mycket föräldraledighet som männen. UTTAG av föräldrapenning (Antal dagar) Män Kvinnor Totalt Resursanvändning arbetad tid Totalt arbetad tid var timmar för år 2007 (2006: timmar). 6.1 Övertid och mertid Vad gäller övertid och mertid skall det noteras att en hel del tid inte redovisas som över och mertid utan registreras som flextid. Flexibel arbetstid tillämpas framför allt inom administration men även inom andra verksamheter. Män Kvinnor Totalt Kvinnor stannar i högre grad hemma på grund av vård av barn än män. I genomsnitt tog varje kvinna ut 1,08 dagar för vård av barn under Motsvarande siffra för männen var 0,71 dagar. Föräldraledighet I föräldraledighetslagen slås det fast att en förälder får ta ut hel ledighet med eller utan föräldrapenning till dess barnet är 18 månader. I Vilhelmina kommun ÖVERTID och mertid (Antal timmar per förvaltning) Förvaltning Övertid Mertid KS KUN SOC TOTALT Under 2007 utfördes totalt timmar över och mertid. Det är en minskning med timmar sedan

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övertid Mertid Arbetstid enl. avtal Arbetad tid enligt avtal Semester Egen sjukfrånvaro Lagstadgad/avtalad ledighet Föräldraledighet Övrig ledighet Totalt arbetat tid Frånvaro GENOMSNITTLIGT UTTAG av övertid och mertid (Antal timmar i genomsnitt per anställd) Övertid KS 14,5 KUN 6,7 SOC 7,4 TOTALT 8,6 När det gäller övertid har kommunstyrelsen flest antal timmar per anställd. Socialförvaltningen har flest timmar per anställd när det gäller mertid. 7 Lönestatistik Medellönen totalt i kommunen är kronor. Det är en ökning med 0,4 % eller 82 kronor från föregående år. Medellönen för kvinnor är Mertid 8,9 10,4 41,3 23,1 KOSTNAD för övertid och mertid i Tkr Förvaltning Förvaltning Övertid KS 788 KUN 642 SOC 822 TOTALT Mertid kronor och för män kronor, vilket innebär en ökning med 0,4 % för kvinnorna och 0,04 % för männen från år MEDELLÖN (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) Ålder Män Kvinnor TO- TALT Totalt Arbetsmiljö och hälsa Ett av de prioriterade områdena som personalenheten arbetat med under 2007 är arbetsmiljö och hälsa. Utgångspunkten i arbetet är att en god arbetsmiljö ger lägre sjukfrånvaro och ökad trivsel på arbetet. I kommunens personalpolitiska program finns två mål formulerade inom området arbetsmiljö: Sjukfrånvaron ska minska med hälften till och med 2008 jämfört med 2002 och antalet medarbetare som motionerar på arbetstid ska öka.

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14 12, , ,6 10, ,1 9,3 8, ,4 4,2 5 4, Män Kvinnor Totalt Diagram 5: Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid för män respektive kvinnor år (%) 8.1 Sjukfrånvaro kön och ålder Från och med den 1 juli 2003 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaron i procent i årsredovisningen. Totala sjukfrånvaron i minskade något från 2006 till 2007 med 0,4 procentenheter till 8,9 procent. Sjukfrånvaron för både män och kvinnor minskade under 2007 med 0,4 procentenheter. Precis som föregående år är sjukfrånvaron störst i åldersgruppen 50 år och äldre. Sedan 2006 är sjukfrånvaron i den gruppen i princip oförändrad, har minskat med 0,1 procentenheter. Även i åldersgruppen år har sjukfrånvaron minskat, detta med 0,9 procentenhter sedan I gruppen 29 eller yngre har sjukfrånvaron däremot ökat med 0,2 procentenheter ,5 9,2 8,3 12,8 11,7 11,6 10, ,7 4 2,9 3, år år 50- år Diagram 6: Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid för olika åldersgrupper år (%) 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 11,4 10 9,2 9,9 8, ,9 4,1 3,3 7,3 KS KUN SOC 2 0 Män Kvinnor Totalt Diagram 7: Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid för olika förvaltningar (%) 8.2 Sjukfrånvaro per förvaltning När man studerar sjukfrånvaron fördelat per förvaltning och kön ser man att det finns stora skillnader mellan olika förvaltningar. Den högsta sjukfrånvaron finns bland kvinnorna på socialförvaltningen där den är 11,4 %. Socialförvaltningen har även den högsta sjukfrånvaron totalt med 10 %. Däremot har männen inom socialförvaltning lägst sjukfrånvaro, endast 3,3 %. 8.3 Sjukfrånvaro längre än 60 dagar Den långa sjukfrånvaron som översteg 60 dagar eller mer stod för 82,2 % av den totala sjukfrånvaron. Det är en marginell ökning jämfört med 2006 då 82,1 % av sjukfrånvaron bestod av långtidssjukskrivna. Sedan 2004 har den ändå sjunkit några procentenheter, då bestod den långa sjukfrånvaron för 86,7 % av den totala sjukfrånvaron Diagram 8: Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro. 22

23 8.4 Omfattning av sjukskrivning Vid mättillfället var sammanlagt 96 personer långtidssjukskrivna, 60 dagar eller mer, i någon omfattning. 8.5 Rehabrutter För att komma tillrätta med både långa sjukskrivningar samt upprepad korttidsfrånvaro har personalenheten även under 2007 genomfört rehabrutter. Syftet med rutterna är att arbetsledarna skall ges möjlighet att diskutera sina ärenden samt få råd och stöd av personalenheten som kommer på besök till arbetsstället. Inför rutten tar personalenheten fram aktuell statistik för lång sjukfrånvaro och korttidsfrånvaro avseende den senaste tolvmånadersperioden. Uppgifterna ligger sedan till grund för samtalen. Rehabrutten skall framförallt ses som ett bra tillfälle att inventera och diskutera ärenden som av någon anledning stagnerat samt att tidigt kunna fånga upp upprepad korttidsfrånvaro och analysera dess orsaker. Rehabrutterna har även varit ett bra sätt för personalenheten att lyssna av hur arbetet med att dokumentera i Adato fungerar. 8.6 Förebyggande arbete Hand i hand med rehabiliteringsarbetet går det förebyggande arbetet, det vill säga friskvård. Det är angeläget att finna möjligheter att främja hälsan bland medarbetare står det skrivet i det personalpolitiska programmet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vilhelmina kommun arbetar sedan 1993 genom verksamheten IForm, som friskvårdskonsulenten ansvarar för, med förebyggande och även till viss del rehabiliterande arbete. Genom verksamheten Iform ges varje medarbetare möjlighet till en timmes valfri fysisk aktivitet per vecka under arbetstid. Iform erbjöd under 2007 flera aktiviteter, bland annat vattengymnastik, linedance, innebandy, step-up och gympa. Alla aktiviteter som anordnas genom IForm är kostnadsfria för alla medarbetare i Vilhelmina kommun. Friskvårdskonsulenten har under 2007 genomfört så kallade livsstilsförändrings kurser där ett antal grupper fick lära sig om; fysisk aktivitet, GI, kost, vitaminer, mineraler, stress, sömn samt avslappning. Medarbetarna fick gå på denna kurs under sin friskvårdstimme. 8.6 Avstämning mot mål Antalet sjukdagar per anställd var 23,0 dagar under 2007 (23,4 2006). Sedan 2002 har antalet sjukdagar per anställd minskat med 6,5 dagar. Det fastslagna målet i personalpolitiska programmet är att antalet sjukdagar skall halveras till och med 2008 jämfört med var antalet sjukdagar per anställd 29,5 dagar Utfall Mål Diagram 9:Antalet sjukdagar per anställd (utfall) i jämförelse med målsättning enligt personalpolitiskt program. 23

24 9 Översikt personalkostnader 2007 Tabellen nedan ger en översikt över rörelsens personalkostnader för Redovisningen är exklusive lönebidrag och lönekostnader för politiker och beredskapsarbetare. 10 Övrigt kompetensutveckling En rad olika personalutbildningar har genomförts under året. Alla förvaltningar har genomfört utbildning för sin personal, både interna och externa utbildningar/kurser. Ledarutbildningen under våren 2007 innehöll föredrag kring det politiska systemets krav, förväntningar och drivkrafter. Även medias roll diskuterades och sedan bearbetades fallbeskrivningar gruppvis. På höstens ledarutbildning deltog polisen för att prata om hur man hanterar besvärliga personer. En annan punkt som togs upp var att en stark organisationskultur kan förändra och här gavs deltagarna en del verktyg för att komma vidare i sitt arbete med detta. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVERSIKT personalkostnader i tkr Löner arbetad tid Avgångsvederlag 3 Semesterlön Sjuklön Pension Sociala avgifter Omkostnadsersättning Traktamenten 347 Bilersättningar Övertid och fyllnadslön Övriga kostnadsersättningar 433 Kurs- och konferensavgifter Företagshälsovård 515 Rehabilitering 512 Personalrepresentation 229 Övriga personalkostnader 976 Summa totalt

25 Miljöbokslut 2007 Vilhelmina kommun Uppföljning av Agenda 21 25

26 Förord Under året har miljödebatten tagit ny fart i landet. Folks medvetenhet och intresse inför miljöfrågor har ökat, delvis kanske på grund av att mediabevakningen ökat. Följetongen Planeten som visats under hösten i tv, har på ett gripande men konkret och sakligt sätt redogjort för miljösituationen i vår värld. Under 2005 drabbades de södra delarna av landet av stormen Gudrun. Stormen drog fram hänsynslöst och orsakade omfattande skador på skog och egendom, den tog även människoliv. Under hösten och förvintern 2006 har vi kunnat följa mediebevakningen kring översvämningsproblematiken ibland annat Göteborgstrakten samt hur vädrets makter gäckat samhällen. Här i Västerbotten kan vi i vissa delar av länet konstatera medeltemperaturer långt under det normala denna tid på året. Vissa forskare hävdar att dessa händelser kan vara ett mönster som beror på växthuseffektens bidrag till den globala uppvärmningen. Under den närmsta veckan efter katastrofen med Twin towers den 11:e september rådde generellt flygförbud över hela USA. Då kunde forskare notera en sänkning av medeltemperaturen i atmosfären med 4 grader C. Temperaturminskningen bedöms bero på den kraftiga minskningen av växthusgaser som släppts ut till följd av flygförbudet. En rad goda exempel över att större miljöhänsyn tas i det dagliga kommunala arbetet kan visas. Bland annat på energisidan har ett arbete med konverteringar från olja till pellets i kommunens fastigheter pågått och fortskrider. Vid granskning av planer och program ställs numera krav på miljökonsekvens-beskrivningar för att föra fram relevanta miljöaspekter. Därmed skapas ett bättre beslutsunderlag för beslutsfattarna. Exempel är detaljplanen för det nya industri-området på Ekorrbacka samt fördjupad översiktsplan för Kittelfjäll. 1. Inledning Vilhelmina kommuns Agenda 21 plan antogs 1997 och reviderades senast Planen skall fungera som ett styrdokument för att implementera miljöaspekter i kommunens arbete och beslut i alla led. Den är baserad på regeringens 16 miljömål. Den har även som uppgift att stimulera till miljöförbättrande åtgärder, små som stora, inom näringsliv, föreningsliv och övriga organisationer. För att hålla planen uppdaterad och aktuell skall ett miljöbokslut upprättas varje år för att visa hur kommunen ligger till med de övergripande strategier presenterade i Agenda 21 planen. En annan viktig del är att se vilket behov det finns av att skapa nya eller att revidera de befintliga målen. För att undersöka miljöläget i kommunen, beslutade kommunstyrelsen att ge kommunchefen uppdraget att för år 2006 upprätta ett miljöbokslut i samband med årsredovisningen. Metod För att på ett enkelt sätt kunna bedöma måluppfyllelsen i Agenda- 21 planen skapades indikatorer och nyckeltal för varje miljömål. I detta bokslut redovisas måluppfyllelsen utifrån dessa indikatorer och nyckeltal. Varje område kommenteras därefter kort. Avslutningsvis sammanfattas rapportens innehåll. 2. Redovisning av Vilhelminas miljömål Nedan följer en redogörelse för de nyckeltal hämtade från Agenda 21. Under punkten övrigt diskuteras de övergripande målen och de uppsatta delmålen i Agenda 21 planen. För en ökad förståelse kan det vara till hjälp att ha tillgång till Agenda 21 planen. Den finns att ladda ner från kommunens hemsida. 26

27 2.1 God folkhälsa Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antalet sjukskrivna inom kommunen 20% 50% Försäkringskassan Kommentar: Delmålet avser en halverad (50 %) sjukfrånvaro i förhållande till arbetstid, från 2002 till Från 2002 till har sjukfrånvaron gått ned från 11,5% till 8,9%, vilket är en minskning med 22%. Övrigt Ett delmål för Vilhelmina kommun var att en folkhälsoplan skulle ha tagits fram senast år Ingen folkhälsoplan finns. 2.2 Frisk luft, begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Andel alternativt bränsle använt i 0% 50% Tekniska kontoret kommunala bilar Andelen vedpannor i kommunen som är miljö- och 69% 75% Sotaren typgodkända samt försedda med ackumulatortank Andel förnyelsebara bränslen vid uppvärmning i kommunen Andel förnyelsebara bränslen vid uppvärmning av 85% 100% Tekniska kontoret, kommunala fastigheter Antal ton spridd kalk ton Kommentar Inga av de kommunala bilarna är avsedda att drivas med alternativa bränslen. Ingen sådan policy finns vid upphandling. Flertalet icke miljögodkända vedpannor har försetts med pelletsbrännare som gör att pannan ändå klarar miljökraven trots att den inte är miljö- och typgodkänd. De konverteringar från olja till pellets som genomförts i kommunala fastigheter sparar ca: SEK/ år jämfört med om ingen konvertering gjorts. (Räknat på dagens energipris.) Dessutom har åtgärderna minskat utsläppen av fossil koldioxid med ca 450 ton. Målet för antalet ton spridd kalk är 0. Kommunstyrelsen har fastslagit att spridningen skall fortsätta så länge behov finns. Övrigt Arbetet med att förse kommunens motorvärmarstolpar med timer skulle vara klart 2005 men beräknas bli klart under Ett övergripande mål för Vilhelmina är att användningen av fossila bränslen i trafiken skall minska och de har minskat för bensin men ökat för diesel. Ett annat övergripande mål är att Luften ska vara så ren att människors hälsa, växter och djur inte skadas. Föroreningar uppkomna vid vedeldning, kan komma in i byggnader via ventilationen vid viss väderlek. Inga mätdata finns för att utvärdera hälsorisken och lagkraven för luftkvalitén när detta fenomen uppstår. Kommunen erbjuder energirådgivning i enlighet med de uppställda målen i planen. 2.3 Grundvatten av god kvalité 27

28 Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antal kommunala vattentäkter med Skyddsområden skyddsföreskrifter Andel VA-översikter för områden med kommunala VA- anläggningar Andel VA-översikter för områden med samlad bebyggelse Andel bergborrade brunnar undersökta med avseende på radon 60% 90% Tekniska kontoret (11/17) 100% 100% Tekniska kontoret 0% 75% Tekniska kontoret 100% 100% Miljö- och byggnadskontoret Kommentar Målen för vattenskyddsområden för kommunala vattentäkter med föreskrifter uppfylls ej. De skyddsområden med föreskrifter som finns i dag behöver uppdateras på grund av nya regler. Det äldsta vattenskyddsområdet är från Kommunens nya grundvattentäkt i Dalasjö har skyddsområde enligt det nya reglementet, men inga av skyddsområdena är utmärkta med skyltar. Andel VA-översikter med kommunala områden är gjorda men ej reviderade, de gjordes på 1980-talet. Övrigt Miljökontoret arbetar kontinuerligt med att bevaka att inga nya grustäkter tillåts, samt att användandet av bekämpningsmedel inte tillåts inom vattenskyddsområden. 2.4 Levande sjöar och vattendrag Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antal undanröjda vandringshinder 5 100% Turist och fiskekontoret Antal restaurerade vattendrag 8 Turist och fiskekontoret Antal fiskedygn Turist och fiskekontoret Antal utsatta fiskar st Turist och fiskekontoret Kommentar När det gäller vandringshinder pågår det inventering av dessa under , under denna tid sker viss återställning, till exempel vid ombyggnad av Sagavägen. På grund av På grund av olika orsaker kommer arbetet med undanröja hinder att fortgå under en 5-10 års period. Övrigt För att nå de uppsatta målen i Agenda 21 planen har en rad naturvårdsprojekt startats, bland annat återställning av lekgrus i bäckar, inventering av flodpärlmusslan och rensning av vattendrag. Utbildningar i fiskevård har skett och kommer att ske, nu planeras en högskoleutbildning i Vilhelmina 2007 för att intresserade skall kunna få tillgång till fortsatt kompetensutveckling. Utbildningen är genomförd där ett flertal av fiskevårdsområden deltog. 2.5 Levande skogar, Myllrande våtmarker och storslagen fjällmiljö Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Andel restaurerad skog i kommunal ägo. 96% 100% Skogsförvaltaren 28

29 Kommentar Under 2007 skall kommunens skogar FSC- certifieras. Märkningen verkar för ett miljömässigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av skogsmark. Bland annat avsätts 5 % av skogen för att skapa höga naturvärden för framtiden, särskild hänsyn tas även till hotade arter. 2.6 Ingen övergödning Under detta mål finns inga indikatorer och nyckeltal. Övergödning förorsakas av för höga halter kväve och fosfor. Utsläpp sker bland annat från jordbruk, avlopp och trafik. Inga provtagningar på dessa ämnen har gjorts sedan1986 i kommunens vattendrag. Därmed finns inget aktuellt bedömningsunderlag. Prover tas på det vatten som kommunala avloppsreningsverk släpper ut. Miljö- och byggnadskontoret bedömning är att ingen generell risk för övergödning föreligger i kommunen. De nya funktionskraven från Naturvårdsverket för enskilda avlopp, innebär hårdare krav vid tillståndsansökningar. 2.7 Ett rikt odlingslandskap Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Andel lokalproducerat i kommunal verksamhet. 10% 20% Kostchef Andel åkerareal som odlas EU-ekologiskt. 20% 50% Kommunförbundets hemsida Indikator Status Total åkerareal Kommunförbundets hemsida Kommentar Kommunen arbetar med att leta fler möjliga lokala leverantörer till sin kostverksamhet. Strategin är att övergå från att upphandla kravmärkta och ekologiskt producerade varor som transporterats långt, till att utöka andelen lokalproducerat skulle en informationskampanj om fördelarna med att handla ekologiskt och lokalproducerat vara genomförd. Det är inte genomfört. Övrigt Kostverksamheten erbjuder ekologiska och närproducerade produkter till skolor, förskolor och äldreomsorg, främst ekologiska mejeriprodukter, potatis och rotfrukter. 2.8 En god bebyggd miljö Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antal radonundersökta kommunala fastigheter. 30% 100% Miljö- och byggnadskontoret Andel av de kommunala fastigheterna 100% (av de 100% Miljö- och byggnadskontoret med för hög radonnivå som åtgärdats. undersökta) Andel av det insamlade hushållsavfallet 0% 0% Tekniska kontoret som deponeras. Andel abonnenter med kärl för avfall. 0% 100% Tekniska kontoret Andel av den kommunala upphandlingen där miljöhänsyn tas. Kommentar Enbart kommunens skolor och förskolor har radonundersökts. 100% Tekniska kontoret 29

30 Övrigt Arbete med kärlhämtning av hushållsavfall har påbörjats och underlag för beslut börjat tas fram. Miljökontoret erbjuder kommuninvånarna kostnadsfri radonmätning av permanentbostäder årligen. 2.9 Giftfri miljö Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antal miljöbodar 4st 7st Tekniska kontoret Kommentar De miljöbodar som finns är placerade i Vilhelmina tätort, Dikanäs, Saxnäs och Grundfors. Övrigt Räddningstjänstens arbete med att ta fram system för riskklassificering av objekt inom kommunen fortskrider. Samverkan i frågan kommer att ske med Bygg och miljökontoret. Kommunens senaste skrotbilskampanj har just avslutats och totalt har nu ca: 800 bilar samlats in Säker strålmiljö Mätningar av bakgrundsstrålning sker enligt mätplan på ett antal fasta punkter i kommunen. Vid exploateringar som bidrar eller eventuellt kan bidra till elektromagnetiska fält, bereder bygg- och miljökontoret möjlighet för berörda att yttra sig för exempelvis 3-G master. 3 Framtiden med Agenda-21 Det kan konstateras att många mål och delmål i Agenda-21 är uppfyllda, dock är några av delmålen inaktuella eller inte påbörjade. Orsaken skulle kunna vara bristfällig uppföljning och revidering. Delmålen i Agenda-21 gjordes konkreta för att det lättare skulle kunna avgöras vilka åtgärder som är knutet till respektive mål. Detta underlättar i beslutsfattarnas arbete med planen men underlättar även för den som skall följa upp eller revidera planen. En revidering bör göras av Agenda 21-planen för att planen skall hållas aktuell och delmålen skall förändras eller är tas bort om de är uppfyllda 4 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att Vilhelmina kommun är på rätt väg med miljöarbetet när man granskar de delmål som uppnåtts. En rad av de uppsatta målen är uppfyllda, exempelvis är alla bergborrade brunnar radonundersökta. På andra områden fortskrider arbetet och målen är delvis uppfyllda. Andelen lokalproducerad mat är numera 10 % vilket är en bra bit på väg mot det uppsatta målet på 20 %. Andelen kommunägd skog som är restaurerad är i stort sett uppfyllt. Tyvärr finns det även områden där arbetet ännu inte påbörjats. Införandet av en ny avfallshantering med kärlhämtning, är i dagsläget inte genomfört och inga av kommunens leasingsbilar drivs av alternativa bränslen. En utmaning de närmaste åren kommer att vara att miljöanpassa renhållningen för att få rena flöden och underlätta för återvinning samtidigt som avfallsmängden minskas. Eftersom Vilhelmina kommun har storslagen natur både i skogslandet och fjällen kan frågor om eventuella etableringar av olika verksamheter behöva en grundlig diskussion för framtiden och miljön. Slutligen kan det konstateras att en revidering av Agenda- 21 planen bör genomföras så att miljömålen kan genomlysas och omarbetas. Ett av delmålen för God bebyggd miljö säger att en pilotanläggning för förbränning av avfall skall finnas inom kommunen. Genom nya lagar, hårdare reningskrav etc. blir en sådan anläggning mycket dyr och är inte längre aktuell. 30

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

VILHELMINA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

VILHELMINA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008 VILHELMINA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008 I kommunala redovisningslagen (KRL) finns allmänna bestämmelser om årsredovisningen. Syftet med årsredovisningen är att redogöra för utfallet av verksamheten, dess

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Cert. kommunal revisor Mars 2018 Granskning av årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Sydarkivera Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Syfte

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Lindesbergs kommun 2009-03-30 Bert Hedberg Certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport 2011-04-25 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Revisionskonsult April 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

De flesta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd

De flesta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd 03 Personalredovisning 1 Personalredovisning för Ängelholms kommun För andra året presenterar vi nu kommunens personalredovisning som ett särskilt dokument med fokus på angelägna personalförhållanden.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Årsredovisning 2003. April 2004. Rolf Hammar Ove Lindholm

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Årsredovisning 2003. April 2004. Rolf Hammar Ove Lindholm REVISIONSRAPPORT Söderhamns kommun Granskning av Årsredovisning 2003 April 2004 Rolf Hammar Ove Lindholm www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Anna Carlénius Revisionskonsult April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Syfte och revisionsfrågor...3 2.2. Revisionskriterier...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2.

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Katarina Enbom Auktoriserad revisor Pajala kommun Månad 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer